-FISKEVÅRD I SÖTVATTEN ABBORRE PÅ KUSTEN

Relevanta dokument
-FISKEVÅRD I SÖTVATTEN ABBORRE PÅ KUSTEN

Fiskevård för abborre

Rapport 2010:3. Når fisken sina reproduktionsområden. kustmynnande vattendrag?

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Olof Engstedt, Vattenorganisationernas riksmöte, Lund

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sammanställning: Yngelprovfiske vid Hemmesta Sjöäng, Värmdö kommun, våren 2012.

INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Öring en art med många kostymer

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Aqua reports 2013:7. Riktlinjer för uppföljning av fiskevårdsåtgärder i kustmynnande vattendrag. Ronny Fredriksson, Ulf Bergström, Jens Olsson

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm

Stöd till fiskevården

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Åtgärdsbehov för gädda och abborre

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Grön infrastruktur från källa till hav

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Dalälvens naturvärden

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Vad innebär vattendirektivet?

RAPPORT 2014/8 FÖRSTÄRKTA FISKBESTÅND. i Roslagens skärgård Verksamhet 2014

Murån Koord: X: / Y:

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Restaurering av sjöar och vattendrag

Kustnära lekområden för fisk i Stockholms län

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Fiskevård i Moälven. Miljö och hälsoenheten

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Kvicksilver och cesium i matfisk

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Delångersån och Svågan

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum (onsdag) Tid 18:00 Protokoll nr :1 Plats Säters Folkets Hus

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Fiskeinformation. Dekallotteriet Tack för ditt stöd till Fiskevården! Till dig som köpt Fiskevårdsdekalen och TDA-fiskekortet 2012

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

GIS, dammar, flodpärlmusslor och öring

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Referensgruppsmöte JordSkog

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

PM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Transkript:

-FISKEVÅRD I SÖTVATTEN Lars Ljunggren FÖR ABBORRE PÅ KUSTEN

Syfte Ta fram guidelines för hur man kan gynna kustbestånden av abborre genom restaurering av lek- och uppväxtområden i sötvatten

Vandrande abborre?

Kustabborre leker både på kusten och i sötvatten Fördelning varierar mellan olika områden, sötvatten kan ha stor betydelse homerange? För gädda har vi ett beprövat koncept Men, Gäddfabriker ger inga abborrar Fiskevård mot abborre, hur?

Strategi: 3 approaches to get the know-how 1. local knowlede -vattendragskaraktäristika -multivariat analys 2. Provtagning yngelproduktion 3. Fallstudier före & efter åtgärd

Karaktärer på abborrförande vattendrag ~9 vattendrag Vandrar abborre (local knowledge) Karaktärer på vattendrag Storlek & flöde Habitat (arealer) Näringämnen (modellerad N & P) uppväxtområde i anslutning till mynningen Variable (eng) Variable (SWE) Source Unit ID nr ID nr SAA number Common Name Almänt namn SAA text SWEREF 99_X Mynningskoordinat (inventering) SAA Coordinates SWEREF 99_Y Mynningskoordinat (inventering) SAA Coordinates Source (kontact person) Källa /kontaktperson SAA text ID Delavrinningsområdets AROID: SMHI vattenweb text Name Delavrinningsområdets namn: SMHI vattenweb text SWEREF 99_X Outfall in sea Utloppspunkt SMHI vattenweb Coordinates SWEREF 99_Y Outfall in sea Utloppspunkt SMHI vattenweb Coordinates Area Area SMHI vattenweb [km²] MHQ MHQ SMHI vattenweb vattenföring [m³/s] MQ MQ SMHI vattenweb vattenföring [m³/s] MLQ MLQ SMHI vattenweb vattenföring [m³/s] Total Nitrogen concentration Kväve halt (modellerad) SMHI vattenweb [ug/l] Total Phosporus concentration Fosforhalt (modellerad) SMHI vattenweb [ug/l] Pelagic habitat Pelagial (maj; djup>1 m ej veg) SAA (GIS) (ha) Vegetated littoral habitat Vegetationstäckt yta SAA (GIS) (ha) Lotic habitat Stömmande vatten SAA (GIS) (ha) Distance to (major) Pelagic habitat Avstånd till (betydande) Pelagial (> 1m ej veg) SAA (GIS) (km) Distance to (major) Vegetated littoral Avstånd till (betydande) Vegetationstäckt habitat yta SAA (GIS) (km) Distance to (major) Lotic habitat Avstånd till (betydande) Stömmande vatten SAA (GIS) (km) TOT Pelagic habitat (1 km from outfall) Pelagial (> 1m ej veg) SAA (GIS) (ha) [km²]converted Suitable Recruitment area coast (3M (ha within 1 km radius from outfall) DEPTH) Bra Rekryteringsområde mynning SAA (GIS) [km²]converted Suitable Recruitment area coast (6M DEPTH) Bra Rekryteringsområde mynning SAA (GIS) Suitable Recruitment area coast (TOTAL) 1KM to outfall???? Bra Rekryteringsområde mynning SAA (GIS) (ha within 1 km radius from outfall) [km²]converted (ha within 1 km radius from outfall) [km²] CONVERTED Proportion of Total Coastal Area as Suitable Recruitment area Bra Rekryteringsområde mynning SAA (GIS)

Resultat Modell Förklaringsvariabler AIC Förklaringsgrad Intercept Estimat (SE) Signifikansvärde för estimat (p) Enskild Sjöarea (log(ha+1)) 6.7 54% -1.996 (.43) 2.98 (.62). Enskild Vattenflöde (log(mhq+1)) 17. 16% -.755 (.28) 2.213 (.78).5 Enskild Fosforhalt (ug/l) 123.3 3%.827 (.52) -.34 (.2).63 Enskild Slutlig Uppväxthabitat (proportion) Sjöarea + Vattenflöde 127.2.4% -.145 (.4).157 (.68).818 57.2 58% -2.427 (.52) 3.8 (.7) 1.36 (.79)..83 Resultaten visade tydligt att sjöarea var den viktigaste förklaringsvariabeln för förekomst av migrerande abborre. Sjöarea var dock korrelerad med arean öppet vatten och vegetationsklädd yta varför dessa effekter inte går att särskilja. Även vattenflödet, som var korrelerat med tillrinningsområdets storlek, var betydelsefullt för migration av abborre.

Modell med både sjöarea och tillrinningsområdets area (istället för MHQ) Input Beräkningsfält Output Sjöarea (ha) Tillrinningsområdets area (km2) Model parametrar log(x +1) Log odds ratio Odds ratio Sannolikhet 2 2 Intercept -2,52 2,67923 7,9838,89 Est lake.area 2,99 1,98612 Est Area,43 3,44522

Modell med både sjöarea och tillrinningsområdets area (istället för MHQ) Input Beräkningsfält Output Sjöarea (ha) Tillrinningsområdets area (km2) Model parametrar log(x +1) Log odds ratio Odds ratio Sannolikhet 2 Intercept -2,52-1,22231,29455,23 Est lake.area 2,99 Est Area,43 3,44522

Planeringsverktyg Modell med både sjöara och tillrinningsområdets area (istället för MHQ) Input Beräkningsfält Output Sjöarea (ha) Tillrinningsområdets area (km2) Modelparametrar log(x +1) Log odds ratio Odds ratio Sannolikhet 1 1 Intercept -2,528 1,523455391 4,5885135,82 Est lake.ar 2,9949,693147181 Est Area,4265 4,61512517 Sannolikhet att åtgärd lyckas

Varför producerar inte gäddfabriker abborre?

Yngelfällor några exempel

Utvandring abborryngel 16384 8192 496 248 124 512 256 128 64 32 16 8 4 2 1 214-5-14 214-5-28 214-6-11 214-6-25 214-7-9 214-7-23 214-8-6 214-8-2 214-9-3 214-9-17 214-1-1 214-1-15 214-1-29 BJÖRKEÅN HAMNEN MARSJÖBÄCKEN TRUTMARBÄCKEN TRÖDJEÅN VERKBÄCKEN VERKMYRAÅN Häggviken Mörtnorsfjärden Kallrå Lindsvikarna Masksjöbäcken Harmångersån Tjuvkistan Vattenföring Testeboån

12 1 8 6 4 2 214-5-14 214-5-28 9848 4545 33 48 151 2 66 5 24 214-6-11 Mörtnorsfjärden 214-6-25 214-7-9 214-7-23 214-8-6 214-8-2 214-9-3 91 12 3 214-9-17 214-1-1 214-1-15 21 214-1-29

9 8 7 6 5 4 3 2 1 175 1 15 3 4 833 333 667 167 VERKBÄCKEN 688 843 3 2 188 153 14 1 3 214-1-29 214-1-15 214-1-1 214-9-17 214-9-3 214-8-2 214-8-6 214-7-23 214-7-9 214-6-25 214-6-11 214-5-28 214-5-14

8 7 Tjuvkistan 7 6 5 4 3 2 1 4 3 4 2 214-1-29 214-1-15 214-1-1 214-9-17 214-9-3 214-8-2 214-8-6 214-7-23 214-7-9 214-6-25 214-6-11 214-5-28 214-5-14

HAMNEN 6 5 4 3 2 1 11 4 3 5 327 3 13 1 214-1-29 214-1-15 214-1-1 214-9-17 214-9-3 214-8-2 214-8-6 214-7-23 214-7-9 214-6-25 214-6-11 214-5-28 214-5-14

yngelproduktion -multivariat analys Intressanta data, men för få vattendrag för att nyttjas kvantitativt Det krävs extremt omfattande provtagning för att få ett grepp om yngelproduktion Aktiv synkroniserad utvandring? Vandringsmönster varierar mellan vattendrag tidig sommar & höstflod Nykläckta som driftar ut? 1+ som går nästa vårflod?? 35 3 25 2 15 1 5 214 Abborryngel 2 151 54 8 55 TJUVKISTAN HARMÅNGERSÅN MASKSJÖBÄCKEN LINDSVIKARNA KALLRÅ MÖRTNORSFJÄRDEN HÄGGVIKEN VERKMYRAÅN VERKBÄCKEN TRÖDJEÅN TRUTMARBÄCKEN MARSJÖBÄCKEN HAMNEN BJÖRKEÅN

Lillfjärden Hudiksvall Antal abborrar + Antal abborrar > + Vattenföring Norralaån 4 35 3 25 2 15 1 5 23 6 8 36 3 4 Abborre + ~15. st Abborre 1+ ~1 st 19 14 5 1 48 12 975 2 1 16 125 121 31 75 64 43 15 7 182 9 75 4 3 2 4 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, maj 216 april 216 mars 216 februari 216 januari 216 december 215 november 215 oktober 215 september 215 augusti 215 juli 215 juni 215 maj 215 april 215 mars 215

Nyckelfaktorer: Sjöarea (öppet vatten) & Flöde (vandringsväg) 2 Pelagic habitat 1=present, 2=common 1,1 1, 1, habitat (ha)

Slutsats: Åtgärda vandringshinder & restaurera sjömiljöer

Case Study Hillevik

Hillevik Björkeån 25 Uppvandrande lekfisk 2 15 Före åtgärd Efter åtgärd 1 5 212 213 214 215 Gädda Abborre Mört Fälla/ryssja Fiskräknare(VisAdvies)

Risvasar storsjön Lowrance insigth genesis

Utvärdering -effekt på bassängnivå årsyngel 2 1 15,75 1,5 5,25 abborre 21 abborre 214 gös 21 gös 214 Norbyviken Norbyviken Norbyviken Norbyviken

Tack! Aqua Biota Water Research AB Bergvik Skog AB Europeiska Fiskerifonden Hille FVOF Hudiksvalls kommun Lindings Våtmarksrestaurering AB Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Uppsala Storsjöns FVO www.visadvies.nl Lars Ljunggren, Bernt Moberg, Joel Norlin Johan Andreasson, m.fl.