MEDFINANSIERING AV FORSKNINGSPROJEKT INOM EU:S RAMPROGRAM... 5

Arbetsgruppen för EU-strategier Staffan Edén ordförande och sammankallande, Stefan Hohmann, Naturvetenskapliga fakulteten, Hans Abelius, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Carl-Johan Bergsten, Konstnärliga fakulteten, Margareta Ahlqwist och Ludde Edgren (adjungerad) Forskningsservice STRATEGI FÖR ÖKAT DELTAGANDE I EU:S RAMPROGRAM 2009-05-20 dnr H5 2440/09 1 / 13 BAKGRUND... 2 Svenska strategier för EU-forskning... 2 EU-projekt vid Göteborgs universitet... 2 Stödverksamhet vid svenska lärosäten... 3 Stödverksamhet vid Göteborgs universitet... 3 Stödverksamhet för ramprogramsprojekt vid andra svenska lärosäten...3 Nationella stödfunktioner... 4 MEDFINANSIERING AV FORSKNINGSPROJEKT INOM EU:S RAMPROGRAM... 5 BEHOVSANALYS... 5 Informera-identifiera-motivera... 6 Central stödverksamhet... 6 Lokal stödfunktion vid fakultet... 6 Planeringsbidrag... 6 Förslag på hur GU ska bli mer aktiv i ERC... 7 Långsiktig strategi hur GU ska påverka framtida utlysningar... 7 Organisation av nya stödfunktioner... 7 KONKLUSION... 9 Arbetsgruppens konkreta förslag till stödresurser... 9 Kostnadsmodeller... 11 Sjätte ramprogrammet (FP6) med kostnadsmodell ett... 11 Sjunde ramprogrammet (FP7) med kostnadsmodeller två och tre... 11 Bryssel ändrar schablonersättning 2010... 12 Förväntad medfinansiering vid GU... 12 Konsekvenser av ny intern redovisningsmodell vid GU... 13 Forsknings- och innovationsservice Erik Dahlbergsgatan 11 B, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 4355 (fax) www.gu.se

2 / 14 Bakgrund Rektor har gett Forskningsberedningen vid Göteborgs universitet (GU) i uppdrag att utarbeta en strategi för att universitetet skall bli mera konkurrenskraftigt vad gäller att erhålla EU-finansierade forskningsmedel. Forskningsberedningen har i sin tur tillsatt en arbetsgrupp med Staffan Edén (sammankallande), Stefan Hohmann, Hans Abelius, Carl- Johan Bergsten, Margareta Ahlqwist och Ludde Edgren (adjungerad). Arbetsgruppens uppdrag var att rekommendera a) stödfunktioner och medfinansiering av EU-finansierade forskningsprojekt b) hur man når forskarna på GU för att på så sätt öka EU-finansiering till universitetet c) hur GU:s forskare kan påverka framtida innehåll i EU:s forskningsprogram Svenska strategier för EU-forskning I en rapport från Technopolis (Impacts of EU framework programmes in Sweden, utgiven av VINNOVA) utförd på uppdrag av den svenska regeringen angående ramprogrammets inverkan på forskning i Sverige, konstaterar man att de flesta undersökta universitet inklusive Göteborgs universitet inte har några fastställda strategier för EU-forskning. Undantaget var Lunds universitet som har uttalade strategier och ger finansiellt stöd för att öka medverkan i ramprogrammet. Man fann det där viktigt för att ge möjlighet till ökad forskningsintensitet och förbättra sin kvalitet genom internationellt samarbete med de bästa forskargrupperna runt om i Europa. EU-projekt vid Göteborgs universitet Svenska universitet och högskolor började delta mer frekvent i EU:s ramprogram med starten av tredje ramprogrammet (FP 3). Sverige hade då, liksom t.ex. Norge idag, rätt att delta i ramprogrammet utan att vara EU-medlem. Det var framför allt de tekniska högskolorna i Sverige, KTH och Chalmers, som deltog. När Sverige blev medlem 1995 hade FP4 startat. Budgeten hade ökat från 6,6 miljarder euro i FP3 till 13,1 miljarder euro i FP4. Från att forskare vid Göteborgs universitet tidigare hade deltagit i något enstaka EU-projekt deltog man nu i sammanlagt 150 projekt i FP4 med en total budget för GU på runt 150 Mkr. Under följande ramprogram; FP5 och FP6, deltog GU i något färre projekt men med en tydligt ökad budget för projekten. T.ex. i FP6 dubblerades den sammanlagda budgeten för GU:s del i projekten till över 300 Mkr med 115 projekt. FP6 totalbudget låg på 19,2 miljarder euro medan budgeten för FP7 är 51 miljarder euro. De första FP7-projekten utlystes i december 2007 och startade ungefär ett år efteråt. År 2008 bidrog EU-projekten med 107 Mkr till GU. Forskare vid Göteborgs universitet har deltagit i över 150 ansökningar i FP7 varav omkring 45 blivit godkända. Den sammanlagda budgeten uppgår på dessa projekt till redan över 130 Mkr. Bidragen från europeiska kommissionen är idag universitetets näst största enskilda externa bidragsgivare för forskning efter Vetenskapsrådet.

