Beslut för gymnasieskola

Dnr 44-2016:11032 Edinit AB Org.nr. 556311-4445 info@initcollege.com för gymnasieskola efter tillsyn av Edinit AB Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20

2(12) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Edinit AB att senast den 2 april 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Edinit AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att rektorer som anställs vid skolenheterna har pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet. För rektorer som anställts efter den 15 mars 2010 har huvudmannen sett till att de har gått, går eller kommer att gå särskild befattningsutbildning eller utbildning som kan jämställas med denna. (2 kap. 11-12 skollagen) Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgy 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgy 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. (15 kap. 19 skollagen; 4 kap. 19 gymnasieförordningen) Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 gymnasieförordningen) Åtgärder - Huvudmannen ska se till att rektorer som anställs har pedagogisk insikt genom både utbildning och erfarenhet. - Huvudmannen ska se till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsans alla kompetenser, så att den som en samlad resurs kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen.

3(12) - Huvudmannen ska se till att det på skolenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. - Huvudmannen ska se till att samtliga elever som har rätt till modersmålsundervisning erbjuds detta. Huvudmannen ska se till att anordna modersmålsundervisning i de fall huvudmannen enligt författningarna är skyldig att anordna det. - Huvudmannen ska säkerställa att studiehandledning på modersmålet erbjuds till samtliga elever som behöver detta. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Edinit AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder - Huvudmannen ska följa upp resultaten av utbildningen vid nationella program och introduktionsprogram, såväl kunskapsresultat som resultat av arbetet med trygghet och studiero. - Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av resultaten av utbildningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Huvudmannen ska planera för genomförandet av de beslutade utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. - Huvudmannen ska se till att dokumentera uppföljning, beslut om utvecklingsåtgärder och planeringen för att genomföra dessa. Ytterligare brist Skolinspektionen konstaterar att Edinit AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att utbildningen på introduktionsprogram följer en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Åtgärder Huvudmannen ska se till att det för introduktionsprogram finns en plan för utbildningen som anger utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll.

Dnr 44-2016:11032 4(12) Bedömning Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Edinit AB under vårterminen 2017. Skolenheterna besöktes av Skolinspektionen den 22-24 maj och 30-31 maj 2017. Huvudmannen besöktes den 1 juni 2017. Kompletterande information har inhämtats den 26 juni, den 8 september och den 13 oktober 2017. Skolinspektionens tillsyn visar att det finns brister vid Edinit AB inom de områden som granskats. Av tillsynen framkommer att viktiga förutsättningar för utbildningen brister vid skolenheterna, såsom tillgång till en samlad elevhälsa som kan arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande. Färre än hälften av eleverna som började vid någon av skolenheternas nationella program läsåret 2013/14 gick ut med en gymnasieexamen inom den förväntade studietiden på tre år. Även om det kan finnas olika förklaringar till detta kan ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete vara en viktig del i att stödja elever att nå utbildningens mål. Det finns även andra viktiga förutsättningar för utbildningen som brister. Huvudmannen har inte sett till att skolenheten i Göteborg har ett skolbibliotek som uppfyller författningarnas krav. Huvudmannen måste se till att det för elever och lärare finns tillgång till ett skolbibliotek som utgörs av en gemensam och ordnad resurs av medier och information och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Huvudmannen har därutöver inte säkerställt att alla elever vid skolenheterna i behov av studiehandledning på modersmålet får detta. Inte heller har huvudmannen säkerställt att alla elever som har rätt till modersmålsundervisning erbjuds detta vid skolenheterna. Huvudmannen behöver även se till att det på huvudmannanivå finns ett systematiskt kvalitetsarbete där resultat (såväl kunskapsresultat som resultat i förhållande till andra nationella mål) följs upp samt att beslut om och planering av nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån en analys av resultaten görs på huvudmannanivå. Ett sådant arbete finns delvis på huvudmannens skolenheter men detta är inte tillräckligt. Ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå är viktig för att huvudmannen på ett övergripande plan ska kunna följa arbetet med att utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och även för att andra intressenter ska kunna få insyn i detta arbete. Av Skolinspektionens tillsyn framgår också att huvudmannen inte har fastställt en plan för utbildningen på introduktionsprogrammet preparandutbildning. Tillsynen vid skolenheterna har dessutom visat att det finns brister i utformningen av preparandutbildningen. Att huvudmannen fastställer en plan för utbildningen som anger programmets syfte, längd och huvudsakliga innehåll är av vikt för att, i kombination med elevernas individuella studieplan, ge stadga och flexibilitet i denna utbildning och för att säkerställa att eleverna får den utbildning de har rätt till.

