Informationskompetens i teorin och praktiken

Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Biblioteks- och informationsvetenskap Informationskompetens i teorin och praktiken En fenomenografisk studie av den pedagogiska verksamheten på Mitthögskolans bibliotek Nils Troselius Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2003 Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Handledare: Peter Kåhre Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 171 ISSN 1650-4267

INLEDNING...3 PROBLEMFORMULERING OCH AVGRÄNSNINGAR...4 METOD OCH KÄLLMATERIAL...6 Litteratur- och källstudier...6 Den fenomenografiska forskningsansatsen reflexion kring metoden...7 Intervjuernas upplägg och genomförande...10 FORSKNINGSÖVERSIKT...13 INFORMATIONSSÖKNING OCH ANVÄNDARUNDERVISNING...13 INFORMATIONSKOMPETENS...17 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER...21 CAROL KUHLTHAUS OSÄKERHETSPRINCIP...21 LOUISE LIMBERG: INFORMATIONSSÖKNING OCH LÄRANDE...22 CHRISTINE BRUCES RELATIONAL MODEL OF INFORMATION LITERACY...23 UNDERSÖKNING DEL 1...27 MITTHÖGSKOLAN OCH MITTHÖGSKOLANS BIBLIOTEK...27 FLEXIBELT LÄRANDE...28 BIBLIOTEKETS ROLL I DET FLEXIBLA LÄRANDET...30 BIBLIOTEKETS PEDAGOGISKA VERKSAMHET...33 Kurser i informationssökning...36 UNDERVISNINGEN I PRAKTIKEN...39 Pedagogiska problem...39 Samarbetet med lärarna hinder och möjligheter...40 Praktiska och organisatoriska begränsningar...44 UNDERSÖKNING DEL 2...46 BIBLIOTEKARIERNAS UPPFATTNINGAR AV INFORMATIONSKOMPETENS...46 BIBLIOTEKARIERNAS SYN PÅ SIN PEDAGOGISKA ROLL...51 DISKUSSION...54 SAMMANFATTNING...59 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING...61 OTRYCKTA KÄLLOR I FÖRFATTARENS ÄGO...61 TRYCKTA KÄLLOR...62 BILAGA 1...65

Angående intervju till magisteruppsats...65 BILAGA 2...66 Intervjufrågor till undervisande kontaktbibliotekarier...66 2

Inledning Universitets- och högskolebibliotekens villkor förändrades markant under 90- talets utbildningsexpansion. Förutom det ökande antalet studerande är faktorer som påverkat och påverkar högskolebibliotekens situation den informationsteknologiska utvecklingen och den pedagogiska förnyelsen mot ett mer elevaktivt lärande. Bibliotekets rent fysiska begränsningar har inte heller samma betydelse som tidigare när lokala biblioteksresurser samsas med över Internet tillgängliga resurser. Detta i förening med den till synes ständigt expanderande tillgången på information har gjort behovet av att utveckla bibliotekarierollen mot en mer pedagogisk inriktning allt mer uttalat. Bibliotekariens pedagogiska uppgift brukar sägas bestå i att förmedla eller utveckla vad som inom bibliotekssamanhang kommit att kallas informationskompetens. Detta har i sin tur medfört att användarundervisning eller användarutbildning kommit att betraktas som en alltmer central del av högskolebibliotekens verksamhet. Hur användarundervisning bör bedrivas och vad informationskompetens egentligen innebär råder det dock delade meningar om. Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka den pedagogiska verksamheten på Mitthögskolans Bibliotek och hur bibliotekarierna uppfattar sin pedagogiska roll som förmedlare av informationskompetens. Mot bakgrund av högskolebibliotekens förändrade situation tillsatte BIBSAM en utredning som utmynnade i rapporten Studenternas bibliotek. Där betonades att biblioteken måste utvecklas från service till mer av utbildningsinstitutioner och att "informationskompetens: förmåga att söka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information - bör vara ett mål för högskolans utbildning och tas upp i alla högskolors måldokument." 1 Vidare konstaterades att den verkligt avgörande frågan sannolikt blir att få till stånd ett djupare samarbete mellan 1 Hagerlid, Jan, Studenternas Bibliotek: En analys av högskolebibliotekens utveckling, BIBSAM: slutrapport, 1996, s. 48. 3

bibliotekarier och lärare och att de senare måste ta en väsentlig del av ansvaret för studenternas informationskompetens. I Den första uppgiften: Högskolebiblioteket som utbildningsinstitution och lärandemiljö ger Göran Gellerstam en beskrivning av utvecklingen efter tillkomsten av Studenternas Bibliotek. Enligt Gellerstam har biblioteken anpassat sig relativt väl till de nya uppgifterna och det bedrivs en omfattande utbildning kring informationssökning och informationskompetens för olika studentgrupper. Men även om biblioteken således anammat ett utbildningsansvar för någon form av generell informationskompetens är detta ofta dåligt uppmärksammat av lärosätena: generellt samarbete mellan lärare/institution och bibliotekarie/bibliotek för att utveckla utbildning kring informationskompetens eller annat stöd för studenterna förekommer sparsamt och har inte fått något allmänt genomslag. 2 Sammanfattningsvis konstaterar Gellerstam att många inom den svenska högskolan ännu inte uppmärksammat bibliotekets nya roll i den pedagogiska processen och att den traditionella synen på biblioteket som en serviceinrättning med den lokala samlingen i centrum lever kvar. Problemformulering och avgränsningar Syftet med denna uppsats är som redan nämnts två: dels att undersöka hur den undervisande bibliotekspersonalen på Mitthögskolans bibliotek ser på sin pedagogiska roll som förmedlare av informationskompetens inom företrädesvis användarundervisningen, dels hur den pedagogiska verksamheten med avseende att utveckla studenternas informationskompetens gestaltar sig i stort på Mitthögskolan. Vilka hinder och begränsningar upplever bibliotekarierna i sin pedagogiska roll att utveckla studenternas informationskompetens? Mot bakgrund av den ovan givna beskrivningen torde samarbetet mellan bibliotekarier och lärare vara av särskilt intresse. Som Gellerstam framhåller i Den första uppgiften måste informationskompetensmålsättningen rimligen ses som en angelägenhet för hela högskolan: En utbildning som tar sikte på informationskompetens måste vara direkt knuten till den konkreta undervisningen, till ämnets innehåll, vetenskapliga metoder och problem, och 2 Gellerstam, Göran, Den första uppgiften: Högskolebiblioteket som utbildningsinstitution och lärande miljö, BIBSAM: rapport, 2001, s. 7. 4

