LIKABEHANDLINGSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK (HSM)

Högskolerektor Helena Wessman Slutversion 2009-09-18 LIKABEHANDLINGSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK (HSM) Högskolan för scen och musik Artisten, Fågelsången 1, Box 210, SE 405 30 Göteborg 031 786 40 77, 031 786 4030 (fax) www.hsm.gu.se 1 / 20

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision för Högskolan för scen och musik... 3 Likabehandlingspolicy... 3 Våra värderingar...3 Vår vision...4 Övergripande mål för likabehandlingsarbetet...4 Organisation... 6 Likabehandlingsombudens uppdrag...6 Likabehandlingsgrupp vid HSM... 7 Lagrum för likabehandlingsarbetet... 7 Diskrimineringslagen... 7 Definition av begreppet diskriminering... 7 Definition av diskrimineringsgrunderna...8 Om du blivit utsatt... 8 SWOT... 9 Styrkor...9 Svagheter...9 Möjligheter...9 Hot...9 Fokusområden läsåret 2009/2010... 10 Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete... 10 Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier... 10 Att gestalta kön/normkritiskt år... 10 Musikcollege Hammarkullen...11 Ökad jämställdhet inom lärarkåren...11 Handlingsplan läsåret 2009/2010... 11 Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete...11 Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier... 12 Att gestalta kön/normkritiskt år... 12 Musikcollege Hammarkullen... 13 Ökad jämställdhet inom lärarkåren... 13 Uppföljning av likabehandlingsplanen 2008...13 Att gestalta kön... 13 Musikcollege Hammarkullen... 14 Ökad jämställdhet inom lärarkåren... 15 Ökad jämställdhet inom utbildningarna... 15 Projektbeskrivning Att gestalta kön...16 Bakgrund... 16 Syfte... 17 Mål... 17 Ansvarsfördelning... 17 Uppdragsbeskrivning projektledaren... 17 Uppdragsbeskrivning biträdande projektledare... 18 Innehåll och tidsplan... 18 Learning Outcomes... 19 Projektets kommunikation med omvärlden... 20 2 / 20

VISION FÖR HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK Vision formulerad gemensamt av HSM:s ledning och personal våren 2007: Högskolan för scen och musik ska bli Europas främsta i sitt slag. Tillsammans ska vi skapa en väl sammanhållen högskola med tvärfackliga kurser som särskiljande kvalitet, jämte den bildning vi kan bibringa våra studenter genom att vi hör till den Konstnärliga fakulteten och Göteborgs universitet. Vi ska hålla hög konstnärlig, didaktisk och pedagogisk kvalitet i verksamhetens alla delar. Vår forskning ska bidra till kulturlivets och skolans utveckling och ge en ökad förståelse för konstens och lärandets processer. Vi ska ha täta kontakter med omvärlden och vara en effektiv och serviceinriktad organisation där arbetsglädje och respekt råder. Vi ska ha en ekonomi i balans och en transparent redovisning som gör att vi har skattebetalarnas fulla förtroende. De studenter som vi utbildar vid Högskolan för scen och musik ska utvecklas till fria och starka individer som är skickliga i sitt hantverk, starka i sitt konstnärskap, goda entreprenörer och har en bred bildning. De ska bära med sig entusiasm och glädje och ledas av sin vilja till fortsatt utveckling. De ska ha vuxit till ansvarstagande och reflekterande personer med en stark identitet och förståelse för sin arena. De studenter som har utbildats vid Högskolan för scen och musik ska på ett självklart sätt ta del i det offentliga samtalet och kunna argumentera såväl för sitt eget konstnärliga och pedagogiska uttryck, som för kulturella och humanistiska värden i stort. LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandling vid Göteborgs universitet innebär ett integrerat arbete med jämställdhet och genus, etnicitet, religion och trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, breddad rekrytering. Ur Göteborgs universitets strategiska plan 2007-2010: Våra värderingar Vår organisation utvecklas kontinuerligt för att säkerställa en god arbetsmiljö där alla anställda och studenter oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, eventuella funktionshinder eller sexuell läggning ges bästa möjligheter att utvecklas. En ökad mångfald både bland studenter och anställda bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. En jämn könsfördelning i alla delar av organisationen är för oss en självklarhet. Utmärkande för universitet är många olika personal- och studentgrupper. Vår utgångspunkt är alla gruppers lika värde och möjligheter till delaktighet i verksamheten. 3 / 20

Vår vision Göteborgs universitet ska vara i levande kontakt med omgivningen inbjudande, lättillgängligt och berett till prestigelöst samarbete med olika parter även utanför den akademiska världen. Göteborgs universitet ska vara en attraktiv, stimulerande, kreativ och jämlik arbetsplats, präglad av spännande möten. Det ska alltid vara vad man gör, inte vem man är, som räknas. Övergripande mål för likabehandlingsarbetet I det följande anges de övergripande målen för likabehandlingsarbetet för både personal och studenter vid Göteborgs universitet inom områdena förebygga och förhindra trakasserier, personal- och kompetensförsörjning/rekrytering, Göteborgs universitet som arbetsplats, utbildning, tillgänglighet för funktionshindrade. Förebygga och förhindra trakasserier Vi ska arbeta aktivt med kravet på likabehandling. Samtliga anställda och studenter ska få information om gällande diskrimineringslagstiftning. Informationsmaterial rörande denna och vart man ska vända sig vid eventuella trakasserier, kränkande särbehandlingar eller diskriminering ska tillhandahållas. Universitetet ska utveckla av stöd till dem som har drabbats av trakasserier, kränkande särbehandling eller diskriminering. Anställda ska erbjudas kompetensutveckling och stöd till seminarieoch kursverksamhet inom området. Universitetet ska erbjuda studenter och anställda en god psykosocial miljö som inte ger grogrund för några former av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Personal- och kompetensförsörjning/rekrytering Ett brett rekryteringsunderlag skall skapas inför varje anställning vid Göteborgs universitet genom utökad information vid utlysning och tillsättning av anställningar. Likabehandlings- och jämställdhetsperspektiven ska tillämpas vid varje tillsättning. Kompetenta och behöriga sökande av underrepresenterat kön och/eller med annan social, kulturell och språklig bakgrund än majoriteten av de anställda bör särskilt uppmuntras att söka. Underrepresenterat kön skall uppmuntras till ledningsuppdrag. Inför förordnanden av prefekter, studierektorer och andra uppdrag som ej regleras i högskoleförordningen samt vid anställningar av chefstjänstemän skall minst en kandidat av vardera kön presenteras inför det slutliga urvalet. Varje avvikelse från denna princip ska skriftligen motiveras till beslutsfattande instans. I de fall högskoleförordningen föreskriver ett valförfarande, vilket främst gäller för fakultetsnämnder, åligger det valberedningen att aktivt verka för att kandidater av båda könen nomineras till ledande befattningar. Vi skall målmedvetet öka andelen av underrepresenterat kön så att inget kön skall vara representerat under 40 % inom varje anställnings- och personalkategori. Detta innebär att varje fakultet skall i sina handlingsplaner specificera hur professorer, 4 / 20

lektorer och adjunkter skall rekryteras för att erhålla en jämnare könsfördelning inom den fasta lärarstaben. Göteborgs universitet som arbetsplats Vi ska skapa ökad delaktighet för anställda av alla kategorier. Målet är att skapa en god forskarmiljö och en god arbetsmiljö så att både kvinnor och män stimuleras likvärdigt till en fortsatt karriär. Förvärvsarbete och doktorandstudier i samband med föräldraskap skall underlättas för både kvinnor och män. Föräldralediga ska inkluderas i löneförhandlingar på samma villkor som övriga anställda. Kartläggningar och analyser av eventuella löneskillnader mellan könen ska utföras kontinuerligt, liksom årliga handlingsplaner för jämställda löner och anställningsvillkor. Göteborgs universitet ska erbjuda nyanställda stöd, till exempel i form av utveckling av introduktionsutbildningar och mentorssystem. Anställda ska erbjudas kompetensutveckling inom området likabehandling. Fortsatta satsningar ska göras på ledarskapsutveckling. Ett ickediskriminerande förhållningssätt till kön, etnicitet, kulturell och religiös bakgrund, eventuella funktionshinder och sexuell läggning skall prägla utbildningen på grund- och avancerad nivå och på forskarutbildningen när det gäller undervisning, handledning, seminariekultur och den allmänna arbetsmiljön. Utbildning Utbildningen ska vara öppen för alla studenter oavsett bakgrund och utgå från ett helhetsperspektiv. Utbildningen ska utvecklas och pedagogiken förnyas. Arbetet med rekrytering, delaktighet och uppföljning ska förstärkas. Göteborgs universitet vidare ska motverka en social, etnisk och könsmässig snedrekrytering till forskarutbildningen. Vi ska därför: Förstärka rekrytering, delaktighet och uppföljning Utveckla alternativa rekryterings- och urvalsformer för att öka antalet studenter från underrepresenterade grupper. Systematiskt och återkommande följa upp studenternas studiearbetsmiljö och etablering på arbetsmarknaden. Vidta aktiva åtgärder för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Studenterna skall behandlas lika oavsett kön, möta en studiemiljö där båda könen är likvärdigt representerade och en utbildning som ger utrymme för genusperspektiv i utbildningens innehåll i undervisning och examinationsformer, exempelvis genom att införa anonyma examinationsformer. Tillgänglighet för funktionshindrade Universitetet ska så långt som möjligt vidta sådana åtgärder att det blir möjligt för personer med funktionshinder att besöka, studera och arbeta vid universitetet på lika villkor som en person utan funktionshinder. Prefekt/motsv. har ansvar på inst./motsv. och utser kontaktperson i tillgänglighetsfrågor. Denna person bör ha kännedom om relevant regelverk inom området funktionshinder. 5 / 20

Lokaler För att personer med funktionshinder ska kunna besöka, studera och arbeta vid Göteborgs universitet ska lokalerna vara tillgängliga. Det är viktigt att kunna förflytta sig till och i universitetets lokaler och att dessa anpassas till personer med olika funktionshinder. Verksamhet Vid antagning, rekrytering, befordran och internutbildning skall tillgänglighetsoch jämlikhetsaspekter beaktas, liksom vid organisering och utformning av den totala arbetsmiljön t.ex. vid undervisning, kurs- och schemaplanering, val av inventarier m.m. Information och kommunikation Allmänhet, studenter och anställda med olika typer av funktionshinder ska efter var och ens förutsättningar och behov kunna kommunicera med Göteborgs universitet och söka information på lika villkor som andra personer. Bemötande Ett positivt bemötande av studenter och anställda med funktionshinder är liksom allt annat jämlikhetsarbete både en demokrati- och en kvalitetsfråga. Vid bemötandet av personer med funktionshinder ska så långt som möjligt hänsyn tas till individuella önskemål och behov. Upphandling Vid upphandling skall tillgänglighetsperspektivet alltid beaktas. ORGANISATION Ytterst ansvarig för likabehandlingsarbetet vid HSM är högskolerektor Helena Wessman, tillika ordförande i HSM:s likabehandlingsgrupp. Från 2009-10-01 t f högskolerektor Erika Strand. I likabehandlingsgruppen ingår två likabehandlingsombud (5% uppdragsomfattning), personalhandläggaren, en utbildningsledare, en personalrepresentant och två studenter. Ett av likabehandlingsombuden kallas regelmässigt till de möten som hålls med högskolerådet, HSM:s strategiska styrorgan. Båda likabehandlingsombuden ingår i arbetsgrupper på fakultets- och universitetsnivå. Personalhandläggaren arbetar fakultetsövergripande med likabehandling på uppdrag av dekanus och är biträdande projektledare för Att gestalta kön musik musikdramatik. Likabehandlingsombudens uppdrag Likabehandlingsombuden ska bevaka att likabehandling beaktas och främjas inom HSM och i det fortlöpande arbetet i högskolerådet, ansvara för samordningen av likabehandlingsarbetet inom utbildningarna vid HSM, ansvara för att utvärdering och uppföljning av likabehandlingsarbetet genomförs, realisera och följa upp fakultetens likabehandlingsplan, tillsammans med fakultetens likabehandlingsgrupp grupp verka för att information och utbildning om likabehandling ges till fakultetens anställda och studenter. 6 / 20

Ansvar för arbete med likabehandling och mångfald vilar också på samtliga utbildningsledare och t/a-chefer vid HSM, dels inom ramen för deras student- och personalansvar, dels som medlemmar av ledningsrådet, HSM:s operativa styrorgan. Likabehandlingsgrupp vid HSM Helena Wessman, högskolerektor ordförande t.o.m 2009-09-30 Erika Strand t f högskolerektor ordförande fr.o.m 2009-10-01 Karolina Landin, personalhandläggare sekreterare Oskar Karlsson, likabehandlingsombud Helena Wattström, likabehandlingsombud Anders Köllerström, utbildningsledare Tobias Egle, t/a-personal Hanna Broberg, student Gustav Johansson, student Information om arbetsgruppernas arbete sprids genom muntlig information och genom att handlingsplaner och minnesanteckningar bifogas HSM:s digitala nyhetsbrev och publiceras på intranätet. LAGRUM FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET Det förebyggande likabehandlingsarbetet styrs av Diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I denna lag anges att en arbetsgivare inte får diskriminera den som hos arbetsgivaren är arbetstagare, gör en förfrågan om eller söker arbete, söker eller fullgör praktik, eller står till förfogande för att utföra eller utfört arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. I diskrimineringslagen anges vidare att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder. Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Definition av begreppet diskriminering I diskrimineringslagen används följande definitioner: Direkt diskriminering. Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. 7 / 20

Indirekt diskriminering. Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder. Trakasserier. Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier. Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Instruktioner att diskriminera. Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i ovanstående punkter och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Definition av diskrimineringsgrunderna I diskrimineringslagen definieras diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder enligt följande: Kön. Att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet. Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder. Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder. Uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. OM DU BLIVIT UTSATT Den som utsatts för diskriminering eller trakasserier har följande kontaktvägar: Tf högskolerektor Erika Strand, 0705-31 77 15, erika.strand@hsm.gu.se Personalhandläggare Karolina Landin, 031-786 40 05, karolina.landing@hsm.gu.se Likabehandlingsombud anställda Helena Wattström, 0733-68 75 24, helena.wattstrom@hsm.gu.se Oskar Karlsson, 0709-77 86 06, oskar.karlsson@hsm.gu.se Likabehandlingsombud studenter Hanna Broberg, hanna.broberg@student.gu.se Gustav Johansson, gusjogud@student.gu.se Utbildningsledare och enhetschefer Annan person vid HSM Studentkår eller fackliga ombud Student- eller personalhälsan Rektor för Göteborgs universitet Diskrimineringsombudsmannen DO 8 / 20

SWOT Styrkor Likabehandling är en fråga som naturligt finns på agendan i diskussionerna kring HSM:s framtida utveckling. Den kompetens som förvärvats genom scenområdets arbete med genom genusprojektet Att gestalta kön. Den kompetens för mångkulturellt arbete som förvärvats genom musikområdets mångåriga arbete med utvecklingsprojekt på uppdrag av Sida och musikerutbildningen i världsmusik. Samtliga enhetschefer (utbildningsledare och t/a-chefer) har tillsammans med högskolerektor genomgått en utbildning i coachning och arbetar aktivt med att införliva ett coachande förhållningssätt i sitt ledarskap. Likabehandlingsarbetet leds av HSM:s högsta ledning och resurser finns avsatta i budgeten. Det fakultetsövergripande likabehandlingsarbetet leds av Konstnärliga fakultetens högsta ledning, dekanus Anna Lindal. Svagheter Små möjligheter att nyanställa gör att det kommer att ta lång tid att uppnå jämn könsfördelning inom lärarkåren. På musikområdet finns en stor ovana vid att arbeta systemförändrande med jämställdhet. Små resurser för kompetensutveckling och allmänt utvecklingsarbete försvårar arbetet med likabehandling. Hög arbetsbelastning på chefer och administrativ personal gör det svårt att skapa utrymme för djupgående samtal kring och bearbetning av de attityder och strukturer som kan hindra ett effektivt likabehandlingsarbete. Möjligheter Samverkan med GU:s personal gör att samtliga kursledare och koordinatorer kan erbjudas en skräddarsydd utbildning coachning i syfte att införli HSM har initierat eller bjudits in till flera nationella nätverk med inriktning på jämställdhetsarbete. Kontakter som har upparbetats genom Sida-projekten kan komma till nytta i arbetet med breddad rekrytering. GU:s satsning på breddad rekrytering kan underlätta för HSM att skapa resurser och extern samverkan kring projektet Angeredsakademien. Regeringens satsning på jämställdhet inom högskolan och på scenkonstområdet öppnar för möjligheten att tillskapa extra resurser för jämställdhetsarbetet. Hot Fortsatt urholkning av anslagen hotar att omöjliggöra satsningar på utvecklingsprojekt och kompetensutveckling. Den stora mängden tunga frågor vi av GU har givits att beakta i utvecklingsarbetet (internationalisering, stärkt forskning, tillskapande av kompletta miljöer, framtagande av kvalitetsindikatorer, resurstilldelning internt och externt, extern samverkan, mångfald, jämställdhet etc) hotar att splittra fokus med minskad handlingskraft inom respektive område som följd. 9 / 20

