DELKURSBESKRIVNINGAR Historia I Delkurs 2: Världens historia I från högkulturer till globaliserade samhällen (5 hp) Delkurs 3: Världens historia II från högkulturer till globaliserade samhällen (5 hp) Vårterminen 2018 Kursansvarig Historia I: Docent Mats Hallenberg Rum D 934 E-post: mats.hallenberg@historia.su.se Telefon: 08-16 25 69 Delkursansvarig Världens historia I & II: Docent Johan Svanberg Rum D 908 E-post: johan.svanberg@historia.su.se Telefon: 08-16 43 69 Studentexpedition: Studievägledning: Oskar Schelin och Ebba Edberg Di Paula Andreas Bloch och Evelina Thåqvist Rum D 978 Rum D 971 resp. D 922 E-post: expedition@historia.su.se E-post: studievagledare@historia.su.se Telefon: 08-16 33 93 Telefon: 08-16 34 17 resp. 08-674 71 89
2 Allmänt Välkomna till delkurserna Världens historia I och II, inom första terminens studier i historia! Världens historia är uppdelad i två delkurser som tenteras var för sig. Världens historia I (delkurs 2) lägger tonvikten på perioden fram till ungefär 1800, medan Världens historia II (delkurs 3) fokuserar perioden cirka 1800 2000. Huvudsakligen kretsar delkurserna kring politiska och ekonomiska perspektiv på världshistorien. De båda delkurserna ska ändå ses som en helhet. Vissa föreläsningar tar ett stort grepp och diskuterar ett specifikt tema t.ex. demografi eller stadens funktioner från antiken och fram mot nutid. Andra föreläsningar behandlar mera avgränsade tidsperioder och är mer detaljerade. Sammantaget är de båda delkursernas målsättning att ge grundläggande kunskaper om såväl viktiga historiska processer och händelser som historisk kronologi och geografi. Delkurserna behandlar både politiska och ekonomiska förändringsprocesser och historiska kontinuiteter. En avsikt med kurserna är dessutom att visa hur det förflutna påverkar nuet: från introduktionen av jordbruket, över urbaniseringsprocesser, till nationalismens modernare former och dagens globalisering. Lärandemål Delkurs 2. Världens historia I Efter genomgången kurs ska studenten: - kunna redogöra för och förklara politiska och ekonomiska förändringsprocesser med fokus på äldre historisk tid, samt historisk kronologi och geografi; - kunna förstå och diskutera olika skeden i världshistorien utifrån historievetenskapliga begrepp; - kunna jämföra den historiska utvecklingen i olika delar av världen och diskutera hur likheter och skillnader har uppstått. Delkurs 3. Världens historia II Efter genomgången kurs ska studenten: - kunna redogöra för och förklara politiska och ekonomiska förändringsprocesser med fokus på modern tid, samt historisk kronologi och geografi; - kunna förstå och diskutera olika skeden i världshistorien utifrån historievetenskapliga begrepp; - kunna jämföra den historiska utvecklingen i olika delar av världen och diskutera hur likheter och skillnader har uppstått. I examinationen ska du, för att få godkänt, kunna uppvisa att du uppnått samtliga lärandemål.
