Ansökan enligt mb kap. 9 om bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun

Ansökan enligt mb kap. 9 om bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun 2016-11-30 Register 1. Administrativ uppgifter 2 2. Vad ansökan avser 2 3. Yrkanden och åtaganden 3 4. Gällande beslut, etc 4 5. Nuvarande förhållanden 5 6. Planerad verksamhet 10 7. Teknisk beskrivning 10 8. Särskilda förordningar 18 9. Förslag till skyddsåtgärder 19 10. Samråd 19 11. Miljöeffekter 20 12. Lokalisering 24 13. Behovet 25 14. De allmänna hänsynsreglerna 26 15. Ekonomisk säkerhet 28 16. Kontrollprogram 28 Postadress: Tel: E-post: Box 24123, 400 22 Göteborg 031-18 65 00 stellan.ahlin@geolog.se Besöksadress: Mobil: Flöjelbergsgatan 8B, 431 37 Mölndal 070 587 58 20

1. Administrativa uppgifter Sökande och vu: Stenproduktion Gotland AB Barlingbo Digeråkre 630 621 78 VISBY Org.nr.: 556978-0017 Kontaktperson: Joel Eckard Mobiltel: 0737 460 200 Koordinater i SWEREFF99 TM: 6364405 696000 Fastighet: Klinte Klintebys 1:4 Gotlands kommun Markägare: Ombud: Svante Runfeldt Klintebys Gård, Klinte Klintebys 146 623 76 KLINTEHAMN Stellan Ahlin Bilagda ansökningshandlingar: TB MKB Hydrogeologi: ÅF rapport 50217 Buller: ÅF Rapport 727363-r-B Naturvärden, inventering 2013 Naturvärden, inventering 2016 Kulturvärden, inventering 2016 Tillstånd till pågående verksamhet samt beslut om villkorsändring Registreringsbevis 2. Vad ansökan avser Ansökan avser tillstånd till täktverksamhet på fastigheten Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun, enligt beskrivning i denna ansökan och med yrkanden och åtagande enligt avsnitt 3. Koder: 10.20(B) Täkt av berg, 10.50(C) bearbetning av bergmaterial 90.70(C) och 90.100(C) mellanlagring och sortering av material vid massåtervinning. Materialkoder för massåtervinningen: 17.04.09, (inert avfall), 17.01.01 (betong) och 17.03.02 (asfalt).!2

3. Yrkanden och åtaganden Ansökan avser tillstånd till utökad bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun, samt massåtervinning. Sökanden yrkar tillstånd till verksamhet och brytning inom de areal som framgår av Exploateringsplan daterad 2016-11-30, se TB, och till lägsta nivå + 42 meter. Årlig losstagning ansöks upp till 300.000 ton. Verksamhet pågår. Tillstånd söks till 2036-12-31. Vidare ansöks att årlig produktion inom gällande tillstånd får uppgå till 120.000 ton år 2016 och 2017. Ansökan gäller vidare att detta beslut om ökning av tillåten produktion under år 2016 och 2017 enligt gällande tillstånd, meddelas snarast som ett separat beslut. För buller från verksamhet ansöks olika riktvärden under olika perioder av året. För perioderna 15:e juni till 15:e augusti samt mellan Lucia och Trettonhelgen gäller speciella bullervillkor. För övriga delar av året ansöks följande riktvärden:! 50 db(a) vardagar måndag-fredag kl 06.00-18.00! 40 db(a) nattetid 22.00-07.00! 45 db(a) övrig tid För perioderna 15:e juni till 15:e augusti samt mellan Lucia och Trettonhelgen gäller: Produktion (avbaning/borrning/sprängning/krossning/sortering) får inte ske inom verksamhetsområdet under tre sammanhängande veckor under perioden från och med den 15 juni till och med den 15 augusti. Tillsynsmyndigheten ska i god tid varje år underrättas om kommande treveckorsuppehåll. Vid verksamhet under perioden från och med Luciadagen till och med Trettondedag jul samt den 15 juni till och med den 15 augusti, får den ekvivalenta ljudnivån från nämnd verksamhet utomhus vid bostäder inte överstiga begränsningsvärde 45 dba. För luftstötvåg från sprängning ansöks riktvärdet 150 pascal, mätt som frifältsvärde vid bostadshus i omgivningarna. För markvibrationer från sprängning ansöks riktvärdet 6 mm/sekund, mätt i husgrund till bostadshus i omgivningarna.!3

Fig.1. Översiktskarta över området kring täkten. Underlag: Metrias fastighetskarta. Arbetstider för produktion är vardagar 06-18. Upplastning / leverans får ske hela året vardagar 06-18, och tillfälligt även annan tid, dock innehållande bullervillkoren.. Servicearbete med maskiner, etc, får ske även annan tid, dock beaktande bullervillkoret. Massåtervinning av asfalt, betong, sten och jord (inert avfall) till en sammanlagd omfattning av 10.000 ton per år. Ansökan gäller att tillstånd meddelas med verkställighetsförordnande, i första hand för hela det ansökta området, i andra hand för det område som är tillståndsgivet enligt gällande beslut med d.nr. 5511-16613-2013. 4. Gällande beslut Täkttillstånd gäller för del av området. MPD meddelade 2014-04-25 tillstånd till täkt på fastigheten t.o.m. 2033-12-31, d.nr. 5511-16613-2013. Tillståndet gäller årligt uttag och bearbetning av 70.000 ton bergmaterial. Enligt beskrivningen i täkttillståndet är verksamhets-!4