3 / 14 Stödverksamhet vid svenska lärosäten Stödverksamhet vid Göteborgs universitet Vid Göteborgs universitet arbetar Forskningsservice, som ingår i Forsknings- och Innovationsservice under avdelningen Externa relationer (GF), med rådgivning och stöd för forskningsprojekt inom EU:s ramprogram. I dagsläget arbetar fyra personer med bl.a. EU:s forskningsprojekt. Utöver detta arvoderas EU-konsulten Gavin Thomson för granskning av ansökningar. Forskningsservice är en stödfunktion som hjälper forskaren och institutionen i alla faser av projekten. Man stödjer från förberedelse av ansökan till kontraktsskrivande men också med rådgivning och stöd under projektens gång. Tabell 1 visar deltagande och kontrakterade medel för större svenska lärosäten under FP6 när 83 % av medlen var kontrakterade. Observera att s.k. Marie Curie projekt ej ingår i statistiken. Ekonomiskt stöd: Före den nya redovisningsmodellen infördes på GU 1/1/2009 stöttades alla EU-finansierade forskningsprojekt på GU genom en minskad förvaltningsavgift. Projekten fick på detta sätt 100% finansiering på projektnivå. (Se figur 2 i Appendix). Tabell 1 Svenska UoH:s deltagande i FP6 med avseende på kontrakterade medel, antal deltaganden och antal koordinatorer. (Ur VINNOVAS rapport: Svenskt deltagande i EU:s sjätte ramprogram). Tabell 1: Svenska UoH:s deltagande i FP6 när 83 % av medlen var kontrakterade. Tabellen visar kontrakterade medel, antal deltaganden och antal koordinatorer. Dock ej Marie Curieprojekt, (Ur VINNOVAS rapport: Svenskt deltagande i FP6) Stödverksamhet för ramprogramsprojekt vid andra svenska lärosäten Lunds universitet (LU) har ett kontor för forskningsservice med sju anställda vid centrala förvaltningen. Man arbetar till största delen med EU-projekt men även NIHprojekt och deltar i arbetet med stora svenska projekt där universitetet står som ansökare. Ekonomiskt stöd: Man har ett väl utvecklat ekonomiskt system att stödja ansökningar till ramprogrammet. Bakom beslutet att införa dessa ekonomiska incitament stod förre förvaltningschefen Peter Honeth och har nu fortsatt under hans efterföljare. Under 2002-2007 har LU utbetalat planeringsstöd, koordinatorsstöd och kontraktsförhandlingsstöd. Planeringsbidraget har varit maximalt 125 000 kronor per projekt. Dock minskades detta

4 / 14 under 2008 till 50 000 kronor då man tror på ett större söktryck i framtiden. Alla som sökt planeringsbidrag och varit berättigade har fått bidraget och detta gäller även de andra stöden. Koordinatorsbidraget har varit ersättning för faktiska kostnader upp till 200 000 kronor. Kontraktsförhandlingsstödet låg på maximalt 100 000 kronor, men detta stöd togs bort 2008. Under 2007 utbetalades totalt 2,7 mkr och stödet har fortsatt med de ovan beskrivna korrigeringarna under 2008. Budgeten under 2008 var 4,18 mkr 1. LU ser stöden som strategiska instrument för att uppmuntra forskare att vara koordinatorer och på så sätt vara pådrivare inom viktiga forskningsområden. I deras forsknings- och utbildningsstrategi framgår att det är viktigt att LU fortsatt skall vara aktiva och öka deltagandet i EU:s ramprogram och befästa och bevara sin position som den största enskilda svenska aktören. Lunds tekniska universitet vid Lunds universitet som är den, inom EU-finansierad forskning, mest aktiva fakulteten inom LU ger dessutom ekonomiskt stöd direkt till pågående EU-projekt, så att de får samma finansiering som svenska projekt (se Chalmers nedan). Uppsala universitet (UU) har inget speciellt kontor för forskningsservice. Forskningssekreterare inkl. EU-handläggare/rådgivare tillhör istället de olika områdeskanslierna som dock geografiskt ligger centralt och i nära anslutning till varandra. De som ger ekonomisk support till EU-projekten vid UU tillhör ekonomiavdelningen och juristerna som läser