Christer Köhler HGU ÖKAD SPELBARHET. Med hjälp av Compost Tea

Christer Köhler HGU 2013-2015 ÖKAD SPELBARHET - Med hjälp av Compost Tea

FÖRORD Mitt individuella arbete Bättre spelbarhet med hjälp av compost tea har skrivits som examensarbete i HGU. Kursen har varit sju veckor utlagda under perioden 2013-2015. Arbetet har varit väldig roligt men samtidigt extremt frustrerande. Det har varit roligt på det vis att det varit väldigt lärorikt. Eftersom jag laborerat en hel del med bollrullen på greenerna har jag lärt mig otroligt mycket om vilka åtgärder som påverkar bollrullen både positivt och negativt samt hur mycket. Med tanke på att det varit väldigt tidskrävande får man lugnt säga att det varit lite frustrerande. Även att analysera all data som samlats in och korsköra detta för att se vilka faktorer som påverkar varandra har varit till både glädje och frustration. Jag skulle vilja tacka Henrik Strandås och Joakim Sjögren, båda anställda som golfbanearbetare på Sankt Jörgen Park Golf, för all hjälp med insamlandet av all data under spelsäsongerna. Ett stort tack vill jag också rikta till vissa leverantörer som hjälpt mig i införskaffande av den utrustning som jag behövt, dessa är Henrik Schüler (Svensk Jordelit) och Jan Stavås (KSAB). Arbetet hade blivit svårare att slutföra utan hjälp av min handledare Göran Hansson (Bankonsulent SGA). Samtidigt kan jag inte heller glömma att nämna Martin Ward och Ian Macmillan som fick upp mina ögon för compost tea, utan dessa herrar hade det inte blivit något arbete. Jag vill också passa på att rikta ett särskilt tack till mina kurskollegor på HGUutbildningen och då särskilt Malin Kjebon som stöttat mig och bidragit med värdefulla synpunkter. Ytterligare vill jag givetvis rikta ett särskilt tack till ägare, medlemmar och övrig banpersonal på Sankt Jörgen Park Golf som låtit mig genomföra mina försöka på golfbanan. Ett sista tack vill jag givetvis rikta till mina barn Emma och Erik som har haft den stora förståelsen för de långa arbetsdagarna och deras stöttning när jag varit som mest frustrerad. /Christer Köhler 1

SAMMANFATTNING Konkurrensen mellan golfanläggningar hårdnar mer och mer eftersom det för närvarande finns en viss överetablering av anläggningar. En stor konkurrensfördel har man om man kan leverera en hög spelbarhet och framförallt bra greener. Detta arbete beskriver hur användandet av compost tea kan påverka spelbarheten på en golfanläggnings greener. Förändras färg, hårdhet, fuktighet på våra greener om vi använder compost tea. Blir den någon skillnad på bollrullen på greenerna? Hastighet och jämnhet, hur påverkas det? Efter nästan två hela säsonger av datainsamling och en ständig analys av dessa data kan jag i detta arbete visa att bollrullen inte påverkas signifikant om man använder sig av compost tea. Det som däremot kan sägas är att skador på greenerna i form av svamp, torrfläckar eller andra skönhetsfläckar blir märkbart färre när man använder sig av compost tea. Detta arbete påbörjades egentligen hösten 2013 och datainsamlingen påbörjades våren 2014 och har pågått tills nu (augusti 2015). Den slutsats som jag kan dra är att om man väljer att använda sig av compost tea så kommer man påverka spelbarheten till det bättre. Troligtvis inte bättre bollrull men absolut bättre greener i form av mindre skador. Detta gör också att säsongen förlängs med tanke på att greenerna är bättre redan från start. Att man sedan sparar lite på miljön genom att använda sig av mindre bekämpningsmedel är verkligen inte negativt och är också en slags förbättring av spelbarheten. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD Sammanfattning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Avgränsning... 5 Metod och material... 5 Litteraturstudie... 5 Fältstudie... 5 Introduktion... 7 Compost tea... 7 Spelbarhet... 8 Stimpvärde... 8 Fuktighet och hårdhet... 9 Jämnhet och ärlighet... 10 Färg... 10 Svampskador... 11 Torrfläckar och övriga skönhetsfläckar... 11 Resultat... 12 Mätningar gjorda på Sankt Jörgen Park Golf... 12 Analysrapport... 13 Diskussion... 14 Tillägg och framtid... 15 Källförteckning... 16 Bilaga 1 analyssvar... 17 3

INLEDNING I den hårdnande konkurrens som det idag föreligger mellan landets golfanläggningar krävs det högre och högre krav på att leverera bättre spelytor. Bakgrund Det började en vacker höstdag i oktober 2013 på Öland. Jag hade förmånen att få gå en endagars utbildning i mikrobiologi. En man vid namn Martin Ward väckte min nyfikenhet på hur man, enligt honom, på enkelt sätt kunde förbättra mikrolivet i en golfgreen och på så sätt förbättra spelkvalitén, detta genom att använda sig av compost tea. Enligt Martin skulle man kunna sluta med att lufta sina greener och i princip halvera mängden dressmaterial. Gissa om detta fick upp min nyfikenhet. Detta är trots allt två av de mest fundamentala skötselåtgärderna i min värld och båda två påverkar spelbarheten väldigt negativt på kort sikt men på lång sikt är det två väldigt avgörande faktorer. Endast en månad efteråt påbörjade jag min HGU-kurs (Högre Greenkeeper Utbildning) som genomförs i SGF:s (Svenska Golfförbundet) regi. Under denna utbildning skall det genomföras någon slags projektarbete som skall pågå fortlöpande under utbildningstiden (oktober 2013 oktober 2015). Då jag på våren fick möjlighet att lyssna på en man vid namn Ian Macmillan, som även han förespråkar användandet av compost tea, bestämde jag mig för att försöka ta reda på om användandet av compost tea kan förbättra spelbarheten och då framförallt på greener. Greenerna på den golfanläggning (Sankt Jörgen Park Golf) där jag jobbar börjar bli lite till åren. Från början var de sådda med en krypvensblandning men med åren har vitgröen tagit över mer och mer. Greenerna har även varit väldigt känsliga för olika typer av svampskador och vi har alltid varit tvungna att använda kemiska bekämpningsmedel vid ganska många tillfällen varje år. Syfte Målet med detta examensarbete är att se om spelbarheten, framförallt greener, kommer att förbättras när man använder sig av compost tea. Frågeställningar Kommer stimpvärdet på green öka vid användandet av compost tea? Kommer bollrullen bli bättre, s.k. trueness och firmness, vid användandet av compost tea? Kommer svampskadorna minska och på så sätt öka spelbarheten vid användandet av compost tea Kommer torrfläckar och andra skönhetsfläckar minska vid användandet av compost tea och på så sätt öka spelbarheten 4

Avgränsning Jag har valt att göra mina försök på Sankt Jörgen Park Golfs greener. För att det skall vara praktiskt genomförbart och inte påverka golfspelet för mycket har jag begränsat mina försök till två (hål 5 och hål 14) av dessa greener. Alla greenerna på anläggningen har behandlats med compost tea men det är endast ovanstående två greener som haft nollrutor och där mätningar har genomförts ordentligt. Greenerna har delats in i fyra rutor: Figur 1 - Greenindelning A. Nollruta B. Compost Tea C. Compost Tea & Primo Maxx D. Primo Maxx Metod och material Jag har försökt skapa mig en bild av hur användandet av compost tea påverkar spelbarheten på en golfanläggning. En liten litteraturstudie har genomförts för att se vad omvärlden har för syn på compost tea och spelbarhet. För att själv kunna se i praktiken hur användandet av compost tea påverkar spelbarheten har även en fälstudie genomförts. Litteraturstudie Den litteratur som varit i fokus har mestadels varit artiklar publicerade på internet men även en del facklitteratur och gammalt kursmaterial samt även material från ovanstående föreläsningar. Fältstudie Användandet av compost tea påbörjades våren 2014 och pågår fortfarande i skrivande stund. I samband med detta påbörjades insamling av data i form av stimpvärden, fuktighetsmätningar, hårdhetsmätningar, färgbedömning och visuell bedömning av bollrull och greenkvalité. Under perioden som 5

