Enhet Enheten för kunskapsuppbyggnad Handläggare Jonas Nordin Datum 2018-05-31 Dnr 6.6-2018-58 Protokoll (2018:2) från Kungliga bibliotekets forskarråd Tid: 31 maj 2018, kl. 13.00 16.00 Plats: Kungliga biblioteket, Humlegården, Lindgrenrummet Närvarande: Anders Burman, Södertörns högskola Ulrika Dahl, Uppsala universitet Anna Dahlgren, Stockholms universitet Moa Ekbom, Göteborgs universitet Lars Ilshammar, KB, adjungerad Åsa Jernudd, Örebro universitet Marie Lennersand, Riksarkivet Gustaf Nelhans, Högskolan i Borås Jonas Nordin (sekr.), KB Kenneth Nyberg, Göteborgs universitet Mekonnen Tesfahuney, Karlstads universitet Anmält förhinder: Elisabeth Elgán, Rasmus Fleischer, Ylva Hasselberg, Anja Hirdman, Ola W. Jensen, Johannes Rudberg 1. Mötets öppnande Dagens ordförande Marie Lennersand förklarade mötet öppnat. 2. Dagordningens godkännande Den aviserade dagordningen godkändes utan förändringar. 3. Presentation av nya ledamöter De nya och gamla ledamöter som var närvarande presenterade sig själva och berättade om sina intressen och förväntningar på Forskarrådets verksamhet. POST / MAIL BESÖK / VISITS TEL / PHONE FAX E-POST / MAIL / WEB Box 5039 SE-102 41 Stockholm Humlegården, Stockholm +46 10 709 30 00 +46 10 709 39 25 kungl.biblioteket@kb.se www.kb.se SWEDEN Karlavägen 100, Stockholm Org.nr. 202100-1710
4. Protokoll från föregående möte Inget fanns att erinra om föregående protokoll, som därmed lades till handlingarna. På fråga meddelades att Forskarrådets gamla protokoll skall finnas tillgängliga på webben <http://www.kb.se/bibliotek/forum-fornationell-bibliotekssamverkan-och-utveckling/forskarradet2/> men att uppgifterna där inte blivit uppdaterade på ett tag. Nordin lovade att ta tag i detta. 5. Utredningarna om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Beate Eellend, KB:s samordnare för öppen tillgång, berättade om det uppdrag KB fått från regeringen att främja öppen tillgång (bilaga 1). Uppdraget anknyter till regeringens forskningspolitiska mål och består av tre delar: samordningsuppdrag gällande öppen tillgång till vetenskapliga publikationer utarbeta bedömningskriterier (FAIR-principer) för att kunna mäta i vilken utsträckning vetenskapliga publikationer, som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering, uppfyller det nationella målet om att publiceras omedelbart öppet tillgängliga återrapportering om de totala utgifterna för vetenskaplig publicering för universitet och högskolor Dahl: Kommer det att göras studier som följer upp en eventuell ökad användning av forskningsresultat som blir öppet tillgängliga? Eellend: Ja, det görs redan och sådana studier kommer fortsätta att göras. Vi ser ganska snabba förändringar. I och med digitaliseringen ändras förväntningarna på vad som skall finnas tillgängligt på internet. Tesfahuney: Det finns också en global dimension av det hela det ger ökad global rättvisa om fler får tillgång till forskning. 2 (9)
Eellend fortsatte med att berätta om var de olika utredningsgrupperna befinner sig i sitt arbete och vad de har kommit fram till så här långt. Dahlgren: Förslaget om att öppen tillgång skall vara meriterande (som förordas i en av utredningarna) påminner om driften mot att sakkunniggranskade tidskriftsartiklar skall ses som mer meriterande än monografier. Jag är skeptisk till den sortens styrning och förordar bedömningar som utgår från innehållet och som är publiceringsneutrala. Lennersand: Jag tycker att det är intressant att journal impact factor av kompetenta och normalt kritiska forskare godtas som någon form av låst system som är optimerat och inte går att förändra. Man kan ju gemensamt bestämma sig för vilka kriterier som skall anses vara meriterande. Lek med tanken att man framställde publicering i låsta tidskrifter med hög journal impact factor som demeriterande! Vad skulle det få för effekt på publiceringskulturen? Tesfahuney: Det finns även en epistemologisk och en kulturell dimension av det hela: för många känns det bra och tryggt att publicera i en högt rankad tidskrift och man tänker inte på andra aspekter. Samtidigt skall man minnas att det är en mycket liten del av lärosätens budget som fördelas med hjälp av bibliometriska parametrar högt räknat 30 procent vilket får anses uppmuntrande i sammanhanget. Det innebär att det faktiskt kan lyckas att föra in andra styrmekanismer. Jernudd: Det är också bra att rörelsen verkar gå i samma riktning även internationellt. Det är nödvändigt eftersom forskningen är så internationaliserad. Burman: Jag ser ett problem för en hel del icke-kommersiella tidskrifter och mindre bokförlag, som bidrar med vitala delar av forskningskommunikationen inom vissa ämnen. Så som den befintliga publiceringskulturen är uppbyggd skulle en omedelbar omställning utifrån nuvarande position komma att bli besvärlig för dem. 3 (9)
