GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakulteten Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete En liten handbok i konsten att söka KU-medel Konstnärligt utvecklingsarbete innefattar det systematiska sökandet efter nytt innehåll i konstnärliga former samt skapandet av helt nya konstnärliga medel, tekniker och material. Så stod det i en utredning som kom 1979 på initiativ från Regionstyrelsen för Göteborgs högskoleregion. Rapporten föranleddes av att högskolan fått i uppgift av Riksdagen att utöver utbildning och forskning även bedriva utvecklingsarbete (Högskolelagen 1977, 1 ). Då fanns ännu ingen konstnärlig forskning i akademisk/vetenskaplig mening, varför man myntade begreppet konstnärligt utvecklingsarbete och i rapporten föreslog att det skulle vara den samlande termen för forskning och utvecklingssträvanden inom den konstnärliga sektorn. En följd av 1977 års högskolereform blev att Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) av Riksdagen begärde att få särskilda resurser till de konstnärliga högskolorna för konstnärligt utvecklingsarbete. Det fick man. Göteborgs universitet inrättade 1981 en särskild Nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete (NKU) med företrädare för alla berörda institutioner, vilken uppdrogs att utveckla principer för och bestämma hur resursen skulle fördelas. Under 80-talet gjorde nämnden väsentliga insatser när det gällde att definiera och avgränsa begreppet konstnärligt utvecklingsarbete. Utmärkande för Göteborg blev att statsmakten beviljade medel till vissa nya professurer direkt på KU-anslaget. Därmed hade vi formellt sett mer pengar. Det innebar en möjlighet till spridning av KU-satstningarna men tvingade NKU att ibland fatta svåra prioriteringsbeslut. Man planerade också för bildandet av en konstnärlig fakultet och la delar av KU-anslaget på några strategiska försöksverksamheter med anknytning till forskning. Genom åren har otaliga större och mindre projekt av varierande karaktär och inriktning förverkligats med stöd från KU-medel. Samtidigt har själva innebörden av termen konstnärligt utvecklingsarbete debatterats flitigt ur olika perspektiv. Frågorna handlar främst om graden av vetenskaplighet samt hur och med vilka mått vi relaterar KU-arbete till kunskapsbildning. Det finns goda skäl att vilja se sambanden, men de har visat sig vara svåra att precisera. KU-medlen är att betrakta som en integrerad del av fakultetens jämlikhetsarbete. Vad kännetecknar KU-arbete? Torsten Kälvemark skriver såhär i sin omvärldsanalys Konstnärligt utvecklingsarbete och praxisbaserad forskning (Högskoleverket 2000): Alltsedan högskolereformens första år har det förts en rätt intensiv diskussion om vad som egentligen skall avses med konstnärligt utvecklingsarbete och om detta begrepp verkligen är en bra samlingspunkt för de aktiviteter som ligger på gränsen mellan konstnärligt skapande och forskning/reflektion kring de konstnärliga processerna. Som exempel nämner han Konsthögskolan i Stockholm som under 1
ett skede hävdade att konstnärlig forskning vore en mer passande term, medan andra såg en fördel i att inte bli påtvingade ett forskningsbegrepp som de inte var beredda att engagera sig för. Sedan 1 januari 2000 bildar de 5 konstnärliga högskolorna vid Göteborgs universitet en egen fakultet med särskilda medel för forskning och forskarutbildning. I den situationen kan det hända att KU-verksamheten tydligare än förr måste definiera sig inom ett fält som visserligen gränsar mot eller träder i dialog med det vetenskapliga, men rör sig friare relativt ämnesvalen och pejlar sina speciella vägar i framtagningen av metoder och gestaltningsformer. Det är i förståelsen av KU-arbetet som experimentell kraft vi bör se dess betydelse, såväl för grundutbildningen och andra KU-projekt som för forskningen inom det konstnärliga området. Form och innehåll Oberoende av ämnesvalen sker denna typ av utvecklingsprojekt alltid på konstnärlig grund. Deras syfte är att i någon mening vidga, fördjupa, undersöka och i förlängningen gestalta konstnärliga frågeställningar. Antingen det handlar om att fotografera Annikor vid hav, att med Shibori-tekniken som utgångspunkt testa nya material och efterbehandlingsmetoder eller att framföra en ospelad 1900-tals opera. Och projekt som innebär samarbete över institutionsgränserna bidrar till att förstärka vår unika ställning som gemensam konstnärlig fakultet. Eftersom våra utbildningar behöver konstnärligt högt meriterade lärare, är det av yttersta vikt att KU-medlen kommer till användning för att stimulera och inspirera. Möjligheterna är legio. Men för tydlighetens skull: även om processerna ofta genererar teknisk, teoretisk eller pedagogisk innovation skall KU-arbetet inte förväxlas med lärarkompetensutveckling. Denna text uppmanar dig att fundera över vad du med liv och lust skulle vilja utforska konstnärligt. Läs informationen här nedan. Sammanställ sedan dina idéer och skicka in ansökan. Hur gör jag? Använd blanketten Ansökan om medel för konstnärligt utvecklingsarbete. När du är klar lämnar du ansökningshandlingarna (inkl ev bilagor) till konstnärliga fakultetskansliet, att. Johan Öberg Vem kan söka KU-medel? Följande är behörig att söka som projektansvarig Lärare -adjunkt, lektor, professor- skriftligt förordnad (för vilka arbetstidsavtal för lärare vid Göteborgs universitet gäller) tillsvidareanställd ( fast tjänst ) för viss tid (tidsbegränsad tjänst fr o m t o m som förväntas pågå i minst tre år) 2
- även TA-personal med konstnärlig kompetens och inriktning, tillsvidareanställning eller visstidsanställning om minst tre år har möjlighet att söka KU-medel. Följande är behörig som medsökande Timarvoderad lärare Tekniker Skriftligt förordnad visstidsanställd lärare (för kortare anställningstid än tre år) Lärare som är behörig att söka som projektansvarig (enl ovan) Extern person Hur skriver jag min ansökan? Tänk på att de som läser och bedömer ditt förslag måste kunna göra sig en föreställning om projektet. Var därför tydlig! Komplettera gärna med bild och/eller ljud. I kostnadsberäkningen inkluderar du arvodesersättning för extern deltagare samt medsökande som saknar behörighet som projektansvarig. Du rekommenderas att inventera möjligheterna att knyta medfinansiär till projektet. Har du frågor, kontakta din rektor eller Konstnärliga fakultetskansliet. Vem fattar beslut? Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (NKU) beslutar om fördelning av de medel som står till förfogande för KU-projekten....... KU-projekt får inte permanentas och bli en del av den ordinarie verksamheten i form av dold grundutbildningsförstärkning. Som mest kan ett projekt få tilldelning 3 år i rad. KU-medel skall heller inte användas till reguljärt samarbete över institutionsgränserna. Projekt kan ingå i undervisningen som fristående eller integrerade kursmoment. För denna typ av arbeten krävs dock att de är förankrade hos berörda studenter när ansökan lämnas in. Arbetstidsavtalet Arbetstidsavtalet som trädde i kraft 1999 innebär att varje heltidsanställd lärare gör 1700 timmar på ett år. Av årsarbetstiden skall minst 10% avsättas för KU-arbete/forskning (gäller lärare som omfattas av ALFA). Det långsiktiga målet är 30% och man talar om att skapa individuell flexibilitet kring hur tiden disponeras (t.ex. under en treårsperiod). KU-medel anslås följaktligen främst till omkostnader för material, utrustning, framställning och resor i samband med genomförande av projekt inklusive redovisning. KU-medel kan också beviljas för att arvodera extern deltagare samt medsökande som ej även är behörig att vara projektansvarig. Övriga lönekostnader skall allmänt täckas av institutionen inom ramen för arbetstidsavtalet. 3
Några ord om redovisning Det har sagts att KU-arbetet befinner sig i ett gränsområde mellan konstnärligt skapande och forskning/reflektion kring de konstnärliga processerna. Då är det naturligt om redovisningsformerna är gestaltningsorienterade. Konserten, föreställningen, den litterära texten, filmen, utställningen intar således en central plats när projektet avslutas. Man kan också tänka sig redovisningen som en experimentell akt där uttryck blandas eller helt andra medier implementeras. Vidare är dokumentationen viktig: Att man inkommer med en rapport som belyser arbetet och dess utvecklingsvägar, att projektet presenteras i seminarieform och/eller på fakultetens hemsida. Projektledare ansvarar för redovisning/dokumentation och uppmanas att i möjligaste mån, med såväl traditionella som ovanliga medel, sprida kunskap som anses vara relevant för processen. Som grundidé vore det önskvärt om varje enskilt KUarbete blev angeläget för hela den konstnärliga fakulteten i ett konstnärligt sökande efter nytt innehåll. 4
5