försöken pågått har även förekomsten av olika svampskador, torrfläckar och övriga skönhetsfläckar bedömts. Till hjälp i min bedömning i hur greenerna mår har även provtagning skett. Analys av dessa prover har genomförts i samråd med Botaniska Analysgruppen. Bild 1 - Spelbarhet 6

INTRODUKTION I vår strävan efter att leverera spelytor med så hög kvalité som möjligt till minsta möjliga kostnad så vill vi ha ett så friskt gräs som möjligt. Men att ha ett friskt gräs kan kanske påverka spelbarheten i negativ riktning, eller? Ett välmående och friskt gräs på en golfgreen är inte synonymt med bra spelbarhet. Oftast är bollrullen som bäst och snabbast på en green som är lite näringsfattig, lite för hård och lite för torr än vad som är optimalt. Varför strävar vi då efter att ha så friskt gräs som möjligt när det motverkar våra syften att leverera en produkt med så bra spelbarhet som möjligt? Kan man på något sätt få friskare greener men ändå behålla spelbarheten? Detta arbete skall försöka bevisa hur man genom att använda sig av compost tea kan leverera bättre spelbarhet på sina greener. Compost tea Lite enkelt förklarat kan man säga att compost tea är flytande compost. Man använder sig av en tank som fylls med vatten och därefter tillsätter man compost och olika näringsämnen. Denna blandning får sedan bryggas, vilket görs genom att tillsätta syre, i mellan 8-48 timmar beroende på vad man vill gynna, svampar eller bakterier. För mina försök har jag använt färdig compost som är framtagen av Symbio. Bild 2 Compost Tea från Symbio Denna har applicerats ca var 4-5 vecka under perioden april/maj september (2014) och april/maj fortlöpande (2015). Kommer även detta år att sluta med appliceringen i början på september. Compost tea är som namnet antyder, en compost som är flytande. Denna produkt skall öka mikroklimatet i marken och på så vis skall gräset bli friskare och må bättre. Enligt både Martin Ward och Ian Macmillan skall man kunna upphöra med luftning av greener om man använder sig av compost tea. 7

Detta vore ju ganska revolutionerande om man kunde sluta lufta sina greener på sin golfbana. Det är verkligen en åtgärd som påverkar spelbarheten negativt både på kort och lång sikt. När man luftar blir spelbarheten sämre på kort sikt och om man inte luftar blir spelbarheten sämre på lång sikt, ett slags moment 22. Spelbarhet Att definiera spelbarhet är inte det lättaste. Spelbarhet är så mycket och samtidigt väldigt individuellt i vad man söker. Själv skulle jag kunna säga att spelbarhet är när en golfanläggning ger mig spelglädje som kommer från att de levererar torra, homogena, ärliga och snygga spelytor. På Svenska Golf Förbundets hemsida står det så här om spelbarhet: Spelbarhet är ett samlingsnamn för den kvalitét du eftersträvar för samtliga ytor på din golfbana. Några av de större områdena inom spelbarhet är maskinskötsel, ärlig och jämn bollrull samt rätt stimpvärde för dina greener. Detta blir väl en ganska bra definition av spelbarhet. Stimpvärde Något som ofta diskuteras flitigt när man pratar om golfbanor är hur snabbt bollen rullar på green, stimpvärde. Många anser att bra greener är synonymt med snabba greener. Jag skulle vilja säga att bra greener har ett stimpvärde som är anpassat efter hur greenerna är utformade och vilken målgrupp som spelar på banan. För att mäta stimpvärdet på green använder man sig av en s.k. stimpmeter. Enkelt förklarat är det en v-formad ränna med ett hål i. Bollen placeras i hålet och när man sakta lyfter den ändan kommer bollen till slut att rulla iväg av gravitation och tyngdkraft. Bild 3 - Stimpmeter I mina mätningar har jag använt mig av en stimpmeterx2 som i princip är en halverad stimpmeter. Detta för att det är lättare att hitta plana ytor på green 8

