OPIOIDBEHANDLING VID LÅNGVARIG SMÄRTA Ett tveeggat vapen Biverkningar Beroende dödsfall

Relevanta dokument
OPIOIDBEHANDLING VID LÅNGVARIG SMÄRTA Ett tveeggat vapen Biverkningar Beroende dödsfall

SMÄRTA OCH OPIOIDBEHANDLING för-och nackdelar in-och utsättning. Annica Rhodin Överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Uppsala

BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA MED OPIOIDER

ONT DET GÖR ONT Iatrogent opioidberoende vid långvarig smärta. Bakgrund. Långvarig smärta- en folksjukdom

Behandling av långvarig smärta. Annica Rhodin Överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Uppsala

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT

Farmakologisk behandling av akut och kronisk smärta. Annica Rhodin, överläkare MD PhD Smärtcentrum/Metadonprogrammet Akademiska sjukhuset Uppsala

Läkarlinjen termin 6. Annica Rhodin, överläkare MD PhD Smärtcentrum/Metadonprogrammet Akademiska sjukhuset Uppsala

PROBLEMATISK OPIOIDANVÄNDNING vid långvarig smärta. Annica Rhodin Smärtcentrum Akademiska Sjukhuset Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Nedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara?

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Beroendeframkallande läkemedel

Lenka Katila, Läkare, doktorand Inst. för kirurgiska vetenskaper, UU Smärtcentrum LARO för smärtpatienter, Akademiska sjukhuset Uppsala

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

SMÄRTA OCH OPIOIDBEHANDLING. Annica Rhodin Överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Uppsala

Effektiv behandling av smärta

Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

Farmaka vid akut smärta

Vårdorsakat läkemedelsberoende

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

Receptbelagda opioider. Johanna Nordmark Grass GIC

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Användningen av opioider i VGR

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Farmakologisk behandling av akut och kronisk smärta. Annica Rhodin, överläkare MD PhD Smärtcentrum/Metadonprogrammet Akademiska sjukhuset Uppsala

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Patientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Patientinformation om beroendeframkallande

Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Behandlings-/Vårdprogram

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Screening och utredning av drogproblem

Läkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö

Förskrivning av opioider för smärta-kan ge svåra biverkningar, beroende och ökad dödlighet.

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Läkemedelsbehandling vid långvarig smärta

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Smärtläkemedel gamla och nya

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Nedtrappning av långvarig opioidbehandling HUR SVÅRT KAN DET VARA?

Läkemedelsrekommendationer för smärtbehandling

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Erfarenheter från ett Metadonprogram för behandling av patienter med långvariga smärttillstånd och opioidberoende

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)

Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

Bipacksedel: Information till användaren. Kodein Alternova 25 mg tabletter kodeinfosfathemihydrat

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Palexia Depot Depottablett 50 mg 30 tabletter ,09 203,50.

Den vidunderliga smärtan

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?

GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING SMÄRTA. IASP-International Association for the Study of Pain

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland


Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Behandlingsprogram Smärtprogrammet för patienter med långvariga smärttillstånd och ett opioidberoende

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren

Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2011

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

WHO:s smärttrappa gäller än:

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Transkript:

OPIOIDBEHANDLING VID LÅNGVARIG SMÄRTA Ett tveeggat vapen Biverkningar Beroende dödsfall Annica Rhodin Överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset Uppsala

Bakgrund Långvarig smärta- en folksjukdom 19% i europeisk studie Breivik H, Collett B, Ventafridda V. Survey of chronic pain in Europe, prevalence, impact of daily life and treatment. Eur J Pain 2006; Beroendeproblem 3-18% i befolkningen (Fishbain et al 1992) 3-23% av kroniska smärtpatienter (Gilson et al 2004) Liberal förskrivning av opioider för smärta

Förskrivning Opioider DDD/1000 pers/år 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2006 2013

Starka-steg 3 opioider DDD/1000 personer / år Årlig förskrivning av starka opioider 800 700 600 500 400 300 200 2006 2013 100 0

