Sida 1(49) DATUM 2017-01-23 DIARIENUMMER HSNG 2017-00013 Årsredovisning 2016 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 s geografiska område omfattar en befolkning på cirka 549 000 invånare. Befolkningen ökar, vilket ställer särskilda krav på planering av hälsooch sjukvård samt hälsofrämjande insatser. Även om hälsan i ett brett perspektiv förbättras, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar. är en av fem hälso- och sjukvårdsnämnder i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett befolkningsansvar inom sitt geografiska område och träffar överenskommelser med utförare av vårdtjänster och vårdavtal med externa vårdgivare. Det handlar exempelvis om primärvårdstjänster, tandvårdstjänster och sjukhusvård samt annan specialiserad sjukvård för befolkningen. s ansvar innehåller bland annat beställning till flera sjukhus såsom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Frölunda specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus. SU har stor betydelse för invånarnas tillgång till länssjukvård i Göteborgsområdet, men också för hela Västra Götalandsregionens tillgång till riks- och regionsjukvård. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i andra delar, för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Det finns ett tydligt samband mellan inkomstklyftor och hälsa. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta rapporterar mer ohälsa. Därför ges arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa hög prioritet. Sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig, och ges först till de som har störst behov. Inriktningen syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. genomförde i mars en planeringskonferens. Under konferensen arbetade nämnden med sitt Mål- och inriktningsdokument, där nämnden formulerar uppdrag och aktiviteter som på olika sätt ska leda till att målen uppnås. Nämndens mål följs upp löpande under året, den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas dels i denna årsredovisning och sedan i ett kompletterande beställarbokslut. Uppföljningsseminarier har genomförts vid flera tillfällen under året, där utförare redovisat hur de i sina verksamheter arbetar utifrån s Mål- och inriktningsdokument för 2016. En stor utmaning för är att möta behovet av vård hos den växande befolkningen i Göteborg. En annan utmaning för nämnden under året har
Sida 2(49) varit att anpassa vårdutbudet efter befolkningens ändrade, eller inom vissa grupper ökade, vårdbehov. Nämnden har till exempel beslutat att ge Bräcke diakoni uppdraget att driva ett mobilt team för gruppen asylsökande ungdomar. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan kommun, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. har utifrån sin kommunikationsplan genomfört flera aktiveter under 2016. Några exempel är samverkan och dialogtillfällen med Göteborgs Stads stadsdelsnämnder och kommunledningen, folkhälsoråd, pensionärsråd och patientföreningar. Tre exempel på positiva händelser från 2016 är att Göteborgs hälso- sjukvårdsnämnd: - har fortsatt utveckla samverkan med Göteborg Stad, bland annat satsningen på minst en familjecentral per stadsdel, - tillsköt medel till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att förbättra tillgängligheten inom barnsjukvården och cancersjukvården, - har satsat på särskilda projekt för traumabehandlingar som genomförts på vårdcentraler i Angered, Olskroken och Hisingen, genom statsbidraget för hantering av flyktingsituationen. Inom nämndens geografiska område klarar inte vårdgivarna fullt ut de krav som ställs i förordning om vårdgaranti. Exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin vid SU, där andelen patienter som väntat högst 30 dagar på ett första besök under perioden januari - oktober var 56 procent. Ett mer positivt exempel är specialisttandvården; den 31 december fanns inga väntetider med prioritet 1, som är de remisser med högst medicinsk prioritet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genom vårdöverenskommelsen med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Tillgängligheten på akutmottagningarna följs upp genom indikatorer, en sådan är total vistelsetid (TVT). Andelen besök vid akutmottagningarna där patientens TVT var högst 4 timmar, var för SU totalt mellan 56 och 63 procent. Kvalitet och patientsäkerhet är fokusområden som ingår i vårdöverenskommelser med utförarna av vården. Ett exempel är Sahlgrenska Universitetssjukhuset som bedriver ett omfattande och strukturerat patientsäkerhetsarbete. Detta innefattar bland annat en funktionsgrupp för patientsäkerhet och kvalitet och att sjukhuset har en gemensam struktur på patientsäkerhetsronder. Ett systematiskt arbete bedrivs också för att förhindra vårdrelaterade infektioner, trycksår och fallskador. Inom psykiatrin har vårdområden förstärkts genom riktade insatser i genomförandet av den regionala psykiatriplanen för vuxna. När det gäller barnpsykiatrins utveckling så lämnade nämnden under hösten sitt yttrande till förslaget om reviderad barnpsykiatrisk utvecklingsplan. Två ytterligare exempel på utveckling inom psykiatrin är dels ett projekt med resursförstärkning för att möta psykisk ohälsa bland barn och unga som har startat på två vårdcentraler i Göteborg, dels Angereds Närsjukhus, där sjukhuset fick
Sida 3(49) förstärkning för ett barnneuropsykiatriskt team för att bättre kunna tillgodose de ökande behoven. redovisar ett positivt resultat på 47,9 mnkr. Resultatet förklaras till stor del av att kostnaderna för länssjukvård är lägre än budget. I samband med delårsrapport per augusti 2016 tillsköt nämnden det prognostiserade positiva överskottet 25,0 mnkr till Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att korta köer och öka tillgängligheten. Redovisningen av vårdkonsumtionen för perioden visar att befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen är lägre än budget. Konsumtionen av vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård vid sjukhusen är 10 procent lägre än budgeterat. Befolkningens konsumtion av öppenvårdsbesök vid sjukhusen är genomgående högre än budget. Inom VG Primärvård är antalet besök totalt sett högre än budget, antalet besök hos läkare har minskat något medan antalet besök hos andra yrkeskategorier har ökat. För vårdval Rehab är antalet besök högre än budget, sannolikt beroende på den ökade tillgängligheten. Konsumtionen av besök inom övrig primärvård är lägre än budgeterat. Inledning till delårsrapport s verksamhet och resultat följs upp löpande under året, såväl i skriftlig form som i dialog och seminarier med utförare. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen i denna årsredovisning, men också i det beställarbokslut som enligt plan ska fastställas av nämnden den 28 februari. Den hälso- och sjukvård som bedrivs på uppdrag av följs upp med utgångspunkt i nämndens mål- och inriktningsdokument 2016. En betydande del av uppföljningen sker enligt de uppföljningsplaner som är kopplade till vårdöverenskommelser som nämnden slutit med utförare. För att ge ytterligare struktur åt detta arbete och som ett led i den interna kontrollen, gav Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 28 april 2016 förvaltningen i uppdrag att ta fram en uppföljningsplan för 2017 en genomgång och sammanställning av hur och i vilken omfattning mål och aktiviteter i nämndens mål- och inriktningsdokument följs upp. Planen presenterades för nämnden vid sammanträdet den 20 december 2016. Numreringen i årsredovisningen är kopplad till en regiongemensam mall, där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I denna redovisning återfinns endast de kapitel och mål som är relevanta för, varför många avsnittsnummer saknas.
