8B Ma: Procent och bråk

Relevanta dokument
Ma7-Åsa: Procent och bråk

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8C Ma: Bråk och Procent

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8D Ma:bråk och procent VT 2018

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

7E Ma Planering v45-51: Algebra

8F Ma Planering v45-51: Algebra

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

7F Ma Planering v2-7: Geometri

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Kursplan Grundläggande matematik

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Arbetsområde: Jag får spel

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

"Procent och sannolikhet 6D"

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

_ kraven i matematik åk k 6

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Kursplanen i matematik grundskolan

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Förslag den 25 september Matematik

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Algebra och Ekvationer År 7

Pedagogiskt café. Problemlösning

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik X

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Extramaterial till Matematik X

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Pedagogisk planering i matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Extramaterial till Matematik X

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Extramaterial till Matematik Y

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Bedömning för lärande i matematik

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Transkript:

8B Ma: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, - välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, - föra och följa matematiska resonemang, och - använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Centralt innehåll i undervisningen: - Centrala metoder för beräkningar med tal i bråkform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder. Metodernas användning i olika situationer. - Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. - Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. - Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

Arbetsformer under veckan Tisdagar: Genomgång av gemensamma och nya svårigheter. (B,M) Arbete i hemgrupper med egna mål. (B,M,K) Träna på målen i läroboken/digilär. (B,M) LÄXA till onsdagar: Läsa på anteckningar och öva på måluppgifterna. Onsdagar: Test (B,M) Individuellt arbete med det nya läxproblemet utifrån en mall (se nedan). (P,K,R) LÄXA till fredagar: Arbeta vidare med nya läxproblemet (20-0 min) Fredagar: Arbete i hemgrupper med läxproblemet. (P,K,R) Redovisning av läxproblemet i tvärgrupper. (P,K,R) Träna på olika typer av problemlösningsuppgifter i läroboken/digilär. (P) Mall för problemlösning: 1. Beskriv problemet med hjälp av en figur, fakta och frågeställning, samt om du kan, med en formel eller en ekvation. 2. Redovisa hur du löser problemet. Skriv vad du beräknar steg för steg. Skriv sedan ett svar som en mening med enhet.. Ge ett eller två förslag på andra sätt att lösa problemet.. Vilka fördelar och nackdelar finns med de olika lösningarna? Motivera hur du vet att resultatet är rimligt och hur noggrant svaret kan vara.. Vilken lösning passar bäst för detta problem? Motivera varför den lösningen passar bäst.

Förmågor: Problemlösning (P) Vad? Beskriva och lösa problem. Hitta och värdera olika lösningar. Välja lösning och motivera valet. Hur? Problemlösning med hjälp av en mall. Begrepp (B) Vad? Känna till, beskriva och använda matteord. Använda olika sätt att förklara hur matteorden hänger ihop. Hur? Arbete med mål och göra tester i egen takt. Återkoppling på efter varje test. Lära av varandra. Beskriva hur begreppen hänger ihop. Vad? Känna till, använda och välja olika sätt att göra beräkningar på. Hur? Arbete med kunskapskrav och göra tester i egen takt. Återkoppling på lapp efter varje test. Lära av varandra. Resonemang (R) Vad? Framföra och bemöta argument så att man kommer vidare i diskussioner. Hur? Del av problemlösning (mallen). När man förklarar begrepp och metoder för andra. Kommunikation (K) Vad? Berätta om och diskutera olika sätt att göra beräkningar på och lösa problem på. Använda och välja olika sätt att göra detta på. Hur? Del av problemlösning (mallen). Redovisning av problemlösning i tvärgrupper. Frågar om eller förklarar begrepp och metoder för andra.

Källor Matematikbokens kapitel. Se även kapitlet Verktygslådan. Digilär. Utvärderingsform Tester på förmågorna metoder och begrepp en gång i veckan (oftast onsdagar). Observationer under övning av förmågorna resonemang och kommunikation flera gånger varje vecka. Ett prov för bedömning av problemlösningsförmågan i slutet av arbetsområdet. Kunskapskrav (se följande sidor) Först kommer en matris som visar betygskriterierna för de fem förmågorna i läroplanen. Därefter kommer en matris som visar vad man behöver minst behöver kunna för betyget E, C och A i förmågorna Begrepp och Metoder.

Matematik: Förmågor, kunskapskrav och betyg Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Problemlösning: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Du löser problem på ett i huvudsak fungerande sätt. Du väljer metoder med viss anpassning till problemet. Du löser problem på ett relativt väl fungerande sätt. Du väljer metoder med förhållandevis god anpassning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du bidrar till att formulera modeller som kan tillämpas. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du bidrar till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. till problemet. Du formulerar modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas. Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Du löser problem på ett väl fungerande sätt. Du väljer metoder med god anpassning till problemet. Du formulerar modeller som kan tillämpas. Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och svarets rimlighet. Du ger olika förslag på alternativa tillvägagångssätt. Begrepp: Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder begreppen i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Du beskriver olika begrepp på ett väl fungerande sätt. Du växlar mellan olika uttrycksformer och för välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Förmågor Kunskapskrav Betyget E Betyget C Betyget A Metoder: Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Du använder i huvudsak fungerande matematiska metoder. Du använder ändamålsenliga matematiska metoder. Eleven kan välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring. Du väljer matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Du väljer matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med gott resultat. Du använder ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder. Du väljer matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget. Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter med mycket gott resultat. Resonemang: Föra och följa matematiska resonemang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Du framför och bemöter matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. Kommunikation: Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Du använder olika matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Mål för åk8 Begrepp Bråk och procent Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E åk8 Betyget C åk8 Betyget A åk8 Du har kunskaper om matematiska begrepp Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. B1. Vilka bråk i enklaste form motsvarar B1. Vilka bråk motsvarar B1. Vilket bråk i enklaste form a: 0 % b: 0 % a: c:a % b: c:a 7 % motsvarar 7, % Du använder matematiska begrepp i sammanhang på ett fungerande sätt. B2. a: Skriv 7,8 % i decimalform. b: Skriv 0,009 i procentform. c: Skriv 12 % i decimalform. d: Skriv 1, i procentform. B2. a: Skriv 12 i decimalform. b: Skriv 0,02 i promilleform. B2. a: Skriv 0 ppm i decimalform. b:skriv 0,00002 i ppm-form. Mål för åk8 Metoder Bråk och procent Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kunskapskrav Betyget E åk8 Betyget C åk8 Betyget A åk8 Du gör beräkningar och löser rutinuppgifter inom Centrala metoder för beräkningar med tal i bråkform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. aritmetik, algebra, geometri, M1. Svara i enklaste bråkform och sedan M1. Svara i enklaste bråkform och sedan M1. Svara i enklaste bråkform och sedan sannolikhet, statistik samt om det går i blandad form. om det går i blandad form. om det går i blandad form. samband och förändring. 2 a: + b: - 2 c: d: / 2 2 a: b: / a: 2 + 7 b: 7-2 Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. M2. En vara kostar 00 kr. Priset höjs med 1 %? Vad blir det nya priset? M2. 1 % av ett pris är 00 kr. Vad är hela priset? M2. En vara kostar 00 kr. Bestäm det nya priset med hjälp av förändringsfaktorn om priset a: höjs med 20 % b: sänks med 0 % M. En vara kostar 00 kr. Priset sänks till 28 kr? Vad blir förändringen i procent? M. Hur stor är en höjning från 1 % till 18 % a: i procentenheter? b: i procent? 2 M. a: Hur mycket är av 20000 kr? b: Hur mycket är 20 ppm av, kg?