Innehållsförteckning 1 SYFTE... 3 2 EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING... 3 3 STYR - OCH LEDNINGSSYSTEM... 3 4 ORGANISATION... 4 5 STYRDOKUMENT... 4 6 FINANSIELLA MÅL... 4 7 MÅL OCH RIKTLINJER FÖR VERKSAMHETEN... 4 8 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER... 4 9 INTERN KONTROLL... 6 10 BUDGET OCH STRATEGISK PLAN... 6 11 UPPFÖLJNING AV BUDGET OCH STRATEGISK PLAN... 6 12 EKONOMIMODELL... 7 13 BUDGETPRINCIPER... 9 14 REDOVISNINGSPRINCIPER...10 15 KALKYLMODELLER...11 16 INDIKATORER OCH NYCKELTAL.....10 17RESULTATÖVERFÖRING MELLAN ÅREN...11 BILAGA 1. RIKTLINJER FÖR RESULTATENHETER MED UTÖKAT ANSVAR OCH BEFOGENHETER Versionshistorik Beslutad i KF 2009-06-15 78 Reviderad KS 2012-01-16 7
1 Syfte Syftet med riktlinjerna för ekonomi- och verksamhetsstyrning är att definiera hur ekonomi- och verksamhetsansvaret är fördelat i Skövde kommun. Riktlinjerna är ett internt styrdokument som är stödjande till kommunens strategiska plan med budget. Dokumentet förutsätter att lagar och förordningar som gäller för ekonomin och verksamheten följs. Övriga styrdokument finns i Skövde kommuns författningssamling. 2 Ekonomi- och verksamhetsstyrning Med ekonomi- och verksamhetsstyrning avses alla åtgärder som syftar till att kommunen får en god ekonomisk hushållning, vilket innebär att kommunens finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten kan nås. Den centrala ekonomi- och verksamhetsstyrningen utövas av kommunstyrelsen. För att uppnå en bra ekonomioch verksamhetsstyrning krävs väl fungerande processer, system och rutiner för budget, redovisning, finansiering, intern kontroll, uppföljning, kalkylering, rapportering samt kvalitetssystem. Kommunen har små möjligheter att öka sina intäkter därför blir nyckeln till god ekonomisk hushållning en bra kostnadskontroll. 3 Styr - och ledningssystem Ekonomi- och verksamhetsstyrningen bygger på kommunens styr- och ledningssystem. En grundläggande utgångspunkt för kommunens styrning och ledning är subsidiaritetsprincipen. Denna princip innebär att beslut och befogenheter ska finnas så långt ut i systemet som det är möjligt och lämpligt beslut skall fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Delegering av ansvar till lägsta möjliga effektiva nivå syftar till att möjliggöra lokala anpassningar och kostnadseffektiva lösningar för medborgarna. Skövde kommuns styrsystem är att skapa en organisation där ansvar och befogenheter delegeras så nära brukarna/medborgarna som möjligt. Ansvarsfördelningen bygger på grundprincipen att ansvar och befogenheter ska följas åt. Delegerat ansvar innebär att mål och resultat för ekonomi och verksamhet ska tydliggöras och följas upp. Samtidigt som kommunen måste ha en väl fungerande ansvarsfördelning ska ekonomi- och verksamhetsstyrningen bygga på att ansvar också tas för helheten. Kommundirektörens ledningssystem finns dokumenterad i verksamhetsidén för kommundirektörens ledningsgrupp (KDLG) samt den ledarskapsidé som tagits fram av KDLG. 3
4 Organisation Kommunens organisation ska anpassas till styr- och ledningssystemet. Det ekonomiska ansvaret fördelas på definierade ansvarsenheter. Varje nämnd är en ansvarsenhet och varje nämnd som driver verksamhet ska ha en förvaltningschef. Nämnderna beslutar själva om sin organisation men får inte ha mer än två chefsnivåer under förvaltningschefen som har budget och verksamhetsansvar. Kommunfullmäktige har fattat särskilt beslut om denna grundstruktur. 5 Styrdokument Kommunfullmäktiges styrdokument består av den kommungemensamma visionen samt kommunens strategisk plan med budget med finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Nämndernas viktigaste styrdokument är de treåriga verksamhetsplanerna. Övriga styrdokument och program som antas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnderna är stödjande dokument till kommunfullmäktiges strategisk plan med budget och till nämndernas verksamhetsplaner. För att kunna förverkliga visionen krävs helhetssyn och ett gemensamt förhållningssätt i olika frågor. Detta uttrycks i styrdokument av olika slag. Riktlinjer kommer att antas för styrdokument i Skövde kommun. 