Hidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning för att undvika resistens etc. är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Riskerna med att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på pilotgården. Att följa lag- och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lag- och branschkrav av olika växtskyddsåtgärder gäller och tillämpas för alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Hidinge Gård Hidinge gård brukas av Gunnel och Håkan Wahlstedt med familj. Hidinge är beläget vid Fjugesta, sydväst om Örebro. Arealen är 116 ha åkermark och 25 ha skog. Gården sysselsätter ca 4,5 personer på årsbasis.
Mark och jord. Gården är väl arronderad. Odlingstekniskt delas arealen in i ca 10 skiften. All åkermark är systemtäckdikad, ca 40 ha av åkermarken består av mulljord och är invallad, dräneringsvattnet pumpas ut. Resterande areal är mellanleror men vissa områden utgörs av moig morän. Marken har ett högt ph (6,5-7,5) då den ligger i ett kalkrikt område. Fosfor- och kaliumtalen är goda. Ett viktigt arbetsområde utgör hushållning med organiskt material och kväve på mulljordarna. Långsiktigt bortodlas organiskt material och i samband med detta frigörs stora mängder kväve. Odlade grödor är spannmål, oljeväxter, ärter, lin och årligen ca 10-12 ha potatis. All gödsel från grisarna, ca 11 500 m 3, sprids med äkta släpslangsspridare i växande gröda. Maskintekniken inriktas för att minimera antalet överfarter/jordbearbetningar för att därmed minska risken för skadlig jordpackning. Djurhållning slaktsvin. I tio stallar finns 4 700 specialiserade slaktsvinsplatser med blötutfodring. Svinen fodras med egen spannmål och ärter, bröd, spillmjölk, soja och premix. Årsproduktionen uppgår till ca 15 000 årssvin. Åtgärder för att minska risken för förluster. Genom gården rinner Svartån, ett stort vattendrag som är vattentäckt till Örebro stad. Det är därmed viktigt att växtnäringstillförsel och användningen av kemiska bekämpningsmedel görs på ett sätt som inte medför skador på omgivningen. På Hidinge har det genomförts ett flertal åtgärder som gör det möjligt att visa upp en gårdsdrift som beaktar såväl produktkvalitet som tar fullt ansvar för en god miljö. Energi. En halmpanna (300kW) försörjer hela gården inkl. spannmålstorken med värme, dessutom lagras en stor del av spannmålen i gastäta silos för att minska behovet av torkning. Profil för gården Kombinerat växtodlings- och animalieföretag med slaktsvin Del av växtodlingen på utpräglad mulljord Biobädd för påfyllning och tvätt av spruta Potatis som specialodling All svinflytgödsel sprids med släpslangsteknik Biprodukter från livsmedelsindustrin utnyttjas i svinfoder Biobränslebaserad energitillförsel via egen halmpanna Gastät lagring av spannmål Målsättning beträffande förbättringar att eftersträva ett N-utnyttjande på > 75% (detta skall samtidigt kunna bidra till ökat utnyttjande av N i gårdens stallgödsel) att med hjälp av teknikutveckling erhålla möjlighet att anpassa N-givan till variationer inom fältet Nederbörd Nederbörd maj - sep normalår: 300 mm Motsvarande ett helt normalår: 614 mm
Bild. Storskalig halmeldning bidrar till en uthållig energiförsörjning. Bild. På gården finns det en stor variation i jordarter varav en stor del är mulljordar. INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga bekämpning. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. De insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för Odling i Balans pilotgårdar. Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och inslag av andra växtskadegörare.
1b. ODLINGSMETOD Jordbearbetning och såtidpunkt En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat. En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämn uppkomst. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITÉ Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man ta hänsyn till resistenta sorter så långt som det är möjligt. FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ökade växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrenskraft är viktig för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, bra teknik och spridning vid rätt tidpunkt ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. Växtnäringstillförseln anpassas till grödans behov det enskilda året. Lika viktigt är det att anpassa till olika delar inom fältet. På flera av pilotgårdarna används idag N-sensor för att anpassa N-givan till olika delar av fältet. Genom att anlägga nollrutor kan man mäta och följa markens kvävemineralisering. Något man har haft glädje av på Hidinge gård. För att undvika markpackning, för att vinna tid och för att få en mer optimal stallgödselspridning har man på Hidinge gård valt att pumpa ut stallgödseln i långa slangar till en rampspridare som sprider på fältet. Det är ett sätt att undvika packning från en tung stallgödseltunna som går i fält.
1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidigt utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot. På OiB gårdar genomförs åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet. På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Särskild hänsyn tas så att jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna biologisk mångfald gynnas också nyttoinsekter. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Det gäller gårdarna i Mälardalen där det kryllar av insprängda åkerholmar som ger variation och artrikedom mitt i produktiva åkrar. På pilotgårdarna i utpräglad slättbygd är läget annorlunda. På flera av gårdarna har man satt läplanteringar och/eller etablerat småbiotoper. Blommande växter främjas genom att så in fröblandningar eller anlägga sprutfria kantzoner. På pilotgården Hidinge gynnas fågellivet genom fågelåkrar och lärkrutor. Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chans att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognos och varningstjänst. Idag så bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning så undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa prognoser och ta del av information och rådgivning kan insatserna sedan optimeras utifrån behov. På
så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna. Speciellt viktigt är detta på gårdar med potatisodling. På Hidinge odlas potatis och här följer man råd om bekämpning för att undvika utveckling av bladmögel. 3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns det lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Här finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna. 5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet på pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe. Något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten. En säker hantering vid påfyllning och tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Antingen har man en platta med uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel eller så finns en biobädd. På Hidinge finns också biobädd. 6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tidpunkt är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på pilotgårdarna. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktionen finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu svårare har det varit för lökodlingen. Målet att nyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på OiB pilotgårdar.
8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag. KONTAKTUPPGIFTER Håkan Wahlstedt Tel. 019-29 10 92, 070-585 68 58 E-post hidinge.gard@t.lrf.se