Sida 4(49) 2. En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska ska med utgångspunkt från regionfullmäktiges mål och inriktning göra behovsanalyser och prioriteringar samt fastställa mål, i syfte att verka för en förbättring av befolkningens hälsa. Detta sker genom att nämnden verkar för en förbättring av folkhälsan i samverkan med bland annat kommuner och frivilligorganisationer, i olika forum för dialog med invånarna om vårdens tillgänglighet och kvalitet samt inriktning och utveckling, i övrigt följer utvecklingen av befolkningens behov av hälso- och sjukvård och tandvård och ta nödvändiga initiativ. Befolkningens hälsa i Göteborg är generellt sett god, men ojämnt fördelad och med en tydlig koppling till skillnader i människors livsvillkor. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet med att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. arbetar bland annat inom ramen för de samverkansavtal om lokala folkhälsoinsatser som tecknats tillsammans med dels Göteborgs Stad centralt, dels Göteborgs stadsdelsnämnder. Avtalen rör både generella insatser och riktade insatser utifrån behov. Nämnden har exempelvis ställt sig bakom en avsiktsförklaring gällande fortsatt etablerande av familjecentraler i stadsdelarna. Inom nämndens geografiska område pågår hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter, som bedrivs inom ramen för vårdöverenskommelserna samt genom stöd till frivilligorganisationer. Som exempel kan nämnas Angereds Närsjukhus, som har i uppdrag att främja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen, använda hälsoorientering som strategi för en effektivare vård och förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar genom att: - ta tillvara och stärka individens inneboende kraft och motivation för att förbättra den egna hälsan, - erbjuda stödinsatser för tobaksstopp, - utbilda vårdpersonal i samtal om levnadsvanor i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, - fråga efter patientens uppfattning av vårdens resultat och patientens upplevelse av sin hälsa, samt - bidra till kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte med andra hälsofrämjande sjukhus inom ramen för Nätverket hälsofrämjande sjukvård (HFS). har under 2016 deltagit aktivt i arbetet kring en handlingsplan för Västra Götalandsregionens systematiska arbete med mänskliga
Sida 5(49) rättigheter, dels genom representation i den arbetsgrupp som utarbetade förslaget, dels genom att nämnden vid sitt sammanträde i augusti yttrade sig över förslaget. Aktiviteter som ska bidra till att minska skillnader i livsvillkor och hälsa Samarbete med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa De sex ungdomsmottagningar som finns i Göteborg har i uppdrag att vara lättillgängliga för ungdomar, och har därför ett tydligt fokus på samverkan med vårdgrannar. I linje med det har flera ungdomsmottagningar i Göteborg tecknat samverkansavtal med vårdcentralerna i närområdet, med beskrivningar av vårdgivarnas ansvar vid exempelvis psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningarna har bland annat ett folkhälsoperspektiv och arbetar med grundläggande frågor som hör till ungdomstiden och att bli vuxen. Under året har ungdomsmottagningarna fördjupat sitt samarbete med skolor och elevhälsa, exempelvis genom samverkan enligt metoden HälsUM. Detta är ett utåtriktat och uppsökande arbetssätt, framför allt riktat mot gymnasieskolor, för att kunna upptäcka och erbjuda tidiga insatser mot psykisk ohälsa. Personalen har utbildats i suicidpreventiva screeningsverktyg. Folkhälsosatsningarna Rörlig Ungdom Nu (RUN) och Ungdomssatsningen är exempel på hälsofrämjande insatser för att stärka barn och ungas förutsättningar till god hälsa. Insatserna riktar sig till barn och unga upp till 16 år, genomförs under skoltid och inkluderar teman kring livsstil och levnadsvanor. Stadsdelarna anpassar insatserna efter sina lokala behov och samverkar med bland annat föräldrar, elevhälsan och fritidsverksamhet/föreningsliv. Folktandvården Västra Götaland erbjuder sedan 2009 ett program för förebyggande tandvård FRAMM (Fluor, Råd, Arena, Mat, Motivation), som omfattar både förskolebarn och skolelever. Särskilda FRAMM-tandsköterskor besöker regelbundet samtliga grundskolor i Västra Götalandsregionen för att fluorlacka elevernas tänder och ge lektioner i munhälsa. Målet är att eleverna ska gå ur skolan med så friska tänder som möjligt, och den första utvärderingen visar att kariesutvecklingen är 32 procent lägre hos de elever som tagit del av programmet, än hos de elever som gick ur grundskolan precis innan det infördes. Folktandvården har också introducerat ett arbete för att kunna erbjuda vård till de barn man inte når via ordinarie kallelser med mera. Inom hela Västra Götalandsregionen handlar detta om flera hundra barn. Arbeta i enlighet med Samling för social hållbarhet, åtgärder för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland Folkhälsoarbetet inom nämndens geografiska område utgår från ett jämlikhetsperspektiv, med syfte att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Dokumentet Samling för social hållbarhet ligger till grund för detta arbete.