FOKUSOMRÅDEN LÄSÅRET 2009/2010 Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete Det fakultetsövergripande likabehandlingsarbetet leds av dekanus Anna Lindal och likabehandlingsombuden Ola Stockfelt och Karolina Landin. De frågor som väcks på fakultetsnivå integreras också i HSM:s likabehandlingsarbete. I likabehandlingsplanen för Konstnärliga fakulteten anges följande prioriteringar för 2009: Jämställdhetsintegrering. Likabehandlingsarbetet ska ingå i arbetet på varje nivå av organisationen, utgå från verksamheten och utföras i verksamheten. Uppföljning. Tidigare års insatser ska slutföras, utvärderas och följas upp. Utbildning. Utbildningsinsatser ska genomföras på olika nivåer i organisationen i syfte att dels öka kännedomen om bl a ny lagstiftning på området, dels göra det möjligt för alla grupper att på så jämställd bas som möjligt delta i likabehandlingsarbetet. Breddad rekrytering. Det verksamhetsområde som ska fokuseras särskilt under verksamhetsåret. Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier Av Arbetsmiljöbarometern 2008 framgår att situationen vad gäller kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier har förbättrats jämfört med 2005. Totalt antalet respondenter på Arbetsmiljöbarometern vid HSM var cirka 80 personer. Sex av dem svarade att de anser sig ha utsatts för kränkande särbehandling (tio personer 2005). Av dessa avstod c:a 80% från att söka stöd, vilket är fler än 2005. De som sökte stöd är mer nöjda med det stöd de fick, än de personer som sökte stöd 2005. En person uppgav i enkäten att han/hon anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier (två personer 2005). När det gäller diskriminering kan man inte se någon förbättring jämfört med 2005. Tre personer kände sig t.ex. diskriminerade p.g.a kön när det gäller utseende av arbetsgrupper (en person 2005). Kvinnor är den grupp som man framförallt uppfattar som diskriminerad. Ovanstående resultat kommer att ligga till grund för insatser inom ramen för HSM:s likabehandlingsarbete. Kopplas till följande områden inom GU:s likabehandlingsarbete: förebygga och förhindra trakasserier, Göteborgs universitet som arbetsplats, ökad tillgänglighet för funktionshindrade. Att gestalta kön/normkritiskt år Som en inledning på Att gestalta kön musik musikdramatik, ett projekt för konstnärlig och pedagogisk utveckling, kommer normer och normkritik vara genomgående tema för personaldagar och personalseminarier under läsåret 2009/2010. Parallellt med det normkritiska arbetet detaljplaneras Att gestalta kön av arbetsgrupper inom berörda utbildningar operasångare, musikalartister, musiker, kompositörer och lärare i musik och inom enheterna på t/a-området. Under två års tid ska sedan studenter och anställda arbeta med att kartlägga, analysera, ifrågasätta och arbeta med de normativa föreställningar och strukturer kring kön och genus som förmedlas i undervisningen. Projektet ska ge studenter och lärare möjlighet att finna fler dimensioner och valmöjligheter när det gäller hur kön gestaltas i musiken. Det är ett arbete som ska höja utbildningarnas kvalitet, nu och i framtiden. (Projektbeskrivningen återges i sin helhet längst bak i denna likabehandlingsplan.) Kopplas till följande områden inom GU:s likabehandlingsarbete: förebrygga och förhindra trakasserier, Göteborgs universitet som arbetsplats, 10 / 20

utbildning. Musikcollege Hammarkullen Projektet Musikcollege Hammarkullen har initierats gemensamt av Konstnärliga fakulteten och fakulteten för lärarutbildningar, UFL. Sedan tidigare finns förutbildningen Angeredsateljén med syfte att bredda rekryteringen av studenter till Högskolan för design och konsthantverk och Konsthögskolan Valand. Hösten 2007 gavs tre personer i uppdrag att undersöka förutsättningarna för motsvarande insatser på musikområdet. HSMs projektgrupp har arbetat utifrån idén om att skapa en förutbildning inom musikområdet med syftet att stödja det kulturella integreringsarbetet dels mellan innerstaden och förorten, uppmärksamma och stödja underprivilegierade grupper, ge undervisning som ger allmän behörighet, höja den allmänna utbildningsnivån, specifikt skapa förutsättningar för musiker att komma in på musiker- och ärarprogram, utbilda musikhandledare/fritidsledare med inriktning musik som går direkt ut i yrkeslivet. I juni 2009 lämnade HSM tillsammans med Folkhögskolan i Angered (FiA) och Vision Angered in en projektbeskrivning om att starta ett musikcollege i Hammarkullen till stadskansliet med förhoppningen att komma med i en förundersökning till en EUansökan. HSM väntar för närvarande på besked från Stadskansliet (september 2009). Kopplas till följande områden inom GU:s likabehandlingsarbete: utbildning. Ökad jämställdhet inom lärarkåren En bedövande majoritet av de tillsvidareanställda lärarna vid HSM är män. Förbättrad balans genom nyanställningar är svår att åstadkomma på grund av HSM:s snäva ekonomi. Det senaste året har fokus legat på att ge tryggare anställningar åt de lärare som under lång tid varit engagerade på kortare förordnanden, huvudsakligen män. Då ekonomin inte tillåter en utökad lärarkår har åtgärder vidtagits för att skapa en ökad medvetenhet om obalansen, så att kvinnor kommer i första rummet då gästlärare anlitas. För att bereda mark för kommande förändringar och ge studenter presumtiva lärare goda förebilder görs insatser för att kvinnorna på HSM ska bli mer synliga i sina respektive yrkesroller. Kopplas till följande områden inom GU:s likabehandlingsarbete: personal- och kompetensförsörjning/rekrytering, Göteborgs universitet som arbetsplats. HANDLINGSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete Begreppet breddad rekrytering ska definieras inom respektive utbildning vid HSM. Vilka grupper är underrepresenterade? Hur ska de nås? Etc. Ansvariga: Högskolerektor, utbildningsledarna och arbetsgruppen för breddad rekrytering. 11 / 20

Representanter från HSM ska delta i studieresa till London för att ta del av framgångsrikt arbete kring breddad rekrytering. Ansvariga: Likabehandlingsombuden och personalhandläggaren. Likabehandlingsombuden och personalhandläggaren vid HSM ska delta aktivt i planeringen av den fakultetsgemensamma likabehandlingsdagen 2009-11-18. Ansvariga: Likabehandlingsombuden och personalhandläggaren. Lärare, ledning och övriga medarbetare ska ges möjlighet att delta i fakultetsgemensam utbildning kring den nya diskrimineringslagen. Ansvariga: Högskolerektor och personalhandläggaren. Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier Ett förebyggande arbete med fokus på tillgänglighet för funktionshindrade ska inledas. Studenter och lärare ska informeras om vilket stöd som finns att få för studenter med funktionshinder. Arbetsgruppen för fysisk arbetsmiljö ska kartlägga vilka åtgärder som bör vidtas för öka den fysiska tillgängligheten till HSM:s lokaler i Artisten. Ansvariga: Högskolerektor, likabehandlingsgruppen och arbetsgruppen för fysisk arbetsmiljö. Studenter och medarbetare ska ges tydlig information om vart den som känner sig negativt särbehandlad, diskriminerad eller trakasserad kan vända sig. En manual för hanterings av diskrimineringsärenden ska tas fram. Kontaktpersoner ska ges utbildning på området. Ansvariga: Högskolerektor, likabehandlingsombuden och personalhandläggaren. Rutinerna för sammansättning av arbetsgrupper och jurys ska ses över så att fler medarbetare ges möjlighet att delta. En jämn könsfördelning ska alltid eftersträvas. Ansvariga: Högskolerektor och likabehandlingsgruppen. Att gestalta kön/normkritiskt år Personaldagar och -seminarier kring normer och normkritik ska hållas varje månad under läsåret 2009/2010 enligt nedanstående plan: 18 19 augusti: Medarbetarrollen vid HSM 16 september: Lagar, regler, begrepp och teorier 7 oktober: De yrkesroller vi utbildar för 28 oktober: Genre- och utbildningshierarkier vid HSM 2 december: Intersektionalitet februari: Heteronormen mars: Jämställdhet i organisation och gestaltning april: Hur Att gestalta kön påverkat skådespelarutbildningen maj: Upptakt för Att gestalta kön musik musikdramatik Ansvariga: Högskolerektor och enhetscheferna. Att gestalta kön musik musikdramatik Projektet kommer under läsåret 2009/2010 att bl.a. omfatta utbildningsdagar för enhetscheferna, tillsättande av och introduktion för projektledarna, bildande av styrgrupp hela projektet, bildande av styrgrupper inom respektive enhet, planering för projektstart inom respektive enhet och gemensamt för hela HSM. Ansvariga: Högskolerektor och enhetscheferna. 12 / 20

Musikcollege Hammarkullen Under läsåret 2009/2010 planeras följande aktiviteter: uppföljning av ansökan till Stadskansliet, fortsatt arbete med att finna vägar för finansiering, inkomma med en ansökan för colleget då Yrkeshögskoleutredningen slutligen blir fastlagd fortsätta kartläggningen av och kontakterna med musikmiljöerna i förorten med fokus på att lära känna verksamhet i västra Göteborg (Tynnered och Frölunda) och på Hisingen (Backa och Biskopsgården), delta i nationell nätverksträff i Göteborg i oktober och berätta om Musikcollege Hammarkullen, integrera annan scenkonst i projektet då t ex teater-, opera- och masterutbildningen i musikalisk gestaltning på HSM visat intresse för att vara med i arbetet, hålla samman arbetsgruppen för breddad rekrytering på HSM, vara en länk mellan HSM och förortsmiljö och Centrumbildning Hammarkullen samt hålla kontakt med Centrumbildning Hammarkullen, Stadsdelen Lärjedalen och Vision Angered, genomföra fler workshops ute i förortsmiljön, göra studiebesök i Stockholm och Malmö. Ansvariga: Projektgruppen för Musikcollege Hammarkullen. Ökad jämställdhet inom lärarkåren En långsiktig strategi för rekryteringar ska läggas fast efter principdiskussioner och beslut kring vilken könsfördelning som eftersträvas inom respektive ämne/arbetsgrupp/enhet. Frågan ska beredas i likabehandlingsgruppen och sedan föras vidare till ledningsrådet och högskolerådet. Ansvarig: Högskolerektor. Den stödgrupp som har bildats för kvinnor som avser att söka befordran ska fortsätta att träffas. HSM ska aktivt delta i diskussioner på fakultetsnivå kring tillämpningen av lagar och regler på området. Ansvarig: Högskolerektor. UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 2008 Uppföljning sker fortlöpande vid arbetsgruppernas möten och i samband med planeringen av kommande års aktiviteter. I det följande redovisas genomförda aktiviteter inom respektive fokusområde i 2008 års likabehandlingsplan. Att gestalta kön Projektgenomförande på scenområdet Det konstnärliga och pedagogiska utvecklingsprojektet Att gestalta kön genomfördes under läsåren 2007/2008 och 2008/2009 på landets högskoleutbildningar för skådespelare, mimare och musikalartister. Vid HSM berördes skådespelar- och musikalutbildningarna. Störst genomslag fick projektet på skådespelarutbildningen där ledning och lärare på ett genomgripande sätt har analyserat urvalsmetoder, undervisning och examinationer ur ett genusperspektiv. Arbetet skedde inom ramen för ordinarie verksamhet i avsikt att i grunden förändra och utveckla synen på kön och genus i undervisning och gestaltning. Det genuskritiska förhållningssätt som därmed implementerades gav upphov till en kritisk granskning av utbildningen också ur andra perspektiv såsom etnicitet och 13 / 20

jämlikhet. Projektet Att gestalta kön avslutades i juni 2009 och redovisas i en rapport som presenteras i oktober 2009. Överföring av projektet till musikområdet Under läsåret 2008/2009 förbereddes ett överförande av Att gestalta kön till musikområdet, dels genom arbete i HSM:s likabehandlingsgrupp, dels genom utbildning och planering i ledningsrådet där samtliga enhetschefer ingår. En pilotgrupp bestående av projektledaren, två utbildningsledare och informationschefen har tillsammans med projektledaren diskuterat projektupplägg och föreslagit utbildningsinsatser. Förberedelsearbetet landade i ett beslut att inleda projektet med ett normkritiskt år som ska omfatta samtliga utbildning (fort Musikcollege Hammarkullen Kartläggning av och kontakt med det unga musiklivet i Angered HSM har tittat närmare på ungas musicerande i förorten och konstaterar att det visserligen finns en stark förankring i familjens/släktens speciella musikkultur, men att de unga framförallt identifierar sig med ett globalt och urbant musikliv t.ex. hiphop och modern dansmusik. Många unga musiker ägnar sig också åt hårdrock. HSM har lärt känna musikmiljöerna i framförallt nordöstra Göteborg men även i andra förortsmiljöer runt Göteborg. HSM ser viktiga samband mellan befintligt musikliv i förorten och satsningen på ett musikcollege. Colleget kan stärka musik och musikundervisningen i allmänhet. HSM ser också möjligheter till samverkan mellan musiken i skolorna, kulturskolans verksamhet, musik och kulturverksamhet på fritidsgårdar samt t.ex. Angeredsgymnasiets estetiska program. Referensgrupp HSM har knutit till sig en referensgrupp som består av unga musiker inom aktuella genrer med anknytning till miljön. Vi har haft regelbundna arbets- och diskussionsmöten med referensgruppen samt ibland med lärare från HSM speciellt inbjudna. Tillsammans har vi formulerat utbildningsplaner för colleget, identifierat ämnen för colleget och diskuterat i ämnesgrupper, identifierat lärare för colleget och undersökt lokaler efter att ha identifierat collegets specifika behov Kontakter med presumtiva samverkansparter och bidragsansökningar HSM har utrett möjligheterna till ekonomiskt stöd hos Västra Götalandsregionen, Vuxenutbildningen Göteborg, Stadsdelarna Lärjedalen och Gunnared, Göteborgs universitetet och olika folkhögskolor. HSM har också utrett möjligheten till samarbete med och frågan om huvudmannaskap hos Folkuniversitetet, folkhögskolor och Göteborgs universitetet. Under våren 2009 har ett samarbete inletts mellan Folkhögskolan i Angered (FiA) och HSM. Syftet är att med förenade resurser etablera musikcolleget. FiA har tidigare sökt former för att bredda sin verksamhet till utbildning inom kulturområdet. I samarbetet FiA/HSM står FiA som huvudman för musikcolleget. FiA har etablerade strukturer för undervisning och administration. FiA har erfarenhet av utbildning för målgrupperna. FiA har erfarenhet av undervisning som ger allmän behörighet, vilket är en viktig komponent i collegeutbildningen. HSM har god erfarenhet av musikutbildning och en stab av lärare med erfarenhet av att undervisa på olika nivåer. HSM har expertis för uppföljning och utvärdering. Via HSM skapas en självklar och nära relation till universitetet och högre studier inom konstnärliga områden. HSM öppnar också dörren till ett nätverk kring musik lokalt, nationellt och internationellt. 14 / 20

Centrumbildning Hammarkullen HSM har också varit aktiva i diskussionerna kring skapandet av Centrumbildning Hammarkullen, ett slags filial till Göteborgs universitet (GU) där representanter från samtliga fakulteter ingår. Planen är att HSM ska förlägga en liten del av sin befintliga verksamhet i förortsmiljön. Det kan handla om studentpraktik, konsertverksamhet och olika projekt. Musikcolleget skulle också bli en viktig länk mellan befintligt lokalt musikliv och GU:s verksamhet. HSM vill också öppna för möjligheten att förlägga något av collegets verksamhet till Högskolan för Scen och Musik i Artisten. Oavsett vilken utbildning collegets studenter söker till kommer en musikundervisning skapa självförtroende, en positiv självbild och studievana hos eleverna. Seminarier med lärare/ledargestalter från HSM och Angered Tillsammans med referensgruppen har HSM genomfört ett antal seminarier kring hela idén om ett musikcollege på Artisten, på kulturverkstan och i på Blå Stället i Angered. Workshops för unga hip-hop:are med lärare/ledare från HSM och Angered Tillsammans med referensgruppen har HSM ordnat ett antal workshops där musiker som tillhör målgruppen för colleget har mött musiker från Artisten under ledning av lärare från Artisten och ledare från olika musikmiljöer i Angered. HSMs grupp för breddad rekrytering På HSM har vi bildat en grupp som arbetar med breddad rekrytering också i ett vidare perspektiv. Här diskuteras och samordnas olika initiativ och projekt. Nätverk för breddad rekrytering HSM är del av ett nationellt nätverk för breddad rekrytering inom de konstnärliga utbildningarna Ökad jämställdhet inom lärarkåren En stödgrupp för kvinnliga lärare som avser att söka befordran har bildats. Diskussionerna har hittills lett till att två kvinnliga lärare har sökt befordran. Ytterligare två tre kvinnor arbetar aktivt med sina ansökningar. Arbetet i stödgruppen har inspirerat också manliga lärare att söka befordran. En ansökan har lämnats in och såvitt känt arbetar ytterligare fyra fem manliga lärare aktivt med sina ansökningar. Jämställdhetsaspekten har regelmässigt beaktats vid rekryteringar och sammansättning av arbetsgrupper. Ökad jämställdhet inom utbildningarna Kompositions- och improvisationsutbildningarna, där männen är i klar majoritet bland både lärare och studenter, bedrev under 2008 separata projekt för att ökad jämställdhet inom respektive utbildning. Kompositionsutbildningen anslöt sig 2008 till ett projekt initierat av Föreningen svenska tonsättare (Fst), som under tre år ska arbeta enligt metoden 3 steg, 3 R, där man utgår från perspektiven representation (andelen kvinnor/män), resurser (pengar, tid och makt) och realia (kvalitet och praxis). Årligt arbete kring de 15 / 20

perspektiven görs i tre steg: 1) kartläggning och undersökning, 2) mål, handlingsplan och genomförande, 3) uppföljning och redovisning. Genomförda aktiviteter 2008: Hösten 2008 genomfördes en enkätundersökning på HSM i Göteborg, Kungliga musikhögskolan i Stockholm och Malmö musikhögskola inom ramen för det första projektstegets arbete kring en kartläggning av kompositionsområdet. Den 7 november 2008 genomfördes sedan en workshop på KMH i Stockholm under titeln 'Plats i musiken'. Den innehöll gästföreläsningar samt diskussioner mellan lärare och studenter från de tre skolorna. Även en idéverkstad genomfördes kring frågor som Förebilder, Forskning och Rekrytering. Projektet finns delredovisat inom en ny ansökan till Ungdomsstyrelsen. Under läsåret 2009/2010 kommer arbetet framförallt att inriktas mot institutionens egna arbete inom projektet Att gestalta kön. Erfarenheter från det kommer sedan att återföras till 3R-projektet och kontakter har redan knutits mellan verksamhetsledarna i de båda projekten. Improvisationsutbildningen bedriver sitt förändringsarbete i samspel med förutbildningar och nationella intresseföreningar. Arbetet ledde under 2008 att antagningsproven förändrades. I syfte att skapa en mer tvåkönad miljö fördes nya moment in för att fånga upp andra kvaliteter än de man tidigare riktat in sig på. Förändringsarbetet fortsätter under läsåret 2009/2010, som en del av projektet Att gestalta kön. PROJEKTBESKRIVNING ATT GESTALTA KÖN I det följande återges i sin helhet projektbeskrivningen för Att gestalta kön musik musikdramatik vid HSM 2009 2012, så som den formulerades av högskolerektor i september 2009. Medel för projektets genomförande söktes i augusti 2009 från Delegationen för jämställdhet inom högskolan (4,2 mkr) och Statens kulturråd (2 mkr). HSM:s egeninsats beräknades därvidlag till 4,2 mkr. Bakgrund Att gestalta kön musik och musikdramatik (hädanefter AGK musik) är ett treårigt projekt för pedagogisk och konstnärlig utveckling av utbildningarna för operasångare, musikalartister, musiker, kompositörer och lärare i musik vid Högskolan för scen och musik (HSM). Projektet omfattar även HSM:s stödfunktioner (teknik och administration, förkortat t/a) och startar hösten 2009 för att avslutas tre läsår senare, våren 2012. Projektet berör elva utbildningar på kandidatnivå och tre på masternivå och involverar cirka 160 medarbetare och 600 studenter. Projektplaneringen bygger på erfarenheter från och forskning kring det nationella projektet Att gestalta kön som framgångsrikt genomfördes på landets samtliga högskoleutbildningar för skådespelare, musikalartister och mimare 2007 2009. Genom projektet etablerades ett genuskritiskt förhållningssätt, vilket på HSM lett till genomgripande analys och utveckling av antagningsprov, undervisning, repertoarval och examinationer inom skådespelarutbildningen. Efterhand som förhållningssättet fått fäste har kollegiets kritiska syn på verksamheten kommit att omfatta allt fler perspektiv och förhållningssättet är idag snarare allmänt normkritiskt, än specifikt genuskritiskt. 16 / 20

