Europeiska unionens råd Bryssel den 26 april 2017 (OR. en) 8477/17 AGRI 215 AGRILEG 90 AGRIFIN 43 FÖLJENOT från: inkom den: 24 april 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd COM(2017) 189 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om genomförandet under perioden 2011 2015 av långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Finland och Sverige i enlighet med kommissionens beslut 2009/3067 och 2010/6050 För delegationerna bifogas dokument COM(2017) 189 final. Bilaga: COM(2017) 189 final 8477/17 /ub DGB 1B SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.4.2017 COM(2017) 189 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om genomförandet under perioden 2011 2015 av långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Finland och Sverige i enlighet med kommissionens beslut 2009/3067 och 2010/6050 SV SV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2. DE ALLMÄNNA PRINCIPERNA FÖR DET NORDLIGA STÖDET... 3 2.1. Stödets syfte... 3 2.2. Kommissionens tillstånd... 3 2.3. Regioner som omfattas av stödet... 3 2.4. Samband med produktionen... 4 3. REFORM AV DET NORDLIGA STÖDSYSTEMET... 4 4. NORDLIGT STÖD I FINLAND 2011 2015... 4.1. Beviljade tillstånd... 5 4.2. Utbetalt stöd... 7 4,3. Produktionsvolymer i området som omfattas av det nordliga stödet... 9 4.4. Utveckling av jordbruksekonomin i de regioner som omfattas av nordligt stöd 10 5. NORDLIGT STÖD I SVERIGE 2011 2015... 1 5.1. Beviljade tillstånd... 12 5.2. Utbetalt stöd... 13 5.3. Produktionsvolymer i stödområdet... 14 5.4. Utveckling av jordbruksekonomin i den region som omfattas av nordligt stöd 14 6. SLUTSATSER... 6.1. Finland... 15 6.2. Sverige... 16 2
1. INLEDNING I enlighet med artikel 142 i akten om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges 1 anslutning till Europeiska unionen tillåter kommissionen att Finland och Sverige lämnar långsiktigt stöd till jordbruket på nationell nivå för att säkerställa att jordbruksverksamheten kan behållas i de nordliga områdena. Stödet ifråga kallas det nordliga stödet (nedan kallat stödet). Denna rapport läggs fram för rådet i enlighet med rapporteringskravet i artikel 143 i anslutningsakten, där det föreskrivs att kommissionen ett år efter anslutningen och sedan vart femte år ska lämna en rapport till rådet om de tillstånd som har beviljats och verkningarna av det stöd som har lämnats enligt dessa tillstånd. Rapporter har tidigare lämnats 1996, 2002 2, 2007 3 och 2012 4. 2. DE ALLMÄNNA PRINCIPERNA FÖR DET NORDLIGA STÖDET 2.1. Stödets syfte Det nordliga stödet lämnas särskilt för att behålla traditionell primärproduktion och bearbetning som är särskilt lämpad för klimatförhållandena i regionerna i fråga, förbättra strukturerna för produktion, saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter, underlätta avyttrandet av sådana produkter samt säkerställa att miljön skyddas och att landsbygden bevaras. 2.2. Kommissionens tillstånd Stödet har godkänts genom två kommissionsbeslut 5, ett för Finland och ett för Sverige. Det högsta stödbeloppet för Finland är för närvarande 382 miljoner euro per år. För Sverige är det högsta tillåtna stödbeloppet 318,67 miljoner svenska kronor per år (cirka 35 miljoner euro) 6. De grundläggande villkoren för stödet fastställs i artikel 142 i anslutningsakten. Det sammanlagda stödet som lämnas bör vara tillräckligt för att behålla jordbruksverksamheten i de nordliga områdena men det får inte leda till att det samlade stödet ökar i förhållande till stödet under en referensperiod före anslutningen, i enlighet med vad som fastställs i tillstånden. Stödet får inte vara knutet till framtida produktion eller leda till att produktionen ökar i förhållande till referensnivåerna, utifrån kommissionens angivelser. 1 2 3 4 5 6 EGT C 241, 29.8.1994. Finland KOM(2002) 102, 25.2.2002 och Sverige KOM(2002) 105, 1.3.2002. Finland KOM(2007) 459, 31.7.2007 och Sverige KOM(2007) 416, 31.7.2007 COM(2012) 358 final, 29.6.2012. Det första beslutet om Finland antogs 1995 (95/196/EG) och har omarbetats genom beslut 2002/404/EG och genom beslut K(2009) 3067. Detta beslut ändrades senast genom beslut C(2015) 2790. Det första beslutet om Sverige antogs 1996 (96/228/EG) och har omarbetats genom beslut K(2010) 6050, som senast ändrades år 2015 genom beslut C(2015) 6592. Det sistnämnda beslutet trädde i kraft den 1 januari 2016 och ändringarna däri avser därför inte de fem år som tas upp i detta meddelande. Den växelkurs som används i denna rapport är 9,0 svenska kronor/euro. 3
2.3. Regioner som omfattas av stödet De regioner som omfattas av stödsystemet definieras i respektive beslut och är belägna norr om 62:a breddgraden och i några närliggande områden söder om den breddgraden där det råder liknande klimatförhållanden, vilka gör det särskilt svårt att driva jordbruk. De faktorer som beaktas vid fastställandet av områdena är låg befolkningstäthet (högst 10 personer/km 2 ), den utnyttjade jordbruksarealens (UJA) andel av den totala arealen (mindre än 10 %), den andel av den utnyttjade jordbruksarealen (UJA) som används till odling för livsmedel (mindre än 20 %) samt om kommunen omges av andra kommuner som är belägna inom ovan nämnda områden (även om de inte uppfyller samma kriterier). I Finland omfattar det stödområde som det här meddelandet handlar om totalt 1 417 140 hektar UJA, vilket motsvarar 55,5 % av Finlands totala UJA, och i Sverige 335 881 hektar UJA, vilket motsvarar 11 % av Sveriges totala UJA. Figur 1: Stödområden i Finland (C1 C4) och Sverige (1 3) 2.4. Samband med produktionen Stödet begränsas till vissa jordbrukssektorer, som definieras för varje medlemsstat i respektive beslut. Stödet beviljas på grundval av produktionsenheter, antingen antal djurenheter eller hektar, med undantag för stöd till mjölkproduktion och transport av mjölk, där stöd beviljas för både de kvantiteter som levereras och de kvantiteter som transporteras. I Finland beviljas stödet till rennäringen per djur. Såsom anges ovan får stödet inte vara knutet till framtida produktion eller leda till att produktionen ökar i förhållande till en referensperiod. Referensperioderna anges per sektor i beslutet för respektive medlemsstat. Referenskvantiteten för mjölkproduktionen i Finland har flera gånger anpassats efter hur den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) har utvecklats med avseende på mjölksektorn. Genom den översyn av det finska stödsystemet som gjordes 4
2009 2010 tog man emellertid bort kopplingen mellan de individuella mjölkkvoterna inom ramen för GJP och stödutbetalningarna. I stället infördes en begränsning, med verkan fram till mjölkkvotsystemets upphörande, i form av ett stopp för stödutbetalningarna för de mjölkkvantiteter i regionen som omfattas av överskottsavgift. 3. REFORM AV DET NORDLIGA STÖDSYSTEMET Efter en utvärdering av det stödsystem som upphörde år 2007 genomfördes en översyn i syfte att förenkla stödsystemen och anpassa tillstånden efter de mål som anges i anslutningsakten. Vad gäller förenklingssträvandena innebar de omarbetningar som gjordes 2009 och 2010 att de olika produktionssektorerna omgrupperades och att det fastställdes högsta tillåtna genomsnittliga stöd för det finska respektive det svenska området i deras helhet. Vad gäller anpassningen av tillstånden efter de mål som anges i anslutningsakten ledde översynen av tillstånden för stödutbetalningarna och produktionen till en minskning av de högsta tillåtna årliga stödutbetalningarna för Finland, från 448,59 miljoner euro till 358 miljoner euro. Stöden till svin- och fjäderfäsektorerna frikopplades också från produktionen. År 2009 infördes en ersättning för skador som orsakats av rovdjur. Denna ersättning avskaffades år 2015. Vad gäller det svenska stödområdet visade översynen att produktionsnivåerna hade minskat under de föregående åren. Efter ett förslag från de svenska myndigheterna gjorde 2010 års omarbetning av beslutet det möjligt att koncentrera stödet till den återstående produktionen, i syfte att stoppa nedgången. 2013 infördes ytterligare en ändring, där det tidigare statliga stödet till potatisodlare inkluderades i det nordliga stödet utan att det totala stödtaket höjdes. 