områdets areal 90.800 m 2, och brytningsområdets areal är 36 800 m 2. (Beslutet bifogas under flik Gällande Beslut). För nämnda täkttillstånd beslutad ändring av villkor 13 den 28 april 2015, dnr 55112-6461-2015. 2016-06-17 meddelade MPD beslut om villkorsändring avseende villkor 6, som gäller vilka perioder under året som är tillåtna för verksamhet (Beslutet bifogas under flik Gällande Beslut). Beslutet meddelades med verkställighetsförordnande. Det har överklagats till Mark- och Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt (Mål M 4396-2016). Anmälan till Gotlands kommun har sedan tidigare skett om verksamhet med massåtervinning av asfalt, betong och inerta jord- och bergmaterial. 5. Nuvarande förhållanden 5.1. Kommunal planering En kommunomfattande översiktsplan (ÖP) för Gotland antogs i juni 2010, och gäller t.o.m. år 2025. ÖP ger bl.a. rekommendationer om användning av mark- och vattenområden. Rekommendationer om täkter beskrivs på sid 67 i ÖP. Täkter skall planeras så att de ej motverkar annan, prioriterad, markanvändning, så som etablering av vindkraftverk. Enligt ÖP ligger täktområdet ej inom område av riksintresse för vindkraftsanläggningar, friluftsliv, kultur, eller naturskydd. Dock ligger området i närheten av riksintresseområde för naturvård. Naturvårdsområdet gäller öppen, odlad mark i NV, i motsats till täktområdet, som utgör höglänt skogsmark (Jfr. Fig. 1). 5.2. Beskrivning av området Trakten vid Klinte har ganska låg relief, dock med mer låglänt, uppodlad mark i NV och lite mer höglänt, skogsklädd terräng i SO. Nivåskillnaden mellan de två marktyperna är c. 15 meter. Täktområdet ligger inom ett sådant skogsklätt höglänt terrängavsnitt. Jfr Översiktskartan, Fig. 1. Det höglänta området representerar torr mark och vegetationen präglas av denna förutsättning, med tallskog och buskar så som slån, nyponbuske, lågvuxen ask, m.fl. och ett fältskikt av gräs och örter.!5

Natur- och kulturvärden beskrivs nedan. Servicevägen från bergtäkten har separat anslutning till vägen Klinte-Hejde (väg 562). Det finns en bergtäkt 500 meter SV om bergförekomsten. Verksamhet pågår där enligt tillstånd. Det bergmaterial som bryts där är av samma typ som det som planeras för brytning enligt föreliggande ansökan. Tillåten produktion är 25.000 ton per år (beräknat årligt uttag). 5.3. Särskilda skyddsvärden, natur- / kulturvärden Tidigare dokumenterade natur- och kulturvärden Ett riksintresseområde för naturvård ligger nära, men utanför det planerade täktområdet. Det gäller den öppna, odlad marken NV om täktområdet, i motsats till täktområdet, som utgör höglänt skogsmark. Ett område med tallskog drygt 500 meter öster om bergförekomsten uppvisar särskilda naturvärden. En agmyr väster om planerat brytområde omges av en skyddszon om 50 meter, där täkt inte planeras. Det finns flera fornlämningar i anslutning till bergförekomsten. Kalkugnsruiner ligger norr om täktområdet. Ett forntida gravfält ligger väster om den planerade täkten. Länsantikvarien har anvisat ett skyddsavstånd om 50 meter kring detta gravfält. Nu tillåtet verksamhetsområde är anpassat till dessa fornminnen och skyddsavstånden till dem. Täktområdet är planerat så att det inte inkräktar på ovan nämnda kända natur- eller kulturvärden i området. Natur- och kulturvärden som framkommit i inventeringar Det planerade utvidgningsområdet har inventerats av Daniel Segerlind på ECOCOM AB enligt Svensk Standard 1999000:2014 (ECOCOM 2016-08-08). En tidigare inventering begränsades till det täktområde som är tillåtet för brytning enligt gällande täkttillstånd (Lars Fröberg 2014). I den ovan refererade inventeringen dras slutsatsen (ECOCOM sid 7) att: Inventeringsområdet för den nya täktverksamheten saknar höga naturvärden. Inom utvidgningsområdet finns ett område med Visst naturvärde samt förekomst av rödlistade arter ask och backtimjan. Markområdet används inte för betesgång, med följd att den tidigare karaktären av hagmark - med ängsblommor och pollinerande insekter - successivt övergår i ohävd genom igenväxning.!6

Området bedöms av ECOCOM AB inte ha särskilt värde som fågelhabitat. Länsantikvarien har meddelat att utförd inventering visar att områdets kulturhistoriska värden inte innebär hinder för den planerade verksamheten. 5.4. Omgivande bebyggelse Det finns inga bostadshus inom 500 meter från täkten. Två bostadshus Ö om upplagsplanen ligger omkring 500 meter från denna. I övrigt finns spridd bebyggelse på längre avstånd än 500 meter, främst längs väg 141 och 562. 5.5. Det rörliga friluftslivet Det finns ingen vandringsled i närheten av verksamhetsområdet. Området förefaller ha begränsat värde vad gäller det rörliga friluftslivet. 5.6 Den pågående verksamheten Täktverksamhet pågår enligt tillstånd. Brytning sker i en schaktformad täkt som går in i bergplinten som är c. 15 meter högre än slättlandet/jordbruksmarken NV därom. Täktbottnens nivå är + 42 meter. Brytning är tillåten upp till 70.000 ton bergmaterial per år. Läget av täkten samt servicevägen som ansluter till väg 562, framgår av Fig. 1. Översiktskartan. 5.7. Miljösituation i området Buller uppkommer genom trafiken på väg 562 samt på grund av pågående täktverksamhet. Trafik på väg 562 uppgår till c. 1000 trafikrörelser per dygn. Buller från täktverksamheten innehåller tillåtna begränsningsvärden. En transformatoranläggning SO om väg 562 alstrar ett konstant, lågt buller. Det finns en livsmedelsindustri i Klintebys, som förädlar lokala jordbruksprodukter. Viss tung trafik uppkommer med anledning av transporter till fabriken. Verksamheten vid fabriken bullrar inte nämnvärt. Pågående jordbruk medför tillförsel av näringsämnen till vattendrag. Detta gäller främst fosforföreningar.!7

5.6. Geologi Bergmaterialet Bergmaterial i förekomsten är revkalksten, en sedimentär bergart som här är av ordovicisk ålder. Bergarten är en finkristallin, ren kalksten. En geologisk karta redovisas i ÅF:s PM om områdets hydrogeologi, ÅF projekt 50217, fig. 2. Bergtekniskt har bergarten för Gotland genomsnittligt jämförelsevis god teknisk kvalitet. Enligt erfarenhet av den brytning som skett, varierar dock kvaliteten märkbart, med partier av berggrund med bättre respektive sämre kvalitet. Bergmaterialet densitet är 2,65 ton / m 3. Jordarter I den höglänta terrängen täcks marken i stor utsträckning av ett lager av morän, som har en genomsnittlig mäktighet av c. 0,3 meter. I agmyren V om täktområdet består marken delvis av torv. I den låglänta, uppodlade terrängen NV om höjdområdet utgör markmaterialet finkorniga jordarter, främst lerig morän (eller moränlera), som i stor utsträckning är uppodlad. Leran är styv, den är alltså seg och tät. Genomsläppligheten för vatten är markant låg. Mäktigheten är några meter. Moränen i det höglänta området bedöms ha densiteten 2,0 ton / m 3. 5.7. Hydrogeologi Nederbörd Vid SMHI:s mätstation Sanda (7827) har referensnormalen 514 mm registrerats. Något förenklat kan referensnormalen förstås som genomsnittlig årlig bruttonederbörd, alltså summan av all nederbörd som årligen faller på platsen. Denna mätstation bedöms vara mest representativ för det planerade täktområdet. Nettonederbörden på platsen kan bedömas uppgå till genomsnittligt något mer än 300 mm per år. Nettonederbörden är vad som återstår av bruttonederbörd sedan denna minskats av avdunstning; evapotranspirationen.!8

