Svenska Klätterförbundets idéprogram

Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN & ORGANISATIONSFÖRSLAG

Föreningen Sportryttarna

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi?

Vi vill... Mål med mening

Målstegen del 3 Mål och strategier den 21 januari 2018 kl. 10:00

Svenska Klätterförbundet

Strategisk inriktning för Svenska Klätterförbundet

Välkommen till Utvecklingsträff

Svensk rodd idrotten hela livet

Svenska Klätterförbundet

Verksamhetsplan Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna

Ledamot i avdelningsstyrelse

Svenska Rugbyförbundet Strategisk plan Rugby - en sport för alla

VÅR RIDKLUBB MÅLSTEGEN DÄRFÖR FINNS VI TILL VAD VI STÅR FÖR DIT VI SIKTAR VAD VI SKA FOKUSERA PÅ

STRATEGI 2026 SAMTALSUNDERLAG TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN

Verksamhetsinriktning

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden

STRATEGI FÖR UPPLÄNDSK FOTBOLL

Program för Verksamhetsinriktning i Gammelstad Basketbollklubb

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet?

Verksamhetsmål uppfyllnad perioden

Protokoll från ordinarie styrelsemöte #179 för Svenska Klätterförbundet (Idrottens Hus, Stockholm, 5 maj 2012)

SvFF Mål & Strategi Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi

Förslag till Mål och Strategi för svensk fotboll

Svensk orientering VERKSAMHETSINRIKTNING MOT 2025

haninge kommuns styrmodell en handledning

Framtidsdag. Arbetsbok Skultorps Ryttarsällskap. Onsdagen den 8 jan Idrottens Hus

Verksamhetsinriktning

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Svensk Dövidrotts prioriterade verksamhetsområden 6 Utbildning 6 Breddidrott 7 Elitidrott 8 Information och marknadsföring 9 Internationellt arbete 10

PM till passet. Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och varumärkesplattform

STRATEGI 2026 TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET. Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen.

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom

PROPOSITION #1 FRÅN STYRELSEN I SVENSKA KÄLKSPORTFÖRBUNDET TILL ÅRSMÖTET SAMMANSÄTTNING AV STYRELSE

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

Strategi för svensk fotboll

Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet.

VERKSAMHETSPLAN 2017 En attraktiv verksamhet med utövaren i centrum

Bidrar vår förening till mångfald?

Vision Gymnastikforum den oktober 2011

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Det som är bra för skolidrott är bra för svensk idrott

STRATEGI sammanfattning. därför Svensk Basket vill bli bättre och samla sig. HUR SBBF:s styrelse och kansli har under hösten

STYRELSEN FÖRSLAG STRATEGIER OCH MÅL

Strategisk plan

Välkommen till. Ny i styrelsen. - en introduktion för nya styrelseledamöter

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Integrationsprogram för Västerås stad

Svensk orientering världens bästa för alla hela livet

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Svensk orientering världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Verksamhetsinriktning

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Dessa verksamheter skall genomsyra kärnverksamheterna: Värdegrunden Barnrättsperspektivet God hästhållning Säkerhet

VERKSAMHETSPLAN 2015

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

FÄKTNINGEN INFÖR FRAMTIDEN. Ett diskussions- och planeringsmaterial för föreningarna om mål och nyckeltal 2014

Capoeirastrategi 2025

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Personalpolitiskt program

Protokoll till ordinarie styrelsemöte #180 för Svenska Klätterförbundet (Idrottens Hus, Stockholm, 9 juni 2012)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet Svenska Castingförbundet (SCF)

Förbundsstyrelsens förslag

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Nedan använder vi bara namnet Malmö FBC, men det innefattar verksamheten både i Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom.

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten

Karlstads Tennisklubb. Verksamhetsplan

Protokoll från ordinarie styrelsemöte #176 för Svenska Klätterförbundet (Idrottens Hus, Stockholm, 11 februari 2012)

Program för personer med funktionsnedsättning

Strategisk plan för Linköpings Allmänna Simsällskap

Motion nr 15 Svenska Ishockeyförbundet m fl. En slagkraftig organisation på central och regional nivå med idrotten i fokus

Förbundsmötet Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan Stockholm. Sweden.

