Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse. Bo Olsson, IKEM

Relevanta dokument
Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter

Svensk hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård


INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson

En primär angelägenhet

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Samordnad utveckling för god och nära vård

En primär angelägenhet

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre. En jämförelse mellan Sverige och tio andra länder

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada

Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Vårdvalets konsekvenser

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Bemanningssituationen sommaren 2017

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Effektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Med tillit växer handlingsutrymmet- tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47)

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum

Vården ur befolkningens perspektiv 2016

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Strategi för Statens medicinsk-etiska råd

Projekt Oberoende av inhyrd personal i Blekinge

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Revisionsplan 2018 Fastställd:

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag

Sommarplaneringen i vården 2017

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Våga vara hemma. Det handlar om att adressera hela ekosystemet. Illustration: Rebecka Elfast

Tommy Fröberg Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet STOCKHOLM

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Svensk författningssamling

Regelverket för tandvården

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt

Kvalitetsbokslut 2012

Vad kan Flödesmodellen användas till?

Sjukvård oberoende av inhyrd personal en utopi?

Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Ständigt lärande. Jesper Olsson

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Tjänsteskrivelse Ls ( /z. Yttrande till socialdepartementet över promemoria om åldersgränser för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening

Improving healthcare since 2004

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Reform för en god, nära och trygg vård

Kund- respektive patientbegreppen. Marknadsföring. Vad vill vi egentligen uppnå?

Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Transkript:

Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse Bo Olsson, IKEM

Svensk sjukvård - sämst i Norden ur ett patientperspektiv Sveriges tillbakagång som ledande sjukvårdsnation borde väcka frågor om radikalare åtgärder Arne Björnberg Om Sverige kunde uppnå normala europeiska väntetider skulle vi tillhöra det absoluta toppskiktet.

Index Euro Health Index Jämför sjukvårdssystem i 35 länder utifrån ett patientperspektiv SKL Jämför svensk sjukvård (bl.a. i internationell jämförelse) Vårdanalys Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv

Euro Health Consumer Index - EHCI Analyserar nationell sjukvård baserat på 48 indikatorer Generella observationer: Europeisk sjukvård blir allt bättre 11 länder fick mer än 800 p av 1000 2016 (jämfört med 8 år 2015). Sverige nu på 12 e plats Jämför 48 variabler uppdelade på sex delområden: 1. Patientraẗtigheter och information. 2. Tillga nglighet. 3. Medicinska resultat. 4. Sjukva rdssystemets generositet. 5. 6. Prevention. La kemedel.

Sveriges Ranking - 12e plats

Sveriges styrkor Bra behandlingsresultat (både gällande kvalité och effektivitet) Brett utbud av vård Relativt låg användning av antibiotika Bra resultat på förebyggande sjukvård

Sveriges svagheter Långa väntetider/ låg tillgänglighet - kroniskt tillstånd? Ej kostnadseffektiv sjukvård

Sveriges svagheter

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Arbetar för att utveckla vården med patienten i fokus Vården ska präglas av patientsäkerhet, tillgänglighet och hög medicinsk kvalitet

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2015)

Vårdanalys Oberoende analysmyndigheten för vård- och omsorgsanalys med fokus på patient- brukar- och medborgarperspektiv Analyser om bl.a. primärvård och cancerläkemedel

Primärvården i belysning Prima rva rdens resurser minskar ja mfo rt med annan ha lso- och sjukva rd, skillnader i resursandel och bemanning mellan landsting Betydande geografiska och åldersmässiga skillnader i primärvården Begra nsade mo jligheter att analysera prima rva rdens fo rutsaẗtningar och ma luppfyllelse samt sambandet dem emellan Förtroendet för primärvården är svagt och produktiviteten sjunker Ingen enskild framga ngsmodell har hittats men ho g kontinuitet och tillga nglighet framsta r som viktigt fo r att sta rka prima rva rdens produktivitet och befolkningens fo rtroende

Primärvården i Europa Prima rva rdens andel av resurserna la g i Sverige Offentlig finansiering dominerar tilla ggsfo rsa kringar reglerade Kombinerade ersaẗtningsprinciper vanligast Privata driftsformer dominerar La ng tradition av valfrihet Tillga ngen till prima rva rd utanfo r kontorstid a r begra nsad Ekonomi -Vårdbehov sto rre va rdutnyttjande av socioekonomiskt svaga grupper inom prima rva rden

Sverige i europeisk jämförelse I en internationell jämförelse uppvisar svensk primärvård sämre resultat för ett antal indikatorer med relevans för primärvården Sverige har satsat mindre på primärvård. Tillga nglighet, samordning och kontinuitet a r sa mre Patienter uttrycker visst missnöje. För indikatorer som antibiotikafo rskrivning uppvisar da remot Sverige goda resultat.

Patientlagen - lag utan genomslag Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015 och har som övergripande syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning. Resultat enligt vårdanalys: Sammantaget är det inget som pekar på att patientens ställning har förbättrats sedan patientlagen infördes. Syftet med lagen har därför ännu inte uppnåtts.

Patientlagen - lag utan genomslag

Hur kan vi lösa väntetiderna? Queue-shortening project: regeringen spenderade ca 1 biljon Euro för att förkorta väntetiderna. Hur kan Makedonien reducera sina väntetider till nästan noll, och Sverige inte?

Vad hoppas du händer inom hälso- och sjukvården i Sverige år 2018? Modigare ledarskap Mera rättvis tillgång till vård Stor plats till hälso- och sjukvårdsfrågorna i debatten inför valen

Sveriges tillbakagång väcker frågor Är landstingen verkligen lämpade att svara för morgondagens sjukvård? Hur får vi medborgare att bli trygga med det svenska sjukvårdssystemet? Är avsaknaden av nationell ledning för vården möjligtvis en förklaring till det svaga reformgenomslaget?

Sammanfattning Komplexitet i jämförelser mellan sjukvård Olika perspektiv ger olika resultat Sverige har sjunkit i ranking i jämförelse med andra länder Kötiderna är en av faktorerna som starkt påverkar vår ranking Jämförelser med patientperspektiv ger sämre resultat för Sverige Jämförelser där vårdenkvalitén sätts i fokus ger starkt resultat för Sverige

Sammanfattning - splittrat resultat EHCI: Sverige plats 12 av 35 länder SKL: Sverige plats 1 av 16 länder The Commonwealth Fund: Sverige plats 3 av 11 länder The Conference Board of Canada: Sverige plats 6 av 17 länder Health Consumer Powerhouse: Sverige plats 13 av 30 la nder

bo.olsson@ikem.se TACK!

Sveriges sjukvård över tid Förbättringar eller försämringar? 72 procent av sjuksköterskorna anser att hälso- och sjukvården fungerar sämre idag än för tio år sedan: 1. Mer ansvar, fler arbetsuppgifter och fler patienter per sjuksköterska. 2. Försämrad kontinuitet. Fler nyanställda sjuksköterskor och mindre samlad erfarenhet. 3. Färre vårdplatser och ökad arbetsbelastning. 4. Försämrad arbetsmiljö och mer stress. 5. Lägre bemanning och sämre förutsättningar för att driva en patientsäker vård.

Sustainable Healthcare

Sustainable Healthcare

Att utveckla ett EU-gemensamt utvärderingsredskap blir tveklöst en stor utmaning. Att det råder brist på tillförlitliga, jämförbara data är välkänt. Att åtskilliga regeringar inte gillar tanken på att jämföras kommer efterhand att visa sig. Och att identifiera ändamålsenliga indikatorer för att utvärdera och jämföra medlemsländerna blir inte enkelt. Området är högst politiserat och den ideologiskt motiverade vidskepelsen är betydande. Sverige har högre läkar- och skötersketäthet än merparten andra europeiska länder, så resursbrist kan inte förklara att livshotande väntetider består år efter år däremot förmodligen hur landstingen tar vara på medarbetarna i vården. Det kroniska behovet av hyrläkare pekar på oförmågan att skapa attraktiv arbetsmiljö.