konsortialavtal tillhör juridiska avdelningen. Alla inblandade träffas en gång i månaden för avstämning av gemensamma angelägenheter. Kontaktpersonerna/forskningssekreterarna vid UU träffar dessutom vicerektorer och universitetsdirektör cirka en gång per månad för avstämning av gemensamma angelägenheter. Ekonomsikt stöd: Vid UU ger man 35 000 kronor till koordinatorer för kontraktsförhandlingar men i övrigt inga andra ersättningar. Karolinska Institutet (KI), Stockholms universitet (SU), Luleå Tekniska Högskola (LTU), Linköpings universitet (LiU) och Chalmers Tekniska Högskola (CTH) har alla centralt belägna kontor för forskningsservice eller Grant Office. Ekonomiskt stöd: KI och SU ger inget ekonomiskt stöd för att skriva ansökningar eller koordinera. Det gäller även LTU men de planerar att ge ett koordinatstöd under 2009 med maximalt 200 000 kr. LiU ger ekonomiskt stöd så att projekten är fullt finansierade på projektnivå. CTH ger direkt till projekten ett ekonomiskt stöd så att projekten ges samma förutsättningar som de flesta beviljade projekt från svenska bidragsgivare (se LTU ovan). Det innebär att projekten är finansierade 100 % för direkta kostnader och med 35 % påslag för indirekta kostnader. Nationella stödfunktioner Europaprogrammen är numer en del av VINNOVA och ger information om EU:s ramprogram. Varje område inom ramprogrammet har en nationell kontaktperson (NCP), de flesta av dessa finns idag på Europaprogrammen. NCP besöker GU årligen för att ge officiell information om specifika utlysningar inom FP7. 1 27/3-2008, Dnr FS2008/1, 7/12-2006: Dnr I B31 6525/2006

5 / 14 Medfinansiering av forskningsprojekt inom EU:s ramprogram I merparten av de externt finansierade forskningsprojekten vid Göteborgs universitet krävs medfinansiering av framförallt overheadkostnaden med det nya redovisningssystemet. Detsamma gäller alla projekt från EU:s ramprogram för forskning och utveckling. I dessa projekt är dessutom ofta de direkta kostnaderna endast delfinansierade. I EU-finansierade projekt utanför ramprogrammet gäller detta i ännu högre grad p.g.a. låg ersättning av indirekta kostnader (7 %) samt delfinansiering av de direkta kostnaderna (75 %). I Appendix I görs en noggrann beskrivning av de olika kostnadsmodellerna för det pågående sjätte och sjunde ramprogrammet (fig. 1). I den nya redovisningsmodellen med avdrag för verkliga indirekta kostnader kommer alla externa forskningsbidrag att gå med underskott och behöva medfinansiering. I tabell 1 i Appendix I kan man utläsa hur mycket medfinansiering som behövs vid olika verkliga overhead-nivåer i de EU-finansierade projekten inom ramprogrammet. Om GU:s verkliga overhead i medeltal för hela universitetet är 60 % vid bidrag på 100 Mkr blir behovet för medfinansiering cirka 36 Mkr (vid nuvarande fördelning av andelen projekt inom FP7). GU får alltså själv medfinansiera drygt 1/3 jämfört med erhållen bidragsdel. Behovsanalys I GU:s forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) 2 framgår att målet är att stärka alla fakulteters konkurrenskraft inom forskningen. Detta ska genomföras genom att förbättra möjligheten till forskning av hög internationell klass och med egna resurser attrahera externa medel. För att GU ska bli en ännu viktigare aktör inom den europeiska forskningen behöver fler av universitetets forskare bli aktiva inom EU:s ramprogram samtidigt som det behövs fler som koordinerar ramprogramsprojekt. De allra flesta externa forskningsmedel söks idag i konkurrens med andra forskare. Landskapet av ansökningsmöjligheter från externa bidragsgivare ter sig också allt mer komplext då det finns ett flertal olika forskningsfinansiärer i Sverige och möjligheten att söka medel i Europa och internationellt blir allt större. Ungefär 95 % av all forskning i Europa finansieras idag av de