utgå från användarnas situation. Den kräver att bibliotekets medarbetare samverkar med sina kollegor lärarna på institutioner och utbildningsprogram. 3 I Studenternas Bibliotek betonades också att samarbetet mellan lärare och bibliotekarier aktivt bör understödjas och vid behov ges mer organiserade former. Vidare att "utbildning i informationssökning/bibliotekskunskap måste ges en fastare ställning under grundutbildningen, t.ex. genom poängsatta kurser vid flera tillfällen under utbildningen." 4 Hur efterlevs dessa rekommendationer på Mitthögskolan? I vilken grad kan biblioteket sägas vara integrerat i högskolan som pedagogisk resurs? Hur gestaltar sig samarbetet mellan lärare och bibliotekarier? Dessa är en del övergripande frågeställningar jag i uppsatsens första del önskar besvara. Den andra delen av undersökningen, dvs. hur bibliotekarierna uppfattar sin pedagogiska roll som förmedlare av informationskompetens, har jag baserat på kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk forskningsansats. Fenomenografin har sitt ursprung i INOM-gruppen (Inlärning och Omvärldsuppfattning) i Göteborg med Ference Marton som ledande gestalt. Inom biblioteks- och informationsvetenskap har en fenomenografisk forskningsansats använts av bland andra Louise Limberg i Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande och Christine Bruce i The Seven Faces of Information Literacy. Vid intervjuernas utformande har följande frågeställningar varit vägledande: Vilka uppfattningar av fenomenet informationskompetens omfattas av den undervisande personalen på Mitthögskolans bibliotek? Hur kan dessa uppfattningar antas påverka användarundervisningens utformning och innehåll? Är användarundervisningen anpassad efter de varierande uppfattningarna av fenomenet informationskompetens? Vilken pedagogisk roll kan eller bör bibliotekarien inta i användarundervisningen? Hur förhåller sig bibliotekariens pedagogiska roll med avseende att utveckla studenternas informationskompetens i förhållande till lärarnas? Min ursprungliga tanke var att mot bakgrund av bibliotekets pedagogiska policy jämföra hur personalen uppfattar sin pedagogiska roll som praktiker inom företrädesvis användarundervisningen. Då jag efterhand tyckte mig märka en konflikt mellan de pedagogiska visioner som hystes på biblioteket och dess ställning inom Mitthögskolan som helhet kom efterhand fokus att 3 Gellerstam, 2001, s. 30. 4 Hagerlid, 1996, s. 48. 5

förskjutas något. Därigenom har analysen av uppfattningarna av fenomenet informationskompetens möjligen fått något mindre utrymme än vad som ursprungligen var tänkt. Mitthögskolan har utmärkt sig som ledande på distansutbildning inom landet. Att närmare undersöka hur bibliotekariens pedagogiska roll gestaltar sig för studerande på distans vore förvisso intressant men har inte varit det primära syftet med denna uppsats. I samband med att jag redogör för det flexibla lärandet, Mitthögskolans förhållningssätt till lärande och utbildning, kommer dock en del aspekter på bibliotekets och bibliotekariens roll i nätbaserad distansutbildning att beröras. I det följande redogör jag för mitt val av käll- och litteraturmaterial. Därefter följer en beskrivning av den fenomenografiska forskningsansatsen samt intervjuernas upplägg och genomförande. Metod och källmaterial Litteratur- och källstudier I syfte att bilda mig en uppfattning om Mitthögskolans pedagogiska policy och bibliotekets roll i sammanhanget har jag studerat måldokument och kvalitetsutvecklingsprogram för verksamheterna. Jag har även granskat bibliotekets hemsida samt pedagogiska policydokument med anknytning till Forum för högskolepedagogisk utbildning och flexibelt lärande som arbetar för att utveckla en ökad medvetenhet om biblioteket som en pedagogisk resurs på Mitthögskolan. Genom Nina Ströms magisteruppsats Med informationskompetens som mål: en studie av den pedagogiska verksamheten på Karolinska institutets bibliotek kom jag i kontakt med den fenomenografiska forskningsansatsen. I syfte att fördjupa min teoretiska förståelse för informationssökning, informationskompetens och användarundervisning tog jag del av den tidigare forskning jag bedömde som mest relevant för mina frågeställningar innan intervjuerna inleddes. Även om detta rimligen påverkat min förförståelse har min strävan under intervjuernas genomförande hela tiden varit att, med fenomenologins grundare Edmund Husserls uttryck, sätta denna inom parentes. Vid analysen av resultaten har jag utgått från tre väl etablerade teorier inom LIS-forskningen, nämligen Carol Kuhlthaus osäkerhetsprincip och bibliotekariens potentiella pedagogiska roll som Counsellor, Louise Limbergs fenomenografiska undersökning av samspelet mellan 6