Sida 6(49) Angereds Närsjukhus har ett folkhälsouppdrag som syftar till att minska den ojämlika hälsan och förbättra folkhälsan i nordöstra Göteborg. I nära samarbete med Göteborgs Stad och ett antal lokala föreningar har ett flertal aktiviteter vidtagits under 2016: Hälsotips har spridits via sociala media, Doula-verksamheten har samordnats effektivare via Födelsehuset och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har implementerats. Vidare arrangerade sjukhuset i oktober ett seminarium med fokus på migration, socioekonomi och hälsa, Closing the gap in north-eastern Gothenburg, med bland andra FN:s särskilde rapportör om rätten till hälsa Dainius Puras och professorn i folkhälsovetenskap Henry Ascher. En rad samarbeten bidrar till Angereds Närsjukhus arbete för en jämlik hälsa, exempelvis med nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), Hälsoteken i Angered och Östra Göteborg, kostnätverket nordost (KNNO), nätverket forskningsonsdagar, NOSAM Angered och Östra Göteborg, Samverkan detaljhandel VGR för hälsosamma butiker samt Hälsa för unga i Angered (HUGA) där man bland annat utvecklat en hälsocertifiering för skolor och förskolor. I nordöstra Göteborg har dialogen med invånarna varit mycket aktiv under året. Ett tydligt fokusområde har varit mat och matvanor, där exempel på framgångsrika aktiviteter varit Hälsosamtal över dukat bord (dialog med familjer i samverkan med dietister och tandvårdspersonal), föreläsningar kring mat i samband med Göteborgsvarvets löparskola i Lövgärdet, Hammarkullen och Gårdsten, dialogföreläsningar där närmare 400 personer fått möjlighet att ställa frågor kring hälsa i allmänhet och mat i synnerhet, samt aktiviteter kring en mellanmålsbok. Ambitionen är att samtliga aktiviteter inom området ska vara evidensbaserade i bemärkelsen samvetsgrann, explicit och klok användning av bästa tillgängliga kunskap. Bedömningen är att denna ambition uppfylls i åtminstone en huvuddel av sjukhusets verksamhet, och därmed bidrar till en faktisk utjämning av livsvillkor och hälsa i nordöstra Göteborg. Arbetet med folkhälsa har också bidragit till ökad kunskap och ökad förändringskraft hos det stora antalet deltagande invånare, samt ökat deltagande i screening för exempelvis bröstcancer. Ett aktivt internt hälsofrämjande arbete har varit en bidragande orsak till fortsatt relativt låga sjuktal. Tobacco Endgame är ett internationellt opinionsbildningsprojekt med utgångspunkt i WHO:s tobakkonvention, och med syfte att få till stånd politiska beslut om ett slutmål för rökning. Som en del i detta och i arbetet med folkhälsa har bland andra Angereds Närsjukhus drivit en kampanj kring rökfria lekplatser i nordöstra Göteborg. Angereds Närsjukhus driver tillsammans med stadsdelarna Angered och Östra Göteborg, Närhälsan och Folktandvården Forskningsplattformen FoU-samverkan för jämlik hälsa i nordöstra Göteborg. Under 2016 har en ny plattform arbetats fram, i syfte att ytterligare utjämna hälsoskillnader. Exempel på forskningsprojekt under 2016: Familjelyftet; skolbaserad familjestödsmodell som ska ge en tillitsskapande brygga mellan familjer, skola och andra samhällssektorer
Sida 7(49) Glädje och utmaningar; evidensbaserat föräldrastöd med inriktning mot förskolan (erbjuds alla förskolor i Angered). Unga i riskzon; identifiera och pröva modeller för att förebygga utanförskap hos unga i åldrarna 15 24 år Andelen barn och ungdomar som har tandvårdskontakt ska vara så hög som möjligt. Insatser har genomförts inom Folktandvården för att nå de som av olika anledningar uteblir, så kallade ej avhörda barn. Genom en god dialog med vårdnadshavarna och kommunernas socialtjänst har andelen ej avhörda barn (andelen barn som tandvården inte får kontakt med, i förhållande till samtliga barn) kunnat sänkas avsevärt (data redovisas i kommande beställarbokslut). Insatser görs för att få fler ungdomar i åldern 18-19 år motiverade till regelbunden tandvård. Antalet munhälsobedömningar har i stort sett varit oförändrat sedan 2015 (cirka 370 inom LSS/eget boende och cirka 2 650 inom särskilt boende). Däremot har antalet som tackat ja till bedömning minskat med en tredjedel. En analys av detta återfinns i kommande beställarbokslut, men en orsak antas vara att många berörda har regelbunden kontakt med tandvården och därmed inte har behov av munhälsobedömning i hemmet. Antalet utbildad omsorgspersonal på boendena (företrädesvis undersköterskor) har i stort sett varit oförändrat. Inom nämndens geografiska område har 6,7 procent av omsorgspersonalen fått utbildning i munhälsa; i hela Västra Götalandsregionen är motsvarande siffra drygt nio procent. Genom att fånga upp barn med högre risk redan i 0-2-årsåldern har insatser kunnat riktas till de som verkligen behöver dem. Arbetssättet är nytt och har genomförts i hela Västra Götalandsregionen. Erfarenheterna är goda, inte minst för familjer i socioekonomiskt utsatta områden. Verksamheten ingår i FRAMM (Folktandvårdens riktlinjer för generella preventiva insatser: Fluor Råd Arena Motivation Mat). En annan del av FRAMM innebär insatser i skolan, framför allt i form av fluorlackning och hälsobudskap om mat och tobak. En utvärdering visar att kariesutvecklingen är 30 procent lägre för ungdomar som fått ta del av FRAMM, jämfört med de som inte fått det, och att resultaten är ännu bättre för ungdomar boende i socioekonomiskt utsatta områden. Rehabenheterna inom Vårdval Rehab arbetar med att implementera nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, vilket ses som ett fortsatt utvecklingsarbete. Enheten för primärvård och Vårdval rehab har via stadsbidrag fått projektmedel för att under 2016 och 2017 utveckla kunskap om kvinnors hälsa inom Vårdval Rehab, och skapa förutsättningar för att målgruppen ska erbjudas rehabilitering på evidensbaserad grund. I första hand avses här kvinnor med stressrelaterad ohälsa, inklusive sömnproblematik, en patientgrupp inom Vårdval rehab som upplevs ha ökat. En mer detaljerad uppföljning av detta redovisas i kommande beställarbokslut. Samling för social hållbarhet är ett av styrdokumenten och en utgångspunkt i vårdöverenskommelserna med styrelsen för beställd primärvård, både 2016 och 2017. Inom VG Primärvård har ingen uppföljning av aktiviteten skett.