4. NORDLIGT STÖD I FINLAND 2011 2015 4.1. Beviljade tillstånd Genom beslut K(2009) 3067 tilläts ett högsta årligt stödbelopp på 358 miljoner euro för perioden 1 januari 2009 31 december 2014. Genom beslut C(2015) 2790, som gäller från och med den 1 januari 2015, tillåts ett högsta belopp på 382 miljoner euro; stödet är fördelat enligt tabell 1. Det högsta tillåtna årliga stödbeloppet höjdes, eftersom de 24 miljoner euro som fanns tillgängliga i enlighet med artikel 182.7 i förordning (EG) nr 1234/2007 ( hälsokontrollen ) var uttömda i februari 2014. I det beslutet höjdes också det högsta tillåtna stödet per enhet och det totala tillåtna stödet när det gäller idisslare, i syfte att ge ett incitament att förhindra en minskning av produktionen. Tabell 1: Årligt tillåtet stöd enligt beslut C(2015) 2790 Högsta tillåtna genomsnittliga stöd/enhet 1) Enhet Högsta tillåtna stöd (miljoner euro) 2) Högsta antal stödberättigande produktionsfaktor er 1. MJÖLK 10,9 cent/kg 193,7 1 776 765 ton 3) 5
2. IDISSLARE 97,7 Nötkreatur 4) 546 euro/ djurenhet Tackor och getter 584 euro/ djurenhet 181 000 djurenheter Hästar 252 euro/ djurenhet 3. SVIN OCH FJÄDERFÄN 5) 266 euro/ djurenhet 37,0 4. TRÄDGÅRDSODLING 25,4 Växthus 6) 11,3 euro/m 2 202,9 ha Lagring av trädgårdsprodukter 7) 18,5 euro/m 3 5. VEGETABILIEPRODUKTION 58,3 Allmänt hektarbaserat stöd 8) 37 euro/ha 881 825 ha Stöd till särskilda grödor 9) 145 euro/ha 62 475 ha Stöd till unga jordbrukare 10) 36 euro/ha 6. ANNAT STÖD 14,9 Ren 11) 36 euro/djur 171 100 djur Stöd till transport av mjölk och kött 12) Tjänster för att bevara 13) animalieproduktion Stöd för lagring av vilda bär och 14) 0,10 0,42 euro/kg svampar Annat stöd 15) 1) Stödet per enhet får differentieras efter region upp till det högsta genomsnittet. 2) Högsta tillåtna stöd är 382 miljoner euro per år. 6
3) Högsta stödberättigande mängd per kalenderår och för kvotåret 2014/2015. 4) Am- och dikor, kvigor, nötkreatur av hankön som är äldre än sex månader, slaktade kvigor samt slaktade tjurar och stutar i stödregionerna C3 och C4. 5) Frikopplat stöd. Referenskvantitet som inte överstiger 139 200 djurenheter. 6) Stöd till växthusproduktion får differentieras efter växtperiodens längd. 7) Stödet får differentieras efter lagringsanläggningens tekniska standard. 8) Allmänt hektarbaserat stöd för den utnyttjade jordbruksarealen i stödregionerna C2 C4. 9) På grundval av odlingsområdet för spannmål (med undantag av korn, havre och blandade spannmål) och andra grödor (oljeväxtfrö och andra oljegrödor, protein- och fibergrödor), sockerbetor, stärkelsepotatis och äpplen i stödregionerna C1, C2 och C2 nord. Stödet till vegetabilier som odlas på friland kan utbetalas i stödregionerna C1 C4. 10) Stöd till unga jordbrukare för den utnyttjade jordbruksarealen i stödregionerna C1 C4. 11) I stödregionerna C3 och C4. 12) Mjölk: Kajanaland, Lappland och Koillismaa (nordöstra Finland). Kött: Lappland. 13) Stöd får utbetalas till tjänster som bevarar odlingsförhållandena för djurproduktion i områden med längre avstånd än genomsnittet. 14) Maximalt stödbelopp: Stöd beviljas för kvantiteter som är i lager i slutet av juni upp till följande tak: 0,34 euro/kg för vilda hjortron, 0,10 euro/kg för andra vilda bär och 0,42 euro/kg för vild svamp. 15) Skoltsamer, naturahushållning och renskötsel 4.2. Utbetalt stöd Nordligt stöd Under åren 2011 2015 uppgick det totala utbetalade årliga stödet till mellan 336,1 och 310,1 miljoner euro (tabell 2) Tabell 2: Nordligt stöd som betalats ut i Finland (miljoner euro) Stödsektor 2011 2012 2013 2014 2015 Mjölk 161,1 161,1 161,1 167,5 170 Idisslare 71,1 70 69,7 70,3 70,1 Svin och fjäderfän 30,84 26,41 20,85 20,26 18,5 Trädgårdsodling 21,3 19,5 18,0 18,9 17,5 Vegetabilieproduktion 41,11 39,94 38,93 36,64 19,2 Annat stöd 10,7 12 14,1 15,5 14,7 Totalt 336,1 329 322,8 329,1 310,1 7