nationella forskningsråden medan EU-kommissionen står för 5 % vilket i praktiken medför att samma typ av forskning bedrivs samtidigt på många ställen runt om i Europa. Europeiska kommissionen har en uttalad strategi att stärka ERA (European Research Area) genom att bl.a. hitta synergieffekter mellan forskargrupper i Europa (ex. via samarbetsprojekt inom FP7). Dessutom ska samarbete mellan de olika nationernas forskningsfinansiärer än mer stimuleras till att helt öppna upp sina utlysningar för forskare ifrån fler länder. ERA-NET, JTI och Article 169 (ex. BONUSprogrammet) är exempel på sådana initiativ där både EU och ett flertal nationella bidragsgivare är forskningsfinansiärer.för den enskilde forskaren är det komplicerat och tidsödande att få en bra överblick över tillgängliga finansieringsmöjligheter och detta landskap ser dessutom ut att bli alltmer komplext. Med ökade krav på akademiskt ledarskap och väl genomtänkta beslut från prefekter, dekaner och rektor för prioritering 2 Förändring för kvalitet och förnyelse, Forsknings- och utbildningsstrategier 2009-2012, Göteborgs universitet, M. Wallin Peterson, L. Weibull, I. Elofsson,

6 / 14 av forskningsresurser är behovet av ett ökat beslutsstöd dessutom uppenbart. Vi ser det därför som nödvändigt att stärka stödfunktionen kring EU-ansökningar och andra ansökningar genom att förstärka stödresurserna på lokal och central nivå. Denna modell på stödfunktion för EU-ansökningar kan även ses som tillämpbar för andra nationella och internationella ansökningar. Informera-identifiera-motivera För att öka antalet EU-forskningsprojekt vid GU gäller det att nå de forskare som ännu ej deltar men kan bli intresserade av att delta i ramprogramsprojekt. Minst lika viktigt är att ledamöter i beslutande organ och chefer har god insikt i de finansieringsmöjligheter som finns och aktivt tar del i processen kring utformning av ansökningar i tidiga skeden för att säkerställa medfinansieringsmöjligheter och säkerställa att ansökan är i linje med verksamhetens övergripande mål och strategier. Central stödverksamhet Forskningsservice roll som stödfunktion har varit mycket uppskattad av universitetets forskare och bör fortsätta att tillhöra den centrala förvaltningen. Genom de många projekt som hanteras från olika fakulteter nås en stor kunskapsnivå och därigenom kan man ge ett kvalificerat stöd både i ansöknings-, kontraktsförhandlings- och projektstadiet. Universitetet betraktas också som en (1) organisation från kommissionen och man har utsett vissa kontaktpersoner på Forskningsservice som agerar för hela GU. Forskningsservice ger information till alla forskare och lärare på GU via seminarier, webbplats och nyhetsbrev. Nyhetsbrev med information mer på detaljnivå skall också i framtiden riktas till de som aktivt söker denna information via ett prenumerationssystem. Lokal stödfunktion vid fakultet Fakulteterna (och eventuellt större institutioner) bör ha tillgång till forskningssekreterare som blir Forskningsservice förlängda arm. Dessa personer bör ha en mycket bra inblick i forskningen på sin fakultet och skall kunna identifiera möjliga kandidater för olika typer av ansökningar. De får sålunda en nyckelroll att sprida information från forskningsservice till dem av fakultetens beslutsfattare och forskare som normalt ej nås eller läser aktuella nyhetsbrev. På så sätt skall forskarna stimuleras att deltaga i ansökningar som partner eller koordinator. En tät kontakt mellan Forskningsservice centrala stödfunktion och forskningssekreterarna föreslås för att samarbetet skall fungera på bästa sätt och för att undvika dubbelarbete. Forskningssekreterarna medverkar också till att Forskningsservice centralt blir mer känt och kan så stötta forskare som tidigare varit ovetande om dess existens. Planeringsbidrag Det är viktigt att ge tid för forskare att delta i planerings- och ansökningsprocessen i form av planeringsbidrag till koordinatorer (50 000 SEK). För deltagande partners bör även finnas resebidrag att söka (10 000 SEK). Pengarna skall ligga centralt på Forskningsservice och sökas därifrån. Detta ger också en tidig kontakt för stöd från Forskningsservice till forskaren.

