E16 Dala Järna - Vansbro

E16 Dala Järna Vansbro Vansbro kommun, Dalarnas län Miljökonsekvensbeskrivning till vägplan, 20150430, rev 20150601 Projektnummer: 143 482

Miljökonsekvensbeskrivningen är utarbetad av Sweco Falun Borlänge genom: Åsa Hermansson, teknikansvarig MKB Sara Dahlsten, bullerutredning Hanna Wikström Johansson, landskapsbild/gestaltning Patrik Johnson, geoteknik Johan Kjellin, vattenmiljö och vattenresurser Henrik Liliedahl, HL Taigabas (underkonsult), naturvärdesinventering Uppdragsansvarig: Truls Persson Teknikansvarig väg: Marcus Block Projektledare, Trafikverket: Åsa Bergqvist Miljöstöd, Trafikverket: Iréne Lingestål TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 BORLÄNGE Epost: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771921 921 Dokumenttitel: E16 Dala Järna Vansbro. Miljökonsekvensbeskrivning till vägplan. Författare: Åsa Hermansson Dokumentdatum: 20150601 Ärendenummer: TRV 2015/14128 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. INLEDNING 9 2.1. Vägprojektet 9 2.1.1. Trafikförhållanden 10 2.1.2. Geotekniska förhållanden 11 2.1.3. Nuvarande markanvändning 11 2.2. Mål och riktlinjer 11 2.2.1. Nationella miljömål 11 2.2.2. Regionala miljömål 11 2.3. Miljökvalitetsnormer 13 2.3.1. Vattenkvalitet 13 2.3.2. Utomhusluft 14 2.3.3. Omgivningsbuller 14 2.3.4. Fisk och musselvatten 14 3. UTGÅNGSPUNKTER FÖR MKB 14 3.1. Betydande miljöpåverkan 14 3.2. Syfte 14 3.3. Avgränsning och fokusering 15 3.4. MKB metodik 17 3.5. Godkännande av MKB 17 3.6. Riksintressen 18 4. ALTERNATIVA LÖSNINGAR 19 4.1. Alternativa lösningar 19 4.1.1. Vägutredning 19 4.1.2. Optimering av valt alternativ år 2008 19 4.1.3. Optimering av valt alternativ år 2014 2015 20 4.1.4. Nollalternativet 22 3

5. MILJÖKONSEKVENSER 22 5.1. Boendemiljö och hälsa 22 5.1.1. Buller 22 5.1.2. Vibrationer 28 5.1.3. Avgasutsläpp 28 5.1.4. Risker 29 5.1.5. Rekreation och friluftsliv 31 5.1.6. Tillgänglighet och trygghet 32 5.2. Landskap 34 5.2.1. Naturmiljö 34 5.2.2. Kulturmiljö 41 5.2.3. Landskapsbild 42 5.3. Hushållning med naturresurser 46 5.3.1. Vattenresurser 46 5.3.2. Jordbruk 48 5.3.3. Skogsbruk 49 5.3.4. Masshantering 50 5.4. Klimat 51 5.5. Miljökonsekvenser under byggtiden 53 5.6. Tillståndsprövningar etc 54 6. SAMLAD BEDÖMNING 56 6.1. Samlad bedömning 56 6.2. Uppfyllelse av miljökvalitetsmål 57 7. SAMRÅD 58 8. FORTSATT ARBETE 59 9. KÄLLOR 60 Bilagor: Bilaga 1 Karta Miljöintressen, 1:20 000 Bilaga 2 Bullerutredning, kartor 1: 20 000 samt tabeller. 4

1. Sammanfattning 1.1. Vägprojektet Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör vägplan för väg E16 delen Dala Järna Vansbro, inför fastställelse. Standarden på befintlig väg är bristfällig i flera avseenden med smal vägsektion, dålig väggeometri samt närliggande bebyggelse, vilket ger framkomlighetsoch säkerhetsproblem. Enligt vägplanens förslag byggs ny väg utanför Skamhed och Duvnäs, i stället för som idag genom byarna. Nuvarande väg är ca 8,8 km lång. Ny väg blir knappt 6,9 km lång och är en s.k. mötesfri väg med mitträcke och möjlighet till omkörning. Högsta tillåtna hastighet blir 100 km/h. Längdmätning i projektet startar i Vansbro och slutar i öster vid Dala Järna. Vägprojektet, översikt. 1.2. Miljökonsekvenser I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) jämförs vägplanens åtgärder med ett s.k. nollalternativ, som innebär att vägen behålls utan andra åtgärder än normalt underhåll. De väsentliga miljöaspekterna, som MKB:n fokuserats på, är buller, tillgänglighet och trygghet, naturmiljö, landskapsbild, vattenresurser samt masshantering. Beträffande kulturmiljöfrågorna är kunskapsläget otillfredsställande i nuläget och en arkeologisk utredning kommer att genomföras. Utpekat värdefulla natur och kulturmiljöer etc. framgår av karta Miljöintressen, bilaga 1. Vägens sträckning i plan och profil framgår av vägplanen. 1.2.1. Buller En bullerutredning har utförts för sträckan, för att bedöma den bullerpåverkan som den nya vägsträckningen kommer att ge på kringliggande bostadsbebyggelse. Vägplanens åtgärder ger en väsentlig förbättring av bullersituationen i byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån, eftersom den nya väg E16 går utanför byarna. Dock får några bostadshus som ligger nära den nya vägen och som idag ligger i utkanten av byarna eller i skogen högre bullernivåer än idag. I vägplanen ingår bullerskyddsåtgärder för totalt 8 fastigheter, som ligger längs den nya vägen och får ekvivalenta bullernivåer vid fasad i markplan som överstiger riktvärdet för ny väg, 55 db (A). Bostadsfastigheter som ligger längs befintlig väg E16 är inte aktuella för bullerskyddsåtgärder inom ramen för det aktuella vägprojektet. 5

1.2.2. Tillgänglighet och trygghet Ny väg medför ökad trafiksäkerhet längs nuvarande E16, som avlastas från trafik, vilket bedöms ge mycket positiva effekter när det gäller tryggheten för oskyddade trafikanter. Barriäreffekten av nuvarande väg E16 minskar för oskyddade trafikanter på sträckan genom byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån. Då trafikmängden minskar ökar vägens attraktivitet för gång och cykeltrafik. Barriäreffekten av den nya väg E16 för gång och cykeltrafik åtgärdas i vägplanens förslag med ett antal passagemöjligheter i plan, en planskild passage för nuvarande väg E16 samt en planskild passage för en vandrings/skoterled. Sammantaget minskar vägens barriäreffekt jämfört med nollalternativet, eftersom vägen i mindre omfattning kommer att gå nära boendemiljöer. 1.2.3. Naturmiljö Den nya vägen ligger längre från Västerdalälven (naturmiljö av riksintresse) än nuvarande väg E16, utom på sträckan från Hulån till Hulåns IP. Den nya vägen korsar Hulån cirka 100 meter uppströms järnvägsbron, som utgör gräns för riksintresset. Riksintressets utpekade värden utgörs av själva älvmiljön och berörs inte direkt av vägplanens förslag. Eventuell påverkan genom grumling är tillfällig och bedöms inte påverka riksintressets värden. Nedre Västerdalälven såsom riksintresse enligt MB 4 kap 1 och 6 bedöms inte beröras av vägplanens åtgärder. Hulån i läget för den nya vägens passage. En naturvärdesinventering NVI, genomfördes som en del av MKBarbetet i oktober 2014. Inventeringen kommer att kompletteras våren 2015 på sträckan ca km 1/7003/100, där väglinjen har justerats efter att inventeringen utfördes. Sex naturmiljöer som tas upp i naturvärdesinventeringen korsas av den nya vägen. Konsekvenserna blir att livsmiljöer för djur och växter minskar i storlek, men inga växteller djurarters överlevnadsmöjligheter bedöms vara hotade på artnivå, eftersom större delen av de berörda objekten blir kvar. Tre rödlistade arter berörs av projektet. En förekomst av den rödlistade arten gräddticka, Perenniporia subacida, (kategori VU, sårbar) korsas av ny väg och går inte att undvika. I Hulån, som korsas av ny väg finns flodkräfta, Ástacus ástacus (kategori CR, akut hotad). Påverkan på flodkräftan bedöms gå att undvika förutsatt att hänsyn tas under byggtiden. Med stor sannolikhet kan även utter Lútra lútra (kategori EN, sårbar) förekomma vid ån. Vägprojektet kan medföra en viss barriäreffekt för uttern, men inte i sådan omfattning att utterns levnadsbetingelser på artnivå bedöms påverkas. Samråd kommer att hållas med länsstyrelsen om projektets påverkan på dessa rödlistade arter. I ett skogsområde nordväst om Skamhed finns, enligt naturvärdesinventeringen, en fridlyst art, revlummer, Lycopódium annótinum. Det kan inte uteslutas att revlummer förekommer i väglinjen och därmed måste schaktas bort. Livsmiljöer för arten som sådan bedöms bli kvar inom det aktuella skogspartiet, eftersom endast delar av förekomsterna ligger inom vägområdet. Dispens från artskyddsförordningen behöver sökas hos länsstyrelsen. 6

Den nya vägen korsar en allé av glasbjörk, som omfattas av generellt biotopskydd. E16 går på hög bank och intrånget har inte gått att undvika. Minst halva allén kommer att behöva fällas, uppskattningsvis cirka 5 träd. Konsekvenserna blir att naturvärden försvinner, men glasbjörk är en art som saknar riktigt höga värden. Dispens från biotopskyddet krävs inte när det gäller en fastställd vägplan. Ny väg E16 korsar tre vattendrag som omfattas av strandskydd: Hulån, ett namnlöst vattendrag från Kvarnsjön samt ytterligare ett namnlöst vattendrag. Strandskyddets syften motverkas i viss mån, men liknande typ av natur finns i närområdet och det finns inga uppgifter på att något av de berörda strandområdena nyttjas för friluftsliv. Dispens från strandskyddet krävs inte när det gäller en fastställd vägplan. Viltstängsel kommer att sättas upp längs ny väg E16 fram till järnvägspassagen i Hulån. Vägen får barriäreffekter för djurlivet, dock bedöms de inte bli av sådan omfattning att viltets förutsättningar för fortlevnad påverkas. En viltpassage för medelstora däggdjur anläggs på sträckan i skogen. Vid framtagande av förfrågningsunderlag för totalentreprenad behöver funktionskrav ställas rörande passagen vid Hulån, för att säkra att naturmiljövärdena i ån och i ravinen beaktas. 1.2.4. Landskapsbild Större delen av den nya vägsträckan ligger i ett skogslandskap, som är relativt okänsligt för landskapsbildsmässig påverkan. Vid sträckans början i Vansbro samt vid passagen av byarna Duvnäs, Ilbäcken och Hulån är landskapet öppnare och därmed känsligare. Övergripande gestaltningsmål för ny E16 har tagits fram, som en del av arbetet med vägplanen. Huvudprincipen för gestaltningen är att det yttre vägrummet (vägens närområde) ska utgå från den lokala omgivningen och strävan ska vara att vägen blir en integrerad del av landskapet. Det inre vägrummet (vägmiljön) ska utformas på sådant sätt att man uppnår en visuellt sammanhållen och samordnad vägmiljö längs hela sträckan. Utrustning som räcken, stolpar, belysning, broar m.m. ska vara karaktärsmässigt sammanhållna. Riktlinjer kommer att tas fram, som en del av arbetet med vägplanen, för den arkitektoniska gestaltningen av de landskapsbildsmässigt känsligaste delarna av den nya vägsträckan: cirkulationsplatsen i Vansbro, skärningen i Skamsberget, planskild passage över järnvägen, passage över Hulån samt passagen vid Hulåns IP och de närbelägna bostäderna där. 1.2.5. Vattenresurser Inga allmänna vattentäkter berörs av vägplanens förslag och bebyggelsen på den aktuella sträckan har till en del kommunal vattenförsörjning. I arbetet med vägplanen har ingen heltäckande inventering av enskilda brunnar gjorts, utan detta kommer att göras närmare byggskedet, tillsammans med att kontrollprogram upprättas. Kontrollprogram behöver upprättas för de brunnar som finns inom cirka 100 meter från den nya vägen. Även på sträckan förbi Skamsberget, där de närboende har kommunal vattenförsörjning, bör befintliga brunnar identifieras och berörda fastighetsägare tillfrågas om dessa brunnar nyttjas. Kontrollprogrammet bör beakta både vattentillgången och vattenkvaliteten. 7

Kontrollprogram bör upprättas för att kunna dokumentera påverkan på ett utströmningsområde på fastigheterna Hulån 36 :2 och Saltvik 123:1, där den nya vägen passerar i skärning, varvid grundvattennivårna kommer att påverkas. Åtgärder för fördröjning av vägdagvatten ingår i vägplanens förslag. Målsättningen är att fördröja och infiltrera vägdagvattnet i vägområdet i så stor utsträckning som möjligt. 1.2.6. Masshantering Projektet har ett massöverskott som utgörs av: Jordmassor ca 135 000 m 3 Urgrävningsmassor ca 40 000 m 3 Vegetationsavtagning ca 5 000 m 3 Massor för vägöverbyggnad behöver skaffas utifrån, ca 89 000 m 3. Överskottsmassorna kan till en del nyttjas inom projektet, t.ex. för bullerskyddsvallar eller terrängmodellering av restytor. Överskottsmassor som inte kommer till användning inom projektet utgör avfall och kommer att hanteras av vald entreprenör. Massor kan komma att läggas upp på sidotippar/ deponier eller fraktas till deponi. Ytor för sidotippar/deponier fastställs inte i vägplan. 1.2.7. Miljökonsekvenser under byggtiden Under byggtiden kommer negativa konsekvenser i form av bl.a. byggbuller, grumling av vattendrag m.m. att uppstå. Till vägplanen hör ett dokument benämnt Miljösäkring Plan och Bygg, som bl.a. syftar till att de väsentliga miljöfrågorna ska föras vidare till byggskedet. 1.2.8. Miljökvalitetsnormer Ny väg E16 berör vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Flera av dessa vattendrag har idag måttlig ekologisk status. Orsaken är flödesregleringar och morfologiska förändringar 1. Vägplanens åtgärder innebär inga förändringar beträffande möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna förutsatt att inga omgrävningar av de berörda vattendragen sker, i enlighet med vägplanens ritningar. Vägplanens åtgärder innebär inte heller några förändringar beträffande möjligheterna att uppnå god kemisk status. 1.2.9. Uppfyllelse av miljökvalitetsmål Vägplanen medför inga stora förändringar vad gäller möjligheterna att uppnå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Sammantaget bedöms vägplanen: bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö. i någon mån bidra till uppfyllelsen av miljömålet Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning. i någon mån motverka uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt och djurliv. motverka uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar. inte påverka uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård. inte beröra miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö samt Storslagen fjällmiljö. 1 Morfologiska förändringar betyder fysisk påverkan i vattenförekomsten, t.ex. genom att den är rätad, rensad eller invallad. 8

2. Inledning 2.1. Vägprojektet Väg E16 mellan Malung och Djurås är ett regionalt stråk av mycket stor betydelse för trafiken till västra Dalarna och Sälenfjällen. Vägen utgör en viktig pulsåder för varuförsörjning och persontransporter. Den aktuella vägsträckan, mellan Dala Järna och Vansbro, har bristfällig vägstandard i flera avseenden med smal vägsektion, dålig väggeometri samt närliggande bebyggelse, vilket ger framkomlighets och säkerhetsproblem. En vägutredning genomfördes år 2000 och redovisade sex alternativa vägkorridorer. En arbetsplan påbörjades, men färdigställdes inte. Den vägplan som upprättas nu omfattar i princip samma vägsträckning som den avbrutna arbetsplanen: ny väg E16 från Vansbro till Hulåns idrottsplats, i den sträckning som i vägutredningen benämndes Alternativ 3. Vägen går över Skamsberget, därpå nordväst om nuvarande väg förbi Skamhed samt mellan byarna Ilbäcken och Duvnäs. I Hulån anläggs en planskild korsning med järnvägen. Därpå går vägen söder om nuvarande väg E16 och ansluter på denna vid Hulåns idrottsplats. Vägprojektets syfte är ökad trafiksäkerhet, kortare restid, bättre framkomlighet samt bättre boendemiljö. Nuvarande väg E16 är 6 7 meter bred på större delen av den aktuella sträckan. Den nya vägen utformas som en s.k. mötesfri väg med mitträcke och möjlighet till omkörning. Vägbredden är 14 meter på sträckor med omkörningsmöjlighet respektive 10 meter på övriga sträckor. Högsta tillåtna hastighet blir 100 km/h. Se typsektioner nedan. På sträckan över Skamsberget går vägen i skärning, på resterande del av sträckan till större delen på bank. Viltstängsel kommer att sättas upp från sträckans början fram till järnvägspassagen i Hulån. Typsektioner 9

Järnvägen korsas planskilt, med en vägbro i Hulån vid ca km 5/500. Ny väg E16 korsar/ansluter på följande allmänna vägar: Korsning mellan ny väg E16, nuvarande väg E16 och väg 26 i Vansbro, vid ca km 0/000 utformas som cirkulationsplats. Korsning med väg 535 vid ca km 3/600 utformas som s.k. förskjuten korsning, för att minska antalet konfliktpunkter och skapa en säkrare korsning. Fyrvägskorsningen delas upp så att två trevägskorsningar bildas. Nuvarande väg E16 i Hulån vid ca km 5/500 korsas planskilt, utan anslutning på ny väg, vid planskild korsning med järnvägen Västerdalsbanan. Anslutning på nuvarande väg E16 vid ca km 6/250 i Hulån utformas som trevägskorsning Dessutom korsas ett antal enskilda vägar. Möjligheter för oskyddade trafikanter att korsa vägen finns på några ställen. Se vidare avsnitt 5.1.6 Tillgänglighet och trygghet. Vägens funktion och standard samt ytterligare fakta om projektet, bl.a. fastighetsfrågor, framgår av vägplanens planbeskrivning. 2.1.1. Trafikförhållanden Trafikmängden år 2015 på väg E16 på sträckan Dala Järna Vansbro är 3 600 ÅDT (årsdygnstrafik, d.v.s fordon per vardagsmedeldygn). Därav är ca 300 ÅDT tung trafik (8,7 %). Trafiken är starkt säsongspräglad, med markant högre flöden under skidsäsongen (februari april) och sommaren. Efter utbyggnad av ny väg E16 kommer trafikmängderna på sträckan Dala JärnaVansbro, enligt prognos för år 2038 att vara 4 100 ÅDT på nya E16, varav tung trafik ca 370 ÅDT (9 %). På nuvarande väg E16, som blir lokalväg, varierar trafikmängden på olika delar av sträckan, från 400 ÅDT till 900 ÅDT, varav tung trafik ca 2555 ÅDT (6 %). Endast tung trafik som har lokala målpunkter längs vägen kommer att trafikera lokalvägen. Järnvägen, Västerdalbanan, trafikerades på den aktuella sträckan år 2013 med 415 tåg (endast godstrafik). Tidigare har sträckan även haft persontrafik. Som utgångspunkt för vägplanen har 10 tåg per dag förutsatts. Beträffande prognosticerade trafikmängder om ny E16 inte byggs, se avsnitt 4.1.4 Nollalternativet. 10

2.1.2. Geotekniska förhållanden Under upprättandet av den tidigare utarbetade arbetsplanen har en geoteknisk undersökning utförts av Sweco. Kompletterande undersökningar kommer att utföras på vissa delsträckor, bland annat på grund av att väglinjen har justerats under utarbetandet av vägplanen. Sträckan över Skamsberget domineras av morän med inslag av mindre sankmarker. Öster om Skamsberget passeras ett område med omväxlande våtmarker och moränkullar, som sträcker sig fram till korsande väg 535 mellan Skamhed och Ilbäcken, som ligger på en sandås. Sträckan förbi Duvnäs domineras av dels silt/finsand och dels våtmarker och utdikade myrar fram till korsningen med järnvägen. Sträckan förbi Hulån går genom ett åkerlandskap där jorden utgörs av silt/finsand. Moränen är relativt fast lagrad och grusig sandigsiltig. Blockigheten i moränen är normal till rik, ställvis mycket rik och storblockig. Berg förekommer ca 1 5 m under markytan vid Skamsberget. Silten har medelhög till hög relativ fasthet. 2.1.3. Nuvarande markanvändning Den dominerande markanvändningen i området nära den nya vägen är skogsbruk. Jordbruksmark korsas i Hulån. På större delen av den nya vägsträckan saknas bebyggelse nära vägen. På sträckan över Skamsberget samt vid passagerna förbi Skamhed, mellan Duvnäs och Ilbäcken samt förbi Hulån finns bostadsbebyggelse relativt nära den nya vägen. I Hulån finns även en träindustri nära vägen. Nuvarande väg E16 ligger också till större delen i skogsmark på sträckan Vansbro Dala Järna, men berör mer bostadsbebyggelse än vägplanens förslag, eftersom den går genom byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån. 2.2. Mål och riktlinjer 2.2.1. Nationella miljömål Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål som ska uppnås inom en generation. Länsstyrelsen Dalarna har utarbetat regionala miljömål som fastställdes år 2003 och reviderades senast år 2013. De regionala målen skiljer sig inte från de nationella när det gäller det aktuella projektet. Se vidare avsnitt 2.2.2 nedan. 2.2.2. Regionala miljömål Dalarnas miljömål 2013 utgörs nästan helt av nationella mål, som alltså gäller oförändrade för Dalarna. Nya etappmål kommer att tillkomma, och det kommer då att bli aktuellt med fler regionala anpassningar, men för närvarande finns endast några få sådana. På nästa sida redovisas de mål som bedöms beröras eller kunna beröras av projektet, med en motivering av varför de kan beröras. Projektets uppfyllnad av miljömålen, se kapitel 6 Samlad bedömning. 11

Begränsad klimatpåverkan. Målet bedöms beröras eftersom vägtrafiken medför utsläpp av bl.a. koldioxid, som är en växthusgas Frisk luft. Målet bedöms beröras eftersom utsläpp till luft från vägtrafiken innehåller bl.a. svaveldioxid, kvävedioxid, ozon och flyktiga organiska ämnen. I en precisering till miljökvalitetsmålet anges riktvärden för bl.a. bensen, bens(a)pyren, partiklar, marknära ozon och kvävedioxid. Riktvärdena är strängare än miljökvalitetsnormerna. Bara naturlig försurning. Målet bedöms beröras eftersom utsläpp till luft och vatten från vägtrafik innehåller bl.a. svaveldioxid och kväveoxider, som verkar försurande. Giftfri miljö bedöms primärt inte beröras, men har viss relevans vad gäller miljöpåverkan under byggtiden. Ingen övergödning. Målet bedöms beröras eftersom utsläpp till luft och vatten från vägtrafik innehåller bl.a. kväveoxider, som bidrar till övergödning. Levande sjöar och vattendrag. Målet bedöms beröras eftersom den nya vägen korsar några vattendrag. Fysiska ingrepp, förorenat vägdagvatten samt utsläpp vid olyckor kan påverka vattendragen. Grundvatten av god kvalitet. Målet bedöms beröras eftersom byggandet av vägen förändrar grundvattenströmmarna på vissa delar av sträckan samt eftersom olyckor med farligt gods kan medföra utsläpp som når grundvattnet. Hav i balans samt levande kust och skärgård. Målet bedöms primärt inte beröras, men har viss relevans genom att Dalälven (recipient för vägdagvattnet) rinner ut i havet. Myllrande våtmarker. Målet bedöms beröras eftersom den nya vägen korsar några våtmarker. Förutom markanspråket i sig kan våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion påverkas. Levande skogar. Målet bedöms beröras eftersom den nya vägen tar skogsmark i anspråk. Förutom markanspråket i sig kan skogen påverkas t.ex. genom påverkan på hydrologin samt på skogsområden som används för friluftsliv. Ett rikt odlingslandskap. Målet bedöms beröras eftersom den nya vägen tar jordbruksmark i anspråk. Förutom markanspråket i sig kan brukningsförutsättningarna påverkas t.ex. genom barriäreffekter och föroreningsrisk. God bebyggd miljö. Målet bedöms beröras eftersom såväl ny som befintlig väg medför bullerstörningar i boendemiljöer. Ett rikt växt och djurliv. Målet bedöms beröras eftersom den nya vägen går genom naturmark. Målen Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Storslagen fjällmiljö bedöms inte beröras av vägprojektet. 12

2.3. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Nuvarande miljökvalitetsnormer omfattar vattenkvalitet, utomhusluft, omgivningsbuller, samt fisk och musselvatten. 2.3.1. Vattenkvalitet Sverige har fastställt miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Den aktuella delen av Vansbro kommun tillhör Bottenhavets vattendistrikt, huvudavrinningsområde Dalälven. Frågorna om vattenvård samordnas genom vattenmyndigheterna (en länsstyrelse i varje distrikt), i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter. På sikt kommer miljökvalitetsnormerna att innebära att uppföljning och skydd för vattendragen förstärks. Vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer och berörs av vägplanen framgår av tabellen nedan. De flesta har idag måttlig ekologisk status 2, främst på grund av morfologiska förändringar och flödesregleringar. Morfologiska förändringar betyder fysisk påverkan i vattenförekomsten, t.ex. genom att den är rätad, rensad eller invallad. Kravet är att dessa år 2021 ska ha uppnått god ekologisk status. Vägplanens påverkan på möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna, se avsnitt 5.3.1 Vattenresurser, under rubrik Miljökvalitetsnormer. VATTENDRAG Ekologisk status Kemisk status (exkl Hg) Läge på vägsträckan Ca km 0/000 ca km 2/690 ca km 5/740 Berörs indirekt (avrinning hit) Vanån, SE671695 141151 Namnlöst, SE671273141672 (från Kvarnsjön) Hulån, SE671657 141755 Västerdalälven, SE670561143530 Orsaker till bristande status Status 2009 Namn enl VISS Status 2009 Kvalitetskrav Kvalitetskrav Måttlig God 2021 Morfologiska förändringar Flödesregleringar God God 2015 God God 2015 God God 2015 Måttlig God 2021 Morfologiska förändringar Flödesregleringar Måttlig God 2021 Morfologiska förändringar Kontinuitet Beslutade miljökvalitetsnormer samt status år 2009. Källa: VISS, Vatteninformationssystem Sverige. God God 2015 God God 2015 2 Begreppen måttlig ekologisk status, god ekologisk status etc finns definierade i Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster. 13

2.3.2. Utomhusluft I luftkvalitetsförordningen (2010:477) anges maximala föroreningsnivåer i utomhusluften för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly samt ozon. Generellt är kvaliteten på utomhusluften i Vansbro kommun god. Inga mätningar eller andra uppgifter pekar idag på att någon miljökvalitetsnorm överskrids i kommunen. Inte heller bedöms vägplanens förslag medföra några överskridanden av miljökvalitetsnormerna. 2.3.3. Omgivningsbuller Vansbro kommun omfattas inte av det krav på skyldighet att kartlägga omgivningsbuller och upprätta åtgärdsprogram som anges i förordning (2004:675) om omgivningsbuller. 2.3.4. Fisk och musselvatten I Vansbro kommun finns inga sjöar eller vattendrag som omfattas av förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. 3. Utgångspunkter för MKB 3.1. Betydande miljöpåverkan I samband med det tidigare planeringsskedet (arbetsplan) beslutade Länsstyrelsen Dalarna 19990511 att det aktuella vägprojektet kan antas ha betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) därmed ska upprättas. Länsstyrelsen har 20140826 meddelat Trafikverket att beslutet fortfarande gäller. 3.2. Syfte Syftet med en MKB är enligt miljöbalken 6 kap 3 att identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan få på dels människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. En MKB i vägplaneskedet inriktas på att beskriva miljökonsekvenserna av den vägutformning som vägplanen föreslår och vid behov ange åtgärder för att minska eller eliminera negativa miljökonsekvenser. 14

3.3. Avgränsning och fokusering 3.3.1. Geografisk avgränsning Geografiskt omfattar MKB:n området för nuvarande väg E16 samt sträckningen för den nya väg E16, med närmaste omgivningar. (Området mellan vägarna samt några hundra meter på var sida av dessa två vägsträckningar. Se karta i avsnitt 1.1 Vägprojektet.) MKB:ns beskrivning av miljöförhållanden och relevanta befintliga miljöproblem avser alltså detta område. Där så anses motiverat, t.ex. när det gäller miljökvalitetsnormer för vatten, beaktas även miljöförhållanden på längre avstånd från vägen. Även riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) som finns på längre avstånd beaktas. För underlagsutredningarna till MKB:n gäller andra geografiska avgränsningar. Bullerutredningen omfattar den nya vägsträcka som ingår i det aktuella vägprojektet samt motsvarande sträcka på nuvarande väg E16. Naturvärdesinventeringen omfattar en korridor längs den nya väglinjen, 30 meter på var sida. 3.3.2. Tidsmässig avgränsning Vägplanens prognosår är 2038, vilket gäller även MKB:n. 3.3.3. Innehållsmässig avgränsning och fokusering MKB:n tar upp ett antal olika miljöintressen, som inte är likvärdiga. Nedan redovisas vilka miljöaspekter som har fokuserats i denna MKB. MKB:ns innehåll och fokusering har förankrats med Länsstyrelsen Dalarna vid samråd i februari 2015. Fokuseringen görs i syfte att inrikta MKB:n på de frågor som bedömts som mest väsentliga för det aktuella projektet och det aktuella planeringsskedet. Miliöintressen som fokuseras Buller. Den nuvarande vägen går genom flera byar och medför därmed bullerstörningar för närboende. Bättre boendemiljö är ett av vägprojektets syften. Tillgänglighet och trygghet. Ökad trafiksäkerhet är ett av vägprojektets syften. Vägens barriäreffekt för oskyddade trafikanter är ett tillgänglighets och trafiksäkerhetsproblem idag. Naturmiljö. Såväl nuvarande som föreslagen ny väg E16 går relativt nära Västerdalälven, en naturmiljö av riksintresse och korsar Hulån, som mynnar i älven. En naturvärdesinventering har genomförts inom ramen för vägplanen, eftersom kunskapsläget var otillfredsställande beträffande den naturmark som den nya vägen tar i anspråk. Landskapsbild. Den föreslagna nya väg E16 går huvudsakligen i ett skogslandskap, som inte är landskapsbildsmässigt känsligt, men innefattar stora terrängingrepp i Skamsberget samt vid korsningen med järnvägen, som blir synliga från närbelägna boendemiljöer. Vattenresurser. Ny väg E16 påverkar yt och grundvattenförhållanden, särskilt där vägen går i skärning genom Skamsberget. Masshantering. Projektet erfordrar stora mängder massor för vägbyggnad och ger upphov till stora mängder överskottmassor. 15

Miljöintressen som tas upp i MKB:n men inte fokuseras Vibrationer. Markförhållandena längs väg E16 är inte av den typen att vibrationsstörningar utgör ett problem. Avgasutsläpp. Trafiken på väg E16 är inte av den omfattningen att luftföroreningar från trafiken utgör ett problem. Risker. Väg E16, som är rekommenderad väg för transporter av farligt gods, är idag på den aktuella sträckan smal och kurvig samt går genom flera byar. Vägprojektet innebär minskade risker, vilket motiverar att dessa frågor inte har fokuserats i MKB:n. Rekreation och friluftsliv. Den föreslagna nya väg E16 går genom skogsområden som nyttjas för friluftsliv. Att intresset inte fokuserats beror på att dessa skogsområden inte pekas ut för friluftsliv i den kommuntäckande översiktsplanen och att negativa konsekvenser för friluftslivet i viss mån går att mildra, t.ex. genom åtgärder för att lösa passagebehovet. Kulturmiljö. Ny väg E16 går längre från kulturmiljöer av utpekat värde än nuvarande väg, men nära några kulturhistoriskt värdefulla utpekade bymiljöer (dock inga riksintressen). Inga kända fornlämningar el.dyl. berörs av vägplanens åtgärder. Kunskapsläget är dock otillfredsställande och en arkeologisk utredning kommer att genomföras. Jordbruk. Jordbruksmark berörs i liten omfattning av vägprojektet, men jordbruket är en viktig verksamhet för bygden och bidrar till landskapsbild och kulturmiljövärden i vägens närområde. Skogsbruk. De negativa konsekvenser för skogsbruket som väg i ny sträckning medför kan i hög grad mildras eller undvikas genom att skogsbilvägar leds om eller ansluts på den nya vägen. Klimat. Det är ingen stor skillnad på befintlig väg och vägplanens förslag vad gäller klimatfrågor som utsläpp av växthusgaser eller översvämningsrisk. Miljökonsekvenser under byggtiden. Det aktuella projektet planeras som en totalentreprenad, vilket innebär att frågor som rör miljöpåverkan under byggtiden till stor del kommer att hanteras i kommande skeden och inte kan beskrivas särskilt detaljerat i MKB:n till vägplanen. 16

3.4. MKBmetodik En MKB till en vägplan ska bidra till att miljöfrågorna vägs in och påverkar beslut om vägens lokalisering och utformning. Under arbetet med vägplanen har miljökonsekvenserna diskuterats och beaktats vid valen av detaljlösningar, vilket beskrivs i avsnitt 4.1.3. Optimering av valt alternativ år 20142015. Under arbetet med vägplanen har bl.a. boendemiljöfrågor stått i fokus. Bilden visar ett bostadshus vid nuvarande E16 i Hulån, i slutet av den aktuella vägsträckan. MKBdokumentet beskriver såväl förutsättningar som konsekvenser och möjliga skyddsåtgärder. Det är dock inte MKB:n som fastslår vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas, utan detta görs i vägplanen. Värdering av konsekvenser görs i form av beskrivande text, inte i form av en graderad skala, t.ex. liten, måttlig, stor. Graderade beskrivningar är främst till nytta för att jämföra olika alternativa lösningar med varandra, vilket inte är fallet i det aktuella planeringsskedet. De miljöaspekter som bedömts ge störst konsekvenser fokuseras i MKB:n, se avsnitt 3.3.3. Faktaunderlagen till MKB:n framgår av kapitel 9 Källor. Som grund för konsekvensbedömningarna används dessa källor, konsultens egna bedömningar samt konsultering av olika experter. MKB:n omfattar vägplanens åtgärder. Dessa jämförs med ett nollalternativ, som innebär att befintlig väg behålls utan andra åtgärder än normala drift och underhållsåtgärder. Se närmare avsnitt 4.1.4 Nollalternativet. 3.5. Godkännande av MKB Enligt väglagen 16b ska miljökonsekvensbeskrivningen godkännas av länsstyrelsen innan den kungörs. Ett godkännande innebär att länsstyrelsen anser att miljökonsekvensbeskrivning utgör ett tillräckligt underlag för en samlad bedömning av den planerade anläggningens inverkan på miljön, hälsan och hushållning med naturresurser. Godkännandet innebär endast att beskrivningens kvalitet godkänns och innefattar inget ställningstagande till konsekvensbedömningarna i sig. 17

3.6. Riksintressen Riksintressen i det aktuella området framgår av karta nedan. Riksintressen. Väg E16 och järnvägen Västerdalbanan är av riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken (MB) 3 kap 8. Görälven Västerdalälven är en naturmiljö av riksintresse enligt miljöbalken 3 kap 6. Värdena beskrivs närmare i avsnitt 5.2.1 Naturmiljö. Västerdalälven med Görälven är av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6. Värdena beskrivs närmare i avsnitt 5.1.5 Rekreation och friluftsliv. Nedre Västerdalälven omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt MB 4 kap 1 och 6. Till grund för utpekandet ligger de samlade natur och kulturvärden som finns i området. MB 4 kap 6 avser utbyggnadsförbud för nya vattenkraftverk samt vattenreglering och vattenöverföring för kraftändamål. 18

4. Alternativa lösningar 4.1. Alternativa lösningar 4.1.1. Vägutredning Val av vägsträckning gjordes genom Vägutredning riksväg 71 delen Vansbro Dala Järna, beslutshandling februari 2000. I vägutredningen studerades sex alternativa vägkorridorer. Den nu aktuella vägplanen omfattar den sträckning som i vägutredningen benämndes Alternativ 3. Alternativ 3 var det alternativ som enligt vägutredningen gav störst samhällsekonomisk nytta och störst vägförkortning. Trafikverkets s.k. fyrstegsprincip är en arbetsstrategi för hushållning med resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Fyrstegsprincipen innebär att åtgärder inom vägtransportsystemet ska analyseras i följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Nybyggnad av väg ska alltså komma ifråga endast om andra möjligheter saknas. De aktuella åtgärderna på väg E16 kan insorteras under steg 4. I vägutredningen har alternativa åtgärdsmöjligheter (steg 2 och 3 enligt ovan) övervägts, men valts bort eftersom de inte bedöms ge erforderliga förbättringar avseende trafiksäkerhet och framkomlighet samt boendemiljön i de byar som passeras. 4.1.2. Optimering av valt alternativ år 2008 Väglinjen i vägplanen grundas på en ej färdigställd arbetsplan från år 2008. Under framtagandet av arbetsplanen studerades följande delar av sträckan särskilt och en optimering gjordes av väglinjen i plan och profil vad gäller tekniska, ekonomiska och miljömässiga faktorer. För anslutningen på befintlig väg E16 nuvarande väg och väg 26 i Vansbro studerades såväl cirkulationsplats som fyrvägskorsning. Av trafiksäkerhetsskäl valdes cirkulationsplats. Sträckningen över Skamsberget studerades vad gäller vägprofilen. Ursprungligen var tanken att lägga vägen i djupare skärning och därmed få ut bergmassor till projektet. Bergnivån visade sig ligga djupare än väntat och vägens nivå höjdes därför, för att undvika stora skärningar och stort överskott av jordmassor. För korsningen med järnvägen i Hulån studerades tre alternativ: planskild korsning med vägen i skärning under järnvägen (vägutredningens förslag), planskild korsning med vägen över järnvägen på ny vägbro respektive plankorsning med bomreglering. I arbetsplanen valdes alternativet med plankorsning. Motivet var att en 19

plankorsning ger betydligt mindre markintrång, mindre terrängingrepp och mindre barriäreffekter än planskild korsning. Vid passagen av Hulån studerades lämplig spännvidd för vägbron. Denna anpassades till den nedströms liggande järnvägsbron. En större spännvidd, som är bättre bl.a. för djurlivet genom mindre barriäreffekt, bedömdes inte som motiverad vid en sammanvägning av kostnad och funktion. Vid Ilbäcken förlades väglinjen i ett östligt läge i vägkorridoren av hänsyn till ett bostadshus på fastigheten Ilbäcken 84:1. På sträckan över jordbruksmark i Hulån försköts väglinjen norrut i korridoren enligt önskemål från berörd brukare. 4.1.3. Optimering av valt alternativ år 20142015 I arbetet med vägplanen har ytterligare optimeringar gjorts utifrån arbetsplanens väglinje och profil, bl.a med hänsyn till att nya riktlinjer för vägutformning tillkommit sedan år 2008, men även av andra skäl. Följande studier är av intresse från miljösynpunkt: Utformningen av cirkulationsplatsen vid sträckans början i Vansbro har ändrats i syfte att göra den mer trafiksäker för oskyddade trafikanter, bl.a. med avseende på passagemöjligheter för gång och cykeltrafik och nytt läge för busshållplats. På sträckan km 1/7003/200 ligger vägen nära en befintlig kraftledning, som enligt den tidigare arbetsplanens förslag skulle korsas på två ställen. För att undvika detta och för att minimera impedimentmark har väglinjen flyttats till ett läge på nordvästra sidan av kraftledningen. Därmed kommer den även något längre från bostadshus i byn Skamhed. En ny förutsättning för projektet är att korsningen mellan ny väg E16 och järnvägen ska vara planskild. Inledningsvis analyserades om vägen ska gå i skärning under järnvägen eller på bro över. Alternativet väg över järnväg valdes, efter en sammanvägning där byggbarhet, miljö/riskaspekter samt kostnader i både entreprenad och driftsskede. Från miljösynpunkt är brolösningen sammantaget bättre än lösningen med skärning, eftersom skärningen medför både grundvattenpåverkan och översvämningsrisk, men bullerspridning och påverkan på landskapsbilden blir större med brolösningen. Tre alternativa utformningar av passagen över järnvägen har studerats. I samtliga behålls nuvarande E16 som lokalväg. Alternativ A Ny väg E16 går på bro som spänner både över järnvägen och befintlig E16, som ligger kvar i nuvarande läge. Tre alternativa brolösningar studerades, med olika längd. Alternativ B Ny väg E16 går på en bro över järnvägen och en bro över nuvarande E16, som leds om i ett östligare läge. Alternativ C Ny väg E16 går på en bro som spänner över både järnvägen och nuvarande E16, som leds om i ett västligare läge. Alternativ C valdes, främst av ekonomiska skäl. Miljömässigt har alternativ C nackdelar från landskapsbildssynpunkt, då en kortare bro ger mer bankar som skär av utblickar i landskapet. Se illustrationer på nästa sida. 20

Alternativa brolösningar för passagen av järnvägen i Hulån. Överst två varianter av alternativ A, därunder det valda alternativet, C. Vid passagen över Hulån, ca km 5/740, har väglinjen flyttats cirka 10 meter norr om den linje som förslogs i arbetsplanen år 2008, detta för att minska intrånget i ravinen och behovet av omgrävning av ån. Den nya sträckningen ger mindre påverkan på hydrologi och naturmiljö, men kommer något närmare en bostadsfastighet vid km 6/000. Tre alternativa utformningar av bro över Hulån har studerats: Alternativ B1 En plattrambro på ca 24 meter. Alternativ B2 En tvåspannsbro på 67 meter, med brostöd i ån. Alternativ B3 En rörbro med väg E16 på bank över bron, längd ca 45 meter, diameter 5 meter. Alternativ B1 valdes, i en sammanvägning av kostnader och naturmiljöhänsyn. En rörbro medför betydligt större ingrepp i ravinen och i ån än en bro och har dessutom barriäreffekter för djurlivet. Den högre kostnaden som B2 medför jämfört med B1 bedömdes inte ge mervärden som motsvarar kostnaden. Dessutom har brostöd i ån miljömässiga nackdelar. 21

Vid Hulåns IP avslutades projektet enligt arbetsplanen från år 2008. Detta medförde att en sträcka på cirka 400 meter skulle ha en bredd på 7,5 meter, smalare än resten av vägen. Projektet har därför förlängts med cirka 700 meter och möjligheterna att minska antalet utfarter, anordna ett sammanhängande gcnät samt förbättra boendemiljön har studerats för sträckan förbi Hulåns IP och bostadshusen norr om vägen. Tre alternativ studerades: Alternativ A väg E16 breddas till 10 meter med mitträcke och separat lokalväg/gcväg. Busshållplatser väster om Hulåns IP. Direktutfarter från bostadsfastigheterna tas bort. Alternativ B väg E16 breddas till 9 meter utan mitträcke, med separat gcväg och direktutfarter från fastigheterna. Alternativ C väg E16 breddas till 9 meter utan mitträcke och separat lokalväg/gcväg. Direktutfarter från bostadsfastigheterna tas bort. Alternativ A valdes på grund av att det gav högst trafiksäkerhet. 4.1.4. Nollalternativet I miljökonsekvensbeskrivningen jämförs vägplanens åtgärder med ett s.k. nollalternativ, som innebär att befintlig väg behålls utan andra åtgärder än normala drift och underhållsåtgärder. Trafikmängden år 2015 är 3 600 ÅDT, därav ca 300 ÅDT tung trafik (8,7 %). Trafikmängden prognosåret 2038 är beräknad till 4 800 ÅDT (årsdygnstrafik, d.v.s fordon per vardagsmedeldygn). Därav är ca 430 ÅDT tung trafik (9 %). 5. Miljökonsekvenser 5.1. Boendemiljö och hälsa 5.1.1. Buller Förutsättningar Bullernivåer, riktvärden Befintlig E16 går idag tätt inpå bebyggelsen vilket medför bullerpåverkan för ett flertal fastigheter. För drygt 50 bostadsfastigheter överskrids idag ekvivalentnivå 55 vid fasad. Vägförslaget med ny sträckning för E16 faller under planeringsfallet nybyggnad av trafikinfrastruktur och där riksdagen angett riktvärden för buller. Riktvärden för buller från vägar och järnvägar togs fram i samband med infrastrukturpropositionen 1996/97:53. I infrastrukturproposition från 2012 angavs att riktvärdena även fortsatt bör vara vägledande i planeringssammanhang. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 22

Riktvärdena för utomhusmiljö avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsvärden korrigerade värden. Med frifältsvärde menas värden opåverkade av reflektioner från närliggande fasad. Vid utarbetandet av förslag till bullerskyddsåtgärder ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivåerna inte kan reduceras till er underskridande gällande riktvärden bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. En bullerutredning har utförts för sträckan, för att bedöma den bullerpåverkan som den nya vägsträckningen kommer att ge på kringliggande bostadsbebyggelse. Beräkningarna omfattar såväl ny som befintlig väg E16. Övriga vägar ingår ej i beräkningen, då trafiken på dessa bedöms som liten i förhållande till trafikeringen av E16. Inte heller järnvägstrafiken har tagits med i beräkningarna, då det endast passerar ett par tåg per dygn på banan. De trafikförutsättningar som ligger till grund för beräkningarna framgår av tabell nedan. Vägavsnitt ÅDT nuläge, 2015 (TT) ÅDT nollalternativ, 2038 (TT) ÅDT med ny väg, 2038 (TT) Hastighet Befintlig E16 3 600 (8,7 %) 4 800 (9%) 400900 (6 %) 3 6090 km/h Ny E16 4 100 (9%) Ref 100 km/h Årsdygnstrafik (ÅDT) för nuläge, nollalternativ och vägförslag med andel tung trafik (TT). Hastigheten varierar efter sträckan. Referenshastigheten för ny väg E16 är 100 km/h, men på kortare avsnitt kan en lägre hastighet bli aktuell. In mot cirkulationen i Vansbro kommer hastigheten att skyltas ned. I detta område kommer man även att få en större trafikmängd då flera vägavsnitt möts. Detta är medtaget i beräkningarna. Bullerberäkningar, metodik Bullerberäkningarna har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, Statens Naturvårdsverk (SNV) rapport 4653, och genomförts i beräkningsprogrammet SoundPlan, version 7.3. I beräkningsprogrammet har en tredimensionell bild av området byggts upp av bland annat terrängdata, byggnader och projekterad väglinje samt markmodell. Bullerberäkningarna omfattar både ekvivalent och maximal för nuläge, nollalternativ och vägplanens förslag, med och utan åtgärder. Nollalternativet innebär att inga åtgärder utförs förutom löpande underhåll och att man har en naturlig trafikökning med tiden. Prognosåret är 2038. Ljudutbredningen beräknas på nivån 2 meter över mark medan fasadvärdena redovisas för respektive våningsplan. Den maximala n beräknas för den högsta momentana n som överskrids fem gånger per natt, medan den ekvivalenta n är ett medelvärde för all trafik under dygnet. Geografiskt omfattar bullerberäkningarna den nya vägsträcka som ingår i det aktuella vägprojektet samt motsvarande sträcka på nuvarande väg E16. I ändpunkterna ger ljudutbredningen upphov till en solfjäderseffekt, vilket kan innebära att även fastigheter utanför vägplanens avgränsning redovisas i bullerutredningen, bilaga 2. 3 Trafikmängden varierar längs sträckan. 23

Bullerskyddsåtgärder, principer Åtgärder för bullerdämpning kan delas in i åtgärder som avser insatser i anslutning till källan och som ger ett gemensamt skydd för flera fastigheter, och lokala åtgärder, som innebär åtgärder i anslutning till mottagaren, vanligtvis på den enskilda fastigheten. Vilken typ av åtgärd som kan bli aktuell beror dels av erna dels av hur tät bebyggelsen är samt vad som är tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat. Vid gles bebyggelse är det vanligare med lokala åtgärder medan man i samhällen med tätare bebyggelse får en större effekt av globala åtgärder. Vanligt är också en kombination av globala och lokala åtgärder. Föreslagna åtgärder ska vara tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga. Trafikverket använder sig av en beräkningsmodell för samhällsekonomi för att bedöma om en åtgärd kan motiveras ur ett ekonomiskt perspektiv. Omfattningen av skyddsåtgärder ur ett samhällsekonomiskt perspektiv avvägs mot kostnad och nytta (samhällsekonomisk effekt). De samhällsekonomiska effekterna av åtgärderna har bedömts med hjälp av Trafikverkets beräkningsprogram BUSE version 2.21 enligt ASEK5. Vid dessa beräkningar bedömer man bland annat åtgärdens kostnad mot den dämpningseffekt man får samt hur många personer som erhåller skydd. Antalet boende anges som en schablon för enskilda bostadshus respektive flerfamiljshus. Samhällsnyttan är större vid dämpning i de högre ljudintervallen vilket innebär att man får en större samhällsekonomisk effekt av att dämpa n från 65 dba till 60 dba än från 60 dba till 55 dba. Vid beräkning av inomhusnivåerna har en hastighetsanpassad bedömning av fasaddämpningen använts enligt den Nordiska beräkningsmodellen. Det innebär att en fasad med normal isolering och kopplade tvåglasfönster har en bullerreducerande effekt avseende vägtrafikbuller på 25 dba, vid hastigheter upp till 50 km/h. Vid ökande hastigheter får vägljudet en annan karaktär och frekvensspektrat förskjuts uppåt vilket innebär att man får ett mer högfrekvent ljud med ökande hastighet. En vanlig fasad har en större dämpningseffekt på högre frekvenser vilket gör att fasadreduktionen ökar med högre hastighet, se tabeller nedan. Hastighet Fasaddämpning [dba] <=50 km/h 25 50100 km/h 25 till 30 >100 km/h 30 Hastighetsanpassad fasadisolering enligt Nordiska beräkningsmodellen. Hastighet Fasaddämpning [dba] 60 km/h 25 80100 km/h 28 Antagen fasaddämpning på sträckan DalaJärnaVansbro 24

Miljökonsekvenser Nollalternativet Bullerutbredning längs väg E16 Nuvarande väg E16 på sträckan Vansbro Dala Järna går nära bostadshus vid passagen genom byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån. Resultatet av bullerberäkningarna redovisas på utbredningskartor med beräknad 2 meter över mark samt för varje enskild fastighet i tabellform, se bilaga 2. Bullernivåer vid bostadshus Nollalternativet innebär att ingen ny väg byggs, alltså att trafiken ligger kvar på nuvarande väg E16, med en prognosticerad trafikökning enligt avsnitt 4.1.4 Nollalternativet och därmed ökande bullernivåer. Eftersom ingen vägombyggnad utförs bedöms sträckan som befintlig miljö och riktvärdena för detta planeringsfall gäller, 65 dba ekvivalent vid fasad samt 55 dba maximal inomhus. Trafikverket har ett nationellt projekt som löpande utför åtgärder inom befintlig miljö. Ingen fastighet längs befintlig sträckning bedöms få er som överskrider 65 dba vid fasad. Ett fåtal fastigheter kan eventuellt vara aktuella för åtgärder för inomhusmiljö. Som jämförelse med ny väg (se nedan) kan noteras att 59 bostadsfastigheter överskrider 55 dba ekvivalentnivå vid fasad med nollalternativet. Miljökonsekvenser Ny väg Bullerutbredning längs väg E16 Den nya väg E16 går utanför byarna, med färre bostadshus i nära anslutning till vägen. Det innebär en förbättring för boende längs nuvarande E16, då större delen av trafiken kommer att gå på den nya vägen. Längs den nya vägen finns några bostadshus på Skamsberget, i Skamhed, Ilbäcken, Duvnäs och Hulån. Resultatet av bullerberäkningarna redovisas på utbredningskartor med beräknad 2 meter över mark samt för varje enskild fastighet i tabellform, se bilaga 2. Bullernivåer vid bostadshus De flesta bostadsfastigheter inom det område som berörs av vägplanen får lägre bullernivåer med ny väg E16 än med nollalternativet. Dock får 21 bostadsfastigheter en sämre ljudsituation än med nollalternativet, då dessa fastigheter ligger närmare den nya vägen än den befintliga. 8 av dessa 21 bostadsfastigheter får ekvivalenta bullernivåer över gällande riktvärde vid fasad i markplan, och kan därmed vara aktuella för åtgärder, medan 13 fastigheter får en ökad, men ej över gällande riktvärde för ekvivalentnivå i markplan. Bullerskyddsåtgärder Bullerskyddsåtgärder föreslås inom vägområdet i form av vallar och/eller skärmar där markförhållandena så tillåter samt där effekten av åtgärden motiverar kostnaden för åtgärden. För övriga fastigheter erbjuds åtgärder på den enskilda fastigheten i form av lokala skärm för uteplats samt vid behov åtgärder på fasad. Enskilda åtgärder erbjuds fastighetsägarna och beslut om slutlig åtgärd tas i samråd, efter inventering av befintlig uteplats samt fasad. De fastigheter som ligger längs befintlig väg E16 bedöms som befintlig miljö och är inte aktuella för bullerskyddsåtgärder inom ramen för det aktuella vägprojektet. Samtliga dessa 25

fastigheter erhåller en förbättrad ljudmiljö när ny E16 byggs, genom att befintlig E16 avlastas från trafik. Skyddsåtgärder De bullerskyddsåtgärder som ingår i vägplanen framgår av tabell på nästa sida. Av tabellen framgår även vilken typ av åtgärder som är aktuell. Fastigheten Saltvik 89:1, ca km 0/000, ligger i nära anslutning till vägen. Här är det inte tekniskt möjligt att utföra åtgärder inom vägområdet, då utrymmet inte tillåter detta. Istället föreslås inventering för enskilda åtgärder i form av fasadåtgärder och uteplats för att uppfylla gällande riktvärden för inomhusmiljö samt skapa möjligheter till skyddad utevistelse. Väster om anslutningen till nya vägsträckningen föreslås en vall, eventuellt kombinerad med en låg skärm för att ge dämpning åt bakomliggande fastigheter, Saltvik 125:1 och Saltvik 20:1 samt Skamhed 139:1 (ca km 0/0000/250). Genom att kombinera vall och skärm kan överskottsmassor inom projektet nyttjas i närområdet. Vallen innebär att man kan få en mindre utbredning och därmed komma närmare vägen med åtgärder vilket ger bättre effekt samt att man tar mindre mark i anspråk. Föreslagen vall/skärm har en krönhöjd på ca 2,5 meter över mark och sträcker sig ca 260 meter. Åtgärden innebär att samtliga riktvärden uppfylls för bakomliggande fastigheter. Längre österut, vid ca km 6/6006/700, ligger fastigheterna Nordanåker 12:4 och 14:4. För att uppfylla riktvärdet för ekvivalentnivå vid fasad i markplan skulle en 2,5 meter hög skärm med längden 200 meter krävas. Då endast två bostadshus berörs på fastigheterna är det inte samhällsekonomiskt försvarbart att utföra denna åtgärd. Utrymmet mellan väg och byggnader tillåter inte en vall eller kombinationen vall/skärm varför en inventering för enskilda åtgärder istället föreslås för fastigheterna. Detsamma gäller för fastigheterna Hulån 21:1>1 och 21:1>5, ca km 5/8006/000. Bostadshusen på dessa fastigheter ligger enskilt och det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att uppföra långa skärmar eller vallar inom vägområdet. Istället föreslås inventering för enskilda åtgärder. 26

Fastighet Vån Nollalternativ Ny väg Åtgärdsförslag Ny väg med föreslagna åtgärder Ekvivalent utomhus vid fasad, Maximal utomhus vid fasad, Ekvivalent utomhus vid fasad, Maximal utomhus vid fasad, Ekvivalent utomhus vid fasad, Ekvivalent inomhus, Maximal utomhus vid uteplats, Maximal inomhus, Anm. Saltvik 89:1>1 Skamhed 139:1>1 Saltvik 20:1>1 Saltvik 125:1>1 Hulån 21:1>1 Hulån 21:1>5 Nordanåker 12:4>1 Bv 57 73 61 77 Fasadåtgärder, lokalt skydd för uteplats V 1 58 73 61 76 61 29 <70 45 61 29 <70 44 Bv 43 56 57 69 Kombinerad vall/skärm inom vägområdet, krönhöjd 51 23 63 35 V 1 46 60 58 69 2,5 m längd 260 m 53 25 67 39 Bv 45 55 59 69 Kombinerad vall/skärm inom vägområdet, krönhöjd 52 24 59 31 V 1 45 55 59 69 2,5 m längd 260 m 54 26 59 31 Bv 42 53 59 68 Kombinerad vall/skärm inom vägområdet, krönhöjd 50 22 56 28 V 1 44 52 60 70 2,5 m längd 260 m 52 24 59 31 Bv 35 47 62 74 Fasadåtgärder, lokalt skydd för uteplats V 1 38 49 62 74 Bv 38 51 58 66 Fasadåtgärder övre plan, lokalt skydd för uteplats V 1 41 55 59 66 62 30 <70 42 62 30 <70 42 58 30 66 38 59 27 66 34 Bv 53 67 60 70 Fasadåtgärder, lokalt 60 28 70 38 V 1 55 67 61 71 skydd för uteplats 61 29 71 39 a) b) b) c) Nordanåker Bv 54 68 61 73 Fasadåtgärder, lokalt 61 29 73 41 14:4>1 skydd för uteplats b) V 1 56 69 62 73 62 30 73 41 Anmärkningar a) Ej tekniskt möjligt att utforma bullerskydd inom vägområdet. Inventering av befintlig fasad samt placering av uteplats ska göras innan beslut tas om slutliga åtgärder. b) Ej samhällsekonomiskt motiverat med skärm inom vägområdet för en enskild fastighet. Inventering av befintlig fasad samt placering av uteplats ska göras innan beslut tas om slutliga åtgärder. c) Ej samhällsekonomiskt motiverat med skärm inom vägområdet för endast två bostadshus. Inventering av befintlig fasad samt placering av uteplats ska göras innan beslut tas om slutliga åtgärder. Bostadsfastigheter utmed ny väg E16 för vilka bullerskyddskyddsåtgärder föreslås i vägplanen. (Utdrag ur bilaga 2, som redovisar samtliga de fastigheter för vilka bullerberäkningar har utförts.) 27

5.1.2. Vibrationer Förutsättningar Vibrationer från vägtrafik uppstår främst av tung trafik på väg med ojämn vägbana. Störst risk för störande vibrationer i närbelägna byggnader föreligger där både väg och byggnad är uppförd på finkorniga jordar. Vibrationernas omfattning beror på en rad olika faktorer såsom vägbanans beskaffenhet, trafikmängd, andelen tung trafik, fordonshastighet, markförhållanden, grundvattennivåer, avstånd mellan väg och bebyggelse, bebyggelsens typ och grundläggning etc. Invid en väl underhållen och relativt modern väg kan risken för störande vibrationer generellt antas vara liten på större avstånd än ca 30 m från vägen. I tabellen nedan redovisas riskavstånd för uppfattbara vibrationer vid olika grundförhållanden och fordonshastighet. Grund 50 km/h 70 km/h 90 km/h Lös lera < 80 m < 100 m < 110 m Sand < 8 m < 10 m < 10 m Morän < 5 m < 5 m < 6 m Riskavstånd för uppfattbara vibrationer vid olika grundförhållanden och fordonshastighet. Den aktuella sträckan av väg E16 går i moränmark med inslag av sankmarker på sträckan från Skamsberget till korsningen med väg 535, norr om Skamhed. Sträckan förbi Duvnäs domineras av silt/finsand med inslag av våtmarker och utdikade myrar. På sträckan förbi Hulån utgörs jordmånen av silt/finsand. Miljökonsekvenser Nollalternativet I byarna Skamhed, Duvnäs och Hulån finns ett flertal bostadshus nära nuvarande väg E16, på ett avstånd av ca 15 20 meter. Undergrunden består av silt/finsand. Risken för störande vibrationer bedöms som relativt liten. Miljökonsekvenser Ny väg Längs ny väg E16 finns betydligt färre bostadshus än längs nuvarande väg. De bostadshus som ligger närmast ny väg E16 ligger i Hulån, ca 20 25 m från vägen. Då undergrunden består av silt/finsand bedöms risken för störande vibrationer som liten. Skyddsåtgärder Inga åtgärder är aktuella. 5.1.3. Avgasutsläpp Förutsättningar Vid bedömning av hälsoeffekter av luftföroreningar från vägtrafiken används vanligen kvävedioxid, NO2, som indikator. Trafikflödena på väg E16 är inte i den storleksordningen att luftföroreningar från trafiken kan ge upphov till överskridanden av miljökvalitetsnormerna. Vägplanens åtgärder i sig medför inga skillnader i trafikmängd mot nollalternativet. Därför har inga beräkningar av luftföroreningar gjorts inom denna vägplan. 28

Miljökonsekvenser Nollalternativet Trots att en viss trafikökning sker till år 2038 bedöms halterna av luftföroreningar minska med nollalternativet jämfört med nuläget, på grund av förbättrad reningsteknik och bränslesnålare motorer. Ingen risk bedöms finnas för överskridande av gränsvärden för luftmiljön. Miljökonsekvenser Ny väg Översiktliga beräkningar av luftföroreningar gjordes i samband med de samhällsekonomiska kalkyler som ingår i vägutredningen (år 2000). De visade att luftföroreningarna från trafiken blir mindre med ny väg än med nollalternativet, beroende på att trafikarbetet minskar till följd av minskad väglängd. Ny väg E16 blir ca 1,9 km kortare än nuvarande väg på sträckan Vansbro Dala Järna. Ingen risk bedöms finnas för överskridande av gränsvärden för luftmiljön. Luftmiljön förbättras i boendemiljöerna längs nuvarande väg E16, eftersom trafiken minskar där. Skyddsåtgärder Inga åtgärder är aktuella. 5.1.4. Risker Förutsättningar Detta avsnitt tar upp risker förknippade med transporter av farligt gods samt markföroreningar i vägkroppen. Trafiksäkerhet tas upp som en boendemiljöfråga i avsnitt 5.1.6 Tillgänglighet och trygghet. Översvämningsrisker, se avsnitt 5.4 Klimat. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om de inte hanteras rätt under en transport. Som farligt gods räknas bl.a. olika kemikalier, bensin och komprimerade gaser som gasol och klor. Väg E16 utgör rekommenderad färdväg för transporter med farligt gods. Nuvarande väg är smal och krokig och går genom byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån, nära bostadsbebyggelse. Utsläpp av farligt gods vid en olycka kan ge upphov till skador på människor och miljö. Omfattningen av transporterna av farligt gods genom kommunen är inte fullständigt känd, enligt uppgift i kommunens översiktsplan. Statistiska Centralbyrån gjorde på uppdrag av Myndigheten för samhällskydd och beredskap en kartläggning av transporterna av farligt gods i Sverige under september månad 2006. Kartläggningen omfattade transporter i Sverige och samtliga transportslag, dvs. väg, järnväg, till sjöss och i luften. Där anges att mängden farligt gods på det aktuella vägavsnittet är 033 000 ton, ett stort spann och därmed en uppgift med stor osäkerhet inbyggd. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är en normal andel farligt gods på svenska vägar ca 34 % av den tunga trafiken. Det skulle för den aktuella sträckan av E16 innebära ca 912 transporter av farligt gods per årsmedeldygn år 2015. (Trafikmängder, se avsnitt 2.1.1. Trafikförhållanden.) 29

Inga kända områden med förorenad mark berörs av vägprojektet. Det kan dock inte uteslutas att äldre vägavsnitt på sträckan innehåller stenkolstjära. Stenkolstjära innehåller höga halter PAH, polyaromatiska kolväten, som är miljö och hälsoskadliga Miljökonsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär, förutsatt att transporterna av farligt gods uppgår till ca 34 % av den tunga trafiken, en ökning av antalet transporter av farligt gods från ca 912 till ca 1317 transporter per årsmedeldygn. (Trafikmängder, se avsnitt 4.1.4 Nollalternativet.) Miljökonsekvenser Ny väg Vägplanens åtgärder syftar bl.a. till ökad trafiksäkerhet. Vägen förläggs utanför byarna Skamsberget, Skamhed och Duvnäs samt utanför större delen av byn Hulån. Därmed förbättras situationen vad gäller risker för olyckor med farligt gods i dessa byar, eftersom den nya vägen går längre från bostäder än den befintliga. Dessutom minskar olycksrisken, eftersom den nya vägen har en mer trafiksäker utformning än den befintliga. På ny väg E16 bedöms antalet transporter av farligt gods bli ca 1115 transporter per årsmedeldygn på E16. (Förutsatt att transporterna av farligt gods uppgår till ca 34 % av den tunga trafiken samt med trafikmängder enligt avsnitt 2.1.1. Trafikförhållanden.) Ett fåtal transporter av farligt gods, med lokala målpunkter, kommer att ligga kvar på nuvarande väg E16 som blir lokalväg Åtgärder för fördröjning av vägdagvatten ingår i vägplanens förslag vid alla utflöden från vägområdet. Därmed blir möjligheterna att hinna samla upp och ta hand om skadliga ämnen som läcker ut vid en olycka med farligt gods större än med nollalternativet. I projektet ingår rivning av några avsnitt av den befintliga vägen, varvid risk finns för att asfalt med stenkolstjära påträffas. Se nedan under Skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder Provtagning behöver utföras på de avsnitt av befintliga vägar som ska rivas, för att utreda förekomst av stenkolstjära. Enligt Miljöbalken föreligger upplysningsskyldighet för förorening som kan medföra skada eller olägenhet. Om stenkolstjära påvisas ska ansvarig tillsynsmyndighet underrättas. Tillsynsmyndighet måste också kontaktas för mellanlagring av massorna. Eventuell förekomst av stenkolstjära behöver vara klarlagd inför upphandlingen av totalentreprenad och framgå av förfrågningsunderlaget. 30

5.1.5. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Västerdalälven med Görälven är av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6, med värden för bl.a. fritidsfiske, naturstudier och kanoting. Skogen där den nya vägen dras används för närrekreation (bärplockning, skogspromenader, jakt m.m.) I kommunens översiktsplan anges skogsområdena som omger Skamhed, från Skifsforsen över Skamsberget till Duvnäs, dock inte det område där den nya väg E16 planeras, som friluftsområde. I samband med naturvärdesinventeringen som gjordes inom MKBarbetet karterades korsningspunkter med befintliga leder/stigar i skogen. Se karta Miljöintressen i bilaga. I skogen nordväst om Skamhed finns ett vattendrag som letts i en träränna och bildar ett litet vattenfall, som kallas duschen och är ett populärt utflyktsmål. Det nås via en vandrings/skoterled. Vid Hulån finns en idrottsplats. Området för vägprojektet ligger i Järna fiskevårdsområde. Miljökonsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär inga förändringar för friluftslivet. Miljökonsekvenser Ny väg Friluftslivsvärdena i riksintresset Västerdalälven med Görälven berörs inte av vägprojektet. Den nya vägen får barriäreffekter för friluftslivet, särskilt där den går i skärning över Skamsberget. Vägen skiljer Skamhed från skogarna nordväst om byn, vilket kan upplevas som en inskränkning i rörelsefriheten. Viltstängslet som sätts upp längs sträckan i skogen ger en barriäreffekt för friluftslivet även på sträckor där vägen inte ligger i skärning, men här kan åtminstone några passagemöjligheter ordnas för vandringsleder och skogsvägar som korsas. Se vidare nedan. Vid ca km 0/600 och 0/700 korsas två leder/stigar av den nya vägen. Vägen går här i djup skärning, vilket innebär att dessa leder skärs av och att barriäreffekter uppstår för friluftslivet. En ersättningsväg planeras på västra sidan av vägen. Vid km ca 1/800 korsas en liten led/stig. Alldeles intill anläggs en korsning med en skogbilväg, vilket även er möjlighet för friluftslivsutövare att korsa den nya vägen och komma in på leden igen på andra sidan. Vid ca km 2/770 korsas en skoterled. Här anläggs en planskild passage som kan nyttjas av gående, skidåkare, skoteråkare m.m. och även är avsedd som viltpassage. Via denna led når man det populära utflyktsmålet duschen. Vid ca km 3/300 korsas en led/stig som skärs av. Närmsta möjlighet att korsa vägen finns vid korsningen med väg 535, ca km 3/600. 31

En enskild väg som går mellan byarna Ilbäcken och Duvnäs korsas vid ca km 4/320. Inga väganslutningar görs, men öppning görs i mitträcket och grindar sätts i viltstängslet så att gående och cyklister kan korsa nya E16. Vid Duvnäs by korsas en led/stig två gånger på sträckan ca km 5/0005/350. Olika lösningsmöjligheter diskuteras i projektet. Sammantaget får vägen barriäreffekter för friluftslivet, genom att flera leder skärs av och att fritt strövande i skogen hindras. Barriäreffekten är dock inte total, eftersom flera passagemöjligheter kommer att finnas. Bullerstörningar i skogen kan också vara negativt för friluftslivet, eftersom känslan av ostördhet minskar. Bullerutbredningen längs den nya vägen framgår av karta i bilaga 2. Nuvarande väg E16 får en större attraktivitet för närrekreation, då trafiken på den minskar kraftigt. Idrottsplatsen i Hulån påverkas inte fysiskt av vägplanens förslag. Tillgängligheten till idrottsplatsen förbättras genom att vägplanen föreslås en ny, säkrare tillfart via ny anslutningsväg samt en separat gångpassage över E16. Skyddsåtgärder Behov av bullerskyddsåtgärder vid duschen i Skamhed har lyfts av de närboende vid samråd. Det finns dock inga riktvärden för trafikbuller när det gäller skogsområden utan utpekade rekreationsvärden och de bullerskyddsåtgärder som Trafikverket åtar sig i detta projekt gäller enbart boendemiljöer. 5.1.6. Tillgänglighet och trygghet Förutsättningar I detta avsnitt behandlas vägens konsekvenser beträffande tillgänglighet och trygghet för oskyddade trafikanter, d.v.s. fotgängare och cyklister, i boendemiljöer. Barriäreffekter för djurliv, friluftsliv och jord och skogsbruk samt visuella barriäreffekter behandlas i andra avsnitt av MKB:n. Nuvarande väg E16 går genom byarna Skamsberget, Skamhed, Duvnäs och Hulån. Vägen utgör en trafiksäkerhetsrisk och en barriär för gång och cykeltrafiken, både inom och mellan byarna. Det finns inget parallellt, säkrare, vägnät för oskyddade trafikanter. Trafikmängder, se avsnitt 2.1.1 Trafikförhållanden. De närmsta skolorna finns i DalaJärna (åk F5) och Vansbro (åk F9 samt gymnasium). En annan särskilt viktig målpunkt för oskyddade trafikanter är Hulåns IP. Miljökonsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att vägens brister vad gäller tillgänglighet och trygghet för oskyddade trafikanter består. 32

Miljökonsekvenser Ny väg Ny väg medför ökad trafiksäkerhet längs nuvarande E16, som avlastas från trafik, vilket bedöms ge mycket positiva effekter när det gäller tryggheten för oskyddade trafikanter. Med ny väg minskar även barriäreffekten hos nuvarande väg E16 kraftigt på sträckan genom byarna Skamhed, Duvnäs och Hulån. Då trafikmängden minskar ökar den nuvarande vägens attraktivitet för gång och cykeltrafik. I början och slutet av sträckan, där E16 ligger kvar i nuvarande läge, i bebyggd miljö, föreslår vägplanen några säkrare passager över vägen. Barriäreffekten av den nya väg E16 för gång och cykeltrafik åtgärdas med vägplanens förslag genom att följande passagemöjligheter ingår: Korsning mellan ny väg E16, nuvarande väg E16 och väg 26 vid km 0/000 utformas som cirkulationsplats. Separat gång och cykelbana samt gångpassage anordnas närmast Vansbro. Skogsbilväg korsas vid ca km 0/680. Ersättningsväg leds upp på vägens norra sida från Saltvik, genom att Brovägen förlängs. Skogsbilväg vid ca km 1/780 får anslutning på ny väg från båda sidor, på södra sidan dock med vägbom. Korsning med väg 535 vid ca km 3/600 utformas som s.k. förskjuten korsning, för att minska antalet konfliktpunkter och skapa en säkrare korsning. Den befintliga väg 535 smalnas av till 2,5 meters bredd och behålls som gång och cykelväg genom denna korsning. (Se även avsnitt 5.2.2. Kulturmiljö beträffande vägens kulturmiljövärden.) Enskild väg korsas i Duvnäs vid ca km 4/320. Vändplaner anläggs på båda sidor, d.v.s. inga väganslutningar görs, men öppning görs i mitträcket och grindar sätts i viltstängslet så att gående och cyklister kan korsa nya E16. Nuvarande väg E16 korsas vid ca km 5/500 och dras om i ett läge öster om det nuvarande, för att passera under ny väg i samma läge som järnvägen. E16 går på bro över järnvägen och den omlagda f.d. E16. Åkerväg korsas i Hulån vid ca km 5/850. En ny åkerväg dras parallellt med ny E16 fram till km 6/250, se vidare nedan. Anslutning på nuvarande väg E16 vid ca km 6/250 i Hulån utformas som fyrvägskorsning där nuvarande E16 (som kommer att benämnas väg 536), anslutningsväg till Hulåns IP samt en åkerväg ansluts. En separat gångpassage anordnas. Vid ca km 6/870 anordnas överfart för en åkerväg. Sammantaget minskar väg E16:s barriäreffekt jämfört med nollalternativet, eftersom vägen i mindre omfattning kommer att gå nära boendemiljöer. Skyddsåtgärder Inga åtgärder är aktuella utöver de passagemöjligheter som ingår i vägplanens förslag. 33

5.2. Landskap 5.2.1. Naturmiljö Förutsättningar Allmänt Området där väg E16 dras utgörs till stor del av skogsmark utan utpekade naturvärden. De våtmarker som finns i området är dikningspåverkade. Alla vattendrag som korsas av vägen mynnar i Västerdalälven. Naturmarken är mer varierad närmare älven, där ängs eller åkermark kring byarna växlar med skogsmark. Den nya vägen ligger i utkanten av detta odlingslandskap. En naturvärdesinventering har genomförts under utarbetandet av vägplanen, se vidare nästa sida. Några våtmarker, utan utpekade naturvärden, berörs av ny väg. Utpekat värdefulla naturmiljöer Följande naturmiljöer av utpekat värde enligt länsstyrelsens och Skogsstyrelsens underlag finns i närområdet till ny eller befintlig väg E16. Se karta Miljöintressen i bilaga 1. Görälven Västerdalälven är en naturmiljö av riksintresse enligt miljöbalken 3 kap 6. Områdets värden består i att älven är nästan helt opåverkad av reglering och uppvisar en naturlig strandzonering. Den mycket rika förekomsten av glacifluviala och fluviatila bildningar 4 (t.ex. meanderslingor, korvsjöar och levéer) är av stort intresse. Västerdalälven tas även upp i länsstyrelsens naturvårdsprogram och har där värdeklass 1, högsta naturvärde. Nedre Västerdalälven omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt MB 4 kap 1 och 6 (utbyggnadsförbud för vattenkraft). Till grund för utpekandet ligger de samlade natur och kulturvärden som finns i området. Myrar väster Ilbäcken tas upp i länsstyrelsens våtmarksinventering. Området har lägsta klass, klass IV, eftersom myrarna är påverkade av bl.a. dikning. Det består av öppna eller glest tallbevuxna rismossar, med myrodlingar igenvuxna med björk i kanterna mot åkermark. Några sumpskogar nära den planerade nya vägen tas upp i Skogsstyrelsens inventeringar. Samtliga är dikningspåverkade och saknar utpekade naturvärden. På Skamsberget finns ett område med naturvärde enligt Skogsstyrelsens inventeringar. Det utgörs av granskog med inslag av död ved i form av granlågor och torrträd. Den rödlistade skalbaggearten bronshjon (hotkategori NT, d.v.s. missgynnad) samt signalarterna gammelgranslav och ullticka finns i området. 5 4 Glacifluviala = som härrör från isälvar. Fluviatila= som härrör från floder. 5 Rödlistade arter registreras och bevakas via Artdatabanken. Arterna klassificeras i kategorierna Kunskapsbrist (DD), Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och 34

Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering, NVI, genomfördes som en del av MKBarbetet i oktober 2014. Inventeringen kommer att kompletteras våren 2015 på sträckan km ca km 1/7003/100, där väglinjen har justerats efter att inventeringen genomfördes. I NVI:n har följande naturvärdesobjekt identifierats. De är markerade på karta Miljöintressen i bilaga 1. Ca km 0/200 Gransumpskog, naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Ett ca 100 årigt tämligen enskiktat fuktigt till blött blockmoras med inslag av klibbal. Förekomst av kranshakmossa Rhytidiadelphus triquetrus, palmmossa Climacium dendroides och mörk husmossa Hylocomiastrum umbratum som kan ses som signalarter för artrik miljö. Ett mycket oväntat och spektakulärt fynd på en granstubbe är den rödlistade arten gräddticka, Perenniporia subacida (kategori VU, sårbar). Ca km 2/100 Block, naturvärdesklass 4, visst naturvärde. På ett av blocken i en grupp av block finns signalarten skuggblåslav, Hypogýmnia vittáta, samt diverse krävande kryptogamer. Floran är inte av sådan klass att begrepp som Skogsstyrelsens nyckelbiotop eller objekt med naturvärden kan användas. (Detta objekt berörs inte av projektet, eftersom väglinjen flyttats sedan naturvärdesinventeringen gjordes.) Ca km 2/700 Barrsumpskog, naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Försumpad fuktig kantskog vid en myrhals. Tämligen opåverkad, men med måttliga förekomster av naturvärdesbärande element. Fynd av signalarten bollvitmossa, Sphágnum wulfiánum, som normalt indikerar artrika miljöer. Biotopen motsvarar Skogsstyrelsens objekt med naturvärden. Genom myrhalsen och tvärs väglinjen rinner en liten bäck, som dock inte är stor nog för att vara vattenförande året runt och bedöms vara av lågt intresse, med försumbar störningskänslighet. Ca km 4/000 Tallsumpskog, naturvärdesklass 4, visst naturvärde. Tas upp i Skogsstyrelsens underlag som sumpskog. 6 Skogsstyrelsens inventering slår bara fast att objektet definitionsmässigt är en sumpskog, men anger inget särskilt naturvärde. Sumpskogen är uppkommen genom en samverkan av kraftig dikning och nutida gödning genom kvävenedfall. Den består av förstagenerations gles tall och saknar påtagligt hänsynsvärde. Ca km 5/450 Allé, naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Biotopskydd (se nästa sida). Längs infartsvägen till den gamla järnvägsstationen i Hulån finns en kort, dubbelradig allé av glasbjörkar i varierande ålder. Några av de äldre björkarna är kraftigt rötangripna. Ca km 5/700 Ravin, naturvärdesklass 4, visst naturvärde. Hulån har här en relativt grund nedskärning i sedimentbädden och en flora i en ogynnsam igenväxningssuccession, med få och unga lövträd. Bördigheten är tämligen hög, med en gradient uppifrån kanterna av grästyper ner till högörtstyp nere i botten. Elementrikedomen är låg förutom en positiv meandring av ån. Missgynnad (NT). Arter som kategoriseras som Starkt hotad (EN) eller Sårbar (VU) benämns hotade. Signalart = art som är lätt att känna igen och som genom sin förekomst visar på ett högt naturvärde. 6 Skogsstyrelsens inventering slår fast att objektet definitionsmässigt är en sumpskog, men innehåller ingen bedömning av naturvärdet. 35

Km 5/700 Vattendraget Hulån, naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Hulåns bredd i läget för vägpassagen är cirka 48 meter. Botten är sandig till dyig och relativt mjuk. Enligt fiskevårdsområdets kontaktman finns en minskande population av den rödlistade arten flodkräfta, Ástacus ástacus (kategori CR, akut hotad) mellan den befintliga vägbron och älven, men kräftorna håller sig i huvudsak uppströms det planerade nya vägläget. Vid inventeringen hittades inga individer och botten är dessutom ogynnsam. Det kan dock inte uteslutas att individer tillfälligt uppehåller sig vid platsen för väglinjen. Genom förekomst av flodkräfta är hela vattensystemet att betrakta som nyckelbiotop. Begreppet är emellertid svår att hantera här, då huvudsakliga uppehållsbiotoper ligger uppströms. Avsevärda sträckor av avrinningssystemet är stört av dikning. Ån håller enligt uppgift från fiskevårdsområdet ingen ädelfiskstam. Inga provfiskedata för systemet finns hos vattenmyndigheterna. Ytterligare en faktor att ta hänsyn till vad gäller ån är möjligheten för utterpassager. Inga dokumenterade observationer hittas men med stor sannolikhet kan den rödlistade arten utter Lútra lútra (kategori EN, sårbar) förekomma vid ån. Km 5/800 Floralokal, naturvärdesklass 4, visst naturvärde. I ett skogsområde nära Hulån finns ett intensivt uppslag av skavfräken Equiesétum hyémale, en mindre allmän kulturanvänd växt med långa anor. Biotopskydd Bestämmelser om biotopskyddsområden finns i miljöbalken 7 kap 11 och i förordning (1998:1252) om områdesskydd. Vissa biotoper har ett generellt skydd, bl.a. alléer och trädrader, stengärdesgårdar, öppna diken i jordbruksmark m.m. Vägplanen berör en allé som omfattas av biotopskydd vid ca km 5/450. Allén är dubbelradig och består av glasbjörkar i varierande ålder. Strandskydd Längs vattendrag gäller generellt strandskydd på 100 meter från strandlinjen, i enlighet med miljöbalken 7 kap 1318. Strandskyddslagstiftningens syften är, enligt 7 kap. 14 miljöbalken, att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten. Det generella strandskyddet omfattar land och vattenområde 100 meter från strandlinjen. Vägplanen berör strandskyddsområdet för Hulån samt ytterligare två vattendrag (utan namn), som korsas av ny väg E16. Strandskyddet omfattar inte diken som endast håller vatten en del av året. Övrigt Vattendrag har ett generellt miljövärde. De bidrar till en variation i landskapet som ger en ökad biologisk mångfald. Föroreningar sprids lätt via vatten, vilket även det motiverar försiktighet där vägplanen innebär åtgärder i närheten av vattendrag. Samtliga vattendrag som berörs av vägplanen mynnar i Dalälven och de större vattendragen kan ha ett värde som reproduktionslokal för fiskarter som vandrar upp från älven. I Västerdalälven finns gädda, abborre, lake, harr och öring. 7 Beträffande miljökvalitetsnormer för vatten, se avsnitt 5.1.3 under rubrik Miljökvalitetsnormer. 7 Källa: Vansbro kommuns hemsida, http://www.vansbro.se/node/588 36

Viltlivet i de områden som berörs har inte karterats närmare i vägplanearbetet. Enligt de samråd som hållits med närboende och markägare under vägplanearbetet är det ont om älg i de berörda skogsområdena, medan rådjur är vanligare. Miljökonsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär inga fysiska ingrepp och därför ingen större förändring för naturmiljön. Viltstängsel finns inte längs nuvarande väg. Hulån går i trumma Ø ca 4,0 m under nuvarande väg E16. Miljökonsekvenser Ny väg Konsekvenser för utpekat värdefulla naturmiljöer Den nya vägen ligger längre från riksintresset Västerdalälven än nuvarande väg E16, utom på sträckan från Hulån till Hulåns IP, ca km 5/5006/400. Vid passagen av Hulån ligger den nya vägbron ca 200 m nedströms den nuvarande vägen och 100 m uppströms järnvägsbron, som utgör gränsen för riksintresseområdet. Riksintressets utpekade värden utgörs av själva älvmiljön, som inte berörs direkt av vägplanens förslag. Indirekt kan arbetena i och vid vattendraget i samband med vägbygget påverka riksintresset, främst genom grumling, men denna påverkan är tillfällig och bedöms inte påverka riksintressets värden. Se dock även avsnitt 5.5 Miljökonsekvenser under byggtiden. Nedre Västerdalälven såsom riksintresse enligt MB 4 kap 1 och 6 bedöms inte beröras av vägplanens åtgärder. 4 kap 6 avser utbyggnadsförbud för nya vattenkraftverk samt vattenreglering och vattenöverföring för kraftändamål. Granskogen med naturvärde, som Skogsstyrelsen pekat ut på Skamsberget ligger cirka 250 m från den nya vägen och berörs alltså inte, men behöver beaktas i fortsatt planering (efter att vägplanen fastställts) så att inte t.ex. sidotippar lokaliseras hit. Konsekvenser, biotopskydd Vid ca km 5/450 korsas en allé av glasbjörk, som omfattas av generellt biotopskydd. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. När det gäller byggande av allmän väg finns det dock möjlighet till undantag, förutsatt att samråd har genomförts med länsstyrelsen och att vägplanen har vunnit laga kraft. Vägen går på hög bank i denna passage, eftersom järnvägen korsas planskilt. Det gör att vägbankarna tar mark i anspråk och att minst halva allén kommer att behöva fällas, uppskattningsvis cirka 5 träd. Konsekvenserna blir att dessa träds naturvärden försvinner. Glasbjörk är en art som saknar de riktigt höga värdena som trädarter som ask, alm eller lind har. Naturvärdesinventeringen visade t.ex. inte på någon krävande lavflora. Dispens från biotopskyddet krävs inte när det gäller en fastställd vägplan, se vidare avsnitt 5.6 Tillståndsprövningar etc. Björkallén vid km ca 5/450. 37

Konsekvenser, strandskydd Ny väg E16 korsar följande vattendrag som omfattas av strandskydd: Vattendrag från våtmark vid ca km 2/010, läggs i trumma. Vattendrag från Kvarnsjön vid ca km 2/690. läggs i trumma. Hulån korsas på ny bro vid ca km 5/740. I samtliga fall motverkas i viss mån strandskyddets syften, genom att den nya vägens barriäreffekter försämrar allmänhetens tillgång till strandområdet och tar livsmiljöer för djur och växter i anspråk. För vattendraget från Kvarnsjön (ca km 2/690) och för Hulån (ca km 5/740) berörs naturmiljöer som har lyfts fram i naturvärdesinventeringen. Liknande typ av natur som den som tas i anspråk finns i närområdet, varigenom inga arters fortlevnad bedöms vara hotade. Allmänhetens tillgång till strandområdet påverkas främst genom att vägen får barriäreffekter för den som vill vandra längs vattendragen. Det finns dock inga uppgifter på att något av de berörda strandområdena nyttjas för friluftsliv. Eventuella fiskbestånd i vattendragen bedöms inte påverkas permanent, förutsatt att nya trummor läggs med hänsyn till fiskens vandringsmöjligheter. Se Skyddsåtgärder nedan. Dispens från strandskyddet krävs inte när det gäller en fastställd vägplan, se vidare avsnitt 5.6 Tillståndsprövningar etc. Övriga naturmiljökonsekvenser På sträckan över Skamsberget går vägen i skärning, upp till ca 8 meter djup. Vid ca km 0/0700/230 korsar vägen den gransumpskog som tas upp i naturvärdesinventeringen (naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde). I området finns den rödlistade arten gräddticka, Perenniporia subacida (kategori VU, sårbar) på en granstubbe som ligger i väglinjen vid ca km 0/210. Det går inte att undvika att denna förekomst går förlorad. Samråd behöver hållas med länsstyrelsen. Vägen korsar även några små våtmarksområden utan utpekade naturvärden på sträckan över Skamsberget. De kan komma att påverkas av att vatten bortleds i skärningen. Dessutom finns våtmarker nedanför Skamsberget, som kan påverkas genom att vägen går i skärning och därmed skär av vattenströmmar. Våtmarkerna nedströms kan bli torrare och därmed få en förändrad vegetation. Våtmarker utan utpekade naturvärden korsas även på sträckan km ca 1/300 2/700, nordväst och nordost om Skamhed. Vid dessa passager ligger vägen på bank och påverkar inga omslutande klackformationer i terrängen. Det innebär att våtmarken, utöver det som tas i anspråk för vägen, har förutsättningar att bevaras, eftersom vattenströmmarna varken skärs av eller ökas. Torven kommer att grävas ur för vägkroppen och återfyllning görs med sprängsten, men vattennivåerna i våtmarken påverkas endast helt lokalt längs vägen (p.g.a. vägdikena) och grundvattennivåerna bedöms inte komma att påverkas på denna sträcka. I skogsområdet nordväst om Skamhed vid ca km 2/600 finns, enligt naturvärdesinventeringen, enstaka förekomster av den fridlysta arten revlummer, Lycopódium annótinum. Det kan inte uteslutas att någon sådan förekomst berörs av väglinjen och därmed kommer att schaktas bort. Revlummern har inte kunnat karteras geografiskt, då den är allmänt spridd i ett större område. Arten som sådan bedöms bli kvar inom det aktuella skogspartiet, 38

eftersom endast delar av förekomsterna ligger inom vägområdet. Dispens från artskyddsförordningen behöver sökas hos Länsstyrelsen för detta intrång. Vid ca 2/700 går vägen i kanten av den barrsumpskog som tas upp i naturvärdesinventeringen (naturvärdesklass 3, påtagliga naturvärden). Här ligger vägen på bank, ca 5 m hög, vilket gör att markintrånget i barrsumpskogen ökar, jämfört med om vägen legat närmare marknivån. Livsmiljön för djur och växter minskar i storlek, men detta bedöms inte hota några växt eller djurarter som sådana, eftersom större delen av sumpskogen blir kvar. Orsaken till den höga vägprofilen är att en viltpassage (vandrings/ skoterled) anordnas vid ca km 2/770. Viltpassagen föreslås bli 7 m bred med 4,5 m fri höjd. En sänkt vägprofil skulle minska markintrånget, men då försämras viltportens attraktivitet för djurlivet. Vid ca km 3/800 3/900 korsar vägen den tallsumpskog som tas upp i naturvärdesinventeringen (naturvärdesklass 4, visst naturvärde) och som även finns med i Skogsstyrelsens underlag. Vägen går här på bank, ca 12 m hög. Livsmiljön för djur och växter minskar något i storlek, men detta bedöms inte hota några växt eller djurarter som sådana, eftersom större delen av sumpskogen blir kvar. I naturvärdesinventeringen hittades inga särskilt värdefulla arter här. Vid ca km 5/450 korsas den allé av glasbjörk som tas upp i naturvärdesinventeringen (naturvärdesklass 3, påtagliga naturvärden). Se Konsekvenser, biotopskydd. Hulåns ravin korsas vid ca km 5/6605/800 (naturvärdesklass 4, visst naturvärde enligt naturvärdesinventeringen.) Själva ån (naturvärdesklass 3, påtagliga naturvärden) korsas på ca 24 m lång bro, men i ravinen ligger vägen på bank och tar därmed ett bredare stråk i anspråk tvärsöver ravinen än vad enbart vägen erfordrar. Konsekvenserna består i att naturmark går förlorad och att livsmiljön för djur och växter därmed minskar något i storlek, men detta bedöms inte hota några växteller djurarter som sådana, eftersom större delen av ravinen, med samma typ av vegetation som den som tas i anspråk, blir kvar. Ingreppen medför även risk för erosion, vilket skulle öka markanspråket och kunna ge grumling av ån som i sin tur påverkar vattenlevande organismer. Se Skyddsåtgärder nedan. Vägbanken får barriäreffekter för djurlivet och hindrar djur från att ta sig fram längs stranden. Passagemöjligheterna längs stranden spärras även nedströms av järnvägsbron och uppströms av nuvarande vägtrumma för E16. Strandområdet på detta avsnitt är alltså inget högfrekventerat stråk för djurlivet. I Hulån finns bestånd av flodkräfta, Ástacus ástacus, som är en rödlistad art (kategori CR, akut hotad). Enligt naturvärdesinventeringen, som i sin tur fått uppgiften från fiskevårdsområdet, finns kräftorna framförallt uppströms, inte i det nya broläget, men de vandrar i ån och kan alltså tillfälligt finnas där de berörs av vägprojektet. Flodkräftan är bottenlevande och om bottensubstratet förändras så kan levnadsbetingelserna försämras. Samråd behöver hållas med länsstyrelsen om projektets eventuella påverkan på flodkräftan, men påverkan bedöms gå att undvika genom hänsyn under byggtiden. Vidare kan den rödlistade arten utter, Lútra lútra (kategori EN, sårbar) förekomma vid ån. Vägprojektet kan medföra en viss barriäreffekt för uttern, men inte i sådan omfattning att utterns levnadsbetingelser på artnivå bedöms påverkas. Påverkan på naturvärden i och vid Hulån kommer att studeras vidare vid upprättande av ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Vid ca km 5/800 går vägen i utkanten av en floralokal som tas upp i naturvärdesinventeringen (klass 4, visst naturvärde). Lokalen hyser skavfräken, som är en mindre 39

allmän art, dock inte hotlistad eller skyddad. Konsekvenserna består i att livsmiljön för denna art därmed minskar något i storlek, men större delen av lokalen blir kvar. Den nya vägen kommer att förses med viltstängsel på sträckan i skogsmark och får barriäreffekter för djurlivet. Dock bedöms inte barriäreffekterna bli av sådan omfattning att viltets förutsättningar för fortlevnad påverkas. Den planskilda passagen vid ca km 2/770 har tillräckliga dimensioner för att fungera som passage för medelstora däggdjur (t.ex. rådjur), med 7 m bredd och 4,5 m fri höjd. Åtgärder för fördröjning av vägdagvatten ingår i vägplanens förslag vid alla utflöden från vägområdet. Detta kan i viss mån bidra till biologisk mångfald, genom att variationen i landskapet ökar. Ny väg E16 korsar fem diken, som leds i trummor under vägen, vid ca km 2/690, ca 4/120, ca km 4/890, ca km 5/090 samt ca km 6/120. Dessutom läggs ytterligare några trummor som är avsedda enbart för att hantera vägdagvatten. Se vidare Skyddsåtgärder nedan. Skyddsåtgärder Den planskilda passagen vid km 2/770 utformas så att den är lämpad för passage av medelstora däggdjur. I fortsatt planering behöver utformningen av denna passage studeras, så att den blir attraktiv för djur. Djuren kan ledas mot och genom passagen, t ex genom lämpligt val av markmaterial och vid behov plantering av vegetation som ger visuell ledning. Vid framtagande av förfrågningsunderlag för totalentreprenad behöver funktionskrav ställas på bropassagen över Hulån, för att ge goda förutsättningar för landlevade djur att passera under bron. För utter kan en anlagd strandkant eller hylla under bron vara en lämplig åtgärd, om brons spännvidd inte erbjuder någon torr strandkant. Vidare behöver åtgärder vidtas för att inte flodkräftan ska påverkas negativt, t ex grumlingshämmande åtgärder i vid arbeten i vattnet. Arbeten i vatten bör regleras både rörande tid på året och rörande arbetenas varaktighet. Skyddsåtgärder kommer att utredas närmare vid framtagande av ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Passagen över Hulåns ravin behöver utformas så att markintrånget blir så litet som möjligt och så att erosionsskador undviks. Vid framtagande av förfrågningsunderlag för totalentreprenad behöver funktionskrav ställas så att detta förs vidare till byggskedet. Det är av vikt att trummor läggs på sådant sätt att de inte bildar vandringshinder för faunan. Riktlinjer finns i Trafikverkets temablad Miljöanpassning av trumma/bro. Funktionskrav behöver ställas i förfrågningsunderlaget vid upphandlingen av totalentreprenör för att säkra detta. Vid framtagande av förfrågningsunderlag för totalentreprenad samt i entreprenörens planering av bygget behöver alla utpekat värdefulla narturmiljöer samt objekt som identifierats i NVI:n beaktas, så att de inte berörs t.ex. av sidotippar eller nytt sidovägnät. (Sidovägnät och sidotippar fastställs inte i vägplanen.) Försiktighet krävs under byggtiden vid arbeten nära vattendrag. Se avsnitt 5.5 Miljökonsekvenser under byggtiden. 40

5.2.2. Kulturmiljö Förutsättningar Följande kulturmiljöer av utpekat värde ligger nära ny eller befintlig väg E16. Se karta Miljöintressen i bilaga. Byarna Skamhed och Duvnäs tas upp i länsstyrelsens planeringsunderlag som kulturhistoriskt värdefulla bymiljöer. Nuvarande väg E16 går genom dessa byar. Odlingslandskapet Västerdalälven Järna Nås tas upp i länsstyrelsens inventering av odlingslandskap med höga kulturmiljövärden. I värdebeskrivningen pekas på en lång bebyggelsekontinuitet, där bl.a. byarna Skamhed och Skålö fanns redan på 1000talet e. Kr. Bygden växte starkt under medeltiden. Inga kända fornlämningar, bebyggelselämningar eller kulturlämningar berörs av projektet. Kunskapsläget är dock otillfredsställande, enligt länsstyrelsens bedömning, och det kan finnas hittills okända lämningar. En arkeologisk utredning kommer att genomföras, men det är i skrivande stund (april 2015) inte klart när detta kommer att ske. Frågan hanteras av Trafikverket och länsstyrelsen i samråd. Väg 535 Skamhed Nordanåker tas upp i länsstyrelsens kulturhistoriska inventering av allmänna vägar (Länsstyrelsen Dalarna, Rapport 2002:21.) Vägen går genom det öppna odlingslandskapet kring byarna Ilbäcken och Skålö och är en rest av den gamla postvägen mellan Malung och Falun. Till större delen går den genom ett öppet odlingslandskap och följer landskapets topografi. Upplevelsevärdet är stort, enligt den kulturhistoriska inventeringen. Miljökonsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär inga fysiska ingrepp och därför ingen förändring för kulturmiljön. Miljökonsekvenser Ny väg Ny väg E16 går i skogsmarken nordväst om Skamhed, en bymiljö med ett utpekat kulturhistoriskt värde. Vägen bedöms inte bli synlig från Skamhed och byns kulturmiljövärden bedöms därmed inte påverkas. Ny väg E16 går i skogsmarken väster om Duvnäs, som också är en bymiljö med ett utpekat kulturhistoriskt värde, och korsar järnvägen planskilt norr om byn. Vägen går genom den utpekat värdefulla bymiljön, men det gäller en utkant, som inte är bebyggd och där ingen brukad mark berörs. Dock blir de höga bankarna vid järnvägskorsningen synliga från byn och stänger de utblickar man idag har längs nuvarande väg E16, som leds om för att gå planskilt under ny väg i gemensamt läge med järnvägen. Förändringarna kan indirekt göra det svårare att uppfatta bymiljöns kulturmiljövärden, i de delar av byn varifrån banken blir synlig. Det kan även bli svårare att uppfatta det historiska sambandet mellan bebyggelsen i Duvnäs och nästa by, Hulån. Den nya vägen går på hela sträckan mellan Skamhed och Hulån i odlingslandskapet Västerdalälven Järna Nås. Passagen sker till stor del i skogsmarken mellan byarna, där vägen inte blir synlig från längre håll, men den bryter mot det traditionella sättet att dra vägar (genom byarna) och kan därmed göra det svårare att tolka byarnas historiska samband sinsemellan. Vid passagen över järnvägen i Hulån går ny väg E16 på hög bank och 41

påverkar därmed landskapsbilden, vilket indirekt kan påverkan möjligheterna att utläsa odlingslandskapets kulturhistoriska värden. Detta sker dock i utkanten av odlingslandskapet, i ett landskapsavsnitt med modern karaktär, intill järnvägen och Granngården. (Beträffande konsekvenserna för landskapsbilden, se avsnitt 5.2.3 Landskapsbild.) Ny väg E16 korsar vid ca km 3/600 den kulturhistoriskt värdefulla väg 535 Skamhed Nordanåker. Korsningen omges av skog och berör inte odlingslandskapet. Den utformas som förskjuten korsning i plan, vilket innebär att anslutningspunkterna på väg E16 ligger åtskilda. Väg 535 får alltså en annan sträckning än idag på sträckan genom korsningen, men den befintliga väg 535 behålls som gång och cykelväg, avsmalnad till 2,5 meters bredd. Det blir svårare att uppfatta den historiska vägsträckningen i landskapet just i anslutning till korsningen, men att den äldre vägens sträckning bevaras som gång och cykelväg gör det möjligt att fortfarande kunna tolka historiken. Korsningen blir inte synlig på längre håll, och Väg 535 går i skogsmark på den sträcka där den kommer att korsas av ny väg E16. påverkar alltså inte upplevelsen av vägen i odlingslandskapet (där vägens upplevelsevärden är högre än i skogen, enligt den kulturhistoriska inventering där väg 535 pekas ut.) Beträffande fornlämningar, bebyggelselämningar eller kulturlämningar är kunskapsläget otillfredsställande. Inga kända lämningar berörs, men det går inte att utesluta att hittills okända lämningar berörs. Skyddsåtgärder Arkeologisk utredning kommer att genomföras, se ovan. Om intrång görs i fornlämningar krävs prövning av länsstyrelsen enligt kulturminneslagen. Länsstyrelsen kan besluta om arkeologisk förundersökning. Det innebär att man gör en begränsad utgrävning för att skaffa sig en uppfattning om fornlämningens omfattning och karaktär. Vid en arkeologisk undersökning, som innebär utgrävning och borttagande av fornlämningen, görs även en dokumentation av lämningen. 5.2.3. Landskapsbild Förutsättningar En landskapsanalys har genomförts för det område där nuvarande och nya E16 går fram, som en del i arbetet med vägplanen. Landskapet i det aktuella området är omväxlande, med odlingslandskap och byar, skogsmark och vattendrag. Dalälven bildar ett brett stråk och även Hulåns mindre stråk är ett märkbart landskapselement. I landskapsanalysen har även rörelsestråk, målpunkter, barriärer och tänkbara siktlinjer samt utblickar identifierats. Se karta på nästa sida. 42

Landskapsanalys. Sweco 2014. Övergripande gestaltningsmål för ny E16 har tagits fram, som en del av arbetet med vägplanen. Sträckan har delats in i följande fem karaktärsområden, som vardera har sina gestaltningsmål. Se vidare under Miljökonsekvenser Ny väg. Vansbro, km ca 0/0000/050. Sträckan utgörs av tätortsnära bebyggelse, villaträdgårdar, Vansbros entré samt älven. Skamsberget, ca km 0/0501/300. Sträckan utgörs av höglänt skogsbruksmark med barrskog på huvudsakligen moränjordar Skamhed Ilbäcken, ca km 1/3005/300. Sträckan utgörs av låglänt skogsbruksmark med inslag av våtmarksområden och bitvis storblockig morän. Hulån/Hulåns IP, ca km 5/300 7/000. Sträckan utgörs av låglänt, flack, öppen jordbruksmark som är småbruten. Hulåns ravin, ca km 5/700 5/800. Sträckan utgörs av en lövträdsbevuxen ravinformation längs Hulån. Huvudprincipen för gestaltningen är att det yttre vägrummet ska utgå från den lokala omgivningen och strävan ska vara att vägen blir en integrerad del av landskapet. Det inre vägrummet ska utformas på sådant sätt att man uppnår en visuellt sammanhållen och samordnad vägmiljö längs hela sträckan. Utrustning som räcken, stolpar, belysning, broar m.m. ska vara karaktärsmässigt sammanhållna. 43

Miljökonsekvenser Nollalternativet Nuvarande väg E16 går genom ett omväxlande landskapsavsnitt, med såväl bymiljöer och öppna landskapsrum som slutna skogspartier. På enstaka platser kan man från vägen uppleva närheten till älvstråket. Nollalternativet bedöms inte innebära några stora förändringar av landskapsbilden. Miljökonsekvenser Ny väg Större delen av den nya vägsträckan ligger i ett skogslandskap, som är relativt okänsligt för landskapsbildsmässig påverkan. Vid sträckans början i Vansbro samt vid passagen av byarna Duvnäs, Ilbäcken och Hulån är landskapet öppnare och därmed känsligare. Här nedan kommenteras den nya vägens konsekvenser för landskapsbilden på respektive delsträcka enligt den indelning i karaktärsområden som gestaltningsmålen anger. Såväl trafikantens upplevelse som upplevelsen av vägen sett från omgivningen tas upp. Vansbro, km ca 0/0000/050. Ny väg ansluts på nuvarande väg E16 och väg 26 i Vansbro i en cirkulationsplats, som ligger i närheten av älvpassagen och i direkt anslutning till bostadsbebyggelse. Detta är en av de platser där den nya vägen blir som mest synlig från omgivningen. Vägprojektet innebär stora förändringar av stadsbilden, men öppnar även möjligheter att förbättra platsens utformning och tydligare betona funktionen som entré till Vansbro. Gestaltningsmålen betonar att en Nuvarande korsning mellan väg E16 och väg 26 i Vansbro (sedd från nordost, mot väg 26 och älven). omsorgsfull utformning krävs p.g.a. det Med ny E16 byggs korsningen om till cirkulationsplats. stadsmässiga läget. På sträckan över Skamsberget, ca km 0/0501/300, ligger vägen i upp till cirka 8 meter djup skärning. Så stora terrängingrepp präglar trafikantens upplevelse av vägen mycket starkt och skärningen kommer dessutom delvis att bli synlig nerifrån cirkulationsplatsen i Vansbro. Utformningen av denna sträcka är därmed av stor vikt. Berget ligger djupt, men skärningen kommer troligtvis att ge både bergs och jordskärningar längs sträckan. Gestaltningsmålen betonar vikten av att skapa en varierad vägmiljö med bl.a. exponerade bergskärningar och planteringar av naturlik karaktär. På så vis kan skärningen ge en positiv upplevelse för trafikanten och intrycket av ingreppen sett nerifrån samhället mildras. Skamhed Ilbäcken, ca km 1/3005/300. På denna sträcka ligger vägen till större delen på låg bank i flack skogsmark och blir därmed inte synlig från längre håll. På en kort sträcka vid ca km 4/600 går vägen över ett igenväxande parti i kanten av jordbruksmark och kan här bli synlig från några bostadshus i byn Duvnäs. Vägen ger detta landskapsavsnitt en annan karaktär än idag; framförallt kan trafikrörelserna upplevas som störande. Gestaltningsmålen betonar vikten av att ta tillvara utblickar över de våtmarker som passeras, för att ge en mer varierad trafikantupplevelse. Korsningen med väg 535 vid ca km 3/600 utformas som förskjuten korsning och den befintliga väg 535 blir gång och cykelväg. En befintlig åsformation invid vägen bevaras och bidrar till att visuellt förankra väglösningen. Land 44

skapsbilden förändras genom att den gamla vägen kommer att underordnas den nya och en relativt stort glänta öppnas i skogen för att inrymma den förskjutna korsningen. Korsningen omges av skog och blir därmed inte synlig på längre håll, men erfordrar hänsyn vid utformningen, särskilt som väg 535 har ett kulturhistoriskt värde. Se även avsnitt Kulturmiljö. Sträckan Hulån/Hulåns IP, ca km 5/300 7/000, ligger i ett öppet odlingslandskap, i anslutning till bybebyggelse, där vägen blir synlig från omgivningen. Landskapsbildsmässigt är detta den känsligaste sträckan, särskilt vid den planskilda passagen över järnvägen. Flera alternativa utformningar har studerats, se avnitt 4.1.3 Optimering av valt alternativ år 20142015. I den valda lösningen leds nuvarande E16 om, för att passera under ny väg E16 i ett läge intill järnvägen. Nya E16 går på en bro som spänner över både järnvägen och lokalvägen (nuvarande E16). Bron är relativt kort, 65 meter, vilket medför en cirka 7 meter hög bank vid passagen genom byn Hulån. Den nuvarande väg E16 dras om från sin nuvarande raka sträckning (se foto nedan) till en kurvigare sträckning. För den som färdas på denna väg kommer därmed banken att ligga exponerad i blickfältet (se foto i avsnitt 4.1.3). Gestaltningsmålen betonar att stor hänsyn måste tas till landskapsbilden, särskilt sett från den nya lokalvägen, nuvarande E16, där en omsorg i materialval och detaljer samt god belysning krävs. I Hulån går den nya vägen över jordbruksmark på ömse sidor om ån. Den ligger ungefär i nivå med omgivande mark och ansluter därmed väl till landskapets former, men får negativa konsekvenser för landskapsbilden genom att de öppna markerna, som idag korsas av nuvarande väg E16 och järnvägen, delas upp ytterligare. Efter passagen av Hulåns ravin går vägen på låg bank över öppen jordbruksmark. I slutet av sträckan ligger några bostadshus intill vägen. Gestaltningsmålen förordar en utformning där slänternas utformning anpassas till landskapets former och eventuella bullerplank anpassas till den befintliga bebyggelsens arkitektur. Nuvarande väg E16 i Hulån, strax söder om plankorsningen med järnvägen. Jämför med illustration i avsnitt 4.1.3 av den planskilda passagen med ny väg. Vid Hulåns ravin, ca km 5/700 5/800, döljs vägen och bron av strandskogen i ravinen sett från omgivningen. Gestaltningsmålen betonar trafikantperspektivet och att miljön vid vattendraget ska påverkas i minsta möjliga mån. Skyddsåtgärder De gestaltningsmål som tagits fram genom vägplanen redovisas i ett PM Gestaltning, som ingår i vägplanen. I PM Gestaltning, som är under utarbetande (april 2015), kommer riktlinjer att anges för gestaltningen av de landskapsbildsmässigt känsligaste delarna av den nya vägsträckan: cirkulationsplatsen i Vansbro, skärningen i Skamsberget, planskild passage över järnvägen, passage över Hulån samt passagen vid Hulåns IP och de närbelägna bostäderna där. Slutsatser och bärande tankar i PM Gestaltning behöver föras vidare och konkretiseras vid framtagande av förfrågningsunderlaget inför vägbygget. 45

5.3. Hushållning med naturresurser 5.3.1. Vattenresurser Förutsättningar Vattenförsörjning Inga allmänna vattentäkter berörs av vägplanens förslag. I vägplaneskedet har ingen heltäckande inventering av enskilda brunnar gjorts, men ett kontrollprogram planeras upprättas inför byggskedet, se vidare avsnitt Skyddsåtgärder. Bebyggelsen längs den aktuella vägsträckan har till en del kommunal vattenförsörjning, men även enskilda brunnar förekommer. Miljökvalitetsnormer Vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer och korsas av väg E16 redovisas i avsnitt 2.3 Miljökvalitetsnormer. Miljökonsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att väg E16 ligger kvar genom byarna Skamhed, Duvnäs och Hulån och medför därmed en risk för förorening av brunnar nära vägen vid olyckor. En del av bebyggelsen på den aktuella sträckan har dock kommunal vattenförsörjning och är därmed inte beroende av enskilda brunnar. Längs nuvarande väg E16 är inga fördröjnings och infiltrationsåtgärder vidtagna för omhändertagande av vägdagvattnet. Miljökonsekvenser Ny väg Vattenförsörjning samt yt och grundvatten Inga allmänna vattentäkter berörs av vägplanens förslag och bebyggelsen på den aktuella sträckan har till en del kommunal vattenförsörjning. I vägplaneskedet har ingen inventering av enskilda brunnar gjorts och det går därmed inte att utesluta att vägplanens åtgärder kan påverka enstaka enskilda brunnar. Den nya vägen ligger längre från byarna Skamhed, Duvnäs, Ilbäcken och Hulån än den nuvarande och berör därmed brunnar i mindre utsträckning än den nuvarande vägen gör Där vägen går i skärning kan grundvattennivåerna i vägens närhet påverkas. På sträckan över Skamsberget, där skärningen är som mest cirka 8 meter djup, kan påverkan eventuellt utsträckas till närliggande bostadsfastigheter. De närboende på denna sträcka har kommunal vattenförsörjning, men det kan även förekomma enskilda brunnar, som används parallellt med det kommunala dricksvattnet. Se Skyddsåtgärder nedan. Några boende i Duvnäs och Ilbäcken, som får den nya vägen närmare än den befintliga, har påpekat att de har egen brunn och tar allt vatten från den. Även i Skamhed finns bostadsfastigheter som får den nya vägen närmare än den befintliga. Avståndet mellan vägen och fastighetsgräns är som närmast knappt 100 meter, i flera fall drygt 100 meter. På samtliga dessa sträckor ligger den nya vägen på bank, vilket innebär att grundvattennivåerna och därmed nivån i brunnarna inte bedöms påverkas. Risken för påverkan behöver dock beaktas, se Skyddsåtgärder nedan. Vid ca km 0/460 passerar den nya vägen norr om ett utströmningsområde som berör fastigheterna Hulån 36:2 och Saltvik 123:1. Vägen går i skärning här, vilket bedöms komma att sänka grundvattennivån och påverka utströmningsområdet. I skrivande stund (april 46

2015) finns en osäkerhet kring om detta utströmningsområde nyttjas för vattentäkt. Läget är även oklart beträffande befintliga brunnar i området när ny väg på denna sträcka. De berörda fastigheterna har kommunal vattenförsörjning, men kan även ha enskilda brunnar som används. Det går inte att utesluta att dessa påverkas av vägprojektets bortledning av ytoch grundvatten. Tillstånd för vattenverksamhet bedöms därför erfordras för den bortledning av yt och grundvatten som skärningen genom Skamsberget ger upphov till. Däremot bedöms inte tillstånd för markavvattning erfordras för vägprojektet. Se vidare avsnitt 5.6 Tillståndsprövningar etc. Norr om den nya vägen i närheten av Ilbäcken finns två markavvattningsföretag där vägsträckningen eventuellt korsar utloppsdiket vid ca km 4/120: Illbäcken, rätn Limtjärn m fl sänk Gröndalsfloten utdikning (W_0083), år 1879 respektive Svartkärnsflotten, utdikning (W_0085), år 1880. Fullständiga kartor över dessa avvattningsföretag saknas. Hos länsstyrelsen finns uppgift om deras läge registerat som punkter inom den våtmark väster om Ilbäcken som är markerad på karta Miljöintressen i bilaga såsom objekt i våtmarksinventeringen (naturvärdena är låga på grund av dikning). Funktionen för dikningsföretagen bedöms inte påverkas av vägprojektet, förutsatt att genomledning för flöde läggs i nivå med ursprunglig botten på dikena. Åtgärder för fördröjning av vägdagvatten ingår i vägplanens förslag vid alla utflöden från vägområdet. Som en del av vägplanen studeras vägens avvattning i ett särskilt PM, som dock inte föreligger i skrivande stund (april 2015). Utsläppen av vägdagvatten från den nya vägen går till samma vattendrag som från den befintliga vägen, men mängden föroreningar som sprids via vägdagvattnet bedöms komma att minska, eftersom den nya väg E16 är kortare än befintlig väg och dessutom planeras med åtgärder för fördröjning av vägdagvattnet. Fördröjning gör att föroreningar läggs fast i vägdikena och minskar mängden föroreningar som når recipienterna. Miljökvalitetsnormer Flera av de vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer och berörs av vägplanen har idag måttlig ekologisk status. Orsaken är flödesregleringar och morfologiska förändringar. Vägplanens åtgärder innebär inga förändringar beträffande möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna 8, förutsatt att inga omgrävningar av de berörda vattendragen sker, i enlighet med vägplanens ritningar, samt att trummor läggs så att de inte bildar vandringshinder, se nedan under Skyddsåtgärder. För passagen av Hulån har flera alternativ studerats under utarbetandet av vägplanen i syfte att undvika omgrävning av åfåran. Vägplanens åtgärder innebär inte heller några förändringar beträffande möjligheterna att uppnå god kemisk status. Den kemiska statusen är idag god utom vad gäller kvicksilver för samtliga berörda vattendrag. Föroreningar från vägdagvatten kan nå vattendragen, men den föroreningsmängd som når vattendragen bedöms komma att bli mindre med ny väg än med nollalternativet, eftersom fördröjning av vägdagvattnet tillämpas, se ovan. 8 Morfologiska förändringar betyder fysisk påverkan i vattenförekomsten, t.ex. genom att den är rätad, rensad eller invallad. 47

Skyddsåtgärder Kontrollprogram behöver upprättas för de brunnar som finns inom cirka 100 meter från den nya vägen. Även på sträckan förbi Skamsberget, där de närboende har kommunal vattenförsörjning, bör befintliga brunnar identifieras och berörda fastighetsägare på denna sträcka tillfrågas om dessa brunnar nyttjas. Kontrollprogrammet bör beakta både vattentillgången och vattenkvaliteten. Påverkan på fastigheterna Hulån 36 :2 och Saltvik 123:1 föreslås diskuteras med berörda fastighetsägare. Här finns ett utströmningsområde som kommer att påverkas av att den nya vägen passerar i skärning, Kontrollprogram bör upprättas, så att påverkan till följd av vägprojektet kan dokumenteras. Det är i skrivande stund (april 2015) oklart vilka insatser som kommer att göras som en del av vägplanearbetet och vilka insatser som skjuts fram till nästa planeringsskede. Vägområdet har i vägplanen anpassats så att åtgärder för fördröjning av vägdagvatten ska gå att inrymma. Det är viktigt att trumman under väg E16 för utloppsdiket som bedöms tillhöra markavvattningsföretaget vid km ca 4/120 läggs under företagens rensningsdjup, så att den inte skapar dämning kontra originalsektionen. 5.3.2. Jordbruk Förutsättningar Byarna Skamhed, Duvnäs, Ilbäcken och Hulån omges av jordbruksmark, som korsas av nuvarande väg E16. Jordbruket är av nationell betydelse enligt miljöbalken 3 kap 4 och brukningsvärd jordbruksmark får endast lagtexten endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Såväl de nationella som de regionala miljökvalitetsmålen betonar sambanden mellan ett livskraftigt jordbruk och ett bevarande av natur och kulturmiljövärdena i det öppna odlingslandskapet. Miljökonsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär inget ianspråktagande av jordbruksmark. Miljökonsekvenser Ny väg Jordbruksmark berörs vid Hulån, där den nya vägen på sträckan 5/500 6/600 går över brukad mark. Förutom markanspråket i sig, cirka 25 000 m2, får vägen konsekvenser för jordbruket genom barriäreffekter och ägosplittring. Markerna brukas av en jordbrukare som har mark såväl norr som söder om E16 och har behov av att korsa E16 med jordbruksfordon och boskap. Under utarbetandet av vägplanen har den nya vägens sträckning över jordbruksmarken diskuterats med berörd brukare och anpassningar har gjorts för att minska ägosplittringen och ordna passagemöjligheter för jordbruksfordon. Större delen av jordbruksmarken kommer att gå att bruka även efter att ny väg har byggts. Undantaget är en yta väster om ån och söder om ny väg, intill den planskilda korsningen med järnvägen. Här medför ny E16 en hög bank över jordbruksmarken. En markyta mellan ån, järnvägen och vägbanken skärs av och kommer inte längre att gå att bruka. 48

Vid ca km 5/830 skärs en åkerväg av. I vägplanen föreslås en ny åkerväg anläggas parallellt med E16, med möjligheter att korsa vägen dels via anslutningen av nuvarande väg E16 (ca km 6/240), dels via en överfart för själva åkervägen, ca km 6/870. Skyddsåtgärder Några markägare har vid samråd eller i andra sammanhang framfört önskemål om hur passagemöjligheter kan ordnas eller andra åtgärder vidtas för att underlätta brukandet av marken. Förslag till lösningar (anslutningar av åkervägar m.m.) redovisas i vägplanen, men fastställs inte i denna, utan genom förrättningar, i samråd med berörda markägare. Även marklösenfrågor diskuteras mellan Trafikverket och markägarna i kommande skeden. 5.3.3. Skogsbruk Förutsättningar Väg E16 går på den aktuella sträckan till stor del genom skogsmark. Miljökonsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär inget ianspråktagande av skogsmark. Miljökonsekvenser Ny väg Ny väg E16 går till större delen genom skogsmark och korsar flera skogsbilvägar. På Skamsberget korsas en skogsbilväg vid ca km ca km 0/680. Den nya vägen ligger i skärning och skogsbilvägen skärs därmed av. En ersättningsväg dras upp på norra sidan, genom att Brovägen i Saltvik förlängs. Möjligheten att ta sig ut i skogen kvarstår alltså, men vägförlängningar uppstår. Nordväst om Skamhed, vid ca km 1/780, korsas en skogsbilväg som får anslutningar på ny väg E16 från båda sidor av vägen. På södra sidan anläggs dessutom en vändplan och en vägbom sätts upp. Därmed begränsas nyttjandet av denna väg, men skogsbrukets behov tillgodoses. Norr om Skamhed korsas en skogsbilväg vid ca km 2/770. Här anläggs en planskild passage för gående, skotertrafik och vilt, men barriäreffekter uppstår för skogsbruket. Väg 535 korsas vid ca km 3/600 och får anslutningar på E16 från båda sidor av vägen. I Duvnäs korsas en skogsbilväg vid ca km 4/320. Vändplaner anläggs på båda sidor, d.v.s. inga väganslutningar görs. Öppning görs i mitträcket och grindar sätts i viltstängslet så att gående och cyklister kan korsa nya E16, men barriäreffekter uppstår för skogsbruket. Nuvarande väg E16 korsas vid ca km 5/500 och leds planskilt under ny väg E16. Järnvägen korsas i plan. I Hulån får väg 536 ny anslutning på E16, gemensam med anslutning för nuvarande väg E16 vid ca km 6/240. 49

Skyddsåtgärder Anslutningar av skogsbilvägar m.m. har diskuterats med markägare under de samråd som hållits under utarbetandet av vägplanen. Förslag till lösningar redovisas i vägplanen, men fastställs inte i denna, utan genom förrättningar, i samråd med berörda brukare. Även marklösenfrågor diskuteras mellan Trafikverket och markägarna i kommande skeden. 5.3.4. Masshantering Förutsättningar Masshantering och masstransporter utgör en stor del av ett vägbygge. Miljökonsekvenser Nollalternativet Nollalternativet medför inget behov av massor. Miljökonsekvenser Ny väg I tabellerna nedan anges en översiktlig beräkning av vägprojektets tillgång på massor, massbehov samt överskott, i grovt räknade mängder. Massor som alstras i projektet Jordschakt ca 280 000 m 3 Bergschakt ca 40 000 m 3 Vegetationsavtagning ca 15 000 m 3 Urgrävningsmassor (torv, gyttja) ca 40 000 m 3 Massor som åtgår i projektet Bankfyllning (jordmassor) ca 145 000 m 3 Återfyll urgrävning (berg och block) ca 40 000 m 3 Förstärkningslager (bergkross) ca 80 000 m 3 Beläggning (asfalt) ca 14 000 m 3 Bärlager (grus) ca 9 000 m 3 Släntbeklädnad (vegetationsavtagning) ca 10 000 m 3 Projektet har alltså ett massöverskott som utgörs av: Jordmassor ca 135 000 m 3 Urgrävningsmassor ca 40 000 m 3 Vegetationsavtagning ca 5 000 m 3 Massor för vägöverbyggnad behöver skaffas utifrån, ca 89 000 m 3. En del av överskottmassorna bedöms gå att få avsättning för inom projektet, dock inte alla. Överskottsmassor som inte kommer till användning utgör avfall i enlighet med Avfallsförordningen (SFS 2011:927). Hur dessa överskottmassor hanteras styrs inte i vägplanen, utan inom entreprenaden. Massor från en entreprenad kan ses som en materialresurs i närliggande entreprenader. I sista hand kan överskottsmassor behöva bortskaffas till deponi. 50

Skyddsåtgärder Överskottmassorna kommer så långt möjligt att nyttjas inom projektet, t.ex. för terrängmodellering på restytor eller för bullerskyddsvallar. Vallarna behöver utformas och planteras så att de ger ett harmoniskt intryck i det omgivande landskapet. En del av de massor som inte kan nyttjas i projektet kan komma att läggas upp på sidotippar/deponier som identifieras av entreprenören i samråd med berörda markägare. Denna MKB utgör ett underlag vid val av lämpliga platser. Natur och kulturmiljöer av utpekat värde, fornlämningar o.dyl. samt platser nära vattendrag ska undvikas. Hänsyn ska även tas till resultatet av arkeologisk utredning, arkeologisk förundersökning och eventuell arkeologisk undersökning. Anmälan till kommunen erfordras, se även avsnitt 5.6 Tillståndsprövningar m.m. Torvmassor kan användas för att täcka upplag av jordmassor innan de skogsplanteras eller för att täcka bakslänter. Anmälan till kommunen erfordras, se även avsnitt 5.6 Tillståndsprövningar m.m. 5.4. Klimat Förutsättningar Vägtrafiken medför utsläpp av koldioxid, CO2, som är en växthusgas. Ökade halter av koldioxid i luften befaras öka medeltemperaturen på jorden och alltså påverka klimatet. Koldioxidutsläppen från vägtrafik ökar med ökad hastighet. Längs Västerdalälven finns risk för översvämning, vilket bl.a. framgår av såväl kommunens översiktsplan som länsstyrelsens underlag. Se karta på nästa sida. Begreppet 100årsflöde avser den nivå som beräknas kunna komma att översvämmas vart hundrade år. Begreppet dimensionerande flöde avser ett största tänkbara flöde. Sannolikheten för ett 100årsflöde är alltså 1% varje år och för dimensionerande flöde i storleksordningen 0,01%. 9 Översvämningsrisken bedöms komma att öka genom klimatförändringarna, bl.a eftersom häftiga regn bedöms komma att bli vanligare. Miljökonsekvenser Nollalternativet Bränslesnålare motorer kan leda till att utsläppen av koldioxid trots ökad trafikmängd hålls oförändrade eller minskar något, men denna bedömning är osäker. (Förbättrad reningsteknik minskar inte koldioxidutsläppen.) Nuvarande väg E16 går över marker med översvämningsrisk på sträckan från Skamhed till Dala Järna. 9 Källa: Översiktlig översvämningskartering längs Dalälven, sträckan Malung till sammanflödet med Österdalälven. SMHI 1998. 51

Översvämningsdrabbad mark. Källa: Länsstyrelsen Dalarna. Miljökonsekvenser Ny väg Beträffande koldioxidutsläpp är vägplanens förslag likvärdigt med nollalternativet. De ökade utsläpp som ökad hastighet kan medföra motverkas av att väglängden är kortare med ny väg än med nollalternativet. Sträckan är dock relativt kort och skillnaden därmed liten. Ny väg E16 går längre från älven än nuvarande väg och risken för översvämning är därmed mindre än med nollalternativet. Översvämningsrisken kring Hulån har beaktats i vägprofilen, genom att bron över Hulån har förlagts i höjd så att den inte ska nås av högsta högvatten (s.k. 100årsregn). Skyddsåtgärder Trafikverkets dokument Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB 310, TDOK2014:0051 ska följas. Detta dokument har marginal för klimatförändringar i de kravnivåer som ansätts. 52

5.5. Miljökonsekvenser under byggtiden Förutsättningar De störningar och miljökonsekvenser som beskrivs i detta avsnitt uppstår under byggtiden och är tillfälliga. En tillfällig störning definieras i detta sammanhang som en störning som ger effekt under en del av eller hela byggskedet. När vägen tas i drift upphör störningen. Byggtiden för det aktuella objektet bedöms till ca 2 år. Beräknat öppningsår är 2018. Utöver den mark som tas i anspråk för själva vägen (det s.k. vägområdet) kommer under byggtiden även särskilda områden för etablering, tillfälliga förbifartsvägar m.m. att behövas. Lokaliseringen av dessa områden styrs med hänsyn till planeringen av byggverksamheten, åtkomlighet via transportvägar och till känsligheten på markområdet. Det styrs inte i vägplanen och kan därmed inte beskrivas i detalj i denna MKB. Funktionskrav kan ställas i förfrågningsunderlaget inför entreprenaden för att undvika negativa konsekvenser. Till vägplanen hör ett dokument benämnt Miljösäkring Plan och Bygg, som bl.a. syftar till att de väsentliga miljöfrågorna ska föras vidare till byggskedet. Miljökonsekvenser Läckage från arbetsmaskiner samt läckage vid hantering av kemikalier kan medföra förorening av mark och vatten, som i sin tur ger konsekvenser för växter och djur. Denna risk hanteras genom krav på entreprenören, som inarbetas i förfrågningsunderlaget inför upphandling av entreprenör. Byggandet av vägen kommer att innebära störningar för närboende. Transporter av massor, material, drivmedel m.m. kommer att ske under hela byggtiden. Transporterna får negativa konsekvenser i form av främst buller, damm och vibrationer. Transporterna kan även ge upphov till barriäreffekter på befintligt vägnät. Möjligheter finns att minska negativa konsekvenser genom bl.a. styrning av arbetstider. Vid arbeten i eller i direkt anslutning till vattendrag finns risk för grumling, som kan skapa såväl bottenproblem som vattenkemisk påverkan och därmed påverka den vattenlevande faunan. Vattenfaunan kan vara känslig på såväl kort som lång sikt. Exempel på åtgärder för att minska grumling är att ytan vegetationsfri mark under byggtiden minimeras och erosionsskydd anläggs. Grumlande arbeten ska undvikas under känsliga arters lekperiod och bör utföras vid låg vattenföring. Arbeten i vatten bör planeras så att grumlingen blir så kortvarig som möjligt. Särskilt viktig är passagen över Hulån, där den rödlistade arten flodkräfta finns. Funktionskrav behöver ställas i förfrågningsunderlaget för att minimera risken för grumling och undvika negativ påverkan på flodkräftan. I MKB:n redovisas naturmiljöer av utpekat värde. Särskild hänsyn krävs till dessa under byggtiden, så att de markintrång som vägprojektet ger upphov till blir så små som möjligt och så att sekundäreffekter som skador till följd av erosion undviks. De tillfälliga störningarna i form av buller, vibrationer etc som uppstår under byggtiden kan få konsekvenser för djurlivet, t.ex. att djuren söker sig bort från vägbygget. Dessa konsekvenser är dock övergående och bedöms inte skada djurlivet på sikt. 53

Inga kända fornlämningar el.dyl. berörs av vägplanens åtgärder enligt nuvarande kunskapsläge. Hänsyn under byggtiden kan komma att krävas till objekt och områden som identifieras i den arkeologiska utredningen. Om hittills okända fornlämningar påträffas under arbetena ska arbetena avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen. Beträffande masshanteringen kommer mängderna att definieras mer noggrant i kommande skede, vid framtagandet av förfrågningsunderlag inför totalentreprenaden. Disponeringen av överskottsmassor är en fråga för entreprenören. Lägen för permanenta upplag fastställs inte i vägplanen, däremot ska vägområdet kunna inrymma tillfälliga upplag och etableringsplatser. Lämpliga lägen för sådana är t.ex. vid väganslutningar och korsningar. Upplag och etableringsplatser ska inte förläggas inom naturmiljöer av utpekat värde eller fornlämningar, som redovisas i avsnitten 5.2.1 Naturmiljö och 5.2.2 Kulturmiljö i denna MKB. Hänsyn ska även tas vid lokalisering av upplag och etableringsplatser till resultatet av arkeologisk utredning, arkeologisk förundersökning och eventuell arkeologisk undersökning. Dessutom ska platser nära vattendrag undvikas. Rivning av befintliga vägavsnitt kan ge upphov till asfaltmassor innehållande stenkolstjära. Se vidare avsnitt 5.1.4 Risker. Värdefulla naturmiljöer och fornlämningar utanför vägområdet, som kan tänkas bli berörda av byggverksamheten, kan med fördel markeras i bygghandlingen för att sedan skyddas under byggtiden. Även träd och annan vegetation utan utpekade värden kan behöva skyddas under byggtiden. Detta gäller bl.a. nära bostäder, bryn i övergång mellan skog och öppen mark samt strandskog vid vattendrag nära den nya vägen. Skyddsåtgärder För att säkra miljöhänsyn i byggskedet behöver funktionskrav ställas i förfrågningsunderlaget inför upphandling av totalentreprenör. 5.6. Tillståndsprövningar etc Sakprövningar krävs enligt miljöbalken för bl.a. vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. Tillståndsärenden behandlas av miljödomstol, länsstyrelsens miljöprövningsdelegation eller länsstyrelsen. Vissa ärenden, s.k. anmälningsärenden, kan behandlas av kommunen. En verksamhet, som inte omfattas av tillstånds eller anmälningsplikt, men som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, ska anmälas för samråd hos tillsynsmyndighet. Nedan redogörs för de prövningar som bedöms kunna bli aktuella för vägprojektet. När förfrågningsunderlag tas fram och detaljeringsnivån i planeringen därmed byggs på kan ytterligare ärenden aktualiseras. Tillstånd för vattenverksamhet Tillstånd för vattenverksamhet kommer att sökas för den nya vägens passage över Hulån samt för den bortledning av yt och grundvatten som vägprojektet ger upphov till vid skärningen genom Skamsberget. 54

Tillstånd för markavvattning Där vägen går i skärning kommer hydrologin i dess närhet att påverkas med sänkta grundvattennivåer. Vägprojektet bedöms dock inte innebära markavvattning i miljöbalkens mening, eftersom ingen mark avvattnas i syfte att avvattna mark utanför vägområdet och därmed öka den markens lämplighet för någon viss markanvändning. För avvattning av väg erfordras inte tillstånd för markavvattning. Tillstånd för borttagande av fornlämning Ingrepp i fornlämningar eller fornlämningsområden prövas av länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen. I nuvarande kunskapsläge (april 2015) berörs inga kända fornlämningar av vägprojektet, men arkeologisk utredning kommer att utföras och det går inte att utesluta att hittills okända lämningar påträffas. Tillstånd för uppläggning av massor med mer än ringa föroreningsrisk Uppläggning av massor med mer än ringa föroreningsrisk kräver tillstånd från länsstyrelsen. Det kan bli aktuellt om stenkolstjära påträffas. Dispens från Artskyddsförordningen Nordväst om Skamhed går den nya vägen genom ett område med förekomster av den fridlysta arten revlummer, Lycopódium annótinum. Det kan inte uteslutas att revlummer finns inom vägområdet och därmed kommer att schaktas bort. Dispens från artskyddsförordningen behöver sökas hos Länsstyrelsen för detta intrång. Arten som sådan bedöms bli kvar i det aktuella skogspartiet, eftersom endast delar av förekomsterna ligger inom vägområdet. I vattendraget Hulån finns flodkräfta, som tas upp i artskyddsförordningen. Förutsatt att försiktighet iakttas vid arbeten i vatten bedöms kräftorna som art inte beröras av projektet och därmed bedöms inte dispens behöva sökas från artskyddsförordningen. (Dock kommer samråd att ske med länsstyrelsen, se nedan.) I anslutning till Hulån bedöms även utter kunna finnas, likaså en art som tas upp i artskyddsförordningen. Vägprojektet bedöms inte påverka utterns livsbetingelser och dispens från artskyddsförordningen bedöms därmed inte erfordras. (Se även text beträffande passagen av Hulån i avsnitt 5.1.2 Naturmiljö.) Samråd med länsstyrelsen enligt miljöbalken 12 kap 6 Samråd behöver hållas med länsstyrelsen, enligt MB 12 kap 6, om projektets påverkan på den rödlistade arten gräddticka samt ev. påverkan på den rödlistade arten flodkräfta. Skyldigheten att göra anmälan för samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 gäller inte för de verksamheter och åtgärder som behövs för att bygga vägen och som fastställs och ingår i vägområde för allmän väg eller område för tillfällig nyttjanderätt Samråd med länsstyrelsen om intrång i områden med skydd enligt Miljöbaken För byggande av allmän väg enligt en fastställd vägplan hanteras följande ärenden genom samråd i planläggningsprocessen i stället för genom särskild dispensprövning: Intrång i områden med strandskydd Intrång i objekt med biotopskydd (allé) Anmälan till kommunen 10 Uppläggning av fasta ämnen med ringa föroreningsrisk (såsom överskottsmassor från vägbygget) samt uppställning av krossverk kräver anmälan till kommunen. 10 Anmälan görs av entreprenören. 55

6. Samlad bedömning 6.1. Samlad bedömning I detta avsnitt görs en sammanvägning av de olika miljöintressen som tas upp i MKB:n s kapitel 5. Den samlade bedömningen avser att ge en bild av hur olika miljöaspekter samspelar och vilka miljöaspekter som är av störst betydelse i det aktuella vägprojektet. För en mer detaljerad beskrivning av olika miljöaspekter, se avsnitt 1 Sammanfattning. Vägprojekt orsakar miljökonsekvenser i form av dels störningar, dels markintrång. Ett av syftena med det aktuella vägprojektet är att åstadkomma en förbättrad boendemiljö för de boende längs vägen, alltså att minska de störningar som trafiken på befintlig väg E16 orsakar. Projektet ger en förbättrad boendemiljö i byarna Skamhed och Duvnäs vad gäller trafikbuller och andra störningar från trafiken, eftersom vägen flyttas längre från byarna. På sträckor där den nya vägen går nära bostäder har behovet av bullerskydd studerats och MKB:n ger förslag till omfattning och placering av bullerskydd. Därmed leder projektet sammantaget till en förbättrad boendemiljö. De negativa miljökonsekvenser som vägprojektet medför gäller främst naturmiljön och landskapsbilden och beror på markintrånget. Under utarbetandet av vägplanen har flera miljömässigt känsliga delsträckor detaljstuderats, för att minska de negativa konsekvenserna genom anpassningar av vägens läge i plan och profil. Detta har skett bland annat vid passagen över Hulån, där väglinjen anpassades så att intrång i själva vattenmiljön skulle kunna undvikas. Projektet ger inga stora negativa konsekvenser i högt värderade naturmiljöer, men intrång i värdefull natur av lokalt värde har inte gått att undvika och intrång görs även i en allé med biotopskydd samt i områden med strandskydd. Den planskilda passagen med järnvägen ger stora negativa konsekvenser för landskapsbilden och även negativa konsekvenser för jordbruket. Här har samhällsekonomin avgjort valet av brolösning. Passagen i Hulån ger en sammanfattande bild av projektets miljökonsekvenser. Här kommer den nya väg E16 att korsa odlingsmarken på bank över järnvägen, vilket ger negativa miljökonsekvenser för jordbruket och landskapsbilden, samt även för naturmiljön då en allé (till höger i bilden) berörs. I gengäld avlastas boendemiljöerna längs den befintliga vägen från störningar. Fotot taget från nuvarande E16, öster om järnvägspassagen. Till vänster i bild järnvägsbanken och Hulåns ravin. 56

Den nya vägen ger barriäreffekter för människor och djur, men har försetts med några planskilda passager som minskar de negativa konsekvenserna. Även barriäreffekterna för skogsbruk och jordbruk har beaktats i vägplanen, genom att nya anslutningar redovisas för åkervägar och skogsvägar som skärs av. Projektet får inga stora negativa konsekvenser för kända kulturmiljövärden, men beträffande fornlämningsbilden föreligger en kunskapsbrist, som i viss mån kommer att åtgärdas genom att arkeologisk utredning utförs. 6.2. Uppfyllelse av miljökvalitetsmål Enligt 6 kap. 12 miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen redovisa hur relevanta miljökvalitetsmål har beaktats i översiktsplanen. Miljömålen beskrivs närmare i avsnitt 2.2 Mål och riktlinjer. I tabeller på följande sidor redovisas en översiktlig bedömning av vägplanens bidrag till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hur påverkas måluppfyllelse av vägplanen? Projektet bedöms i någon mån bidra till att miljömålet uppfylls, eftersom ny väg E16 är kortare än nuvarande väg och därmed medför något mindre utsläpp av koldioxid från vägtrafiken än nollalternativet. Projektet bedöms i någon mån bidra till att miljömålet uppfylls, eftersom ny väg E16 är kortare än nuvarande väg och därmed medför något mindre utsläpp av luftföroreningar från vägtrafiken än nollalternativet. Generellt är kvaliteten på utomhusluft god i kommunen och vägprojektet bedöms inte leda till några stora förändringar. Biltrafik ger upphov till försurande utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Projektet bedöms i någon mån bidra till att miljömålet uppfylls, eftersom ny väg E16 är kortare än nuvarande väg och därmed medför något mindre utsläpp av försurande ämnen från vägtrafiken än nollalternativet. Förutsatt att normal försiktighet iakttas under byggtiden bedöms förutsättningarna för att nå målet inte påverkas. Målet bedöms inte beröras av vägplanen. Målet bedöms inte beröras av vägplanen. Biltrafik ger upphov till försurande utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Projektet bedöms i någon mån bidra till att miljömålet uppfylls, eftersom ny väg E16 är kortare än nuvarande väg och därmed medför något mindre utsläpp av försurande ämnen från vägtrafiken än nollalternativet. Projektet bedöms i någon mån motverka att miljömålet uppfylls Ny väg E16 korsar flera vattendrag och medför ingrepp som kan få negativa konsekvenser för växt och djurlivet i vattendragen. Hänsyn har tagits i vägförslaget för att minska negativ påverkan, bl.a. genom att anpassa vägdragningen vid vattendraget Hulån. Förorenat dagvatten och utsläpp vid olyckor kan påverka vattendragen, men den risken är mindre med ny väg, som har en trafiksäkrare utformning och bättre omhändertagande av vägdagvattnet än nuvarande väg (nollalternativet). Projektet bedöms inte påverka förutsättningarna för att miljömålet uppfylls. Inga allmänna vattentäkter berörs. Inga enskilda brunnar bedöms påverkas, men detta behöver följas upp i kommande skeden. Utsläpp vid olyckor kan nå grundvattnet, men den risken är mindre med ny väg, som har en trafiksäkrare utformning och bättre omhändertagande av vägdagvattnet än nuvarande väg (nollalternativet). 57

Miljökvalitetsmål forts. Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Hur påverkas måluppfyllelse av vägplanen? Projektet bedöms inte påverka förutsättningarna för att miljömålet uppfylls. Det aktuella vägavsnittet ligger inom Dalälvens avrinningsområde och har alltså Bottenhavet som slutlig recipient. Den påverkan som vägprojektet kan ge upphov till, främst i form av spridning av förorenat vägdagvatten är mycket liten i sammanhanget. Även skillnaden mellan nollalternativet och ny väg är mycket liten. Projektet bedöms i någon mån motverka att målet uppfylls. Ny väg E16 går över våtmarker, på en del av sträckan i skärning, vilket påverkar hydrologin. Det gäller dock endast en kortare del av den totala vägsträckan. Inga våtmarker med utpekade naturvärden berörs. Hänsyn har tagits i vägförslaget för att minska negativ påverkan, bl.a. genom att anpassa vägprofilen vid passage över våtmarker. Projektet bedöms motverka att målet uppfylls. Ny väg E16 går till stor del genom skogsmark och medför såväl markintrång som barriäreffekter. På sträckan över Skamsberget påverkas även hydrologin. Det gäller dock endast en kortare del av den totala vägsträckan. Intrång görs i ett par naturmiljöer med rödlistade eller fridlysta arter och friluftslivet påverkas genom vägens barriäreffekter. Översiktsplanen bedöms i någon mån motverka att målet uppfylls. Ny väg E16 går över jordbruksmark i Hulån och medför såväl markintrång som barriäreffekter. Det gäller dock endast en kortare del av den totala vägsträckan. Hänsyn har tagits i vägförslaget för att minska negativ påverkan, bl.a. genom att anordna passagemöjligheter för jordbruksfordon. Målet bedöms inte beröras av vägplanen. Projektet bedöms bidra till att målet uppfylls. Bullersituationen förbättras i byarna Skamhed, Duvnäs och Hulån, där nuvarande väg E16 går nära många bostadshus. Trafiksäkerheten i bebyggda områden ökar genom att E16 inte längre går genom byarna. Den nuvarande väg E16 omvandlas till lokalväg med betydligt bättre förutsättningar för gång och cykeltrafik än idag. Projektet bedöms i någon mån motverka att målet uppfylls. Ny väg E16 går till stor del i naturmark. Inga riksintressen eller regionalt utpekade objekt berörs, men intrång görs i en allé med biotopskydd och i ett par naturmiljöer med rödlistade eller fridlysta arter. Hänsyn har tagits i vägförslaget för att minska negativ påverkan, bl.a. genom att anpassa vägdragningen vid vattendraget Hulån. 7. Samråd Samråd med allmänheten Informationsmöte i form av Öppet Hus hölls i Skamhed 20140918. Samråd med allmänheten, s.k. SPO (Samråd på orten) hölls i Skamhed den 12 mars 2015. Vid dessa möten kom flera synpunkter upp som rör projektets miljökonsekvenser, bl.a. önskemål om bullerskydd samt visuellt skydd i boendemiljöer som får den nya vägen närmare än den befintliga. Några boende på fastigheter i närheten av den nya vägsträckningen har påpekat att de har egna brunnar och är oroliga för att dessa kommer att påverkas av vägbygget. Närboende har även lyft fram friluftslivets behov, såsom behovet av att kunna passera den nya väg E16 för att ta sig ut i skogen samt behovet av bullerskydd mot utflyktsmålet duschen (norr om ny väg vid km ca 2/770). Tillgängligheten till Hulåns idrottsplats och möjligheter för oskyddade trafikanter att passera E16 för att ta sig till idrottsplatsen har också stått i fokus. Likaså har markägare som får sin mark korsad haft önskemål om hur barriäreffekter och markintrång kan mildras. 58

Förutom de ovan beskrivna samrådstillfällena har några fastighetsägare även vänt sig direkt till Trafikverket med frågor om hur deras fastighet berörs av projektet. Samråd med Vansbro kommun Möten med Vansbro kommun hölls 20141103. Kommunen lyfte bl.a. fram behovet av viltstängsel längs den nya vägen. Samråd med Länsstyrelsen Samråd med Länsstyrelsen Dalarna om MKB:ns innehåll och fokusering hölls 20150209. Länsstyrelsen lyfte bl.a. fram behovet av arkeologisk utredning samt hade en del frågor om vägprojektets innehåll. Länsstyrelsen hade inga invändningar mot MKB:ns upplägg och fokusering eller önskemål om ytterligare utredningar, utöver arkeologisk utredning. 8. Fortsatt arbete Vägprojektet kommer att genomföras som totalentreprenad. Det innebär att vägplanen i sig inte beskriver detaljlösningar i särskilt stor omfattning, utan mycket lämnas till kommande skeden. Till grund för totalentreprenaden kommer ett förfrågningsunderlag att tas fram. Detta görs efter att vägplanen har fastställts. Vissa miljöåtgärder kommer att låsas genom att listas i vägplanen. Det gäller bl.a. bullerskyddsåtgärderna. Andra kommer att hanteras genom att funktionskrav ställs i förfrågningsunderlaget. Beträffande miljöåtgärder som inte låses i vägplanen är det av stor vikt att de förslag som kommit fram under arbetet med vägplanen förs vidare till framtagandet av förfrågningsunderlag. I upphandlingen av detta skede bör Trafikverket ställa kompetenskrav för att säkra att miljöexpertis inom bl.a. vattenmiljö, naturmiljö och landskapsarkitektur/gestaltning tas med i bemanningen av uppdraget. Efter avslutat bygge kommer uppföljning att behövas av eventuell påverkan på enskilda brunnar nära vägen. 59

9. Källor Trafikverket Hantering av trafikbuller i investeringsprojekt. Lathund. Version 20130128 Anvisning: Miljö i planläggningsprocessen. Publ 2012:225. Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar. Handbok Metodik. Publ 2011:090. Buller och vibrationer vid planering av bebyggelse. Riktlinje. TRV 2010/9532. Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Vägverket Publikation 2004:90. Riksväg 71 delen Vansbro DalaJärna. Vägutredning. Beslutshandling. Februari 2000. Miljöanpassning av trumma/bro. Temablad Natur. Odaterat. Utter. Temablad Natur. Odaterat. Hastighet och miljö. Informationsblad. Odaterat. Länsstyrelsen Dalarna Digitalt underlagsmaterial. Länsstyrelsen i Dalarnas län. September 2014. Dalarnas miljömål. Miljömål 2013. Rapport 2013:11. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten. Rapport 2012:01. Kulturvägar i Dalarna. Kulturhistorisk inventering av allmänna vägar. Rapport 2002:21. Vansbro kommun Utvecklings och översiktsplan för Vansbro kommun 2011. Antagen 20111003. Övriga Naturvärdesinventering för E16 DalaJärna Vansbro. HL Taigabas. Februari 2015. Skogsdataportalen. Digitalt underlagsmaterial. Mars 2015. http://www.skogsstyrelsen.se/agaochbruka/skogsbruk/karttjanster/skogsdataportalen1/ VISS, VattenInformationsSystem Sverige. Mars 2015. http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Mittbarriärer en kunskapsöversikt. Mattias Olsson, Karlstads universitet/cbm Centrum för biologisk mångfald. CBM:s skriftserie 28. 2009. Infrastrukturinriktning för framtida transporter. Regeringen s proposition 1996/97:53. 60

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: 0771921 921, Texttelefon: 010123 50 00 www.trafikverket.se

BILAGA 1 ² TECKENFÖRKLARING Ny väg enligt vägplan Riksintresse enl. MB 4:1 och 4:6 Naturmiljö av riksintresse enl. MB 3:6 Riksintresse för friluftslivet enl. MB 3:6 Värdefull våtmark enl. Länsstyrelsen Värdefullt odlingslandskap enl. Länsstyrelsen Värdefull kulturmiljö enl. Länsstyrelsen Område med naturvärde enl. Skogsstyrelsen Sumpskog enl. Skogsstyrelsen Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om kulturlämning el dyl Kulturhistorisk väg Leder Naturvärdesklass 3 enl naturvärdesinventering Naturvärdesklass 4 enl naturvärdesinventering För underlagsmaterialet gäller: Lantmäteriet, Länsstyrelsen Dalarna, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet \\sestofs010\projekt\2413\2412601\000\5_vp\dokument\gis\e16_mkb.mxd BET ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM TRAFIKVERKET SWECO Civil AB Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023464 00, Telefax 023464 01 Org.nr. 5565070868, säte Stockholm www.sweco.se UPPDRAG NR RITAD AV 2412601530 SEROGA 20150430 Åsa Hermansson DATUM HANDLÄGGARE ANSVARIG E16 Vansbro Dala Järna Miljöintressen SKALA 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Meter 1:20 000 NUMMER BET

Fastigheter som berörs över gällande riktvärden för vägförslaget Fastighet Våning Riktning SALTVIK 89:1>1 SALTVIK 98:1>1 SKAMHED 139:1>1 SALTVIK 20:1>1 SALTVIK 125:1>1 SALTVIK 21:1>1 SALTVIK 22:1>1 HULÅN 118:1>1 HULÅN 21:1>1 HULÅN 21:1>5 HULÅN 23:1>1 HULÅN 53:2>1 HULÅN 55:4>1 NORDANÅKER 12:4>1 NORDANÅKER 14:4>1 Ekvivalent utomhus vid fasad Nuläge Nollalternativ Vägförslag Maximal utomhus vid fasad Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Bv 56 72 57 73 61 77 BILAGA 2 Åtgärdstabell Buller E16 DalaJärna Vansbro Ekvivalent utomhus vid fasad Vägförslag med föreslagna åtgärder Ekvivalent Maximal inomhus utomhus vid uteplats Maximal inomhus 61 29 <70 45 V 1 S 57 72 58 73 61 76 61 29 <70 44 Bv 54 69 55 70 55 68 55 27 68 40 V 1 W 56 70 57 71 57 70 57 29 70 42 kombinerad vall/skärm inom vägområdet, Bv 42 56 43 56 57 69 51 23 63 35 krönhöjd 2,5 m längd 260 m V 1 NE 45 60 46 60 58 69 53 25 67 39 kombinerad vall/skärm inom vägområdet, 52 24 59 31 Bv 44 54 45 55 59 69 krönhöjd 2,5 m längd 260 m V 1 SE 43 54 45 55 59 69 Bv 41 52 42 53 59 68 54 26 59 31 50 22 56 28 52 24 59 31 V 1 SE 42 52 44 52 60 70 Bv 26 30 28 31 52 60 52 24 60 32 V 1 NW 33 41 34 41 57 65 57 29 65 37 Bv 30 39 31 40 53 66 53 25 66 38 V 1 NW 36 44 37 44 56 67 56 28 67 39 Bv 32 43 33 43 73 99 V 1 SW 42 55 43 55 69 91 fasadåtgärder 62 30 <70 42 Bv 34 46 35 47 62 74 lokalt skydd för uteplats V 1 S 37 48 38 49 62 74 Bv 37 51 38 51 58 66 62 30 <70 42 58 30 66 38 59 27 66 34 V 1 SE 40 55 41 55 59 66 Bv 53 70 54 71 55 70 55 27 70 42 V 1 E 53 71 55 71 56 70 56 28 70 42 Bv 37 52 39 53 54 67 54 26 67 39 V 1 SE 42 55 43 56 56 67 56 28 67 39 Bv 28 38 29 39 54 65 54 26 65 37 V 1 W 36 45 37 46 56 65 56 28 65 37 fasadåtgärder 60 28 70 38 Bv 52 66 53 67 60 70 lokalt skydd för uteplats V 1 SE 54 67 55 67 61 71 Bv 52 68 54 68 61 73 V 1 SE 55 69 56 69 62 73 Åtgärdsförslag fasadåtgärder lokalt skydd för uteplats kombinerad vall/skärm inom vägområdet, krönhöjd 2,5 m längd 260 m fasadåtgärder övre plan lokalt skydd för uteplats fasadåtgärder lokalt skydd för uteplats 61 29 71 39 61 29 73 41 62 30 73 41 Kommentar Ej teknikst möjligt att utforma bullerskydd inom vägområdet. Inventering av befintlig fasad samt placering av uteplats ska göras innan beslut tas om slutliga åtgärder. Överskrider ej gällande riktvärden i markplan Uppfyller kraven för inomhusmiljö Överskrider ej gällande riktvärden i markplan Uppfyller kraven för inomhusmiljö Överskrider ej gällande riktvärden i markplan Uppfyller kraven för inomhusmiljö inlöst Ej samhällsekonomiskt motiverat med skärm inom vägområdet för en enskild fastighet. Inventering av befintlig fasad samt placering av uteplats ska göras innan beslut tas om slutliga åtgärder. Ej samhällsekonomiskt motiverat med skärm inom vägområdet för en enskild fastighet. Inventering av befintlig fasad samt placering av uteplats ska göras innan beslut tas om slutliga åtgärder. Överskrider ej gällande riktvärden i markplan Uppfyller kraven för inomhusmiljö Överskrider ej gällande riktvärden i markplan Uppfyller kraven för inomhusmiljö Överskrider ej gällande riktvärden i markplan Uppfyller kraven för inomhusmiljö Ej samhällsekonomiskt motiverat med skärm inom vägområdet för endast två bostadshus. Inventering av befintlig fasad samt placering av uteplats ska göras innan beslut tas om slutliga åtgärder. Ej samhällsekonomiskt motiverat med skärm inom vägområdet för en enskild fastighet. Inventering av befintlig fasad samt placering av uteplats ska göras innan beslut tas om slutliga åtgärder. April 2015 Jämförelse nuläge 1

BILAGA 2 Åtgärdstabell Buller E16 DalaJärna Vansbro April 2015 Fastigheter inom närområdet som erhåller positiv/negativ effekt av vägförslaget men som ej berörs över gällande riktvärden avseende vägförslaget Fastighet Våning Riktning Nuläge Nollalternativ Vägförslag Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Åtgärdsförslag Vägförslag med föreslagna åtgärder Kommentar Jämförelse nuläge Ekvivalent utomhus vid fasad Ekvivalent inomhus Maximal utomhus vid uteplats Maximal inomhus DUVNÄS 11:1>1 DUVNÄS 13:2>1 DUVNÄS 18:1>1 DUVNÄS 27:6>1 DUVNÄS 3:2>1 DUVNÄS 40:2>1 DUVNÄS 41:3>1 DUVNÄS 49:2>1 DUVNÄS 7:1>1 DUVNÄS 8:1>2 DUVNÄS 9:2>1 HULÅN 101:2>1 HULÅN 102:1>1 HULÅN 16:2>1 HULÅN 27:4>1 HULÅN 29:1>1 HULÅN 31:4>1 HULÅN 32:2>1 HULÅN 35:1>1 HULÅN 35:3>1 HULÅN 40:2>1 HULÅN 55:5>1 HULÅN 97:1>1 NORDANÅKER 1:8>1 SALTVIK 101:1>1 SALTVIK 102:1>1 SALTVIK 110:1>1 SALTVIK 123:1>1 SALTVIK 124:1>1 SALTVIK 20:2>1 SALTVIK 26:1>1 SALTVIK 27:1>1 SALTVIK 29:1>1 SALTVIK 3:2>1 Bv 60 80 61 81 54 80 V 1 W 60 80 61 80 54 79 Bv 60 80 62 81 54 80 V 1 E 60 80 61 80 54 79 Bv 60 79 61 79 54 79 V 1 E 60 78 61 79 54 78 Bv 52 67 53 68 46 67 V 1 W 52 68 53 69 47 68 Bv 54 70 56 71 48 70 V 1 E 55 70 57 71 49 70 Bv 54 70 56 70 48 70 V 1 E 56 70 57 71 50 70 Bv 57 73 58 74 51 73 V 1 E 57 73 58 74 51 73 Bv 56 73 57 73 50 72 V 1 E 57 72 58 73 51 72 Bv 16 28 17 28 50 58 V 1 W 23 34 24 35 53 61 Bv 54 70 55 70 48 70 V 1 E 55 70 56 70 49 70 Bv 57 75 58 75 51 74 V 1 E 57 74 59 75 51 74 Bv 55 72 56 72 52 72 V 1 W 56 72 58 72 54 72 Bv 59 78 61 79 54 78 V 1 E 60 78 61 79 55 78 Bv 60 79 61 80 54 79 V 1 N 60 79 61 79 54 78 Bv 51 65 53 66 47 65 V 1 S 54 66 55 67 49 66 Bv 56 73 57 74 52 73 V 1 S 57 73 59 74 54 73 Bv 57 75 59 76 54 75 V 1 W 58 75 59 76 55 75 Bv 53 70 54 71 50 70 V 1 SW 57 71 58 72 51 71 Bv 54 72 56 72 52 71 V 1 E 56 72 58 73 54 72 Bv 54 70 55 71 53 70 V 1 E 56 71 58 72 55 71 Bv 55 74 56 75 54 74 V 1 W 58 75 59 75 56 74 Bv 57 74 58 75 55 74 V 1 W 58 74 59 75 56 74 Bv 65 90 66 91 59 90 V 1 W 63 86 65 86 57 86 Bv 46 58 47 58 54 63 V 1 SE 47 59 48 60 55 64 Bv 59 75 60 76 53 75 V 1 N 59 75 61 76 54 75 Bv 51 67 53 67 46 66 V 1 NW 53 65 54 66 47 65 Bv 24 29 25 30 44 53 V 1 NW 31 39 33 39 47 56 Bv 31 45 32 46 43 54 V 1 W 34 46 35 47 45 56 Bv 42 55 43 55 41 52 V 1 NE 43 56 45 56 44 55 Bv 28 37 29 37 44 55 V 1 NE 35 45 37 46 48 61 Bv 60 77 62 78 54 77 V 1 S 60 77 62 77 54 76 Bv 54 69 55 69 48 69 V 1 S 57 72 58 73 51 72 Bv 59 75 60 76 53 75 V 1 N 59 75 60 75 53 75 Bv 58 73 59 73 51 73 V 1 N 58 73 60 73 52 72 2

BILAGA 2 April 2015 Åtgärdstabell Buller E16 DalaJärna Vansbro Fastighet Våning Riktning Nuläge Nollalternativ Vägförslag Åtgärdsförslag Vägförslag med föreslagna åtgärder Kommentar Jämförelse nuläge Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Ekvivalent utomhus vid fasad Ekvivalent inomhus Maximal utomhus vid uteplats Maximal inomhus SALTVIK 30:1>1 SALTVIK 31:1>1 SALTVIK 34:1>1 SALTVIK 35:1>1 SALTVIK 5:3>1 SALTVIK 5:5>1 SALTVIK 6:1>1 SALTVIK 69:1>1 SALTVIK 72:1>1 SALTVIK 73:1>1 SALTVIK 76:1>1 SALTVIK 77:1>1 SALTVIK 78:1>1 SALTVIK 82:1>1 SALTVIK 91:1>1 SALTVIK 92:1>1 SKAMHED 102:1>1 SKAMHED 117:3>1 SKAMHED 117:4>1 SKAMHED 122:1>1 SKAMHED 251:1>1 SKAMHED 269:1>6 SKAMHED 275:3>1 SKAMHED 280:2>1 SKAMHED 281:2>1 SKAMHED 287:2>1 SKAMHED 288:4>1 SKAMHED 29:6>1 SKAMHED 299:1>1 SKAMHED 299:1>2 SKAMHED 300:3>1 SKAMHED 31:3>1 SKAMHED 314:1>1 SKAMHED 318:2>1 Bv 40 59 41 60 39 59 V 1 N 46 64 47 65 42 64 Bv 58 76 60 76 52 75 V 1 N 59 75 60 76 53 75 Bv 57 72 58 73 53 72 V 1 N 57 72 59 73 54 72 Bv 60 77 61 78 54 77 V 1 N 60 77 61 77 54 77 Bv 55 67 56 68 49 67 V 1 SW 57 71 59 72 51 71 Bv 54 68 56 69 48 68 V 1 SW 57 71 58 72 51 71 Bv 53 67 54 68 51 67 V 1 W 53 67 54 67 52 67 Bv 37 50 39 51 46 59 V 1 NE 47 56 49 57 51 61 Bv 37 51 38 52 42 56 V 1 SE 41 55 42 56 46 60 Bv 53 66 55 67 48 66 V 1 SW 55 67 56 67 49 67 Bv 54 70 55 71 48 70 V 1 N 55 70 56 71 49 70 Bv 55 70 56 71 49 70 V 1 SW 56 70 57 71 50 70 Bv 63 81 64 82 57 81 V 1 S 62 80 64 81 57 80 Bv 53 70 54 70 47 69 V 1 S 54 67 55 68 48 67 Bv 39 50 40 51 43 52 V 1 NW 47 61 48 61 45 60 Bv 41 55 43 56 43 56 V 1 NW 45 57 46 58 45 57 ingen Bv 54 72 56 72 49 72 V 1 NW 56 72 57 72 51 72 Bv 58 76 59 77 52 76 V 1 N 58 76 60 77 53 76 Bv 52 66 53 67 51 66 V 1 N 53 66 54 67 52 66 Bv 61 78 62 79 55 78 V 1 N 61 77 62 78 55 77 Bv 49 68 51 68 44 67 V 1 N 51 68 52 69 47 68 Bv 52 68 53 69 46 68 V 1 SW 53 68 55 69 47 68 Bv 58 75 59 76 52 75 V 1 NW 58 75 60 76 53 75 Bv 63 86 65 87 57 86 V 1 N 63 84 64 85 56 84 Bv 60 79 62 80 54 79 V 1 NE 60 79 62 80 54 79 Bv 58 76 59 76 52 76 V 1 S 58 75 59 76 52 75 Bv 55 72 56 72 49 71 V 1 SE 56 72 57 72 51 71 Bv 53 69 54 69 47 68 V 1 S 55 70 56 70 49 69 Bv 53 66 54 67 47 66 V 1 NW 54 67 55 68 48 67 Bv 29 45 30 46 23 45 V 1 W 30 45 31 46 24 45 Bv 58 75 59 76 52 75 V 1 NW 58 75 59 76 52 75 Bv 56 74 57 75 50 74 V 1 S 56 72 57 73 50 72 Bv 56 73 57 74 50 73 V 1 SE 57 73 58 74 51 73 Bv 52 68 54 69 47 68 V 1 SE 55 70 56 70 50 69 3

Fastighet Våning BILAGA 2 Åtgärdstabell Buller E16 DalaJärna Vansbro Riktning Nuläge Nollalternativ Vägförslag Åtgärdsförslag Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad Ekvivalent utomhus vid fasad Maximal utomhus vid fasad April 2015 Vägförslag med föreslagna åtgärder Kommentar Jämförelse nuläge Ekvivalent utomhus vid fasad Ekvivalent inomhus Maximal utomhus vid uteplats Maximal inomhus SKAMHED 319:2>1 SKAMHED 321:1>1 SKAMHED 322:1>1 SKAMHED 323:2>1 SKAMHED 326:2>1 SKAMHED 335:2>3 SKAMHED 51:1>1 SKAMHED 56:2>1 SKAMHED 56:3>1 SKAMHED 72:2>1 SKAMHED 75:2>1 SKAMHED 75:3>1 SKAMHED 75:4>1 SKAMHED 80:2>1 SKAMHED 80:3>1 Bv 40 54 42 54 34 53 V 1 NE 49 63 51 64 43 63 Bv 51 66 52 66 45 66 V 1 E 53 66 54 66 47 66 Bv 54 71 56 71 49 71 V 1 NW 56 71 57 71 50 71 Bv 58 76 59 77 52 76 V 1 E 58 76 60 77 53 76 Bv 60 81 61 81 54 81 V 1 W 60 80 61 81 54 80 Bv 58 77 60 78 53 77 V 1 NW 58 75 59 76 53 75 Bv 63 85 64 86 57 85 V 1 N 63 84 64 84 57 84 Bv 53 69 54 70 47 69 V 1 N 53 69 55 70 47 69 Bv 57 73 58 74 50 73 V 1 SW 57 73 59 74 51 73 Bv 49 66 51 67 46 66 V 1 NE 52 67 53 68 48 67 Bv 61 81 62 82 55 81 V 1 S 60 80 62 81 54 80 Bv 56 69 57 70 50 69 V 1 S 57 70 58 70 51 70 Bv 56 73 57 73 50 73 V 1 E 56 73 58 73 50 72 Bv 52 68 54 68 46 68 V 1 NW 54 68 55 68 48 68 Bv 45 61 46 62 39 61 V 1 W 48 64 49 64 42 64 4