5(12) Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Rektorernas utbildning Skolinspektionen bedömer att rektorerna vid gymnasiekolenheterna inom Edinit AB, inte uppfyller kravet på att ha pedagogisk insikt genom både utbildning och erfarenhet. Enligt Skolinspektionens bedömning kan rektorerna på båda skolenheterna genom sitt fleråriga arbete som rektorer anses ha fått pedagogisk insikt genom erfarenhet. Däremot saknar rektorerna pedagogisk insikt genom utbildning. Rektorerna har ingen högskoleutbildning i pedagogik. Båda rektorerna har genomgått eller håller på att genomgå den statliga rektorsutbildningen. Den omständighet att rektor gått eller går den obligatoriska rektorsutbildningen kompenserar inte kravet på en pedagogisk utbildning eftersom rektorsutbildningen är en obligatorisk befattningsutbildning och därmed inte behörighetsgivande. Skolinspektionen bedömer att ovan nämnda omständigheter sammantaget innebär att respektive rektor visserligen kan anses ha pedagogisk insikt genom erfarenhet men inte genom utbildning. Detta strider mot skollagen som anger att bara den som har pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet får anställas som rektor. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 257) framgår att kraven på utbildning respektive erfarenhet inte är alternativa utan att båda kraven måste vara uppfyllda, det vill säga den pedagogiska insikten måste ha förvärvats både genom utbildning och erfarenhet. I den skriftliga redogörelse för verksamheten som huvudmannen inkommit med till Skolinspektionen inför tillsynen anges respektive rektors utbildning och erfarenhet. Av redogörelsen framgår att rektorn på International College of Sweden Stockholm har genomgått utbildning i FRA (Försvarets radioanstalt) inom ramen för Försvarsmakten. Vidare har rektorn utbildning från Handelshögskolan i Stockholm och utbildning inom språk, idéhistoria och religionskunskap. Därutöver har rektor genomgått statlig rektorsutbildning vid Stockholms universitet. På en kompletterande fråga till huvudmannen där Skolinspektionen efterfrågar en specificering av vilken utbildning inom pedagogik som rektor vid International College of Sweden Stockholm har, svarar huvudmannen den 26 juni 2017 att rektorn gått den statliga rektorsutbildningen. Ingen utbildning i pedagogik anges i svaret. Rektorn uppger själv i intervju att denne inte har studerat pedagogik på universitetsnivå. Av huvudmannens skriftliga redogörelse framgår att rektorn på International College of Sweden Gothenburg har genomgått kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning) som projektkoordinator. Därutöver anges att rektorn genomgår statlig rektorsutbildning vid Göteborgs universitet. Vidare anges att rektorn har genomgått två kommunala utbildningar anordnade av kommunalförbundet Göteborgsregionen: Rekryteringsutbildning, "Ledarskap i skola" med beskrivningen "grundläggande kunskaper i hur man leder en skola" samt "Kommunal introduktionsutbildning, Rektorsutbildning" med beskrivningen "Fördjupande utbildning för rektorer innehållande bland annat ledarskap, skolutveckling, juridik och att umgås med massmedia". På kompletterande fråga till huvudmannen där Skolinspektionen efterfrågar

