SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen 2012-01-27 SID 1 (18) ON/2012:19 TJÄNSTESKRIVELSE Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tillsyn av hälso- och sjukvårdens kvalitet i vård- och omsorgsboende år 2011 Sammanfattning Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har under hösten 2011 genomfört tillsyn av hälso- och sjukvården i stadens vård- och omsorgsboenden. Uppföljningen ingår som en del av stadens kvalitetsuppföljning. Enligt den medicinskt ansvariga sjuksköterskans bedömning bedrivs en god hälso- och sjukvård i kommunens vård- och omsorgsboenden. Förbättringsområden finns. Beslut Omvårdnadsnämnden godkänner medicinskt ansvarig sjuksköterskas tillsyn av hälsooch sjukvårdens kvalitet i vård- och omsorgsboende år 2011.
2 (18) Bakgrund MAS ansvarar för att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården inom kommunens särskilda boendeformer för äldre. Varje kommun ska enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilt boende för äldre. Kommunen ansvarar för hälsooch sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå. I hälso- och sjukvårdslagen framgår det att hälso- och sjukvården ska förebygga ohälsa genom att verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Vidare framgår det att det ska upprättas och fastställas övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet. MAS tillsyn av hälso- och sjukvården ingår i Solna stads kvalitetsarbete. Landstingets ansvar omfattar patientansvariga läkare och personalkategorier med medicinsk specialkunskap utöver den kompetens som finns inom kommunens verksamhet, t.ex. insatser av personal som ingår i psykiatriskt team, logoped eller vid rehabilitering. Vård- och omsorgsboende Antal boende Drivs av företag Ametisten 80 Carema AB Berga 96 Temabo AB Björkgården 60 Förenade Care AB Frösunda 44 Attendo Care Hallen 69 Aleris Oscarsro 34 Kavat vård AB Polhemsgården 84 Förenade Care AB Skoga 100 Humaniora (kommunens egen regi ) Tryggheten 31 Aleris AB Upphandling av sju av stadens 9 äldreboenden genomfördes under 2010 och nytt avtal är tecknat från 2010-03-01. I det nya avtalet ingår att företaget ska ha en MAS som ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagens 24. Entreprenörens MAS ska informera Solna stads MAS om allvarliga avvikelser, förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Solna stads MAS kan besluta om vad som ska följas upp och inom vilka områden tillsyn ska ske. En samverkansöverenskommelse som syftar till ett utvecklande och gott samarbete mellan Solna stads MAS och entreprenörernas MAS har tagits fram. Syfte Syftet med tillsynen är att följa verksamheternas utveckling inom hälso- och sjukvården samt att lagar och förordningar följs. Metod Tillsyn har utförts med ett i förväg framtaget frågeformulär. Alla vård- och omsorgsboenden har granskats under en dag. Metoderna enkät, intervju, observation och dokumentgranskning har använts. Solna stads MAS och entreprenörens MAS har samverkat i tillsynen.
3 (18) Verksamhetschef enligt 30 hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver att det ska finnas en verksamhetschef, HSL 29. Solna kommuns vård- och omsorgsboenden är alla verksamhetscheferna legitimerade enligt hälso- och sjukvårdslagen. Följande områden har granskats vid denna tillsyn. Omvårdnadsnämndens mål för 2011 Avvikelsehantering och rapportering Bedömning av ADL och förflyttningsförmåga Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Demensvård Fotsjukvård Granskning av hälso- och sjukvårdsdokumentation Hygienrutiner, hygienrond, följsamhet till basala hygienrutiner Inkontinensvård Internet utbildning för personal Kontakt med läkare och jourläkare Läkemedelshantering Logoped MTP medicin tekniska produkter Mun och tandvård Nattillsyn Nutrition/uppföljning av kost och måltider Omgivningsanpassning PPM trycksårsmätning Legitimerad personal med ansvarsområden Rehabilitering Nationella kvalitetsregister: Palliativa registret och Senior Alert
4 (18) Omvårdnadsnämndens mål för hälso- och sjukvården 2011 Omvårdnadsnämndens mål för hälso- och sjukvåden 2011 ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Alla boende ska få en säker läkemedelshantering och en god vård i livets slut. Tillsynen visar att målen är kända av verksamhetschefer och legitimerad personal. Mått Åtgärder Resultat Antal läkemedelsavvikelser, som feldos, utebliven dos, utebliven signering ska minska med 50 % Följa upp läkemedelsavvikelser och omvårdnadspersonalens reella kompetens Antal riskbedömningar avseende kost, trycksår och fall ska göras upp till minst 70 % av alla boende Registrering i det nationella palliativa registret ska göras i minst 70 % av alla dödsfall på äldreboendet Registrering i Senior Alert Registrering i Palliativa registret Målet är inte uppnått. Målet är uppnått med bred marginal Målet är uppnått 83 % av dödsfallen är registrerade Avvikelsehantering/rapportering Med avvikelse menas en icke förväntad händelse i verksamheten avseende hälso- och sjukvård som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patienten. Lokal rutin ska finnas för avvikelsehantering. Syftet med rutin för avvikelserapportering är att kunskaperna om risker i hälso- och sjukvården skall öka så att avvikelser kan minimeras genom i första hand förebyggande åtgärder. Avvikelserapportering sker med webbenkät som Solna stads MAS skickar ut till verksamhetscheferna varje månad. Sammanställning av avvikelserapporterna gör MAS en gång om året och redovisar för Omvårdnadsnämnden. Tillsynen visar att det finns lokal rutin på alla äldreboenden. Bedömning av ADL och förflyttningsförmåga En rehabiliteringsjournal upprättas vid inflyttning. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska utprovas och förskrivas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut, användningen av hjälpmedel ska följas upp. ADL-status ska utföras och dokumenteras. Tillsynen visar att individuell rehabiliteringsplan upprättas när indikation finns samt att rehabiliterande och funktionsbevarande insatser kan ges individuellt.
5 (18) Förflyttningsförmåga för personer som bor på äldreboende under oktober 2011 Vård- och omsorgsboende Antal boende Går utan stöd Använder rollator Använder rullstol Ametisten 80 11 37 36 Berga 96 17 35 43 Björkgården 60 6 23 31 Frösunda 44 4 26 26 Hallen 69 2 33 36 Oscarsro 34 2 13 19 Polhemsgården 84 12 24 43 Skoga 100 13 47 41 Tryggheten 31 4 12 16 Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Med delegering avses i författningen (SOSFS 1 997:14) att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som är formellt och reellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift, genom beslut kan överlåta en enklare hälso- och sjukvårdsuppgift till en personal som har reell kompetens för uppgiften. Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter får inte ske som en lösning på organisatoriska problem som t.ex. personalbrist eller av ekonomiska skäl. Verksamhetschefen svarar för att den personal som ska utföra olika arbetsuppgifter har kompetens för detta. Behov och lämplighet att delegera i det enskilda fallet kräver alltid en professionell bedömning. För detta svarar sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är verksamhetschefens ansvar att det finns en lokal rutin som är känd av personalen och att delegeringar är aktuella. Tillsynen visar att det finns lokal rutin på alla äldreboenden och alla delegeringar var aktuella. Demensvård Gruppboende för personer med demenssjukdom finns på alla äldreboenden utom Tryggheten. Personal som arbetar med personer med demenssjukdom bör ha utbildning och kompetens inom demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning. Boende ska samtycka till eventuella skyddsåtgärder. Det ska finnas rutiner för hur ev. skyddsåtgärder som t.ex. individuella larm ordineras. Bedömning när en skyddsåtgärd ska ordineras ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen liksom att uppföljning och resultat ska dokumenteras. Tillsynen visar att personalen känner till nationella riktlinjer för demensvård och arbetar utifrån en personcentrerad omvårdnad. Personal som arbetar med demenssjuka bör ha tillgång till handledning. Hälften av sjuksköterskorna som är patientansvariga för demenssjuka har demensutbildning. Tillsynen visar att alla som bor i ett gruppboende för demenssjukdom har en demensdiagnos. Förbättringsåtgärd är att sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och omvårdnadspersonal som arbetar med demenssjuka har demensutbildning.
6 (18) Fotsjukvård Den 1 november 2007 fick kommunerna i Stockholms län ansvar för fotsjukvård för personer som bor på äldreboende. Den vanligaste diagnosen för att vara berättigad till fotsjukvård är diabetespatienter med befintliga eller begynnande fotproblem. Andra diagnoser är cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar att förorsaka sårbildningar, reumatiska och neurologiska sjukdomar med fotproblem, patienter med psoriasis som har fotproblem och andra fotsjukvårdsfall av uttalad medicinsk natur, t.ex. svårare nageltrång. Mål för fotsjukvården är att skapa en god fothälsa genom att förebygga och behandla fotskador. En bedömning ska göras vid inflyttning om fotsjukvård är berättigat. När fotsjukvård är berättigat skriver sjuksköterskan en remiss till fotvårdsterapeut som har kompetens att utföra fotsjukvård. Fotsjukvård betalas av entreprenören/kommunen som driver äldreboendet. Under 2010 fick 47 boende fotsjukvård, 2009 var det 61 och under 2008 var det 43 personer. Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som fått fotsjukvård 2011 Ametisten 80 13 Berga 96 11 Björkgården 60 7 Frösunda 44 3 Hallen 69 2 Oscarsro 34 0 Polhemsgården 84 4 Skoga 100 5 Tryggheten 31 5 Summa antal 598 50
7 (18) Granskning av hälso- och sjukvårdsdokumentation MAS har ansvar för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen. Det innebär en skyldighet att se till att det finns säkra rutiner för journalföringen. Enligt kommunens riktlinjer ska vård- och omsorgsplanering ske inom tre veckor efter inflyttning. Det är viktigt att närstående, boende och den personal som ansvarar för den boende deltar i vård- och omsorgsplaneringen. En tydlig vårdplan ska skrivas med problemformulering, mål och planerade åtgärder. Uppföljning ska ske vid förändring i hälsotillstånd. Daganteckningar ska föras så att det går att följa vård- och omsorgsbehovet. Enligt MAS rutin ska riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår göras vid inflyttning och vid förändring i hälsotillståndet och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Ev. åtgärder ska följas upp och resultatet dokumenteras. Riskbedömningar för fall. nutrition och trycksår ska registreras i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert som redovisas på sidan 19. Granskning av omvårdnadsdokumentationen visar att dokumentationen förbättras för varje år dock finns det förbättringsområden. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster deltar för sällan i vårdplaneringar och detta måste förbättras. SÄBO Förbättringsområden 2011 Att omvårdnadsdiagnos dokumenteras inom 24 timmar och att vårdplaneringar utförs och dokumenteras. Åtgärder för att minska fallolyckor ska också dokumenteras. Ametisten Att omvårdnadsdiagnos dokumenteras inom 24 timmar och att vårdplaneringar utförs och dokumenteras. Berga Att omvårdnadsdiagnos dokumenteras inom 24 timmar. Att vårdplaneringar utförs och att arbetsterapeut och sjukgymnast deltar i högre grad. Åtgärder för att minska tryckskada ska dokumenteras. Björkgården Frösunda Dokumentationen förs på ett alldeles utmärkt sätt. Patientansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast ska dokumenteras. Vid fallrisk ska åtgärder för att minska fallolyckor dokumenteras. Hallen Patientansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast ska dokumenteras. Åtgärder som vidtas för att minska fall och felnäring ska Oscarsro dokumenteras. Fotsjukvård ska dokumenteras Polhemsgården Dokumentationen förs på ett alldeles utmärkt sätt. Att omvårdnadsdiagnos dokumenteras inom 24 timmar. Att omvårdnadsdiagnos och vårdplaneringar utförs och dokumenteras. Skoga Tryggheten Åtgärder för att minska felnäring ska dokumenteras.
8 (18) Hygien Många av dem som bor på våra äldreboende behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende och det är viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna och att det finns tillgång till handsprit. Tillgång till skyddsutrustning och handskar ska finnas. Vid arbete i kök med mat/matlagning ska det finnas köksförkläden till personalen. I tillsynen har det genomförts en hygienrond och protokoll för vårdhygienisk standard har använts. Tillsynen visar att: Lokala hygienrutiner finns. Avtal med vårdhygien Stockholm finns. Hygienronderna visar att: Den förbättring som visades förra året när det gäller personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler håller i sig. Hygienronden visar att: Förbättringsområden finns och verksamhetschefen ansvarar för att åtgärder sätts in för att upprätthålla en god hygienisk standard. Hygienronder ska utföras som egenkontroll minst två gånger per år, höst och vår och resultatet ska redovisas för MAS. Städning och skötsel av tvättmaskiner och torktumlare kan förbättras. Förråd behöver städas och organiseras för att upprätthålla en god hygien. Byte av arbetskläder ska göras varje dag Att boende måste få hjälp av personalen att tvätta händerna innan måltid. PPM (punkt prevalens mätning) av personalens följsamhet till basala hygienrutiner under vecka 13-14, 2011 Det blir allt vanligare att även mer komplexa sjukvårdsbehov tillgodoses i den kommunala hälso- och sjukvården. Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från dem som är friska smittbärare. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker vare sig från infekterade personer eller från friska smittbärare. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen och förebyggs genom god handhygien, rätt personalklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. SKL (Sveriges kommuner och landsting) satsar sedan några på att nationellt öka patientsäkerheten. I denna satsning ingår att mäta personalens följsamhet till basala hygienrutiner, vilket genomfördes vecka 20 i hela landet. Resultatet visar att personal i landsting och kommuner blir bättre på allt, från att sprita händerna till att bära kortärmad arbetsdräkt. I mätningen deltog alla landsting och 88 kommuner. I Solna deltog 90 personal från 7 äldreboenden. Ny uppföljning planeras till vecka 20 år 2012 och alla äldreboenden i Solna kommun ska delta.
9 (18) I mätningen ingick följsamhet Resultat i % Solna Resultat riket till: Korrekt användning av 88 % 93 % handskar Fri från ringar, klockor och 89 % 88 % armband Kortärmad arbetsdräkt 98 % 94 % Kort eller uppsatt hår 97 % 96 % Korrekt användning av engångsförkläde/skyddsrock 88 % 82 % Desinfektion av händer med sprit före/efter kontakt 61 % före 86 % 62 % före kontakt 94 % efter kontakt Inkontinensvård Många av dem som bor på äldreboenden har problem med inkontinens. På varje äldreboende ska det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Sjuksköterskan ska utreda problemen med inkontinens och förskriva rätt hjälpmedel. Dokumentation ska ske i omvårdnadsjournalen. De allra flesta som är inkontinenta har inte utredds av läkare för sin inkontinens. 2009 var 76 % av de boende inkontinenta, 2010 var det 63 % 2009 hade 41 av de boende KAD och 2010 var det 27 boende. (KAD är en kateter som sitter i urinblåsan) Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal boende som är inkontinenta, okt-11 Antal boende som har KAD Ametisten 80 68 4 Berga 96 67 3 Björkgården 60 44 3 Frösunda 44 40 3 Hallen 69 60 4 Oscarsro 34 32 1 Polhemsgården 84 84 2 Skoga 100 95 8 Tryggheten 31 23 3
10 (18) Internetutbildning för personal. Följande internetutbildning finns tillgängligt för personalen. www.vardhygien.se Utbildning i basala hygienrutiner, utbildningen är ca 15 minuter lång och ger kunskap om arbetssättet Basala hygienrutiner. www.demenscentrum.se Utbildning i ABC demens för alla personal www.hi.se/nikola Utbildning för all personal i inkontinens med utprovning av inkontinenshjälpmedel för all personal www.fass.se Läkemedelsutbildning för omvårdnadspersonal inför ev. delegering för att överlämna redan iordningsställda läkemedelsdoser. www.puclas.ugent.be/puclas /s/ Utbildning för sjuksköterskor i att förebygga trycksår/trycksår, Här redovisas antal personal som genomgått internetutbildning under 2011. Vård- och omsorgsboende Antal boende Hygien utbildning Demens utbildning Inkontinens utbildning Läkemedel utbildning Trycksår utbildning Ametisten 80 8 13 0 55 3 Berga 96 1 47 0 1 4 Björkgården 60 5 10 0 0 2 Frösunda 44 0 0 0 0 0 Hallen 69 50 50 0 0 0 Oscarsro 34 30 12 0 0 2 Polhemsgården 84 98 120 0 0 8 Skoga 100 0 14 0 0 0 Tryggheten 31 0 0 0 0 0 Rutin för kontakt med läkare och jourläkare På äldreboendet ska det finnas riktlinjer för hur personalen ska kunna komma i kontakt med läkare. Rutinerna ska vara kända av all berörd personal. Kontaktuppgifter till aktuella läkare ska regelbundet uppdateras. Läkare från Jakobsbergsgeriatriken ansvarar för läkarinsatserna alla årets dagar dnnget runt. Tillsynen visar att alla äldreboenden har kontaktuppgifter till läkare och jourläkare väl synligt.
11 (18) Läkemedelshantering Att läkemedelshanteringen sköts korrekt är mycket viktigt, MAS riktlinjer och den lokala rutinen ska vara kända av all berörd personal. För hantering av narkotika gäller särskilda regler. All hantering av läkemedel som iordningställande, överlämnande m.m. ska dokumenteras. Verksamhetschefen ansvarar för att lokal rutin revideras vid förändring i organisationen. Den lokala rutinen ska vara reviderad under 2011 och kontroll av narkotiska läkemedel ska vara utförd enligt rutin. Tillsynen visar att det finns lokal rutin som är reviderad 2011 på alla äldreboenden. Kontroll av narkotiska läkemedel är utfört enligt rutin på alla äldreboenden. Kvalitetsgranskning av läkemedelsförråd en gång om året En kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i akut- och buffertförråd ska granskas en gång per av en extern granskare, i Stockholm är det apoteket Farmaci som utför uppgiften och eventuella brister ska åtgärdas inom tre månader. Tillsynen visar att Ametisten och Frösunda har utfört granskning under 2011. Övriga äldreboende har bokat in granskning under januari 2012. Logoped I Stockholms län har kommunerna gjort en överenskommelse med Stockholms läns landsting (SLL) om kostnads- och ansvarsfördelning beträffande logopedinsatser och medicinsk fotvård. Överenskommelsen från 2007 innebär att äldreboendet ansvarar för medicinsk fotvård och SLL svarar för logopedinsatser. Tillsynen visar att under 2010fick 13 personer logopedinsatser, under 2009 var det 4 personer och 2008 var det 9 personer Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter används på alla äldreboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska. Omvårdnadspersonal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar tillgängliga och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista ska finnas där det bland annat anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Verksamhetschefen ska se till att det finns en lokal rutin för användning av medicin tekniska produkter (MTP) och att SOSFS 2008:1 är känd av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Tillsynen visar att det finns lokal rutin, inventarieförteckning och bruksanvisningar tillgängliga på alla äldreboenden.
12 (18) Mun och tandvård och munhälsobedömning Stockholms läns landsting har slutit avtal med utförare av tandvård och betalar kostnaden för att alla som flyttar in till ett äldreboende får erbjudande om munhälsobedömning en gång per år. I avtalet ingår även utbildning till personalen som arbetar på äldreboendet. Sjuksköterskan ska vid inflyttning bedöma munhålans kondition och dokumentera i omvårdnadsjournalen. Problem i munnen kan ha betydelse för boendes välbefinnande. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Tillsynen visar att rutiner finns och att alla nyinflyttade erbjuds munhälsobedömning och därefter en gång per år. Alla boende har ett munvårdskort med rekommendationer om hur munhygienen sa utföras. 2010 fick164 personal utbildning i att utföra munvård. Vård- och omsorgsboende Antal boende Personal som fått utbildning munvård Ametisten 80 26 Berga 96 38 Björkgården 60 13 Frösunda 44 15 Hallen 69 30 Oscarsro 34 30 Polhemsgården 84 25 Skoga 100 33 Tryggheten 31 19 Nattillsyn I Solnas nio vård- och omsorgsboenden finns gruppboende för personer med demenssjukdom i åtta äldreboenden. I de avtal som omvårdnadsnämnden tecknar med entreprenörer regleras de krav som omvårdnadsnämnden ställer på vården och omsorgen. Omvårdnadsförvaltningen genomförde en kartläggning av verksamheternas rutiner för nattlig tillsyn samt av bemanning nattetid december 2010. I de flesta verksamheter saknades rutiner för om gruppboende för personer med demenssjukdom kan lämnas obemannat och i så fall i vilken utsträckning. Verksamheterna ålades att skapa rutiner för nattillsyn, samt rutiner för egenkontroll. Verksamheterna ska arbeta med individuella genomförandeplaner där de äldres individuella behov framgår samt hur de ska tillgodoses nattetid. De individuella genomförandeplanerna ska ligga till grund för de nattliga rutinerna och för bedömning av behovet av personella resurser. De äldres behov av trygghet och säkerhet ska tillgodoses. I avtalen står det bl.a. att personal ska vara snabbt tillgänglig dygnet runt för den äldre. Verksamheten ska vara bemannad dygnet runt med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att de äldre alltid tillförsäkras nödvändig tillsyn och säkerhet beträffande medicinsk och personlig omvårdnad.
