Brukarstyrd brukarrevision Mo tesplats i Vaggeryds kommun

Brukarstyrd brukarrevision Mo tesplats i Vaggeryds kommun 2016-17 Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Uppdragsbeskrivning... 3 Tillvägagångssätt och metod... 3 Etiska ställningstagande... 4 Resultat... 5 Analys och tolkning... 23 Slutsats... 27 1

Sammanfattning Denna brukarstyrda brukarrevision (revision) genomfördes under december 2016 av brukarrevisorer (revisorer) från Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården 1 (Länsbrukarrådet). Uppdraget bestod av att göra en revision av Mötesplats i Vaggeryds kommun. Beställare av revisionen är enhetschefen för arbetsmarknadsenheten (AME) i Vaggeryds kommun. En brukarstyrd brukarrevision är en utvärderingsmetod som styrs av brukarperspektivet, det vill säga att de som arbetar med revisionens alla steg har egen erfarenhet av problematiken, verksamheten eller liknande områden. Den enkät som tagits fram av revisorsgruppen utgår från uppdragets syfte och utifrån revisorernas egna erfarenheter av liknade insatser. Personer som deltar i en brukarstyrd brukarrevision gör det på helt frivillig bas och har alltid alternativet att själva få svara på enkäten om så önskas alternativt genom en så kallad enkätintervju. Arbetsmarknadsenheten och individ och familjeomsorgen arbetar tillsammans med representanter för den idéburna sektorn främst kyrkor med Mötesplats Vaggeryd och Mötesplats Skillingaryd. Målet är att fånga upp människor som är eller riskerar utanförskap med hjälp av en öppen verksamhet där kyrkor och ideella föreningar tillsammans med kommunen driver två mötesplatser för samvaro och kontaktskapande. Verksamheten är också en lågtröskelverksamhet där även människor som har missbruksproblem ska kunna erbjudas behandling och sysselsättning. En blandning av Volontärer, själavårdare och professionella behandlare möter besökarna på en för allas verksamheter neutral och kravlös plats. Målet med Mötesplats gällande lågtröskelverksamheten är att minska behovet och kostnaderna gällande institutionsplacering, minska missbruk, socialt utanförskap och isolering. Den revisionsrapport som gjordes av revisorer från Länsbrukarrådet 2014 på IFO visade att målgruppen för personer som är aktuella inom missbrukshandläggningen saknade sysselsättning och hjälp till goda sociala nätverk. Syftet med revisionen är att försöka få fram om verksamheten har den funktion man efterfrågar både ur ett brukarperspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Inledning Det här är en revisionsrapport av Mötesplats i Vaggeryds kommun. Revisionen är ett initiativ av enhetschefen för AME i samarbete med Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården, uppdragsgivare är Kommunal utveckling FoUrum i Region Jönköpings län. Att utvärdera med metoden brukarstyrda brukarrevisioner ingick bl.a. i Sveriges kommuner och landsting, SKLs 2 utvecklingsarbete Kunskap till praktik en satsning som pågick mellan 2008-2014 och som syftar till att förstärka brukarmedverkan inom missbruksvården. En brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till enskilda eller grupper av människor. Den här typen av revisioner utförs av personer som har egen erfarenhet av det aktuella området för revision men är inte aktuella för 1 http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeid=43043 2 https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/missbrukochberoende/omsatsningenkunskaptillpraktik.44 68.html 2

insatser längre, har en distans till de egna erfarenheterna och en utbildning i brukarstyrda brukarrevisioner. Egen erfarenhet är också en kunskapsform som inte helt lätt, om alls, kan överlåtas eller läras ut, men som skapar en förståelse för personerna och situationer som revisionen berör. Den egna erfarenheten underlättar många gånger för de berörda att känna förtroende, kunna uttrycka sig och bli förstådda, kommunikationen under intervjuerna blir mer rak och ärlig. Även tolkningen och analysarbetet av resultaten får en annan förankring med ett brukarperspektiv istället för ett professionellt perspektiv på brukaren. Uppdragsbeskrivning Inom FoUrum Region Jönköpings län finns sedan 2010 ett länsövergripande brukarråd och SKL- utbildade brukarrevisorer. Dessa har tidigare genomfört revisioner inom Region Jönköpings län. Länsbrukarrådet har tillsammans med enhetschef för AME i Vaggeryds kommun kommit överens om att göra en brukarstyrd brukarrevision av sysselsättningsverksamhet för personer med missbruksproblematik, främst äldre personer. Revisionsrapporten blir en något kortare sammanställning då genomförandet av revisionen var under begränsad tid. Syftet är att se hur man kan vidareutveckla verksamheten och om den har den funktion man efterfrågar ur ett brukar- och samhällsperspektiv. Tillvägagångssätt och metod Beställning på revision av Mötesplats togs emot 2016-12-01. I uppdraget ingick att se om Mötesplats gör någon skillnad för målgruppen, gällande deras missbruksfrekvens, socialt utanförskap och institutionsvistelser. Revisionen genomfördes under några dagar på Mötesplats Skillingaryd av tre utbildade brukarrevisorer. Revisionen föregicks av två möten där Länsbrukarrådet informerade om vad en brukarrevison är och hur den rent praktiskt går till. Metoden som används är brukarstyrd brukarrevision med Verdandis 3 metod som grund. Länsbrukarrådet har anpassat enkätmetoden utifrån brukarnas behov av att i många fall få hjälp att fylla i enkäterna. I dessa situationer blir det mer en enkätintervju då det framkommer mycket material vid sidan av som hjälper oss med analysarbetet. En brukarstyrd brukarrevision är en utvärderingsmetod som styrs av brukarperspektivet, det vill säga att de som arbetar med revisionens alla steg har egen erfarenhet av problematiken, verksamheten eller liknande områden. Enkäterna sammanställdes utifrån vetskapen om de frågeställningar som föreslagits i beställningen och utifrån den erfarenhet som finns om målgruppen och vilka frågor som kunde anses vara relevanta. Enkätintervjuerna genomfördes under några dagar före jul genom att tre revisorer befann sig, två och två, på Mötesplats i Skillingaryd och kunde genomföra intervjuer med de personer som ville delta. Revisorerna ställde frågan till deltagarna om de ville svara på enkäten själva eller om de ville få hjälp genom att revisorerna läste upp frågorna 3 http://www.verdandi.se/_vad-ar-brukarmedverkan/ 3

för dem. Alla deltagarna valde att medverka genom enkätintervju. Materialet har sedan bearbetats genom statistikprogrammet Esmaker och sammanställts i diagram med kompletterande kommentarer och utskrift av frisvarsfrågorna. Efter årsskiftet har diagrammen sammanställts och analyserats under relativt snabb process vilket ger en mindre omfattande rapport kring resultatet. Etiska ställningstagande Beställaren bör se till att utföraren har fullgod information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med respondenterna på de reviderade enheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Genom att följa de regler som finns för uppdraget gällande sekretess och genom att behandla materialet konfidentiellt, det vill säga, utan att röja vilken av respondenterna som svarat vad, har revisionsgruppen tagit hänsyn till och ansvar för att ingen enskild respondent ska behöva stå till svars för sina åsikter eller de resultat som presenteras av revisionsgruppen. Allt material vid denna undersökning har förvarats och behandlats så att obehöriga inte haft tillgång till det. Inget material som inte godkänts av varje enskild respondent har använts, varken ur enkäterna eller från sidomaterial som samlades in. 4

Resultat 1. Kön Man 15 88,2 Kvinna 2 11,8 Hen 0 0 2. Ålder 18-29 0 0 30-45 2 11,8 46 + 15 88,2 5

3. Hur kom du i kontakt med verksamheten? Självvalt 11 64,7 Bistånd 3 17,6 Del av annan insats 5 29,4 Total 19 111,8 Fråga 3. Här har några deltagare svarat på fler alternativ Kommentarer - Genom politiken - Blev involverad innan det satte igång. Jag kom från behandling, hjälpen behövs på hemmaplan - Genom en god vän, haft riskbruk med alkohol men kunde stoppa innan de gick för långt - Kyrkligverksamhet på frälsis, blev deltagande efter det - Träffade Alice från Mötesplatsen via frälsis och på den vägen är det - Genom CM-teamet - Boendestöd - Genom AME - Flera deltagare har svarat, - blivit rekommenderad av vänner att komma till Mötesplatsen - Jag känner Alice sen tidigare Fler deltagare har svarat, - Genom soc. och Case Management 6

4. Anledning till deltagande? Gemenskap 17 100 Sysselsättning 7 41,2 Hjälp med missbruk 7 41,2 Samsjuklighet 2 11,8 Total 33 194,1 Fråga 4. Här har deltagare svarat på flera alternativ kring deltagandet Kommentarer - Håller i schack och Bridge och ser inte bara på tv - Samtal med Alice och Kicki, får stöd med hämtning med mera - Bryter ensamheten, träffa människor som jag känner en gemenskap med. Vi spelar spel, utflykter matlagning - Jag jobbar på min missbruksproblematik, här ställer de upp, jag får rutiner samt håller igång det sociala - De är så viktigt med de sociala, har varit i min bubbla av ensamhet innan och dit vill jag aldrig mer - Hämtar matkasse - Ideellt, jag känner många. Jag har en lugnande inverkan på andra 7

5. Hur ofta besöker du verksamheten? Mindre en 1 gång i veckan 3 17,6 1-2 gånger i veckan 8 47,1 Oftare en 2 dagar i veckan 6 35,3 Kommentarer - Jag kommer varje gång de är öppet, har mina kontaktpersoner på plats, Alice och Kicki - 4 gånger i veckan, båda verksamheterna - Men kommer att komma flera gånger - De flesta är på båda verksamheterna och vill ha öppet oftare Fler av deltagarna har svarat, - Går till Mötesplatsen både i Vaggeryd och Skillingaryd 8

6a. Vad gör du oftast när du är här? Mat och leveranshantering 1 5,9 Städ och ute arbete 1 5,9 Fika 17 100 Datastöd och kontakter 6 35,3 Hygien och friskvård 0 0 Samtal (KBT) 6 35,3 Motiverande samtal 4 23,5 Case Management 2 11,8 Annat 10 58,8 Total 47 276,5 Fråga 6a. Här har deltagare svarat på flera alternativ Annat - Sällskapsspel och socialt - Socialt umgänge - Sysselsättning - Är med och ger förslag på aktiviteter vi kan göra tillsammans - Får hjälp med matkasse - Gemenskap, en bra kontakt, hjälp med läkartid - Hjälper till i stor, gillar att vara igång och arbeta fysiskt, pratar med folk - Jag hjälper till i köket ibland - Jag har ingen annan. Skönt att någon kollar att jag lever - Hjälp med apotekärende 9

6b. Finns det något verksamheten saknar? - Inget direkt att önska. Möjligtvis en stor tv att koppla datorn till att hålla föredrag, wifi att låna till mobilen så man får tillgång till info på den - Skulle vara öppet 6 dagar i veckan - Borde marknadsföra sig mer, det finns många människor med problem och som är ensamma som är i behov av gemenskap och stöd, tror en del är rädd för att bryta sin isolering, ett förslag är att de kan hämta upp personer första gången och vara lite extra stöd tills personen känner sig tryggare. Tycker verksamheten borde ha regler på en tavla om vad som gäller inne i verksamheten. Öppet för alla, värdegrunden, åsiktsfrihet, yttrandefrihet - Öppettiderna kunde varit fler dagar i veckan, ibland får man komma in ändå om de är här - De borde finnas ett boende, kommunen skulle ha det. Är bostadslös - De gör vad de kan, får bra uppgifter - Jag skulle vilja ha mer samtal, enskilt men de är ganska ofta upptagna så jag har önskan om att de anställer en till i verksamheten - Spela spel, mer samtal utöver religion - Jag vet inte, jag har bara varit här en gång - Nej, jag tycker allt finns - En koordinator. Någon som administrerar, de har fullt upp och för lite tid Flera deltagare har svarat, - Mer öppettider och på helgerna 7. Hur upplever du tillgängligheten till verksamheten? Lätt 13 76,5 Svårt 4 23,5 10

(fråga 7.) Kommentarer - Lite svårt, ligger lite utanför är både bra och dåligt - Kan vara svårt att hitta till mötesplatsen i Skillingaryd, i Vaggeryd är det lättare - Det går att nå dem på telefon om de inte är här - De kan komma och hämta upp, går att ringa med, de är tillgängliga - Jag har körkort men ingen bil, de går inte alltid boka färdtjänst - Det ligger lite vid sidan av, de kan vara svårt att ta sig till, de vore bra om det låg mer centralt för människor att komma Flera deltagare har svarat, - Åker med egen bil 8. Hur upplever du lokalerna? Mycket bra 12 70,6 Bra 3 17,6 Mindre bra 2 11,8 Dåligt 0 0 11

9. Hur upplever du engagemanget hos personalen? Mycket bra 10 58,8 Bra 7 41,2 Mindre bra 0 0 Dåligt 0 0 10. Hur upplever du förtroendet till personalen? Mycket bra 7 41,2 Bra 9 52,9 Mindre bra 1 5,9 Dåligt 0 0 12

11. Upplever du dig bli sedd i verksamheten? Ja, av personalen 16 94,1 Ja, av deltagare 15 88,2 Nej 0 0 Total 31 182,4 Fråga 11. Majoriteten har svarat på båda alternativen Kommentarer - Vi är ett gäng som umgås och spelar spel tillsammans - De ringer här ifrån och kollar upp så att allt är bra med mig - Tycker om matlagningen tillsammans, det är så trist att äta ensam - Ja, lite av en inventering här - Känner mig sedd, får förståelse och respekt, får den tid jag behöver - Jag förväntar mig aldrig något nu för tiden, en dag i taget - I bland nästan för mycket 12. Känner du dig lyssnad på? Ja 16 94,1 Nej 0 0 Delvis 1 5,9 13

13. Känner du dig delaktig i verksamheten? Ja 7 41,2 Nej 4 23,5 Delvis 6 35,3 14. Har din livskvalité ökat sen du kom i kontakt med verksamheten? Ja 13 76,5 Nej 0 0 Vet ej 4 23,5 14

(fråga 14.)Kommentarer - Mycket, den har ökat - Men jag hoppas på att den ska göra det, smärtproblem och har fått hjälp här ifrån med kontakten till vårdcentralen. Angående måendet idag, jag kom hit efter behandling och tog ett återfall, får hjälp nu för att må bättre, tar ett tag innan det vänder - Jag ser fram emot måndagen, det bryter min ensamhet och får mig må lite bättre - I dag behöver jag inte vara hungrig, får hjälp med kläder, inte behöva vara orolig för behöva stjäla mat - Jag håller mig själv på avstånd lite, har tankar framåt, vill framåt. Nu är målet boende och drogfrihet - Jag känner att min livskvalitet alltid varit på topp - Jag har fått några tankeställare, känner att jag är någon här, jag hjälper till med min närvaro att hålla lite koll, är gammal i gemet vilket också lugnar andra - Jag är nyktrare Flera deltagare svarar att det är, - Trevligt att få umgås, socialt att få prata med någon 15. Hur var ditt mående innan kontakten med verksamheten? 1 - Sämsta möjliga 4 23,5 2 7 41,2 3 1 5,9 4 - Bästa möjliga 5 29,4 15