6 Finansiella mål Inför varje ny mandatperiod antar kommunfullmäktige de finansiella mål som ska gälla. Dessa prövas årligen i samband med att strategisk plan med budget antas. 7 Mål och riktlinjer för verksamheten Inför varje ny mandatperiod läggs den politiska inriktningen för verksamheten fast för de närmaste fyra åren i ett övergripande dokument som är styrande för arbetet med strategiska planen med budgeten (programförklaringen). Mål och riktlinjer för verksamheten antas årligen i samband med strategisk plan med budget. Särskilda dokument ska tas fram för att klargöra ansvar och befogenheter för ansvarsenheterna. 8 Övergripande principer Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutade organ och antar vision och strategisk plan med budget, godkänner årsredovisning, och delårsrapport samt beslutar om ansvarsfrihet till styrelsen och nämnderna. KF beslutar vilka nämnder som ska finnas samt vilka uppdrag som nämnderna ska ha. 4
Kommunfullmäktige antar i strategisk plan med budget finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten, beviljar kommunbidrag och investeringsanslag och fastställer hur målen för verksamheten och ekonomin ska följas upp. Revisorernas ansvar Revisorerna granskar att styrelsens och nämndernas ekonomi och verksamhet fungerar. Revisorerna granskar årsredovisning och delårsrapport samt lämnar förslag om ansvarsfrihet efter räkenskapsårets slut. God kommunal redovisningssed är antagen av kommunfullmäktige utifrån ett normalförslag som upprättats av Sverige kommuner och landsting (SKL). Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsens ansvar är att ha uppsikt över att de av kommunfullmäktige antagna målen och riktlinjerna efterlevs i nämnderna och andra juridiska personer som driver verksamhet på uppdrag av kommunen. Kommunstyrelsen ska följa upp att den av fullmäktige antagna strategiska planen med budget efterlevs. Om strategiska planen och budgeten inte kan hållas ska kommunstyrelsen föreslå omprioriteringar eller andra åtgärder för upprätthålla god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den interna kontrollen genom att ta fram kommunövergripande riktlinjer. Kommunstyrelsens arbetsutskotts ansvar Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) är ett beredande organ till kommunstyrelsen. KSAU ansvarar för att processen att ta fram strategisk plan med budget är ändamålsenlig och effektiv samt att nämndernas planering och uppföljning sker på ett likartat sätt. Kommundirektörens ansvar Kommundirektören ansvarar för att kommunstyrelsen kan uppfylla sin styr- och ledningsfunktion samt sin uppsiktsplikt över nämnder och företag som kommunen har ett betydande intresse i. Kommundirektören är chef över förvaltningscheferna. Nämndernas ansvar Nämnderna beslutar om verksamhetsplan och internbudget och följer upp verksamhet och ekonomi med de anvisningar som KSAU beslutat eller kommundirektören med tjänstemän tagit fram. Nämnderna omsätter kommunens strategiska plan i treåriga verksamhetsplaner och antar internbudget.. Nämnden ansvarar för den interna kontrollen genom att bland annat se till att en tydlig arbets-, ansvars- och befogenhetsfördelning upprättas samt att anta internkontrollplan. Nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med KF:s mål och inom tilldelad ram.. Nämnden är skyldig att vidta åtgärder vid befarat underskott. Nämnderna ska rapportera till kommunstyrelsen enligt de tider som KSAU beslutar. 5
Förvaltningschefernas ansvar Förvaltningscheferna ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt verksamhetsplanen och att uppföljning sker till nämnderna. Om underskott befaras vid uppföljningen ansvarar förvaltningscheferna för att vidta åtgärder för att uppnå balans. Om förutsättningarna ändrats ansvarar förvaltningscheferna, inom sitt ansvarsområde, att till nämnden ta fram förslag till omprioriteringar eller åtgärder för att uppnå följsamhet gällande strategisk plan med. Förvaltningscheferna ansvarar också för att lämna underlag till kommunledningens analyser och rapporter enligt lämnade anvisningar. Förvaltningscheferna ansvarar för att konkreta instruktioner för intern kontrollen tas fram, samt vid behov rapporterar till nämnden. Avdelningschefernas/Enhetschefernas ansvar Avdelningscheferna/Enhetscheferna ansvarar för att verksamheten bedrivs inom av nämnderna fastställd inriktning och internbudget. Verksamheten ska följas upp regelbundet och avvikelser ska hanteras. Avdelningscheferna/Enhetscheferna ansvarar för att återrapportering sker till närmaste chef enligt fastställd organisation. 9 Intern kontroll Den interna kontrollen syftar till att, utifrån en rimlig grad av kontrollinsats, säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Intern kontroll går ut på att förebygga fel och skall utövas utifrån en avvägning mellan risk och väsentlighet. För att säkerställa ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet krävs kontroller för att erhålla: rättvisande och tillförlitlig redovisning -information om hur verksamheterna bedrivs (prestationer, kvalitet och resursanvändning) -efterlevnad av lagar, policy, reglementen, fastställda mål mm -skydd mot förluster -upptäckt av allvarliga fel och att dessa elimineras -ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner 10 Strategisk plan med budget Kommunens process för att ta fram strategisk plan med budget bygger på dialog och delaktighet och utgår från den kommungemensamma visionen. Processen är antagen av kommunfullmäktige. 11 Uppföljning av strategisk plan med budget Mål och resultat följs upp och rapporteras till kommunfullmäktige i delårsrapport och årsredovisning. Efter första tertial ska samtliga nämnder lämna en rapport till kommunstyreslens arbetsutskott som redogör för nämndens ekonomi under innevarande år. Större avvikelser av betydelser ska skyndsamt rapporteras till KSAU. 6
12 Ekonomimodell Huvudprinciper Skattefinansierad verksamhet ska särredovisas från avgiftsfinansierad verksamhet. (Den verksamhet som till 100 % är finansierade med avgifter från ett brukarkollektiv). Kommunens redovisning bygger på principerna om bruttoredovisning, transparens och en rättvisande kostnads- och intäktsredovisning på olika ansvarsenheter. Huvudprincipen är att den skattefinansierade delen ska organiseras som resultatenheter och kan då vara äkta eller fiktiva resultatenheter. Den avgiftsfinansierade verksamheten ska redovisas som balansräkningsenheter. Äkta resultatenhet En äkta resultatenhet är en enhet som helt finansierar sin verksamhet med intäkter. Fiktiv resultatenhet Kommunens verksamhet är till största delen finansierad med skattemedel. Undantag är den avgiftsfinansierade verksamheten. För att skapa resultatenheter inom kommunen, med ett budgeterat resultat, krävs att en fiktiv intäkt nedan kallad kommun/nämndsbidrag läggs in i interbudgeten. Riktlinjer för resultatenheter Resultatenheter skall införas i kommunens driftredovisning from 2010-01-01 enligt nedanstående ekonomimodell. Ett regelverk skall tas fram som omfattar alla resultatenheter. Resultatenheter med utökat ansvar och utökade befogenheter För de enheter där nämnden beslutat om att enheten skall få ett utökat ansvar och utökade befogenheter gäller riktlinjer enligt bilaga 2. Balansräkningsenhet Förutom att ansvara för resultatet ansvarar en balansräkningsenhet även för sin balansräkning. Beroende på hur omfattande ansvaret är för olika tillgångs och skuldposter i balansräkningen kan en balansräkningsenhet vara mer eller mindre fullständig. Ekonomimodell för den skattefinansierade verksamheten Varje nämnd är en resultatenhet och planerar i sin internbudget för att minst ett nollresultat ska uppnås vid årets slut. Resultatansvarig inför nämnden är förvaltningschefen. Det ekonomiska ansvaret i nämnden fördelas på ett antal resultatenheter. Nämnden beslutar med beaktande av huvudprincipen enligt ovan om antalet resul- 7
tatenheter som ska finnas inom nämnden. Nämnden rapporterar enligt följande modell vid årsbokslut delårsbokslut och vid tertialrapportering. Ekonomisk utveckling, tkr Bokslut 2009 2010 2011 Intäkter Interna Externa Kommunbidrag Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Resultat Resultatreglering Ackumulerat resultat Nettoinvesteringar Antal årsarbeten Ekonomimodell för den avgiftsfinansierade verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet får inget kommunbidrag utan finansierar sin verksamhet till 100 % med externa taxor eller avgifter. Avgiftsfinansierad verksamhet ska budgetera och planera sin verksamhet på ett sådant sätt att underhåll och reinvesteringar kan ske inom befintlig taxa. Nämnden rapporterar både en resultaträkning och en balansräkning till kommunstyrelsen vid bokslut och delårsbokslut. 8
13 Budgetprinciper 1. Kommunens strategiska plan med budget styrs av regler i kommunallagen. 2. Strategisk plan med budget ska upprättas i balans och ska vara finansierad 3. Nämnderna ansvarar för att beslutad verksamhet uppnås inom ramen för tilldelad strategisk plan med budget. 4. Om den generella kostnadsökningen blir högre än kalkylerat måste nämnden kompensera detta genom effektiviseringar eller omdisponeringar. Blir den generella kostnadsökningen lägre får nämnden disponera överskottet. Om tilldelad ram inte räcker ska nämnden i första hand prioritera om i verksamheten. Om väsentliga förändringar skett i omvärlden ska nämnden föreslå kommunfullmäktige att mål och riktlinjer ändras. 5. Nämnden tilldelas ett kommunbidrag netto men ska upprätta sin internbudget brutto med kostnader och intäkter inom befintligt kommunbidrag. 6. Nämnden får under löpande år fördela om mellan kostnader och intäkter samt öka eller minska sin bruttoomslutning så länge målen i verksamhetsplanen uppfylls och t nämndens ram hålls. 7. Omdisponering av internbudgeten där berörda nämnder är överens får inom given totalram beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott under förutsättning att målen i verksamhetsplanerna uppfylls. 8. Budgetjusteringar av teknisk karaktär delegeras till kommunstyrelsens arbetsutskott 9. Nämnden kan hos kommunstyrelsen begära att få omvandla driftmedel till investeringsmedel. Nämnden får i dessa fall bära de ökade driftkostnaderna inom befintlig budgetram. 10. För investeringsprojekt gäller regler i investeringspolicyn. 11. För exploateringar gäller regler som antagits av kommunstyrelsen. 12. Nämnden ska i samband med bokslutet begära ombudgetering av medel för investeringsprojekt som ej avslutats. 13. Taxe - eller avgiftshöjningar som delegerats till nämnd ska framgå av verksamhetsplanen. Om nämnden planerar avgiftshöjningar som överstiger den generella kostnadsökningen ska beslutet fattas av kommunfullmäktige. 14. Beslut om taxor och avgifter som inte delegerats till nämnd ska senast ske i samband med att kommunfullmäktige beslutar om budget- och strategisk plan för att kunna gälla kommande kalenderår. 15. Leasing får endast ske av personbilar. Om leasing ska ske i andra fall ska kontakt alltid tas med ekonomienheten. 9
14 Redovisningsprinciper Kommunens redovisning styrs av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Redovisningen styrs också av rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Kommunens redovisning är flerdimensionell och baseras på olika koddelar som sätts samman i en kodsträng. Grundprincipen är att samma sak inte ska redovisas på mer än en koddel. Strukturen för koddelar bestäms av ekonomienheten på Konsult och serviceförvaltningen som tilldelar varje organisatorisk tillhörighet vissa intervaller. Kodsträngen består av följande koddelar: EnhetSlag Verksamhet Aktivitet Objekt Projekt Motpart Obligatoriska koddelar De obligatoriska koddelarna är följande. Organisatorisk tillhörighet (enhet ). Tillgångs- och skuldkontoslag samt kostnads- och intäktsslag enligt kommunbasplanen (slag). Verksamhet, dvs. vilken typ av verksamhet man bedriver inom de olika organisatoriska enheterna (verksamhet). Projekt, denna koddel är obligatorisk vid investering och exploatering. Motpart, denna koddel är obligatorisk när det gäller transaktioner mellan förvaltningar samt mellan kommunen och kommunala bolag och kommunalförbund Frivilliga koddelar De frivilliga koddelarna är aktivitet, objekt och projekt. Aktivitet är en koddel som kan användas för att följa upp olika händelser, oftast av kortare natur. Objekt är beskrivning av en fysisk enhet t.ex. fastigheter, bilar, datorer, maskiner eller möbler. 10
Ett projekt är en frivillig koddel för att för att planera och följa upp olika uppdrag i verksamheten. 15 Kalkylmodeller Enligt investeringspolicyn ska det finnas investeringskalkyler innan beslut fattas om en investering. Kalkylmodeller för kalkylering av drift- och investeringsprojekt skall tas fram. 17 Resultatöverföring mellan åren För att nämnder och styrelsen ska ta ansvar för resultatet över tiden tillämpas resultatöverföring mellan åren för den skattefinansierade verksamheten. För den avgiftsfinansierade verksamheten gäller särskilda regler. Över- och underskott som uppstår vid årets slut, jämfört med det budgeterade nollresultatet, överförs till nämndens ackumulerade resultat. Kommunstyrelsen kan om särskilda skäl finns göra avsteg från denna princip. Det ackumulerade resultatet påverkar inte nämndens internbudget utan redovisas i en sidoordnad bokföring. Disponering av nämndernas ackumulerade resultat Ackumulerat överskott får användas med högst 0,5 % av nämndens budgeterade bruttokostnader, räknat per budgetår. Nämnden skall rapportera i den första tertialrapporten om det ackumulerade överskottet skall användas. Om nämnden önskar ta i anspråk ackumulerat överskott utöver 0,5 % av bruttokostnaderna, krävs kommunstyrelsens godkännande. Hantering av underskott i uppföljning och bokslut Om underskott uppstår under året ska åtgärder vidtas för att underskottet ska kunna arbetas in till årets slut. Om underskottet kvarstår vid årets slut får det avräknas mot ett ackumulerat överskott. Har underskottet inte täckts inom två år ska kommunstyrelsen ta initiativ till en ingående analys av nämndens organisation och verksamhet. Nämndens eget regelverk för resultatöverföring Nämnden ska upprätta ett internt regelverk för resultatöverföring inom och mellan enheter. Regelverket skall säkerställa att nämnden håller sin gemensamma budget. För de enheter som fått ett utökat ansvar och utökade befogenheter gäller regelverket enligt bilaga 1 11
TA BORT HELA BILAGA 1 Bilaga 1 Styrdokument antagna av kommunfullmäktige Antaget år Reglementen för nämnder Löpande Strategisk plan med budget Löpande Jämställdhetspolicy 1993 Miljövårdsprogram 1993, Rev 2001 Personalidé 1996 Vision och strategi, Hållbar utveckling -Skövde 2000 1997 Handlingsprogram mot kränkande särbehandling 2001 Avfallsplan 2001 Energiplan 2001 IT-infrastrukturprogram 2002 Skolplan 2002 Plan för att förhindra spridning av främlingsfientlighet och våldsideologier 2002 Mångfaldsplan för bra integration i Skövde kommun 2002 Säkerhetspolicy 2002 Handikappolitiskt program 2002 Policy gällande buller och höga ljudnivåer från verksamheter och 2002 evenemang i Skövde Policy för miljöanpassad upphandling 2002 Kommunikationsplan 2003 Policy för lokalförsörjning och interna hyror 2003 Riktlinjer för upphandling 2003 Handlingsplan för förorenade områden 2003 Brottsförebyggande program 2004 Uppföljningsrutin 2004 Lönepolicy 2004 Framtidsplan Skövde 2015, del 1 och 2 2005 och 2006 Rehabpolicy 2005 Investeringspolicy 2005 Handlingsprogram för barnkonventionen 2005 Pensionspolicy 2005 Allergiprogram, handlingsplan för förebyggande arbete 2006-2010 2006 Fjärrvärmepolicy 2006 Nytt??? 2003, rev 2007 Rese och transportpolicy 2007 Strategi för internationellt arbete 2007 12
Drogpolitiskt program 2007 Bolags och ägarstyrningspolicy 2007 Finanspolicy 2009 Gemensam organisationsstruktur 2009 Nytt?? 2009 Bilaga 2 Bilaga 1 Riktlinjer för resultatenheter med utökat ansvar och utökade befogenheter Bakgrund Skövde kommun har för avsikt att bilda resultatenheter för nämndernas skattefinansierade verksamheter. Alla resultatenheter skall redovisa sin driftverksamhet enligt en gemensam ekonomimodell from 2010-01-01. Syfte Syftet med att bilda resultatenheter är att skapa ett alternativt arbetssätt med utökad delegation och ökat inflytande för de anställda. Ett viktigt syfte är också att personalen ska ta ett ökat ansvar för verksamhetens kvalitet och effektivitet. För de enheter som redan 2010-01-01 är beredda att uppfylla nedanstående kriterier gäller följande riktlinjer. Definition En resultatenhet med ökat ansvar och utökade befogenheter för verksamhet, ekonomi och personal är en enhet som verkar inom ramen för den kommunala förvaltningsorganisationen. Detta innebär att enheten fortfarande är kommunalt ägd och driven samt att personalen är anställd av kommunen. Verksamheten ska drivas inom ramen för de lagar och kommunala bestämmelser som gäller för andra kommunala enheter inom samma verksamhetsområde. Lokala kollektivavtal gäller också i tilllämpliga delar såvida inte annat överenskoms med de fackliga organisationerna. Resultatenheten med utökat ansvar och utökade befogenheter kännetecknas av tre skillnader gentemot en vanlig resultatenhet: 1. Resultatenheten har ett utökat ansvar för sitt resultat och över- eller underskott ska helt eller delvis föras över till kommande år. 2. Resultatenheten kan själv bestämma om vissa stödfunktioner ska köpas via kommunen, utföras i egen regi eller upphandlas externt. 3. Resultatenheten har mer långtgående ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Uppstart 13
Uppstart av resultatenheten med utökat ansvar och utökade befogenheter beslutas av den nämnd verksamheten hör till. Detta kan ske genom initiativ från verksamheten eller direkt nämndbeslut. Nämnden fastställer kvalitetsmål för sina verksamheter ur ett kundperspektiv. Resultatenheten bryter ner målen för sin del av verksamheten. Målarbetet och systematisk uppföljning av målen är ett led i kvalitetssäkringen av verksamheten. Resultatenheten bör så långt möjligt själv svara för kvalitetsmål inom områdena personal och ekonomi. Inom ramen för gällande lagar samt de bestämmelser som gäller för kommunen beslutar respektive verksamhetsnämnd om: Hur uppföljning och redovisning till nämnden ska gå till. Resultatenhetens organisation och styrformer. Hur över-/underskott fastställs med hänsyn tagen till vad som åstadkommits och yttre faktorer. Vilka stödfunktioner som Resultatenheten ska använda och i vilken utsträckning Resultatenheten ska betala för detta. Detta kan exempelvis gälla städning, men också andra stödfunktioner. Kommunens ekonomi- och personalsystem måste dock alltid användas. Detta kan även gälla stödfunktioner som krävs för den kommunala verksamheten och/eller har en klar strategisk funktion. Kommunbidrag till Resultatenheten. De bestämmelser som gäller inom kommunen och beslutats av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen gäller också för Resultatenheter. Den verksamhetsnämnden beslutar om är vilka förvaltningsinterna regler som ska gälla för Resultatenheten. Över- och underskott Resultatenheten med utökat ansvar och utökade befogenheter får föra över hälften av sitt överskott till nästkommande år. Av detta får högst hälften, alltså en fjärdedel av det ursprungliga överskottet, användas till särskilda stimulans- och utvecklingsåtgärder utöver de satsningar som normalt görs. Sådana åtgärder ska syfta till ökad kvalitet eller effektivitet i verksamheten. Ett underskott ska i sin helhet återbetalas under kommande år. Om resultatenheten inte klarar av det ska den framlägga förslag till återbetalningsplan. Nämnden avgör om planen ska godkännas. Om nämnden inte godkänner återbetalningsplanen vidtar nämnden de åtgärder som anses nödvändiga. Det kan bl. a. avse minskade befogenheter för resultatenheten. Resultatenhetens uppdrag Uppdraget till en resultatenhet med utökat ansvar och utökade befogenheter bör tecknas i ett tydligt uppdrag med syfte att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbetssätt. Uppdraget ska innehålla de spelregler som nämnden och resultatenheten kommit överens om. Som underlag till överenskommelsen utarbetas en kravspecifikation enligt samma modell som en entreprenadupphandling. Utvärdering resultatenhetens verksamhetsplan ska ske i förhållande till upprättad kravspecifikation. 14
15
Kommunstyrelsen Postadress 541 83 Skövde Telefon 0500-49 80 00 Webbplats www.skovde.se