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

RIKSKONFERENS 23/ Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi

21 oktober NetCity, Forskarvägen 1, Örebro. Processledning och dokumentation: David Dahlström alt

FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE PÅ ÖRNSKÖLDSVIKS GK:S MOTION STADGEÄNDRING UTESLUTNING

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

Proposition om policyprogram för kommunikation och opinionsbildning

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Blekinge Simförbund. Verksamhetsplan 2011

Handlingsplan Vision 50/50 Saxnäs GK Verksamhetsidé, vision och värdegrund. Mål, mätpunkter, rutiner och aktiviteter.

Riktlinjer för styrdokument

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Verksamhetsinriktning

Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés Förbundsmöte 9-10 maj 2015, Scandic Triangeln Malmö

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Det sitter i väggarna workshop

SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET STRATEGI 2016 FOTO: ANDREAS WENNEBÄCK

Verksamhetsinriktning Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna Jämtland-Härjedalen

Transkript:

Antaget av förbundsmötet 2010 Svenska Klätterförbundets idéprogram

Klätterförbundets verksamhetsidé Vi främjar och utvecklar alla typer av klättring och gör dem tillgängliga för alla i Sverige. Vi företräder klättringens discipliner i den svenska idrottsoch friluftsrörelsen samt svensk klättring i utlandet.

Klätterförbundets värdegrund Klättring utmärks av glädje och gemenskap, rent spel, demokrati och delaktighet samt allas rätt att vara med. Tillgång till klättring är en rättighet som präglas av varsamhet, hänsyn och gott omdöme gentemot naturen och vår omgivning samt respekt för lokala accessbegränsningar. Klättring bedrivs med minsta möjliga skada på naturmiljön samt i samförstånd med naturvården. Organiserad utbildning och spridning av kunskap om säkerhet är kännetecknande för klättring. Disciplinernas mångfald och utövarnas egen frihet berikar sporten och stimulerar såväl inomhus- som utomhusklättring för både bredd och elit. Klättringens frihet tillåter var och en att välja sitt eget äventyr där färdigheter och risker balanseras. Hantering av risk genom kunskap och erfarenhet är ett personligt ansvar och får ej innebära fara för andra. Att hjälpa någon i nöd har absolut prioritet över att nå de egna mål vi sätter upp för oss själva. Svenska Klätterförbundet delar värderingarna hos de paraplyorganisationer som vi är medlemmar i.

Vi skall säkra tillgången till klättring i Sverige nu och i framtiden och fortsätta att utveckla tillgången på ett levande och hållbart sätt. Klätterförbundets vision Svensk klättring skall ha ett rikt föreningsliv med en livlig och aktiv klätterkultur, där förbundet tillgodoser klubbars och enskilda klättrares behov av utbildning, förkovran och samvaro. Vi skall vara huvudorganisationen för svensk klättring och se till att klättersporten och klättrare i Sverige strävar efter det bästa beteendet och aldrig slutar att utvecklas. Vi skall bejaka och sprida kunskap om klättringens mångfald och värderingar till aktiva och till allmänhet. Sverige skall vara en framgångsrik och inspirerande internationell klätternation inom såväl bredd som elit.

