Remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (2018:50)

Relevanta dokument
Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

Slutbetänkandet SOU 2018:50

Remiss av betänkandet Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

Ett smalare och vassare public service

Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag

Discovery Networks Sweden har beretts möjlighet att yttra sig rörande ovan rubricerade slutbetänkande.

Den parlamentariska public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Synpunkter på utkast till Strategi för tillståndsgivning för analog kommersiell radio

NENT Groups svar på Public servicekommitténs betänkande Ett oberoende public service för alla (SOU 2018:50)

MTG:s svar på Public servicekommitténs betänkande Finansiering av public service (SOU 2017:79)

Vissa frågor om kommersiell radio

SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU

Betänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387 /MF

SVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92)

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissyttrande över "Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar" (SOU 2018:50) dnr Ku2018/01387

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Box Stockholm

Riksorganisationen Unga med Synnedsättning. Sandsborgsvägen 44 A, Enskede. Riksorganisationen Unga med Synnedsättning

Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2016:111. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016

Undersökning: Konkurrensen från public service

Yttrande: Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Com Hem-Boxers synpunkter på public servicekommitténs betänkande Ett oberoende public service för alla (SOU 2018:50)

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande över utkast på strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv från 2020

Kommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till kommittén om radio och tv i allmänhetens tjänst (Ku 2016:06) Dir. 2017:73

Teaterförbundet för scen och films remissyttrande över Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

Bilaga - Bauer Media AB Remissvar Strategi för MPRTs tillståndsgivning för analog kommersiell radio

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

Stockholm den 14 juni Cilla Benkö, vd. Regeringskansliet. Infrastrukturdepartementet Stockholm

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

Kommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007

Yttrande över Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2010:23)

Remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare.

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar public service-utredningen

Myndigheten för radio och TV Att:

strategi för analog kommersiell radio

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Yttrande över public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

Juniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Nationella tillstånd att sända analog kommersiell radio. 2. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti juli 2026.

Yttrande över GRUV-utredningens betänkande "Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå" (SOU 2013:20)

Yttrande över betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst (Ert diarienummer N2019/00192/D)

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Remissvar: Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23)

Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB Stockholm. 1 bilaga

BOXER BoxerN-Access AB, Box 450 4, Stockholm

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Sveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,84 5,76 7,68 9,60 11,52 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Total 3,94 5,86 7,78 9,70 11,62

PUBLIC SERVICERÅDET

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio

Ett oberoende public service för alla

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

RAPPORT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR PRESS, RADIO OCH TV

Boka nu! Boka senast 12 juni 2012 Kl Boka inför. ...och du får mer för pengarna. Den officiella programtidningen för. Foto: Gotlands kommun

Tevefolkets yttrande över En gränsöverskridande mediepolitik, Medieutredningens slutbetänkande. SOU 2016:80

Yttrande angående SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik För upplysning, engagemang och ansvar

Datum Vår referens Sida Dnr: (5)

Funktionsrätt Sverige

Övergripande resultat

Stims decemberutbetalning minutvärden

Riksrevisionens rapport om digitalradio

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten

12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

Sändningarna i Lugna Favoriter 104,7 Stockholm, , kl ; fråga om annonssignatur, sponsring och otillbörligt gynnande

Sammanfattning av yttrandet. Kulturdepartementet Stockholm. Ku2017/02136/MF

Tekniska stödtjänster

SOU 2017:79, Finansiering avpublic service - för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende (Ku2017/02136/MF)

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Företagarombudsmannen

Reservation, digitalradiokommitténs betänkande

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Svar på remiss av strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Förändrad statistisk redovisning av public service

Promemorian behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN

NENT Groups svar på betänkande Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92)

Myndigheten för radio och tv Stockholm

Maria Bergerlind Dierauer

Yttrande Post- och telestyrelsen.

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Transkript:

Ku2018/01387/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-10-24 Remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (2018:50) Bauer Media Group har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter till den Parlamentariska public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (2018:50). Med anledning av detta lämnar vi följande synpunkter: Sammanfattning Bauer Media Group (Bauer Media) välkomnar principiellt den Parlamentariska public service-kommitténs (Kommittén) utgångspunkt att public service-bolagen och dess produktioner ska hålla en hög kvalitet, legitimitet och relevans i det moderna medielandskapet. Bauer Media anser att public services närvaro på sociala medier och globala distributionsplattformar, även i syfte att marknadsföra utbudet och interagera med publiken, bör begränsas kraftigt. Bauer Media avstyrker förslaget att låta public service-bolagens breda innehållsuppdrag bestå och vill istället se ett tydligare, mer koncentrerat innehållsuppdrag. Bauer Media tillstyrker förslaget att berörda intressenter ska få möjlighet att begära förhandsprövning, men anser att skattefinansieringen dessutom förutsätter ett tydliggörande av vilka slags tjänster som bolagen kan respektive inte kan utveckla.

2/7 Bauer Media tillstyrker förslaget att införa en public service-dialog med branschaktörer och politiker, men avstyrker förslaget att granskningsnämndens bedömningar endast ska ske vartannat år. Bauer Media avstyrker uppräkningen av public service-bolagens anslag 1. Övergripande synpunkter Bauer Media välkomnar principiellt utredningen och dess utgångspunkt att public service-bolagen ska värna en hög legitimitet, kvalitet och relevans i det moderna medielandskapet. Det som inte kommenteras är Bauer Media tillfredsställda med, eller har inga starka synpunkter på. Den offentliga finansieringen av public service förutsätter att public services uppdrag och gränserna för dess verksamhet definieras. Om inte bolagens uppdrag är va l definierade och avgra nsade riskerar offentligt finansierade medier att slå ut enskilda medier och da rmed minska mediemångfalden, vilket inte rimligtvis är syftet med public service. Vi tycker således att det är viktigt att riksdagen tydliggör att public service-bolagen inte är som vilka kommersiella bolag som helst, utan offentligt finansierade aktörer, och att det innebär ett särskilt ansvar att säkerställa att deras agerande inte skadar de rent kommersiella aktörerna. Vid GRN:s granskningar bör det noggrant följas upp hur public service-bolagen agerat i detta avseende. I kommittédirektiven står det att utredningen ska bedöma hur public service ansvar och oberoende påverkas när relationen till olika former av kommersiell verksamhet föra ndras. Genomgående finns resonemang om hur kommersiella medier påverkas av förslagen i utredningen, vilket är positivt. Däremot är Bauer Media kritiskt till att dessa resonemang alltför sällan följs åt av konkreta förslag. Bauer Media riktar fullt stöd till Kommitténs markering att public service uppdrag bör inriktas på sådana samhällsbehov som marknadsaktörerna inte kan tillgodose. Att Kommittén ändå avviker från denna princip vid upprepade tillfällen är utredningens allra största svaghet.

3/7 Vidare ser Bauer Media positivt på utredningens markering att bolagen inte i första hand ska sträva efter att maximera publiksiffror. Bauer Media anser att detta kunde följas upp med tydligare förslag om vad som ska, respektive vad som inte ska, ingå i uppdraget. Innehållet som SR sänder idag överlappar inte sällan innehållet i kommersiella radiokanaler. Detta beskrivs i den skrivelse som Bauer Media, NRJ International och MTG Radio skickade in till Kommittén i maj 2018 rubricerad Om ett musikuppdrag till Sveriges Radio. SR:s nöjeskanal P3 har exempelvis ett utbud som är mycket likt sina kommersiella konkurrenter Mix Megapol, NRJ och Rix FM. Alla fyra erbjuder ett brett utbud med musik och pratshower och riktar sig till en och samma målgrupp. Huvuddelen av den musik som lyssnarna tar del av i SR:s sändningar är samma musik som spelas i de kommersiella kanalerna. Det är djupt olyckligt att SR i praktiken konkurrerar med kommersiella medier om lyssnarsiffror genom kommersiellt innehåll. För att undvika att så sker i framtiden behöver innehållsuppdraget tydliggöras. Uppdraget behöver sedan tydligt granskas och följas upp av oberoende part. Bauer Media anser att bristen på sådana förslag är en stor svaghet i utredningen. Utredningen tar upp farhågan att tydligare ramar för verksamheten skulle leda till politisk inblandning i det redaktionella arbetet. Detta är två helt olika saker. Public services redaktionella oberoende ska värnas. Det ska inte vara föremål för politisk styrning. För offentligt finansierade medier krävs däremot tydliga ramar för inriktningen. Detta i likhet med annan offentligt finansierad verksamhet. För detta vilar ett viktigt ansvar på staten både som reglerare och som finansiär. Främst behöver public services uppdrag formuleras på ett sådant sätt att sund konkurrens, kvalitet och mångfald på mediemarknaden kan värnas. Det är viktigt att det finns tydliga regler som förhindrar att marknadsstörande tjänster kan uppkomma, och ett fungerande förhandsprövningssystem som kan pröva dessa tjänster om de väl uppkommer.

