SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever i år 4-9 om grundskolan Göteborg våren 2005

Elever i år 4-9 om grundskolan Göteborg våren 2005

Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning 1 Teknisk rapport 2 SCB:s analysmodell med NEI 5 Resultat. 7 Diagram och tabeller Diagram 1 Modellstrukturbild 16 Diagram 2 Prioriteringsmatris...... 17 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna.. 18

Sammanfattning Sammanfattning Syftet med elevundersökningen är att utreda hur elever i år 4-9 i grundskolan ser på sin skola och därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett eventuellt förbättringsarbete. Totalt svarade 21 811 elever i år 4-9 i kommunala skolor på enkäten vilket motsvarar en svarsandel på 83 procent och är en ökning med fem procentenheter jämfört med år 2004. Svarsandelen varierar mellan de olika skolorna och de olika stadsdelarna. De flesta av stadsdelarna har dock uppnått en svarsandel som är över 80 procent. Helhetsbetyget för verksamheten i sin helhet, d.v.s Nöjd-Elev-Index (NEI) blev för hela Göteborg 58. Medelbetyget för modellens samtliga faktorer blev 66. Det finns liksom tidigare starka skäl för att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna skolmiljö och skolmat. Dessa har hamnat i prioriteringsmatrisens kritiska kvadrant II med en effekt över medeleffekten och ett betyg under medelbetyget. Faktorerna tillhör därmed första prioriteringsgrupp. Högst effekt, 1,6, har skolmiljö erhållit vilket pekar på att förändringar av skolmiljön har stor betydelse för hur eleverna bedömer verksamheten i sin helhet, NEI. För att höja betyget för faktorn skolmiljö bör man främst arbeta med att förbättra toaletterna och skolgården. Vad gäller skolmat är det indikatorerna hur god maten brukar vara och möjligheten att äta i lugn och ro som fått störst andel låga betyg. I kvadrant I, med en effekt över medeleffekten och ett betyg över medelbetyget, har trivsel hamnat. Denna faktor tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Vad gäller trivsel så är det indikatorerna hur eleverna trivs med de vuxna i skolan och hur eleverna trivs i skolan som drar ner medelbetyget något. Undersökningsledare: Ari Mansikkaviita Rapportförfattare: Ari Mansikkaviita Modellanalys: Ari Mansikkaviita i samarbete med Docent Claes M. Cassel Tabell- och diagrambearbetning: Maria Raptidou 1

Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning avseende elever i år 4-9 i samtliga grundskolor i Göteborgs stad. Kommunala skolor: 26 314 elever. Friskolor: 4 491 elever. Datainsamlingen Metod: Enligt anvisningar från SCB delades frågeblanketterna tillsammans med kuvert ut av respektive klasslärare. Eleverna fyllde i frågeblanketten under lektionstid och återlämnade den besvarade frågeblanketten direkt under lektionen till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade frågeblanketterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. Frågeblanketterna distribuerades från SCB till stadsförvaltningarna under vecka 53, 2004 och vecka 1, 2005. Mätperiod: 10 januari 4 februari 2005. Kommentar: Insamlingsperioden förlängdes med 10 dagar då önskad svarsfrekevens inte var uppnådd när insamlingen var tänkt att avslutas den 25 januari 2005. Svarsfrekvens Svarsantal Kommunala skolor: 21 811 elever. 21 210 enkäter var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen. Friskolor: 3 138 elever. 3 060 ingick i modellanalysen. Svarsandel Kommunala skolor: 83 procent. 97 procent av dessa ingick i modellanalysen. Friskolor: 70 procent. 98 procent av dessa ingick i modellanalysen. Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas i tabell A nedan. Hela 19 stadsdelar har en svarsfrekvens över 80 procent och av dessa har åtta stadsdelar nått upp till minst 90 procent svarande, vilket är en realistisk målsättning. Jämfört med år 2004 har svarsandelen ökat med hela fem procentenheter vilket är glädjande. 2

Teknisk rapport Tabell A: Svarsandel år 2000-2005. Göteborgs samtliga stadsdelar, elever i kommunala skolor 4-9. Stadsdel Svarsandel i procent 2000 2002 2003 2004 2005 Gunnared 81 61 41 71 81 Lärjedalen 82 66 83 78 62 Kortedala 70 77 72 83 84 Bergsjön 83 79 76 71* 84 Härlanda 92 91 72 84 51 Örgryte 95 80 88 91* 92 Centrum 86 63 93 96 87 Linnéstaden 83 90 86 89 93 Majorna 84 66 78 79 93 Högsbo 87 90 100 69 84 Älvsborg 94 90 89 87 94 Frölunda 86 73 74 82 85 Askim 90 89 79 91 60 Tynnered 76 80 75 80 90 Styrsö 73 39 68 92 92 Torslanda 81 89 91 73 90 Biskopsgården 77 75 60 78 86 Lundby 84 84 82 87 85 Tuve-Säve 91 89 88 90 88 Backa 90 84 74 93 85 Kärra-Rödbo 96 85 89 97 93 Hela Göteborg 85 79 77 78 83 *även de för sent inkomna svaren ingår i 2004-års svarsandel (en ny modellkörning gjordes p.g.a. den låga svarsandelen). Svarsfrekvensen är en av de avgörande faktorerna för en undersöknings kvalitet. Ju bättre svarsfrekvensen är, desto säkrare är resultaten. Hur de som inte svarat skulle ha rat de olika frågorna har vi ingen kunskap om men vanligtvis har personer i bortfallet ungefär samma uppfattning som de svarande. Svarsandelen för de olika stadsdelarna varierar från 51 procent för Härlanda till 94 procent för Älvsborg. Partiellt bortfall: Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland de besvarade frågeblanketter. Det partiella bortfallet blev inte anmärkningsvärt högt för någon fråga men högst på frågorna om kultur och musikskolan. Kommentar: Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår ej partiellt bortfall och ingen åsikt. Det innebär att andelen som i tabell 1 givit högt och lågt betyg avser andelen bland de svarande som har betygsatt respektive indikator. 3