3 Kurslitteratur Delkurs 2: Allen, Robert, Global economic history. A very short introduction, Oxford University Press (Oxford, 2011), s. 1 26. Marks, Robert, Den moderna världens ursprung, Arkiv (Lund, 2004), s. 7 124. Kan även läsas i engelsk upplaga. McKay, John (et al), A history of world societies, 11 th edition, combined volume, Bedford/St. Martin s (Boston/New York, 2018), s. 1 623. Totalt: 766 sidor Delkurs 3: Allen, Robert, Global economic history. A very short introduction, Oxford University Press (Oxford, 2011), s. 27 153. Browning, Christopher R., One day in Józefów. Initiation to mass murder, i Browning, The path to Genocide. Essays on launching the Final Solution (Cambridge, 1995), 14 sidor. Texten läggs ut på Mondo. Karlsson, Klas-Göran, Med folkmord i fokus. Förintelsens plats i den europeiska historiekulturen, Forum för levande historia (Stockholm, 2008), s. 65 86. http://www.levandehistoria.se/material/med-folkmord-i-fokus Marks, Robert, Den moderna världens ursprung, Arkiv (Lund, 2004), s. 125 201. Kan även läsas i engelsk upplaga. McKay, John (et al), A history of world societies, 11 th edition, combined volume, Bedford/St. Martin s (Boston/New York, 2018), s. 624 1011. Totalt: 624 sidor
4 Medverkande lärare Mats Hallenberg (kursansvarig) Johan Svanberg (delkursansvarig) Anders Ahlbäck Gabriela Bjarne Larsson Heiko Droste Elisabeth Elgán Mari Eyice Håkan Forsell Andrej Kotljarchuk Leos Müller Martin Neuding Skoog Hossein Sheiban E-post: mats.hallenberg@historia.su.se E-post: johan.svanberg@historia.su.se E-post: anders.ahlback@historia.su.se E-post: gabriela.bjarne.larsson@historia.su.se E-post: heiko.droste@historia.su.se E-post: elisabeth.elgan@historia.su.se E-post: mari.eyice@historia.su.se E-post: hakan.forsell@historia.su.se E-post: andrej.kotljarchuk@historia.su.se E-post: leos.muller@historia.su.se E-post : martin.skoog@historia.su.se E-post: hossein.sheiban@historia.su.se
5 Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Till alla undervisningstillfällen ska du förbereda dig genom att läsa en del av kurslitteraturen. I. Föreläsningar Föreläsningarna är till för att underlätta din inläsning, inlärning och förståelse för de frågor kursen behandlar. Deltagande i föreläsningarna är frivilligt, men rekommenderas starkt. Föreläsningarna anknyter till den litteratur som ingår i kursen, men utgör inte en systematisk genomgång av innehållet. Litteraturen förutsätts du läsa på egen hand! II. Seminarier Deltagande i seminarierna är obligatoriskt och utgör en del av kursens examination. Det är tillåtet, till exempel på grund av sjukdom, att vara frånvarande från max ett seminarium per delkurs (Världens historia I respektive II). Ett missat seminarium måste emellertid kompletteras skriftligt. Är du frånvarande vid fler tillfällen hänvisas du till kompletterande aktiv seminarienärvaro under nästkommande termin för att erhålla betyg på kursen. Behöver du göra en kompletteringsuppgift ska du själv kontakta din seminarieledare för att få instruktioner och kompletteringsuppgifter. Samtliga seminarietillfällen ska förberedas. Du ska ha läst angivna texter och vara beredd att diskutera de anknytande frågorna. Eftersom detta är arbetande seminarier måste du också ha den angivna litteraturen med dig. Frågor till de olika seminarierna läggs ut i god tid på Mondo. Nedan i kursbeskrivningen framgår vad du ska läsa till respektive seminarium. Det är viktigt att alla seminariedeltagare är aktiva och att alla får möjlighet att komma till tals. Genom att vara aktiv ökar ditt utbyte av kursen och du blir också bättre förberedd inför den slutliga examinationen.