Förutom en felaktig betalning på 0,6 miljoner euro år 2014 i kategorin annat stöd överskred inte det årliga nordliga stödet som lämnades i Finland de högsta tillåtna stödnivåer som anges i besluten. Det bör noteras att för de sektorer där den totala produktionen var större än det tillåtna antalet stödberättigande produktionsfaktorer gjordes en proportionell minskning av stödet per produktionsenhet, så att de finansiella tak som godkänts genom beslutet kunde iakttas. Det har konstaterats att den felaktiga betalningen i kategorin annat stöd berodde på en oförutsedd höjning av ersättningsbeloppen för skador orsakade av rovdjur, från 6,83 miljoner euro (2013) till 8 miljoner euro (2014). År 2015 togs sådana ersättningar bort från det nordliga stödets tillämpningsområde. Totalt stöd i området som omfattas av det nordliga stödet Det utgår också annat EU-stöd i det aktuella området, bland annat stöd enligt den gemensamma jordbrukspolitikens båda pelare. Av de åtgärder som vidtas enligt den andra pelaren och som är av vikt för jordbruket i området kan särskilt nämnas stödet till mindre gynnade områden (sedan 2014 kallade områden med naturliga begränsningar) och stödet till miljöåtgärder i jordbruket. I beslut K(2000) 405 7 fastställs ett tak för det högsta tillåtna totala stödet i området till 1 118,9 miljoner euro per år (1993 års nivå). Tabell 3 visar att stödet som betalades ut i stödområdet under åren 2011 2015, utifrån den aktuella rättsliga grunden, låg under de tak som anges i beslutet. 7 EGT L 154, 27.6.2000, s. 23. 8
Tabell 3: Sammanfattning av det totala årliga utbetalade stödet i Finland, inbegripet EU-stöd (miljoner euro) År Direktstöd, helt EUfinansierat Stöd till mindre gynnade områden (områden med naturliga begränsningar), inbegripet nationellt stöd enligt reglerna om statligt stöd Stöd till miljöåtgärder i jordbruket Nordligt stöd Totalt 2011 274,2 311,5 177,3 336,1 1099,1 2012 272,3 312,3 203,8 329,0 1117,4 2013 258,9 311,3 193,2 322,8 1086,2 2014 253,5 309,9 174,4 329,1 1066,9 2015 212,7 276,5 146,7 310,1 946,0 4,3. Produktionsvolymer i området som omfattas av det nordliga stödet Mjölksektorn Nästan 80 % av all mjölk i Finland produceras i stödområdet (uppgifter från 2014). Produktionen är koncentrerad till område C2. Under denna femårsperiod ökade mjölkproduktionen med 4 % i det område som omfattas av det nordliga stödet. I andra finska områden sjönk produktionen med 1,5 %. Produktionen var som högst under 2014/2015 och som lägst under regleringsåret 2012/2013 (1 874 200 resp. 1 774 500 ton). Produktionen överskred referensnivån under alla regleringsår förutom 2012/2013. Under 2014/2015 överskreds referensnivån med cirka 5,5 %. Idisslare Genom det reviderade beslutet från 2009, som ger tillstånd till stödet, slogs produktionsfaktorerna för nötkreatur, tackor och getter av honkön samt hästar samman. Produktionen av nötkött minskade under 2012 och 2013 i alla områden som omfattas av det nordliga stödet och den fortsatte att minska under 2014 i de nordligaste områdena, men ökade under 2014 något i områdena C1 och C2 och under 2015 i alla områden. 2015 års nivå var högre än 2011 års nivå i alla delar av landet. Av den nationella produktionen av nötkött på 85,8 miljoner kg (2015) kom 68,5 miljoner kg från stödområdet, i synnerhet från området C2 som en följd av den nära kopplingen mellan mjölk- och nötköttsproduktion. Den totala produktionen av idisslare låg under det högsta antalet stödberättigande produktionsfaktorer (djurenheter) under hela rapporteringsperioden. Svin och fjäderfän 9
Svinproduktionen sjönk från 93,6 miljoner kg till 87,7 miljoner kg mellan 2011 och 2014 och låg under 2005 års nivåer. I övriga landet sjönk produktionen i något större utsträckning. Ungefär 70 % av grisköttsproduktionen finns i de spannmålsproducerande områdena i de sydligaste delregionerna (C1) av stödområdet, där även fjäderfäproduktionen är koncentrerad. Produktionen av fjäderfäkött har ökat stadigt, från 34,9 miljoner kg till 43,9 miljoner kg, mellan 2011 och 2014. Tillväxthastigheten har varit högre än utanför stödområdet. Stödet i fråga frikopplades från produktionen från och med 2009 vid referenskvantiteten 139 200 djurenheter. Denna nivå överskreds inte under perioden 2011 2015. Trädgårdsodling Stödet för trädgårdsodling beviljas för odling i växthus och lagring av trädgårdsprodukter. Produktionen är koncentrerad till område C1 (ca 74 % av den totala produktionen). Den sjönk från ca 202 hektar till 194 hektar under perioden 2011 2015. Utanför stödområdet sjönk produktionen i något större utsträckning. Den årliga referensnivån för trädgårdsodling i stödområdet överskreds