Teknisk rapport Förklaringsgraden Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland eleverna vad gäller deras bedömning av verksamheten i dess helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Förklaringsgraden, R 2, blev 0,64 vilket är samma som erhölls år 2004. Det innebär att modellen förklarar cirka 2/3 av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Frågeblanketten täcker därmed undersökningsområdet på ett klart tillfredsställande sätt. 4

SCB:s analysmodell med NEI SCB:s analysmodell med NEI Analysmodellen som används i denna undersökning består av de nio verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-4) Bemötande (fråga 5: 1-3) Pedagogisk handledning (fråga 6: 1-7) Pegagogisk process (fråga 7: 1-6) Att få vara med och bestämma (fråga 8: 1-4) Läromedel (fråga 9: 1-3) Skolmiljö (fråga 10: 1-8) Skolmat (fråga 11: 1-5) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 12:a-c) samt en målvariabel förtroende (frågorna 13: a-b). Index och effektmått I frågeblanketten rar eleverna hur nöjda de är med olika aspekter på skolans verksamhet. Värderingen har gjorts på en 10-gradig skala. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100. I båda fallen innebär högre också högre betyg åt verksamheten. Utifrån analysmodellen beräknas respektive faktors effekt vilken utgör mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NEI, och respektive kvalitetsfaktor. Prioriteringsmatris För att sluta sig till vilka delar av verksamheten som bör prioriteras plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i en så kallad prioriteringsmatris där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid medelbetyg och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter med olika prioriteringsgrad. 5

SCB:s analysmodell med NEI För att få ett ökat NEI är det rationellt att i förbättringsarbetet prioritera faktorer som har effektmått utöver medeleffekten under förutsättning att man strävar efter att maximera helhetsbetyget sett ur elevernas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NEI. Faktorer med mindre effekt på helhetsbetyget, NEI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av eleverna. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter bör faktorn ras nedåt vad gäller betyg och uppåt vad gäller effekt. Detta för att inte negligera dessa faktorers vikt i ett förbättringsarbete. Vidare bör man i varje enskilt fall överväga prioritering för faktorer som ligger nära gränsen till ett högre prioriterat område i matrisen. T.ex. kan en faktor som hamnat långt ner åt höger i kvadrant III vara mer angelägen att förbättra jämfört med en faktor som placerat sig upp till vänster i kvadrant I. 6

Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten som grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabeller. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. Slutligen redovisas betygsindex för olika grupper av svarande. NEI och faktorernas betygsindex och effektmått NEI: 58. Detta motsvarar ett betyg på 6,2 på den tiogradiga skalan. Medelbetyg: 66 Medeleffekt: 0,5 Kvalitetsfaktorer med betyg över medel: trygghet (81), trivsel (75), pedagogisk handledning (74), bemötande (72) och pedagogisk process (72). Kvalitetsfaktorer med betyg under medelt: läromedel (58), skolmiljö (57), skolmat (54) samt att få vara med och bestämma (51). Faktorer i respektive kvadrant Kvadrant I, Förbättra om möjligt: trivsel. Kvadrant II, Prioritera: skolmiljö och skolmat. Kvadrant III, Lägre prioritet: att få vara med och bestämma och läromedel. Kvadrant IV, Bevara: trygghet, pedagogisk handledning, bemötande och pedagogisk process. 7

Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna I tabell B redovisas resultaten från elevenkäten för de olika stadsdelarna. Tabell B: NEI år 1999-2005 Elever i år 4-9 i kommunala skolor Stadsdelsförvaltning NEI 1999** 2000** 2002 2003 2004 2005 Gunnared 69 67 60 61 57* 58 Lärjedalen 70 68 63 60 60 63* Kortedala 62 63 48 50 56* 56 Bergsjön*** 74 75 67 64 64 70* Härlanda 63 60 53 57 62* 60 Örgryte*** 63 67 62 59 61 62 Centrum 62 66 60 59 62 59* Linnéstaden 61 65 54 57 58 57 Majorna 57 58 48 46 46 50* Högsbo 67 66 61 59 60 58 Älvsborg 71 71 63 63 60* 63 Frölunda 64 65 51 44* 50 52 Askim 65 68 59 60 61 60 Tynnered 64 64 51 51 52 55* Styrsö 63 63 56 53 54 59* Torslanda 63 67 60 59 60 60 Biskopsgården 63 63 58 57 58 57 Lundby 59 61 52 53 56 54 Tuve-Säve 68 69 53 51 53 53 Backa 68 69 59 59 60 61 Kärra-Rödbo 64 64 55 56 55 56 Samtliga kommunala 65 66 57 57 58 58* Samtliga friskolor 71 75 67 67 66 67 *statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** resultaten för 1999 och 2000 avser elever i år 3-9. Frågeformuleringen för NEIfrågorna har ändrats fr.o.m år 2002, vilket kan ha bidragit till att NEI-t har försämrats. *** även de för sent inkomna svaren ingår i 2004-års (en ny modellkörning gjordes p.g.a. den låga svarsfrekvensen). I tabell B ovan kan man se att NEI i de olika stadsdelarna varierar från 50 för Majorna till 70 för Bergsjön under år 2005. Lärjedalen, Bergsjön, Majorna, Tynnered och Styrsö har statistiskt säkerställt högre betygsindex i årets undersökning jämfört med 2004 års undersökning. Centrum har statistiskt säkerställt lägre betygsindex. Ser man till totalen har eleverna gett ungefär samma helhetsbetyg som förra året i både de kommunala skolorna och friskolorna. NEI-t för samtliga kommunala skolor är statistiskt säkerställt högre trots att det till heltal avrundade t är detsamma som i förra årets mätning 8