6(12) en specificering av vilken utbildning inom pedagogik som rektor vid International College of Sweden Gothenburg har, svarar huvudmannen den 26 juni 2017 att rektorn genomgår den statliga rektorsutbildningen. Ingen utbildning i pedagogik anges i svaret. Rektorn uppger själv i intervju att denne saknar pedagogisk utbildning. Tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser som en samlad resurs Skolinspektionen bedömer att huvudmannens skolenheter inte har tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser så att elevhälsan kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Bedömningen görs mot bakgrund av följande. Tillgången till psykolog är begränsad. Psykolog finns endast vid behov för utredningar av elever och är inte med i ett kontinuerligt arbete på skolenheterna. Den bristande tillgången till psykolog som skolenheterna har medför att elevhälsan inte kan arbeta som en samlad resurs för att utifrån skolenheternas behov planera ett förebyggande och hälsofrämjande arbete där samtliga professioners kompetens och perspektiv finns med. Huvudmannen måste säkerställa att det finns tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser så att de som en samlad resurs kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande vid de båda skolenheterna. Enligt skollagen ska det för eleverna i gymnasieskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 277 och s. 656) anges att elevhälsans fokus inte ska vara hälso- eller sjukvårdande insatser i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett bredare perspektiv. Vidare förklaras att elevhälsan, som främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I den skriftliga redogörelse för verksamheten vid skolenheten i Göteborg som inkommit inför tillsynen står det att skolans elevhälsoteam består av rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska, samt att skolläkare finns att tillgå vid behov. I en komplettering efter tillsynsbesöket den 26 juni 2017 uppger rektorn att de kan anlita psykologhjälp utifrån men att det inte funnits någon förfrågan från skolenheten om psykologtjänst, vilket gjort att psykolog därmed inte har anlitats. Vid tillsynsbesök i maj 2017 framkommer att skolsköterskan vid tiden för tillsynen är föräldraledig samt att specialpedagogen inte varit i tjänst under vårterminen 2017, vilket även rektorn bekräftar i intervju. I kompletterande information som inkommit den 13 oktober 2017 framkommer att det vid skolenheten i Göteborg finns en specialpedagog på plats sedan augusti 2017 och en skolsköterska sedan den 9 oktober 2017. I den skriftliga redogörelse för verksamheten vid skolenheten i Stockholm som inkommit inför tillsynen står det att skolans elevhälsoteam består av rektor, kurator och skolsköterska. Enligt elevhälsans representanter finns det inte någon psykolog som löpande deltar i elevhälsans arbete. Rektorn beskriver i intervju att de kan kalla in en psykolog från en annan skolenhet om det uppkommer behov och att de använder en

7(12) psykolog för vissa uppdrag rörande enskilda elever. Vidare anges i den skriftliga redogörelsen att specialpedagogtjänsten har varit vakant under läsåret 2016/17, men att en specialpedagog har anställts och kommer att börja i augusti 2017. Detta bekräftas av rektorn i intervju. I kompletterande information från rektor den 8 september 2017 står att specialpedagog har påbörjat sin anställning på skolenheten den 16 augusti 2017. Skolläkaren arbetar, enligt redogörelsen, tre dagar varje termin. Skolinspektionen träffar under tillsynsbesök på skolenheten i Stockholm skolsköterskan och kuratorn som arbetar på skolenheten. I intervjun uppger elevhälsans representanter att skolsköterskan även kan höra av sig till skolläkaren vid behov. De uppger vidare att de genom skolläkaren haft tillgång till psykolog vid vissa tillfällen för utredningar. Huvudmannens representant beskriver i intervju att de har elevhälsoteam på båda skolenheterna som är rimliga inom ramen för de möjligheter de har, men att de skulle tycka att det var bättre att ha en större elevhälsa. Vad gäller tillgången till psykolog uppger huvudmannens representant att en psykolog kommer på uppdrag, när det finns behov. Representanten beskriver att det är en fokusfråga att de ska ha ett komplett elevhälsoteam men att de har tagit det i den takt som är möjligt. Tillgång till skolbibliotek saknas Skolinspektionen bedömer att eleverna vid huvudmannens skolenhet i Göteborg inte har tillgång till skolbibliotek som uppfyller författningarnas krav. Bedömningen görs mot bakgrund av att det på skolenheten inte finns någon gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande som en del av skolans pedagogiska verksamhet. Den tillgång till böcker som beskrivs vid tillsynen, i form av att det på skolenheten finns några hyllor med böcker, kan inte anses vara tillräckligt för att uppfylla författningarnas krav på att elever ska ha tillgång till skolbibliotek, som kan fungera som ett verktyg för elevernas kunskapsinhämtning och lärande. Det framgår visserligen vid tillsynen att det finns en plan för att skapa ett bibliotek på skolenheten, men av utredningen framgår att denna plan inte har verkställts. Att det inte finns ett skolbibliotek strider mot skollagen som anger att eleverna i gymnasieskolan ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 284) framgår att med skolbibliotek avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Regeringen ansåg att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen. I läroplanen anges att rektor har ett särskilt ansvar för att utbildningen utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. I den skriftliga redogörelse för verksamheten vid skolenheten i Göteborg som skickats in till Skolinspektionen inför tillsynen redovisas en plan för att skapa ett biblioteksrum på skolenheten. Vidare anges att det tänkta rummet för skolbibliotek i dagsläget mest används som ett trevligt rum för eleverna att vara. Vidare anges att det finns cirka 1000

8(12) skönlitterära böcker med skiftande kvalitet på skolan. Av intervjun med rektorn för skolenheten i Göteborg framgår att planen som beskrevs i den skriftliga redogörelsen ännu inte har genomförts. Vidare beskriver rektorn att de har några hyllor med böcker men att de har behov av ett bättre urval av böcker och även behov av att anställa en bibliotekarie. Rektorn beskriver vidare att huvudmannen har sökt bidrag för att utveckla biblioteken på båda huvudmannens skolenheter, men inte fått hela det sökta bidraget beviljat. Rektorn uppger att hon inte har kännedom hur huvudmannen kommer att gå vidare med den plan de hade för biblioteket utifrån detta besked. Huvudmannens representant beskriver i intervju att de är medvetna om att de i skolenheten i Göteborg har ett bibliotek som kanske inte uppfyller kraven. Målet är enligt representanten att båda skolenheterna ska ha riktiga skolbibliotek med skolbibliotekarie. Representanten tillägger att arbetet är påbörjat men att de ännu inte är klara. Vidare beskriver representanten att man vid skolenheten i Göteborg har velat ha laborationssal och ett bibliotek och att de har prioriterat att ställa i ordning en laborationssal och att ett mål för kommande läsår är att satsa på biblioteket. Modersmålsundervisning erbjuds inte alla elever som har rätt till det Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte ser till att det vid skolenheten i Stockholm erbjuds modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. Det finns exempel på att elever har uttryckt önskemål om modersmålsundervisning och att detta då har anordnats. Skolan ger dock ingen generell information om erbjudande av och rätten till modersmålsundervisning. Det är inte tillräckligt att enbart låta eleverna ta initiativet och framföra önskemål om modersmålsundervisning för att huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning ska anses uppfylld. Skolan och huvudmannen måste se till att eleverna ges information om möjligheten att få modersmålsundervisning. Eftersom eleverna på skolan inte systematiskt erbjuds modersmålsundervisning finns det inte en möjlighet för ansvariga för utbildningen att känna till vilka elever som önskar sådan undervisning. Det finns därmed inte heller ett underlag för huvudmannen att veta om huvudmannen sedan är skyldig att anordna modersmålsundervisning enligt författningarna. Huvudmannen måste se till att anordna modersmålsundervisning i de fall huvudmannen enligt författningarna är skyldig att anordna det. Av skollagen framgår att en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och eleven har goda kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk om eleven har goda kunskaper i språket. Av gymnasieförordningen framgår att en huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning, och det finns en lämplig lärare att tillgå. Vidare framgår att om modersmålsundervisningen avser ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. I den skriftliga redogörelse för verksamheten som huvudmannen skickat in till Skolinspektionen inför tillsynen står det att inga elever vid skolenheten i Stockholm har

9(12) modersmålsundervisning. Rektor för skolenheten i Stockholm uppger i intervju att de inte har erbjudit elever modersmålsundervisning. Rektorn beskriver att det inte finns någon "önskemålslista", men att vissa elever kommer till rektorn och ber om modersmålsundervisning. Enligt rektorn finns det i kursvalsenkäten/blanketten en möjlighet för elever att önska kurser i det "fria valet" men att det inte är specifikt angivet att de kan önska kurser i modersmål. Rektorn tillägger att han upplever att det inte har funnits någon efterfrågan på modersmålsundervisning, och att skälet skulle vara att detta inte ger meritpoäng. Rektorn uppger att han dock inte har kunnat anställa lärare om endast en elev önskar modersmålsundervisning. Rektorn tillägger att han inte uppfattar att de behöver anordna modersmålsundervisning utifrån kraven. Rektorn ger exempel på att de har anställt en lärare för att ha modersmålsundervisning i arabiska då det fanns ett tiotal elever som önskade sådan undervisning. Representant för huvudmannen uppger i intervju att de erbjuder modersmålsundervisning när elever vill ha det och ger exempel på att de har använt sig av en arabisk och somalisk modersmålslärare från en annan skola. Huvudmannens representant känner inte till att alla elever vid skolenheten inte informeras om rättigheten och fått möjlighet att önska modersmålsundervisning. Representanten uppger att han trodde att eleverna informerades om det men valde att inte läsa detta. Studiehandledning erbjuds inte alla elever som har behov av det Skolinspektionen bedömer att studiehandledning på modersmål inte erbjuds alla elever som har behov av det. Bedömningen görs mot bakgrund av att det finns elever som behöver studiehandledning på modersmålet vid huvudmannens skolenhet i Göteborg. Rektorn och huvudmannen har inte kännedom om vilka språk studiehandledning behövs inom och antalet elever som behöver det, vilket medför att detta behov inte heller har kunnat tillgodoses. Av gymnasieförordningen framgår att en elev i gymnasieskolan ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet. I den skriftliga redogörelse för verksamheten vid skolenheten i Göteborg som skickats in till Skolinspektionen inför tillsynen står att de har anställt en somalisktalande studiehandledare på skolenheten i Göteborg, som 22 elever har tid med varje vecka. Rektorn för skolenheten i Göteborg beskriver i intervju att det finns elever med behov av studiehandledning på modersmålet på skolenheten. Rektorn tillägger dock att hon ännu inte från lärarna fått information om vilka behov som inte uppfylls vid tiden för tillsynen. Rektorn tillägger att de har tillgång till studiehandledning på modersmål via Språkcentrum i Göteborgs stad. I en komplettering från huvudmannen den 26 juni 2017 anges att det fortfarande är oklart vilket behov av studiehandledning på modersmål som finns inom språkintroduktion på skolenheten i Göteborg, både vad gäller vilka språk och antalet elever. Vidare står det att det under våren 2017 framkommit att rutinen som funnits för att upptäcka behov av studiehandledning på modersmål inte har varit fullt tillräcklig. Rutinen har, enligt vad som står i kompletteringen, därför

10 (12) förbättrats och det finns en förhoppning om att detta kommer att göra att skolan från och med augusti 2017 kan göra en bättre bedömning av vilka behov som finns. Motivering till föreläggande som ingripande Edinit AB uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Edinit AB föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte har ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som uppfyller skollagens krav. Bedömningen görs mot bakgrund av följande. Det finns inte någon uppföljning av kunskapsresultat och resultat av arbetet med trygghet och studiero för utbildningen på huvudmannanivå. Därmed finns inte heller beslutade och planerade utvecklingsåtgärder som utgår från en uppföljning och analys av de övergripande resultaten på huvudmannanivå. Huvudmannen tar del av det kvalitetsarbete som rektorerna gör på sina respektive skolenheter men följer inte på ett systematiskt sätt upp utbildningen på huvudmannanivå utifrån de nationella målen. Skolinspektionen har i beslut efter tillsyn på huvudmannens två skolenheter (dnr 2016:11034 och 2017:6526) även konstaterat att vissa resultatuppföljningar saknas i det dokumenterade kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå. Skolinspektionen vill i sammanhanget betona vikten av att uppföljningen av resultat inom respektive introduktionsprogram sker på ett sådant sätt att huvudmannen kan bedöma om syftet med respektive introduktionsprogram uppfylls eller inte. Att huvudmannen inte har ett systematiskt kvalitetsarbete strider mot skollagen som anger att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I förarbetena till skollagen (prop.2009/10:165, s. 305-306) anges att för huvudmannen utgör den samlade dokumentationen av kvalitetsarbetet ett underlag för bedömning av olika verksamheters skilda förutsättningar och resultat och kan därmed bilda underlag för prioriteringar och insatser för ökad måluppfyllelse. Enligt förarbetena är det därför väsentligt att det även fortsättningsvis (även om det inte längre finns ett krav på ett dokument med beteckningen kvalitetsredovisning) finns tillgång till en systematisk och lättillgänglig dokumentation av resultat och kvalitetsarbete hos huvudmannen. Vidare anges att huvudmannen har det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och resultat av nationella prov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att

Dnr 44-2016:11032 analysera variationer mellan skolornas resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Skolinspektionen har inför tillsynen begärt in huvudmannens senaste dokumenterade kvalitetsarbete. Huvudmannen har inte lämnat in något sådant utan hänvisar till respektive skolenhets dokumenterade kvalitetsarbete. I den skriftliga redogörelse från huvudmannen som Skolinspektionen har tagit del av inför tillsynen anges att huvudmannen följer upp skolenheternas kunskapsresultat och värdegrundsarbete via det systematiska kvalitetsarbetet och enligt verksamhetens årshjul. Vidare uppger huvudmannen i den skriftliga redogörelsen att elevernas resultat diskuteras under läsåret på ledningsmöten där också förbättringar och åtgärder diskuteras och planeras. I redogörelsen anges att respektive rektor lyfter skolenheternas föreslagna utvecklingsområden och prioriterade mål till huvudmannen som godkänner eller reviderar dessa. I intervju med representant för huvudmannen framkommer att ordföranden i huvudmannens styrelse har möten med rektorerna på båda skolenheterna och där följer upp verksamheten, bland annat avseende resultat, vid respektive skolenhet. Ordförande tar sedan med information från verksamheterna vid respektive skolenhet till styrelsemöten där vissa formella beslut fattas, även om det enligt representant för huvudmannen framförallt är i mötena mellan rektorerna och ordföranden som viktiga beslut tas. Motivering till föreläggande som ingripande Edinit AB uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Edinit AB föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Ytterligare brist Skolinspektionen bedömer att utbildningen på preparandutbildningen vid huvudmannens skolenhet i Göteborg inte följer en plan för utbildningen som beslutats av huvudmannen. För preparandutbildningen som bedrivs vid skolenheten i Göteborg uppger huvudmannen att de följer en plan som utbildningsnämnden i Göteborgs kommun har fastställt för den utbildning på introduktionsprogram, däribland preparandutbildning, som kommunen bedriver. Det saknas alltså en plan som anger syfte, längd och huvudsakligt innehåll som huvudmannen, Edinit AB, fastställt för utbildningen inom introduktionsprogrammet preparandutbildning på huvudmannens skolenhet i Göteborg. Skolinspektionen har i beslut för skolenheten i Göteborg (dnr 2016:11034) konstaterat att eleverna inte ges den utbildning de har rätt till inom introduktionsprogrammet preparandutbildning. Att huvudmannen beslutar om en plan för preparandutbildningen på skolenheten i Göteborg är av vikt för att, i kombination med elevernas individuella studieplan, ge stadga och flexibilitet för denna utbildning. En sådan plan är också central för elevens rättssäkerhet avseende rätten att få fullfölja sin utbildning. Skolinspektionen har även i beslut för skolenheten i Stockholm (dnr 2017:6526) funnit brister i utbildningens utformning på preparandutbildningen, men eftersom det från och med läsåret 2017/18 inte längre finns elever på preparandutbildningen vid skolenheten i Stockholm har Skolinspektionen avstått från ingripande i den delen.

12 (12) Enligt skollagen ska utbildningen på ett introduktionsprogram följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 455) ska elever inom introduktionsprogrammen ha samma rätt som elever inom ett nationellt program har att fullfölja sin utbildning. Denna rättighet föreslås kopplas till den plan för utbildningen som huvudmannen för utbildningen ska fastställa. Av planen bör utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll framgå. Denna plan, i kombination med elevens individuella studieplan som ska innehålla de ämnen och kurser som eleven ska studera samt eventuella åtgärdsprogram, ger den stadga och samtidigt den flexibilitet som är nödvändig för en utbildning med en klar målsättning. Av de skriftliga redogörelser för verksamheterna på huvudmannens skolenheter, vilka skickats in till Skolinspektionen inför tillsynen, framgår att 22 elever läser på introduktionsprogram preparandutbildning inom Edinit AB. Av dessa elever får 14 elever sin utbildning vid skolenheten i Göteborg och 8 elever sin utbildning vid skolenheten i Stockholm. I kompletterande information från rektor för skolenheten i Stockholm den 8 september 2017 anges att preparandutbildningen inte längre finns/ges vid enheten från och med läsåret 2017/18. Skolinspektionen har i samband med tillsynen av huvudmannens ansvarstagande för gymnasieskolan efterfrågat om det finns en av huvudmannen beslutad plan för introduktionsprogrammet preparandutbildning och bett om att få ta del av den för bland annat verksamheten i Göteborg. Huvudmannen uppger att verksamheten i Göteborg följer Göteborgs stads plan, vilken även bifogats kompletteringen. Planen innehåller bland annat syfte, längd och huvudsakligt innehåll för samtliga fem introduktionsprogram. Av denna plan framgår att planen antagits av utbildningsnämnden i Göteborgs stad, som huvudman för introduktionsprogrammen i Göteborgs stad, i enlighet 17 kap. 7 skollagen. Motivering till föreläggande som ingripande Edinit AB uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Edinit AB föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. På Skolinspektionens vägnar --Tfut,e4{4,44-, Hans Larson Enhetschef Linda Svensson Föredragande Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om Edinit AB

Bilaga 1 Dnr 44-2016:11032 Fakta om Edinit AB Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Edinit AB under våren 2017. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen gymnasieskola Huvudmannen Edinit AB (organisationsnummer 556311-4445) bedriver utbildning vid två fristående gymnasieskolenheter: International IT College of Sweden Gothenburg och International IT College of Sweden Stockholm. Varje skolenhet leds av en rektor och enligt uppgift från huvudmannen finns det sammanlagt 36 lärare vid huvudmannens skolenheter. Vid tiden för Skolinspektionens tillsynsbesök på skolenheterna erbjuds utbildning inom fem nationella program och två introduktionsprogram. Utbildning erbjuds inom de högskoleförberedande programmen ekonomiprogrammet, estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Utbildning erbjuds också på introduktionsprogrammen språkintroduktion och preparandutbildning. Vid tiden för tillsynen finns 489 elever på skolenheterna, varav 409 elever på nationella program och 80 elever på introduktionsprogram. Måluppfyllelse Enligt Skolverkets statistik fick 71 procent av eleverna som avslutade utbildningen vid nationellt program med avgångsbetyg vid Edinit AB en gymnasieexamen våren 2016 (samtliga är högskoleförberedande program). Detta är lägre än motsvarande andel i riket för högskoleförberedande program som samma år var 91 procent. Av statistiken framgår att det finns stora skillnader i andelen avgångselever med gymnasieexamen mellan huvudmannens två olika skolenheter. Vid skolenheten i Stockholm fick 78 procent av eleverna som avslutade utbildningen vid nationellt program med avgångsbetyg en gymnasieexamen år 2016. Vid skolenheten i Göteborg samma år var motsvarande andel 57 procent. Andelen elever som har tagit gymnasieexamen inom tre år examensåret 2015/16 är 45 procent inom Edinit AB, att jämföra med genomsnittet i riket för högskoleförberedande program som samma år är 76 procent. Enligt statistiken för våren 2016 var den genomsnittliga betygspoängen för de elever som avslutade sin utbildning i gymnasieskolan vid Edinit AB 13,1 poäng. Detta är lägre än den genomsnittliga betygspoängen i riket samma år, som var 14,6 poäng. För introduktionsprogrammen finns inte någon sammanställd nationell statistik. Resultat för dessa program redovisas inte heller i huvudmannens/skolenheternas kvalitetsarbete.