informationssökning och lärande samt Christine Bruces relational model of information literacy. I synnerhet Bruces The Seven Faces of Information Literacy, som anlägger ett fenomenografiskt perspektiv på informationskompetens, har varit vägledande vad gäller undersökningens allmänna upplägg. Samtliga nämnda teorier kommer att utvecklas under rubriken teoretiska utgångspunkter. För teoretisk orientering har jag också haft stor nytta av Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt av Limberg m.fl. 5 Denna behandlar visserligen främst aspekter på informationssökning och lärande inom skolbibliotek men innehåller som titeln antyder också beskrivningar av generellt applicerbara teorier. Den fenomenografiska forskningsansatsen reflexion kring metoden Fenomenografin syftar till att beskriva hur människor uppfattar olika fenomen i sin omvärld. Uppfattningar är således ett centralt och fundamentalt begrepp inom fenomenografin: Uppfattningar står ofta för det som är underförstått, det som inte behöver sägas, eftersom det aldrig varit föremål för reflexion. De utgör den referensram inom vilken vi samlat våra kunskaper eller den grund på vilken vi bygger våra resonemang. 6 Den ställning begreppet uppfattningar har inom fenomenografin kan tyckas erinra om det vetenskapsmannen och sedermera filosofen Michael Polanyi beskrivit som tacit knowledge, dvs. tyst kunskap. Enligt Marton kan en uppfattning beskrivas som en intern relation mellan den uppfattande och det uppfattade. En central distinktion inom fenomenografin är vidare mellan vad Ference Marton kallar ett första och ett andra ordningens perspektiv. Där det första ordningens perspektiv betecknar forskarens direkta, objektiva beskrivning av fenomenen åsyftar det andra ordningens perspektiv fenomenet såsom det uppfattas. Det är detta senare perspektiv, alltså hur fenomenen ter sig för den studerade i fråga, som man med den fenomenografiska forskningsansatsen söker förstå. Skillnaden mellan ett första och ett andra ordningens perspektiv är ett uttryck för ett ontologiskt grundantagande inom fenomenografin, nämligen att 5 Limberg, Louise, Hultgren, Frances, Jarneving, Bo, Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt, 2002. 6 Marton, Ference, Svensson, L., Att studera omvärldsuppfattningar. Två bidrag till metodologin, s. 20. 7

verklighetens betydelse eller mening är oskiljaktig från hur människan uppfattar sin omvärld. Denna icke-dualistiska världsuppfattning innebär inte ett förnekande av en av människan oberoende existerande verklighet. Men även om en yttre verklighet antas existera är det enligt fenomenografin omöjligt att beskriva denna oberoende av våra beskrivningar. 7 Ett grundläggande antagande inom fenomenografin är vidare att hur människor uppfattar, erfar eller förstår sin omgivning återspeglar sig i deras handlande. För att förstå hur och varför människor hanterar omvärlden på skilda sätt måste vi enligt fenomenografin först förstå hur de erfar omvärlden som de agerar i förhållande till. Hur bibliotekarierna uppfattar fenomenet informationskompetens torde därför även kunna säga något om hur de agerar som praktiker inom företrädesvis användarundervisningen. Inom fenomenografin strävar forskaren efter att beskriva variationer av hur ett fenomen uppfattas. Genom att påvisa variationer i hur ett fenomen uppfattas kan fenomenografin också visa på alternativ till hur en situation eller ett problem kan hanteras, vilket gör ansatsen särskilt lämpad i pedagogiska sammanhang. Enligt den fenomenografiska forskningsansatsen kan ett fenomen uppfattas på ett bestämt antal skilda sätt, vilka forskaren strävar att beskriva på en kollektiv nivå. Det är alltså inte uppfattningarna ur ett individuellt utan ett kollektivt perspektiv som är intressanta inom fenomenografin. Ett fenomen kan enligt fenomenografin uppfattas på ett bestämt antal kvalitativt skilda sätt och det är dessa som forskaren försöker kartlägga. Det bör kanske också framhållas att en individ mycket väl kan hysa flera kvalitativt skilda uppfattningar av samma fenomen. Inom den positivistiska forskningstraditionen uppmärksammas undersökningsobjektets natur innan datainsamlingen. Att bedöma resultatens validitet och reliabilitet blir då främst en fråga om att mäta rätt företeelse på ett korrekt och adekvat sätt. I kvalitativ forskning, där syftet är att via analys av erhållen data försöka förstå ett tidigare oklart problem, begrundas forskningsobjektets natur däremot snarare efter själva datainsamlingen. Frågornas inriktning gäller i huvudsak om att tolka och analysera rätt, dvs i vilken mån tolkning och analys representerar verkligheten. 8 Beträffande 7 I detta skiljer sig fenomenografin från en Husserlsk fenomenologi där man postulerar antagandet av en av människans föreställningar oberoende beskrivbar yttervärld. Se Uljens, Michael, Fenomenografi: forskning om uppfattningar, 1989, s. 14. 8 Alexandersson, Mikael, Den fenomenografiska forskningsansatsen i fokus, 1994. s. 129. 8

fenomenografin handlar frågorna om trovärdighet, noggrannhet och giltighet om i vilken mån resultaten verkligen representerar undersökningspersonernas uppfattningar. 9 Enligt Michael Uljens skiljer man inom fenomenografin mellan en vadoch en hur- aspekt av en uppfattning. 10 Vad-aspekten betecknar innehållet eller det objekt som tanken är riktad mot medan hur-aspekten betecknar det sätt på vilket fenomenet avgränsas och därmed uppfattas. I mitt fall är vad-aspekten fenomenet informationskompetens. Hur-aspekten, eller den referentiella aspekten, är sålunda det sätt på vilket fenomenet informationskompetens uppfattas av de undervisande bibliotekarierna. Ytterligare en åtskillnad kan enligt Uljens göras mellan primära och sekundära fenomen. Där de förra i första hand är konkreta ting som har en avsiktlig mening inbyggd i sig låter sig sekundära fenomen inte på förhand avgränsas och bestämmas innehållsmässigt. Som Johansson och Pilerot påpekar måste informationskompetens eller informationskunnighet ses som ett sekundärt fenomen, varför det under intervjusituationen blir särskilt viktigt att observera vad den intervjuade egentligen talar om. 11 Det visade sig också att flera kontaktbibliotekarier snarare beskrev fenomenet informationssökning än informationskompetens under intervjuerna. Detta har jag dock inte uppfattat som något större problem då det helt enkelt visar att kontaktbibliotekarierna naturligt nog uppfattar informationssökning som en viktig del av det vidare begreppet informationskompetens. Det skulle dock ha varit intressant att ha undersökt också lärares och elevers uppfattningar av informationskompetens, då detta förmodligen skulle ha genererat en fylligare och mer varierande förståelse av fenomenet. Jag vill därför understryka de här identifierade uppfattningarna av informationskompetens måste ses mot bakgrund av den specifika kontext som Mitthögskolans bibliotek utgör. Därmed inte sagt att jag inte tror att resultaten skulle kunna äga giltighet också i andra bibliotekssammanhang. Då syftet med kvalitativ forskning är att nå en fördjupad förståelse av fenomenen i fråga är det också av vikt att välja intervjupersoner med riklig kunskap om det undersökta fenomenet. Begreppet informationskompetens är kanske inte tillräckligt etablerat utanför 9 Alexandersson, 1994, s. 129. 10 Uljens, 1989, s. 23. 11 Johansson, Krister, Pilerot, Ola, Högskolelärares uppfattningar av informationskunnighet: en fenomenografisk studie, 2000, s. 21 ff. Johansson och Pilerot använder som jag förstår det begreppet informationskunnighet som synonymt för informationskompetens. 9

biblioteksvärlden för att lärares och elevers uppfattningar annat än indirekt ska kunna låta sig fångas. Intervjuernas upplägg och genomförande Då man inom fenomenografin strävar att förstå hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld har intervjuer naturligt nog blivit den förhärskande metoden att samla in data. Intervjuerna kan variera från att vara öppna och semistrukturerade till förhållandevis välstrukturerade. Oavsett struktur innehåller intervjuerna inga fasta svarsalternativ i enlighet med det fenomenografiska antagandet att det inte finns ett rätt eller lämpligt svar. 12 För mitt vidkommande har också en relativt öppen intervjustruktur fallit sig naturlig då syftet varit att söka förstå kontaktbibliotekariernas underförstådda uppfattningar av fenomenet informationskompetens. I Fenomenografi: forskning om uppfattningar ger Michael Uljens en beskrivning av vad det fenomenografiska forskningsarbetet innebär rent praktiskt, vilken jag i stort följt: 1. Företeelse i omvärlden 2. En eller flera aspekter av företeelsen väljs ut 3. Intervjuer om individers uppfattningar av företeelsen eller det aktuella problemet 4. De bandade intervjuerna (utsagorna av uppfattningen) skrivs ut på papper 5. Analys av de skriftliga utsagorna 6. Analysen resulterar i beskrivningskategorier 13 Enligt Limberg kan pedagogisk forskning läggas på tre nivåer: organisationsnivå, undervisningsnivå och inlärningsnivå. 14 För min del blir det främst de två förstnämnda nivåerna aktuella eftersom det är bibliotekariernas perspektiv som fokuseras mot bakgrund av Mitthögskolans övergripande pedagogiska policy. 12 Alexandersson, 1994, sid. 123. 13 Uljens, 1989, s. 11. 14 Limberg, Att söka information för att lära: en undersökning av samspelet mellan informationssökning och lärande, 1998, s 99. 10

På Mitthögskolans fyra campus arbetar drygt 20 kontaktbibliotekarier med användarundervisning. Av praktiska skäl och då den fenomenografiska metoden är tidskrävande fann jag det dock nödvändigt att begränsa mig till att intervjua kontaktbibliotekarierna på Mitthögskolans bibliotek i Härnösand och Sundsvall. Av de där arbetande elva kontaktbibliotekarierna, var det endast en som inte bedömde sig ha arbetat med användarundervisning i tillräcklig utsträckning för att ha något att tillföra som avböjde. Bibliotekarierna kontaktades via e-post med en kort beskrivning av uppsatsens syfte samt löfte om anonymitet och att materialet skulle behandlas konfidentiellt. 15 Jag förklarade också att det inte var de enskilda bibliotekariernas situation som intresserade mig utan att jag ämnade återge deras uppfattningar på en kollektiv beskrivningsnivå. De tio bibliotekarier som jag intervjuade, 8 kvinnor och två män, undervisar på olika institutioner studenter på grundutbildning och forskarutbildning. Ingen av bibliotekarierna har användarundervisning som enda arbetsuppgift. Intervjuerna varade mellan fyrtio minuter och upp till en och en halv timme vardera och genomfördes i lugn miljö på respektive campus. Den första intervjun ägde rum 2003-01-14 och den avslutande 2003-02-30. I redovisningen av resultaten anger jag källorna med siffror för att läsaren själv ska kunna bilda sig en uppfattning om de olika utsagorna. Numreringen har dock inget samband med i vilken ordning intervjuerna genomfördes. För att bilda mig en grundläggande uppfattning om den pedagogiska verksamheten på Mitthögskolans bibliotek gjorde jag inledningsvis en orienterande intervju med chefen för Mitthögskolans bibliotek i Härnösand, Elsa Gomez, och två där verksamma kontaktbibliotekarier. Jag har också intervjuat Brittmarie Myringer och Christine Lindqvist som är verksamma inom Forum för högskolepedagogisk utbildning och flexibelt lärande. Därutöver närvarade jag i Sundsvall 2003-01-23 vid ett av de återkommande möten som hålls av bibliotekets tvärgrupp för undervisning. Eftersom jag inte intervjuat någon före påbörjandet av denna uppsats genomförde jag en provintervju med en bibliotekarie som arbetar med användarundervisning vid Uppsala universitetsbibliotek. Under intervjuerna använde jag mig av en guide med de övergripande frågeställningar jag ämnade beröra. 16 Även om alla teman behandlades vid varje intervju följde frågorna ingen strikt ordning. Istället lät jag 15 Se bilaga 1. 16 Se bilaga 2. 11

bibliotekarierna utveckla sina tankegångar tämligen fritt, i linje med den fenomenografiska metoden. Intervjuerna spelades in på kassett och skrevs sedan ut ordagrant. Vissa partier som jag inte bedömde som relevanta för sammanhanget uteslöts dock. Det utskrivna materialet lästes sedan igenom upprepade gånger, varvid jag strävade efter att uppmärksamma likheter och skillnader i de olika utsagorna. Som redan betonats är det variationerna i hur fenomenet i fråga uppfattas som är av intresse inom fenomenografisk forskning. Inom fenomenografin söker forskaren att i analysen av intervjuerna finna och beskriva ett begränsat antal kategorier av uppfattningar av de specifika fenomen som är föremål för forskningen. 17 Beskrivningskategorierna sammanställs sedan i ett utfallsrum som representerar logiska förhållanden mellan olika uppfattningar av ett fenomen och därmed på sätt och vis själva fenomenet. 18 17 Limberg, 1998, s. 91. 18 Johansson, Pilerot, 2000, s. 32. 12

Forskningsöversikt Nedan redogör jag för forskning med anknytning till informationssökning, användarundervisning och informationskompetens samt definitioner av för uppsatsen centrala begrepp. Då forskningen kring informationssökning och informationskompetens är omfattande blir detta endast ett urval av vad jag bedömt vara av särskilt intresse för mina frågeställningar. Rubriken forskningsöversikt bör med andra ord inte tolkas alltför bokstavligt då jag inte haft för avsikt att ge någon uttömmande eller representativ bild av forskningen inom ämnena. I synnerhet beträffande definitionerna av begreppet informationskompetens går meningarna isär, varför jag valt att behandla detta begrepp för sig. Att följa någon strikt uppdelning har dock visat sig svårt eftersom forskningen kring informationssökning, informationskompetens och användarundervisning i hög grad överlappar. Informationssökning och användarundervisning Den engelska termen user education brukar översättas med användarutbildning eller användarundervisning. Det senare begreppet, som jag ansluter mig till i denna uppsats, kan enligt Limberg m.fl. beteckna all biblioteksrelaterad undervisning oavsett innehåll och målgrupper. 19 Innehållet i användarundervisningen kan således variera tämligen mycket men brukar enligt Studenternas Bibliotek omfatta bok- och bibliotekskunskap och informationssökning. Undervisning i bok- och bibliotekskunskap (eng. library skills) har bedrivits av bibliotekarier i framförallt skolbibliotek och högskolebibliotek under många decennier. 20 I den amerikanska högskolevärlden används ofta termen bibliographic instruction vilket antyder ett innehåll som fokuserar på 19 Limberg, Louise, Hultgren Frances, Jarneving, Bo, Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt, 2002, s. 99. 20 För en omfattande litteraturöversikt av över hundraårs erfarenheter av biblioteksundervisning se George, Mary, Instructional Services, 1990, s. 111. 13

undervisning om olika bibliografiska verktyg som kataloger, bibliografier och andra referensverk. Enligt Limberg m.fl. kan bibliotekskunskap jämföras med det Carol Kuhlthau beskrivit som det bibliografiska paradigmet inom LIS-forskningen med en fokusering på källor och söktekniker. 21 Kuhlthaus kritik av det bibliografiska paradigmet kommer jag att utveckla under rubriken teoretiska utgångspunkter. Under 1980-talet kom termen bibliotekskunskap att ersättas av färdigheter i informationssökning (eng. information skills) eller ibland informationsfärdigheter. Det sistnämnda uttrycket markerar att färdigheterna inte skall begränsas till biblioteksanvändning utan skall gälla informationskällor i vidare bemärkelse. 22 Parallellt med den informationsteknologiska utvecklingen har under 1990-talet begreppet informationskompetens blivit allt vanligare. Detta har kommit att omfatta inte bara informationssökningsfasen utan färdigheter och förmågor som knyts till inlärningsprocesser i vidare bemärkelse. 23 Hos flera forskare har utvecklingen från bibliotekskunskap till undervisning i informationskompetens lett till en förskjutning av intresset från informationssökningen som sådan till att även omfatta hur informationen bearbetas till kunskap. Användandet av informationen har härvidlag blivit mer centralt, även om detta enligt Limberg är avsevärt mindre utforskat än hur människor söker och anskaffar information: En vidare innebörd av begreppet informationsanvändning, som behandlar hur informationen bearbetas, analyseras och förstås beskrivs inte i modeller av informationssökning. Med informationsanvändning menar vi en i huvudsak intellektuell aktivitet som kommer till uttryck genom en rad olika tankar och handlingar: att läsa, att reflektera över inhämtad muntlig eller skriftlig information, att jämföra olika källor, att analysera granska och värdera, att göra synteser, att skapa mening ur informationen. 24 Ett flertal uppsatser i biblioteks- och informationsvetenskap som behandlar användarundervisning och pedagogik på högskolor och universitet i Sverige har skrivits. Så har Linda Karlsson i magisteruppsatsen Högskolebiblioteket i den pedagogiska processen undersökt hur användarundervisningen med avseende att utveckla studenternas informationskompetens gestaltar sig på tio svenska högskolebibliotek. Uppsatsen visar att ehuru en process mot ökad 21 Limberg, Hultgren, Jarneving, 2002, s. 103. 22 Limberg m.fl., 2002, s. 97. 23 Limberg, m.fl., 2002, s. 99. 24 Limberg m.fl., 2002, s. 28. 14

ämnesintegration med informationskompetens som mål pågår domineras användarundervisningen främst av biblioteksintroduktion och grundläggande informationssökning. I magisteruppsatsen Informationskompetens - ett nytt mål för den högre utbildningen har Boel K. Gustafsson analyserat hur BIBSAM: s rekommendationer i Studenternas Bibliotek efterlevs på ett flertal av landets högskolor. Gustafsson granskar bland annat huruvida begreppet informationskompetens finns inskrivet som ett övergripande mål för fem universitet och fem högskolor, däribland Mitthögskolan. Av dessa visade sig endast Linköpings universitet ha med informationskompetens som ett övergripande mål för utbildningen. Linköping beskrivs också som ett föredöme vad utvecklingen av användarundervisning beträffar. Gustafssons undersökning visar att flexibilitet och kritiskt förhållningssätt är vanligt förekommande honnörsord men utan att relateras till kunskaper i informationshantering. Flera av biblioteken har som mål att deras undervisning ska var integrerad i högskoleutbildningen. Målbeskrivningen går dock sällan igen i högskolans/universitetens övergripande dokument. [ ] IT-kunskaper är något som man generellt anser viktigt. Detta sätts dock alltför sällan i samband med informationshantering eller med bibliotekens undervisning. Det verkar som om IT-kompetens är vad som eftersträvas. Det bredare begreppet informationskompetens, har inte anammats. 25 Beträffande bibliotekariernas möjligheter till pedagogisk fortbildning konstaterar Gustafsson en viss positiv tendens. Ett genomgående problem är dock att kunna frigöra personal för fortbildning då personalstyrkan inte ökat i relation till antalet studenter. Flera av biblioteken efterlyser fler bibliotekarier som arbetar med användarutbildning. 26 Brister i samarbetet med lärarna är ytterligare ett uppenbart problem med användarundervisningen som enligt Gustafsson skulle kunna upphjälpas med implementeringen av PBL-metodik. Biblioteken ser lärarna som en viktig grupp att bearbeta: dels genom att lärarna är en mer begränsad grupp än eleverna, dels för att förbättra samarbetet med lärarna genom att de får en större förståelse för betydelsen av bibliotekets undervisning. 27 I likhet med Gellerstams kartläggning i Den första uppgiften vittnar Gustafssons uppsats om att fastän stödet för biblioteken förbättras något 25 Gustafsson, Boel K, Informationskompetens - ett nytt mål för den högre utbildningen?: bibliotekarien befäster sin roll som pedagog, 1998, s. 30. 26 Gustafsson, 1998, s. 56. 27 Gustafsson, 1998, s. 57. 15

uppvisar universitets- och högskoleledningarna ingen generell förståelse för biblioteket som en pedagogisk resurs. Nina Ströms magisteruppsats Med informationskompetens som mål - en studie av den pedagogiska verksamheten på Karolinska institutets bibliotek, vill jag utveckla lite närmare. Ström undersöker hur bibliotekarierna uppfattar sin roll som praktiker inom ramen för den policy för användarundervisning som utarbetats vid KIB. Karolinska institutets bibliotek har uppmärksammats som ett eftersträvansvärt exempel vad gäller pedagogiskt nytänkande på forskningsbibliotek och har anställt en pedagogisk utvecklare på heltid. Ström, som använder sig av en fenomenografisk forskningsansats, kommer fram till tre variationer i hur bibliotekarierna uppfattar användarundervisningen. Ett biblioteksorienterat synsätt fokuserar på det egna biblioteket och att lära studenterna att söka i de viktigaste databaserna. Det sökprocessorienterade synsättet innefattar dessutom aspekten att sökprocessen ska vara generaliserbar och möjlig att applicera utanför det specifika bibliotekets ramar. Det ämneskunskapsorienterade synsättet slutligen är mest komplext då det också sätter in informationssökningsprocessen i en vidare kontext, nämligen lärandeprocessen. 28 Också bibliotekariernas syn på informationskompetens indelar Ström i tre kategorier. I det första informationssökningsorienterade synsättet fokuseras förmågan att söka information, att förstå hur en databas fungerar och att kunna navigera fram till olika källor. Detta färdighetsorienterade eller instrumentella synsätt på informationskompetens kan möjligen ses som ett uttryck för det bibliografiska paradigmet inom forskningen. Det andra synsättet innefattar förutom att behärska informationssökningsprocessen också att använda informationen och kunna omvandla den till kunskap. Det tredje synsättet slutligen är enligt Ström det mest komplexa och påminner om Christine Bruces relational model of information literacy. Detta synsätt betonar att begreppet informationskompetens inte går att mäta eller definiera, utan måste ses utifrån användarnas perspektiv och utifrån informationens kontext. 29 Ströms undersökning antyder också att ett mer traditionellt förmedlingspedagogiskt synsättet existerar parallellt med det studentorienterade synsättet på KIB. Ett utökat samarbete mellan bibliotekarier och ämneslärare skulle enligt Ström göra användarundervisningen mer 28 Ström, Med informationskompetens som mål - en studie av den pedagogiska verksamheten på Karolinska institutets bibliotek, 2002, s. 51. 29 Ström, 2002, s. 51. 16

meningsfull för studenterna och öka förutsättningarna att nå informationskompetensmålet. Informationskompetens Begreppet informationskompetens, en vedertagen översättning av information literacy, har varit föremål för ett otal definitioner, varierande alltifrån vissa normativa färdigheter eller egenskaper till mer övergripande förhållningssätt. Någon allmän konsensus om begreppets innebörd finns således inte, disagreement over the term information literacy is fairly strong and seems to be widespread. 30 Dessutom angränsar definitionerna av information literacy till begrepp som computer, Internet och media literacy, vilka det skulle föra för långt att gå in närmare på här. 31 Att uppfattningarna om innebörden i information literacy står i nära relation till den informationsteknologiska utvecklingen är dock ovedersägligt. Stundom har begreppet kommit att framställas som en nödvändig förutsättning, ja t.o.m. a survivial skill i det omtalade informationssamhället. Paul Zurkowski, dåvarande ordförande i amerikanska Information Industry Association som anses ha varit den förste att använda sig av begreppet, förknippade det emellertid främst med effektiv problemlösning i arbetslivet inom i synnerhet den privata sektorn. 32 Att information literacy sedermera kommit att relateras till lärande i informationssamhället framgår tydligt i den definition som återfinns i ALA:s (American Library Association) Final Report som haft avgörande betydelse för receptionen av begreppet i bibliotekssammanhang. Information literacy framställs om inte likställs här med en förmåga till lärande i allmänhet och livslångt lärande i synnerhet: Ultimately information literate people are those who have learned how to learn. They know how to learn because they know how information is organised, how to find information and how to use information in such a way that others can learn from them. 33 30 Bawden, David, Information and digital literacies: a review of concepts, 2001, s. 231. 31 Se Bawden, 2001, Information and digital literacies: a review of concepts, s. 218 ff. för en diskussion av begreppen. 32 Zurkowski, Paul, The information service environment: relationships and priorities, 1974. 33 American Library Association Presidential Commission on Information Literacy, Final Report, Chicago, 1989, URL: http://www.infolit.org/documents/89report.htm. [2003-05-17] 17

Denna koppling mellan informationskompetens och livslångt lärande tillskrivs i ALA:s rapport vittgående sociala och demokratiska implikationer, vilket påkallar: a restructuring of the learning process [ ] based on information resources available for learning and problem solving throughout people s lifetime [which] would not only enhance the critical thinking skills of students, but will also empower them for lifelong learning and the effective performance of professional and civic responsibilities. 34 Jeremy J. Shapiro och Shelley K. Hughes tillmäter begreppet en till synes ännu större signifikans än ALA:s Final Report. I artikeln Information Literacy as a Liberal Art kritiserar de tendensen att beskriva begreppet i termer av normativa färdigheter. Istället efterlyser de en utvidgning av begreppet till ett slags humanistiskt informationsbildningsideal i analogi med den betydelse artes liberales hade i det medeltida samhället: But information literacy should in fact be conceived more broadly as a new liberal art that extends from knowing how to use computers and access information to critical reflection on the nature of information itself, its technical infrastructure, and its social, cultural and even philosophical context and impact. 35 Som Philip Candy påpekat finns det a tension between information literacy as a public phenomenon and as a individual or private phenomenon. 36 Det senare synsättet har tagit sig uttryck i diverse listor över egenskaper eller färdigheter som en informationskompetent person förväntas kunna uppvisa. Som exempel kan nämnas de av den amerikanska Association of College and Research Libraries sammansatta Information Literacy Competency Standards. 37 Dessa består av fem grupper av standards med 22 underavdelningar (performance indicators) och 87 färdigheter eller outcomes. Genom det Nordiska forumet för informationskompetens har ACRL:s standarder nyligen översatts till svenska. Som antytts har kritik riktats mot detta mer färdighetsorienterade eller behavioristiska synsätt på informationskompetens. Christine Bruce alternativa relationsorienterade synsätt kommer jag att beskriva utförligare längre fram. 34 ibid. 35 Shapiro, Hughes, Information Literacy as a Liberal art, 1996, s 4 ff. 36 Candy, Phil., Major themes and future directions, 1996, s.139. 37 ACRL, 2000, Information Literacy Competency Standards for Higher Education. Standards, Performances, Indicators, and Outcomes, URL: http://www.ala.org/content/navigationmenu/acrl/standards_and_guidelines/standards.pdf [2003-05- 17] 18

Som torde ha framkommit är det vanligt inom biblioteksvärlden att se på informationskompetens som en naturlig utveckling och breddning av den traditionella biblioteksundervisningen. Most librarians have taken a closely focused view of it as a form of, or perhaps a successor to, traditional user education`, library skills` or, perhaps most directly bibliographic instruction`. 38 Rader och Coons menar emellertid att det finns en tydlig skillnad mellan undervisning i informationskompetens och den mer traditionella användarundervisningen.: bibliographic instruction is more often a situation-specific response, whereas information literacy contributes towards life-long learning by educating individuals to effectively utilize and evaluate information. 39 Även om det således råder olika uppfattningar om begreppets innebörd är det enligt Snavely och Cooper möjligt att använda det som ett paraplybegrepp för vissa allmänna trender inom den mer traditionella användarundervisningen som: Independent learning, with students able to undertake all steps of the ALA definition; Ability to apply these principles throughout a lifetime; Instruction in a wider variety of information resources (print as well as electronic); Shift from strictly content-based instruction on particular resources to a process-based and user-focused approach; Faculty collaboration; Association with new instructional techniques, such as active learning and critical thinking 40 I Meningen med informationskompetens: En undersökning av begreppet informationskompetens i en svensk biblioteksdiskurs problematiserar Christer Eld utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv de innebörder som tillskrivits begreppet. Eld uttrycker en viss skepsis inför att få lärare och forskare att omfatta en syn på biblioteket som i första hand en pedagogisk resurs. 41 Som jag 38 Bawden, D., Information and digital literacies: a review of concepts, s. 235. 39 Rader, H., Coons, W., Information literacy: one response to the new decade, 1992, s. 118 ff. 40 Snavely, L., Cooper, N., The information literacy debate, s. 9 ff. 41 Eld, Christer, Meningen med informationskompetens: en undersökning av begreppet informationskompens i en biblioteksdiskurs, 2001: s. 54. 19

uppfattar det handlar det emellertid inte om att som Eld gör gällande att etablera en syn på biblioteken som jämbördiga utbildningsinstitutioner, utan snarare om att förankra en medvetenhet om bibliotekets unika kompetens som pedagogisk resurs för den högre utbildningen. Beteckningen utbildningsinstitution är i detta sammanhang av underordnad betydelse och ska kanske inte uppfattas alltför bokstavligt. Eld förefaller vidare enligt min mening något inkonsekvent i sina slutsatser av hur begreppet informationskompetens konstitueras i biblioteksdiskursen. Å ena sidan frågar han vilka anspråk biblioteksföreträdare kan göra utifrån begreppet om det som i Studenternas Bibliotek framförallt kommer att beskrivas som en angelägenhet för ämneslärare och undervisning, å den andra efterlyser han en utveckling av begreppets innebörd så att det kommer att omfatta en betydligt större diskurs. Som Eld påpekar finns det dock en risk att begreppet tappar sin substans om det samtidigt som det kommer att beskrivas som en biblioteksspecifik angelägenhet tillskrivs alltför vittsyftande implikationer vad gäller individuell och samhällelig utveckling. 20

Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel presenterar jag mer utförligt den forskning som varit av särskild vikt för min uppsats. Först redogör jag för Carol Collier Kuhlthaus teori om en osäkerhetsprincip och bibliotekariens potentiella pedagogiska roll som Counsellor. Därefter övergår jag till att beskriva Louise Limbergs fenomenografiska undersökning av samspelet mellan informationssökning och lärande. Avslutningsvis redogör jag för Christine Bruces relational model of information literacy. Carol Kuhlthaus osäkerhetsprincip I Seeking Meaning: a process approach to library and information science vänder sig den amerikanske forskaren Carol Kuhlthau mot vad hon betecknar som det bibliografiska paradigmet inom LIS-forskningen. Kuhlthau menar att den forskning som bedrivits inom fältet användarstudier, dvs. hur människor söker och använder information, begränsats av en fokusering på systemet varför användarens perspektiv i hög grad negligerats. Connections need to be made between the way people use information and the way libraries and systems provide information. 42 Forskningen har präglats av en dualistisk syn på informationshanteringen där användaren ses som en passiv mottagare av information. Kuhlthau utgår från ett konstruktivistiskt synsätt på informationssökningen där användaren aktivt konstruerar eller skapar mening ur informationen. The person seeks meaning, rather than a right answer, and views information as a way of learning and finding meaning or as a process of construction. 43 Att söka information måste enligt Kuhlthau ses inom ramen för en lärandeprocess där tankar, känslor och handlingar i ett dynamiskt samspel påverkar individen. I synnerhet i den inledande fasen av informationssökningsprocessen, innan individen kunnat formulera ett fokus, 42 Kuhlthau, Carol, Seeking Meaning - A Process Approach to Library and Information Services, 1993, s. 2. 43 Kuhlthau, 1993, s. 3. 21

