Klassningssystem för byggnader och hållbara städer 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande Tentamensdatum: Torsdag 16 mars 2017 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Skrivdon Totalt antal poäng på tentamen: 23 För att få respektive betyg krävs: 5 20-23 poäng 4 16-19 poäng 3 13-15 poäng U 0-12 poäng Allmänna anvisningar: Skriv direkt i tesen. Använd lösblad bara om du behöver. Skriv tydligt och prydligt! Nästkommande tentamenstillfälle: vecka 34 2017 Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: Linda Hägerhed Telefonnummer: 033-435 4257 1
Uppgift 1 (2p) Det finns ett flertal system/databaser på den svenska marknaden som tillhandahåller miljöbedömning av byggvaror. Nedan finns information om fyra av systemen för detta. Vad heter de olika systemen? En icke vinstdrivande förening där stora fastighetsägare och byggherrar har gått samman för att ta fram en standard för miljöbedömning av varor för bygg och förvaltning. Systemet baserar sina bedömningar på 7 st kriterieområden: 1. Det kemiska innehållet 2. Ingående material och råvaror 3. Tillverkning av varan 4. Transporter och emballage 5. Bruksskede 6. Avfall och rivning 7. Inomhusmiljö Dessa bedömningar vägs samman till tre olika betyg: Rekommenderas, Accepteras, Undviks. Från 2018 kommer även en bedömning göras utifrån social hållbarhet t.ex. mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga förhållanden och skada på miljön vid tillverkning av varan. Systemet heter: Ett icke vinstdrivande bolag som ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier. Databasen är gratis och tillgänglig för alla. I databasen finns bedömning av byggprodukters kemiska innehåll med hjälp av den europeiska lagstiftningen REACH. Leverantörer och tillverkare av byggprodukter registrerar själva de produkter som uppnår systemens krav av innehåll av ämnen med farliga egenskaper. I systemet finns bara de produkter som deklarerats att klara systemets krav. Systemet heter: Ett privatägt företag vars miljödatabas för byggnadsmaterial upprättas enligt miljölagstiftningens riktlinjer av varor för bygg- och fastighetssektorn vid ny- och ombyggnation. I bedömningen ingår kriterier för kemiskt innehåll för både miljö och människors hälsa. Bedömningskriterierna är baserade på reglerna i Kemikalieinspektionens KIFS 2005:7 om klassificering och märkning, Europaparlamentets och rådets CLP förordning (EG) nr 1272/2008, och Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. Systemet är uppbyggt för att kunna användas i hela byggprocessen från planering, byggande, förvaltning och rivning. Bedömningarna baseras på olika egenskaper och indelas i fem klasser: A, B, C+, C- och D. A är bäst. Systemet heter: Ett svenskt miljöcertifieringssystem som förutom hela byggnader även certifierar enskilda byggnadsmaterial med mera (i dagsläget fler än 1000 stycken). För att få en märkning krävs att produkten innehåller låga halter av miljö- och hälsoskadliga ämnen, har låga emissioner och klarar tuffa funktionskrav. En databas med märkta produkter är gratis tillgänglig för alla på den aktuella hemsidan. Systemet heter:
Uppgift 2 (2p) I vilket respektive land är nedanstående system utvecklade (och därmed mest använda)? Fyll i rätt siffra i kolumnen med olika länder! Använd bara en siffra i varje ring och använd alla siffrorna en gång! BREEAM USA DGNB Tyskland GreenStar Storbritannien LEED Sverige CASBEE Schweiz Miljöbyggnad Japan MINERGIE Australien Uppgift 3 (1p) a) Vilka tre betyg/benämningar finns för klassning enligt Miljöbyggnad? Skriv dem i ordning (från lägst till högst betyg) Lägst betyg högst betyg b) Ett annat betyg (det allra lägsta kan man säga) kan fås enligt Miljöbyggnad. Vad heter den och vad innebär det? Uppgift 4 (1p) Vilka tre huvudområden bedöms i Miljöbyggnad? (Varje område bedöms därefter efter olika aspekter som i sin tur består av ett antal indikatorer)
Uppgift 5 (1p) Vilken eller vilka huvudprincip gäller när man ska välja rum i en byggnad för att bedöma en indikator som är på sk rumsnivå i Miljöbyggnad? Man ska välja ett rum i varje väderstreck; söder, norr, väster respektive öster. Man ska välja det sämsta rummet och sen det näst sämsta rummet osv så att man får med ca 20 % av våningsplanet i bedömningen med avseende på den aktuella indikatorn. Man ska välja det bästa och sen det näst bästa rummet osv så att man får med ca 20 % av våningsplanet i bedömningen med avseende på den aktuella indikatorn. Man ska välja det största sovrummet (om bostad) eller det största kontorsrummet/klassrummet om kontorsbyggnad eller skola. Uppgift 6 (1p) Vilken eller vilka svar nedan är rätt? En enkätundersökning ska genomföras för alla betyg i Miljöbyggnad En enkätundersökning behöver endast göras för det högsta betyget i Miljöbyggnad En enkätundersökning behöver inte göras om 80-100 % av indikatorerna fått det högsta betyget Miljöbyggnadssystemet. En enkätundersökning kan göras som ersättning för de indikatorer som inte kan verifieras genom mätning. Uppgift 7 (1p) a) Vilket område/kriterium bedöms och poängsätts i certifieringssystemet GreenBuilding? Vilket krav ställs (huvudkravet)? b) Vem/vilken organisation tog fram märkningen?
Uppgift 8 (5p) Kan man med hjälp av miljöklassningssystem för byggnader och för stadsdelar få ett mer hållbart samhälle? Beskriv och diskutera kort hållbarhetsaspekter utifrån BREEAM-SE (för byggnader och stadsdelar) och Miljöbyggnad med avseende ur de tre hållbarhetsperspektiven.
Uppgift 9 (2p) Ibland kommer olika krav på en byggnad i konflikt med varandra; ett bra betyg för en indikator kan ge sämre betyg för en annan. Ge två exempel när ett högt betyg för en indikator i t.ex. Miljöbyggnadssystemet riskerar att ge ett lågt betyg för en annan indikator! Ge en kort förklaring om varför! 1. 2. Uppgift 10 (2p) Vad har en Miljöbyggnadssamordnare för uppgifter vid en certifiering av byggnad i ett byggprojekt?
Uppgift 11 (5p) Vilka drivkrafter finns det för att att certifiera byggnader och stadsdelar? Resonera med utgångspunkt från olika aktörers syn på detta; brukare (dvs boende, skolpersonal, kontorsarbetare), entreprenadföretag, fastighetsägare/förvaltare, kommuner.