7 / 14 Förslag på hur GU ska bli mer aktiv i ERC Inom det nyligen inrättade Europeiska forskningsrådet (ERC) ges två årliga utlysningar, dels för mycket lovande unga forskare och dels för etablerade världsledande forskare. Utlysningarna gäller alla vetenskapsområden. GU har hittills erhållit ett s.k. ERC Starting Grant för yngre forskare. I år har en ung forskare gått vidare till andra omgången av ansökan vilket bl.a. innebär en intervju i Bryssel. Detta är långt färre bidrag än de som erhållits vid andra stora svenska universitet. För att skapa förutsättningar för att i framtiden få fler beviljade projekt behövs att fler forskare identifieras och motiveras att söka dessa anslag. Därför ombeds dekaner och prefekter ta fram en lista på kandidater till ERC Advanced Grant samt ERC Starting Grant. För dessa utvalda forskare ska det frigöras tid så de kan skriva en konkurrenskraftig ansökan (se ovan planeringsbidrag). För de unga forskarna behövs också pengar för resa till intervju i Bryssel, om de går till andra omgången i en ansökan. Universitetet skall också engagera sig så dessa unga forskare tränas inför intervjun i Bryssel. Universitetet kan även vara framsynt genom att rekrytera excellenta hemvändande forskare som arbetar utomlands eller är från andra länder, men som söker ERC Grants och vill förlägga dessa vid GU. Forskningssekreterare ska vara fakultets- och institutionsledningens stöd i att identifiera och motivera lämpliga kandidater. Långsiktig strategi hur GU ska påverka framtida utlysningar Det är önskvärt att öka GU:s deltagande i EU:s ramprogram för forskning men även dess kontakter med nyckelpersoner för påverkan av framtida utlysningar. Med andra ord behövs en långsiktig strategi som ökar kontakterna med det internationella forskarsamhället och sålunda universitetets inflytande både nationellt och internationellt. Ett första steg är att informera och uppmuntra forskarna att bli evaluerare för EU projekt. Dessa ersätts i dagsläget med 450 Euro/dag från kommissionen. Det andra steget är att bli koordinator för ett projekt och på så sätt bli bekant med kommissionens tjänstemän som har en nyckelroll vid framtagande av nya arbetsprogram inom ramprogrammet. Det är också viktigt att delta i workshops och konferenser anordnade av Europeiska kommissionen. Att medverka i EU-projekt är en bra början men att göra sig bekant med ansvariga inom kommissionen är en förutsättning för att vara med och påverka innehållet i framtida arbetsprogram och utlysningar inom EU:s ramprogram (Dan Andrée: A rough guide to the FP7 Work - Who can be involved in the preparation? What to do, when and how? 2008). Att öka forskarnas deltagande och engagemang i EU:s ramprogram ligger också i linje med rektors mål att öka externa forskningsbidrag och internationalisering. Även här kan forskningssekreterarna, med hjälp av ett uppbyggt kontaktnät på fakultetsoch institutionsnivå, uppmuntra och stödja forskare att öka sitt deltagande i EU:s ramprogram. Organisation av nya stödfunktioner I figur 1 nedan visas en schematisk bild för hur denna stödfunktion kring EU-ansökningar kan organiseras. På fakultetsnivå behövs en stödfunktion som kan informera och motivera forskare att söka de ansökningar som matchar deras specifika forskningsprofil. Dessutom behövs en editorfunktion som kan läsa och ge synpunkter på utkast till ansökan (eventuellt hjälpa till att skriva vissa delar) samt stöd med koordinering av ansökan.

