JVTC en historisk återblick

Relevanta dokument
Så samverkar akademi, Trafikverket och näringsliv för bättre järnvägsunderhåll. Ulla Juntti Omicold och LTU

The Top of Rail Research Project

En nationell kraftsamling för effektivare underhåll

Resultatkonferens Välkommen!

Framtidens Järnvägsunderhåll Att vandra genom dödens dal

BVFF Bana Väg För Framtiden

En samverkansmodell för bättre underhåll

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden?

SAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR

Fördjupad branschsamverkan i epilot119

INFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB

Verklighetslabb digital järnväg

Projektering, inköp, drift och underhåll och förrådshållning Anvisning, instruktion. Utgiven, första utgåva

En samverkansmodell för bättre underhåll

EN INNOVATIV TESTREGION I EUROPEISKA ARKTIS. Roland Larsson Dekan teknisk fakultet, Luleå tekniska universitet

Verklighetslabb digital järnväg

Järnvägens dagsform vårt utgångsläge

epilot 119 Uppföljning av nulägesanalys

Utbildning inom väg- och trafikområdet

Workshop 25 oktober 2017

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Historikk Skinnesliping på Ofotbanen og Malmbanen

Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik

Nya tekniklösningar för underhållsmätning

JBS FOU-AGENDA KAJT höstseminarium Staffan Håkanson

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Resultat- och effektredovisning

arbetet kännetecknas av en öppen process.

Testbed Railway - VAD

Stokastisk simulering inom hållfasthetslära. Tomas Dersjö Delprogram: Fordonsutveckling

FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR DET SVENSKA JÄRNVÄGSSYSTEMET

Internationell mobilitet på forskarnivå

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande

Innovation för framtidens infrastruktur. Hur bygger vi Öresundsbron med nollutsläpp 2045?

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor

MODELL & FÖREBILD nr 2

Havator Group Presentation av Deltagare

Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF. Pontus Gruhs FoI-ansvarig

Effektiva tågsystem för godstransporter

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Hållbar utbildning vid LTU

Välkomna! Hur påverkar det här oss? Omvärldsanalysens vanligaste fråga: Framtiden är redan här, den är bara ojämnt fördelad

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Utveckling av beredskapsplaner

Utveckling av järnvägen - vad händer i Europa?

Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD

Banbrytande kompetens

Bilaga 1, rektorsbeslut nr YTTRANDE Dnr Näringsdepartementet Stockholm

Framtidens Järnvägsunderhåll

INFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr Luleå

Tillfällig mottagningsanläggning för schaktmassor i Stockholm stad

Kompetensbas som stödjer Agenda hur utvecklar vi den?

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

Var är vår bransch på väg? Och vad gör BOTI? boti.se

NCC Construction Sweden

Trafiksäkerhetsinstruktion:

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni *)

Järnvägens organisa-on hur möta fram-dens utmaningar? KTHs järnvägsseminarium Staffan Håkanson

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

CE-märkning av räcken och andra skyddsanordningar enligt SS-EN Informationsdagar maj Lund 9 maj Sigtuna 11 maj Göteborg 19 maj Umeå

Track Logger och OH-camera - Tillsyn utan att störa - Dan Larsson Damill AB

Järnvägens bidrag till en positiv samhällsutveckling

Arctic Tests, en arktisk testbädd

Kompetensnav, inbyggda system

Klimatsynk Klimatsmarta lösningar, om att leverera och använda hållbara transporter. Dr Jan Nylander Region Gävleborg

Utbildningsöversikt vindkraft

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i forskning inom ramen för miljöledningssystemet

Framtidens friska arbetsplatser?

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar

Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning

rra SALA r3ilaga KS / 122 /1 KOMMUN SALA KOMMUN Ink Kommunstyrelsens förvaltning Olarienr Opb:

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm

Vårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens Bo Krogvig, LKAB

Affärsmässig företagsutveckling

Verksamhetsplan 2018

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor

Minnesanteckningar från möte med nätverket personalfunktionsansvariga.

LKAB Lars-Eric Aaro. Vd och koncernchef PERFORMANCE IN IRONMAKING

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä

STÅLKONSTRUKTION I FOKUS

Big data inom vinterväghållning

Framgångsfaktorer för en global projektverksamhet. Håkan Elvingson

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Postnord Sverige AB. Agnes Karlsson Regionchef

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar?