inte. Vegetabilieproduktion I stödet till vegetabilieproduktionen ingår enligt beslutet allmänt hektarbaserat stöd, stöd till unga lantbrukare och stöd till särskilda grödor. När det gäller det allmänna hektarbaserade stödet har den utnyttjade jordbruksareal för vilken stöd utgår förblivit stabil under femårsperioden (630 000 640 000 hektar), även om den utnyttjade jordbruksarealen har minskat avsevärt i förhållande till referensnivåerna före anslutningen (30 %). När det gäller stöd till unga jordbrukare anges ingen högsta tillåtna nivå för stödberättigande produktionsfaktorer och inga jämförelser kan därför göras. Området för särskilda grödor överskred det högsta antalet stödberättigande hektar med mellan ca 15 % och 45 % under perioden 2011 2015. Denna överskottsproduktion berodde främst på förändringar i marknadssituationen, i synnerhet vad gäller en ökad efterfrågan på proteingrödor, samt på de ovanligt goda veteskördarna 2011, 2014 och 2015. Annat stöd Renproduktionen utgjordes av ca 156 000 djur år 2011 och nästan 157 000 djur år 2015, efter att antalet djur minskat betydligt under 2013 och 2014. Det högsta antalet stödberättigande produktionsfaktorer som anges i beslutet överskreds inte. De andra stöd som återstår är inte direkt kopplade till produktionen. Slutsatser beträffande produktionsvolymer Sammanfattningsvis ökade den totala produktionen i de understödda sektorerna i stödområdet under rapporteringsperioden, och inom sektorerna mjölk och särskilda grödor överskreds det högsta antalet stödberättigande produktionsfaktorer. När det gäller mjölkproduktion var det inte fråga om något större eller systematiskt överskridande, men när det gäller särskilda grödor överskreds den stödberättigande produktionen avsevärt och ihållande under hela rapporteringsperioden. Finland vidtog åtgärder för att minska incitamenten för odling av särskilda grödor genom att minska stödområdet från 58 575 hektar år 2011 till ca 45 641 hektar år 2013. 10
4.4. Utveckling av jordbruksekonomin i de regioner som omfattas av nordligt stöd Det fanns 52 775 jordbruksföretag i Finland under 2014 varav 57 % i stödområdet, dvs. en minskning på 11 % i förhållande till 2010 i landet som helhet. Den utnyttjade jordbruksarealen är ungefär densamma medan antalet hektar/jordbruk har ökat, vilket tyder på en strukturell anpassning. Den strukturella utvecklingen har varit likartad i alla delar av landet, men i de nordligaste områdena har antalet jordbruk proportionellt sett minskat mindre än i andra områden. Antalet gårdar med trädgårdsodling har proportionellt sett minskat mest ( 35 %) i Finland under perioden 2010 2014, följt av grisköttsgårdar ( 31 %) och mjölkgårdar (ca 25 % i alla områden utom för delregionerna C2 och C4, där minskningen var 18 %). Antalet gårdar för nötköttsproduktion och spannmålsgårdar var ganska stabilt i de regioner som omfattas av nordligt stöd och antalet fjäderfäanläggningar har ökat med 13 %, i synnerhet i C-området. Uppgifter om produktion och antalet jordbruk tyder på att produktionen bevaras i området som omfattas av det nordliga stödet, även i de nordligaste områdena. I en ekonometrisk analys av mjölkproduktionen, gjord av forskningscentrumet PTT (i Finland), drog man slutsatsen att det nordliga stödet har medfört att mjölkproduktionen har behållits i de regioner som omfattas av nordligt stöd. Betydelsen av det nordliga stödet för gårdarnas totala inkomster varierar mellan produktionssektorerna; den är störst för mjölkproduktionen (från 13 % till 28 %) och minst inom spannmålsproduktionen (från 3 % till 7 %). Norrut ökar stödets betydelse inom alla sektorer. De ekonomiska förutsättningarna har varit svåra i hela landet. Inom jordbruket har sysselsättningen minskat med 7,7 %, vilket ändå är mindre än minskningen av antalet gårdar ( 11 %). Sysselsättningen inom jordbruket är proportionellt sett mycket viktigare i området som omfattas av det nordliga stödet än i resten av Finland; jordbruket står till exempel för 10,2 % av den totala sysselsättningen i område C2 medan motsvarande siffra är mellan 1,1 % och 2,8 % utanför området som omfattas av det nordliga stödet. Antalet jobb i livsmedelsindustrin har