13 (18) Kvalitet på vård och omsorg nattetid avgörs av flera olika faktorer såsom lokalt anpassade rutiner, arbetsledning nattetid, personalens kompetens, bemanning m.m. Verksamheterna har olika förutsättningar lokalmässigt vilket medför svårigheter att jämföra bemanningen. Verksamheterna stärker säkerheten och tryggheten nattetid genom att komplettera vården och omsorg med individuellt utprovade larmsystem Trygghetslarm finns och statistik kan tas ut, som visar när larm har kvitterats av personalen. Andra faktorer som påverkar är situationen under dagen och kvällen. En god kvalitet dag- och kvällstid främjar en god nattsömn. En god kvalitet kan innebära att få vakna och gå upp i sin egen takt, äta frukost när det passar en själv, få hjälp att utföra vardagssysslor, få komma ut. Bemanningen natt är också beroende av hur boendeenheten är belägen. Om gruppboendet ligger i ett hus med närliggande enheter, kanske på samma våningsplan så kan det vara möjligt att dela nattpersonal. Från den 1 mars 2010 har alla vård- och omsorgsboenden nattsjuksköterska på plats, förutom Frösunda som har sjuksköterska i nattpatrull med en inställelsetid på 30 min. Nattsjuksköterskan arbetsleder nattpersonalen. Att det finns en sjuksköterska även på natten har ett stort mervärd i hälso- och sjukvårdens kvalitet. Alla verksamheterna har i oktober 2011 lokala rutiner för tillsyn nattetid, liksom rutiner för egenkontroll vilket är en positiv utveckling. Tillsynen visar att: Lokal rutin för tillsyn nattetid finns Nattbemanningen förstärks vid t.ex. vård i livets slut Sjuksköterska finns på plats nattetid i åtta av nio vård- och omsorgsboenden. Sjuksköterskan är arbetsledare Egenkontroller av nattrutin utförs av nattsjuksköterska eller verksamhetschef På Björkgården kvalitetssäkras tillsyn på natten med *Mobipen Care och verksamhetschefen utför egenkontroll 2-3 ggr/veckan genom granskning av Mobipen Care. Hela uppföljningen finns att läsa i LEX med Dnr: ON/2011:142 *Mobipen Det pågår ett projekt att pröva Mobipen Care s möjligheter att användas och utvecklas till ett kvalitetssäkringssystem för insatser som utförs på vård- och omsorgsboende. Syftet är att utveckla kvaliteten på tillsynen nattetid på vård- och omsorgsboende samt att utvärdera Mobipen Care s lämplighet som kvalitetsuppföljningsverktyg för tillsyn nattetid. Projektet genomförs på Björkgården som önskade ett redskap för att kvalitetssäkra sina arbetsrutiner nattetid så att varje boende får de insatser som är planerade i genomförandeplanen.projektet startade den 1 februari 2011 En första utvärdering visar att de boende fått tillsyn i den omfattning som angivits i genomförandeplanen.