Vi menar att det lett till en betydande kvalitetshöjning inom skådespelarutbildningen och avser nu att reformera HSM:s övriga utbildningar enligt samma modell. Koppling och kunskapsöverföring mellan de båda projekten garanteras genom att förra projektledaren Gunilla Edemo finns med som föreläsare, bollplank och kvalitetsgarant också inom AGK musik. Syfte AGK musik syftar till höjd kvalitet och ökad rättvisa inom verksamheten vid HSM genom att projektet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv synliggör de traditioner och maktstrukturer som påverkar medarbetares och studenters konstnärliga och pedagogiska val, etablerar ett genuskritiskt förhållningssätt vid HSM, ger medarbetare och studenter verktyg att göra aktiva val och kritiskt reflektera över egna och andras val, integreras med HSM:s reguljära arbete med likabehandling och breddad rekrytering av studenter, med kommunikativa insatser med andra utbildningar, lärosäten och det professionella kulturlivet sprider kunskap om hur frågor om genus och jämställdhet kan integreras i konstnärliga processer. Mål Utbildningarnas konstnärliga och pedagogiska kvalitet ska höjas genom att projektet tränar medarbetare och studenter i ett genuskritiskt förhållningssätt samtidigt som rådande normer utmanas av de förändringar som projektet skapar. 1. Lärare och övriga medarbetare ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin yrkesutövning i syfte att ge kvinnor och män lika villkor och full personlig integritet i undervisning och kontakter med HSM:s stödfunktioner. Medarbetarna ska muntligt kunna beskriva sina yrkesmässiga val och kritisk reflektera över egna och andras val ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. 2. Studenter ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin gestaltning ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studenterna ska muntligt kunna beskriva sina konstnärliga val och kritisk reflektera över egna och andras val ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Ansvarsfördelning Projektet genomförs på uppdrag och högskolerektor, vilken tillsammans med cheferna för berörda utbildnings- och t/a-enheter ansvarar för genomförandet. För styrning och koordinering av projektet tillsätts en projektledare (Karin Bengmark) och en biträdande projektledare (Karolina Landin) som rapporterar direkt till högskolerektor. Projektledarna ingår i en styrgruppen ledd av högskolerektor. Övriga medlemmar är 1 2 enhetschefer, en lärare och en student. Styrgruppens funktion är att verka sammanhållande för delprojekten inom respektive enhet samt svara för planering och genomförande av de HSM-gemensamma aktiviteter som arrangeras inom ramen för projektet. Uppdragsbeskrivning projektledaren Karin Bengmark har av högskolerektor utsetts till projektledare för Att gestalta kön musik musikdramatik, ett projekt för konstnärlig och pedagogisk utveckling vid Högskolan för scen och musik (HSM). Uppdraget omfattar 10% av heltid och gäller 17 / 20

2009-07-01--2012-06-30 eller tills högskolerektor beslutar annat. Projektledaren rapporterar direkt till högskolerektor, men förutsätts arbeta nära samtliga enhetschefer vid HSM. Uppdragets innehåll Vara sekreterare i projektets styrgrupp. Styrgruppen leds av högskolerektor och medlemmar är projektledaren, biträdande projektledaren, 1 2 enhetschefer, en lärare och en student. Styrgruppens funktion är att verka sammanhållande för delprojekten inom respektive enhet samt svara för planering och genomförande av de HSM-gemensamma aktiviteter som arrangeras inom ramen för projektet. Tillsammans med den externa konsulten Gunilla Edemo och biträdande projektledare Karolina Landin vara bollplank för HSM:s enhetschefer i frågor med anknytning till projektet. Tillsammans med biträdande projektledaren svara för det praktiska genomförandet av HSM-gemensamma aktiviteter. Budgetansvar enligt särskilt beslut av högskolerektor inför varje nytt verksamhetsår. Övrigt enligt direktiv från högskolerektor. Uppdragsbeskrivning biträdande projektledare Härmed utses Karolina Landin till biträdande projektledare för Att gestalta kön musik musikdramatik, ett projekt för konstnärlig och pedagogisk utveckling vid Högskolan för scen och musik (HSM). Uppdraget omfattar 5% av heltid och gäller 2009-07-01--2012-06-30 eller tills högskolerektor beslutar annat. Biträdande projektledaren rapporterar direkt till högskolerektor, men förutsätts arbeta nära projektledaren och samtliga enhetschefer vid HSM. Uppdragets innehåll Delta i projektets styrgrupp. Styrgruppen leds av högskolerektor och medlemmar är projektledaren (sekreterare), biträdande projektledaren, 1 2 enhetschefer, en lärare och en student. Styrgruppens funktion är att verka sammanhållande för delprojekten inom respektive enhet samt svara för planering och genomförande av de HSM-gemensamma aktiviteter som arrangeras inom ramen för projektet. Tillsammans med den externa konsulten Gunilla Edemo och projektledaren Karin Bengmark vara bollplank för HSM:s enhetschefer i frågor med anknytning till projektet. Tillsammans med projektledaren svara för det praktiska genomförandet av HSMgemensamma aktiviteter. Övrigt enligt direktiv från högskolerektor. Innehåll och tidsplan Projektet delas in i fyra faser: 1. Introduktion av projektet och utbildning av utbildningsledare och t/a-chefer 2. Förprojektering inom samtliga utbildningar och t/a-områden 3. Genomförande 4. Avslutning och implementering 1. Projektet introduceras genom fortbildning kring normer och normkritik för samtliga medarbetare vid HSM (även skådespelarutbildningen), totalt cirka 170 personer. Fortbildningen bedrivs på personaldagar och seminarier under ett läsår. Parallellt genomförs utbildning i normkritik, likabehandling och jämställdhet för högskolerektor, utbildningsledare och t/a-chefer (13 personer). Syftet är att skapa 18 / 20

en beredskap och medvetenhet hos chefer och övriga medarbetare inför de frågor och den dynamik som kommer att uppstå i det praktiska arbetet i projektet i organisationen. En styrgrupp bildas, med uppdrag att driva på och hålla samman projektets olika delar. Läsåret 2009/2010. 2. I förprojekteringsfasen arbetar utbildnings- och t/a-enheterna fram en projektplan för respektive enhet. Styrgrupper bestående av ledning lärare/övriga medarbetare och studenter bildas. Respektive styrgrupp får ansvar för delprojektens planering och genomförande och förankrar projektet hos berörda studenter och medarbetare. En forskare med uppdrag att dokumentera och analysera projektet kopplas in. Vårterminen 2010. 3. Under genomförandefasen arbetar utbildningarna pedagogiskt och konstnärligt med temat Att gestalta kön. Detta sker genom problematisering kring genus och jämställdhet i arbetet med antagning, undervisning, repertoar, konsertverksamhet och andra områden som respektive utbildnings styrgrupp kommer fram till. Studenterna möter projektet inom sina ordinarie utbildningar, vilket betyder att gällande kursplaner används. På t/a-området sker problematiseringen kring jämställdhet och genus med utgångspunkt från teknikers och administratörers möten med studenter, så att ett genuskritiskt förhållningssätt implementeras i det dagliga arbetet. Läsåren 2010/2011 och 2011/2012. 4. Konklusion och implementering av projektet inom utbildnings- och t/a-enheterna. Strategier läggs fast för hur de kunskaper och erfarenheter man gjort under projektet ska permanentas i verksamheten som en del av kvalitetssäkringen. Projektet avrapporteras till högskolerektor och medfinansiärer. En första forskningsanalys presenteras. Vårterminen 2012. Learning Outcomes Projektet styrs enligt principen Learning Outcomes, på så sätt att innehållet utformas i enlighet med frågeställningar som ska leda fram till lärandemål att använda vid projektresultatets implementering i ordinarie verksamhet. Nedanstående frågeställningar är formulerade efter denna princip. Vad kan den sångare/musiker/kompositör/musiklärare som har kompetens i att medvetet gestalta kön? Hur kan vi se/utvärdera detta? Vad kan den lärare på högskolan som har kompetens i att medvetet undervisa i att gestalta kön? Hur kan vi se/utvärdera detta? Vad kan den tekniker/administratör som har kompetens att i sitt dagliga arbete förhålla sig till hur kön gestaltas? Hur kan vi se/utvärdera detta? Under förprojekteringsfasen söker respektive utbildnings- och t/a-enhet sina svar på dessa frågor. Sannolikt kommer frågeställningarna att utvidgas och fördjupas. Exempel på hur frågeställningarna kan utvidgas: Kvalitetskriterier bedömer vi musik olika på grund av kön? Hur mycket styr genus vid antagningsprov och examinationer? Vilken betydelse har genus i mötet med publiken? Hur kan vi se/utvärdera detta? Själva musiken finns det manliga och kvinnliga tonspråk? Tolkas musiken olika på grund av kön, d v s beroende på om kompositören är kvinna/man och på om interpreten är kvinna/man? Hur kan vi se/utvärdera detta? Lärandesituationen finns det manlig och kvinnlig pedagogik? Bemöter jag som lärare manliga och kvinnliga studenter olika? Förhåller jag mig som student olika till manliga och kvinnliga lärare? Hur kan vi se/utvärdera detta? Tekniskt och administrativt utbildningsstöd finns det normer för hur vi anser att 19 / 20

manliga och kvinnliga studenter ska vara? Bemöter jag som tekniker/administratör manliga och kvinnliga studenter olika? Förhåller jag mig som student olika till manliga och kvinnliga tekniker/administratörer? Hur kan vi se/utvärdera detta? Projektets kommunikation med omvärlden Erfarenheterna från föregångsprojektet Att gestalta kön som landets teaterutbildningar genomförde 2007 2009 visar både på nödvändigheten av och möjligheterna med täta kontakter med andra utbildningar, lärosäten och det professionella kulturlivet. Utöver höjd konstnärlig och pedagogisk kvalitet inom utbildningarna har projektet bidragit till ett intensifierat jämställdhetsarbete inom det svenska teaterlivet. Projektet har också stått som förebild för en utbildning för institutionschefer som anordnas av branschorganisationen Svensk Scenkonst tillsammans med Teaterförbundet och SYMF. Vår bedömning är att AGK musik kommer att ha motsvarande inverkan på andra utbildningar och lärosäten och på det svenska musiklivet. Ofta påtalas att jämställdhetsarbetet inom det professionella musiklivet är eftersatt. En så genomgripande satsning som AGK musik är unik, vilket sannolikt kommer leda till ett stort genomslag i massmedier och den allmänna kulturdebatten. Också på ett praktiskt plan kommer AGK musik att påverka omvärlden. HSM:s studenter, lärare och övriga medarbetare har täta kontakter med och är en del av det professionella kulturlivet. Då de erövrar ett genuskritiskt förhållningssätt och får verktyg för att tillämpa det i sin vardag påverkas givetvis deras agerande också på arenor utanför HSM. Målgrupper för kommunikationen med omvärlden Övriga utbildningar inom Göteborgs universitet, landets musik- och operautbildningar, landets musik- och operainstitutioner, branschorganisationer och fackliga sammanslutningar m fl. Kanaler för kommunikationen med omvärlden HSM studenter, lärare och övriga medarbetare, den forskare som knyts till projektet, institutionens, fakultetens och universitets webbplats och nyhetsutskick, massmediakontakter, medverkan i debatter, seminarier och konferenser, branschträffar i egen och andras regi m m. Övergripande budskap i kommunikationen med omvärlden Erövrandet och tillämpandet av ett genuskritiskt förhållningssätt är både möjligt och önskvärt och leder till ökad rättvisa och höjd kvalitet i pedagogiska och konstnärliga processer. ------- 20 / 20