Resultat (57,5 år 2004 och 58,4 år 2005). Vidare är NEI hela nio indexenheter högre för friskolorna jämfört med de kommunala skolorna. I nedanstående tabell sammanfattas i hur många stadsdelar respektive faktor hamnat i kvadrant I, II, III eller IV. Tabell C: Kvalitetsfaktorernas placering i prioriteringsmatrisen för de olika stadsdelarna Kvalitetsfaktor Kvadrant I (Förbättra om möjligt) Kvadrant II (Prioritera) Kvadrant III (Lägre prioritet) Kvadrant IV (Bevara) Trivsel 21 - - - Trygghet - - - 21 Bemötande - - - 21 Pedag. handledning - - - 21 Pedag. process 9 - - 12 Få vara med o bestämma - 2 19 - Läromedel - 2 19 - Skolmiljö - 21 - - Skolmat - 21 - - Faktorerna trivsel, skolmiljö och skolmat har i alla stadsdelar fått en effekt över medeleffekten. Trygghet, bemötande och pedagogisk handledning har fått en effekt under medeleffekten och ett betygsindex över medelt. Pedagogisk process har genomgående ett betygsindex över medel och återfinns i de olika stadsdelarna i kvadrant I eller IV. Faktorerna att få vara med och bestämma och läromedel har i de flesta stadsdelar hamnat i kvadrant III (lägre prioritet). Jämförelse mellan åren I tabell D nedan redovisas resultatet för mätningarna år 1999-2005 för de kommunala skolorna år 4-9. Indexn för år 1999 och 2000 har räknats om till att gälla i år 4-9. Tabell D: Kvalitetsfaktorernas betygsindex år 1999-2005. Samtliga elever i år 4-9 i kommunala skolor. Index Kvalitetsfaktorer 1999 2000 2002 2003 2004 2005 Trivsel 73 74 74 73 74* 75* Trygghet 76 80 81 80 79* 81* Bemötande 68 70 71 70* 71 72* Pedag. stöd 72 - - - - - Ped. handledn.** - 73 72 71 72* 74* Skolämnena 74 - - - - - Ped. process - 72 71 69* 70* 72* Bestämma 57 60 49 47* 48 51* Läromedel 65 64 57 55* 56 58* Skolmiljö** 57 56 53 53 55* 57* Skomat/-måltider 47 55 52 52 53 54 NEI 62 63 57 57 58 58* Förtroende 63 64 60 60 60 60 * statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** en tillförd fråga till faktorn år 2005. 9

Resultat I tabell E nedan redovisas effektmåtten för mätningarna år 1999-2005 för de kommunala skolorna år 4-9. Tabell E: Kvalitetsfaktorernas effektmått år 1999-2005. Samtliga elever i år 4-9 i kommunala skolor. Effektmått Kvalitetsfaktorer 1999 2000 2002 2003 2004 2005 Trivsel 0,9 1,0 1,3 1,3 1,2 1,2 Trygghet 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Bemötande 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Pedag. stöd 0,4 - - - - - Ped. handledn.** - 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 Skolämnena 0,6 - - - - - Ped. process - 0,9 0,4 0,5 0,4 0,4 Bestämma 0,3 0,4 0,2 0,1* 0,2 0,2 Läromedel 0,4 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2* Skolmiljö** 1,2 1,2 1,6 1,6 1,7 1,6 Skomat/-måltider 0,7 0,8 1,0 1,0 1,0 0,9 * statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** en tillförd fråga till faktorn år 2005. Faktorerna pedagogisk handledning och skolmiljö innehåller båda en ny fråga i årets modellanalys. Detta innebär att indexn för dessa två faktorer är inte direkt jämförbara mellan åren 2004 och 2005. De övriga faktorerna innehåller exakt samma frågor som föregående års undersökning vilket medför att indexna för dessa faktorer mellan åren 2004 och 2005 är direkt jämförbara. Frågeblanketten har tidigare ändrats sedan 1999 och 2000 års undersökning. Den viktigaste förändringen gäller frågorna som bygger upp NEI som fr.o.m. år 2002 är ändrade och är därmed inte jämförbara med tidigare år. För att vidare se vilka förändringar som har gjorts hänvisas läsaren till tidigare rapporter. Samtliga faktorer förutom skolmat har erhållit ett statistiskt säkerställt högre index i år jämfört med år 2004. Skillnaderna är mellan en och tre indexenheter. Även NEI-t är statistiskt säkerställt högre trots att t är detsamma som i förra årets mätning. Förra årets NEI var 57,5 vilket avrundades till 58 och årets NEI är 58,4 vilket även det avrundas till 58. Prioriteringsmatrisen för årets undersökning är oerhört lik den bild som vi såg vid undersökningen år 2004. Skolmiljö och skolmat finns återigen i kvadrant II och trivsel i kvadrant I. Skolmiljö och trivsel har i årets undersökning liksom förra året de högsta effektmåtten. 10