ökat i området som omfattas av det nordliga stödet. Genom att jordbruksproduktionen har bevarats i stödområdet har man kunnat behålla många miljötjänster och öppna jordbrukslandskap, något som är en bristvara i regionen. Denna utveckling bidrar i betydande grad till att minska erosionen och läckaget av näringsämnen och har en positiv effekt på den biologiska mångfalden. Även om gräsmarkerna totalt sett har minskat i området som omfattas av det nordliga stödet har det område som används som gräsmark i mer än fem på varandra följande år ökat med 20 %. Detta står i kontrast till södra Finland, där den typen av områden har minskat med 40 % under samma period. 11
5. NORDLIGT STÖD I SVERIGE 2011 2015 5.1. Beviljade tillstånd Under förra femårsperioden tilläts Sverige att betala ut 318,67 miljoner svenska kronor per år (35,41 miljoner euro). Sedan den 1 juli 2010 får Sverige, enligt beslut K(2010) 6050, betala ut Högsta tillåtna genomsnittliga stöd/enhet 1) Enhet Högsta tillåtna stöd 2) (miljoner svenska kronor per år) Högsta antal stödberättigande produktionsfaktorer Högst 2011 2015 Högst 2011 2015 Högst 2011 2015 1. Mjölksektor n Komjölk 0,73 0,70 SEK/kg 293,00 288,87 450 000 ton 394 464 ton Getter av honkön 3) 500 466 SEK/st Transportstö d för komjölk 4) 0,039 0,038 SEK/kg 2. Svin och fjäderfän 5) 1 350 1 347 SEK/ djurenhet 17,94 15,91 16 532 djurenheter 11 982 djurenheter Slaktgrisar Suggor Värphöns 3. Bär och grönsaker 6) 2 800 2 761 SEK/ha 2,03 1,03 750 ha 374 ha 4. Potatis 2 500 2 216 SEK/ha 5,7 4,23 2 910 ha 1 908 ha stöd enligt tabell 4 nedan. Tabell 4: Tillåtet stöd per år enligt beslut K(2010) 6050 och som högst under perioden 2011 2015 1) Stödet per enhet får differentieras efter region upp till det högsta genomsnittet. 2) Högsta tillåtna stöd: 318,67 miljoner svenska kronor. 3) Enbart getter använda för mjölkproduktion. Mjölkproduktionen är uppskattningsvis 800 kg mjölk per get och år. 4) Mellan jordbruksföretaget och uppsamlingscentret eller den första bearbetningsanläggningen. 5) Där en värphöna är 0,01 djurenheter, en sugga är 0,33 djurenheter och en slaktgris är 0,10 djurenheter. 6) Exklusive potatis. 12
5.2. Utbetalt stöd Nordligt stöd De totala årliga belopp som betalats ut som stöd varierade mellan 282,2 och 285,75 miljoner SEK (29,25 32,21 miljoner euro) under perioden (tabell 5). Det utbetalade stödet var därmed mycket balanserat under hela perioden med små variationer från år till år. Tabell 5: Nordligt stöd per sektor (i miljoner svenska kronor) Stödsektor 2011 2012 2013 2014 2015 Mjölk 1 265,26 270,07 269,77 272,65 271,08 Svin och fjäderfän 15,91 13,75 12,31 12,13 12,60 Bär och grönsaker, inbegripet potatis 1,03 1,03 0,99 0,97 0,92 Totalt 282,20 284,85 283,07 285,75 284,60 1 Inbegripet getmjölk och transportstöd. Härav går det att dra slutsatsen att det årliga stöd som beviljats av Sverige har legat under de högsta tillåtna stödnivåer som anges i besluten. Totalt stöd i området som omfattas av det nordliga stödet Jordbruket i de områden som omfattas av stödsystemet kan också få stöd genom instrument som finansieras av EU, särskilt inom de två pelarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (tabell 6). Bland den andra pelarens åtgärder är särskilt stödet till mindre gynnade områden och miljöåtgärder i jordbruket av betydelse för jordbrukssektorn i stödområdena. I beslut K(2010) 6050 fastställs inte något tak för det totala stödet till regionen. Inom ramen för programmet för landsbygdsutveckling 2014 2020 kan stöd för vallodling endast beviljas utanför områden med naturliga begränsningar (tidigare kallat mindre gynnade områden). Betalningarna för miljöåtgärder som gäller stöd för vallodling i områden med naturliga begränsningar kommer därför att minska för att år 2018 helt upphöra. Uppföljningen av nivån på EU-stödet görs i efterhand sedan 2003. Tabell 6: Sammanfattning av utbetalat stöd i Sverige, inbegripet gemenskapsstöd (i miljoner svenska kronor) Typ av stöd 2011 2012 2013 2014 2015 Arealersättning (mindre gynnade områden) 307,01 312,83 301,95 299,36 617 * 13