8 / 14 Rollen som forskningssekreterare bör inbegripa dessa stödfunktioner. Vid institutionen/fakulteten behövs även en sekreterarfunktion som assistans vid större ansökningar (ex. formatera CV, bibliografier) och ett vetenskapligt råd. Vidare är det önskvärt att fakulteten har externa experter i form av ett advisory board som kan rådfrågas vid behov. Forskningssekreterarna bör anställas vid Forsknings- och innovationsservice men ha sin placering vid fakulteten och ett lokalt ansvar mot dessa. På så sätt kan ett bra samarbete ske mellan GU centralt och fakulteterna och vid behov kan arbetsstyrkan kraftsamlas vid större utlysningar. Det kommer även att underlätta samarbetet vid tvärvetenskapliga ansökningar. Figur 1: Modell för nya stödfunktioner kring EU-ansökningar.

9 / 14 Konklusion Den tillsatta arbetsgruppen fick i uppdrag från rektor via forskningsberedningen att utarbeta en strategi för att öka GU:s konkurrenskraft, genom ett ökat deltagande i EU:s ramprogram. Arbetsgruppens uppdrag var att rekommendera a) stödfunktioner och medfinansiering av EU-finansierade forskningsprojekt b) hur når man forskarna på GU för att på så sätt öka EU-finansiering till universitetet c) hur kan GU:s forskare kunna påverka framtida innehåll i EU:s forskningsprogram Genom att bl.a. studera stödverksamheten och strategier vid andra lärosäten och jämföra med dem på GU och diskutera finansieringsmodellen för EU-finansierade projekt och dess behov av medfinansiering, har vi kommit fram till följande åtgärder: 1. Inrätta funktionen som forskningssekreterare med anställning vid Forskningsoch Innovationsservice med ansvar gentemot fakulteter, för att nå fler beslutsfattare och forskare med information från Forskningsservice. Funktionen skall bidra med professionellt stöd till forskare och beslutsfattare att koordinera och även utforma forskningsansökningar, samt ägna sig åt uppsökande verksamhet för att stimulera forskargrupper att söka externa medel. Modellen för stödfunktionen kan även användas vid andra stora nationella och internationella ansökningar utöver EU:s ramprogram. 2. Ett planeringsbidrag för koordinatorer (50 000 SEK) för att kunna skriva ansökningar och träffa partners. Ett mindre planeringsbidrag till partners (10 000 SEK) för att ges möjlighet att träffa sin grupp under ansökningsfasen. Medlen söks vid Forsknings- och Innovationsservice. 3. Identifiering av kandidater för ERC Grants bör ske på fakultets/institutionsnivå med hjälp av forskningssekreterarna. Fakulteter/institutioner bör också vara öppna till forskare på andra universitet som vill lägga ett ERC projekt vid GU. En central stödresurs för dem som söker denna typ av anslag bör finnas för att möjliggöra resor och förberedelser för intervjuer etc. 4. Mer detaljrik information riktad till intresserade forskare vid GU via prenumerationslistor från Forskningsservice. 5. Fakulteterna bör inrätta interna advisors som kan bistå dem som arbetar med ansökningar med synpunkter och råd. Dessa advisors kan vara både interna (ex. i form av ett veteskapligt råd) och även externa. 6. Fakulteter och institutioner bör ha en beredskap för att stödja forskare med praktisk hjälp i form av sekreterarstöd och dylikt. Arbetsgruppens konkreta förslag till stödresurser Utökade funktioner för institution/fakultet med forskningssekreterare sammanlagt 5 heltidstjänster anställs av Forsknings- och innovationsservice. Planeringsbidrag för deltagande i ansökningar bör budgeteras till åtminstone 50 % av den nivå LU angett, dvs. ca 2 MSEK. Förstärkning av centrala funktionen för Forsknings och innovationsservice en heltidstjänst.

10 / 14 Finansiering Det lagda förslaget innebär en investering i ökade stödfunktioner om totalt ca 5 MSEK. Arbetsgruppen har inte tagit ställning till hur denna investering skall finansieras i sina detaljer. Under en uppstartsperiod kan sannolikt ett visst stöd för konceptet erhållas från externa finansiärer, men på sikt bör denna investering finansieras inom befintliga ramar och genom omprioritering av interna resurser. Arbetsgruppen är övertygad om att en sådan investering är mer eller mindre nödvändig för att nå universitets mål att öka sin konkurrenskraft om externa forskningsmedel.

11 / 14 APPENDIX I Kostnadsmodeller Ersättningen från EU-kommissionen, till deltagare i projekten ges utgående från olika kostnadsmodeller. Dessa beror i sin tur på i vilket ramprogram kontrakten ingåtts och vilken typ av organisation som är kontrakterade. GU deltar i mars 2009 i ca 150 pågående EU-projekt inom FP6 och FP7. Ramprogrammen FP6 och FP7 har i huvudsak två olika kostnadsmodeller (fig. 2). I samband med att GU och övriga svenska lärosäten, i enlighet med SUHFs rekommendationer, går över till en ny redovisningsmodell inom några år, ändras även kostnadsmodellen för nya EU-kontrakt till en tredje modell (fig. 2). Kontrakt som redan ingåtts redovisas till Europeiska kommissionen enligt den redovisningsmodell som gällde då kontraktet signerades. Det medför att tre olika kostnadsmodeller kommer att användas för olika forskningsprojekt parallellt under en övergångsperiod (fig. 2). För att beskriva den medfinansiering som behövs i projekten dvs. skillnaden mellan kostnaden för projektet på GU och ersättningen från Europeiska kommissionen, skriver vi en ekvation på följande sätt: m = d (1+x-z (1+y)), där m = medfinansiering, d= direkt kostnad, z= ersättningsnivå (i %), x= projektets overheadkostnad (i %) och y = ersättning av indirekta kostnader (i %). Beroende på kostnadsmodell kommer dessa parametrar anta olika värden och därigenom bidra till olika grad av medfinansiering (se figur 2). Sjätte ramprogrammet (FP6) med kostnadsmodell ett Kontrakt ingångna under FP6 använder kostnadsmodellen Additional cost model. Denna modell ger 100 % ersättning för de direkta kostnaderna och ett schablonpåslag för de indirekta kostnaderna (overhead) på 20, 10 eller 7 % beroende på typ av projekt. Större delen av GU:s kontrakt är s.k. Collaborative projects (forskningsprojekt i samarbete) ger i bidrag 20 % i indirekta kostnader. Detta räknas på de direkta kostnaderna. Marie Curie-projekt, som ofta gäller finansiering av doktorander eller postdoktorer, ger tio procent i bidrag för indirekta kostnader, medan andra typer av samarbetsprojekt (CSA) endast ger sju procent i bidrag för de indirekta kostnaderna. Sjunde ramprogrammet (FP7) med kostnadsmodeller två och tre Under 2008-2009 i FP7 går projekten under kostnadsmodellen Special Transition Flat Rate. För forskningsprojekt i samarbete ( Collaborative projects ) ges ersättning med 75 % av alla kostnader 3 med ett schablonpåslag för indirekta kostnader på 60 % av de direkta kostnaderna. Detta motsvarar (enligt ekvationen ovan) samma ersättning man fick i FP6 med bidrag på 100 % av de direkta kostnaderna med 20 % påslag för overhead. För andra typer av projekt i ramprogrammet, såsom t.ex. Marie Curie-projekt, ges 100 % ersättning med ett lågt schablonpåslag för overhead på endast 20, 10 eller 7 % (se figur 2). 3 Gäller merparten av budgeten, undantag gäller för ersättning budgeterade under ex. management vilka ersätts med 100 %.

12 / 14 Figur 2: Kostnadsmodeller för projekt inom FP6 & FP7. Bryssel ändrar schablonersättning 2010 Kostnadsmodellen Special Transition Flat Rate med 60 % som schablonersättning för de indirekta kostnaderna (figur 2) är enbart möjlig att använda sig av fram till 2010 då EU sänker denna schablonersättning till ca 40 % (något oklart i dagsläget den exakta procentsatsen). EU-kommissionen vill på det sättet påskynda införandet av nya redovisningsmodeller som tar hänsyn till de faktiska indirekta kostnaderna vid universitet och högskolor ( Real Indirect Costs ). När GU har en ny redovisningsmodell som är validerad av EU-kommissionen med verklig overhead, så kommer kostnadsmodellen Real Indirect Costs gälla för beviljade forskningsprojekt på GU. För Collaborative projects ger denna kostnadsmodell också ersättning med 75 % på alla kostnader inklusive de reella (alltså ingen schablon på 60% längre) indirekta kostnader 4. Övriga ersätts som tidigare med 100 % av de direkta kostnaderna och ett schablonpåslag på 20, 10 respektive 7 % för indirekta kostnader (se figur 2). Förväntad medfinansiering vid GU En förväntad fördelning av GU:s EU-projekt på de olika projektkategorierna (baserat på aktuell fördelning) är 75 % Collaborative projects, 15 % People-projekt, fem procent 4 Medfinansieringen för projekt inom Collaborative projects med Real Indirect Costs blir då 1/3 av EU:s bidrag, dvs 25% av den totala budgeten, oberoende av den faktiska overheadkostnaden.

13 / 14 ERC-projekt och fem procent CSA. I tabell 1 nedan visas Göteborgs universitets medfinansiering vid en sådan fördelning beroende på EU-bidrag och egentlig overheadkostnad 5 (i procent av den direkta kostnaden). Tabellen avser kostnadsmodellen Real indirect costs där 60 % overhead (OH) motsvarar den aktuella kostnadsmodellen Special Transition Flat Rate som gäller fram till 2010. GU:s beviljade anslag från EU:s ramprogram har senaste året varit ca 100 mkr. Tabellen visar då vid 60 % overhead att medfinansiering ligger på 36 Mkr. Tabell 2: Medfinansiering i miljoner kronor avseende på ersättning och overhead. Konsekvenser av ny intern redovisningsmodell vid GU Då GU 1 januari 2009 övergick till en ny redovisningsmodell har handläggningsordningen angående minskad förvaltningsavgift för EU-projekt slutat gälla. Tidigare kunde alla projektansvariga anhålla om reducerad förvaltningsavgift på inkommande EU-medel. Förvaltningsavgiften sattes så i FP6 och FP7 att forskningsprojektet ersattes med 100 % av de redovisade direkta kostnaderna (se figur 3). I och med den nya redovisningsmodellen kommer alla indirekta kostnader påföras projektet och behovet av medfinansiering, dvs. skillnaden mellan egentlig overheadkostnad (inklusive lokalkostnad) och schablonersättning blir tydligare. 5 Här inkluderas även lokalkostnader eftersom dessa ses som en direkt kostnad i kostnadsredovisningen till EU.

14 / 14 Kostnaden för projektet för GU kommer totalt sett vara den samma som före 2009 men det är först nu behovet av medfinansiering blir uppenbar på institutionsnivå och projektnivå. Figur 3: Rutiner vid GU innan övergång till ny intern redovisningsmodell (1/1-2009).