Resultat Jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor Tabell F: Betygsindex och effektmått för kommunala skolor och friskolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Kommunala Friskolor Kommunala Friskolor Trivsel 75 77* 1,2 1,6* Trygghet 81 85* 0,1 0,1 Bemötande 72 74* 0,1 0,1 Ped. handledning 74 75* 0,1 0,1 Ped. process 72 74* 0,4 0,5 Bestämma 51 55* 0,2 0,2 Läromedel 58 66* 0,2 0,4 Skolmiljö 57 62* 1,6 1,2* Skolmat 54 58* 0,9 0,8 NEI 58 67* - - Förtroende 60 74* - - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala skolor och friskolor. Prioriteringsmatrisbilden för friskolorna liknar i hög grad bilden för de kommunala skolorna. Faktorn trivsel har dock erhållit ett något högre effektmått i friskolorna jämfört med de kommunala skolorna medan faktorn skolmiljö har erhållit ett något lägre effektmått. Dessa faktorer har dock hamnat i samma kvadranter för både de kommunala och de privata skolorna och är de två faktorer som har de klart högsta effektmåtten. Faktorernas medelbetyg för friskolorna är fyra indexenheter högre. Friskolorna har högre betygsindex på alla faktorer, liksom på NEI och målvariabeln förtroende. Samtliga skillnader för betygsindexen mellan friskolor och kommunala skolor är statistiskt säkerställda. Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund I tabellerna G och H kan man studera betygsnivåerna på faktorerna efter bakgrundsvariablerna år och kön. År I tabell G visas skillnaden för NEI och de olika faktorernas index beroende av vilket år eleverna går i, år 2004 och 2005. 11

Resultat Tabell G: NEI och de olika indexn efter år som eleven går i, år 2004 och 2005 År som eleven går i Kvalitetsfaktor År år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Trivsel 2004 81 78 74 71 70 67 2005 84 80 74 73 70 68 Trygghet 2004 84 82 80 77 77 76 2005 86 84 81 79 77 77 Bemötande 2004 82 77 72 67 63 60 2005 84 79 72 68 63 61 Ped. handledn. 2004 81 79 74 69 65 61 2005 84 81 75 71 65 62 Ped. proc. 2004 83 79 72 67 62 58 2005 85 81 73 68 62 59 Bestämma 2004 60 55 50 44 41 38 2005 64 58 50 46 41 41 Läromedel 2004 72 65 57 52 45 41 2005 74 68 58 53 46 44 Skolmiljö 2004 67 61 55 52 47 44 2005 69 64 57 54 49 47 Skolmat 2004 61 56 53 52 49 48 2005 63 57 53 51 48 49 Förtroende 2004 71 64 58 59 55 53 2005 73 65 58 59 54 53 NEI 2004 70 63 57 56 51 48 2005 72 65 57 55 50 49 Antal Elever 2004 3 631 3 469 3 539 3 548 3 210 3 028 2005 3 814 3 883 3 726 3 505 3 361 3 223 I tabell G kan man se att de flesta av faktorerna har fått något högre betygsindex för de olika år eleverna går i jämfört med år 2004. Skillnaden är dock som högst fyra indexenheter. Elever i högre år ger skolan betydligt lägre betyg och detta gäller för alla faktorer. NEI blev hela 23 indexenheter lägre för elever i år 9 jämfört med elever i år 4. Man kan fråga sig hur mycket av detta som beror på att elevernas syn på skolan ändras med stigande ålder. Dessa skillnader mellan yngre och äldre elevers bedömningar av skolan måste man ha i åtanke vid jämförelser mellan olika skolor. Skillnaden mellan skolor kan i en del fall helt förklaras med att man har olika fördelning av elever i olika år. Jämför därför också skolans resultat med genomsnittet för olika år i hela staden. Kön I tabell H visas skillnaden för NEI och de olika faktorernas index beroende av kön, år 2004 och 2005. 12

Resultat Tabell H: NEI och de olika indexn efter kön, år 2004 och 2005 Kön Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Trivsel 2004 74 73 2004 56 55 Läromedel 2005 76 74 2005 59 57 Trygghet 2004 81 78 2004 54 54 Skolmiljö 2005 82 79 2005 57 57 Bemötande 2004 72 69 2004 54 53 Skolmat 2005 73 70 2005 55 53 Ped. handl. 2004 72 72 2004 61 59 Förtroende 2005 74 73 2005 62 59 Ped. proc. 2004 71 70 2004 59 56 NEI 2005 73 71 2005 60 57 Bestämma 2004 50 47 2004 10 414 10 062 Antal Elever 2005 52 49 2005 10 617 10 927 Enligt tabell H finns det vissa mindre skillnader mellan hur flickor och pojkar rar skolan och dess verksamhet. Flickornas NEI (60) ligger tre enheter högre än det för pojkarna (57). Vidare tycks pojkarna ra de flesta faktorerna något lägre än flickorna, skillnaderna är dock relativt små. Kultur och musikskolan, kommunal verksamhet 12 procent, 2691, av eleverna svarade Ja på frågan om de deltar i kulturskolan/musikskolan. Av dessa var majoriteten flickor, 57 procent. I frågeblanketten finns ett antal faktorer och frågor som är riktade till de som deltar i kultur/musikskolan. Nedan redovisas de övergripande resultaten för dessa frågor. Vad det gäller helhetsbetyget, NEI, har dessa tre frågor erhållit betyg mellan 7,6 och 8,2 på den tiogradiga skalan. Dett är betydligt högre n jämfört med totala NEI för skolan i sin helhet. Medelbetygen för de olika indikatorerna ligger i de flesta fall mellan 7,6 och 8,8 på den tiogradiga skalan. Undantagen är indikatorerna toaletterna och hur handikappanpassade lokalerna är som har fått de klart lägsta betygen, 6,1 respektive 6,2. Mest nöjda tycks eleverna vara med faktorerna bemötandet, undervisningen och trygghet/trivsel. Högst medelbetyg (8,8) har indikatorn hur trygg du känner dig med lärarna erhållit. Kön 13

Resultat Elevhälsan, kommunal verksamhet Analysmodellen som används för elevhälsan består av de sex verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-4) Pedagogisk handledning (fråga 6: 2, 6) Att få vara med och bestämma (fråga 8: 2, 14: 3) Skolmiljö (fråga 10: 2-5, 7) Skolmat (fråga 11: 1-6) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 12:a-c). Tre olika modellkörningar har gjorts för elevhälsan: Kategori 1: Elever i behov av stöd Kategori 2: Elever som inte är i behov av stöd Kategori ALLA: Samtliga svarande I kategori 1 ingår elever som gett lågt betyg (1-3) på någon av frågorna 7.6, din egen förmåga att klara skolarbetet, 14,1, din förmåga att läsa och skriva eller 14.2, din förmåga att koncentrera dig på skolarbetet. I kategori 2 ingår elever som har gett betyg 4-10 på dessa frågor. I kategori ALLA ingår samtliga svarande. På så vis kan vi i tabell I studera om elever i behov av stöd och elever som inte är i behov av stöd har olika uppfattningar om skolan. Antalet elever som ingår i kategori 1 är 2 248 (2 191 ingick i modellanalysen), i kategori 2, 19 209 (18 735) och i kategori ALLA 21 811 (21 190). I tabell I nedan görs en jämförelse mellan de olika kategoriernas betygsindex och effektmått för NEI och respektive kvalitetsfaktor. 14

Resultat Tabell I: Elevhälsan, kvalitetsfaktorerna och deras effektmått för respektive kategori, kommunala skolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Kat 1 Kat 2 ALLA Kat 1 Kat 2 ALLA Trivsel 2004 52 77 74 1,2 1,3 1,3 2005 53 77* 75* 1,3 1,4 1,4 Trygghet 2004 60 83 79 0,1 0,1 0,1 2005 60 83 81* 0,1 0,1 0,1 Ped. handledning 2004 38 69 65 0,2 0,2 0,2 2005 39 71* 67* 0,3 0,2 0,2 Bestämma 2004 27 62 58 0,5 0,5 0,6 2005 28 64* 61* 0,5 0,6 0,6 Skolmiljö 2004 29 55 52 1,4 1,6 1,6 2005 28 57* 54* 1,4 1,6 1,5 Skolmat 2004 33 57 55 1,3 1,0 1,1 2005 31* 58 55 1,1 1,1 1,1 NEI 2004 33 61 58 - - - 2005 33 62* 58* - - - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan år 2004 och 2005 Observera att faktorerna för kategori ALLA kan inte direkt jämföras med tabell D eftersom frågorna i de olika modellkörningarna för de olika faktorerna är inte samma. Resulteten mellan åren är direkt jämförbara då samma frågor ligger till grund för modellkörningarna. Det finns enligt tabell I stora skillnader mellan kategori 1 och 2 när det gäller kvalitetsfaktorernas betygsindex, mellan hela 23 och 36 indexenheter. Elever i behov av stöd, kategori 1, har gett mycket lägre betyg åt NEI och samtliga kvalitetsfaktorer. Skillnaden är störst för att få vara med och bestämma. När det gäller effektmåtten så är skillnaderna små. Oavsett kategori är det skolmat och skolmiljö som bör prioriteras enligt eleverna. Även trivsel har stor effekt på helhetsbetyget, men har samtidigt fått betyg över medelt. Trivsel har i samtliga kategorier hamnat i kvadrant I och tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. För kategori ALLA har NEI och samtliga faktorer utom skolmat fått statistisk säkerställt högre betyg jämfört med år 2004. För kategori 1 har skolmat fått statistiskt säkerställt lägre betyg och för kategori 2 har NEI och samtliga faktorer utom trygghet och skolmat fått statistiskt säkerställt högre betyg. Inga skillnader i effektmåtten är statistiskt säkerställda mellan åren 2004 och 2005. 15

Göteborgs stad, kommunala grundskolor Nöjd-Elev-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NEI 3: 1-3 Trivsel Elever år 4-9 75 ±0 1,2 4: 1-4 Trygghet Förtroende Hela Göteborg 81 ±0 0,1 60 5: 1-3 Bemötande 3,9 ± 0 Våren 2005 72 ±0 0,1 Fråga: Antal svar 21 811 6: 1-7 Pedagogisk handledning ±0,0 13 a-b NEI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Andel svarande % 83 74 ±0 0,1 Medelbetyg 66 7: 1-6 Pedagogisk process Medeleffekt 0,5 72 ±0 0,4 8: 1-4 Att få vara med och bestämma 58 ± 0 1,1-1,3 51 ±0 0,2 0,1-0,1 * Värdet 1,6 innebär att om 9: 1-3 Läromedel 0,0-0,2 16 Fråga: 12 a-c betyget för faktorn Skolmiljö 58 ±0 0,2 0,1-0,1 ökar med 5 enheter från 57 till 62 då 10: 1-8 Skolmiljö 0,3-0,5 förväntas helhetsbetyget eller NEI öka 57 ±0 1,6 * 0,2-0,2 med 1,6 enheter från 58 till 59,6. 11: 1-5 Skolmat 0,1-0,3 54 ±0 0,9 1,5-1,7 2005-02-21 0,8-1,0 jan-05 300070000