4/7 I dagsläget tillåts public service-bolagen konkurrera med andra medier på ett sätt som hotar mediemångfalden. Bolagen tillåts exempelvis obehindrat utveckla sin verksamhet på sociala medier. På så vis gynnas internationella internetjättar på svenska mediers bekostnad. De bedömningar som utredningen för fram är otillräckliga och förändrar inte situationen i praktiken. Bauer Media vill utöver ovanstående kommentera några specifika aspekter på Kommitténs förslag. 2. Förhållningssättet till globala internetjättar Det finns goda skäl att reglera public service-bolagens närvaro på sociala medier. Självklart ska inte bolagen nekas tillgång till sociala plattformar. Samtidigt är det mycket problematiskt att SR och SVT som offentligt finansierade mediebolag använder sociala medier för marknadsföring, i direkt konkurrens med andra svenska medieföretag som i sin tur är beroende av annonspengar. När bolagen agerar på detta sätt innebär det att offentliga medel går till att sponsra globala teknikjättar. Att utredningen uppmuntrar denna typ av marknadsföring, istället för att reglera den, är bakvänt och djupt otillfredsställande. Bauer Media anser att public services närvaro på sociala medier och globala distributionsplattformar i syfte att marknadsföra utbudet och interagera med publiken bör begränsas kraftigt. Eftersom Radio- och TV-lagen inte gäller för verksamheten på sociala medier finns dessutom ett särskilt behov av ramar och riktlinjer på detta område. 3. Innehållsuppdraget Bauer Media välkomnar kommitténs tydliga ställningstagande om att public service inte ska styras av att maximera tittar- och lyssnarsiffror. Att kommittén inte vill ändra innehållsuppdraget och därtill uttryckligen påpekar att SR och SVT även i fortsättningen ska tillhandahålla lättsam underhållning och kommersiell musik står dock i konflikt med detta synsätt.

5/7 Innehållet i exempelvis SR:s radiokanaler P3 och P4 överlappar i hög utsträckning innehållet i kommersiella radiokanaler. Detta skapar en konkurrenssituation som slår mot mediemångfalden och i slutändan kvaliteten på mediemarknaden. Istället för att sända program som lockar den största publiken bör SR koncentrera sig på att uppfylla sina kärnuppgifter. Hit hör bland annat att värna musik och kultur som har svårt att hävda sig på kommersiella villkor, nyheter, granskande journalistik, dokumentärer och program på minoritetsspråken. Bauer Media delar därför inte bedömningen att public service-bolagens breda innehållsuppdrag ska bestå, utan vill istället se ett förtydligande av vad som bör ingå i innehållsuppdraget. 4. Förhandsprövningen Det är djupt problematiskt att public service-bolagen i dagsläget kan utveckla och gå vidare med väsentligt nya tjänster som påverkar marknaden mycket negativt utan att någon förhandsprövning initieras. I och med att endast public service självt har kunnat anmäla tjänster för förhandsprövning, har heller inga prövningar skett. Hittills har tjänster såsom SVT Recept kunnat undgå förhandsprövning. Detta trots att den står i direkt konkurrens med dylika receptsajter såsom Mitt Kök och recept.nu och knappast kan anses vara något som ligger självklart inom ramen för public service verksamhet. Den nuvarande ordningen är ett underkännande av förhandsprövningssystemet och dessutom rimmar den illa med EU:s statsstödsregler. Därför tillstyrker Bauer Media utredningens förslag att berörda aktörer ska få möjlighet att anmäla nya tjänster för förhandsprövning. Bauer Media avstyrker dock utredningens förslag att begränsa förhandsprövningarna till att endast gälla tjänster inom den kompletterande verksamheten. Även inom kärnverksamheten kan nya tjänster uppstå som bör prövas. En ny webbradiokanal som P3 Star skulle exempelvis kunna bli föremål för förhandsprövning, och ingenting garanterar just nu att inte SR går vidare med tjänster inom radioområdet som har ännu större marknadspåverkan än så.

6/7 Förhandsprövningen som verktyg för att motverka att nya marknadsstörande tjänster tillkommer är därtill otillräckligt. Om den nya skattefinansieringen av public service ska vara legitim, och i linje med EU:s statsstödsregler, behövs en reglering som tydliggör vilka slags tjänster som bolagen kan utveckla och inte. Bauer Media ställer sig frågande till utredningens slutsats om att en sådan reglering inte behövs. Tvärtom är det av största vikt att denna fråga utreds ytterligare och underställs EU-kommissionens prövning. 5. Granskning och uppföljning av uppdraget I betänkandet Finansiering av public service fo r o kad stabilitet, legitimitet och sta rkt oberoende (2017:79) föreslogs en förlängning av public services tillståndsperiod, vilket Bauer Media har motsatt sig i remissvaret. De förlängda perioderna som nu ser ut att förverkligas ökar behovet av mer granskning och uppföljning. Därför avstyrker Bauer Media förslaget om att Granskningsnämndens bedömningar endast ska ske vartannat år. Det är en svaghet i utredningen att inte fler förslag till förstärkt uppföljning och granskning av hur public servicebolagens verksamhet presenterats. En offentligt finansierad verksamhet med så stort inflytande på mediemarknaden och samhället i stort som public service, bör underställas mycket höga krav på transparens och därtill granskas och utvärderas noga i relation till tydliga regler och målsättningar. Bauer Media tillstyrker förslaget om en public service-dialog och framhåller vikten av att dessa också kan resultera i konkreta politiska förändringar. 6. Uppräkningen Bauer Media avstyrker den automatiska årliga uppräkningen av public service-bolagens anslag. Det allra viktigaste skälet till att Bauer Media starkt invänder mot den automatiska uppräkningen är den osäkra konkurrenssituationen på mediemarknaden i övrigt. Flertalet traditionella medieföretag har under lång tid fått hantera trendmässigt fallande intäkter. På tio år har exempelvis de svenska tidningsföretagen förlorat omkring en fjärdedel av sina intäkter, enligt MPRT:s publikation Medieekonomi från 2017. En liknande utveckling går att skönja även inom andra mediemarknader.

7/7 Anslagsnivån till public service är en angelägen fråga för hela mediebranschen. Den berör inte bara SR, SVT och UR, utan påverkar i stor utsträckning förutsättningarna för bolagens konkurrenter. För dessa konkurrenter är tittar-, lyssnar- och läsarsiffror avgörande för framtida intäkter. Då kommersiella medieföretag verkar på en mycket hårt konkurrensutsatt marknad där det är svårt att överblicka framtida intäkter och besparingar, blir det fullständigt bakvänt att samtidigt garantera public service-bolagen en uppräkning av anslagen automatiskt, ovillkorligen och för så många år framåt i tiden. Därför är anslagsfrågan en mycket viktig fråga för hela mediebranschen och i sista hand också för mångfald, utbud och kvalitet på mediemarknaden. Med vänliga hälsningar, Staffan Rosell, VD Bauer Media AB