16. Hur är ditt mående idag? 1 - Sämsta möjliga 1 5,9 2 4 23,5 3 8 47,1 4 - Bästa möjliga 4 23,5 17a. Upplever du någon förändring i ditt sätt att tänka kring din person? Ja 11 64,7 Nej 6 35,3 16

17b. Om ja eller nej vad har varit betydelsefullt? - Självkännedom och en större förståelse för andra, mer social säkerhet - Har inte haft problem med måendet men kommer hit för att fortsätta må bra - Sociala att prata med andra, annat att tänka på - Jag blir mindre isolerad, den personliga kontakten är värdefull - Får hjälp med rådgivning samt struktur - Jag hade med mig det från förr, behövdes bara plockas fram vilket jag fått hjälp med härifrån - Min vän är betydelsefull, pushar mig - Jag är den jag är oavsett - Minskade självmordstankar - Jag har fått mer självförtroende - Att man blir sedd, känner mer gemenskap vilket är värdefullt - Öppnat mig mer - Jag har kämpat länge och kämpar fortfarande. Jag har lågt förtroende för kommunen, känns som jag alltid kommer tillbaka till noll, ingen kontinuitet, nya handläggare, inget boende 18a. Upplever du några förändringar i ditt livsmönster? (Handlingar) Ja 11 64,7 Nej 6 35,3 17

18b. Om ja eller nej vad har gjort skillnad? - Från att ha tagit sig till bolaget tur o retur till att vara aktiv och organiserande och hålla i aktiviteter samt spel- det sociala sammanhanget är en förutsättning. Jag slutade innan jag började på verksamheten med droger och alkohol, men verksamheten har helt klart gett mer kvalitet åt drogfriheten - Kommer för det sociala - Att mötesplatsen finns, kontakt med Alice och Kicki betyder massor - I dag har jag rutiner, något meningsfullt att göra, tar cykeln hit det ger mig träning med - Matkassar, kläder, skjuts, låna telefon. Om jag frågar försöker de hjälpa mig med det mesta - Mindre missbruk, gladare, rutiner på morgonen, att inte behöva vara kriminell på grund av hunger, stödet ger ringar på vattnet. Tänker också längre fram vad jag vill göra, lite i taget bara - Mitt självförtroende har stärkts genom att komma hit till verksamheten, rutiner - Jag har fått hjälp med planering, jag kommer ut, känner mig lugnare - Jag känner mig gladare, att de finns människor som lyssnar på mig - För tidigt att säga - Jag har börjat slappna av mer, får det sociala här, skrattar och har kul med andra liksom - Nyktrare, jag går till mötesplatsen i stället för till systemet 19. Om du har eller haft ett missbruk har det förändrats sen kontakten med verksamheten? Nej, oförändrat 2 11,8 Ja, minskat 5 29,4 Ja, ökat 0 0 Ej aktuellt 10 58,8 18

20. Vilken betydelse har verksamheten för din vardag? 1 - Ingen betydelse 1 5,9 2 1 5,9 3 7 41,2 4 - Stor betydelse 8 47,1 21. Bidrar verksamheten till relationsbyggande? Ja 14 87,5 Nej 2 12,5 Total 16 100 Kommentarer - En knuff till att bli mer social - Jag känner många här sen förr - Till viss del, här kan jag lyssna in andra personers erfarenheter och vi pratar om hur vi har det, delar med oss till varandra, får en känsla och förståelse att vi inte är ensamma - Målet är att få ett drogfritt kontaktnät - Får information och hjälp med myndigheter - Ja, jag vet inte riktig - Bygger upp något - Jag träffar andra människor, till och med pastorer 19

22a. Hade du förväntningar när du kom till verksamheten? Ja 5 29,4 Nej 12 70,6 22b. Har verksamheten levt upp till dina förväntningar? Ja 13 76,5 Nej 3 17,6 Delvis 1 5,9 20

23. Hur skulle du påverkas om du inte kunde komma till verksamheten? - Jag har fått så mycket hjälp, så jag har skapat nya nätverk och ställen att gå till men skulle sakna de helt klart - Skulle söka något annat sammanhang - Kicki och Alice uppfyller förväntningarna på verksamheten, den bryter ensamheten. Kontakten gör skillnad med missbruket. Verksamheten bryter min sociala isolering, utan dem skulle jag bara ligga och sova - Jag skulle bli mer stillasittande, dator skulle ta upp hela min tillvaro - Är min dagliga rutin, gör att allt inte är bortkastad tid. Jag hörde så gott om denna verksamhet, förväntningarna stämde. Unikt och hållbart med det samarbete de har här - Jag skulle behöva bli kriminell, tristessen skulle öka, min sociala kompetens tränas ju här, vardagsspråket håll i gång. I dag är det mindre missbruk - Jag vet inte, de är ok här - Mer missbruk - Jag skulle förlora den sociala kontakten - Jag skulle bli mer isolerad, nu har jag mindre tid att grubbla vilket känns skönt - Ja, de spelar inte jättestor roll för mig men tycker det är kul att komma hit. Det verkar bra för missbrukare att komma hit med - Negativt, de leder till isolering, hade känts trist - Ledsen tror jag, värdefullt att känna att min närvaro är önskad. Gott att se andra må bättre genom att komma hit Flera deltagare har svarat att, - Det hade känts mer ensamt isolerat 24. Finns det något som verksamheten skulle kunna bidra med framöver gällande dig? - Säkert, men just nu känns det bra har fullt upp - Öppet oftare det skulle ge en positiv påverkan - Jag har fått behandlare, jag ser det som framtida bidrag - Vill kunna bidra med min erfarenhet och t.ex. föreläsa det ser jag framåt - Vi får se längre fram, nyöppnat men tycker verksamheten fyller sin funktion - Jag är för ny här en så länge, svenska kyrkan gör skillnad - Lite mer sysselsättning, vill känna mig behövd och kunna hjälpa till mer - Ja, ge mig ett fast arbete - Ja, lite mer samtal, tänk om de kunde driva en loppis här, sen vore det bra med utflykter - Öppet mer dagar i veckan, inte kyrkan - Ja, en sysselsättning, gillar att jobba fysiskt - Den ekonomiska biten - Tycker det kan fortsätta som de är. Många behöver verksamheten och som ens inte hunnit våga sig hit än, behovet kommer öka - Ja, fortsätta med samtal och hoppas på att få CM och boende 21

25. Är det något vi glömt fråga om eller annat som du vill tillägga? - Dålig kunskap om missbruk på andra verksamheter fortfarande, man stävar efter drogfrihet men ger inte den någon kvalitet - Tack för en bra intervju - Nej, ni har fått med det mesta - Verksamheten håller hela vägen, hela kedjan. Tack vara stödet härifrån far jag inte lika illa genom att behöva stjäla när jag är hungrig. Påverkar mycket genom den hjälp jag får härifrån - Låt oss få ha det här kvar. De är så värdefullt och ger oss en mening - Jag har haft missbruk tidigare, kunde sluta själv. Men detta sociala stärker mig och är väldigt viktigt för måendet, jag är väldigt nöjd som det är här - Öppet oftare, mer spel, prata mer om missbruk och få dem att prata mer om detta och hur det är, inte prata för mycket om religion - En till anställd för marktjänst, skjuts med mer. Koordinator och administratör kunde vara bra - Ja, det kändes svårt att plötsligt befinna sig i en predikan när vi satt och fikade, informera gärna om det när de ska vara Flera har svarat, - Nej det är bra 22

Analys och tolkning Bakgrundsfaktorer Revisionsgruppen har inte fokuserat på omfattande bakgrundsfaktorer mer än kön och ålder på dem vi kom i kontakt med. Av 17 svarande var 15 män i åldern 46 år eller äldre och 2 var kvinnor i åldersgruppen 30-45 år. Varför fler män än kvinnor är representerade kan bero på flera omständigheter. Revisorerna har bara kunnat intervjua dem som besökt Mötesplats de dagarna genomförandet ägde rum och undersökningen bygger på frivilligt deltagande. Den bilden vi revisorer har av verksamheten tyder dock på att de har förutsättningar för att möta upp även de kvinnor som finns i samhällets marginaler. Kontaktvägar och orsaker 11 svarande angav att de själva valt att delta efter att de på olika vis hört talas om verksamheten. 6 svarande angav att deras deltagande i verksamheten var på biståndsbeslut och/eller som en del av annan behandling. I förarbetet framkommer dock att det finns fler brukare med biståndsbeslut. Information om att verksamheten finns och vad den är, kan vara, har i de fall som inte är biståndsbeslut, framförallt gått via bekanta, kyrkligt anslutna och genom Case Management (CM). Att ingen sett eller fått information om verksamheten genom socialtjänsten, annat än i de fall det är ett biståndsbeslut, är anmärkningsvärt i sammanhanget eftersom det är en lågtröskelverksamhet för att fånga upp människor i reellt utanförskap. Den ideella sektorn, kyrkorna i detta fall, framstår som informanter för verksamheten mer än socialtjänsten. Verksamheten är en kombination av ideellt arbete men med bärande inslag av professionellt och praktiskt socialt arbete. Det sociala arbetet bedrivs i form av dels motiverande och terapeutiska samtal, aktivt arbete för ökad delaktighet och sysselsättning samt stöd och hjälp med kontakter, blanketter och myndighetssamtal, för att nämna några av de ständigt pågående insatserna. Den ideella sektorn står för mjukvaran och inbäddningen av det sociala arbetet i en gemytlig social kontext. Ibland är de lite för omtänksamma du har väl en mössa nu när det är kallt? Som en morsa ungefär men jag gillar det, det känns ändå bra. De anställda som arbetar utifrån sin profession gör vad aktuell forskning och övervägande litteratur i socialt arbete benämner relationellt och klientnära arbete, där process är målet, och i detta sammanhang kan man påstå att deltagandet i verksamheten är att komma i process. Och att människor kommer i process skapar förändringsmöjligheter i den, när det finns engagerade människor där för att möjliggöra detta. Det är inte fikat som möjliggör det, däremot bäddas det sociala arbetet in i något mer efterlängtat som inte påminner om tidigare myndighetsinsatser, konflikter och misslyckanden. Denna inbäddning är som vi ser det ingången i det förändringsarbete de professionella bedriver på Mötesplats. Att det faktiskt bedrivs ett reellt socialt arbete där har inte heller gått förbi deltagarna. De som varit med ett tag har kommenterat bland annat: De skulle behöva en koordinator, någon som administrerar, de har fullt upp och har för lite tid önskar de anställer en till Man har plötsligt mer värde när man inte behöver vara hungrig, inte behöver stjäla för att slippa hungern och inte alltid hamnar i gräl över det är några tunga kommentarer som visar hur processen redan på kort tid har börjat få några av deltagarna att reflektera över sin livssituation och över att den förändras. Verksamhetens kanske största 23