LIBERALISERING 1980-talet Goda erfarenheter från hospicerörelsen `The tragedy of needless pain Ronald Melzack 1988 Nya studier utgående från medicinsk population Medina JL, Diamond S. Drug dependence in patients with headache. Headache 17.1977 3 av 2369 Porter J, Jick H. Addiction rare in patients treated with narcotics. N Engl J Med 1980 4 av 11882 Portnoy RK, Foley KM The chronic use of opioid narcotics in non-malignant pain. Pain 25 1986 2 av 38

OPIOIDER-morfinläkemedel är viktiga läkemedel vid svår SMÄRTA Men inte utan problem.

FÖRDELAR Smärtlindring Kortsiktigt Långsiktigt? Funktionsförbättring? Bättre livskvalitet? NACKDELAR Biverkningar Sviktande effekt Hormonrubbning Ökad smärtkänslighet Tolerans/beroende Läckage

Fenomenet Läckage ( Diversion)

Ingen evidens och förbisedda risker Conclusion: There is no strong evidence-based foundation for the conclusion that long-term opioid treatment of chronic nonmalignant pain is effective. The above identified signs indicating neglect of addiction associated with the opioid treatment of chronic nonmalignant pain were present.

Orsaker till sviktande effekt Icke opioidkänslig smärta Dålig följsamhet Opioid endokrinopati Opioidhyperalgesi Tolerans/beroende

Icke opioidkänslig smärta Muskelanspänning Central neuropatisk smärta, plexusskador Idiopatisk smärta/ sensitisering/ primär smärta

Kroniska idiopatiska smärttillstånd Biopsykosocialt tillstånd Myofasciell smärta Sensitisering Psykiatrisk samsjuklighet Opioidbehandling tveksam och ofta verkningslös Multiprofessionell teambehandling och rehabilitering

Vilka tillstånd ska inte opioidbehandlas?

Symptom och biverkningar Opioidspecifika Illamående Förstoppning Trötthet Klåda Muntorrhet Hormonrelaterade Svettning Sexuell dysfunktion Menstruationsrubbning Bröstförstoring Energibrist, kraftlöshet

OPIOIDHYPERALGESI Smärtöverkänslighet Påvisad både hos metadonbeh heroinister och opioidbehandlade smärtpatienter Mekanism Nedreglering av opioidreceptorer Hämning av smärtsignal förändras till förstärkning på subcellulär nivå Ökad dos ger ökad smärta

Dödsfall/missbruk Fentanylplåster Tramadol Metadon Oxikodon Dagsaktuella men i princip är alla opioider potentiellt farliga Ännu ett offer för smärtplåster Värnamo. Fem personer i Halland har avlidit av att ha rökt fentanylplåster, ursprungligen tänkt för smärtlindring. Nu finns ytterligare ett offer, en kvinna på ett behandlingshem i Värnamotrakten, skriver Värnamo Nyheter. Kvinnan hittades svårt medtagen i sin säng en natt i oktober och alla räddningsförsök var förgäves. Den analys Rättsmedicinalverket gjort visar nu att dödsorsaken var en överdos av fentanyl, som smugglats in på vårdhemmet. TT 16 januari 2012 l

En läkare skrev ut 1 600 starka morfintabletter till Jesper, samtidigt som han fick behandling för läkemedelsberoende. En midsommarnatt gick Jesper och lade sig men vaknade aldrig upp. Nu utreds fallet av åklagare. GP och SVT Väst går till botten med fallet. - Göteborgsposten 7 mars 2016

Iatrogent opioidberoende smärtpatienter Invalidiserande smärta Tolerans-och beroendeutveckling Problematiskt bruk med borttappade recept/tabletter Dålig livskvalitet Hög sjukvårdskonsumtion Ansträngda relationer med vårdgivare Läckage av legalt förskrivna opioider till missbrukskretsar