Våren 2005 Hela Göteborg Nöjd-Elev-Index NEI 58 Elever år 4-9 om skolan Göteborgs stad, kommunala grundskolor Betygsnivå 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 80 2 70 4 3 5 1 60 50 7 8 9 6 40 30 Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 = medelbetyg för hela Göteborg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg Effekt Antal svar 21811 Andel svarande 83 % Medelbetyg 66 66 Medeleffekt 0,5 53 85 Kvalitetsfaktor Betyg Effekt 1 Trivsel 75 1,2 2Trygghet 81 0,1 3 Bemötande 72 0,1 4 Pedagogisk handledning 74 0,1 5 Pedagogisk process 72 0,4 6 Att få vara med och bestämma 51 0,2 7 Läromedel 58 0,2 8 Skolmiljö 57 1,6 9 Skolmat 54 0,9 300070000 =stadsdelens/enhetens medelbetyg och medeleffekt 2005-02-22 17

Tabell 1 Elevernas bedömning av grundskolan, år 4-9. År 2005 Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: 21811 Andel svarande: 83 % Medeln och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad Du tycker om Din skola!" På en skala 1-10 har elever i år 4-9 för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av skolan. Med versaler finns kvalitetsfaktorer, NEI (Nöjd-Elev-Index) och förtroendeindex angivna med respektive index. 2005-02-18 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Alla stadsdelar Medel Lägsta Högsta Fr 12:a-12c NEI, SKOLAN I SIN HELHET 58 50 70 Fr 13:a-13b FÖRTROENDE 60 50 69 Fr 3:1-3:3 TRIVSEL 75 70 85 Fr 4:1-4:4 TRYGGHET 81 74 87 Fr 5:1-5:3 BEMÖTANDE 72 67 81 Fr 6:1-6:7 PEDAGOGISK HANDLEDNING 74 68 83 Fr 7:1-7:6 PEDAGOGISK PROCESS 72 64 84 Fr 8:1-8:4 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA 51 44 65 Fr 9:1-9:3 LÄROMEDEL 58 47 72 Fr 10:1-10:8 SKOLMILJÖ 57 48 68 Fr 11:1-11:5 SKOLMAT 54 42 65 MEDELVÄRDE 66 18

Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Summa Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent NEI, SKOLAN I SIN HELHET 58 50 70 Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du Fr 12:a då med den? 6,8 6,2 7,6 17 39 45 100 0 2 Är din skola lika bra som du hoppades att den Fr 12:b skulle vara? 6,4 5,6 7,2 24 36 40 100 0 2 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal Fr 12:c tycker du att din skola kommer? 5,4 4,4 7,0 38 35 27 100 0 2 FÖRTROENDE 60 50 69 Hur bra är din skola jämfört med andra skolor som du Fr 13:a känner till? 6,6 5,6 7,3 24 32 44 100 0 2 Om du skulle välja skola i dag - skulle du då välja den Fr 13:b skola som du nu går i? 6,3 5,4 7,0 29 27 44 100 0 2 TRIVSEL 75 70 85 Fr 3:1 Trivs du i skolan? 7,5 6,8 8,7 10 31 59 100 2 1 Fr 3:2 Trivs du med de vuxna på skolan? 7,4 6,8 8,4 12 32 56 100 2 2 Fr 3:3 Trivs du med dina skolkamrater? 8,5 7,9 9,1 6 15 79 100 2 2 TRYGGHET 81 74 87 Fr 4:1 Känner du dig trygg på rasterna? 8,6 7,7 9,2 6 14 80 100 2 1 Fr 4:2 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? 8,6 7,9 9,2 5 14 81 100 3 1 Fr 4:3 Har du kamrater som bryr sig om dig? 8,8 8,4 9,3 5 10 84 100 3 2 Fr 4:4 Får du tag i någon vuxen när du behöver? 7,1 6,6 8,1 17 29 54 100 5 1 BEMÖTANDE Hur nöjd är du med. 72 67 81 Fr 5:1 - hur du bemöts av lärarna? 7,7 7,2 8,4 10 27 62 100 3 1 Fr 5:2 - hur du bemöts av övrig personal? 7,4 7,0 8,3 12 30 58 100 6 1 Fr 5:3 - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? 7,2 6,6 8,1 16 28 56 100 5 2 19

Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med. 74 68 83 Fr 6:1 - hur du vet vad du skall lära dig i olika ämnen? 7,7 7,2 8,7 9 28 62 100 5 1 Fr 6:2 - den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? 7,7 7,2 8,6 10 27 63 100 3 1 Fr 6:3 - hur bra lärarna förklarar för dig? 7,7 7,2 8,7 10 26 64 100 3 2 Fr 6:4 - hur lärarna anstränger sig? 7,7 7,3 8,5 11 25 64 100 4 2 Fr 6:5 - hur du lär dig ta eget ansvar för skolarbetet? 8,2 7,6 8,9 7 21 73 100 4 2 Fr 6:6 - arbetsron i skolan? 6,3 5,6 7,3 25 36 39 100 3 2 Fr 6:7 - din individuella utvecklingsplan? 7,8 7,2 8,7 9 25 66 100 19 3 PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med. 72 64 84 Fr 7:1 - vad du får lära dig? 7,9 7,3 8,7 8 25 67 100 3 1 - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, Fr 7:2 skapande, olika tekniska hjälpmedel)? 7,5 6,7 8,5 12 29 59 100 8 2 Fr 7:3 - hur omväxlande och intressant skolarbetet är? 6,9 5,9 8,4 19 32 49 100 4 2 Fr 7:4 - hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära? 6,6 5,6 8,3 24 30 47 100 4 2 - hur nyttiga och användbara saker du får Fr 7:5 lära dig? 7,6 6,8 8,7 12 27 61 100 4 2 Fr 7:6 - din egen förmåga att klara skolarbetet? 8,3 7,8 8,9 6 19 75 100 4 2 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 8:4 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med 51 44 65 - hur du får vara med och bestämma om vad du ska arbeta med i skolan? 5,9 5,1 7,2 32 33 35 100 6 1 - hur du får vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? 6,2 5,4 7,5 28 33 39 100 6 1 - hur du får vara med och bestämma om maten och miljön i skolan? 4,5 3,9 6,0 52 27 21 100 6 2 - hur du får vara med och bestämma om kommande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar, temaveckor m.m.)? 5,4 4,8 6,6 41 27 32 100 8 2 20

Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent LÄROMEDEL Hur nöjd är du med. 58 47 72 Fr 9:1 - läroböckerna som ni använder? 6,6 5,7 8,1 24 31 45 100 3 1 Fr 9:2 - bibliotekets öppettider? 5,8 3,7 7,3 37 23 39 100 18 2 Fr 9:3 - andra läromedel (t.ex. dator, video m.m.)? 6,0 5,0 7,3 33 26 41 100 5 2 SKOLMILJÖ Hur nöjd är du med. 57 48 68 Fr 10:1 - undervisningslokalerna? 6,7 5,8 7,9 22 32 46 100 5 2 Fr 10:2 - elevutrymmena? 6,3 5,2 7,5 27 32 41 100 7 2 Fr 10:3 - övriga utrymmen (t.ex. korridorer, trapphus)? 6,3 5,3 7,5 28 30 42 100 5 2 Fr 10:4 - toaletterna? 4,3 3,1 5,3 56 24 20 100 3 2 Fr 10:5 - skolgården? 5,6 4,1 6,9 38 29 33 100 4 3 Fr 10:6 - möjligheten att komma in i skolan före och efter schemalagd tid? 6,5 5,4 7,3 26 27 47 100 12 2 Fr 10:7 - städningen på skolan? 6,3 5,0 7,3 29 28 43 100 5 2 Fr 10:8 - idrottslokalerna? 6,9 5,4 8,8 23 23 54 100 3 2 SKOLMAT 54 42 65 Fr 11:1 Hur vanligt är det att du äter i skolan? 7,6 6,6 8,2 18 20 63 100 2 4 Fr 11:2 Hur nöjd är du med - hur god maten brukar vara? 5,1 4,2 6,3 42 33 25 100 2 1 Fr 11:3 - hur mycket mat man kan få? 5,8 4,2 7,8 36 28 36 100 3 2 Fr 11:4 - hur trivsamt det är i matsalen? 5,9 4,4 7,1 34 30 36 100 3 2 Fr 11:5 - möjligheten att äta i lugn och ro? 5,1 3,7 6,5 45 27 28 100 3 2 21

Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent Frågor utanför modellen Fr 11:6 SKOLMAT Hur nöjd är du med - när på dagen maten serveras? 6,6 5,7 7,5 25 28 47 100 4 2 ELEVHÄLSAN Hur nöjd är du med Fr 14:1 - din förmåga att läsa och skriva? 8,5 8,2 8,8 6 16 78 100 3 1 Fr 14:2 - din förmåga att koncentrera dig på skolarbetet? 7,4 6,9 8,2 12 29 59 100 3 2 Fr 14:3 - hur du fått vara med och bestämma om den hjälp du får i skolarbetet? 6,7 5,9 7,7 21 34 45 100 10 2 Fr 14:4 - luften i klassrummen? 6,2 5,1 7,3 30 29 41 100 4 2 Fr 14:5 - ljudnivån i klassrummen? 5,5 4,7 6,7 38 32 31 100 4 2 FRISKVÅRD Hur nöjd är du med - möjligheterna till motion och fysisk aktivitet i Fr 15:1 skolan? 7,0 6,5 7,9 18 31 50 100 6 2 Fr 15:2 - vad ni gör på lektionerna i idrott och hälsa? 7,3 6,8 8,2 15 27 57 100 4 2 Fr 15:3 - hur skolan arbetar med kunskaper om hur viktigt det är att motionera? 7,0 6,2 8,3 19 29 52 100 8 3 Fr 16:1 LIVSSTIL Hur nöjd är Du med hur skolan arbetar med kunskaper till - narkotika och alkohol? 5,9 4,4 7,0 33 29 38 100 25 3 Fr 16:2 - tobak och snus? 5,7 4,2 6,9 35 29 36 100 24 3 Fr 16:3 - kost och måltider? 6,4 5,4 7,7 26 31 43 100 17 3 Fr 16:4 - sex och samlevnad? 5,4 4,3 6,2 40 28 32 100 29 3 Fr 29:a Fr 29:b Fr 29:c NEI, KULTUR/MUSIKSKOLAN I SIN HELHET Hur nöjd är du med kultur/musikskolan och dess verksamhet i sin helhet? 8,2 7,5 8,8 8 19 73 100 0 14 Hur väl uppfyller kultur/musikskolan dina förväntningar? 8,0 7,1 8,6 9 22 69 100 0 15 Tänk dig en perfekt kultur/musikskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att denna kulturskola och dess verksamhet kommer? 7,6 6,8 8,4 12 26 61 100 0 15 22

Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Fr 21:1 Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt KULTUR/MUSIKSKOLAN, BEMÖTANDET Hur nöjd är du med. - hur du bemöts av lärarna? 8,5 7,8 9,2 9 12 79 100 2 5 Fr 21:2 - hur lärarna lyssnar på dig? 8,4 7,6 9,0 9 13 78 100 2 6 Fr 21:3 - hur lärarna bryr sig om dig? 8,5 7,6 9,1 9 13 79 100 4 6 Partiellt bortfall Procent Fr 22:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, UNDERVISNINGEN Hur nöjd är du med. - hur bra lärarna i kulturskolan visar/ förklarar för dig? 8,5 7,4 9,1 8 13 79 100 4 7 Fr 22:2 - den hjälp du får när du behöver det? 8,5 7,5 9,1 8 13 79 100 4 7 Fr 22:3 - hur din lärare uppmuntrar dig? 8,5 7,5 9,0 9 12 79 100 4 8 Fr 22:4 - hur omväxlande och intressant undervisningen är? 8,3 7,3 9,0 10 14 76 100 5 8 KULTUR/MUSIKSKOLAN, TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd är du med. Fr 23:1 - hur lätt det är att ta sig till och från kulturskolan? 8,1 7,4 8,8 10 19 71 100 4 8 Fr 23:2 - tiderna för undervisningen i kulturskolan? 7,9 7,2 8,5 13 20 67 100 5 8 Fr 23:3 - hur lätt det är att komma i kontakt med kulturskolan och dess personal? 7,7 6,6 8,4 14 22 65 100 14 8 Fr 24:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, DELAKTIGHET/PÅVERKAN Hur nöjd är du med - möjligheterna att få vara med och bestämma hur du skall arbeta i kulturskolan? 7,6 6,5 8,2 15 21 63 100 11 8 - möjligheterna att få lämna synpunkter på Fr 24:2 kulturskolan? 7,6 6,6 8,5 15 24 62 100 17 8 Fr 24:3 - hur lärarna lyssnar till dina synpunkter? 8,1 6,7 8,9 10 17 72 100 11 9 Fr 25:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, LOKALERNA Hur nöjd är du med. - hur trivsamma undervisningslokalerna är i kulturskolan? 7,8 6,8 8,7 12 23 65 100 6 9 - hur undervisningslokalerna fungerar för Fr 25:2 ämnet/kursen? 8,0 7,1 8,9 11 20 70 100 7 9 Fr 25:3 - toaletterna? 6,1 4,8 7,1 32 25 44 100 20 9 Fr 25:4 - hur handikappanpassade lokalerna är? 6,2 4,8 7,2 30 27 43 100 41 9 23

Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent KULTUR/MUSIKSKOLAN, TRYGGHET/TRIVSEL Hur nöjd är du med. Fr 26:1 - hur trygg du känner dig i kulturskolan? 8,6 7,4 9,3 7 12 81 100 6 11 - hur trygg du känner dig med de andra eleverna Fr 26:2 i kulturskolan? 8,7 7,4 9,3 7 12 81 100 9 11 Fr 26:3 - hur trygg du känner dig med lärarna? 8,8 8,0 9,4 6 9 85 100 5 12 Fr 26:4 - tryggheten på vägen till och från undervisningslokalerna i kulturskolan? 8,2 6,6 9,4 10 17 73 100 7 12 Fr 27:1 Fr 27:2 Fr 27:3 Fr 27:4 KULTUR/MUSIKSKOLAN, INFORMATION Hur nöjd är du med. - informationen om de kurser/ämnen som erbjuds i kulturskolan? 8,1 7,0 8,8 11 18 71 100 15 12 - informationen om vad kurserna/ ämnena i kulturskolan innehåller? 8,0 7,1 8,8 10 20 70 100 17 12 - informationen om utställningar/föreställningar/ konserter mm som du kan delta i? 8,0 7,2 9,0 12 18 70 100 15 12 - informationen om vart du kan vända dig med olika frågor i kulturskolan? 7,6 6,7 8,5 15 21 64 100 20 13 KULTUR/MUSIKSKOLAN, VERKSAMHETEN Hur nöjd är du med. Fr 28:1 - vad du får lära dig i kulturskolan? 8,5 7,7 9,2 8 13 79 100 5 12 Fr 28:2 - de ämnen/kurser du har att välja på? 8,3 7,4 8,8 8 18 74 100 14 13 Fr 28:3 Fr 28:4 - att få vara med på utställningar/föreställningar/ konserter mm? 8,2 7,7 9,1 11 16 73 100 14 12 - möjligheten att få vara med och bestämma vad du gör i kultur/musikskolan? 7,8 6,7 8,5 13 20 67 100 15 12 24