Nordin: Denna omställning blir inte gratis, utan kommer att kräva investeringar det är något vi kommer att framhålla åtminstone i min utredning om vetenskapliga tidskrifter. Ilshammar: Allmänt kan sägas att det här är en fråga som måste tas på lite större allvar av beslutsfattarna än vad som kanske hittills skett. Förhoppningsvis kan de här utredningarna hjälpa till att illustrera hur sammansatt och komplex fråga det handlar om. Eellend: Ja, vi försöker att ta ett helhetsgrepp om publiceringslandskapet, vilket aldrig har skett förut. Ta en sådan enkel sak som att Kulturrådet har helt andra och motsatta parametrar för att fördela publiceringsstöd än vad Vetenskapsrådet har. Utbildningsdepartementet följer i mycket stor utsträckning de rekommendationer som förmedlas från Europeiska kommissionen, till exempel har utbildningsministern, tillsammans med övriga ministrar i EU, undertecknat gemensamma rådsslutsatser för öppen tillgång Dahlgren: Frågan om öppen tillgång framställs ofta som ett logistikproblem. Särskilt inom humaniora finns det långa traditioner och publiceringskulturer som måste bevaras. Men eftersom det i allt väsentligt är forskarna som utför det intellektuella arbetet skulle man ganska enkelt kunna lyfta ut hela tidskrifter med redaktioner från de kommersiella förlagen och överföra dem till andra plattformar om sådana fanns. Nordin: Det finns redan sådana exempel. Dahl: Det är problematiskt att det befintliga meriteringssystemet premierar vissa publiceringsformer utan hänsyn till ämnesspecifika behov och traditioner. Jag ser redan nu hur många unga forskare uteslutande vänder sig till tidskrifter för att det är på så sätt man enklast tjänar in meritpoäng. Tänk er en framtid där all forskning måste kunna presenteras på 6 000 ord. Det vore förödande! 4 (9)
Lennersand: Man beaktar inte alltid de olika formatens förutsättningar. En öppet tillgänglig pdf-fil på 200 sidor må vara sökbar, men den är inte läsbar! Eellend: Numera handlar inte all kunskapsinhämtning om att läsa forskning, det kan också handla att databehandla stora textmängder. Nordin: Och det kommer vi snart att få höra mer om av Pelle Snickars! 6. KBlab: utredning om ett nationellt datalabb för humanvetenskaplig forskning Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och KB:s särskilde utredare angående inrättande av ett digitalt humanioralaboratorium på KB, presenterade sitt pågående arbete (bilaga 2). Utredningen verkställs inom tidsspannet 1 januari 30 september 2018. Digital humaniora har blivit ett samlingsnamn för forskningsinriktningar som kännetecknas av systematisk användning av digitala verktyg och analysmetoder och där metodutveckling i regel sker med tvärvetenskapliga frågeställningar i samarbete med utvecklare och programmerare. Rörelsen inom digital humaniora går allt mer från tillgängliggörande till analys av källmaterial. Snickars utredning är en förstudie för att belysa möjligheter och utmaningar med ett digitalt humanioralabb på KB. Liknande strukturer finns exempelvis på nationalbiblioteken i Nederländerna och Storbritannien. Snickars har pratat med forskare och bibliotekarier runtom i landet och på KB om vad de förväntar sig. En allmän reflektion så här långt är att KB borde arbeta på att bli en aktör som kan svara mot ett ökat forskningsintresse för att arbeta med storskaliga dataset. KB borde också lägga mer kraft på att få digitaliserade samlingar forskningsbara som stora dataset. En framtida labbverksamhet bör inte bara ses som en tjänst åt externa användare, utan också som en utvecklings- och innovationsmotor. Snickars föreslår därför att KB allra minst borde rekrytera en 5 (9)
datakurator och en dedikerad IT-utvecklarresurs på heltid. Han förordar även att KB skapar forskningsintresse genom att verka för community building, möjligen i samarbete med forskningsfinansiärer. Ekbom: Som jag förstår det sker mycket av digitaliseringen ute på lärosätena hur samordnar man sådant arbete? Snickars: Det är en mycket bra fråga! KB:s digitaliseringssamordnare Lars Björk håller via en enkätundersökning för närvarande på att inventera vilka typer av material som finns på olika institutioner runtom i Sverige. Ambitionen är att få in så mycket som möjligt av detta i en gemensam struktur under KB. Primärt vill KB ha en digital struktur för sina egna samlingar, men det finns inga skäl att göra samma arbete två gånger om ett material redan digitaliserats på annat håll. Inom kulturarvssektorn har det traditionellt funnits ett motstånd mot att hantera material som inte är egna samlingar detta snäva synsätt måste förändras. Vi berömmer oss för att vara teknikvänliga i det här landet, men när det gäller kulturarvsmaterialet har man kommit mycket längre i många andra länder. Dahlgren: Är det givet att koncentrationen i arbetet skall ligga på just stora dataset? Det finns ju andra sätt att dra nytta av digital tillgänglighet. Snickars: Det finns ingen uttalad begränsning till stora dataset, men det har tagit lite den vändningen. Visst finns det exempelvis bildmaterial och audiovisuella källor som kan behöva tillgängliggöras bättre som enskilda objekt, men det är kanske inte det som är mest prioriterat i vårt arbete. Lennersand: Det är ett problem att så mycket av digitaliseringen är forskarstyrd. Från myndigheternas sida skulle vi vilja tänka mer i materialkategorier. När det gäller Riksarkivets material så är cirka 3 procent digitaliserat, men det som är förberett för storskalig datahantering är högst några promille. 6 (9)
Nyberg: Apropå att gå från access till analys, var ser du att vi står just nu? I något skede når man en kritisk brytpunkt där det digitala materialet riskerar att överutnyttjas på bekostnad av det som inte är digitaliserat. Nordin: De visualiseringar du visade företer också yttre likheter med bibliometriska sammanställningar, som ju från början var ett vetenskapssociologiskt instrument för att exempelvis studera forskarnätverk. I sådana studier är datainsamlingen utgångspunkten för en analys. När bibliometri används som evalueringsinstrument tenderar datapaketet däremot att bli slutresultatet. Finns det inte en risk att man förförs av snygga grafer och glömmer analysen? Snickars: Jag har varit med så länge att jag vet att det kan vara lätt att förledas av de stora materialsammanställningarnas synbara elegans, men jag tror också att detta är barnsjukdomar som kommer att lägga sig när de digitala arbetsmetoderna blir mer etablerade. Lennersand: En annan tråkig aspekt är när hanteringen av forskningsdata kommer i konflikt med GDPR och annan personuppgiftslagstiftning. När GDPR började gälla häromveckan var Riksarkivet tvunget att omedelbart kapa tillgången till 37 miljoner digitala bilder. En annan tendens vi märkt är att när forskare själva bidrar med medel till digitalisering vill de gärna hålla på filerna tills deras egna projekt är klara och de kan göra anspråk på de offentliggjorda resultaten. Nordin: Det skiljer sig ju i grunden inte från hur vi arbetar även från myndighetshåll. Vi vill normalt inte heller släppa några filer innan vi har byggt färdigt en eller annan tjänst. Fram till dess kan de digitala filerna betraktas som arbetsmaterial. 7. Övriga frågor a) Aktuella projektansökningar Nordin presenterade de ansökningar som förberetts till Vetenskapsrådets utlysning Projektbidrag för digitalisering och 7 (9)
tillgängliggörande av kulturarvssamlingar och där KB på ett eller annat sätt varit inblandat. Det handlar om två ansökningar där KB är medsökande och tio där KB ställer sina samlingar till förfogande. KB medsökande: 1. Den politiska kedjan (KB, Riksarkivet, Göteborgs universitet) 2. Samisk audiovisuell samling (KB, Stockholms universitet, Umeå universitet) KB samarbetspartner: 3. Welfare State Analytics: Text Mining and Modelling Swedish Politics, Media & Culture (Umeå universitet) 4. Digital access, inventering, kartläggning analys och utbildning med rörliga bilder på distans (Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola) 5. Latinska handskrifter (Stockholms universitet, Uppsala universitetsbibliotek) 6. Isländska handskrifter (Stockholms universitet, Uppsala universitet) 7. Litteraturkritik i svensk dagspress 1945 2017 (Uppsala universitet) 8. Migration i rörelse: Pressarkivet som dansarkiv (Göteborgs universitet) 9. Kartläggarna 2.0: Maskinläsning & text mining av teknikens borgerliga offentlighet under det transnationella svenska industriella genombrottet, 1870 1920 (Kungl. Tekniska högskolan) 10. Att göra det visuella kulturarvet tillgängligt fotografers och filmares väg till arkiven (Göteborgs universitet) 11. Bibliotekssektorns digitaliseringspraktik (Linnéuniversitetet, Högskolan i Borås) 12. Sharing the Visual Heritage. Metadata, reuse and interdisciplinary research (Stockholms universitet) Huruvida alla dessa projektidéer verkligen lämnats in då ansökningstiden gick ut den 22 maj är i nuläget inte klart. Besked kommer i december 2018. 8 (9)
b) Nationella biblioteksstrategin Nordin delade ut det utkast till nationell biblioteksstrategi som presenterades av Erik Fichtelius den 8 maj. Fichtelius kommer till Forskarrådets nästa sammanträde för att diskutera utkastet. c) Demokratijubileet 2017 2022 Nordin berättade kortfattat om det fortsatta arbetet med att uppmärksamma hundraårsminnet av den svenska parlamentariska demokratins födelse. KB är en aktiv part i det nätverk som etablerats och har anställt historikern FD Karin Kvist Geverts, för att samordna detta arbete. Verksamheten delfinansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Webbplatsen <demokrati100.se>, som syftar till att bli en nationell samlingspunkt för demokratijubileet 2018 2022, kommer att lanseras i juni månad. 8. Nästa möte Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 12 oktober klockan 13 16. Vid protokollet: Justeras: Jonas Nordin Marie Lennersand 9 (9)