Så vad händer i nervsystemet? Nedreglering av dopaminbanan-belöningssystemet Nedreglering av opioidreceptorer- tolerans Subcellulära förändringar- ger ökad smärtsignalering G-protein, K-kanaler, NMDA-receptorer mm Förändrat uttryck av transmittorsubstanser-ger obehag Uppreglering av dynorfin, CGRP Funktions/strukturförändring i frontalloben-försämrat omdöme Förändrad funktion HPA-axeln-sömnsvårigheter, stress Störd central reglering av hormoner-brist på könshormon

Volkow ND et al.addiction: Beyond dopamine reward circuitry. PNAS Sept 2011:37 (108); 15037-42

Populationen av opioidanvändare är heterogen Icke-medicinsk Självmedicinering Recreational user Missbruk Beroende Smärtpatienter Följer ordination Chemical coper Problematisk bruk Beroende/missbruk

Problempatienten 1 Ospecifik muskuloskeletal smärta, ryggbesvär Psykiatrisk komorbiditet Tidigare beroende/missbruk Traumatiska livshändelser Riskkonsumtion av alkohol

Problempatienten typ 2 Funktionella buksmärtor, migrän, fibromyalgi Multipla operationer Beroendeproblem i familjen Trasslig uppväxt Relationsproblem, misshandel Storrökare Riskkonsumtion av läkemedel

Problempatient typ 3 Ungdom 15-25 år Trasslig uppväxt Ej arbete eller studier Psykiatrisk/neuropsykiatrisk problematik Ospecifik muskuloskeletal smärta/huvudvärk/buksmärta Experimenterar med droger-internetdroger

Missbrukspatienter med smärta Olycksbenägna Kriminalitet Prostitution HIV/hepatit Sepsis/endokarditer Blandmissbruk Samarbete med Beroendeklinik Substitutionsbehandling

Riskabel kombination opioid och bensodiazepin ` Samsjuklighet mellan substansbrukssyndrom och psykisk sjukdom a r vanlig

Ångestdämpande- bensodiazepiner Stesolid Sobril Xanor Insomningsmedel Imovane Stilnoct

PROBLEM -LÄKAREN Förskriver stora mängder Fel preparat/beredningsform Följer ej upp sin patient Symbios med patienten Gisslansituation Egen problematik

Vad kan man göra? Riskbedömning och identifiering av problemfall Strukturerad monitorering Behandla eller komplettera med icke-opioida läkemedel Icke-farmakologisk behandling Lågdosberoende Nedtrappning- Opioidbyte Högdosberoendet Avgiftning Substitution Buprenorfin Suboxone Metadon

Läkemedelsverkets riktlinjer 2017 Opioider kan användas för svår smärta med fastställt organiskt underlag Riskbedömning viktig Provbehandling 2-4 veckor Pröva icke-opioid behandling Pröva multimodal behandling Behandlingsplan Behandlingsansvarig läkare Maxdos Undvik opioidbehandling till barn och unga vuxna annat än vid akuta och livshotande tillstånd

Strukturerad monitorering av förskrivning Villkora tillgång till NPÖ- nationella patientöversikten En läkare- ett apotek- namngiven förskrivande läkare Ansvaret ska överlämnas formellt Back-up förskrivare finnas Tydliga rutiner för detta på vårdenheten Använd minsta förpackning initialt IT-baserad monitorering av förskrivning Stämmer ordinerad dos- förskriven/uthämtad dos? Slumpmässig urinscreening/salivprov? Rutin att inte ersätta förlorade recept- förpackningar opioidabstinens obehaglig men inte farlig

Och varför följs inte dessa rekommendationer? Bristande läkarkontinuitet Bristande kunskaper och omdöme hos förskrivare Allt färre smärtmottagningar Smärtans subjektiva natur Krav från patienterna- svårt att säga nej till lidande patient Rekommendation att använda låg dos stark opioid istället för tramadol/kodein Skicklig marknadsföring från läkemedelsindustrin

Etiska dilemman vid opioidförskrivning Patientens rätt att välja Patientnöjdhet Marknadsförda som effektiva och säkra Etisk skyldighet att lindra svår smärta Beroende påverkar patientens förnuft Förskriva mot bättre vetande Risk för beroende och ingen evidens för effekt Opioider orsakar mortalitet och morbiditet

VAS-skalan mäter en subjektiv upplevelse Objektiverar det subjektiva? Vad är det vi mäter vid långvarig smärta? Lidandet?Psykosocial belastning? Existentiell situation? Ska all smärta behandlas med morfinläkemel?

OPIOIDER Steg 2 Steg 3 tramadol (dextroproxifen) Kodein Tapentadol 1:3 Buprenorfin td Buprenorfin 0,2-0,4mg Morfin 1:1 Ketobemidon 1:1 Oxykodon 2:1 Hydromorfon 5:1 Fentanyl td 250:1 Metadon1:1

Begränsningar gällande steg 2 `svaga opioider Takeffekt och beroenderisk tramadol Racemat + varianten SSRI - varianten NRI Opioideffekt variabel Beroende på metabolit via CYP 2D6 kodein Omvandlas till morfin av CYP 2D6 10 % låg aktivitet 2-5% hög aktivitet Beroendeutveckling Obstipation vanligt Uttalade biverkningar hos yngre kvinnor och äldre Vanligt med kramper vid överdos Beroendeutveckling går dock betydligt långsammare än med stark opioid

Mätning med GTP-gamma (aktivering av G-proteinet )

BUPRENORFIN μ-agonist och κ-antagonist NORSPAN--transdermalt 5ug/h-10ug/h- 20ug/h 7 DYGN-måttlig stabil smärta TEMGESIC --sublingualt 0,2mg, 0,4mg dygnsdos-0,2-1,2(2,4mg)- vid kroniskt smärtsyndrom BUPRENORFIN-sublingualt 2mg, 8 mg Dygnsdos 4-16mg vid svår smärta och opioidberoende

Tapentadol Palexia Depot MOR-NRI Ny klass MOR-NRI Smärtlindrande effekt via två verkningsmekanismer i en molekyl: MOR: μ-opioid -receptor agonism NRI: Noradrenalin återupptagshämning Inga aktiva metaboliter The active molecule is tapentadol HCL: (-)-(1R,2R)-3-(3-Dimethylamino-1-ethyl-2- methyl-propyl)-phenol Hydrochloride Source: Tzschentke et al. JPET 2007;323(1):265 276

METADON bredspektrum-analgetikum u-agonist-nmda-blockad SNRI Vid iatrogent opioidberoende vid svårbehandlad neuropatisk smärta vid toleransutveckling substitution vid heroinmissbruk SPECIALISTKUNSKAP NOGGRANN UPPFÖLJNING

Adjuvant behandling TRICYKLIKA Amitryptilin, klomipramin SNRI-venlafaxin,duloxetin ANTIEPILEPTIKA Gabapentin, pregabalin, (oxa)karbamazepin, klonazepam ÖVRIGA klonidin, kortison, ketamin LOKAL BEHANDLING vid lokaliserad allodyni lidokainplåster capsaicin

Stark opioid vid långvarig smärta Riskbedömning Informera om för-och nackdelar Behandlingsplan Provbehandling 2-4 veckor Signifikant smärtlindring, förbättrad funktion och livskvalitet krävs Takdos 100 morfineq Begränsa behandlingstiden för unga Plan för nedtrappning Klarlagd somatisk/nociceptiv/neuropatisk komponent ska finnas för att motivera behandlingen

Invalidiserande smärttillstånd & multisjuk patient Fall för smärtklinik Bedömning av multiprofessionellt team Komfortbehandling också med högre opioiddoser Avancerad farmakologisk behandling med antidepressiva, antiepileptika, kortison, klonidin

Opioid-morfin till några överhuvudtaget? Ja visst, men Rätt preparat Rätt dos och administrationsform Riskbedömning Individualisering Uppföljning