Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.

Patientsäker hets berättelse

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun

Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patientsäkerhetsberättelse

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (15)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Patientsäkerhetsberättelse för 2017

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Skolhälsovården Borlänge Kommun

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde

Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Vårdgivare Verksamhetschef Anmälningsansvarig Vårdskada Allvarlig vårdskada Patientsäkerhet. Definitioner

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats [EMI]

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans psykologiska insats i Ale kommun. År Datum och ansvarig för innehållet

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse 2017 KS2018/143/01

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för f r samverkan

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Rutin för avvikelsehantering

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats 2016 Bromölla kommun

Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats, EMI

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Patientsäkerhetsberättelse

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan 2016 170420 Birgitta Bergsten

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten så att den leder till att kravet på en god vård upprätthålls Målet med patientsäkerhetsarbetet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det skall inom verksamheten finnas den bemanning, personal och den kompenetens som är nödvändig för att uppnå detta mål. Det ska finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa ska vara kända för all personal. Arbetsmiljön ska vara sådan att det finns tid för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål är att: Årligen säkra bemanning och kompenets utifrån god vård och en verksamhet som tidigt kan förebygga händelser och avvikelser Det finns förutsättningar att arbeta systematiskt med riktlinjer och rutiner som kan implementeras i verksamheten Kontrollera och följa upp arbetet Strategier Arbeta för att dokumentationen förs likartat i alla elevjournaler. Fortsatt arbete med systematisk kvalitetslednings system. Målet för skolhälsovården är en god hälsa på lika villkor för alla elever. Vården ska ges med respekt för alla elevers lika värde och för den enskilde elevens värdighet Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i verksamheten Vårdgivare Barn- och utbildningsnämnden har vårdgivaransvaret genom sitt reglemente. Barn- och utbildningsnämnden har utsett verksamhetschef för skolhälsovården som är chef central elevhälsa och mångfald. Verksamhetschefen enligt Hälso- och sjukvårdslagen 29 Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Exempel på detta kan vara att medarbetare har rätt kompetens, får utbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen har även personalansvaret för skolsköterskorna med kontinuerliga möten. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet som elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal All hälso- och sjukvårdspersonal d.v.s. skolsköterska och skolläkare, har ett eget yrkesansvar för att arbetet skall utföras med god kvalité och hög patientssäkerhet och skall medverka och

bidra till att detta upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Uppföljning och utvärdering av patientsäkerheten i verksamheten sker i patientsäkerhetsberättelsen. Avvikelser och vårdskador rapporteras direkt till verksamhetschef som vid allvarliga händelser rapporterar direkt till vårdgivaren. Samtliga avvikelser rapporteras i patientsäkerhetsberättelsen. Avvikelser och beslutade åtgärder följs upp på skolhälsovårdmöten som dokumenteras i mötesanteckningar. Avvikelser tas även upp på samverkansmöten. Uppföljning av basprogram och vaccinationer sker löpande. Barn- och utbildningsnämnden tar inför varje läsår beslut om skolhälsovårdens rutinkontakter och hälsoundersökningar. Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2016 har skolhälsovården övergått till journalsystem Cambio Cosmic. Alla journaler i PMO har skrivits ut. All personal har gått utbildning i det nya journalsystemet. En skolsköterska är ansvarig och kontaktperson gentemot Cambio Cosmic och är med i utvecklingsarbetet. Ljungby kommun ingår sedan augusti 2016 i sammanhållen journalföring tillsammans med Region Kronoberg. Detta samarbete innebär en ömsesidig insyn av journalföring och helhetsbilden bidrar till snabbare förståelse för elevens situation. Det ställer också krav på rutiner som ökar säkerheten kring elevens journal när fler enheter har tillgång till information. Samtliga vårdnadshavare informerades skriftligt vid införandet av sammanhållen journalföring. Information ligger även på lärportalen Fronter som är en information- och kommunikations kanal för att dela information, information finns även uppsatt i väntrum. Skolsköterskor och skolläkare träffas regelbundet, ca 1 ggr/månad, och då diskuteras bland annat säkerhetskultur, arbetsmetoder, rutiner, lagar och författningar som styr verksamheten. Identifiering av riskområden pågår ständigt. Patientsäkerhetsarbetet grundar sig på rutiner som finns samlade i Metodboken. Metodboken är grunden i ett ständigt pågående kvalitetsarbete, den revideras och förnyas kontinuerligt.