som bara behöver vara hälften så långa. En fördel när man delar in en green i flera områden där alla områden skall ha individuella mätningar. Bild 4 StimpmeterX2 Fuktighet och hårdhet Två faktorer som går lite hand i hand är fuktighet och hårdhet. Desto fuktigare en green är desto mjukare blir den och givetvis tvärtom. Det gäller att balansera dessa två faktorer för att gräset skall må bra men även att spelupplevelsen skall maximeras. För att kunna mäta hårdheten på greenerna har jag valt att använda mig av en TrueFirm firmness meter. Den undersöker hur djupt avtryck en golfboll, som släpps från en bestämd höjd, gör på greenen. Detta ger ett mätvärde på greenens hårdhet, eller fasthet. Bild 5 TrueFirm firmness meter 9

En TDR300 används för att mäta fuktigheten i green. Två spröt som sticks ner i green mäter helt enkelt fuktigheten på det djup man valt. För mätningar som man vill ha för att se hur bollrullen påverkas så använder man korta (3.8 cm) spröt. Nedan visas en TDR300 utrustad med GPS som gör att man kan spara alla mätpunkter och lägga in dem i en kartbild r Bild 6 Fuktighetsmätare TDR 300 med GPS Jämnhet och ärlighet På engelska pratar man ofta om trueness och firmness och dessa faktorer är de enskilt mest viktiga för hur bollen rullar. Jämnheten påverkar hur mycket bollen studsar fram istället för att rulla. Ärligheten är enkelt uttryckt hur mycket bollen vobblar i sidled. För att mäta detta kan man använda sig av en s.k. ParryMeter. En liten vagn som man drar över green och mäter hur jämn och ärlig greenen är. Tyvärr har jag inte haft någon möjlighet att använda en sådan här utan mätningarna har skett visuellt Färg Vilken färg en green har påverkar ofta folks bedömning om hur bra greenen är. Är den väldigt mörk i sin gröna färg ser den frisk och frodig ut men om den är ljusgrön så kan den se lite plågad och tråkig ut. Oftast har man en bättre bollrull om green är lite mager och plågad men det kanske då upplevs som dåligt. Det viktigaste med färgen på green är att man har en så homogen färg som möjligt då olika färgnyanser på samma green kan påverka negativt. 10

För att så enkelt som möjligt kunna bedöma färgen på våra greener gjorde vi det enkelt och använde oss av färgkartor från måleribranschen. Bild 7 - Färgkarta Svampskador Det finns inte mycket som kan påverka bollrullen sämre än om man har svampskador på green. Detta medför att man får en yta som inte är homogen och en bollrull som oftast blir hoppig och långsam. Torrfläckar och övriga skönhetsfläckar Dessa symptom och fläckar stör oftast inte bollrullen något nämnvärt men påverkar spelupplevelsen till det negativa. Det allmänna intrycket på en green som har torrfläckar och/eller skönhetsfläckar blir klart sämre än. Denna typ av fläckar gör också att färre pinnplaceringar kan användas. Att sträva efter att ha så homogen yta som möjligt med en radie på 1.5-2 meter runt flaggan är att föredra. Visuell bedömning av greenkvalité och spelbarhet Man kan tycka att den visuella bedömningen är den som påverkar bollrullen minst men den påverkar spelupplevelsen mest. Tycker man att något ser bra ut upplever man det också som att det är bra. Den visuella bedömningen påverkas av faktorer som färg, svampskador, torrfläckar och övriga skönhetsfläckar. 11

