Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland 2013-03-19 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande Jan Jansson, HS Sjuhärad, region Försök i Väst, ämnesansvarig HS, sekreterare i kommittén Magnus Halling, SLU Uppsala, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Johan Roland, SLU Skara, Mark och miljö, Precisionsodling Annika Arnesson, SLU Skara, Husdjurens Miljö och Hälsa Elisabet Nadeau, SLU Skara, Husdjurens Miljö och Hälsa Kent Dryler, SLU Umeå, NJV, Grovfodercentrum Ingemar Gruvaeus, Lantmännen Lantbruk Gunnar Danielsson, Olssons Frö AB Per-Anders Andersson, Agroråd AB, Sävsjö Dan Pettersson, rådgivare, Töringe Falkenberg Anders Eriksson, region Sveaförsöken, HS Konsult AB, Hushållningssällskapet Västmanland Ola Hallin, region Försök i Väst, Rådgivarna Sjuhärad/Hushållningssällskapet Sjuhärad Bo Pettersson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Gotland Erik Ekre, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Halland Linda af Geijerstam, HIR Vall, HS Agri AB, Hushållningssällskapet Kalmar Sofia Kämpe, Hushållningssällskapet Skaraborg Eva Stoltz, HS Konsult AB, Hushållningssällskapet Örebro Anna Carlsson, lantbrukare Skogsgård Getinge, Svenska Vallföreningen 1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. 2 Förra mötets minnesanteckningar (Linköping 2012-11-14 tillsammans med ämnes kommitté odlingssystem) presenterades och godkändes. EU FP7-projektet Legumes Futures har ett möte i Rumänien i april. Dessutom godkändes protokollet från 2012-03-20 i Nässjö. 3 Nordic Field Trial system Denna informationspunkt utgick eftersom Björn Andersson fick förhinder att delta i mötet. 4 Resultat från pågående serier Redovisades resultat för följande pågående projekt och försöksserier: - L6-5071 Kvävegödslingsstrategier i blandvall. Linda af Geijerstam. Två försök har genomförts i vall I under 2012. Platserna är Rådde och Öland. Klöverandelen i första skörden påverkades stark av kvävenivån till insåningskornet. Bilaga 2. - L5-6080/6081 Kemisk bekämpning av skräppa i vallar. Linda af Geijerstam. Sju försök som ingått i sammanställningen presenterades. Ally50 ST har haft bäst långtidseffekt mot skräppa men tar all klöver också. Preparatet är inte godkänt för att användas i vall. Gratil och Express har sämre effekt än Harmony 50SX. Harmony lämnar en hel del klöver kvar men är endast godkänt i betesvall. Bilaga 3. - L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga. Jan Jansson. Fyra försök i serien har skördats i vall I under 2012. Stora skillnader i klöverandel mellan samodlingsgräsen engelskt rajgräs och rörsvingel förekommer. Samodling med engelskt rajgräs reducerade ner klöverandelen till hälften mot rörsvingeln. Sorterna Global och Titus hade hög klöveravkastning i andra skörd. Det finns en stark tendens till att Ares (2n) har lägre klöveravkastning än övriga sorter.
- Uthållighet och avkastning hos engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling SLF-projekt H0841007. Ett antal officiella sortförsök i serierna R6-204 och R6-202 låg kvar i tre eller fyra skördeår under åren 2009-2011. De största skillnaderna finns mellan arter och inte mellan sorter. Bilaga 4. - R6/L6-5010, Intensivt skördade vallar, tre eller fyra skördar. Bodil-Frankow-Lindberg. SLF projektv1060007. Serien är pågående och resultat redovisades från vall I-vall II 2011-2012. Gräsen rajsvingel, rörsvingelhybrid och ängssvingel jämförs i de två skördesystemen. I första årsvallen hade rajsvingeln högst avkastning och i andra årsvallen rörsvingeln. Detta gällde för båda systemen. Inga säkra skillnader i näringskvalitet mellan artleden fanns. Båda skördesystemen hade samma tidpunkt för sista skörd på hösten. Fyrskördesystemet avkastade 10-13 % lägre än treskördesystemet. Bilaga 5. - Meddelade Bodil att slutrapporter finns på SLF:s hemsida för försöksserien R6-353, Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank (Bodil Frankow-Lindberg) och för R6-453, Upptag av makro-och mikronäringsämnen i vallväxter (Bodil Lindström). Bilaga 6. - Samodling av majs och åkerböna. Eva Stoltz. Resultaten visar att en samodlingseffekt finns i jämförelse mot att grödorna odlas var för sig. Samodlingen ger också mindre ogräs och lägre förekomst av bladfläcksvampar. Bilaga 7. 5 Prioriteringslistan vad är gjort, nya frågeställningar Utifrån den tidigare utformade prioriteringslistan har ett försök till sammanställning över vad som pågår eller vad som har genomförts gjorts (se bilaga 1) Med denna listas ämnesrubriker som utgångspunkt diskuterades nya förslag (se bilaga 2) till projektidéer. De i bilaga 1 genomförda projekten är borttagna. Nya förslag ligger fetmarkerade. - Ny rubrik Bete- har tillkommit. - Svavel till ekovall högprioriterat - Kvävegödslingsfrågan till blandvall och baljväxtproblemen viktiga - Påverka sortföreträdare att prova BMR-sorter av majs (Brown Mid Rib) med bra smältbarhet. 6 Övriga frågor Meddelade Jan Jansson att det planeras en Vallkonferens till den 5-6 februari 2014 i Uppsala. Arrangörer är SLF, SLU, Hushållningssällskapen, Växa Sverige, LRF Mjölk. Uttryckte Anna Carlsson sin besvikelse över att NORFOR systemet inte är tillgängligt för alla rådgivare i landet. Nästa möte fastställdes till den 12 november 2013. Justeras Jan Jansson Bodil Frankow-Lindberg
Bilaga 1 PRIORITERINGSLISTAN- VAD PÅGÅR OCH VAD ÄR GJORT 1. Vallväxter (arter sorter, kvalitet och uthållighet) Sortprovning - Uthållighet och avkastning hos eng. rajgräs, rajsvingel. Magnus Halling SLF projektnummer H0841007. Avslutat L6-472 Frankow-Lindberg, B. 2011. Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid. Försöksrapport Animaliebältet. Växtodlingsförsök 2010. Hushållningssällskapet, s. 21-30. Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök. Magnus Halling SLF Projektnr. H0841008. Nyss avslutat. Rödklöversorters konkurrensförmåga (L6-111, 2011-2014) Blålusern varför växer den inte Delvis finansierat, pilotstudier finns. Ulf Axelsson, pågående två försök L6-2010 (Agro Väst) 2010-2013, Kvalitetsförändringar i vallbaljväxter pågår delvis 2012-2013 ur ett försök R6-101 1. Markpackning i samband med vallodling och stallgödselspridning på vall Ingen aktivitet 2. Stallgödsel i vall samt växtnäring och hygien Kvävegödslingsstrategi till blandvall vid olika rödklöverhalter (L6-5071, 2011-2013) 3. Bekämpning av skräppa i vallar Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank (R6-3531) Bodil Frankow-Lindberg SLF H0841002. Avslutat. Kemisk bekämpning av skräppa. Klas Eriksson avslutat L5-6080/6081 2009-2012 4. Fröblandningar Fröblandningar med blålusern (R6-4251, 2010-2014) Kvävegödslingsstrategi till blandvall vid olika rödklöverhalter (L6-5071, 2011-2013) Intensivt skördade vallar fröblandningar (R/L6-5010, 2010-2013) Fröblandningar för proteinvallar (L6-4601 två försök AgroVäst 2010-2013) 5. Skördestrategier i vall Intensivt skördade vallar fröblandningar (R/L6-5010, 2010-2013) 6. Långliggande vall på mulljord Artval (L6-471) Frankow-Lindberg B. 2011. Rörsvingel - kvävegödsling och uthållighet. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet, nr. 64, s. 30:1-30:5. 7. Majsodling Näringsvärdesförändring över tiden Värdering av sorter vid olika utvecklingsstadier NIR kalibrering Sort utsädesmängd till ensilagemajs. Linda af Geijerstam L6-720, 2009-2011 SLF V096005. Avslutat. http://www.lantbruksforskning.se/?id=8746&cid=8941&pid=v0960055&tid=projekt Kaliumgödsling till ensilagemajs. Linda af Geijerstam L6-730 pågående 2011-
8. Mikronäringsämnen i vallgrödor Bodil Lindström, avhandling januari 2013. Bor till blålusern Lisbeth Linse 9. Vallfröblandningar till biogasvallar Ingen aktivitet 10. Skillnader i växthusgaseffekter mellan olika totalfoderstater Jan Bertilsson - pågår 11. Vallens växtskyddsfrågor R6-457 -Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion (Rotröta) Ann-Charlotte Wallenhammar/Nilla Nilsdotter-Linde. Slutrapport på gång. L5-6600 Kemisk ogräsbekämpning i vall med insådd av klöver eller lusern. Klas Eriksson. 2011-12. Bildanalys som teknik i vallodlingen (praktiskt och inom fältförsöksverksamheten) Skara? 13. Anläggningsteknik Ingen aktivitet 14. Optimal vallodling med 30-40 % baljväxter. Systemanalys med deltagardriven forskning Ingen aktivitet 15. Agroforestry Ingen aktivitet
Prioriterade forskningsområden, omröstning vid Ämneskommitte Vall och Grovfoders möte den 6 april 2011 Diskuterad och reviderad 2011-11-15 och 2012-03-20 Antal röster Totalt Kommentar Skillnader i vallbaljväxternas kvalitetsförändring över tiden xxxxxxxxxx 10 Delvis ur ett R6-101,2012-13 Konkurrens hos rödklöversorter xxx 3 L6-111 V II 2013 Blålusern - varför växer den dåligt där den borde växa bra, ympning, ph mm xxxxxxxxx 9 Pilotstudier finns Ulf A. Bor till blålusern x 1 Pågår delvis L6-2010 Ps Vallfröblandningar - provning xxxxxxxxx 9 Fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar x 1 R/L6-5010, pågår VIII 2013 Antal skördar 2-3-4-5, näringskvalitetsaspekter xxxx 4 Markpackning/körskador xxxx 4 Etableringsteknik av blandvall xxx 3 Insådd i befintlig vall (Bör upp-prioriteras 2011-11-15) x 1 Kemisk ogräs bekämpning i blandvall xxx 3 Delvis L5-6600 Vall I 2012 Provning av marknadssorter med bestämning av näringskvalitet xxx 3 Sortprovning med två skördetider xxx 3 Anl. 2012 R6-201,202,204 Rotröta och nematoder i rödklöver xx 2 Optimering av vallbaljväxter, avkast. och näringskval. vid låg insats av min. N xx 2 L6-5071 v II 2013 N-stege till blandvall x 1 L6-5071 v II 2013 Näringskvalitet i återväxterna xx 2 Utlakning vid stallgödselanvändning x 1 Viktigt 2012-03-20 Stallgödsel efter nya spridningsregler (Pilotstudie Sofia Kämpe 2013) x 1 Viktigt 2012-03-20 Utsädesmängder av majssorter xxxx 4 Delvis genomfört L6-720 Stallgödselstrategier till majs x 1 Klimatfrågan majs 12-03-20
PRIORITERINGSLISTA FORSKNINGSOMRÅDEN FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Efter möte 2011-04-06 och justerad 2011-11-15, 2012-03-20 och 2013-03-19 Medel beviljade Forskningsområde 1. Vallväxter, arter sorter, kvalitet (sorter kvalitet och uthållighet (samverkan med utsädesföretagen)) proteinvallar- näringsförändring Sortprovning med fyra block, två skördetider blockvis 11-04 2013- skillnader i vallbaljväxterna kvalitetsförändring över tiden Delvis FiV R6-101 timotejsorter i vallblandning där återväxten betas 10-11 NIR-kalibrering näringsparameterar för nya vallväxtarter 12-03 Ny idé Pågår under Ansökan planeras 12-13 HÖGPR 11-04 blålusern- varför växer den dåligt där den borde växa bra? Delvis Etableringsproblem, sådjup 13-03 Kaukasisk klöver för ökad uthållighet 13-03 Närings-kvalitetsparametrar i sortförsöken, typ D-value, 13-03 omräkning till gemensamt utvecklingsstadium Utsädesmängd av lusern i blandning HÖGPR 11-04 2. Markpackning i samband med vallodl. och stallgödselsprid. på vall reducerad jordbearbetning i samband med vallanläggning nyare metoder för alvluckring i vall Olika vallbrottstekniker spec. i ekoodlingen 10-04 Markpackningens påverkan på baljväxterna 10-11 fasta körspår i vall CTF Fasta körspår för bättre baljväxtuthållighet (kaukasisk klöver) 2008 13-03 3. Stallgödsel i vall samt växtnäring och hygien anpassad kompletterande N-giva N-gödsling till återväxtskördar i torra områden 2008 utlakning vid stallgödselanvändning urea till slåttervall 2009 N-gödsling av blandvall med utgångspunkt från beståndssamm.vår Delvis L6-11-04 5071 Rötrester som gödselmedel till slåttervall 11-04 Tillsatsmedel och hygienfrågor kring ensilering 12-03 Stallgödselfrågor vid Mellbyförsöken 12-03 N-stege till olika blandvallar vid stallgödseltillförsel N-stege till rena gräsvallar, (nya arter som ej är väldokumenterade, bekämpning av klöver i 0-rutor) Uppbyggnad av databas Prior 2013 N-sensorn i vallar 13-03 Svavel till vall främst eko Viktigt 13-03
4. Fröblandningar optimering av vallbaljväxter, avkastning och närings kvalitet vid låg insats av mineralgödsel Sverigesfsk L6-5071 Fröblandning till flerskördesystem 13-03 Sortprovning av fler baljväxter än röd-vitklöver, blålusern 13-03 Flera baljväxter i blandningen 13-03 Andelen blålusern i fröblandningen med konkurrerande gräsarter 2011-2013 fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar SLF R6-5010 Utsädesmängder i rödklöver och blålusern Delvis L6-4430 Konkurrensförmåga hos rödklöversorter Sverigefsk L6-111 Provning av vallfröblandningar Delvis L6-4430 2010-2013 10-04 2013-2016 10-11 2010-2013 11-04 13-03 5. Skördestrategier i vall skördesystem i slåttervall under torra förhållanden 2008 antal skördar 2-3-4-5, näringskvalitetsaspekter näringskvalitet i återväxterna, skottdynamiken, torra 13-03 förhållanden, olika intervall mellan delskördarna 6. Långliggande vall på mulljord 7. Majsodling kalibrerande majssortförsök gentemot danska försök vallensilage i kombination med majs viktig Rödklöver/blålusern i majsfoderstat 2009 utlakningsfrågor kopplade till majs och vallodling Fodermajsodlingens klimatpåverkan 12-03 optimal P-gödsling till majs vid höga P AL tal och höga - - 2008 stallgödselgivor effekt på avkastning, kvalitet och miljö P-behov vid kall väderlek 2010 Nollrutor i majs 2010 Utsädesmängd (uppföljning/utveckling av plan L6-720) 11-04 stallgödsel till majs problem vid höga givor Viktigt 2008 13-03 sortprovning av BMR-sorter (Brown Mid Rib) med bra smältbarhet och lägre ligninhalt i stjälken PÅVERKA Utvärdering av kolvmajs/ccm och kärnmajs. Värde i utfodringen. Problem med svampangrepp. Viktigt 13-03 13-03 8. Mikronäringsämnen i vallgrödor mikronäringsbrist påverkan på vallens övervintring Selen 9. Vallfröblandningar till biogasvallar energivallar på mulljord 2008-
10. Vallens växtskyddsfrågor. Rotröta, klöverröta och nematoder i rödklöver 10-04 Växtföjdsproblematik med baljväxter i valldom.områden 13-03 Avbrottsgrödor i vallodlingen typ oljerättika 13-03 11. Bildanalys som teknik i vallodlingen (praktiskt och inom fältförsöksverksamheten) 12. Anläggningsteknik Etableringsteknik av blandvall Insådd i helsäd /tröskning 10-11 Optimal N-gödslingsnivå till insåningsgrödan 10-11 Insådd i befintlig vall, maskinteknik (även mulljord) Viktig 11-04 N och P dragerat vallfrö -iseed 11-11 13. Optimal vallodling med 30-40 % baljväxter. Systemanalys med deltagardriven forskning Litt.genomgång - Planideer - Uppföljning på gårdar 11-04 14. Agroforestry Kombination av åkermarksbete med poppelodling på marginalmarker- Planteringsdesign och produktion 11-04 15. Bete
Kvävegödslingsstrategier till blandvall L6-5071 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar Drivs av Bodil Frankow-Lindberg 2 försök: Rådde, Öland Anlagt 2011 Liggtid 2 vallår Anläggning med två olika kvävegivor Gödsling vall 9 led 1a skörd 0 40 60 90 120 eller 160 kg N/ha Återväxter 0 35 eller 65 kg N/ha
Etablera med måttlig N-giva N-giva Klöverhalt Avkastning korn Västergötland 45 43 4600 85 16 5600 Öland 45 42 4700 85 34 5300 Kvåvegivan i försök Öland minskades med hänsyn till markkväveleverans till 25 resp 65 kg N/ha L6-5071. Försök med kvävegödsling till vall. Anläggningsår 2011 Vall kg N/ha 1 2 3 total 40 0 0 40 90 0 0 90 40 35 35 110 160 0 0 160 60 65 35 160 90 35 35 160 90 65 35 190 Rådde 120 35 35 190 Rådde 120 65 35 220 Kalmar 120 65 65 250 Kalmar 0 0 0 0
Skillnader i baljväxthalt kvarstår i vall 1 L6-5071 vall I 2012 Rådde Klöverandel sk 1-2 IA-1I = 45 kg N till insådden 2A-2I = 85 N (1100 kg kärna i merskörd för N2) SF Nora (mod) 14 % rödkl 5 % vitkl Mercada 142 kg/ha 60 50 klöver % SK 1 klöver % SK 2 40 30 20 10 0 40+0+0 90+0+0 40+35+35 160+0+0 60+65+35 90+35+35 90+65+35 120+35+35 120+65+35 MEDEL 45 N INS 40+0+0 90+0+0 40+35+35 160+0+0 60+65+35 90+35+35 90+65+35 120+35+35 120+65+35 MEDEL 85 N INS 1A 1B 1C 1D 1E 1F 1G 1H 1I MEDEL 2A 2B 2C 2D 2E 2F 2G 2H 2I MEDEL Rådde 20 15 Baljväxthalt skillnad låg-hög N-giva anlår 10 5 0 0 50 100 150 200-5 -10 kg N/ha 1a skörd 1a sk 2a sk 3e sk
Stor N-giva till 1a skörd? Mer än 90-110 kg gav inte bättre ts-avkast. Avkastning Skörd 1 kg ts/ha 8500 8000 7500 7000 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 L6-5071 Sk 1 3000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 N-giva 1a sk Hög N anl Låg N anl Rådde Hög N anl Rådde Låg N anl Dela givan gav bättre ts-avkastning än allt kväve till 1a skörd. Samma totalgiva. 1a & 2a N-giva kg ts/ha Sk 1+2 Öland 160+0 11080 90+65 11480 Rådde 160+0 7980 90+65 8702 Gödsla återväxten lönt på Rådde men inte på Öland. Olika totalgiva. N-giva 2a sk Meravkastning Öland Rådde 0 35 275 888 65 400 653
Öland Rådde Råprotein kg/ha 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 0 0 0 0 * 40 0 0 40 40 35 35 110 90 35 35 160 160 0 0 160 90 65 35 190 60 65 35 160 120 65 65 250 * Protein kg/ha Avkastning kg/ha 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 90 0 0 90 Ts-avkastning kg/ha 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 40 35 35 110 90 0 0 90 60 65 35 160 90 35 35 160 90 65 35 190 120 35 35 190 * 160 0 0 160 120 65 35 220 * Protein kg/ha Avkastning kg/ha 40 0 0 40 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 Största kvävegivorna gav högsta avkastningen i protein och i ts. 11 ton med noll kg kväve är inte så tokigt. Fast 4 ton merskörd är värt ca 5000 kr och 250 kg kostar 2500. 200 190 180 170 160 150 140 130 Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Viktat medel Råpro tein g kg ts Sk 3 Öland 200 180 160 140 120 100 12 0 3 5 35 190 * 16 0 0 0 16 0 12 0 6 5 35 220 * 90 65 3 5 1 90 Rådde 90 35 3 5 1 60 60 65 3 5 1 60 Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Råprotein viktat Råpro tein g kg ts Sk 3 90 0 0 90 40 35 3 5 1 10 40 0 0 40 160 0 0 160 90 65 35 190 60 65 35 160 120 65 65 250 * 40 0 0 40 40 35 35 110 90 35 35 160 90 0 0 90 0 0 0 0 * Vallinsådd med hö... Vallinsådd med låg... Högsta proteinhalten i förstaskörd 16,5 % fick man med 160 eller noll kg kväve. Minskande kvävegiva gav mindre proteinhalt i förstaskörd men högre i tredjeskörd. Råprotein 1a skörd: Hög N-giva ger hög halt. Tydligast på Rådde. Råprotein 2a skörd: Hög N-giva till 2a skörd ger hög halt. Låg N-giva i 1a sk verkar ge en bra proteinhalt i 2a trots låg N till 2a.
Baljväxtandelar Sk 1 Sk 2 Sk 3 Öland Sk 1 Sk 2 Sk 3 Rådde Baljväxtandel % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Baljväxtandel % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 40 0 0 40 40 35 35 110 90 35 35 160 160 0 0 160 90 65 35 190 60 65 35 160 120 65 65 250 * 90 0 0 90 0 0 0 0 * 40 0 0 40 40 35 35 110 90 0 0 90 60 65 35 160 90 35 35 160 90 65 35 190 120 35 35 190 * 160 0 0 160 120 65 35 220 * Baljväxthalt i 1a sk följer N-givan Baljväxthalt i 2a o 3e påverkas av gödsling i alla skördar Baljväxtandel % Sk 1 Sk 2 Sk 3 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Öland Baljväxtandel % Sk 1 Sk 2 Sk 3 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 160 0 0 160 90 0 0 90 40 0 0 40 120 35 35 190 * Rådde 90 35 35 160 40 35 35 110 120 65 35 220 * 90 65 35 190 60 65 35 160 90 0 0 90 0 0 0 0 * 40 0 0 40 160 0 0 160 90 65 35 190 60 65 35 160 120 65 65 250 * 40 35 35 110 90 35 35 160 200 190 180 170 160 150 140 130 Öland Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Råpro tein g kg ts Sk 3 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 40 0 0 40 90 0 0 90 160 0 0 160 Rådde 90 35 35 160 120 35 35 190 * Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Råpro tein g kg ts Sk 3 60 65 35 160 90 65 35 190 120 65 35 220 * 40 35 35 110 0 0 0 0 * 40 0 0 40 160 0 0 160 40 35 35 110 90 35 35 160 90 0 0 90 90 65 35 190 60 65 35 160 120 65 65 250 * Sortering efter 2a och 3e giva
17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 kr Öland Netto protein Netto ts- avk 90 0 0 90 0 0 0 0 * 40 0 0 40 40 35 35 110 90 35 35 160 kr 17000 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 Netto protein Netto ts- avk 40 0 0 40 40 35 35 110 90 0 0 90 60 65 35 160 90 35 35 160 90 65 35 190 120 35 35 190 * 160 0 0 160 120 65 35 220 * Rådde 160 0 0 160 90 65 35 190 60 65 35 160 120 65 65 250 * 1,30 kr/kg ts 8 kr/kg råprotein
KEMISK BEKÄMPNING AV SKRÄPPA I VALL L5-6080, 6081 Klas Eriksson Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar Slutsatser Det finns effektiva behandlingar mot skräppa i etablerad vall Tidpunkten är avgörande, bekämpa tidigt Ts-skörden ökade måttligt men kvaliteten avsevärt Klöver påverkas mycket varierande beroende på behandling Ally 50 ST, Starane XL samt Harmony 50 SX var bäst mot skräppa Ally hade bäst långtidseffekt Gratil 75 WG var mest skonsam mot klöver Harmony: klövern kom tillbaka Ally 50 ST, Starane XL tog bort klövern Express var dålig mot skräppa och bra mot klöver
2009-2012 9 försök i Kristianstad, Kalmar, Jönköping och Älvsborgs län L5-6080 samma behandlingstidpunkt L5-6081 två behandlingstidpunkter och mätning av tsskörden Effekt på skräppa och klöver behandlingsåret och året efter Försöksplan Preparat och dos: Beh.tidpunkt Bete/slåtter (SX) Bete Bete/slåtter Bete/slåtter Ej godk A. Obehandlat B. Express 50 T, 2.0 tabl/ha + vätmedel 0.5 dl/ha 2 C. Harmony 50 SX, 30 g/ha 2 D. Gratil 75 WG, 60 g/ha + Renol 0.5 l/ha 1 E. Starane XL, 1.8 l/ha 2 F. Ally 50 ST, 1.07 tabl./ha + vätmedel 1 dl/ha 2 Behandlingstidp. 1: Vid tillväxtstart, före vallens stråskjutning Behandlingstidp. 2: När skräppan är i rosettstadie med 6-8 örtblad L6-6080 all behandling vid tidp 2
Skräppa höst Skräppa höst
Skräppa efterverkan Skräppa efterverkan
Klöver höst Klöver höst
Klöver efterverkan Klöver efterverkan
Vall ts-avkastning Bekämpningsstrategier Bäst mot skräppa - ingen klöver: Starane XL Bra mot skräppa måttligt med klöver: Harmony 50 SX. Sämre mot skräppa - mycket klöver: Gratil 75WG. Express kan inte rekommenderas.
L5-6080 05A994, 05B038 Nybro, Kalmar län 05A995, 05B039 Månstad, Södra Älvsborgs län (05A993, 05B037 Kristianstad ej i sammanställning) L5-6081 05B040, 05B089 Hörrödsvägen 336, Degeberga 05B041, 05B090 Fågelhult, Reftele (05B042 Rådde, Länghem ej i sammanställning) 05B092, 05B144 Lökarödsvägen 271, Degeberga 05B093, 05B145 Vä, Reftele 05B094, 05B146 Ingestorp, Länghem Graderingar vid fem tillfällen behandlingsåret 1.Före behandling i samtliga rutor 2. Fyra till fem veckor efter behandling men före skörd 1. 3. Strax före skörd 2. 4. Efter skörd 2. 5. När tillväxten avstannat på hösten men före längre och kraftigare frost (oktober). Graderingar vid tre tillfällen efterverkansåret 1.Vid tillväxtstart på våren 2.Strax före skörd 1 3.När tillväxten avstannat på hösten
Målsättning Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingelhybrid under fältförhållanden i södra och mellersta Sverige Magnus Halling Nässjö 19 mars 2013 Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Frågeställningar/hypoteser 1. Ett tredje och fjärde provningsår ger stort utslag på uthålligheten 2. Stora skillnader i uthållighet mellan olika sorter 3. Samspel förekommer mellan plats och sort 4. Marktäckning och skottvikt är viktiga indikatorer på uthålligheten 5. Effekten av plats består mest av påverkan från temperaturen Metodik Officiella sortförsöken förlängdes med ett tredje och fjärde vallår Tre skördar per år Provklippningar gjordes rutvis av en yta på 0,06 m 2 strax före invintring och vid tillväxtstart Graderingar av marktäckning på hösten innan tillväxtslutet och på våren vid tillväxtstart Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Tidigare erfarenheter Försöksresultat ök t från Lettland visar att efter tre vallår hade avkastningen i första skörd hos rörsvingelhybrid sjunkit betydligt mindre än hos rajsvingel. Sortförsök som ingått i projekt Skördeår, vall III Skördeår, vall IV Plats Län 2009 2010 2011 Totalt 2010 2011 Totalt Tvååker (NN) Hallands län 1 1 Rådde (PS) V. Götlands län 1 2 1 4 1 2 3 Uppsala (CX) Uppsala län 1 1 1 3 1 1 Hedemora (W) Dalarnas län 1 1 2 1 1 Totalt antal försök 2 4 3 9 2 3 5 Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se 20 60 atur, min, C Tempera 15 10 5 0 5 10 15 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månad, nr 2007 2008 2009 2010 2011 Månadsmedel minimitemperatur Rådde (Rångedala) åren 2007-2011 Röd pil: vintern 2010/2011 - kallast nödjup, cm Sn 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 10 11 12 Månad, nr 2007 2008 2009 2010 2011 Snödjup, cm Rådde (Ulricehamn) åren 2007-2011 Röd pil: 2010/2011. Mest snö 20 60 15 50 Månadsmedel minimitemperatur Uppsala åren 2007-2011 2011 atur, min, C Tempera 10 5 0 5 10 15 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Månad, nr 2007 2008 2009 2010 2011 Snödjup, cm Uppsala åren 2007-2011 ödjup, cm Snö 40 30 20 10 0 1 2 Swedish 3 University 4 of Agricultural 10 www.slu.se 11 Sciences 12 Månad, nr 2007 2008 2009 2010 2011
Avkastning första skörd vall I-III (perioden 2006-2010) 2010) Område och vallår Götaland Svealand Sort Art I II III I II III Aberdart (2n) Lp 7 090-30 -12 6 010-32 -28 Gunne (2n) Lp 7 220-27 -22 6 730-13 -42 Helmer (4n) Lp 7 160-29 -16 6 350-12 -40 Herbie (2n) Lp 6 770-32 -14 5 900-22 -44 Herbal (4n) Lp 6 660-26 -25 6 100-21 -40 Loporello (4n) Lp 6 630-22 -20 6 020-7 -46 SW Birger (4n) Lp 7 300-26 -15 7 260-16 -37 Hykor Lm x Fa 6 180 12-2 5 120 29-52 Paulita Fe 7 590-24 -1 6 790-24 -37 Perun Fe 7 240-24 -1 6 860-19 -26 Lp = engelskt rajgräs Lm x Fa = rörsvingelhybrid Fe = rajsvingel Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se a ing, kg ts 1 ha Avkastni 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1 2 3 4 Vallår Ak Avkastning ti första skörd Rådde 2007-2010 försöksserie: engelskt rajgräs (R6-204) kg ts 1 ha Avkastning, Cosmolit Darimo Fojtan Hykor Kora Ricardo Sigmund Avkastning första skörd Hedemora 2008-2011 försöksserie: ängsvingelförsök (R6-202) 9 000 Aberavon 8 000 Aberdart 7 000 Aberstar Abertorch 6 000 Gunne 5 000 Helmer 4 000 Herbie 3 000 Hykor 2 000 Kentaur Maggie 1 000 Mathilde Swedish University of Agricultural www.slu.se Sciences 0 Merkem 1 2 Vallår 3 4 äckning vår, % Marktä 120 100 80 60 40 20 0 1 3 4 Vallår Cosmolit Darimo Fojtan Hk Hykor Kora Ricardo Sigmund Marktäckning vår Hedemora 2008-2011 försöksserie: ängsvingelförsök (R6-202) s ha stning kg/ts Avkas 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 y = 42.591x + 111.49 R² = 0.5318 0 20 40 60 80 100 120 Marktäckning, % Samband avkastning och marktäckning i rajgräsförsöket (R6-204) anlagt på Rådde 2006 Marktäckning vår Rådde 2007-2010 försöksserie: engelskt rajgräs (R6-204) ckning vår, % Marktäc 120 100 80 60 40 20 0 2 Swedish University 3 of Agricultural 4 www.slu.se Sciences Vallår Aberavon Aberdart Aberstar Abertorch Gunne Helmer Herbie Hykor Kentaur Maggie Samband avkastning och skottvikt i rajgräsförsöket (R6-204) anlagt på Rådde 2006 Avkastn ning kg/ts ha 9 000 8 000 7 000 6 000 y = 47.631x 176.92 5 000 R² = 0.6175 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0 Swedish University 50 of Agricultural www.slu.se Sciences 100 150 Skottvikt, g/m2 asamband avkastning
Vall III Tvååker tidigt maj 2011 (kasserades) Slutsatser 1 SW Birger Hykor 1. I Götaland hade rajsvingel och rörsvingelhybrid bättre uthållighet jämfört med engelskt rajgräs. 2. I Svealand hade rörsvingel och rörsvingelhybrid id bästa uthålligheten till andra vallåret; tredje vallåret är det ingen skillnad mellan arterna. 3. Rörsvingel och rörsvingelhybrid var de två uthålligaste arterna med stabilast avkastning över fyra vallår, med det fanns sortskillnader inom rörsvingelhybriden. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Slutsatser 2 Referenser 4. Rörsvingelhybriden Hykor har mycket god uthållighet i Götaland, vilken inte är lika stor Svealand, men fortfarande bättre än hos engelskt rajgräs och rajsvingel. 5. Utvintringsskadorna var kraftiga i försöken och berodde i första hand på angrepp av snömögel och frostskador. 6. Marktäckning och mängden levande skott på våren var ett bra sätt att mäta vinterskadorna och beståndets tillväxtpotential. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Halling, M.A. 2012. Slutrapport över projektet H0841007, Uthållighet hos rajsvinglar och engelskt rajgräs. http://www.lantbruksforskning.se Halling M.A. 2012. Uthållighet hos engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingelhybrid. Svenska vallbrev, 2012:6. Halling M.A. 2012. Yield stability of Festulolium and perennial ryegrass in southern and central Sweden. Grassland Science in Europe, 17, 118-120. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Tack Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av projektet Uthållighet hos rajsvinglar och engelskt rajgräs projektnummer H0841007. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Intensivt skördade vallar Bodil Frankow-Lindberg
Intensivt skördade vallar (R6-5010) Led Antal skördar Eng. rajgräs Timotej Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Rödklöver Vitklöver A 4 (S1) 7 3.5 6 2.5 1 B 4 (S1) 11 3.5 6 2.5 1 C 4 (S1) 8 3.5 6 2.5 1 D 3 (S2) 7 3.5 6 2.5 1 E 3 (S2) 11 3.5 6 2.5 1 F 3 (S2) 8 3.5 6 2.5 1
Det går inte att visa bilden för tillfället. Avkastning i vall 1 och vall 2 Svingelart Tre sk. Rel. tal, fröblandn. Vall I (2011) Rel. tal 3 skördar Fyra sk. Rel. tal fröblandn. Ängssvingel 15740 100 100 13670 100 87 Rajsvingel 16670 106 100 14750 108 88 Rörsvingelhybrid 15720 100 100 13690 100 87 Rel. tal 4 skördar Vall II (2012) Ängssvingel 12700 100 100 11500 100 91 Rajsvingel 12470 99 100 11220 98 90 Rörsvingelhybrid 13620 108 100 12050 105 88
Avkastning - delskördar
Omsättbar energi och råprotein Omsättbar energi Råprotein Vall I (2011) Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 S1 10.9 10.3 10.2* 10.7* 127 137 155 186 S2 10.4 9.8 9.0* 119 124 155 Vall II (2012) S1 11.4 10.9 11.0 11.1 149 164 149 188 S2 11.0 10.4 10.8 134 149 143 *endast Rådde
Fiberhalter NDF indf Vall I (2011) Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 S1 481 536 553 534 102 94 108 75 S2 553 547 555 117 146 130 Vall II (2012) S1 511 489 504 500 54 97 91 52 S2 535 527 522 74 119 86
Slutsatser Tre skördar per år har lett till en högre torrsubstansavkastning jämfört med fyra skördar per år i både första- och andraårs vallen Avkastningen minskade med 18% från första- till andraårsvallen. Leden med rajsvingel avkastade mest i förstaårsvallen medan leden med rörsvingelhybrid avkastade mest i andraårsvallen, oberoende av skördesystem Klöverandelen låg runt 15-20% i första skörd och ökade, speciellt i fyrskördesystemet, till sista skörd. Andelen vitklöver var låg men ökade med tiden. Fyrskördesystemet ledde till en högre kvalitet i form av ett högre energivärde, en högre halt råprotein och lägre fiberhalter jämfört med treskörde-systemet Skillnader i kvalitet mellan fröblandningarna var små och sällan signifikanta Totalt sett blev energiavkastningen från fyrskördesystemet 6 och 7% lägre, i förstaresp. andraårsvallen, jämfört med treskördesystemet En ökad kvävegödsling till fyrskördesystemet om ca. 50 kg/ha kan i praktiken eliminera skillnaden i energiavkastning mellan skördesystemen
Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank (R6-3531) Med avseende på de uppställda hypoteserna visar resultaten från de två försöken att (i) anläggningsmetoden kan påverka etableringen av skräppor, och (ii) att artsammansättningen i vallfröblandningen betydde lite för etableringen av skräppor från markens fröförråd. Utfallet på Rådde visar att de led där insåningsgrödan slogs av under säsongen, dvs. anläggning i helsäd eller westerwoldiskt rajgräs, ledde till att fler plantor etablerades. Efter själva anläggningsåret var förändringen i antal skräppor liten på Rådde. Resultaten från försöket på Helgegården var något annorlunda. Detta berodde troligen på att torkan under anläggningsåret gjorde att utslagen av etableringsmetod här blev små, men en viss groning skedde under första vallåret då nederbörden var mycket riklig. Totalt sett etablerades dock betydligt färre plantor av skräppa i försöket på Helgegården jämfört med försöket på Rådde. Man ser dock här att halvträda, vilket lämnar marken bar under den tid som skräppan normalt har sin groningsperiod, ledde till en något större etablering av skräppor. Den slutsats som kan dras av dessa två försök är att anläggningsåret är den period då nya plantor kan etableras från markens fröförråd, och att konkurrensen från den etablerade vallgrödan (oavsett fröblandning) senare i stort sett hindrade etablering av nya skräppor. Detta överensstämmer också med resultat redovisade av Hongo (1989) som studerade uppkomst och överlevnad av skräppor i en nyanlagd och därefter regelbundet skördad vall bestående av hundäxing och vitklöver. Den faktor som därmed torde vara av störst betydelse för att livskraftiga plantor av skräppa ska kunna etableras är tillgången på ljus under anläggningsfasen. En skyddsgröda som hindrar ljusinsläpp, dvs. en skyddsgröda som förblir orörd under hela sommaren (=spannmål till mogen skörd), hade den mest hämmande förmågan på skräppans etablering. Bekämpning med effektiva herbicider var framgångsrikt i försöket på Helgegården, men denna åtgärd var inte bättre än anläggning i korn till mogen skörd på Rådde. En möjlig förklaring till detta kan vara torkan på Helgegården under anläggningsåret vilket kan ha försämrat insåningsgrödans utveckling. Tyvärr vägdes inte skörden av insåningsgrödan i detta försök, så en jämförelse med insåningsgrödornas avkastning på Rådde kan inte göras. Skäppa är ett svårbekämpat ogräs i vallen, och det behövs en långsiktig strategi för att minimera dess förekomst. Anläggning i spannmål till mogen skörd + bekämpning med effektiva herbicider kan vara en del i en sådan strategi. Hongo, A. 1989. Survival and growth of seedlings of Rumex obtusifolius L. and Rumex crispus L. in newly sown grassland. Weed Research, 29:7-12.
Hur kan vi välja vallväxtarter, sorter och blandningar för att uppnå hög foderkvalitet och bra mikronäringsinnehåll på olika jordar? (R6-453) Olika kvarnar utvärderades Kontaminering med olika mineraler är vanligt vid malning av prover. Den enda kvarn som inte kontaminerade proverna var en kvarn med titankniv och en plastbunke. Olika vallväxter utvärderades I ett kärlförsök odlade vi timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs, hundäxing, rörsvingel, rödklöver, vitklöver, käringtand, svartkämpar, pimpinell och kummin och analyserade dem med avseende på Cu, Fe, Mn, Mo, Zn och Co. Av några arter ingick flera sorter. Cikoria hade, med undantag för Mo, de högsta halterna av alla mikronäringsämnen. Baljväxterna hade, med undantag för Mo och Mn, högre halter av alla ämnen jämfört med gräsen. Hundäxing var speciellt rik på Mn. Av baljväxterna hade vitklöver i allmänhet de högsta halterna och käringtand de lägsta. Svartkämpar, pimpinell och kummin hade oftast lägre halter av alla ämnen jämfört med vit- och/eller rödklöver. Det fanns i allmänhet inga sortskillnader hos de arter där vi testade flera olika. Tidig skörd gav högst halter av mikronäring I ett kärlförsök odlade vi timotej engelskt rajgräs och rödklöver, vilka skördades vid fem olika utvecklingsstadier, från rent vegetativa bestånd till full blomning, och analyserade dem med avseende på Cu, Fe, Mn, Mo, Zn och Co. Med undantag för halten Mo (och Co i engelskt rajgräs) sjönk halten av alla ämnen i gräsen med framskridande utvecklingsstadium. I rödklöver gällde detta för Cu, Zn och Mo, medan halterna av Co, Fe och Mn var mer konstanta. Strået/stjälken hade betydligt lägre halter jämfört med blommor och blad. Andelen rödklöver hade en positiv effekt på halten mikronäring I ett fältförsök med fröblandningar av timotej, ängssvingel, rödklöver, vitklöver och cikoria på tre platser i landet bekräftades resultaten från kärlförsöket med avseende på rankningen av arterna efter deras innehåll av mikronäring. Andelen rödklöver, som ingick i alla fröblandningar, hade ett positivt inflytande på halterna av de flesta mikronäringsämnena utom Mn. Jordens ph hade stort inflytande på halten mikronäring Jord hämtade från två platser användes i kärlförsöket där vallväxtarterna utvärderades. Samma platser ingick i studien med fältförsök plus ytterligare en plats. Jordarna hade valts med tanke på att de antingen var fattiga eller speciellt rika på mikronäringsämnen. Vi fann dock att ph spelade den mest avgörande rollen, speciellt för halterna av Mn (som blev låga när ph var högt) och Mo (som blev höga när ph var högt) i alla testade växter.
Sammanfattande slutsatser Prover som ska analyseras med avseende på mikromineraler måste malas med kvarnar som inte kontaminerar proverna. Inga vallväxter gav upphov till ett vallfoder som till fullo kan förse idisslare med ett välbalanserat mikronäringsintag. För att maximera innehållet av mikronäring i vallfoder kan följande åtgärder rekommenderas: Inkludera röd- och/eller vitklöver i fröblandningen Sträva efter en hög andel klöver i vallen Skörda i ett tidigt utvecklingsstadium Sträva efter ett måttligt högt ph i marken Cikoria är en växt med höga halter mikronäring som potentiellt skulle kunna odlas, men anläggnings-, och odlingsteknik som passar denna art måste utvecklas
Mer protein och minskat ogrästryck genom samodling av majs och åkerböna i ekologisk odling Eva Stoltz 1, Elisabet Nadeau 2 1 Hushållningssällskapet/HS Konsult AB Örebro 2 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara
Syfte Att undersöka hur samodling av majs och åkerböna påverkar skörd, ogräs- och sjukdomstryck, gödslingsbehov samt foderkvalitet och lagringsstabilitet hos den ensilerade grödan jämfört med grödorna odlade var för sig i renbestånd i ekologisk odling
Metod A B C D E Majs renbest, 120 kg kväve ha -1 (75 cm) Åkerböna renbest, 0 kg kväve ha -1 (12 cm) Majs + åkerböna, 60 kg kväve ha -1 (37,5 cm) Majs renbest, 60 kg kväve ha -1 (75 cm) Åkerböna renbest, 60 kg kväve ha -1 (12 cm) Ogräsbekämpning: blindharvning, ogräsharvning, radhackning (i A, C och D)
Resultat Behandlingar (kg/ha kväve) Skörd, tre försök Proteinhalt i Protein Majs Åkerböna foder skörd (kg/ha) (ts kg/ha) (g/kg) (kg/ha) Majs renbestånd 120 N 12698 a* 63 c 809 b Åkerböna renbestånd 0 N 4849 a 202 a 951 ab Samodling 60 N 7178 b 2381 b 107 b 994 a
5 ha åkerböna + 5 ha majs eller 10 ha samodling LER (Land Equivalent Ratio)= skörd SM + skörd SÅ s skörd RM skörd RÅ om LER > 1 ger samodling mer skörd än odling i renbestånd
År Plats LER åkerböna majs tot 2010 Nöbbelöv 0,58 0,51 1,10 2011 Helgegården 0,35 0,63 0,98 2011 Björkhaga 0,65 0,56 1,21 Beräknat på samodling (led C) jämfört med led A. ren majs 120 N och led B ren åkerböna 0 N Medel: 1,10
Bladfläckar åkerböna (augusti), tre försök Sjukdom msindex av blafläckar 60 50 40 30 20 10 a a b 0 Åkerböna renbest 0 N Åkerböna renbest 60 N Samodlad åkerböna 60 N
900 Ogräsbiomassa, tre försök Ogräsbiomassa (g/m 2 ) 800 700 600 500 400 300 200 Juli September 100 0 Majs renbest 120 N Majs renbest 60 N Samodling 60 N Åkerböna renbest 60 N Åkerböna renbest 0 N
Kväve (kg/ha) 60 50 40 30 20 Mineralkväve i jord efter skörd a a b 10 0 Majs renbestånd 120 N Åkerböna renbestånd 0 N Samodlad majs/åkerböna 60 N
Slutsats Samodling av majs och åkerböna kan: Bidra till en totalt högre skörd Höjer proteinhalten i fodret jämf med ren majs Minskar bladfläckar i åkerböna Minskar delvis ogräsförekomst jämf med ren majs Minskar halten mineralkväve i jorden efter skörd Projektet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning