Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se
I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse i gränsen mellan god och måttlig status avgörs om ett vatten ska ha ett åtgärdsprogram eller inte. Bedömningsgrunder i händerna på vanliga vattenvårdare Eller har vi inte lika bra vattenkvalitet i Sverige som vi trodde?
Uppdraget God ekologisk status 2015 - vilken status har våra vatten idag? Omfattningen 28 837 sjöar och vattendragssträckor 539 kustvattenförekomster 3031 grundvattenförekomster ska statusklassas för att sedan åtgärdas och följas upp! Verktygen Direktivstexten Naturvårdsverkets handböcker Bedömningsgrunder Föreskrift och förordning
Vad är God ekologisk status? Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@ lansstyrelsen.se
Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Kvalitetsfaktorer Biologiska Kemi fysikaliska fisk plankton påväxtalger bottendjur makrofyter Direktivstexten Allmänna förhållanden: Naturvårdsverkets Syntetiska och handböcker icke syntetiska ämnen: Bedömningsgrunder Föreskrift och förordning Temp, syrgas, närsalter, surhet Enligt lista Hydro morfologiska Flödesdynamik Bottenstruktur Kontakt med Strandzon grundvatten Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@ lansstyrelsen.se
Miljöproblem Övergödning Försurning Hydromorfologisk påverkan Främmande arter Miljögifter
Förhållandet mellan beräknad bakgrundshalt enligt bedömningsgrunder och uppmätta fosforhalter i Örsundaån. 1 0,9 0,8 0,7 EQ 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1962-12-20 1968-06-11 1973-12-02 1979-05-25 1984-11-14 1990-05-07 1995-10-28 2001-04-19 2006-10-10 2012-04-01 Provtagningsdatum
Olika sätt att beräkna påverkan av fosfor Fosforhalt Halt mikrogram/ liter Bakgrundsvärde Halt mikrogram /liter Ekologisk kvot EK Treårsmedelvärde 2004 2006 217 Beräknat enligt "gamla" nya bg medelv 2004 2006 30 Bakgrund treårsmedelvärde/treårsmedelvärde 2004 2006 0,15 SMHI modellberäknad halt vid normalflöde 150 Beräknat enligt "gamla" nya bg medelv 1961 2006 29 Bk Bakgrund medel dl1961 2006/uppmätt medel 1961/2006 0,2 Uppmätt medelvärde dläd 1961 2006 142 Min "magkänsla" " = expertbedömning 55 SMHI bakg/smhi modellerad medelhalt 0,46 Max halt 69 Min halt 16 Median halt 29 Medel halt 30 Expertgissning i 55 Beräknat enl "nya" nya bg 53 SMHI modellberäknad bakgrund vid normalflöde 69 nytt referensvärde/uppmätt medelvärde 1961 2006 0,4
Övergödning Vattenmyndigheten har tagit fram källfördelning av fosfor i våra avrinningsområden. Ser ut så här: Netto till mynning från Örsundaån 23 ton Jordbruk Skog Myr Öppen Deposition 20 Hygge 11 Dagvatten Enskilda avlopp Avloppsreningsverk Industri Netto antropogent till mynning från Örsundaån 12,3 ton P_Jordb_Ant P_Hygge_Ant P_Dagv_Ant P_EnskA P_KARV P_Ind Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@ lansstyrelsen.se
Övergödning hur mycket ktmåste åt fosfor f reduceras med för att uppnå god status? Totalt transporteras enligt modellberäkning i Örsundaån 23,4 ton fosfor per år. Halten ska ned från ca 150 till 100 ug P/l = 7,8 ton fosfor per år. En 50 procentig minskning av antropogent bidrag från jordbruket samt en standardökning till normal skyddsnivå för alla enskilda avlopp ger följande förslag till reduktion: 5,5 ton från jordbruk 0,45 ton från enskilda avlopp = 5,9 ton Källa: PLC 5, SLU Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@ lansstyrelsen.se
Kiselalger Hög status kiselalger Hur fördelar sig statusbedömningen för näringsämnen i de olika statusklasserna för kiselalger och bottenfaunaindexet för övergödning? God status kiselalger Måttlig status kiselalger Status för näringsämnen Bottenfauna Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Hög status DJ-index God status DJ-index Måttlig status DJ-index Otillfredsställande status DJindex