RESULTAT Under två spelsäsonger (maj 2014 oktober 2014 och april 2015 augusti 2015) har jag gjort mätningar som påverkar spelkvalitén på Sankt Jörgen Park Golf. Provtagning och analys har genomförts under våren 2015 i samband med Botaniska analysgruppen. Mätningar gjorda på Sankt Jörgen Park Golf Med början i maj 2014 påbörjades insamlandet av data i form av stimpvärde, hårdhet, fuktighet, färg, jämnhet, ärlighet och visuell bedömning av greenkvalitén på anläggningen. Datainsamlingen pågick under hela spelsäsongen (maj-okt 2014) och fortsatte sedan under delar av 2015 (april-aug) med ett intervall om två veckor. Frekvensen bestämdes i samråd med min handledare, Göran Hansson (SGF), som är en av Sveriges främsta på spelbarhet. För att kunna samla in all den mängd data som samlats in krävs en hel del resurser i form av hårdvara och mjukvara. Hårdvaran, d.v.s. de redskap, som behövdes var inga problem att få fram. Den hårdvara som använts har varit följande Stimpmeter StimpmeterX2 (halv stimpmeter) Fuktighetsmätare, TDR300 med GPS Kompaktionsmätare (soli compaction tester) TrueFirm turf firmness meter (en s.k. clegg hammer) Profilspade Jordprovsborr Färgkartor Bollar, peggar och tumstock För att se om mikrolivet och rotsystemet förändrats har jag tagit olika profilprov med hjälp av profilspade och jordborr. Jag har även använt mig av en kompaktonsmätare för att enkelt kunnas se hur kompakata greenerna. Behöver de luftas mindre när man använder sig av compost tea eller inte? Profilproven som tagits visar att rotsystemet utvecklas till det positiva och blir märkbart längre vid användande av compost tea. Man kan också tydligt se i profilen att det är en mer homogen profil än vad nollrutan visar. Sammantaget kan man säga att luftningstillfällena kan minskas om man använder sig av compost tea. Om detta beror på att mikrolivet i profilen gör att det finns mer syre eller om det är rotmassan som gör att det inte är lika 12

kompakt är svårt att avgöra. Jag skulle säga att det är en kombination av båda. Bild 8 Profilspade Bild 9 Jordprovsborr Bild 10 - Kompaktionsmätare Det som var svårt var det här med mjukvara, d.v.s. tid. Här har jag haft stor hjälp av två kollegor till mig, Henrik Strandås och Joakim Sjögren. Utan dessa två personer hade jag aldrig hunnit med att samla in all den datamängd som samlats in. I början samlade vi in datan tillsammans för att säkerställa att vi alla gjorde på samma sätt och efterhand som vi blev ense så samlades den mesta datan in av antingen Henrik eller Joakim. Under vintern 2014/2015 sammanställdes och analyserades all data som dittills samlats in. Här syntes väldigt snabbt olika mönster och tendenser vilket beskrivs lite senare. I augusti 2015 avslutades insamlandet av data och den data som samlats in under 2015 analyserades och jämfördes senare med datan från 2014 för att se om resultaten var likvärdiga. Analysrapport För att kunna få lite mer fakta om svampförekomst på greenerna gjordes provtagning och analys i samarbete med Botaniska analysgruppen. Denna provtagning genomfördes i maj 2015 och analysrapporten kom i månadsskiftet juni/juli (bifogas som bilaga). I denna rapport kan man utläsa väldigt små olikheter mellan nollrutan och den rutan som behandlats med compost tea. Personligen tror jag att detta kan bero lite på hur förutsättningarna var just vid provtillfället. Min visuella bedömning och min sprutjournal visar att svampskadorna har minskat under de två säsonger som jag använt mig av compost tea. 13