Bakgrund till Svenska Klätterförbundets idéprogram antaget på förbundsmötet 2010 Svenska Klätterförbundets förbundsmöte antog den 18 april 2010 idéprogrammet med verksamhetsidé, värdegrund och vision enligt SISU Idrottsutbildarnas ramverk Målstegen.! Idéprogrammet är ett steg i ett mångårigt arbete med att förbättra förbundets strategiska planering och uppföljning och att styra utvecklingen av svensk klättring under de närmaste tio åren. Arbetet startade i mitten av 2009 då förbundsstyrelsen initierade ett förändringsprojekt med syfte att uppdatera förbundets dåvarande huvudmål. Projektet valde, efter utvärdering av flera alternativ, en modell baserad på SISUs målstegen. Modellen tydliggör varför och för vem vi finns till, vart vi siktar, vad vi skall fokusera på samt vad vi skall uppnå och hur. Styrelsen och förbundets kommittéordförande arbetade på ordförandekonferensen i oktober 2009 fram ett första förslag på idéprogram med verksamhetsidé, värdegrund och vision enligt målstegen-modellen och örslaget gick ut på remiss till alla förbundets klubbar i december 2009. Efter att ha gått igenom klubbarnas remissvar, gjorde projektet ett antal förbättringar och presenterade ett uppdaterat förslag som skickades ut till alla klubbar för att motioneras kring till förbundsmötet. Förbundsmötet antog enhälligt förslaget. Modeller för strategisk planering Modeller för strategisk planering används för att man skall få hjälp med långsiktig planering och uppföljning genom ett ramverk. Traditionellt fokuserar de flesta modeller på att besluta och kommunicera sin idé (varför man finns), sin vision (vart man siktar), sina mål (vad man skall uppnå på vägen) och sin handlingsplan (hur man skall uppnå målen). Själva grundtanken med dessa modeller är att väl formulerade steg högre upp i modellen hjälper till att forma och styra de som är lägre ner. Likaså skall man kunna följa upp och bekräfta lägre steg för att försäkra sig om att de verkligen infriar det som står i de högre stegen. Oavsett vilken modell man jobbar med så är tydliga definitioner av alla begrepp mycket viktigt. Till exempel, det som i förbundets verksamhetsplan för 2008 2010 kallades för huvudmål, kallas enligt SISUs målstegen för vision. Ett mål i målstegen måste vara mätbart och formulerat så att det framgår när det skall vara uppfyllt. Strategi Värdegrund Introduktion till målstegen Idé Vision Mål Handlingsplan Verksamhetsområden Målstegen definierar sju steg för strategisk planering och uppföljning: verksamhetsidé, värdegrund, vision, verksamhets-områden, mål, strategi och handlingsplan. Anledningen att målstegen väljer att ha så många som sju steg, är att varje enskilt steg blir mycket lättare att definiera och att skilja från de andra. Det blir alltså totalt sett lättare att jobba med modellen, trots att den består av fler steg jämfört med många andra modeller. Tanken är att man börjar med att tydliggöra det första steget, fortsätter med det andra och så vidare. De sju stegen i modellen hänger intimt samman de första stegen formar och styr de som följer. De senare stegen ska uppfylla och infria det som anges i de övre. SISUs målstegen-dokumentation innehåller också så kallade hjälpredor för varje steg. Med hjälp av kontrollfrågor och diskussionspunkter kan man verifiera att det man skriver i respektive steg är riktigt och tillräckligt. Stegen beskrivs som följer. Steg 1: Verksamhetsidé (Därför finns vi till ) En beskrivning av vad man ska verka för, vad som ska uppnås eller vilket uppdrag man har. Detta brukar kallas för en organisations verksamhetsidé eller ett företags affärsidé. Ibland kan man möta begreppet mission vilket betyder ungefär samma sak. Steg 2: Värdegrund (Vad vi står för ) En beskrivning av grundläggande principer och beteenden som ledsagar organisationen, klubben eller teamet i sitt agerande; ett tydliggörande av hur man förhåller sig till varandra samt hur man förhåller sig till uppdraget. Steg 3: Vision (Dit vi siktar ) En beskrivning av ett framtida önskvärt tillstånd. En föreställning av vart man vill nå eller bli. En bild i medvetandet om en eftertraktad framtid som man starkt känner för och tror på. Visioner behöver inte vara mätbara (det kommer i steg 5). Steg 4: Verksamhetsområden (Vad vi ska fokusera på ) En beskrivning och sortering av olika områden, sektorer eller fält där insatser måste göras för att förverkliga verksamhetsidén.

Steg 5: Mål (Vad vi ska uppnå ) En beskrivning av vad som ska åstadkommas inom respektive verksamhetsområde, dvs. resultatet. Detta ska inte förväxlas med vad som ska göras. Mål måste vara mätbara och lätt kunna avgöras om de är uppfyllda. De bör också vara knutna till en deadline. Steg 6: Strategi (Hur vi ska uppnå ) En beskrivning av hur man ska uppnå respektive mål, alltså vilka åtgärder, handlingar eller aktiviteter man väljer. Detta brukar kallas i målstegen för strategi, men synonyma begrepp i andra modeller är ofta taktik och tillvägagångssätt. Steg 7: Handlingsplan (Från sagt till gjort ) En beskrivning av vem eller vilka som ska utföra vad och när det skall vara klart. Hur idéprogrammet tagits fram I verksamhetsidén fångar idéprogrammet andemeningen i ändamåls-paragrafen i förbundets stadgar med ett enklare språk (och flyttar de delar av paragrafen som har med värderingar att göra till värdegrunden). Idén framhäver också förbundets roll i samhället såsom representant för klättring i den svenska idrotts- och friluftsrörelsen. Det betyder att vi arbetar med både bredd och elit, motion och tävling, idrott och friluftsliv. Klätterförbundet delar många värdering med andra idrotts- och friluftsförbund genom våra medlemskap i paraplyorganisationerna Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv, samt de internationella unionerna för klättring och högfjällssport (UIAA), sportklättring (IFSC) och skidalpinism (ISMF). Idéprogrammet använder dessa organisationers stadgar som underlag för värdegrunden och belyser aspekter som är relevanta för klättring och för förbundet. Värdegrunden innehåller även de delar av förbundets ändamåls-paragraf som är relaterade till värderingar. Formuleringen av idéprogrammets vision är kulmen av ett omfattande arbete med behov och önskemål från klättrare, klubbar, tjänstemän och förtroendevalda i förbundet. Visioner enligt SISUs målstege är det förbundet siktar på och drömmer om. Det är önskvärda och realistiska drömmar, men behöver inte vara mätbara (det kommer i steg 5 i målstegen). Kansliet genomförde hösten 2009 en stor enkätundersökning bland klättrare i Sverige, med avsikt att avgöra vad man tycker är det viktigaste förbundet kan och skall ägna sig åt. Förbundets kommittéer listade under arbetet med programmet ett tjugotal viktiga visions-punkter, som antingen representerade verksamhet som förbundet redan ägnar sig åt eller verksamhet som vi borde ägna oss åt. Styrelsen utvärderade verksamhetsperioden 2008 2010 med avseende på förbundets huvudmål och fick fram värdefull information om hur de fungerat som vision. Baserat på enkätundersökningen, kommittéernas lista och styrelsens utvärdering, identifierades ett antal gemensamma grupper. Det är med utgångspunkt från dessa grupper som idéprogrammet formulerar en vision som fångar den information som kommit fram och de ambitioner alla klättrare, klubbar och förtroendevalda gett uttryck för. Under resans gång har idéprogrammet behandlats runtom i landet av klubbar som inkommit med remissvar på idé, värdegrund och vision. Efter förbättringar baserade på klubbarnas förslag, antogs idéprogrammet slutligen av förbundsmötet 2010. Tillämpning av idéprogrammet och målstegen Steg 4 7 i målstegen är inte med i idéprogrammet eftersom de är operativa programmet är långsiktigt och skall kunna gälla i flera år. Steg 4 7 skall följa av de tre stegen, dvs. man skall bedriva verksamhet i de områden som behövs för att realisera sin verksamhetsidé i enlighet med värdegrunden och för att nå visionen. Mål, strategi och handlingsplan (steg 5 7) skall sättas inom respektive verksamhetsområde (steg 4). Typisk så delas verksamhetsområdena upp på ett antal kommittéer som skriver verksamhetsplaner där de sätter mål (steg 5) och strategi (steg 6) för mandatperioden. Sedan går det löpande arbetet ut på att jobba enligt en handlingsplan (steg 7) för att implementera sin strategi och uppfylla satta mål inom sitt verksamhetsområde. Med väl utfört arbete kommer man närmare och närmare den eller de visioner som arbetet siktar på. De tidigare stegen formar och styr de som följer. De senare stegen uppfyller och infriar det som anges i de tidigare stegen. Under verksamhetsperioden 2010 2012 skall målstegen-modellen börja tillämpas i samtliga kommittéer. På förbundsmötet 2012 skall verksamheten beskrivas i enlighet med steg 4 och verksamhetsplanerna för styrelsen, kansliet och respektive kommitté vara formulerade i enlighet med steg 4 6. Med en väl förankrad verksamhetsidé, värdegrund och vision kan vi fokusera på framtiden och hur vi tillsammans skall lyfta svensk klättring till nästa nivå.! Idrottens Hus, 114 73 Stockholm