Hur många procent av de prover därdenden biologiska kvalitetsfaktorn klassats i hög eller god status har också god eller hög status med avséende på närsalter? Hur väl stämmer de olika kvalitetsfaktorernas statusklassning överens? Hög eller god status DJ index bottenfauna Hög eller god status kiselalger Hög eller god status näringsämnen 71 75 Måttlig eller sämre status näringsämnen 29 25 Måttlig eller sämre status DJ index bottenfauna Måttlig eller sämre status kiselalger Hög eller god status näringsämnen 36 16 Måttlig eller sämre status näringsämnen 64 84 Hög eller god status DJ index bottenfauna Måttlig eller sämre status DJ index bottenfauna Hög eller god status kiselalger 68 36 Måttlig eller sämre status kiselalger 32 64
Hydromorfologisk påverkan Fisken återspeglar hydromorfologisk påverkan, det vill säga vandringshinder, rensning, uträtning, kulvertering och markanvändning i närmiljön. Den hydromorfologiska statusbedömningen kan bara sänka ett vattens status t från hög till god, men den kan också användas som ett underlag för expertbedömning av status. Hur? Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@ lansstyrelsen.se
Koppling mellan vandringsmöjligheter i ett vattendrag och fiskens status Statusklassning av kontinuitet där fisken har dålig status Norra Östersjödistriktet Statusklassning av kontinuitet där fisken har otillfredsställande status Norra Östersjödistriktet b p m g h okl b p m g h okl Fördelning av statusklassning för kontinuitet i Norra Östersjödistriktet Statusklassning av kontinuitet där fisken har måttlig status t Norra Östersjödistriktet Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@ lansstyrelsen.se b p m g h okl Statusklassning av kontinuitet där fisken har god status Norra Östersjödistriktet b p m g h okl b p m g h okl
Strategi: Hydromorfologisk påverkan i form av vandringshinder och biotopförstöring i vattendrag är inte bra för fiskens status och skall därför åtgärdas. Sänkningar av grunda sjöar accelererar ansträngda syrgasförhållanden och förkortar sjöarnas livslängd med flera hundra år. En höjning av vattennivån i sänkta sjöar är en naturvårdande insats som förbättrar statusen i sjön. Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@ lansstyrelsen.se
Fä Främmande arter kommer inte att bedömas på vattenförekomstnivå utan på distriktsnivå. Det finns främmande arter som kan påverka den ekologiska statusen negativt men verktyg för att bedöma detta finns inte idag.
Kemisk status tt MILJÖGIFTER Gemensam strategi för kust och inlandsvatten Kemisk status bygger på uppmätta halter av enbart prioriterade ämnen Dålig status där EU:s gränsvärde överskrids krävs att mätdata finns Miljöproblem: Miljögifter Miljöproblemet miljögifter innefattar även en påvisad risk för förekomst av förorenande ämnen Ger en mer riktig bild av hur det ser ut i verkligheten och pekar ut både förorenade och potentiellt förorenade områden Underlag från en påverkansanalys som värderat och summerat risken för spridning av föroreningar från åkermark, hårdgjord yta, förorenade områden, industrier, enskilda avlopp och transport
Miljöproblem: MILJÖGIFTER Förorenade områden Bekämpningsmedel i jordbruket Kommunala avloppsreningsverk rpp Enskilda avlopp Industrier Vägar, hamnar Urbana områden antal vatten nförekomster 140 120 100 80 60 40 uppnår ej god kemisk status god status miljögifter ett miljöproblem 20 0 vattendrag sjöar kust
Vad är nästa stora arbetsuppgift? Åtgärder! Följa upp åtgärder Hur mäter man förbättringar? Vi behöver nya data! Vi behöver dialog med forskarna. Vad är mänsklig påverkan och vad är naturligt? Nästa sexårscykel, och nästa