dominerar känslor av osäkerhet och frustration. Kuhlthau menar att dessa affektiva aspekter inte vederbörligen uppmärksammats inom forskningen, då the bibliographic paradigm is based on certainty and order whereas the users constructive process is characterized by uncertainty and confusion. 44 Med stöd i George Kelleys inlärningspsykologiska teori formulerar Kuhlthau en osäkerhetsprincip, the uncertainty principle, som grund för användarundervisning och referensarbete. Synen på informationssökningen som en komplex och individuell konstruktionsprocess kräver ett annorlunda förhållningssätt gentemot användaren än vad som varit fallet under det bibliografiska paradigmet. Kuhlthau menar att biblioteken måste erbjuda services that centers on seeking meaning rather than merely locating sources och att bibliotekariens roll därför bör bli mer av en vägledare, Counsellor. Denna roll förutsätter emellertid insikt i användarnas individuella informationsbehov, vilket i sin tur implicerar ett nära samarbete med lärare och andra inblandade aktörer. Det primära syftet med undervisningen bör enligt Kuhlthau vara att bereda eleverna för att kunna lära i framtidens informationssamhälle. The objective of education at the Counsellor level goes beyond obtaining skills for self-reliant library users to achieve an ability for life-long learning, or what is being called information literacy. 45 Louise Limberg: informationssökning och lärande I doktorsavhandlingen Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande har Louise Limberg studerat samspelet mellan informationssökning och lärande utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Limberg kritiserar på en rad punkter det kognitiva synsätt som präglat användarstudier sedan 1980-talet. 46 Liksom Kuhlthau menar Limberg att informationssökning måste studeras utifrån användarens perspektiv och som en meningsskapande process. Limberg menar dock att Kuhlthaus forskning ger uttryck för ambitionen i ämnet att finna en generell modell av informationssökningsprocessen: Därför har hon inte fördjupat studiet av hur de användare, som avvek från hennes modell faktiskt uppfattade sökprocessen. Med sin redovisning av sådana avvikelser har hon ändå öppnat möjligheten för andra att göra sådana studier. 47 Med sin fenomenografiska 44 Kuhlthau, 1993, s. 8. 45 Kuhlthau, 1993, s. 154. 46 Se Limberg, 1998, s. 35. 47 Limberg, 1998, s. 231. 22

forskningsansats intresserar sig Limberg för variationer i hur fenomenet informationssökning uppfattas. Genom att följa gymnasister under ett fördjupningsarbete om fördelar och nackdelar av ett svenskt EU-medlemskap undersökte hon hur olika sätt att uppfatta informationssökning påverkade inlärningsresultaten. Limbergs resultat tyder på att en syn på informationssökningen som att hitta rätt faktauppgifter leder till en ytlig och fragmentarisk förståelse för ämnet. Uppfattningen av informationssökning som att granska och analysera ger däremot en holistisk och fördjupad förståelse av uppgiften. Limbergs resultat tyder således på ett nära samspel mellan uppfattningarna av fenomenet informationssökning och vad eleverna faktiskt lär sig om ämnet. Enligt Limberg är det vidare främst elevernas uppfattningar av användningen av informationen som påverkar inlärningsresultatet. Hur eleven formulerade sökbegrepp eller skaffade information samspelade inte med inlärningsresultatet på samma sätt. 48 Detta ger naturligtvis ytterligare stöd för tesen att informationssökning inte kan betraktas som ett isolerat fenomen utan måste ses i relation till och inom ramen för en vidare lärandeprocess. Limberg efterlyser mer forskning om hur bibliotekarier ser på informationssökning: Forskning om informationssökning borde närmare utforska bibliotekariers uppfattningar av fenomenet och hur uppfattningarna speglas i praktiken, exempelvis vid användarundervisning eller i referensarbete. 49 Christine Bruces relational model of information literacy I The Seven Faces of Information Literacy vänder sig den australiensiske forskaren Christine Bruce mot hur begreppet information literacy kommit att beskrivas i litteraturen. Den tidigare forskningen har enligt Bruce ofta varit präglad av antingen ett behavioristiskt eller ett processorienterat paradigm. Detta har lett till descriptions which emphasise attributes of individuals, that is knowledge, skills and attitudes, or processes of information use which individuals need to master. 50 Detta dualistiskt präglade synsätt, där information beskrivs som något objektivt utanför individen har också medfört att relationen mellan användaren och den specifika kontexten tenderat att 48 Limberg, 1998, s. 229. 49 Limberg, 1998 s. 228. 50 Bruce, Christine, The Seven Faces of Information Literacy, 1997, s. 35. 23

negligeras: The information user is described as having particular capabilities, whilst the relation between the individual and his or her world is ignored. 51 Bruce menar att en förutsättningslös beskrivning av fenomenet information literacy måste ta sin utgångspunkt från användarnas snarare än forskarens perspektiv såsom oftast varit fallet. Informationskompetens måste med andra ord beskrivas utifrån användarnas faktiska upplevelser av fenomenet och med hänsynstagande till den specifika kontexten. Med utgångspunkt i den fenomenografiska forskningsansatsen identifierar Bruce sju varierande uppfattningar av information literacy inom det högre utbildningssystemet i Australien: 1. The information technology conception information literacy is seen as using information technology for information retrieval and communication 2. The information sources conception information literacy is seen as finding information 3. The information conception information literacy is seen as executing a process 4. The information control conception information literacy is seen as controlling information 5. The knowledge construction conception information literacy is seen as building up a personal knowledge base in a new area of interest 6. The knowledge extension conception information literacy is seen as working with knowledge and personal perspectives adopted in such a way that novel insight are gained 7. The wisdom conception information literacy is seen as using information wisely for the benefit of others 52 Enligt Bruce uppvisar de ovan återgivna uppfattningarna av fenomenet information literacy en allt högre grad av komplexitet. De olika uppfattningarna av informationskompetens måste enligt Bruce ses mot bakgrund av hur relationen mellan användaren och informationen konstitueras. I de fyra första kategorierna uppfattas information som något objektivt och skiljt från användaren. Den femte uppfattningen förefaller komma närmast det 51 Bruce, 1997, s. 36. 52 Bruce, 1997, s. 154. 24