KF Ärende 11 Motion om Nära mat-veckan
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Folkhälsonämnden 2018-05-16 FHN 63 FHN 2017.0153 Motion om Nära mat-veckan Sammanfattning Folkhälsonämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionen om Nära matveckan (Diarienr: KS 2017.0465). Motionen är ställd av Taisto Tikkanen, Sverigedemokraterna, Karlskoga. Motionen föreslår kommunfullmäktige i Karlskoga att; utreda kostnaden för att ordna en "Nära-mat Vecka" i Karlskoga. om det är möjligt, inom kommunens budgetramar genomföra den 2018. nära mat-veckan kan med fördel kombineras med flertalet olika aktörer. Förtydligat innebär detta att under en vecka servera måltider efter säsong och tillgång gjorda enbart på närodlade råvaror så långt det är möjligt. Folkhälsonämndens kostverksamhet använder sig av så mycket närodlat som möjligt där nuvarande avtal, enligt lagen om offentlig upphandling, så medger. Den ordinarie kostverksamheten har inte möjlighet att ta ut hela kostnaden för de reella prisökningar som finns (KF 95, KS 2017.0042, den 19 juni 2017). Livsmedelprisökningen 2017 kostade folkhälsonämnden 1 450 tkr mer än budget. Detta motsvarade ca 9 % kostnadsökning med gällande avtal. Priserna på livsmedel ökade i maj, september och november. Redan innan den utredning motionären föreslår, kan förvaltningen konstatera att detta inte är genomförbart inom budgetramarna. Folkhälsoförvaltningen föreslår därför att folkhälsonämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 april 2018. Taisto Tikkanen, (sd), motion Nära mat-veckan den 16 november 2017 Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att närodlade produkter redan används och att en Nära mat vecka inte är genomförbar inom budgetramarna. Folkhälsonämndens beslut Folkhälsonämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att närodlade produkter redan används och att en Nära mat vecka inte är genomförbar inom budgetramarna. Expedieras till Kommunfullmäktige Karlskoga Justerande Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 1 (4) 2018-04-09 FHN 2017.0153 Folkhälsoförvaltningen Handläggare Liz Silvergrund Elfsberg Folkhälsonämnden Yttrande angående motion om Nära mat-veckan Sammanfattning Folkhälsonämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionen om Nära mat-veckan (Diarienr: KS 2017.0465). Motionen är ställd av Taisto Tikkanen, Sverigedemokraterna, Karlskoga. Motionen föreslår kommunfullmäktige i Karlskoga att; utreda kostnaden för att ordna en "Nära-mat Vecka" i Karlskoga. om det är möjligt, inom kommunens budgetramar genomföra den 2018. nära mat-veckan kan med fördel kombineras med flertalet olika aktörer. Förtydligat innebär detta att under en vecka servera måltider efter säsong och tillgång gjorda enbart på närodlade råvaror så långt det är möjligt. Folkhälsonämndens kostverksamhet använder sig av så mycket närodlat som möjligt där nuvarande avtal, enligt lagen om offentlig upphandling, så medger. Den ordinarie kostverksamheten har inte möjlighet att ta ut hela kostnaden för de reella prisökningar som finns (KF 95, KS 2017.0042, den 19 juni 2017). Livsmedelprisökningen 2017 kostade folkhälsonämnden 1 450 tkr mer än budget. Detta motsvarade ca 9 % kostnadsökning med gällande avtal. Priserna på livsmedel ökade i maj, september och november. Redan innan den utredning motionären föreslår, kan förvaltningen konstatera att detta inte är genomförbart inom budgetramarna. Folkhälsoförvaltningen föreslår därför att folkhälsonämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 april 2018. Taisto Tikkanen, (sd), motion Nära mat-veckan den 16 november 2017 Bakgrund - närodlat Motionen innebär att kommunen under en vecka serverar måltider efter säsong och tillgång, gjorda enbart på närodlade råvaror så långt det är möjligt. En kommun kan bara handla av de som man tecknat avtal med enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). En livsmedelsupphandling tar cirka ett år att göra från det att man börjar ta in statistik till att göra färdigt produktspecifikationen med alla krav och egenskaper man måste ställa för varje enskild produkt. Slutligen ska man skriva de administrativa och kommersiella villkoren. Därefter ligger det en relativt lång process enligt LOU om tid då förfrågan ska ligga ute, anbudsöppning, värdering av avtal, eventuella tester av produkter, tilldelningsbeslut till vinnaren av avtalet, tid för överprövning till ett färdigt skrivet avtal. De offentliga inköpen regleras därmed genom upphandlingslagstiftning
2018-04-09 FHN 2017.0153 2 (4) som bygger på gemensamma EU-regler. Syftet med reglerna är att säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital på EUs inre marknad så att upphandlande myndigheter och enheter i Europa på ett öppet sätt ska kunna utnyttja konkurrensen och tillvarata det offentligas medel på bästa möjliga sätt. Lagen om offentlig upphandling (LOU) bygger på EU-direktiv och motsvarande regler gäller därmed i övriga länder i den Europeiska Unionen. Bakgrund - kostnader Livsmedelprisökningen 2017 kostade folkhälsonämnden 1 450 tkr mer än budget. Detta motsvarade ca 9 % kostnadsökning med gällande avtal. Priserna på livsmedel ökade i maj, september och november. Minskad djurhållning i Sverige gjorde att priser på nötkött och mjölkprodukter har ökat. Uppföljning av prisutvecklingen gjordes löpande under året till folkhälsonämnden, i syfte att kontrollera budgeterade kostnader i förhållande till prisutvecklingen. Beskrivning av ärendet Redan idag använder sig folkhälsonämndens kostverksamhet, av så mycket närodlat som möjligt där lagen om offentlig upphandling så medger. För att kunna göra detta har förvaltningen delat upp livsmedlen i tretton olika upphandlingar, för att lättare kunna ge producenterna möjlighet att svara på förfrågan. När det gäller säsongs anpassat används alla grönsaker, rotfrukter och frukt efter denna princip. Detta för att ta hänsyn till miljön men även för att ha en låg kostnadsbild. Frukt och grönt som inte är säsongsanpassade har ett högre pris och en högre miljöpåverkan under den period på året då råvarorna inte kommer från Sverige utan att importeras från andra länder. Under 2014 gick Folkhälsonämndens kostverksamhet ut med förfrågan på nya livsmedelsavtal. Avtalet gällde från 1 april 2015 till sista mars 2017. Avtalen har förlängts med ett år, och under 2018 har förvaltningen gått ut med ny förfrågan på livsmedel såsom kolonial, djupfryst, mejeri samt diverse färskt kött och chark. Övriga livsmedelsprodukter förlängs ytterligare ett år, till 2019. Dessa produkter är mer närproducerade eller närodlade. En livsmedelsupphandling tar cirka ett år att göra. Kostnaden för livsmedel stiger varje år. För Folkhälsonämndens del handlar det om att kunna få höja livsmedelskostnaden med så sannolik kostnadsökning som möjligt. För 2018 finns beslut att få öka kostnaden med 2 % för ordinarie prisökning och 1 % för att öka andelen ekologiska livsmedel. För 2018 behöver en kostnad på 8 % budgeteras för att klara inköpen till den ordinarie verksamheten inom de gällande avtalen. Utfallet måste följas noga under 2018 för att klara budget och kommande prisökningar. Redan innan den utredning motionären föreslår, kan förvaltningen konstatera att detta inte är genomförbart inom budgetramarna. Folkhälsoförvaltningen föreslår därför att folkhälsonämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen.
2018-04-09 FHN 2017.0153 3 (4) Överväganden Folkhälsonämndens kostverksamhet använder sig av så mycket närodlat som möjligt där nuvarande avtal, enligt lagen om offentlig upphandling, så medger. En kostnadsberäkning för en särskild vecka med Nära mat, är därför inte nödvändigt. Den ordinarie verksamheten har inte möjlighet att ta ut den hela kostnaden för de reella prisökningar som finns. För 2018 behöver en kostnad på 8 % budgeteras för att klara inköpen till den ordinarie verksamheten inom de gällande avtalen. Prisökning godkänns endast för 3 % kostnadsökning, varav 1 % kostnadsökning är för att öka andelen ekologiska livsmedel. 2 % för att täcka ordinarie prisökningar. 1 Konsekvenser Sociala/kulturella konsekvenser För att beteenden ska vidmakthållas måste de förstärkas. Förstärkning sker genom de konsekvenser som är kopplade till ett specifikt beteende för att bedöma vilka som har en faktisk påverkan på beteendet. Det gör att som offentlig verksamhet vara tydlig med en vilja att värna om klimatet och miljön. Den sociala konsekvensen av att handla närodlat och ekologiskt är positiv. Det är en framtida insats för att säkra att kommunen visar att man värnar om den biologiska mångfalden. Att samverka med de aktörer motionären föreslår är därför ett positiv initiativ. Ekologiska konsekvenser Helt klart är det inte säkert att det blir rätt varje gång bara för att man väljer ekologiskt och närodlat. Offentlig sektor som en stor konsument stakar däremot ut riktningen för producenter i rätt riktning mot en mer hållbar miljö. Studier har visat att ekologisk odling gör att även konventionella jordbruksmetoder drivs mot att bli mer miljövänliga. Mänskligheten står inför ett paradigmskifte där val idag har avgörande betydelse för kommande generationer. Antingen fortsätter de konventionella produktionsmetoderna som förorenar mark, vatten och luft, samtidigt som förbrukning av mer resurser än vad jorden har att erbjuda. Motionärens initiativ är lovvärt och samverkan med olika aktörer för att belysa Agenda 2030 är positivt. Ekonomiska konsekvenser Den ordinarie kostverksamheten har inte möjlighet att ta ut den hela kostnaden för de reella prisökningar som finns. (KF 95, KS 2017.0042, den 19 juni 2017.)Att då räkna på en särskild Nära mat vecka, är inte försvarbart. Redan innan den utredning motionären föreslår, kan förvaltningen konstatera att Nära mat vecka inte är genomförbar inom budgetramarna. 1 Kommunfullmäktiges protokoll; KF 95, KS 2017.0042, den 19 juni 2017
2018-04-09 FHN 2017.0153 4 (4) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att närodlade produkter redan används och att en Nära mat vecka inte är genomförbar inom budgetramarna. Liz Silvergrund Elfsberg Verksamhetschef kost Ulrika Lundgren Förvaltningschef Expedieras till Kommunfullmäktige, Karlskoga
KARLSKOGA KOMMUN Kom m u mty; JL.;::;II 2017-11- \16 l6 november 2017 "Nära mat"vcckan tr Vi före.slår au under en vecka serverar Karlskogakommun måltider efter säsong och tillgåj1g~ gjorda på enlydrt närqdladernvaror så långl detta är möjl igt. De tlesta partier i kommunfulhniiktige är eniga om att närproducerat är bättre för vål' miljö föltltom att det skapar lokala arbetstillfällen, enkla jobb, en levande iartdsbygd och ökar skatte.intäkterna till vår kommun, Nära mat-veckan kan med fördel Kombineras med och belysa: -"Framtidsveckan'~ där våra lokala förening(ir öch ABF håher föreläsnjngat~ palle/samtaj etc. om en håll bar framtid. ~Lyfta fram våra emi,nenta utbildningar vid KarJskoga folkhögskoh.l tex. AGRO ekologi smaskalig odling i praktik (}Ch perspektiv samt kurse,n socialt företagande. -Att ge kommunens inköpare, politiker, kökspersonal, brukare\ föräldrar och elever en möjlighet au upptäcka vad som finns och producef"d8 I vart närområde. ~Erbjuda Facebook gn!ppen Reko-ringen och dess lokala leverantörer hjäj p me,d att anordna en dag med torghandel, för att väcku intresse hos allmänheten för n~irproducerade livsmedel. -Visa vad som kan produc.eras och finnas till hands l en krissituation tillsammans med Myndigheten för skydd och beredskap. -Bjuda in Nyföretagarcentl'um att berätta hur..dall startar företag med fokus på de gröna näringarna, förädling av produkterna och andelsjordbruk. Med hän"'jsning till ()~anståendc f(iresjår vi,: Atl: Komrrmnen utreder kostnaden för att håna en "Nära-mat Vecka" 1 Karl skoga kommun. Att Om utredningen vism' att "Nära-mat VeckB'~ al' genomförbar inom kommunens budgetrarnar ska Karlskogakommun genornfi>nl denna under 201 8. Sven gedemokraterl1a K...r1skoga. T~o,Tik,'k,"ane"n CJ,{C~>L?'lr(:) ",', t et/t{ej. L ~,&