Utbildningar Under 2016 har skolhälsovården utbildats i nytt journalsystem, Cambio Cosmic. Skolhälsovården har genomgått HBTQ utbildning och är nu diplomerade. Därigenom har kunskapen ökat i bemötande och normkritiskt tänkande. Utbildning har getts inom bland annat neuropsykiatriska diagnoser, kvinnlig könsstympning, enures och enkopres. Skolsköteskorna har fått handledning. Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skall kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitét. All personal inom elevhälsans medicinska del ansvarar för att identifiera och rapportera risker som kan medföra negativa händelser eller tillbud i verksamheten och för enskilda elever. Stora förändringar i verksamheten kan också påverka patientsäkerheten. Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap. 3 Verksamhetschefen ansvarar tillsammans med berörda professioner för att göra en bedömning/riskanalys för eventuella åtgärder utifrån identifierade och rapporterade risker. Verksamhetschefen ansvarar för att uppmärksamma och påtala risker för vårdgivaren. Vid stora brister görs anmälan till Inspektion för Vård och Omsorg (IVO). Vid allvarlig vårdskada görs anmälan enligt LEX Maria. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 En av de viktigaste och mest grundläggande exempel på samverkan är att skolsköterskor får kännedom om att en ny elev börjar på skolan. Här uppstår ibland problem med informationsförmedling. Rutiner har upprättats för nyanlända elever men ibland brister rutinen och informationen till skolsköterska fördröjs. Samverkan sker mellan skolsköterska, skolläkare och vårdinrättningar för att säkerställa att remisser som skrivs får svar inom rimlig tid. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Personalen ska rapportera till vårdgivaren risker och händelser som skulle kunna medföra en vårdskada. Verksamhetschef är skyldig att analyser avvikelserapporter samt vidta åtgärder för att förhindra en upprepning. Slutsatserna ska rapporteras tillbaka till berörd personal. När vårdgivaren tar emot en rapport om en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra

en vårdskada ska det rapporterade och utredas. Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det. Samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att förhindra att liknande händelse inträffar på nytt. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarats anmäla den till IVO. Under 2016 har fyra avvikelser rapporterats: Tillgång till skolläkare. Elev fått vaccination utöver vad som ska ges. Elev fått dubbeldos av polio. Skolsköterska ej fått information om nyanländ elev. Under 2016 har dessa fyra avvikelse inkommit. De fyra har bedömts som ringa och åtgärder har vidtagits för att de inte ska upprepas. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Verksamhetschef går vid varje skolhälsovårdsmöte igenom inkomna avvikelse och de diskuteras gemensamt och bedöms. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 All verksamhet inom skolhälsan är kostandasfri och frivillig. Samtycke till vård, undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig men vid vaccination efterfrågas skriftligt medgivande. Information lämnas skriftligt till vårdnadshavare inför genomförande av vaccinering och eventuella biverkningar. Vid planerade hälsoundersökningar ges information inför hälsobesöken. Vidtagna åtgärder och uppföljning sker i samråd med vårdnadshavare om inte eleven är myndig. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 På de gemensamma träffarna utbytes kunskaper och erfarenheter. Skolsköterskorna tillsammans med skolläkare samarbetar för att säkerställa och utveckla säkra rutiner. Skolsköterskorna har handledning. Övergripande mål och strategier för 2017 Arbeta för att dokumentationen förs likartat i alla elevjournaler. Utbildning inom ögon. Utbildning inom barnvaccination. Utbildning i motiverande samtal. Fortsatt arbete med kvalitetsledningssystem.