6 Översiktschema delkurs 2: Världens historia I Delkursen består av sex föreläsningar och tre seminarier. I nedanstående översiktsschema är undervisningstillfällena uppdelade i tre litteraturblock. Den angivna litteraturen gäller alltså för två föreläsningar och ett följande seminarium. Det är särskilt viktigt att all litteratur är läst när ni kommer till seminariet. Kursintro On 7/2 kl. 11-12 Hörsal 8 Johan Svanberg Delkursansvarig introducerar Världens historia, går igenom kursupplägg och närvaroregler, presenterar kurslitteratur och läsinstruktioner, samt ger information om examinationen. Föreläsning 1 On 7/2 kl. 13-15 Hörsal 2 Håkan Forsell Människor: mat miljö migration Föreläsningen tar upp mänsklighetens demografi i ett djupt historiskt perspektiv, från 300 000 f.kr och framåt. Olika faktorer diskuteras som långsiktigt har påverkat mänsklighetens demografi: klimat, jordbrukets utveckling, epidemier, migrationer och kulturer. Föreläsning 2 To 8/2 kl. 10-12 Hörsal 11 Håkan Forsell Världens urbana historia I föreläsningen fokuseras urbanisering som ett globalt fenomen, från 7000 f.kr och framåt. Fokus ligger dock på äldre perioder. Bland annat diskuteras de första städerna i Mellanöstern. Stadens funktioner förklaras även i ett långtidsperspektiv. Vad hindrar och möjliggör urbanisering? Hur förändras urbaniseringsmönster i historien? Seminarium 1 Fr 9/2 McKay, A history of world societies, 11 th edition, 2018, kap. 1 6. Föreläsning 3 Må 12/2 kl. 10-12 Hörsal 4 Heiko Droste Statsbildningsprocesser i äldre tid Föreläsningen tar upp politiska välden genom världshistorien, från de förhistoriska och antika föregångarna till framväxten av ett europeiskt statssystem vid mitten av 1600-talet. Föreläsningen diskuterar statsbildningars drivkrafter och resultat, olika statsformer och styrelseskick, samt skillnader och likheter mellan stater och imperier. Föreläsning 4 Ti 13/2 kl. 10-12 Hörsal 8 Gabriela Bjarne Larsson Den europeiska medeltiden i ett globalt perspektiv Föreläsningen tar utgångspunkt i begreppen medeltid, renässans och reformation och diskuterar deras innebörd och relevans i ett globalt perspektiv. Föreläsningen handlar om utvecklingen i olika geografiska områden, med fokus på europeisk medeltid och med utblickar mot Amerika och Afrika. Vilka händelser och företeelser präglade utvecklingen i dessa områden och hur kan de kopplas till mer övergripande historiska processer?
7 Seminarium 2 On 14/2 McKay, A history of world societies, 11 th edition, 2018, kap. 7 8, 10 15, 18 (t.o.m. s. 517). Föreläsning 5 Fr 16/2 kl. 13-15 Hörsal 6 Hossein Sheiban Världsreligioner i historisk förändring I föreläsningen diskuteras religionens och religiösa konflikters betydelse, utifrån europeiska och asiatiska exempel. Särskilt behandlas de muslimska staternas/imperiernas framväxt och utveckling, från och med 600-talet. Föreläsning 6 Må 19/2 kl. 13-15 Hörsal 11 Leos Müller Den europeiska expansionen Den europeiska expansionen, 1500 1800, förklaras i föreläsningen genom rivalitet mellan tidigmoderna stater i Europa och genom framväxten av det europeiska statssystemet. Den koloniala expansionen relateras till Europas inre utveckling samtidigt som de ekonomiska och politiska motiven bakom expansionen förklaras. Den atlantiska ekonomins logik belyses (triangelhandeln, slavekonomin och konsumtionsrevolutionen). Därtill behandlas kolonialismens miljöhistoria. Seminarium 3 Ti 20/2 Allen, Global economic history, 2011, s. 1 26; Marks, Den moderna världens ursprung, 2004, Inledning kap. 3; McKay, A history of world societies, 11 th edition, 2018, kap. 9, 16 21 (kap. 18 fr.o.m. s. 517). För gruppspecifikt schema, med tider och lokaler för seminarierna, se Mondo.
8 Delkurs 3: Världens historia II Delkursen består av sex föreläsningar och tre seminarier. I nedanstående översiktsschema är undervisningstillfällena uppdelade i tre litteraturblock. Den angivna litteraturen gäller alltså för två föreläsningar och ett följande seminarium. Det är särskilt viktigt att all litteratur är läst när ni kommer till seminariet. Föreläsning 1 Må 26/2 kl. 10-12 Hörsal 11 Johan Svanberg Arbete och produktion i förändring I föreläsningen diskuteras den så kallade industriella revolutionens bakgrunder (t.ex. den agrara utvecklingen) och industrialiseringens utveckling och följder över tid. Föreläsningen tar utgångspunkt i 1700-talets Storbritannien och följer utveckling fram till 1900-talet, med särskilt fokus på USA och Tyskland under den så kallade andra industriella revolutionen. Föreläsning 2 Ti 27/2 kl. 10-12 Hörsal 11 Johan Svanberg Imperialism och stormaktsrivalitet Föreläsningen tar upp bakgrunder och drivkrafter till det sena 1800-talets imperialism och diskuterar processens förlopp över tid, i framförallt ett politiskt och ekonomiskt perspektiv. I det sammanhanget diskuteras den europeiska stormaktsrivaliteten, från 1870-talet och fram till första världskriget. Seminarium 1 On 28/2 Allen, Global economic history, 2011, s. 27 90, 114 130; Marks, Den moderna världens ursprung, 2004, kap. 4 Sammanfattning; McKay, A history of world societies, 11 th edition, 2018, kap. 22 23, 25 26. Föreläsning 3 To 1/3 kl. 10 12 Hörsal 8 Leos Müller Nationalismen och nationalstaten 1800- och 1900-talens historia belyses i föreläsningen genom nationalismens och nationalstatens utveckling. Fokus ligger främst på Europa, men när det gäller 1900-talet diskuteras nationalstaten i ett globalt perspektiv. Relationen mellan statsbyggande, demokrati, medborgarskap och nationalism problematiseras. Föreläsning 4 Må 5/3 kl. 13-15 Hörsal 4 Elisabeth Elgán Världskrigens tid Föreläsningen behandlar tiden 1914 1945 och lyfter framför allt fram de båda världskrigens orsaker, händelseförlopp och konsekvenser, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Seminarium 2 Ti 6/3 Browning, One day in Józefów. Initiation to mass murder, 1995; Karlsson, Med folkmord i fokus, 2008, s. 65 86; McKay, A history of world societies, 11 th edition, 2018, kap. 24, 27 30.
9 Föreläsning 5 On 7/3 kl. 10 12 Hörsal 8 Johan Svanberg Kalla kriget I föreläsningen diskuteras kalla krigets innebörd och uppkomst i Europa efter andra världskriget. Vidare behandlas kalla krigets globalisering under 1950-talet och utveckling över tid med konflikter utanför Europa (exempelvis Koreakriget, Kubakrisen och Vietnamkriget), samt vägen mot kalla krigets slut. Föreläsning 6 To 8/3 kl. 13 15 Hörsal 4 Hossein Sheiban Avkoloniseringen och efterkrigstidens politiska normer I denna avslutande föreläsning behandlas avkolonialisering ur ett globalhistoriskt perspektiv. Fokus ligger på det parallella nedmonterandet av imperier som politiska system och av skillnadstänkande som accepterad politisk princip. Kronologiskt tas utgångspunkt i perioden efter andra världskriget men de historiska trådarna dras bakåt, till upplysningstiden och dess motsägelsefulla politiska idéarv. Seminarium 3 Ti 13/3 Allen, Global economic history, 2011, s. 91 113, 131 153; McKay, A history of world societies, 11 th edition, 2018, kap. 31 33. För gruppspecifikt schema, med tider och lokaler för seminarierna, se Mondo.
10 Examination Delkurserna examineras genom skriftliga prov (salstentamen) i slutet av respektive kurs, samt genom aktiv närvaro på seminarierna. Vid båda tentamenstillfällena får du tre essäfrågor, varav du ska välja två att besvara. Du har vid båda tillfällena fem timmar till ditt förfogande för att skriva två essäer om 600 900 ord vardera (eller cirka 3 handskrivna sidor vardera). Du skriver dina essäer individuellt och samarbete med andra studenter är inte tillåtet. Frågorna bygger på men är inte identiska med de seminariefrågor som har behandlats under respektive delkurs. Dina essäsvar ska visa förmåga att såväl återge och analysera större sammanhang i en tydlig framställning, som förmåga till konkretisering med relevanta och korrekta fakta och tidsbestämningar. Din diskussion ska utgå från kurslitteraturen. Rena faktauppräkningar accepteras inte! DELKURS 2 SKRIFTLIGT PROV: torsdagen den 22 februari kl. 9 14 i Ugglevikssalen. OBS! Ingen föranmälan. Tillfället är endast till för förstagångsregistrerade på denna kurs. Omtenta tisdagen den 3 april kl. 11 16 i Laduvikssalen. Anmälan via minastudier.su.se senast 1 vecka innan. DELKURS 3 SKRIFTLIGT PROV: tisdagen den 20 mars kl. 9 14 i Ugglevikssalen. OBS! Ingen föranmälan. Tillfället är endast till för förstagångsregistrerade på denna kurs. Omtenta torsdagen den 19 april kl. 9 14 i Ugglevikssalen Anmälan via minastudier.su.se senast 1 vecka innan.
11 Betygssättning och betygskriterier Betygssättning av respektive salsskrivning sker enligt en sjugradig, målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För att uppnå de olika betygen krävs följande: Delkurs 2: Världens historia I A B + nyanserad problematisering av utvecklingen med uppslagsrik koppling till historievetenskapliga begrepp och världshistoriska sammanhang. B C + argumenterande framställning med analytiska inslag. C D + tillhandahåller exempel med välmotiverade jämförelser. Väl strukturerad framställning. D E + ger en mer utförlig redogörelse med flera jämförande inslag. E Redogör för och resonerar på ett acceptabelt sätt om politiska och ekonomiska förändringsprocesser med fokus på äldre tid, samt historisk kronologi och geografi. Diskuterar olika skeden av världshistorien utifrån historievetenskapliga begrepp, samt jämför den historiska utvecklingen i olika delar av världen. Ger tillräckligt med relevanta exempel från kurslitteraturen. Acceptabel språklig framställning. Fx Brister på en eller flera av följande punkter: Presenterar en bristande redogörelse för temat. Ger för få exempel. Oklara eller otillräckliga resonemang. Svårförståelig språklig framställning. F Presenterar en helt otillräcklig redogörelse. För godkänt betyg på kursen krävs också att studenten deltar aktivt och är förberedd vid seminarier och gruppdiskussioner. Delkurs 3: Världens historia II A B + nyanserad problematisering av utvecklingen med uppslagsrik koppling till historievetenskapliga begrepp och världshistoriska sammanhang. B C + argumenterande framställning med analytiska inslag. C D + tillhandahåller exempel med välmotiverade jämförelser. Väl strukturerad framställning. D E + ger en mer utförlig redogörelse med flera jämförande inslag. E Redogör för och resonerar på ett acceptabelt sätt om politiska och ekonomiska förändringsprocesser med fokus på modern tid, samt historisk kronologi och geografi. Diskuterar olika skeden av världshistorien utifrån historievetenskapliga begrepp, samt jämför den historiska utvecklingen i olika delar av världen. Ger tillräckligt med relevanta exempel från kurslitteraturen. Acceptabel språklig framställning. Fx Brister på en eller flera av följande punkter: Presenterar en bristande redogörelse för temat. Ger för få exempel. Oklara eller otillräckliga resonemang. Svårförståelig språklig framställning. F Presenterar en helt otillräcklig redogörelse. För godkänt betyg på kursen krävs också att studenten deltar aktivt och är förberedd vid seminarier och gruppdiskussioner.