14 (18) Nutrition/uppföljning av mat och måltider Kosten som serveras på äldreboenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de äldre har. Nattfastan bör inte vara mer än 11 timmar. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) av eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med tänderna o. s. v. BMIvärdet (Body Mass Index) mäts vid inflyttning och följ sedan regelbundet. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Näringsdryck kan ordineras av sjuksköterska när den vanliga maten inte täcker behovet av energi och näring. Sondmatning förekommer i de fall personen har någon sjukdom som orsakar sväljningssvårigheter. Sonden kan vara insatt via näsan eller munnen genom matstrupen till magsäcken eller via bukväggen till magsäcken. Beroende på vilken typ av sond som satts in krävs olika kompetens hos vårdpersonalen. Vanligast är en slang via bukväggen som kallas Peg-sond. Resultaten i denna enkät visar åter en minskning av antal Pegsonder. År Antal personer med Peg-sond 2007 16 2008 11 2009 6 2010 3 2011 6 Tillsynen visar att lokal rutin finns för att förebygga undernäring/felnäring Riskbedömning för att bedöma om undernäring/felnäring föreligger görs vid inflyttning och vid förändringar i hälsotillståndet. Näringsdryck ordineras av sjuksköterska Omgivningsanpassning Socialstyrelsen har från och med den 15 juni 2010 beslutat att upphäva föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17). Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet och det innebär att man inte kan vidta åtgärder mot de boendes vilja. Samtycke från den boende ska finnas och vara dokumenterat. Det innebär att säkerheten måste tillgodoses utifrån de bestämmelser som gäller för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Åtgärder för att förebygga risker ska hanteras som tidigare enligt hälso- och sjukvårdslagen. När anpassning av omgivningen vidtas för att skydda den boende för skada ska en riskbedömning göras. Riskbedömningar, anpassningar av omgivningen och uppföljningar ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. 70 % av riskbedömningarna leder till någon omgivningsanpassning.
15 (18) Tillsynen visar att alla äldreboenden har rutiner för omgivningsanpassning. Riskbedömningar utförs och ev. åtgärder sätts in och dokumenteras. Vård- och omsorgsboende Antal Brickbord Grenbälte Sänggrind Larm boende Ametisten 80 5 0 31 16 Berga 96 0 1 27 17 Björkgården 60 3 2 28 6 Frösunda 44 1 1 9 8 Hallen 69 5 0 18 14 Oscarsro 34 2 1 20 3 Polhemsgården 84 0 0 53 24 Skoga 100 2 2 49 35 Tryggheten 31 2 0 11 3 Antal timmar per vecka som arbetsterapeut och sjukgymnast finns på äldreboendet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas den personal som behövs för att ge en god och trygg vård. Vård- och omsorgsboende Antal boende Arbetsterapeut/ antal tim/vecka Sjukgymnast/ antal tim/vecka Ametisten 80 40 40 Berga 96 40 40 Björkgården 60 30 40 Frösunda 44 8 36 Hallen 69 40 40 Oscarsro 34 8 8 Polhemsgården 84 42 42 Skoga 100 70 40 Tryggheten 31 20 30 Antal boende/patienter som en sjuksköterska har ansvar för. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas den personal som behövs för att ge en god och trygg vård. Vård- och omsorgsboende Antal boende Ametisten 80 16 Berga 96 16 Björkgården 60 11 Frösunda 44 11 Hallen 69 17 Oscarsro 34 11 Polhemsgården 84 21 Skoga 100 8-20 Tryggheten 31 11 Antal boende/patienter som en ssk ansvarar för
16 (18) PPM (punkt prevalens mätning) av antal trycksår under vecka 12, 2012 För första gången har en punkt prevalens mätning utförts som visar hur många personer som bor på ett vård- och omsorgsboende har trycksår. Drygt hälften av de upptäckta trycksåren är lindriga och visar sig som en hudrodnad utan egentligt sår. De vanligaste trycksåren uppstår i ryggslut och på hälar. Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer - lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat. För att förhindra att trycksår uppkommer ska sjuksköterskan göra en riskbedömning enligt modifierad Nortonskala för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedömningen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen, och utifrån vad den visar vidtas preventiva åtgärder. SKL (Sveriges kommuner och landsting) satsar på att nationellt öka patientsäkerheten, i denna satsning ingår att undersöka hur många boende som har trycksår, hur många som är i riskzonen och vilka förebyggande insatser som sätts in under vecka 12 år 2012 i hela landet. Metoden för denna mätning heter EPUAP och det är en europeisk metod för mätning av trycksårsförekomst. Sjuksköterskorna uppmanades att genomgå internet utbildning för klassifikation av trycksår. www.puclas.ugent.be/puclas /s/ Alla landsting och 85 kommuner deltog i mätningen, varav Solna var en kommun. Totalt antal boende i Sverige som deltog i mätningen var 18 903, varav 33 % av boende har en ökad risk för tryckskada. 14 % det vill säga 2708 av de boende som var med i trycksårsmätningen hade ett eller flera trycksår. I Solna är 10 % drabbade. Vi har i Solna under flera år arbetat systematiskt med att göra riskbedömningar för alla som flyttar in till ett äldreboende, för att så fort som möjligt sätta in förebyggande åtgärder när det visar sig att det finns risk för trycksår. Detta har resulterat i att riskbedömningar görs till 95 %, vilket är mycket bra. Det vi kan bli bättre på är bland annat att avlasta hälar och regelbundet se till att lägesändringar i stol och säng görs. Arbetet med att undvika trycksår fortsätter varje dag. Hela resultaten av nationell trycksårsmätning, finns på SKL- hemsida. http://www.skl.se/press/nyheter_2/forekomst-av-trycksar-kartlagd
17 (18) Vård i livets slut och registrering i nationellt kvalitetsregister, för att förbättra vården i livets slut Att vårda en människa i livets slut är en mycket viktig uppgift på ett äldreboende. Det ska finnas skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede, läkemedel ska kunna ges utan väntan och det ska finnas möjlighet att ha extra personal när det behövs. Det ska finnas möjlighet för närstående att delta i vården, en vårdplanering ska göras där alla berörda inbjuds att vara med. Av dokumentationen ska framgå att det är vård i livets slutskede. Den boendes etniska och religiösa tillhörighet ska beaktas. Under ett projekt för de mest sjuka äldre som pågick mellan 2007-2010 i Solna, en god vård i livets slut har palliativa ombud (PO) utsetts på alla äldreboenden. Alla palliativa ombud har fått utbildning för uppgiften. Sveriges kommuner och Landsting har kommit överens om utvecklingsområden för vården och omsorgen för de allra äldsta med stora och sammansatta vårdbehov. En del av överenskommelsen innebär att rapporteringen till kvalitetsregister som Svenska palliativregistret och Senior alert ska öka. Alla dödsfall som sker på vård- och omsorgsboenden ska registreras i det nationella palliativa registret. Tillsynen visar att alla äldreboenden har lokal rutin för omvårdnad i livets slut. Resultat för 2011 visar att drygt 92 % av alla dödsfall på äldreboendet registreras i det nationella palliativa registret, vilket är fantastiskt bra. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg Senior alert är ett kvalitetsregister som man kommer åt via webben. Registrering sker i Senior alert utifrån de risker som finns för att den boende kan komma att falla, få trycksår eller att bli undernärd. Med hjälp av Senior alert kan vi följa vårt arbete med att förebygga dessa vårdskador som tyvärr ibland inträffar. Vid inflyttning till äldreboendet görs riskbedömningar för att se om risk för fall, undernäring/felnäring eller få trycksår finns. Skulle det vara så sätts förebyggande åtgärder in. Äldreboendet som är ansluten till registret Senior alert arbetar aktivt med att förbättra kvaliteten i vård och omsorg med hjälp av registret. De uppgifter som registreras är de riskbedömningar som gjorts, bakomliggande orsaker till varför en risk finns och de förebyggande åtgärder som är vidtagna. I den statistik som presenteras i registret kan inga personuppgifter spåras. Om boende vill veta vilka uppgifter som finns i Senior alert eller om någon inte vill att uppgifter registreras är det bara att säga till patientansvarig sjuksköterska.
18 (18) Resultat för 2011 (gäller alla äldreboenden med tillsammans 598 platser) som visar att: Mellan 1 februari och 31 december har 855 riskbedömningar gjorts, vilket visar att Solna ligger i topp bland kommunerna i Stockholms län, vilket är fantastiskt bra. Resultat av riskbedömningar där risk för fall föreligger konstateras upp till 87 % av alla personer som bor på äldreboendet. Förebyggande åtgärder där risk för fall föreligger sätts in upp till 95 % Resultat av riskbedömningar där risk för trycksår föreligger konstateras i upp till 38 % av alla personer som bor på äldreboende. Förebyggande åtgärder där risk för trycksår föreligger sätts in till 100 % Resultat av riskbedömningar där risk för undernäring/felnäring föreligger konstateras i upp till 88 % av alla personer som bor på äldreboende. Förebyggande åtgärder där risk för undernäring/felnäring föreligger sätts in upp till 97 % Annette Arnkil Medicinskt ansvarig sjuksköterska