Sida 8(49) Öka samarbetet med frivilligorganisationer och ideella organisationer Under 2016 bidrog med medel till ett flertal föreningar som på olika sätt arbetar för att minska skillnader i hälsa. Några exempel är Födelsehuset, Män för jämställdhet och Göteborg-Majorna Orienteringsklubb. Födelsehuset bedriver doula- och kulturtolksverksamhet med syfte att ge utomeuropeiska kvinnor och deras partners stöd före, under och efter förlossningen. Födelsehuset har också en nära samverkan med mödrahälsovården. Män för jämställdhet arbetar med föräldrastöd riktat till pappor, genom bland annat pappagrupper och föreläsningar. En central del i föreningens utvecklingsarbete är att utöka det mångkulturella föräldraskapsstödet. Föreningen samverkar med Kunskapscentrum för Jämlik vård och ett flertal mödra- och barnhälsovårdsmottagningar. Göteborg-Majorna Orienteringsklubb driver projektet Hittaut.nu, som syftar till att ge människor möjlighet att kostnadsfritt prova på orientering i sitt närområde med hjälp av karta och kontroller. Materialet används också av många skolor. Hälsofrämjande insatser tillsammans med stadsdelsnämnderna med fokus på grupper med särskilda behov samverkar med ett flertal stadsdelar för att nå grupper med särskilda behov. Ett exempel är samverkansformen Hälsotek och Hälsolots, där både Västra Götalandsregionens och stadsdelarnas egna verksamheter samverkar. Det finns idag fyra Hälsotek fördelade på fem stadsdelar (Angered, Örgryte- Härlanda, Östra Göteborg, Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo) samt Hälsolots fördelade på två stadsdelar (Centrum/Majorna-Linné). Hälsoteken och Hälsolots verkar för att minska ojämlikhet i hälsa med fokus på att förbättra befolkningens livsstil, levnadsvanor och välbefinnande. Flertalet träffar, kurser och workshops är förlagda på dagtid. Verksamheten är öppen för alla, men tonvikten ligger på att nå ut till de befolkningsgrupper med störst behov och som kan vara svåra att nå. Följa upp och granska att den vård som ges är jämlik och jämställd I s vårdöverenskommelser med utförarna framgår att hälso- och sjukvården ska utgå från befolkningens behov, vara jämlik och lättillgänglig samt bidra till ett gott liv för alla. Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Nämndens mål är att vården ska ha ett tydligt genusperspektiv. Jämställdhet och jämlikhet ska prägla såväl verksamhet som uppföljning och rapportering. All statistik ska där det är relevant och möjligt vara könsuppdelad.
Sida 9(49) Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomförs under 2016 en rad åtgärder för att förbättra bemötandet och öka jämlikheten. Ett samarbete har inletts med Integrationscentrum, avseende informationsträffar till nyanlända. Informationen gäller hur svensk sjukvård fungerar, när man söker, var man söker, varför antibiotika förskrivs sparsamt osv. På flera sjukhustomter har fysiska tillgänglighetssatsningar genomförts, som förbättringar och nybyggnation av ramper och plattformshissar. Utredningar pågår kring hur byggnaderna kan tillgänglighetsanpassas, exempelvis på Mölndals sjukhus. Västra Götalandsregionens centrala samverkansavtal med Göteborg stad samt de lokala samverkansavtalen med stadsdelsnämnderna stämmer väl överens med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds mål- och inriktningsdokument. Ett bra exempel på hälsofrämjande insatser är stadens Hälsotek, som nämnts ovan. Vidare driver Koncernkontoret två stora projekt kring Jämlikt föräldraskap och Jämlik strokevård. De första omgångarna i respektive projekt visar positiva resultat, och under 2016 har projekten skalats upp för att inkludera fler verksamheter och ge effekt till ännu större del av Västra Götalandsregionens invånare. Projektet Jämlikt föräldraskap vänder sig till personal inom BVC-mottagningar och familjecentraler i hela Västra Götalandsregionen. Med hjälp av praktiska verktyg (bland annat En förälder blir till) och reflektion arbetar verksamhetens personal under ett år med normer och värderingar, för att bättre kunna möta och stötta alla familjer och föräldrar till ett jämlikt föräldraskap med barnen i centrum. I Göteborg inledde BVCmottagningarna sitt arbete i maj 2016. 350 personer deltog vid uppstarten och under hösten har handlingsplaner tagits fram med fokus på förbättrat bemötande och tillgänglighet till alla föräldrar och barn. Projektet Jämlik strokevård har fokus på att förbättra omhändertagandet av strokepatienter, från insjuknande genom hela vårdkedjan från sjukhus, primärvård, rehab och kommunal omsorg. Representanter från alla organisationer samt patienter träffas på ett antal lärandeseminarier för att med patienterna i fokus utveckla vården tillsammans. I nämndområdet inleddes arbetet med en workshop med cirka 50 deltagare våren 2016. Till skillnad från de andra nämndområdena lades arbetet i Göteborgsregionen ned efter uppstarten på grund av dålig uppslutning i projektet från områdets primärvårdsenheter.