DISKUSSION För att överhuvudtaget kunna genomföra ett projekt som det här har jag varit tvungen att begränsa mig en del. Den absolut största begränsningen är tidsintervallet som projektet har genomförts under. Efter noggrann analys av allt material kan jag dra en hel del slutsatser och samtidigt få svar på de frågor jag ställt. Kommer stimpvärdet på green öka vid användandet av compost tea? En förändring av stimpvärdet är möjlig att se. Förändringen mot nollrutan är så pass liten (mindre än 0,5 fot) att man kan fråga sig om det är någon idé att använda compost tea. Jag hävdar att man inte får signifikant högre stimpvärde vid användandet av compost tea. Kommer bollrullen bli bättre, s.k. trueness och firmness, vid användandet av compost tea? Bollrullen påverkas varken till det bättre eller det sämre vid användandet av compost tea. Kommer svampskadorna minska och på så sätt öka spelbarheten vid användandet av compost tea Den visuella bedömning som vi gjort under dessa två år är att svampskadorna har minskat. Tittar man i vår sprutjournal och jämför med tidigare år kan man också se att användandet av bekämpningsmedel minskat. Däremot påvisar analyssvaret från Botaniska analysgruppen att det inte är någon större skillnad på svampförekomsten i nollrutan och den ruta som blivit behandlad med compost tea. Troligtvis kan detta bero på att det var en ganska kall vår vid provtagningstillfället. Jag påstår att svampskadorna minskar vid användandet av compost tea och detta innebär i sin tur att spelbarheten ökar. Kommer torrfläckar och andra skönhetsfläckar minska vid användandet av compost tea och på så sätt öka spelbarheten Jag har jobbat på Sankt Jörgen Park Golf i väldigt många år (sedan 1997) och vi har två greener som alltid får torrfläckar när det blir varmt ute. Sedan jag började använda compost tea har dessa greener i princip inga torrfläckar alls. Eftersom torrfläckar och andra skönhetsfläckar inte påverkar bollrullen har det alltså ingen betydelse om man använder compost tea eller inte. Men eftersom torrfläckar kan göra att man använder mer bevattningsvatten än nödvändigt och detta i sin tur kommer att påverka bollrullen negativt finns det ett incitament till att använda compost tea. Om man till detta lägger till att de flesta golfspelare bedömer greenernas kvalité 14

visuellt så kommer greenerna vara bättre ju mindre skönhetsfläckar man har. Att man också kan använda större del av greenen för olika pinnplaceringar när man har färre skönhetsfläckar ökar ju också spelbarheten. Den slutsats som jag drar efter att ha gjort försök i två år är att man faktiskt kan förbättra spelbarheten med hjälp av compost tea. Självklart kan jag inte säga att detta är en universal sanning utan det fungerar på Sankt Jörgen Park Golf. Tillägg och framtid Något som måste tilläggas är att när jag påbörjade användandet av compost tea och detta arbete så gjord jag också ett test på hur användandet av Primo Maxx påverkar spelbarheten. De greener som jag gjort mätningar på har varit indelade i fyra zoner som nämnts tidigare och detta arbete har bara tagit upp två av dessa d.v.s. nollrutan och rutan som behandlats med compost tea. Jag har även haft två rutor till, den ena har varit en ruta som behandlats med Primo Maxx och den andra rutan har behandlats med compost tea och Primo Maxx. Redan nu kan jag säga att rutan som enbart behandlats med Primo Maxx levererar snabbast, ärligast och jämnast bollrull d.v.s. bäst spelbarhet. Däremot har rutan som behandlats med compost tea och Primo Maxx levererat en yta med minst svampskador, torrfläckar och andra skönhetsfläckar. För att kunna leverera en golfanläggning med så hög spelbarhet som möjligt har jag valt att fortsättningsvis behandla alla greenerna med compost tea och Primo Maxx. Det skall bil väldigt intressant att utveckla och fortsätta detta arbete och se vad det leder till. 15

KÄLLFÖRTECKNING Böcker Thomas A Nikolai. The Superintendent s Guide to Controlling Putting Green Speed. Wiley, 2004 L B McCarty. Best golf course management practices. Third Edition. Pearson, 2010 Föreläsningar Ward, Martin, professor på Symbio. Föreläsning hösten 2013 Macmillan, Ian, Consultant Bio-Agronomical Consultant to Josef Potter Golf. Föreläsning våren 2014 Samtal Hansson, Göran, Bankonsulent Svenska Golf Förbundet. Samtal och och korrspondens 2014-2015 Internet http://www.turfandrec.com/index.php?option=com_content&task=view&id= 3035&Itemid=139 https://www.pitchcare.com/magazine/compost-tea-on-test.html http://cycadfriends.co.za/docs/compost/final%20compst%20tea%20report. pdf 16

BILAGA 1 ANALYSSVAR Golfklubb: Sankt Jörgen Golf Resort Greenkeeper: Christer Köhler Adress: Knipplekullen 15 417 49 GÖTEBORG Analyssvar 2015-06-29 PROJEKT Innehåller Inledning Resultat Diagram Diskussion Bilder INLEDNING Sankt Jörgen Park och Resort har under ett år genomfört ett experiment, där effekten av Compost Tea, en blandning av Compost Tea och Primo Maxx och Primo Maxx har jämförts med en kontrollruta. 17

Metod Greenen delades i fyra delar som behandlades på olika sätt. Ruta A fungerade som kontroll, ruta B behandlades med Compost Tea, ruta C med Compost Tea och Primo Maxx och ruta D behandlas med Primo Maxx. (Se bild) Syftet var att studera om de olika rutorna utvecklades olika, med avseende på svampförekomst. Fanns det skillnader i vilka svampar som uppträdde, och i hur mycket av varje svamp det fanns? Ett prov utgörs av en plugg som tas med en hålgörare. Pluggen delas och delarna inkuberas under förhållanden som skall simulera olika årstider. Den undersöks två gånger, det vill säga efter en vecka, respektive efter tre veckor. Då analyseras svampförekomsten på vårt laboratorium med identifiering till släkte. Behandlingsprogram Greenerna har behandlats enligt följande. 2014 Vecka Månad Dag Compost Tea Dos Primo Maxx Dos 19 Maj 8 X Full 21 Maj 23 X 0,15 22 Maj 27 X Full 18

24 Juni 11 X 0,2 26 Juni 23 X 0,3 26 Juni 25 X Full 27 Juli 2 X 0,25 28 Juli 8 X 0,35 29 Juli 16 X Full 30 Juli 22 X 0,3 32 Augusti 6 X 0,3 33 Augusti 15 X Full 34 Augusti 20 X 0,3 36 September 1 X 0,25 38 September 17 X 0,3 40 Oktober 1 X Full 40 Oktober 2 X 0,2 44 Oktober 15 X 0,2 46 Oktober 30 X 0,2 48 November 13 X 0,2 2015 Vecka Månad Dag Compost Tea Dos Primo Maxx Dos 18 April 29 X Full 20 Maj 12 X 0,2 Dosering En dos Compost Tea består av: 1 St Compost Tea Pack, produkt från Symbio, köpte genom Svensk Jordelit 0.5 kg Compost Tea Fungal Additive, produkt från Symbio, köpte genom Svensk Jordelit 0.2 l Biobooster 8-3.4-6+Fish, produkt från Symbio, köpte genom Svensk Jordelit Bryggningen görs på 200 liter vatten och vid fyllning av sprutan tillsätts ytterligare 200 liter. Blandningen används på en hektar greener. När greenerna behandlas med Primo Maxx består en blandning av kväve, järn och Primo Maxx som blandas med 400 liter vatten för en hektar greenyta. 19