Stöd till miljöåtgärder i jordbruket (vallodling) 295,44 297,13 293,62 287,65 32,46 * Nordligt stöd 8 301,50 297,87 301,53 304,88 303,90 Totalt 903,95 906,71 897,10 891,89 953,36 * Prognosen baseras på genomförda delbetalningar. Det totala stödet varierar från år till år, men följer inte någon genomgående tendens och har legat på ungefär samma nivå sedan 1997. 5.3. Produktionsvolymer i stödområdet Mjölksektorn Mellan 2011 och 2015 låg det genomsnittliga belopp som betalades ut för produktionen av komjölk på 267 miljoner svenska kronor per år. Mjölkproduktionen i stödområdet motsvarar 13 % av den totala produktionen i Sverige. Det fanns färre mjölkgårdar i området år 2015 (795 stycken) än år 2011 (999 stycken), men antalet kor har hållit sig stabilt med endast smärre variationer under dessa fem år. Mjölksektorn är den enda produktionssektor som omfattas av nordligt stöd där produktionen har ökat, med 2,7 % under femårsperioden. Produktionen ökade fram till 2014, efter att ha nått sin lägsta nivå 2011, för att sedan minska igen år 2015. Transportstöd betalades ut till mellan 7 och 9 mejerier för i genomsnitt 386 202 ton per år. Svin och fjäderfän Svinproduktionen förblev stabil och betydligt lägre än det högsta antalet stödberättigande produktionsfaktorer. Mellan 2011 och 2013 skedde en kraftig minskning i antalet svin som slaktades, men sedan 2013 har antalet vuxit dock utan att nå 2011 års kvantiteter. En försvårande faktor för svinproducenterna i norra Sverige är det låga antalet slakterier, vilket innebär långa avstånd från gården till slakteriet och minskade möjligheter för jordbrukarna att välja var de vill leverera sina djur för slakt och förhandla om priserna. Vad gäller suggor för smågrisproduktion minskar både antalet gårdar och suggor, även om antalet faktiskt ökade under 2015. Summan av betalningarna visar på små variationer under femårsperioden och låg hela tiden under de högsta tillåtna nivåerna. Vad gäller äggproduktionen finns det, sett över hela femårsperioden, en nedåtgående trend i antalet stödmottagande gårdar och stödberättigande höns samt i de belopp som betalats ut under åren. Bär och grönsaker Mellan 94 och 103 gårdar som odlar bär och grönsaker fick stöd årligen, och de omfattar i genomsnitt 360 hektar. Arealen har varierat kring denna nivå under de senaste fem åren och ligger på ungefär hälften av det högsta antalet stödberättigande produktionsfaktorer. Slutsatser beträffande produktionsvolymer 8 Referensnivå: 318,67 miljoner SEK 14
När det gäller mjölk har produktionsvolymen ökat något under femårsperioden. De andra sektorerna är också fortfarande relativt stabila, även om produktionen varierar från år till år. Samtliga sektorer ligger långt under det tillåtna antalet stödberättigande produktionsfaktorer. 5.4. Utveckling av jordbruksekonomin i den region som omfattas av nordligt stöd Det svenska stödområdet har en låg och sjunkande befolkningstäthet, begränsningar i potentialen för ekonomisk utveckling och dåliga villkor för jordbruket. Jordbrukets struktur kännetecknas av att åkrarna är mindre, mer utspridda och mer oregelbundna än i övriga Sverige. Detta ger högre kostnader, även för transporter inom jordbruksföretag på grund av avstånden mellan fälten. För de nordligaste länen som omfattas av systemet med nordligt stöd råder det en nedåtgående trend sedan 1995 vad gäller andelen av den inhemska produktionen (i BRP). Den viktigaste jordbruksprodukten i området är mjölk, och området står för 13 % av Sveriges totala mjölkproduktion. Antalet producenter har minskat från 2011 till 2015 men antalet kor är oförändrat, om än med en snedfördelad utveckling inom stödområdet. Mjölksektorn är den enda produktionssektor som omfattas av stödsystemet där produktionen har ökat. År 2015 var mjölkproduktionen 10 000 ton större än år 2011. Mjölkböndernas inkomst från gårdarna sjönk under denna period. Stödområdet domineras av skogsmark varför jordbruket bidrar till att bevara öppna landskap, vilka i sin tur gynnar den biologiska mångfalden. Jordbruksmetoderna i stödområdena kännetecknas av mindre intensiv produktion då den viktigaste odlingsformen är vall och betesmark, dvs. odlingsformer som normalt endast behöver små mängder bekämpningsmedel och gödselmedel. Miljöpåverkan är därför mindre än från jordbruksverksamheten i andra delar av landet. Sedan 1990 har den region som omfattas av stödet haft en negativ befolkningsutveckling, med en minskning på 3 %, jämfört med en ökning i resten av Sverige (18 %). 6. SLUTSATSER I denna rapport ges en redogörelse för de tillstånd som beviljats för nordligt stöd till Finland och Sverige under perioden 2011 2015 och de resultat som uppnåtts. Den är utarbetad på grundval av de uppgifter som de svenska och finska myndigheterna har tillhandahållit i enlighet med artikel 143.2 i anslutningsakten. 6.1. Finland När det gäller genomförandet av det finska systemet för nordligt stöd konstaterar kommissionen följande: 1. Överensstämmelse med högsta tillåtna stöd enligt kommissionens tillstånd: De totala stödbelopp som betalats ut och det totala stödet i området som omfattas av det nordliga stödet under perioden 2011 2015 överskrider inte de nivåer för högsta tillåtna stöd som anges i beslut K(2009) 3067, i dess ändrade lydelse, bortsett från ett mindre och oförutsägbart undantag år 2014. 15
2. Överensstämmelse med det högsta tillåtna antalet stödberättigande produktionsfaktorer: Den totala produktionen inom stödområdet har överskridit det högsta tillåtna antalet stödberättigande produktionsfaktorer för mjölk och för särskilda grödor. För att motverka överskridanden av respektive totalbelopp för tillåtna stöd har Finland tillämpat en proportionerlig minskning av stödet per produktionsenhet och, när det gäller särskilda grödor, minskat det stödberättigande området. Härigenom var det möjligt att säkra att landet inte överskred de högsta tillåtna totala stödbeloppen men även om stödet minskades proportionerligt utvidgades det, om än i liten utsträckning, till all stödberättigad produktion. 3. Uppnående av stödsystemets mål: Generellt sett har stödet i Finland bidragit till att produktionsnivåerna i området och sysselsättningen inom jordbruket behålls. Trots de ogynnsamma produktionsförutsättningarna har vissa produktionssektorer utvecklats bättre inom än utanför stödområdet i Finland. En förflyttning söderut av produktionen i området har dock fortsatt, även om antalet mjölk- och nötköttsgårdar proportionellt sett minskat i mindre omfattning i de nordligaste områdena. Genomförandet av stödsystemet och de kriterier som används för att differentiera stödet bör övervakas noga under nästa rapporteringsperiod i syfte att överväga en ändring av stödet. 6.2. Sverige När det gäller genomförandet av det svenska systemet för nordligt stöd konstaterar kommissionen följande: 1. Överensstämmelse med högsta tillåtna stöd enligt kommissionens tillstånd: De totala belopp i nordligt stöd som betalades ut under perioden 2011 2015 ligger under det högsta tillåtna stöd som tillåts genom beslut 96/228/EG och K(2010) 6050. 2. Överensstämmelse med det högsta tillåtna antalet stödberättigande produktionsfaktorer: Det högsta tillåtna antalet stödberättigande produktionsfaktorer iakttogs inom alla de sektorer som fick nordligt stöd. 3. Uppnående av stödsystemets mål: Efter översynen av systemet 2010 har det stöd som betalats ut i Sverige medfört att den viktigaste sektorn, mjölksektorn, kunnat bibehålla sin produktionsnivå under perioden 2011 2015. Inom övriga sektorer som erhåller stöd har produktionen antingen varit stabil eller minskat något. Det reviderade beslutet K(2010) 6050 ger mer flexibilitet vid tillämpningen av stödsystemet vilket har bidragit till att dess mål lättare uppfylls, trots att stödet endast till viss del kan uppväga de begränsningar som gäller för jordbruksproduktionen i stödområdet. För båda länderna gäller att den fortsatta jordbruksproduktionen bidrar till att upprätthålla ett öppet och välskött jordbrukslandskap i det skogsdominerade nordliga stödområdet. Genom att hålla landskapet öppet bevarar man dess tjusning och främjar biologisk mångfald. På grundval av den information som tillhandahållits av de nationella myndigheterna anser kommissionen att myndigheterna har tillämpat besluten om nordligt stöd (beslut 2002/404/EG och beslut K(2009) 3067 avseende Finland och beslut 96/228/EG och K(2010) 6050 avseende Sverige) på ett tillfredsställande sätt. 16