uppgift är att just synliggöra möjligheterna, alternativen och den process deltagarna är i. Med tanke på att verksamheten startade under hösten 2016 är en utvärdering av verksamheten i egentlig mening knappast möjlig med tanke på att den inte fått genomslag och informeras om i större utsträckning. Flera av deltagarna gav uttryck för att många som verkligen skulle behöva och ha nytta av verksamheten ännu inte vågat sig dit, känner sig skeptiska till den eller aldrig hört talas om den här formen av verksamhet. De borde marknadsföra sig mer, det finns människor med problem och som är ensamma som är i behov av gemenskap och stöd. Tror en del är rädda för att bryta sin isolering, Skulle vara öppet 6 dagar i veckan är några kommentarer om detta som blev nedtecknade. Social tillhörighet, gemenskap och sysselsättning Även att samtliga direkt svarar fikar på frågan om vad de oftast gör när de är här, så tillägger de också att verksamheten ger dem struktur och mening i vardagen genom att de har ett mål för dagen. Jag har ingen annan, skönt att någon kollar att jag lever visar på hur viktigt det är att ha en referenspunkt och någon som bekräftar ens existens. Flera av de svarande framhåller den sociala gemenskapen som viktig, att kunna träffas under trygga och ordnade förhållanden. Att samma förhållanden också skapar mening i tillvaron genom att erbjuda sysselsättning och delaktighet i verksamheten påverkar självbilden på ett positivt sätt, vilket tydliggörs i kommentarer som: Är med och ger förslag på aktiviteter vi kan göra tillsammans, Hjälper till i stort, gillar att vara igång och arbeta fysiskt. Även kommentarer under andra frågor belyser tillhörighetens och sysselsättningens betydelse för självbilden genom uttryck som: Idag har jag rutiner, något meningsfullt att göra och får träning genom att cykla hit, stödet ger ringar på vattnet, jag tänker längre fram, vad jag vill göra, lite i taget, mitt självförtroende har stärkts genom att komma hit och en kort men väldigt tydlig, beskrivande kommentar om vad det handlar om: Bygger upp något. Genomgående i alla samtal vi fick är, om än i varierande grad, antydningarna och beskrivningarna om att vara i något. Något annat än innan. Vad saknas På frågan om verksamheten saknade något, blev många vad vi uppfattade som förlägna, tittade sig omkring och flera utbrast spontant: som vad? De flesta uttryckte att verksamheten är bra, och visste inte vad de skulle kunna förvänta sig utöver det som redan fanns. Genom att låta de svarande få tiden att fundera gav det också utrymme för de försiktiga önskemålen som ändå lyftes. Wifi att låna till mobilen så man får tillgång till informationen på den, Jag skulle vilja ha mer samtal, de är ganska ofta upptagna så de borde anställa en till. Behovet av att bli lyssnad på är en viktig del för deltagarna på Mötesplats, och att få hjälp med att sätta upp både kortsiktiga som långsiktiga mål genom dessa samtal, att de inte är kört, det för med sig en känsla av meningsfullhet och möjligheter för framtiden. 24