RESULTAT 11 mars 2014 Green 14 Snömögel Fusarium Antraknos Pythium A Sparsamt - - - B Sparsamt - - - C Sparsamt - - - D Sparsamt - - - 25 maj 2015 Green 14 Snömögel Antraknos Pythium Ostracoderma A1 Rikligt Måttligt Måttligt Måttligt A2 Måttligt Måttligt Sparsamt Sparsamt A3 Sparsamt Sparsamt Måttligt Måttligt B1 Rikligt - Måttligt - B2 Sparsamt Sparsamt Sparsamt - B3 Sparsamt Sparsamt Måttligt - C1 Rikligt - Måttligt - C2 Måttligt - Sparsamt - C3 Sparsamt - Måttligt - D1 Sparsamt - Sparsamt Måttligt D2 Rikligt - Måttligt Måttligt D3 Sparsamt - Måttligt - 20

DIAGRAM Snömögel 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2, 5 Kontroll start Kontroll Compost Compost Compost Compost Primo Maxx Primo Maxx Tea start Tea Tea och Tea och start Primo Maxx Primo Maxx Start Antraknos 2 1, 5 1 0, 5 0 Kontroll start Kontroll Compost Tea start Compost Tea Compost Tea och Primo Maxx Start Compost Tea och Primo Maxx Primo Maxx start Primo Maxx 21

Pythium 2, 5 2 1, 5 1 0, 5 0 Kontroll start Kontroll Compost Tea start Compost Tea Compost Tea och Primo Maxx Start Compost Tea och Primo Maxx Primo Maxx start Primo Maxx 2, 5 Ostracoderma 2 1, 5 1 0, 5 0 Kontroll Compost Tea Compost Tea och Primo Maxx Primo Maxx DISKUSSION Greenerna har behandlats under ett år, sedan maj 2014. Provtagning skedde i maj 2015. Vid projektets start i maj 2014 gjordes en startanalys av greenen. 22

Snömögel Halterna av rosa snömögel, Microdochium nivale ligger mellan 1,67 och två i genomsnitt för de undersökta greenerna. Vid projektets början låg halterna på sparsamma nivåer i alla testrutor. Ingen av behandlingarna verkar ha haft någon effekt på utvecklingen av svampen. Antraknos Vid projektets start förkom ingen antraknos i någon av testrutorna. Vid utvärderingen i maj 2015 var halterna som högst i kontrollrutan och låga i den ruta som behandlats med Compost Tea. I de två rutor som behandlats med en blandning av Primo Maxx och Compost Tea respektive enbart Primo Maxx var förekomsten av svampen obefintlig. Pythium Vid projektets start fanns det ingen Pythium i greenerna. Vid provtagning i maj 2015 var halterna lika i alla testrutor, medelvärdet var 1,67. Varken Compost Tea eller Primo Maxx verkar alltså haft någon effekt på svampen. Ostracoderma/Chromelosporium Svampen Ostracoderma kallas även Chromelosporium. Höga halter av svampen är ofta ett symptom på att mikrofloran i greenen är i obalans och att denna svamp saknar konkurrens från snälla svampar. Vid utvärderingen i maj 2015 var halterna måttliga i kontrollrutan och i den ruta som behandlats med Primo Maxx. I de rutor som behandlats med Compost Tea respektive Compost Tea och Primo Maxx var förekomsten av svampen obefintlig. Marina Usoltseva genom Marie Lidén FD, Växtpatolog marina.usoltseva@botaniskanalys.se marie.liden@botaniskanalys.se 0704-97 04 29 031-786 26 67 BILDER Bilder tagna av Marina Usoltseva vid besök på Sankt Jörgen Park och Resort i maj 2015. 23

Översikt över försöksgreenen. Prover togs från område med gula fläckar. 24

Likaså togs prover från bruna fläckar. Prover togs även där inga symptom var synliga. 25