Markens grundvattenföring Konsultföretaget ÅF har dokumenterat områdets hydrogeologi (ÅF rapport 50217). Rapporten visar situationen med brytning ner till nivån + 42 meter inom utvidgningsområdet, utöver också ett fall med djupbrytning, vilket numera saknar aktualitet. Såväl områdets bergarter som förekommande jordarter har mycket låg kapacitet för lagring av vatten. Nettonederbörden rinner väsentligen av från området. Trots att årlig nederbörd uppgår till omkring 500 mm/år, präglas därför områdets natur, t.ex. vegetationen inom skogsområdet, av att marken i perioder är markant torr. Grundvattnets nivå i bergplinten med täktområdet ÅF:s utredning visar att grundvattnets nivå i täktområdet som högst är + 42 meter, och att det dessutom inom utvidgningsområdet föreligger flera små, helt lokala, grundvattenmagasin som är isolerade från varandra. Dessa kan ha högre nivå. Grundvattnets nivå i det låglänta området med odlingsmark I åkermarken N om verksamhetsområdet ligger en dräneringsbrunn vid gränsen mellan skogsmark och åkermark. Från denna dräneringsbrunn går en täckdikning mot NV, under åkermarken och väg 562, och mynnar mot Klintebäcken. Dräneringsbrunnen har nivån + 38 meter. Grundvattnets nivå i åkermarken bedöms därför ligga på denna nivå, eller lägre. Avrinning från täktområdet Nederbördsvatten som rinner av från hela det planerade brytningsområdet är i storleksordningen genomsnittligt 1,5 L/sekund. Vattnet som rinner av från det planerade brytområdet rinner diffust och bildar ingen bäck. Detta gäller också det nederbördsvatten som rinner från den befintliga täkten. Vattnet rinner diffust mot den dikade bäcken strax NV om höjdområdet. Diket rinner mot N till den dräneringsbrunn som beskrivs ovan. Verksamhetens påverkan på avrinningsförhållandena Verksamheten medför ingen som helst förändring av omfattningen av avrinningen från området. Det vatten som leds bort utgör nederbördsvatten, vilket under alla omständigheter skulle runnit av från området.!9

Avrinningsområde, vattenförekomst Täktområdet ingår i avrinningsområdet 118/117 Mellan Snoderån och Gothemsån, delområdet kustområde mellan 634911-164116 och 636570-164367. (Jfr SMHI svenskt Vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund.) Se mer utförlig beskrivning i MKB, avsnitt 3. Ekologisk status hos den aktuella delen av Östersjön är Måttligt God och kemisk status är God. Dikningsföretag Det finns ett dikningsföretag inom jordbruksmarken N om täktområdet, jfr MKB. Dikningsföretaget påverkas ej av den pågående eller den planerade verksamheten. Grundvattenberoende ekologier I den södra delen av utvidgningsområdet finns en damm (Ecocom 2016-08-08). Dammen omges av vegetation som gynnas av fuktig markmiljö. 6. Planerad verksamhet ger råvaruförsörjning Företaget Gotlands Stenproduktion AB är ett företag som bedriver täktverksamhet. Det ingår i en företagsgrupp med övrig inriktning på transport- och entreprenadverksamhet. Företagsgruppen har totalt 30 anställda. Täktverksamheten i Klinte Klintebys ingår naturligt i verksamheten, eftersom olika anläggningsarbeten kräver bergkrossmaterial. 7. Teknisk beskrivning 7.1. Formella förutsättningar Täkttillstånd gäller för delar av verksamhetsområdet. Verksamhet pågår enligt detta tillstånd. Se redovisning under avsnitt 4, Gällande beslut. Brytning enligt föreliggande tillstånd startade 2014. Då förelåg en täkt från en tidigare verksamhet, som avslutades c. 10 år tidigare.!10

7.2. Ansökt brytområde Det ansökta området visas i Exploateringsplanen som biläggs Teknisk Beskrivning. Fig. 1 i MKB visar dels det område som är tillståndsgivet enligt gällande täkttillstånd, dels det ansökta utvidgningsområdet. Täktens delvis oregelbundna utformning återspeglar att hänsyn tas till angränsande markområden med särskilda natur- eller kulturvärden. Den planerade täktens mittpunkt har koordinater i SWEREF99 TM: 6364405 696000. Beträffande arealer se punkt 7.11. Totalt brytbar volym bedöms utgöra minst 4,5 miljoner ton bergmaterial. Det finns alltså marginal jämfört med maximal brytning enligt ansökan. 7.3. Planeringen av verksamhetsområdet Verksamhetens referenspunkter framgår av Exploateringsplanen i den Tekniska Beskrivningen. I denna redovisas också en tabell med koordinatangivelser i system SWEREF99 TM. Täkten Täkten bryts som ett schakt mot söder in i bergområdet. Sidorna görs lodräta. Bottnen utformas plan på nivån + 42 meter, med svag lutning mot norr så att vattnet rinner med självfall ut från täktbottnen. Brytning av berg sker endast inom det område som är markerat som täkt enligt Exploateringsplanen. Denna gräns är också gräns för verksamhetsområdet. I den mån det krävs en serviceväg intill täktschaktet, t.ex. för transport av borr-rigg, etc., anläggs denna inom det område som är markerat som täkt. Upplag av schaktmassor läggs också upp inom markeringen för täkt. Sådana upplag placeras om möjligt så att de medför bullerdämpning mot omgivningen. Brytningen kan behöva avvika markant från den som planeras enligt Exploateringsplanen, i fall det visar sig att det förekommer markanta kvalitetsvariationer i bergmaterialet. I så fall kan en annan täktplanering t.ex.innebära brytning samtidigt i den södra delen och den norra delen av täktområdet. Motivet för en sådan planering skulle då vara att balansera kvalitetsvariationer i bergmaterialet, så att produkten från verksamheten inte varierar i kvalitet.! 11

Arbetsplaner Täktbotten från tidigare verksamhet används som arbets- och upplagsplan. En arbets- och upplagsplats är anlagd N om täkten, jämför Exploateringsplanen. På arbetsplanen / täktbottnen sker bearbetning, interna transporter samt uppläggning. På arbetsplanerna sker massåtervinning av inerta berg- och jordmaterial, samt av asfalt och betong. Servicevägen Planerad sträckning av servicevägen framgår av Exploateringsplanen daterad 2016-08-10 (se TB). Den enskilda vägen ansluter till väg 562. Transporterna fördelar sig sedan ungefär lika mot respektive väster och öster på denna väg. Servicevägens ytbeläggning är ett specialmaterial som motverkar damning. Materialet som är nedfräst i vägbanan är baserat på lignin. Lignin är ett naturligt material (en biprodukt från cellulosaindustrin) och medför ingen förorening av mark eller vatten. Servicevägen är skyltad med fartbegränsning till 20 km/tim. Där servicevägen ansluter till verksamhetsområdet står en bom som kan fällas ner. Servicevägar inom verksamhetsområdet Tillfälliga servicevägar kan anläggas inom det område som är markerat som täkt respektive arbetsplan på Exploateringsplanen. 7.4. Planerade arbetsmoment Verksamheten består främst av följande arbetsmoment: (eventuell) avbaning, borrning för losstagning, sprängning, grovkrossning, efterkrossning/sortering, skutknackning, interna transporter och upplastning. Avbaning Exploatering av berget inleds i förekommande fall med avbaning av jordmaterialet med grävmaskin eller på annat sätt. Avbaningsmassor läggs i upplag inom verksamhetsområdet, så att materialet är tillgängligt för den successiva efterbehandlingen. Mängden avbaningsmassor bedöms uppgå till omkring 30.000 m 3, motsvarande cirka 60.000 ton (densitet omkring 2,0 ton/m 3 ). Beräkningen baseras på att en areal av drygt 100.000 m 2 skall banas av, och jordmäktigheten kan genomsnittligt bedömas utgöra knappt 0,3 meter.!12

Borrning Losstagning sker genom sprängning sedan lodräta hål borrats bakom brytfronten i det parti berg som skall tas ner. Bergborrning inför losstagning sker med borr-rigg. Borr-riggen har aggregat för uppsamling av damm. Borrning utförs av särskild entreprenör. Borrkax Vid borrning uppkommer borrkax (bergmjöl), som utgör fragment av bergmaterial som lossnat vid borrningen. Detta sugs upp med dammsugare. Damm från dammsugarna till borr-riggen kan blandas in i någon produkt eller placeras bland det material som används i efterbehandlingen av täktbottnen. Sprängning Som sprängämne används väsentligen slurry (emulsionssprängämne), som består av ammoniumnitrat med viss tillsats av mineralolja. Slurryn fraktas till platsen inför varje ny sprängning. Den typ av slurry som används är vattenavstötande. Detta medför att den andel av laddningen som inte detonerar fullständigt, blir mycket låg. Som förladdning används dynamex. Den mängd sprängämnen som åtgår i verksamheten står i proportion till den mängd berg som tas loss. Mängd sprängämnen som används kan uppskattas till 0,5 kg/m 3 berg. Maximalt årligt uttag 300.000 ton motsvarar således en åtgång av cirka 50 ton sprängämnen per år. Laddning per salva, väsentligen i form av slurry, understiger alltid 10 ton. När så krävs för dämpning av markvibrationerna, tillämpas intervallsprängning. Inför sprängning informeras i förväg samt varnas med sirén. Miljöeffekterna från sprängning är dels vibrationer i marken, dels luftstötvåg. Dessa är momentana effekter, med markstötvågen i praktiken samtidig med själva detonationen, och luftstötvågen med viss fördröjning. Sprängning utförs av särskild entreprenör. Denne upprättar sprängjournal.!13

Krossning/sortering Sprängstenen matas med en grävmaskin eller lastare till kross- och sorterutrustningen. Efter krossning siktas materialet och går på transportband ut till olika upplag. Materialet som samlas i upplagen fraktas därifrån med lastmaskin, antingen för leverans eller för placering i större, mer långvariga upplag. Krossning sker på täktbottnen eller arbetsplanen och är en bullrande verksamhet. Placeringen av kross- och sorteringsutrustningen i skydd av bullerdämpande upplag är därför ett viktigt sätt att minska spridningen av buller gentemot omgivningen. Upplag av bergkrossmaterial ger en effektiv bullerdämpning. Skutknackning Sådan sprängsten som blir block istället för sten, kallas skut. Dessa är för stora för att matas i krossen utan måste först delas. Detta sker med en utrustning som monteras på en grävmaskin, och som knackar sönder respektive block. Verksamheten kallas skutknackning. Skutknackning alstrar buller, med tätt upprepade, hårda smällar. Knackning sker av praktiska skäl alltid i lågläge, eftersom skuten ligger på täktbottnen. Genom lämplig planering kan därför god bullerskärmning uppnås, t.ex. med upplag. Vattenanvändning Det sker ingen pumpning av vatten i verksamheten. Interna transporter Interna transporter sker med lastmaskin eller dumper. Transporterna gäller att förflytta produkter från sorteringsanläggningen till större upplag, från vilka sedan upplastning sker vid leveranser. Interna transporter kan också gälla sprängsten eller avbaningsjord. Interna transporter bullrar. Ett annat bullrande moment består i att ett lass tippas och faller mot sitt underlag och sten, mm, rinner över ett sluttande underlag. Transporter av produkter Maximal produktion blir 300.000 ton per år. Eftersom lastbilarna tar genomsnittligt 33 ton last, uppkommer cirka 9.100 transporter per år, och genomsnittligt c. 40 per arbetsdag, motsvarande 80 passager av tunga fordon. Transporterna förväntas fördela sig ungefär lika i riktning väster respektive öster på väg 562.!14

Externa transporter, övriga Transporter av materiel (maskiner, maskindelar, dieselolja, etc), och persontransporter ger upphov till några få transporter per arbetsdag. Uppläggning Upplag uppgår maximalt till 200.000 ton bergkrossprodukter. Vid placeringen av upplagen eftersträvas att så god bullerskärmning som möjligt uppkommer gentemot omgivningen. Avbaningsmassor kan användas för efterbehandling när de uppkommer. Om de läggs upp som tillfälliga upplag, så sker detta på berghyllan utanför schaktkrönet till täkten, och inom det område som är markerat som täkt på Exploateringsplanen. Avbaningsmassor kan också användas till att bygga bullerdämpande vallar. Vägning Bergkrossprodukterna vägs vid upplastningen med en våg i skopan på hjullastaren. 7.5. Maskiner Maskiner i verksamheten är: Maximalt fem hjullastare, en dumper (som då ersätter minst en hjullastare) tre grävmaskiner, en borr-rigg samt en grovkross med efterkross/sorterverk. Av dessa maskiner finns endast grävmaskinen och hjullastaren permanent i verksamheten, övriga maskiner etableras för kampanjer. Skutnackning sker med ett aggregat som monteras på grävmaskinen. Knackning bedrivs i kampanjer om några få dagar. Borrning sker med en rigg som står på krönet av brytfronten. Borr-riggen etableras inför en kampanj med krossning, och körs sedan bort från täkten. Sprängning utförs av underentreprenör. 7.6 Energi All energiförsörjning sker genom förbränning av dieselolja.!15

7.7 Kemiska ämnen och avfall Drivmedel, petroleumprodukter Rörliga maskiner tankas med dieselolja. Dieselolja förvaras i en större tank i en låsbar container med överfyllningsskydd. När tankning skall ske, pumpas dieselolja direkt till en rörlig maskin, som en hjullastare, eller alternativt till en mobil, säkerhetsgodkänd mindre tank. Denna transporteras till respektive maskin (t.ex. stenkrossen) för tankning. Vid tankning i täkten används skyddsplåtar så att föroreningar förhindras från eventuella spill av olja. Total förbrukning av dieselolja i verksamheten bedöms uppgå till 450 m 3. En del av denna förbrukning gäller underentreprenörernas verksamhet. Byte eller påfyllning av motorolja till maskiner, etc, kan ske på plats eller på en verkstad. Vid byte på plats används spillplåtar som skydd. Kemiska ämnen andra än petroleumprodukter Som sprängämne används slurry, som innehåller ammoniumnitrat som aktiv substans, och är uppblandat med mineralolja. Som förladdning används dynamex, med aktiv substans nitroglycerin. Sprängämnet transporteras till täkten då laddning skall ske. Det förvaras inte inom verksamhetsområdet. Mängden sprängämne som går åt per år är cirka 50 ton. Vid sprängningar används mindre än 10 ton sprängämne totalt per tillfälle. Avfall Farligt avfall i form av spillolja, mm, uppkommer vid service av maskinerna. Denna kan ske på plats eller på en verkstad. Farligt avfall lämnas till miljöstation. Avfall för källåtervinning lämnas till återvinningscentral. I den mån hushållsavfall uppkommer hämtas sådant genom kommunal service. 7.8. Produkter Produkter i verksamheter är i huvudsak sorterade bergkrossmaterial för byggande av vägar, anläggningar och bostadsbyggnader. Utvinningsgraden är 100%, förutom att det uppkommer små mängder borrkax vid borrningen inför sprängning.!16

Bergmaterialet utgör kalksten med en densitet av 2,65 ton/m 3. Produkterna av krossad kalksten har mycket låg radioaktivitet och radonavgång. Produkter från verksamheten med massåtervinning är; asfaltskross, krossad betong, bergkrossmaterial samt jord. 7.9. Efterbehandling Vid efterbehandling kvarlämnas en plan täktbotten och branta täktväggar. Täktbotten efterbehandlas genom att avbaningsmaterial läggs ut över marken så att det uppkommer en jordmån. Efterbehandling utförs om möjligt successivt. 7.10. Omfattning av verksamheten Arealer Upplagsplan: 25.000 m 2 Skyddszon: 11.350 m 2 Täkt enligt befintligt tillstånd: 37.000 m 2 Utvidgning av täkten: 97.500 m 2 Verksamhetsområdet har arealen 170.850 m 2. Omfattning av produktion, mm Nuvarande markyta i höjdområdet varierar kring nivån + 55 meter. Brytning sker ner till nivån + 42 meter, som är nivån för nuvarande täktbotten. Täktbottnen ligger några meter högre än åkermarken NV om verksamhetsområdet. Brytningen medför att täkten får formen av ett schakt in i bergplinten, jämför Exploateringsplanen i TB. Brytning och produktion av bergkross blir maximalt 300.000 ton per år. Vid full drift kommer verksamhet med produktion att pågå större delen av året. Se nedan om arbetsperioder. Ansökt tidsperiod: 20 år, t.o.m. 2036-12-31. Inom ramen för nuvarande tillstånd ansöks ökning av årligt uttag för åren 2016 och 2017, från 70.000 ton per år till 120.000 ton per år.!17

Inom det ansökta utvidgningsområdet finns den mängd bergmaterial som ansöks, nämligen motsvarande 4,5 miljoner ton. Arealen av utvidgningsområdet (jämfört med nuläget) är drygt 100.000 m 2, och genomsnittlig brythöjd är 12,5 meter. Densiteten, omräkningstalet är 2,65 ton/ m 3. Beräkningen ger som resultat att ansökt tonnage 4,5 miljoner ton finns inom ansökt bergvolym. Det finns dessutom marginal för att partier av bergmassan kan visa sig hålla lägre kvalitet än förväntat. Sprängning sker upp till 15 ggr per år. Frakter av produkter har en maximal omfattning av cirka 9.100 per år på vägen Klinte-Hejde, väg 562. Mängden sprängämnen som används i verksamheten är cirka 50 ton per år. Utlastning och borttransport sker alla dagar, beaktande begränsningsvärdena för buller. Arbetstider, arbetsperiod Arbetstider är 06-18 vardagar utom under tre sammanhängande veckor under sommaren, vilka i förväg skall meddelas tillsynsmyndigheten. Borrning/sprängning får inte ske under perioden 15:e juni till 15:e augusti eller mellan Jul och Trettonhelgen. Upplastning / leveranser får ske vardagar 06-18 hela året, och undantagsvis även annan tid, dock innehållande bullervillkoren. Annat arbete inom täktverksamheten, så som underhåll och reparation av maskiner, upplastning, mm, kan ske även annan tid, dock innehållande villkoren för buller. Sysselsättning Verksamheten sysselsätter normalt två till fem personer. 8. Särskilda förordningar Utvinningsavfall Borrkax är det enda utvinningsavfall som uppkommer i verksamheten. Borrkaxet läggs bland de massor som används för efterbehandling eller så blandas materialet in i någon produkt. Med den beskrivna användningen av borrkaxet / utvinningsavfallet, behöver någon avfallshanteringsplan inte upprättas, jfr förordningen om utvinningsavfall, SFS 2013:319.!18

Seveso-lagstiftning Varken den pågående eller den planerade verksamheten innebär anmälningsplikt enligt Sevesolagstiftningen, därför att den mängd sprängämnen som samtidigt hanteras understiger alltid tio ton. Förordningen om luftkvalitet Verksamheten innebär inte överträdelse gentemot förordningen om luftkvalitet, SFS 2010:477. REACH-lagstiftning Verksamheten innebär inte sådan hantering, el.dyl., av kemikalier som kräver anmälan eller tillstånd enligt REACH-lagstiftning. 9. Förslag till skyddsåtgärder Krossen bullerdämpas med upplag av bergkrossmaterial. Borrmaskinerna har dammsugare. Grannarna informeras i förväg inför sprängning, och någon minut innan sprängningen varnas med sirénsignal. Särskilda skyddsvallar läggs upp för att minska buller, jfr rekommendationerna i ÅF:s bullerprognos 727363-r-B. 10. Samråd Genomfört samråd redovisas särskild bilaga. Samråd skedde med de myndigheter, föreningar och privatpersoner som är aktuella för ärendet. Nedan beskrivs hur inkomna synpunkter beaktats. Hur har inkomna synpunkter beaktats? I samrådet med länsstyrelsen framkom synpunkter på utformning av ansökningshandlingar och samråd. Vår avsikt har varit att beakta dessa synpunkter.!19

Trafikverket lämnade råd om anslutningen till väg 562. SGU lämnade råd om att områdets hydrologi skall utredas i MKB. Kringboende hade synpunkter på buller från verksamheten, och önskade ny bullerutredning. Vidare framfördes önskemål om en hydrogeolologisk utredning. Synpunkter framkom på damning från bl.a. servicevägen. Denna har därefter belagts med en speciell dammbindande ytbeläggning. Synpunkter framfördes om områdets värden vad gäller natur och kultur. Buller har prognosticerats i en ny, reviderad utredning av ÅF (projekt 727363), som är bilaga ansökningshandlingarna. Prognosen visar att buller från verksamheten kan innehålla Naturvårdsverkets begränsningsvärden. Detta beskrivs i MKB avsnitt 9. Områdets hydrogeologi har utretts av ÅF (Projekt 50217, rapport daterad 2016-05-27), och den visar att den nu gällande, reviderade planeringen för täkten inte kan medföra någon påverkan på kringliggande vattentäkter, inklusive bryor, alltså gropar där betesdjur kan dricka vatten. Se MKB avsnitt 3. Naturvärden har inventerats av Ecocom AB, rapport daterad 2016-05-12. Se MKB avsnitt 3. Kulturminnen har inventerats av Gotlands Muséum, rapport daterad 2016-06-07, d.nr. 2016-81, länsstyrelsens d.nr. 431-859-16. Se MKB avsnitt 3. 11. Miljöeffekter 11.1. Utsläpp Utsläpp till luft; emissioner i form av förbränningsgaser Verksamheten ger upphov till emissioner av olika förbränningsgaser samt stoft. Emissionerna sker kontinuerligt och utgör en lokal, underordnad spridningskälla. Emissionerna medför inte överträdelse gentemot förordningen om luftkvalitet, SFS 2010:477.!20

Damm Damm från verksamheten utgör kalkdamm, eftersom bergarten är en ren kalksten. Dammpartiklar innehåller praktiskt taget ingen halt av silikatmineral, vilka är sådana mineral som kan framkalla silikos, alltså skada lungvävnad hos dem som andas in sådant damm. Damm från bergarten har därför ingen nämnvärd negativ effekt ur hälsosynpunkt. På grund av avståndet exponeras inte boende i området för damm från täkten. Servicevägen har sådan beläggning att damning motverkas. Utsläpp till mark Utsläpp till mark bedöms ej ske eftersom de kemiska ämnen som hanteras i verksamheten, nämligen petroleumprodukter, hanteras med särskilda försiktighetsåtgärder. Utsläpp av kväveföreningar till markvattnet är av mycket begränsad omfattning. Avfall Avfall från verksamheten består av bilbatterier, spillolja, oljefilter, mm. Dessa typer av avfall tas om hand vid service av maskinerna, som i viss utsträckning sker inom verksamhetsomådet. Avfallet lämnas till en uppsamlingscentral för farligt avfall. Påverkan på vatten Verksamheten medför ett mindre utsläpp av kväveföreningar, vilka kommer från rester av sprängämnen. Bedömningen är att mängden kväveföreningar endast utgör några tiotal kg per år, vilket motsvarar det nedfall som i regionen genomsnittligt sker över några få hektar mark (varmed avses nedfall som inte beror på lokala källor). Brytningen sker över berggrundvattnets nivå och påverkar därför inte denna. Det vatten som rinner bort ur täkten utgör markvatten. Någon påverkan på grundvatten sker ej. Verksamheten medför inte att volymen av utgående vatten från området förändras. Någon miljöeffekt uppkommer alltså inte på grund av förändrat flöde i lokala vattendrag.!21

11.2. Hushållning Det är god hushållning av driva en täktverksamhet som behövs för materialförsörjning, i en bergförekomst med god kvalitet i vilken brytning redan pågår (jämför MKB avsnitt 7 om Lokalisering och Behov). 11.3. Buller, m.fl. miljöeffekter Buller från täktverksamheten Buller uppkommer från samtliga arbetsmoment i verksamheten. Starkt bullrande är borrning inför sprängning. Denna verksamhet får endast ske vissa tider. Krossning och sortering sker på täktbottnen i den schaktformade täkten, och bullrar därför betydligt mindre. Verksamheterna kan också lätt skärmas med upplag. Därutöver sker interna transporter och upplastning, vilket inte är särskilt bullrande arbetsmoment. Med den planering som beskrivs ovan bedöms att verksamheten kan innehålla de begränsningsvärden som ansöks, alltså 50 db(a) för de perioder när starkt bullrande arbetsmoment kan pågå, och 45 db(a) när endast sådana arbetsmoment pågår som medför svagare buller. Buller från transporter Genom den beskrivna planeringen bedöms transporterna inte ge upphov till besvärande störningar för närboende. Markvibrationer från sprängningar Markvibrationer från sprängningar bedöms innehålla riktvärdet 6 mm/s, mätt i husgrund till bostadsbyggnad i närheten. Mätning av vibrationer från sprängning med normal-stor laddning sker i tre bostadsbyggnader i omgivningen till täkten. Metod för mätning av markvibrationer från sprängning är SS 460 48 66.!22

Mätning av markvibrationer från sprängning har skett i den pågående verksamheten och mätningen visar att begränsningsvärdena innehålles väl. Luftstötvåg från sprängningar Med den beskrivna planering av täktverksamheten kommer luftstötvågor att riktas bort från den bebyggelse som finns i närheten. Därmed bedöms luftstötvågor bli av låg intensitet vid bostadshus i omgivningarna, och väl innehålla begränsningsvärdet 150 pascal. Mätning av luftstötvåg från sprängning med normal-stor laddning sker i den bostadsbyggnad som bedöms mest exponerad. Metod för mätning av luftstötvåg är SS 025 210. Mätning av luftstötvåg från sprängning har skett i den pågående verksamheten och mätningen visar att begränsningsvärdena innehålles väl. Påverkan på naturvärden i området? Verksamheten påverkar enligt utredningen av Ecocom (2016-05-12) inte något område med markanta naturvärden. Landskapsbild, visuell påverkan Planeringen av täktverksamheten är anpassad för att det inte skall uppkomma någon visuell påverkan - det skall inte gå att se utifrån att det pågår någon täktverksamhet på platsen. Detta uppnås genom lokaliseringen till ett schakt in i höjdområdet. Täkten planeras på sådant sätt att den inte påverkar landskapsbilden. Upplag på arbetsplanen syns, men är tillfälliga och kommer att avlägnas efter att verksamheten upphört. Visuell påverkan efter efterbehandlingen Större delen av täktschaktet syns inte från omgivande bebyggelse, eftersom täktschaktet drivs in i bergplatån. Den del av täktschaktet som syns, är den del av täkten som förelåg efter den täktverksamhet som avslutades för mer än tio år sedan, och alltså förelåg när nuvarande verksamhet påbörjades år 2014.!23

Det rörliga friluftslivet och turismen Det rörliga friluftslivets intressen skulle kunna påverkats i fall miljöeffekterna blev märkbara på större avstånd. Utformningen av täkten som ett schakt innebär att täkten inte syns på håll. Det finns ingen vandringsled i närområdet till täkten. Slutsatsen blir därför att verksamheten inte nämnvärt påverkar de intressen som gäller skydd för det rörliga friluftslivet och turismen. 12. Lokalisering 12.1 Alternativa lokaliseringar Den planerade täktverksamheten avser försörjning med bergkrossprodukter inom främst södra Gotland. Utanför det aktuella kärnområdet finns några andra täkter och även platser med bergförekomster. Några alternativa lokalisering beskrivs i det följande: Vid Gotlands västra kust söder om Klintehamn finns flera bergplintar i ett område väster om Robbjäns, mellan Klintehamns Reningsverk i norr och kusten till i höjd med Värseändeojk och även en km söder därom. Bergplintarna lämpar sig bryttekniskt för täktverksamhet. Generellt gäller först och främst att kustnära lägen utgör riksintressen för naturvård och det rörliga friluftslivet enligt mb kap 4. Dessutom råder strandskydd. I det specifika området finns vidare vindkraftverk samt skyddsvärd natur. Vindkraftverken kräver säkerhetsavstånd avseende plaster där sprängning sker. På grund av nämnda starka motstående intressen kan dessa platser inte sägas utgöra bättre alternativ för täkter än täktprojektet vid Klinte Klintebys. Vid Lojsta hed finns ett täktområde nära väg 142, vid Stangsmyr norr om Fride. Platsen representerar ett antal motstående intressen,med naturvärden, t.ex. häckningsplats för kungsörn och närhet till russparken. Gotlands kommun har planerat en större vindkraftspark i området. Det tycks som om summan av motstående intressen kring täkten på Loista Hed är tydligt större än vid Klinte Klintebys. Vid Etelhem finns ett täktområde med såväl bergtäkt som grustäkt. För bergförekomsten finns ett gällande täkttillstånd. Täkten vid Ethelhem ligger med ett långt transportavstånd till Klintehamn. Området kring Klintehamn och norr om orten kommer att kunna försörjas från täkten vid Klintebys. Täkten vid Ethelhem utgör därför ett tydligt sämre alternativ i och med att avståndet till avsättningsområdet är ganska stort.!24

Vid Linde finns en kulle, Linde Klint, som bryttekniskt lämpar sig väl för exploatering. Kullen utgör ett markant och på Gotland ovanligt inslag i landskapsbilden. Det finns därför starka bevarandeintressen i form av det rörliga friluftslivet och skydd för landskapet. Beaktat den uppenbara skada som en exploatering i Linde Klint skulle medföra, så framstår det föreliggande projektet som uppenbart bättre. Ytterligare en annan täkt på fastigheten Klinte Klintebys 1:4 har endast tillstånd för brytning av c. 25.000 ton per år. Denna kapacitet är för låg för den produktion som planeras. 12.2. Alternativ utformning Den planerade utformningen av täktområdet ger minimerade miljöstörningar samtidigt med förutsättningar för rationell drift. Alternativ utformning är därmed sämre. Utformningen av täkten är styrd av hänsyn till mark med särskilda skyddsvärden, gällande natur eller kultur, liksom också till att en skärmningseffekt skall uppkomma, så att buller, etc, får så låg som möjligt nivå i omgivningarna. 12.3. Nollalternativet Nollalternativet avser den tänkta situationen att den planerade täktverksamheten inte blev förverkligad. Lokaliseringen har styrts av att bergförekomsten går att bryta med endast begränsad miljöpåverkan. Alternativa lägen innebär större miljöpåverkan. Läget av täkten i Klinte Klintebys ger förutsättningar för försörjning av bl.a. södra Gotland, som är ett bristområde vad gäller bergkrossmaterial. Nollalternativet skulle innebära att försöjningen med ballastmaterial på Gotland får ske med fortsatt starkt inslag av naturgrus, och utfasningen av naturgrusbrytning skulle fördröjas. Denna utfasning / minskning utgör ett delmål inom miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Nollalternativet skulle alltså innebära att förverkligandet av detta miljömål skulle försvåras i regionen. Den ansökta täktverksamheten är positiv för förverkligandet av miljömålet. Alternativt skulle produktion av bergkrossmaterial ske från en annan bergtäkt, som då skulle nyetableras. Detta förutsätter etablering av en täkt på ett sätt som medför ett sannolikt större ingrepp i landskapet och med väl så stor påverkan med miljöeffekter. Nollalternativet skulle innebära ökade transporter inom försörjningsområdet, med den trafikbelastning och ökade utläpp av emissioner, som detta skulle innebära.!25

13. Behovet av verksamheten Verksamheten bidrar till försörjningen av ballastprodukter på Gotland. Produktion av ballastmaterial från bergtäkter ersätter naturgrusprodukter, och bidrar därför till miljömålet God bebyggd miljö, som bl.a. gäller att exploatering av sand och grus skall fasas ut. Enligt SGU:s statistik skedde år 2014 leveranser av bergkross omfattande 303.000 ton på Gotland, och grus, dvs sand och / eller grus, 83.000 ton. Detta innebär att grus utgjorde 21,5 % av ballastmaterialet. Naturgrusmålet har formulerat att brytningen av grus (sand + grus) successivt skall fasas ut och endast omfatta sådana material / produkter, som verkligen kräver sand/grus som råvara. Dessa utgör endast några procent av samtliga produkter från berg- och sandtäkter. SGU:s statistik anger att måluppfyllelsen vad gäller Gotlands län är sämre än genomsnittet för riket (se ovan). Det är alltså angeläget för uppfyllandet av naturgrusmålet, att ballastmaterial i form av bergkross produceras och därmed kan ersätta naturgrus. Den mängd ballastmaterial som enligt SGU:s statistik produceras på Gotland är långt under genomsnittet. Detta indikerar att det föreligger ett behov av markant ökad produktion. Gotland är också en region som i stort sett inte alls kan försörjas genom transport från angränsande regioner, så som vanligen är fallet i Sverige, på grund av höga transport / omlastningskostnader. Nära den planerade takten finns en bergtäkt som drivs av annan vu. Enligt tillståndet för denna täkt är årlig produktion av mycket begränsad omfattning; 25.000 ton per år. Övriga bergtäkter i regionen ligger på betydande avstånd. Detta innebär att nuvarande kapacitet för produktion av bergkrossprodukter är för liten för försörjningen av regionen. Det finns därför behov av produkterna från den planerade bergtäkten. Försörjningsområdet utgör främst södra delen av Gotland. 14. De allmänna hänsynsreglerna 14.1 Bevisbörderegeln Vu har bevisbördan beträffande verksamhetens förenlighet med miljöbalkens krav.!26

14.2. Kunskapskravet Vu ansvarar för att verksamheten bedrivs med modern teknik. Endast kunnig och utbildad personal deltar i verksamheten. 14.3. Försiktighetsmått Verksamheten är planerad så att inga störningar förefaller att kunna uppgå till nivåer nära respektive begränsningsvärden. 14.4. Bästa möjliga teknik Vu följer med sin egenkontroll verksamhetens miljöeffekter och anpassar produktionsmetoderna till kravet på minsta möjliga miljöpåverkan vid produktionen. 14.5. Lokalisering Lokaliseringen är en avvägning mellan behovet av exploatering av det aktuella materialet, och den miljöpåverkan som uppkommer genom nämnda exploatering. Planeringen innebär att miljöpåverkan minimerats, och nyttan med verksamheten bedöms därmed vara större än de negativa effekterna. 14.6 Behovet av verksamheten Verksamheten bidrar till försörjningen med ballastmaterial och underlättar att brytning av grus fasas ut. Verksamheten bidrar till försörjningen av ett bristområde vad gäller bergkrossmaterial. 14.7. Hushållning och kretsloppet Det är god hushållning att exploatera en bra bergförekomst med lämplig lokalisering, så att därmed försörjning med ballastmaterial kan baseras på bergkross. Verksamheten bedrivs rationellt vilket medger hushållning med bergmaterialet samt med energiråvara.!27

14.8 Produktvalsregeln Produkter som används i verksamheten väljs så att miljöpåverkan minimeras. 14.9. Avvägning De beskrivna planerna tillmötesgår samtidigt kraven på hushållning med kända råvaruförekomster och kravet på begränsningar av negativ miljöpåverkan. 14.10. Ansvar Vu ansvarar för verksamheten och dess miljöeffekter. 15. Ekonomisk säkerhet Säkerheten för verksamheten skall motsvara de kostnader som uppkommer när täkten skall efterbehandlas. Efterbehandling kommer att utföras successivt, men säkerheten skall beräknas för det värsta fall att hela efterbehandlingen måste utföras sammantaget. Efterbehandlingen består i att cirka 60.000 ton jordmaterial, som kan ligga i upplag inom verksamhetsområdet, skall bredas ut över täktbottnen. Beräkningen baseras på att jordmäktigheten är c. 0,3 meter inom ett område av drygt 100.000 m 2. Täktväggarna skall inte åtgärdas och endast ställvis skall någon slänt läggas upp mot en täktvägg. Schaktningskostnaden kan beräknas till 5 kr/ton jordmaterial, motsvarande 300.000 SEK. Beaktat den långa tillståndstiden bör beloppet 300.000 SEK skrivas upp. Beaktat detta bedöms att säkerheten skall uppgå till 500.000 SEK. Efterbehandling kommer att ske successivt, vilket medför att beloppet har mycket god marginal. 16. Kontrollprogram Miljörapport för verksamheten redovisas årligen senast den siste mars året efter aktuellt verksamhetsår.!28

För den planerade verksamheten kommer ett nytt kontrollprogram att upprättas. Följande miljöeffekter skall kontrolleras: 16.1 Buller Buller kontrolleras antingen med immissionsmätningar eller närfältsmätning med beräkningar. Mätning/beräkning avser i första hand tre bostadshus i var sin riktning från täkten; O, N och V. Mätning sker i egenkontrollen. Mätning/beräkning avser värsta fall. Vid mätning/beräkning skall kontroll ske huruvida tillståndsgivna riktvärden innehålles. 16.2. Markvibrationer vid sprängning Mätning av sprängning med normal-stor laddning sker i tre bostadshus i riktningarna Ö, N respektive V. Metod för mätning av markvibrationer från sprängning är SS 460 48 66. Vid mätning skall kontroll ske huruvida tillståndsgivet riktvärde innehålles. När mätning skett som visar att begränsningsvärdet innehålles väl, sker ny mätning endast när verksamheten förändras på sådant sätt att ökning av värdet kan befaras. 16.3. Luftstötvåg från sprängningar Mätning av sprängning med normal-stor laddning sker i en bostadsbyggnad i riktning NO från täkten (vilket är den riktning i vilken effekten bedöms högre än i andra riktningar). Metod för mätning av luftstötvåg är SS 025 210. Vid mätning skall kontroll ske huruvida tillståndsgivet riktvärde innehålles. När mätning skett som visar att begränsningsvärdet innehålles väl, sker ny mätning endast när verksamheten förändras på sådant sätt att ökning av värdet kan befaras.!29