Tillgänglighet och lokal 13 av de svarande har angett tillgängligheten till verksamheten som lätt när de väl fått veta om den och var den låg, ska tilläggas. Frågan borde ha ställts annorlunda, eftersom tillgänglighet innebär flera faktorer som öppettider, anpassning för funktionshinder, avstånd från hållplatser för att nämna några. Med förtydligandet; om det var lätt att hitta verksamheten och ta sig dit valde dessa 13 att svara lätt. 4 svarande tyckte det svårt. Det som uppfattades som svårt var att verksamheten ligger lite vid sidan av centrum i Skillingaryd medan den är lättare att ta sig till i Vaggeryd. Med tanke på kommentarer under andra delar av resultatet som: Det kunde varit öppet fler dagar i veckan är det inte verksamhetens placering som är ett bekymmer. Och de går att nå på telefonen om de inte är här, De kan komma och hämta upp, går att ringa med, de är tillgängliga beskriver att verksamheten och tillgängligheten också är kopplad till dem som arbetar där. Vilket ökar känslan av tillgänglighet även om lokalen är stängd. Vid frågan om hur deltagarna upplever lokalerna har 12 svarat mycket bra, på en fyrgradig skala. 3 har svarat bra, och 2 har svarat mindre bra. Ingen har tyckt att lokalerna är dåliga. I kommentarer går att hitta att ventilationen upplevs dålig av någon och att det är lite mörkt medan någon annan har kommenterat att det kan vara lite bullrigt, dåligt ljudisolerat. Kommentarerna har dock lämnats under andra frågor än den som rör just lokalerna. Personalen engagemang, förtroende, uppmärksamhet Vid frågan om engagemanget hos personalen, har samtliga svarande angett den som bra. 10 har svarat mycket bra och 7 har svarat bra. Ingen har tyckt att den är mindre bra eller dålig. Vid frågan om deltagarna känner förtroende för personalen är svaren också till övervägande del att man känner ett bra förtroende för dem. 7 har svarat mycket bra, 9 har svarat bra och en har svarat mindre bra. Att verksamheten hunnit etablera en relation och få förtroende i så hög omfattning är mer anmärkningsvärt än att fundera över varför en svarande upplever sig ha mindre bra förtroende för personalen. Relationsskapande och tillit byggs inte på en dag och många av verksamhetens deltagare har haft lättare för att misstro människor, än att lita på dem.. Vi är inte ensamma, här finns det andra som förstår hur det är. Att bli sedd, både av personal och andra deltagare, i en positiv bemärkelse, är en faktor som bidrar till och underlättar relationsarbete. Det är också faktorer som påverkar hur engagemang upplevs och tillit/förtroende utvecklas. Målet är att få ett drogfritt kontaktnät. Om målet är att få ett drogfritt kontaktnät är det också kopplat till vilken kvalitet drogfriheten erbjuder. Innebär drogfriheten begränsningar, uteslutande, och isolering är den inte attraktiv. Vilka andra resurser har kommunerna idag att erbjuda samhällets marginaliserade möjligheter som är anpassade för dem istället för tvärtom. Det finns två sätt att se på den låga tröskeln. Om man tror på människans förmåga till förändring och ser möjligheter, är det en resurs. Om man ser människor efter vad de producerar, blir kanske värderingen annorlunda. Men långsiktiga planeringar och kostnader ger inte avkastning på kort sikt, å andra sidan tenderar kortsiktiga lösningar för snabb vinst eller effekt också ha en irriterande förmåga att ha en fördröjd och mycket kostsam bieffekt i det långa loppet. KASAM känslan av sammanhang och ett salutogent förhållningssätt kan användas på många olika nivåer men har alltid det gemensamt att det fokuserar på friskfaktorer. Begreppen 25

som innefattar KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Förenklat betyder det att jag förstår, jag kan och jag vill men vem ska ge utrymmet för vissa människor att utveckla det? Det behöver finnas ett kitt i samhället som kan foga samman KASAM:s bärande delar för att skapa mer friskhet och förmåga, men framför allt vilja och lust till förändring. Att känna tillhörighet till något som kan bestå och dessutom bli bemött med respekt och engagemang kan mycket väl vara det enda kitt kvar för vissa människor. Delaktighet och livskvalitet. Frågan om deltagarna kände sig delaktiga i verksamheten fick spridda svar. 7 svarade ja, 6 svarade delvis och 4 svarade nej. Spridningen på svaren kan ha orsak i att delaktighet uppfattas olika beroende på vem du frågar. Som exempel, gjorde flera svarande skillnad på deltagande och delaktighet och uppfattade inte sitt engagemang i de olika aktiviteterna som delaktighet, utan deltagande. De som var initiativrika och hunnit komma in i verksamheten upplevde sitt deltagande mer som delaktighet också. Men även hos flera av dem som svarat nej eller delvis på frågan fanns kommentarer som syftar till någon form av delaktighet eller önskan om att vara del av eller mer del av Jag ser fram emot måndagen, det bryter min ensamhet och får mig må lite bättre, Jag känner att jag är någon här, Börjar vilja något mer. På frågan om deltagarnas livskvalitet ökat sen kontakten med verksamheten etablerats, svarade 13 ja och 4 vet ej. Det är ett positivt resultat oavsett om de 4 som svarat Vet ej skulle svarat nej istället, så är svaret väldigt positivt. Livskvaliteten hos majoriteten av deltagarna har ökat sedan de kunnat vara aktiva och få rutiner samt en gemenskap genom Mötesplats Jag är nyktrare, Mitt självförtroende har stärkts, Jag känner mig gladare..., Jag har börjat slappna av, får det sociala här, skrattar och har kul med andra liksom. Samtliga citat uttrycker centrala delar och begrepp av livskvalitet. För de flesta deltagarna blir detta något som bidrar till en meningsfull vardag. Att ha något som är tryggt och regelbundet, ger rutin, något att se fram emot, blir ett sammanhang att utgå ifrån. Har man en utgångspunkt så kan man komma någon vart. Förändring På frågan om hur måendet var innan kontakten med Mötesplats svarade 4 att det var sämsta möjliga, 7 svarade att det var dåligt, 1 svarade att det var bra och 5 svarade att deras mående var bästa möjliga. På frågan hur måendet var under intervjun svarade 1 att det fortfarande var sämsta möjliga, 4 svarade att det var dåligt, 8 svarade att det var bra och 4 svarade att måendet var det bästa möjliga. Vid jämförelse av diagrammen kan vi se en förskjutning av måendet mot det positiva. Under andra kommentarer kan vi utläsa att vissa mående inte är avhängiga Mötesplatsens verksamhet utan på andra faktorer i tillvaron. Ett lågt förtroende för kommunen och omsättningen av handläggare motarbetar på ett annat plan en önskad förändring i livssituationen. Jag har kämpat länge och kämpar fortfarande. Jag har lågt förtroende för kommunen, känns som jag alltid kommer tillbaka till noll, ingen kontinuitet, nya handläggare, inget boende, Jag är deprimerad och detta beror inte på verksamheten är två kommentarer som upplyser om svårigheterna att ge en effektiv bild av verksamheten genom att jämföra måendet. Ett mående kan vara dåligt av andra anledningar. Kommentaren 26

Har inte haft problem med måendet men kommer hit för att fortsätta må bra säger samma sak fast ur motsatt perspektiv. Självklart väcker det ju tankar kring hur det skulle vara annars eller hur någon gjort innan för att må bra. Men det är spekulationer som var och en får ta vidare själv. En kommentar som sätter allvarlig tyngd på begreppet mående och den negativa polen är Mindre självmordstankar och sett ur det perspektivet är ju varje dag utan de tankarna en enorm vinst inte minst för individen, men också en bekräftelse för dem som arbetar med detta. En individ som ser framåt har ju hittat en möjlighet att lämna något bakom sig. På frågan om ett eventuellt missbruk har förändrat sen kontakten med Mötesplats har 2 svarat att deras missbruk är oförändrat, 5 deltagare har uppgett att missbruket minskat, 10 har svarat att frågan inte är aktuell. Ingen har dock svarat att deras missbruk ökat i omfattning efter inledd kontakt med verksamheten. Av de 10 som svarat att frågan inte är aktuell förstår vi genom samtal vid intervjuerna och andra kommentarer att vi har olika syn på vad missbruk/beroende är och vad som definierar det. Flera svarande ansåg att de slutat innan de kom till Mötesplats och att verksamheten var en form av eftervård. Någon tvekade om frågan var aktuell eller inte då hen inte haft något återfall nyligen. Det verkar ändå uppenbart att flera av de som har svarat ej aktuellt ändå har snarare ett missbruk än ett riskbruk i bagaget men lever i dagen och stunden som opåverkad. Att kunna ta sig till den dagen ger dem ett hopp om drogfriheten som standard. Någon uttryckte detta hopp som en tanke om att en dag kunna använda sin dåliga erfarenhet till något bra och förebyggande, som något att sträva efter längre fram och tillade en reflektion om nuet: jag behöver hjälp det får komma sen när jag är stabil. Just stabilitet kontra förändring är varandras motsatser samtidigt som de förutsätter varandra. När inget i livet är stabilt, eller delar av livet är ostabilt, är det svårt att själv förändras. När man ändå börjar förändras, behövs något som är stabilt och som stöttar och uppmuntrar detta. Slutsats Verksamheten är en lågtröskelverksamhet vars ambition är att nå människor som har svårt att ta sig över trösklarna till andra verksamheter och samhällsdeltagande. Att försöka göra en effektivitetsmätning eller värdering kring om verksamheten sänker kostnader på andra plan som psykitrisk vård, kriminalvård, sjukvård som några exempel är inte relevant i sammanhanget och knappast något en brukarstyrd brukarrevision har kapacitet till. Däremot har revisorerna kunnat konstatera att verksamheten skapar struktur och rutin i deltagares vardag, vilket i sig kan vara en friskfaktor som minskar andra vårdbehov. Revisionsgruppen har också kunnat konstatera att verksamheten väcker tankar, reflektioner och hopp om förändring hos många deltagare, vilket är en plattform för möjliggörandet av all form av förändringsarbete att börja se att förändring behövs. Deltagare uttrycker bättre mående, mindre självmordstankar, mer värdighet och kopplar detta också till ett minskat missbruk, högre kvalitet på drogfriheten och minskat behov av kriminalitet. Många av deltagarna har på kort tid kommit dithän att de börjat fundera över sina liv, villkoren och möjligheterna. Ett värdigt liv börjar där, och när, man kan stå ut med sig själv till att börja med. På den punkten kan vi med få undantag bekräfta att Mötesplatsens verksamhet kommit långt och att det är lång väg kvar att gå. Eftersom flera deltagare i undersökningen uttalat ett större behov av 27

verksamheten, att många fler borde erbjudas hjälpen, vill vi lyfta frågan; Hur informerar man om Mötesplatsens verksamhet? Om fler skulle visa sig ha behov av och förutsättningar för att kunna bli hjälpta av verksamheten, finns det då resurser för att utöka verksamheten? Flera av deltagarna har uttryckt större behov av samtal, fler öppetdagar, mer tid. Vilka förutsättningar finns eller krävs för att utöka verksamheten med en anställd till? Revisionen ger ett brukarperspektiv och revisorerna ser ett gediget förändringsarbete samt möjligheter för verksamheten att påverka och stärka människor i utsatta positioner. Revisionen ser också att kommunen behöver stötta verksamheten och se den som ett alternativ och komplement till annan vård. För att verkligen kunna hjälpa någon måste jag förstå mer än hen men först och främst förstå det som hen förstår. När jag inte gör det, är min merförståelse inte till någon hjälp för hen. (S. Kierkegaard - hen, egen tolkning) 28

Tack till alla involverade på Mötesplats i Vaggeryds kommun! Kontakt till Länsbrukarrådet för missbruk och beroendevården i Region Jönköping: brukarradetjkpg@gmail.com Telefon: 070-626 94 79 29

30