Go:smart-Ubigo: Erfarenheter från ett innovationsprojekt

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH

Erfarenheter implementering Säkerhetsledningssystem

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Nationell Transportplan Vad är gjort och vad kommer framöver? Nils Alm Planering Region Nord

MaKS. Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara. Pajala /Junosuando 17 december Krister Palo. Samordnare MaKS projektet Mineraler och gruvor

Forskning och utveckling inom landstinget

Case Euro Accident. IMCure

Transkript:

JVTC en historisk återblick Ulla Juntti Omicold, Dan Larsson Damill, Per-Olof Larsson-Kråik Trafikverket Genom branschsamverkan

Stax 30 ton 1995-97 Förstudie forts. T2K2 1997-98 JvtC 1998-

Tillblivelsen Under 1990-talet konstaterade LKAB att de behövde effektivisera och minska sina kostnader för malmtransporterna för att kunna fortsätta konkurrera på den globala marknaden Önskade åtgärder var att investera i nya lok och vagnar och höja axellasten från 25 ton till 30 ton. LKAB diskuterade detta med Banverket och det beslutades om ett utredningsprojekt med namn Stax 30 ton på Malmbanan. Chef för Norra Banregionen Olle Bylesjö insåg omfattningen och samt att det behövdes ett nytänk varvid projektet förutom parterna Banverket och LKAB, även bjöd in akademin (nuvarande LTU), Rälstillverkaren Inexa, NSB (Norges statsbaner) m.fl. På LTU fanns flera avdelningar med järnvägsintresse och däribland professor Lennart Karlsson vid avdelningen DMK. Olle Bylesjö och Lennart Karlsson inledde då ett samarbete som skulle leda i riktning mot JVTC.

Pionjärerna i bild Olle Bylesjö, Regionchef på Trafikverket Lennart Karlsson, Professor vid avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion på LTU

STAX 30 ton på Malmbanan Resultat i hårda parametrar Startade 1995 och avslutades 1997 Resultatet i hårda parametrar visade att uppgradering var möjlig om vissa åtgärder genomfördes Lärdom hämtades från USA och Kanada Receptet blev Härda Slipa - Smörja Broar, trummor förstärkas/bytas Bankroppen förstärkas UIC 60 räler, betongslipers och Pandrolbefästning

STAX 30 ton på Malmbanan Resultat i mjuka parametrar Parterna upplevde att den samverkan och det utvecklingsdriv som uppstått och rått genom hela projektets gång upplevts som mycket lärorikt och positivt. Man ville finna vägar att fortsätta detta samarbete och ta till vara den utvecklingsprocess som påbörjats Man beslutade att det skulle genomföras en förstudie för att undersöka möjligheterna att starta ett kompetenscentrum vid Luleå Tekniska Högskola (universitet fr.o.m. 1997)

Förstudie om att starta ett kompetenscentrum

Vi som arbetade med denna förstudie Dan Larsson, Foing, LTU Per-Olof Larsson, Doktorand, LTU Ulla Espling/Juntti, projekteringsledare, Banverket

Förstudiens innehåll och starten av T 2 K 2 Nuläge forskning - KTH, Chalmers, VTI, EU, Amerika. Behov av forskning stort Glada planer på Fullskalig testrigg Rundspår Komptenscentrum Beslut Fortsätt arbetet Arbetsgrupp, Inexa, BV, LuTH (LTU) Beslut start T2K2 Tunga Transporter i Kallt Klimat, 1997-1998 Bainitiska stål Rälssmörjning Gångdynamik för malmvagnar

T 2 K 2 blir JvtC Konstituerande möte 1998-12-02 Några olika logotyper diskuterades

JVTC med fokus mot DoU En affärsplan tas fram TURSAM, Tillämpat Underhåll i SAMverkan Uppdragsbaserad forskning Partnering Rödljus Benchmarking

Det här ville branschen på 90 talet Stax 30 ton Förstudie T2K2 JvtC

Lyssna Förstå Värdera - Leverera Utmaning Problemformulering som branschen försöker lösa Lösning Hur han vi adresserar problemet Approach Vilka möjligheter finns till att införa lösningen Risk/Möjlighet Vad finns det för risker och möjligheter med projekten Värdeanalys Hur skapar JVTC värde i branschen

Deltog i svåra utredningar

Innovationer och uppfinningar

Under 00-talet kom vi ordentligt igång

00-talet: USB-kopplad anläggning

De första tio åren Partnering och underhållskontrakt Spårväxlar Root cause Forskningsstation TURSAM 14 doktorer 87 publikationer 20 talet konf/workshop 1 ordförande 2 rektorer 2 landshövdingar T2K2

Vad händer under 10-talet?

Uppkopplad anläggning

Hela kedjan börjar studeras Complex RAMS³/LCC Concept Status, Risk Component Complex Component System of systems System Simple Component Simple System Simple * Reliability, Availability, Maintainability, Safety, Supportability, Sustainability

2010 ändrades FoU kartan Branschen - epilot 13 doktorer 226 publikationer 30 talet konf/workshop 1 ordförande 1 rektor 2 landshövdingar

De första tio åren Partnering TURSAM 14 doktorer 87 publikationer 20 talet konf/workshop 1 ordförande 2 rektorer 2 landshövdingar T2K2

Tillväxten speglar omvärlden omsättning 40000000 35000000 30000000 25000000 20000000 15000000 Series1 Series2 10000000 5000000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Har vi nått visionen efter 20 år?