Sida 10(49) 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd har som ett prioriterat mål att den psykiska hälsan ska förbättras hos befolkningen i nämndens geografiska område. För att öka kunskapen i nämnden kring en del av problematiken kring psykisk ohälsa, genomfördes i december en heldagsutbildning i suicidprevention under ledning av Suicidprevention i väst. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå; se även ovan under Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Det är av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge psykologisk behandling (se nedan under rubriken Följa upp att enheter inom VG Primärvård har fullgod psyko-social kompetens i enlighet med Krav- och Kvalitetsboken). Aktiviteter som ska bidra till att minska den psykiska ohälsan och förbättra omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom Prioritera barnpsykiatri, särskilt nyanlända barn Ett exempel på verksamhet inom nämndområdet som riktas till nyanlända barn, är barnoch ungdomspsykiatrins och barn- och ungdomsmedicins samverkan genom ett flyktingbarnteam, knutet till Resursenheten för flyktingar. Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet, men också utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Både Sahlgrenska universitetssjukhuset och Angereds Närsjukhus deltar i samverkan. Projektet KomHit inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets barnneurologi/psykiatri/ habilitering har tilldelats medel för att tillsammans med Koncernkontoret ta fram kommunikationsstöd för nyanlända inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Vid nämndens sammanträde i maj informerade Koncernkontoret om aktuella väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin, och i september deltog verksamhetschef och chefsöverläkare för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att informera om hur tillgängligheten ser ut, hur situationen har förändrats samt hur prioritering sker inom verksamheten. BUP vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset klarar inte fullt ut de krav som ställs i hälsooch sjukvårdslagen och förordning om vårdgaranti. Andelen patienter som väntat högst 30 dagar på ett första besök var under perioden januari - oktober 2016 56 procent.
Sida 11(49) Andelen som under samma period väntat högst 30 dagar på påbörjad fördjupad utredning/ behandling var 54 procent. (Källa: SKL Väntetider i vården) Specialistmottagningarna inom barn- och ungdomsverksamheterna på Angereds Närsjukhus bedriver en helt integrerad barnmedicinsk och barnpsykiatrisk vård. Verksamheterna har ett nära samarbete med primärvård, skola, socialtjänst och familjecentraler. Sjukhuset är också kompetenscentrum för konsultation och kunskap inom Västra Götalandsregionen, med god tillgänglighet per telefon. Genom statsbidraget för hantering av flyktingsituationen har särskilda projekt för traumabehandlingar genomförts på vårdcentraler i Angered, Olskroken och Hisingen. Psykologerna har tagit emot remisser från Göteborgs stads skolor och vårdcentraler, och deltagit i handledning av skolpersonal. Projektet som startade i september 2016 har utfallit väl och beräknas i ett första skede pågå till augusti 2017. har inom ramen för statsbidraget startat ett mobilt team, som i samverkan med Göteborgs stads skolhälsovård gjort ett antal besök per vecka sedan september 2016, vid de tre gymnasieskolor i Göteborg som har mottagningsenheter för ensamkommande barn. Teamet utför hälsoundersökningar och kompletterande vaccinationer. Generellt sett har vårdcentralerna i Göteborg ingen specifik kompetens för att ge psykoterapeutiska behandlingar till barn och unga. Se nedan under Prioritera barn och unga med psykisk ohälsa, om hur två vårdcentraler i Göteborg fått en resursförstärkning för att möta psykisk ohälsa hos barn och unga. Se även nedan under 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen. Starta ACT-team i Göteborg I samarbete mellan och Göteborgs Stad finns idag två så kallade ACT-team (Acceptance and Commitment Therapy) på Hisingen (tillsammans med SDN Lundby, Västra Hisingen och Norra Hisingen) respektive Nordost (tillsammans med SDN Angered). Metoden är baserad på integrerad psykiatri, med en Case Manager som ytterst samordningsansvarig för den enskilda patienten. Teamen är uppsökande och vänder sig till patienter över 18 år med en komplex och omfattande psykiatrisk problematik, med eller utan missbruk/beroende. Patienterna har ett behov av utökad och samordnad vård och stödinsatser som inte tidigare kunnat tillgodoses inom Västra Götalandsregionens och kommunens ordinarie verksamheter. Parterna har planerat och förberett för start av ytterligare ett ACT-team i Göteborg. Detta har inte kommit igång under 2016; istället planeras för en tilläggsöverenskommelse inklusive uppföljningsplan under 2017.
Sida 12(49) Följa upp att enheter inom VG Primärvård har fullgod psyko-social kompetens i enlighet med Krav- och Kvalitetsboken Att enheter inom VG Primärvård har fullgod psyko-social kompetens följs upp årligen, i samband med uppföljningsbesök vid vårdcentralerna. Koncernkontoret har under 2016 inte funnit någon vårdcentral inom nämndens geografiska område som har anmärkningsvärda brister i sin bemanning avseende psyko-social kompetens. Prioritera barn och unga med psykisk ohälsa Vårdcentralerna utgör första linjens vård för personer med psykisk ohälsa, oavsett ålder. Psykoterapeutiska behandlingar av kortidskaraktär ska erbjudas, i enlighet med nationella och regionala riktlinjer, som ett förstahandsalternativ eller i kombination med läkemedelsbehandling. Vårdcentralerna i Göteborg har som regel ingen specifik kompetens för att ge psykoterapeutiska behandlingar till barn och unga, utan är inriktade på vuxna. Under 2016 har ett projekt startat för att möta psykisk ohälsa för barn och unga. Två vårdcentraler i Göteborg Backa Läkarhus på Hisingen och Västerledens vårdcentral i Frölunda kommer med start i början av 2017 att få en resursförstärkning via statsbidrag, i form av psykologer, socionom och vid behov extra resurser som läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Huvudinriktningen kommer att vara korta behandlingsinterventioner, enskilt eller i grupp. Projektet kommer att utvärderas under året. Samverkan mellan specialistpsykiatrin och primärvården har i enlighet med vårdöverenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset följts upp vid kontinuerliga dialogmöten. Se även Följa hur specialistpsykiatrin utvecklar sitt konsultativa stöd till första linjens vård och till kommunerna nedan. Se även ovan under rubriken Prioritera barnpsykiatri, särskilt nyanlända barn. Grön rehab; säkerställa befintlig verksamhet Naturbaserad rehabilitering, eller Grön rehab, leds av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam som i regel inkluderar en fysioterapeut, en arbetsterapeut, en psykoterapeut/psykolog och individer med kompetens relaterat till trädgård och natur. I 2016 års vårdöverenskommelse med styrelsen för beställd primärvård finns tre utbudspunkter - Solbacken (nordöstra Göteborg), Härlanda Örtagård och Väster. Göteborgs Stad har avslutat sitt engagemang i Solbacken. Solbacken drivs av Närhälsan Angered och riktar sig till personer med stressrelaterad ohälsa och/eller långvarig smärta. Verksamheten har erbjudit tolv veckors natur/trädgårdsterapi med individuellt stöd i övergången till arbete/studier. Närhälsan för samtal med Samordningsförbundet Göteborg Nordost och Socialtjänsten i Angered och Östra Göteborg, kring hur samverkan kan se ut framöver. Någon färdig lösning finns inte i nuläget. Härlanda Örtagård drivs av Närhälsan Olskroken rehabmottagning och vänder sig till personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av stressproblematik och smärta (rehabilitering i grupper om 8 personer och 14 veckor). Grön rehab väster riktar sig till
Sida 13(49) personer i åldern 16-67 år som lider av stressrelaterad ohälsa, långvarig smärta och/eller lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Här sker behandlingen utomhus i trädgården eller i naturområdet Välen, både i grupp och individuellt. Följa hur specialistpsykiatrin utvecklar sitt konsultativa stöd till första linjens vård och till kommunerna Konsultationsmodellen mellan specialistpsykiatrin och primärvården har funnits sedan 2005. Hälso- och sjukvårdsdirektören fastställde 2012 en Regional medicinsk riktlinje som bland annat reglerar ansvarsfördelningen mellan specialistpsykiatrin (offentliga och upphandlade öppenvårdsenheter) och primärvården (vårdcentraler anslutna till VG Primärvård). Uppföljning sker årligen inom respektive lokal samverkansorganisation samt genom gemensamma möten mellan de medicinska sektorsråden för allmänmedicin och psykiatri. Någon särskild uppföljning av hur specialistpsykiatrin utvecklat det konsultativa stödet har inte gjorts under 2016. Inom ramen för Kommun och sjukvård, samverkan i Göteborgsområdet ingår två aktiviteter avseende konsultationsmodellen enhetschefer, primärvården och vårdenhetsöverläkare bjuds löpande in till Temagrupp äldre, och kunskap sprids om modellen och aktuella ansvarsfördelningsdokument. I årsrapport 2015 för Temagrupp psykiatri konstaterades att konsultationstider per telefon finns, men sällan används. Årsrapport för 2016 är inte färdigställd än; resultatet redovisas i kommande beställarbokslut. Uppmärksamma behovet av förstärkta insatser för att möta psykisk ohälsa till följd av ett ökande antal nyanlända flyktingar Se ovan under rubriken Prioritera barnpsykiatri, särskilt nyanlända barn samt nedan under 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas En ny patientlag (2014:821) började gälla den 1 januari 2015. Lagen ska stärka patienternas ställning ytterligare. Den nya patientlagen innehåller bestämmelser om vad som gäller för vården ur ett patientperspektiv, och innebär att vården ska bli säkrare genom att utvecklas tillsammans med patienterna, som ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Aktiviteter som ska bidra till att stärka patientens ställning inom hälsooch sjukvården Utförarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier I samtliga vårdöverenskommelser för 2016 ingår ett ansvar för att vårdgarantin efterlevs för överenskommen produktionsvolym. Det innebär att respektive sjukhus ska styra antalet remisser som kan tas emot, så att åtagandet kan fullföljas. För de patienter som finns uppsatta för besök eller behandling ska vård ges inom fastställda garantitider.
Sida 14(49) Valfrihet gäller och sjukhuset ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. I vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns beskrivet att sjukhuset under de senaste åren fokuserat på sina processer för att öka tillgängligheten, men att sjukhuset har fortsatta svårigheter att med gällande ekonomiska ramar klara både den medicinskt prioriterade vården och att uppfylla vårdgarantin. Inom specialisttandvården finns den 31 december 2016 inga väntetider med prioritet 1, remisser med högst medicinsk prioritet. Remisser som avser akuta tillstånd omhändertas omgående. Under rubriken Uppfylla vårdgarantin nedan redogörs för statistik över garantins efterlevnad. Tillgängliga öppettider på ungdomsmottagningarna som är anpassade till de ungas behov För att nå fler unga utvecklar ungdomsmottagningarna i Göteborg kontinuerligt sina öppettider och tillgängligheten till mottagningarna. Mottagningarna i Göteborg har en eller flera dagar i veckan öppet sen eftermiddag/kväll. I avtalen finns ett tydligt utvecklingsuppdrag till ungdomsmottagningarna, att utöka och anpassa öppettiderna till de ungas behov. Som ett led i detta uppdrag förbereder och förväntas ungdomsmottagningarna i Göteborg prova att hålla öppet lördagar klockan 11 15, bemannat med två barnmorskor och två kuratorer. Försöket kom inte igång som tänkt under 2016, utan planeras för första halvåret 2017. Erfarenheterna av detta följs upp i dialogmöten. Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Patientlagen (2014:821) innebär att Västra Götalandsregionen måste driva på utvecklingen av ett personcentrerat arbetssätt, eftersom högre krav ställs på tillgänglighet, delaktighet och valmöjligheter. Lagens intention är att vården ska utvecklas tillsammans med patienten, så den blir säkrare och erbjuder möjligheter att välja. Studier visar att ett systematiskt arbete kring människans behov och inte minst hennes förmågor, ger signifikant tryggare patienter med förbättrad egenrapporterad hälsostatus, förbättrad smärtlindring, 30 50 procent reduktion av antal vårddagar och 40 procent reduktion av vårdkostnader. Sjukhusen inom nämndområdet arbetar aktivt med en metod som benämns Förstå mig rätt, framtagen vid Kunskapscentrum för jämlik vård. Metoden innebär att vårdpersonalen tar ansvar för att patienten förstår den information som ges kring hälsa och behandling. Som exempel kan nämnas att Frölunda Specialistsjukhus under året arbetat aktivt med patientdialoger, patientenkäter samt avvikelse- och klagomålshantering för en personcentrerad vård. Sjukhuset har utvecklat sina patientinformationsbroschyrer i dialog med patienterna, och har varit mycket aktiva i det förebyggande arbetet med levnadsvanor. Flera verksamheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar sedan flera år personcentrerat. Ett utvecklat arbetssätt kan exempelvis ses på SU/Östra och
Sida 15(49) SU/Mölndal. Sahlgrenska Universitetssjukhuset stöder Västra Götalandsregionens arbete med personcentrerad vård på flera sätt, bland annat genom att utgöra kunskapsstöd för andra verksamheter. I början av december anordnade Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett dialogmöte för och västra hälso- och sjukvårdsnämnden, där ett tema var personcentrerad vård. Representanter för psykosverksamheten respektive medicin/geriatrik/akutverksamheten på SU/Östra beskrev arbetet med personcentrerad vård, med patientens berättelse i centrum, en Case Manager som stöd för varje patient, ökad delaktighet i vårdplaneringen med mera. Antalet akutsökande inom dessa verksamheter har under perioden 2011 2016 ökat från drygt 40 000 per år till drygt 50 000 per år, men antalet inläggningar har under samma period minskat från nära 11 000 till 9 500 per år. De som lades in 2016 bedömdes vara sjukare, men trots detta hade medelvårdtiden minskat från 4,6 till 4,4 dygn. Ytterligare ett exempel på goda resultat är en tydlig minskning av antalet fastspänningar inom psykosvården. Vid Angereds Närsjukhus har två medarbetare under året utbildats i att arbeta på ett personcentrerat sätt. Under hösten genomfördes en mätning med värdekompassen, varefter två kliniska processer har valts ut för granskning. Utifrån denna granskning kommer ett eller två personcentrerade projekt att initieras, och sjukhusets ledningsgrupp utbildas i personcentrerat arbetssätt av de två utbildade medarbetarna. Under året har föreläsningar kring bemötande, med fokus på att stärka patientens ställning, arrangerats av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Dessa har riktat sig till såväl allmänheten som sjukhusets personal. Vården inom Habilitering & Hälsa ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Habilitering & Hälsa har ett hälsofrämjande förhållningssätt i arbetet med patienter och närstående, och information ges med hänsyn till patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Arbetet med personcentrerad vård inom Närhälsan följs upp vid dialogmöten och redovisas sedan i deras årsrapport. Pilotprojekt har startat på tre enheter under hösten 2016, och kommer att utvärderas under 2017. Inom Vårdval Rehab arbetar rehabenheterna med att utveckla användningen av rehabiliteringsplaner för att säkerställa ett personcentrerat arbetssätt. Rehabiliteringsplaner som upprättas i samverkan med patienten och med flera yrkesprofessioner förekommer i alltför låg utsträckning, och området ses som ett utvecklingsområde. Vårdpersonalens patienttid ska öka I enlighet med projektet Genomförande av strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom Västra Götalandsregionen arbetar verksamheterna inom nämndområdet aktivt med uppgiftsväxling (en översyn kring hur personalresurserna används) och ett förbättrat vårdinformationssystem för att frigöra mer tid och resurser för direkt
Sida 16(49) patientarbete. Synsättet och arbetssättet går igen i styrdokument och tas upp vid dialogmöten, men någon mätning eller uppföljning av eventuella effekter genomförs inte. Angereds Närsjukhus planerade för fem utvecklingsarbeten kring uppgiftsväxling 2016, men dessa kunde av olika anledningar inte genomföras. Sjukhuset beräknar att under 2017 identifiera lämpliga områden att arbeta vidare med. Inom 1177 Vårdguiden pågår ett arbete för att öka den tid rådgivningssköterskorna lägger på rådgivningssamtal. Respekt och bemötande för alla patienter måste förbättras Ett exempel på pågående arbete inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Akutsjukvård i toppklass (ett av sjukhusets övergripande mål i utvecklingsplan för 2016), där en viktig del är att alla patienter ska känna sig väl bemötta. Bland annat har två sjuksköterskor haft ett extra uppdrag som bemötandeambassadörer med ansvar för dessa frågor på Östra sjukhusets akutmottagning. Enligt Sahlgrenska Universitetssjukhusets egen uppföljning varierar andelen patienter som är nöjda med bemötandet vid sitt akutbesök mellan 87 och 91 procent under årets första sju månader. Delaktighet och inflytande är centralt i Sahlgrenska Universitetssjukhusets värdegrund Tillsammans för patienten, med patienten. Ett av målen i utvecklingsplan 2016 har varit att skapa värde för patienten, bland annat genom att delaktighet. Mätning med Nationell patientenkät genomfördes våren 2016. Resultatet visar på hög nöjdhet avseende respekt och bemötande, men många patienter önskar att de varit mer delaktiga i beslut om sin vård/behandling. Under våren har Frölunda Specialistsjukhus genomfört en patientdialog med tjugo patienter, där patienter och närstående fått utvärdera sjukhusets reviderade hälsodeklaration. Ett antal förbättringar genomfördes efter dialogen, men i sin helhet fick hälsodeklarationen mycket väl godkänt. Patienter och närstående fick även möjlighet att lämna synpunkter på aktuellt besök. Samtliga var nöjda och uttryckte att de fått god information, ett mycket gott bemötande och upplevt ytterst kort väntan i samband med besöket. Närhälsan har under våren genomfört kundenkäter i samtliga verksamhetsområden. Nästan 6 000 patienter som besökt mottagningarna inom den beställda vården besvarade enkäten. På frågan Är du nöjd med ditt besök blev resultatet i vårens enkät 99 procent för barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningarna och MBHV-psykologmottagningar. För barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt gynekologmottagningar var 97 procent av patienterna nöjda med sitt besök. Den nationella patientenkäten har också skickats ut till primärvården hösten 2016, men där är resultatet ännu inte sammanställt.
Sida 17(49) Angereds Närsjukhus arbetar med mentorer, utbildade i Mänskliga rättigheter, som stöd i den löpande verksamhetsutvecklingen. En viktig aspekt för att uppnå ett gott bemötande på lika villkor, är kunskap och medvetenhet hos personalen samt möjlighet att diskutera och reflektera över dessa frågor på arbetsplatsen. Koncernkontorets Kunskapscentrum för jämlik vård har under 2016 arrangerat workshops och föreläst om normmedvetenhet och bemötande vid en mängd verksamheter inom nämndområdets sjukhus och primärvårdsenheter. Under 2016 har enheten även tagit fram Normspelet, ett verktyg för diskussion och reflektion kring bemötande på arbetsplatsen. Informationskampanj på 1177 Koncernkontoret har under första halvåret 2016 genomfört ett utvecklingsarbete tillsammans med Närhälsan, för att förtydliga uppdraget till 1177. Ett resultat är att vårdöverenskommelsen 2017 betonar att samverkan med och information till vårdgrannar ska förbättras. Närhälsan kommer att ta fram en handlingsplan för detta arbete. Antalet inkommande samtal till 1177 har under 2016 ökat med 7 000 till 983 000 samtal. Informationen till patienter och anhöriga ska samordnas bättre Regelbunden samverkan med närstående och berörda brukarorganisationer är särskilt viktig, varför brukarråd/brukarsamverkan är kopplade till de olika verksamheterna inom Habilitering & Hälsa. Patienterna inom Habilitering & Hälsa är delaktiga vid framtagandet av mål i en vårdplan, och varje mål utvärderas i dialog med patienten. Patienter och anhöriga bjuds in för att kunna ge synpunkter på den vård de mött inom Habilitering & Hälsa. Angereds Närsjukhus har under året arbetat med att klarspråkssäkra kallelser och informationsmaterial, för att göra information så tillgänglig som möjligt. Information och kommunikation är viktigt för att skapa delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar med patientwiki, vilket innebär att patienter och närstående bjuds in att tillsammans med sjukhuset utveckla informationen på nätet. Inom Närhälsan pågår ett arbete med att utveckla patientråd eller använda fokusgrupper på enheterna, med målet att få en bättre dialog med medborgarna. Kommunikationsavdelningen har ett uppdrag att ta fram skriftlig information om vård och behandling på olika språk samt använda olika medier för detta. Ett sätt att samordna den information som patient och närstående har behov av, är den patient- och närståendeutbildningsmodell som sprids i Västra Götalandsregionen av Kunskapscentrum för jämlik vård. Genom gruppdeltagarnas erfarenhetskunskap och vårdens professionella kunskap kan informationen både samordnas och effektiviseras utifrån olika behov och förutsättningar. Förbättra mottagandet på akuten och sänka väntetiden Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genom vårdöverenskommelsen med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl
Sida 18(49) läns- som regionsjukvårdsnivå. Tillgängligheten ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Tillgängligheten på akutmottagningarna följs upp genom indikatorerna Tid till första träff med läkare (TTL) och Total vistelsetid (TVT); Tid till första träff med läkare (TTL) på akutmottagning månad 2016 utförare jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec SU/Sahlgrenska 33 30 29 31 32 29 27 31 31 23 26 26 SU/Mölndal 31 31 30 32 34 36 45 38 28 39 36 37 SU/Östra 38 32 36 37 40 34 37 38 38 40 36 39 Drottning Silvia 39 30 29 36 32 36 43 37 35 42 46 39 SU, tot 37 31 31 34 34 33 38 36 33 35 35 35 Andel (%) besök vid akutmottagningarna där patientens tid till första träff med läkare (TTL) var högst 60 minuter. Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport (2016:12), 2017-01-23 Total vistelsetid (TVT) på akutmottagning månad 2016 utförare jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec SU/Sahlgrenska 43 41 43 46 47 44 45 43 44 38 38 40 SU/Mölndal 56 55 56 57 54 61 67 64 56 59 59 53 SU/Östra 64 58 59 60 62 59 61 61 61 60 60 60 Drottning Silvia 78 71 72 77 76 81 83 80 79 82 84 76 SU, tot 59 56 57 60 60 61 63 61 60 59 59 58 Andel (%) besök vid akutmottagningarna där patientens totala vistelsetid (TVT) var högst 4 timmar. Detta mått rymmer även de patienter som enbart får träffa annan personal än läkare. Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport (2016:12), 2017-01-23 Enligt Sahlgrenska Universitetssjukhusets avvikelserapport per oktober 2016 var total vistelsetid på akutmottagningarna 8,26 timmar (90:e percentilen). Måltalet var 5,5 timmar. Andelen patienter som var nöjda med akutbesöket på Sahlgrenska Universitetssjukhuset var per juli 2016 84 procent 1. Måltalet var 95 procent. För att höja kvaliteten för svårt sjuka ska på sikt erbjudas enkelrum vid sjukhusvistelse Att erbjuda enkelrum är en ambition på sikt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men har inte varit aktuellt under 2016. 1 Senare uppgift saknas.
Sida 19(49) För att höja kvaliteten ska förlossningen på sikt erbjuda enkelrum vid sjukhusvistelse I Sahlgrenska Universitetssjukhusets tomtprofilering med en samlad kvinnosjukvård vid Östra sjukhuset, ingår att samtliga förlossningar (enligt prognos cirka 12 500 stycken per år) ska genomföras där. Nya vårdbyggnader planeras, vilket kan möjliggöra fler enkel- och familjerum. Efter samråd med i början av 2016, har beslut fattats att tidigarelägga flytten till 2017. En viktig orsak är patientsäkerhetsaspekter. Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar enligt modellen tidig understödd hemgång för strokepatienter. Arbetssättet ska vara ett komplement till strokerehabiliteringen inom primärvård och kommun, och innebär specialistkompetenta team som vid behov fortsätter rehabiliteringen i hemmet och kan optimera behandlingen i patientens hemmiljö. Detta innebär att överlämningen av den fortsatta omvårdnaden och rehabiliteringen sker utan glapp i vårdkedjan. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Hälso- och sjukvården inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och utformas för att möta den enskilda patientens behov. Det innebär att lagstiftning samt nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som beställer. Det ingår i vårdöverenskommelserna att avvikelser och risker i vården ska följas upp, och vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet ska säkerställas. Aktiviteter som ska bidra till att samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Prioritera patientsäkerhetsarbete för att minska skador i vården Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vara vägledande i hela hälso- och sjukvårdens arbete med patientsäkerhetsfrågor. Ledningssystemet är ett verktyg för att uppnå god kvalitet och vara ett stöd för både ledning och medarbetare att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten.