SKÖTSELPLAN FÖR NATUROMRÅDEN

SKÖTSELPLAN FÖR NATUROMRÅDEN INOM DETALJPLAN FÄLTET 4 M.FL. 2018-06-28

SKÖTSELPLAN FÖR NATUROMRÅDEN inom Detaljplan Fältet 4 m.fl. KUND Victoria Park Karlskrona, Malmö AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Bergmästaregatan 2 WSP Sverige AB 791 30 Falun Besök: Bergmästaregatan 2 Tel: +46 10 7225000 wsp.com TACK Tack Anders Klar, kommunekolog på Karlskrona kommun, för hjälp med fältarbete, fotografier och engagemang!

INNEHÅLL 1 INLEDNING 4 2 SYFTE MED SKÖTSELPLANEN 4 3 BESKRIVNING AV OMRÅDET 5 naturvärden 5 Prioriterande bevarandevärden 6 4 LÄDERBAGGEN 7 Fridlysning 7 ekologi 7 5 SKÖTSELINSTRUKTIONER 8 Skötselområden 8 Skötselområde A 8 Skötselområde B 9 Skötselområde C 9 ALLMÄN Skötselinriktning 12 6 REFERENSER 13

1 INLEDNING Detaljplanen Fältet 4 m.fl. Lyckeby, möjliggör förtätning med flerfamiljsbostäder i ett redan befintlig bostadsområde. Inom planområdet förekommer två avgränsade naturområden, benämnda A och B i figur 1. Övriga grönytor utgörs av klippta gräsmattor med i huvudsak yngre lövträd. Tack vare förekomst av läderbagge och skyddsvärda träd bedöms områdena ha mycket höga naturvärden. Idag är båda områdena dock under igenväxning och naturvårdande insatser krävs för att de höga naturvärdena ska bevaras. A B Figur 1. Flygbild över planområdet. Värdefulla naturområden/skötselområden är inringade och markerade med A och B. 2 SYFTE MED SKÖTSELPLANEN Denna skötselplan har tagits fram i samband med framtagande av detaljplan Fältet 4 m.fl. och syftar till att stärka och bevara områdets naturvärden, framförallt med hänsyn till läderbaggens livsmiljö. För att säkerställa läderbaggens förutsättningar att långsiktigt kunna fortleva i området har tydliga skötselkriterier tagits fram för de två avgränsade naturområdena samt för viktiga solitärträd i området.

3 BESKRIVNING AV OMRÅDET NATURVÄRDEN Grönområden i bebyggda områden fyller många olika funktioner. Exempelvis kan träd ge skugga, dämpa buller, skärma av bostadsområden på ett funktionellt sätt samt förbättra luftkvalitén. Grönområden bidrar även till rekreation och friluftsliv samt mental återhämtning och välbefinnande. Natur-/grönområden kan också hysa biotoper som kan ha betydelse för olika arter samt utgöra spridningskorridorer för en mängd olika arter exempelvis insekter och fladdermöss. I planområdet har två värdefulla ädellövskogsmiljöer avgränsats dels ett mindre område i väster (område A) och dels en kulle i planområdets södra delar (område B), se figur 1. Övriga grönytor i planområdet utgörs av klippta gräsmattor med i huvudsak yngre lövträd. Dock finns ett antal värdefulla träd även i de öppna gräsytorna, både gamla grova individer och yngre potentiella efterträdare. Område A har inslag av ask, alm, ek och lönn. Området har vuxit igen med sly och buskar. De största askarna är cirka 1 m i diameter och klassas därmed som jätteträd enligt Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för skyddsvärda träd. I området återfinns också en mycket grov, död ekstam. I öster avgränsas området av en stenmur. Figur 2. Sydvästra delen av område B. Stor äldre ek skymtar i bakgrunden. I område B återfinns ett flertal grova träd samt ask, skogslönn, rönn och oxel. En solitär (fristående) ek med en stamdiameter på 50 cm är karaktärsdanande för området. I ett av träden i detta område har man påträffat spillning från läderbagge och flera av träden i dungen kan vara betydelsefulla för arten. Förutom läderbagge har man även påträffat lönnlav,

nejlikrot, järnek, murgröna, fågelbär, slån, nypon samt hassel där vissa exemplar är att betrakta som grova. Även här är området igenväxt med buskar och sly. Övriga grönytor utgörs av klippta gräsmattor med yngre lövträd. Både område och A och B bedöms ha mycket högt naturvärde tack vare förekomst av värdefulla jätteträd samt att spår av läderbagge i område B. Båda områdena saknar idag skötsel. Eftersom båda naturområdena idag i varierande grad är igenväxta bedöms det föreligga en risk att läderbaggen på sikt inte kan fortleva i området och åtgärder krävs. PRIORITERANDE BEVARANDEVÄRDEN Skyddsvärda träd Det prioriterade bevarandevärdet bedöms vara förekomst av läderbagge och skyddsvärda träd. Med skyddsvärda träd avses jätteträd, hålträd, hamlade träd och träd som hyser naturvårdsarter. I Åtgärdsprogrammet för Skyddsvärda träd, Naturvårdsverket rapport 5411, pekas fem specifika trädmiljöer ut som särskilt viktiga: Grova gamla ekar Gårdsmiljöer Parker och kyrkogårdar Alléer och vägnära träd Hamlade träd. Det vanligaste hotet mot skyddsvärda träd är förutom avverkning igenväxning. Ekarnas vitalitet försämras när mer konkurrenskraftiga träd växer in i ekens krona. I igenväxta områden förkortas ekarnas livstid avsevärt. Att åtgärda gamla grova ekar, i synnerhet i bebyggda miljöer, bidrar därmed också till måluppfyllelsen för åtgärdsprogrammet. Läderbagge Även läderbaggen omfattas av ett åtgärdsprogram (Naturvårdsverket, rapport 6616). Naturvårdsverket bedömde 2007 att läderbaggens bevarandestatus var dålig. Utbredningsområdet bedömdes vara gynnsam men populationen och artens livsmiljö bedöms vara dålig. Det största bevarandebehovet är förbättring av dess utbredningsområde och kvalitén på dess livsmiljö. Främsta hoten utgörs av: Igenväxning kring läderbaggeträd samt potentiella framtida räd (främst ekar) som konkurreras ut och dör innan de uppnår den ålder de börjar få håligheter med mulm. Beskuggning av håligheter påverkar även mikroklimatet negativt. Avverkning av hålträd i parkmiljöer då de ofta betraktas som riskträd. Avverkning av äldre träd som kan utveckla mulm och håligheter. Kontinuitetsbrott, dvs generationsglapp mellan hålträd med mulm till följd av brist på efterträdare, vilket innebär en framtida förlust av livsmiljöer. Fragmentering i landskapet som försvårar spridning till nya lokaler samt genetiskt utbyte mellan olika populationer.

4 LÄDERBAGGEN FRIDLYSNING Läderbaggen är fridlyst enligt 4 Artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren, det vill säga både ägg, larver och imagos (vuxna individer). Den kontinuerliga ekologiska funktionen i biotoperna måste bibehållas för att bevarandestatusen hos arten i fråga ska kunna upprätthållas. EKOLOGI Läderbaggen (Osmodera eremita) hör till skalbaggsfamiljen bladhorningar (Scarabaeidae). Dess larver lever mulm som finns i grova hålträd, oftast ek. De vuxna individerna lever endast någon månad under slutet av sommaren. Läderbaggen kan flyga men får betraktas som en hemkär art som sällan förflyttar sig längre sträckor än några hundra meter och den är därför känslig för fragmentering av sin livsmiljö. I parningstid avger hannen feromoner som lockar till sig honor. Han får en karaktäristisk doft som påminner om garvat läder eller persika och ofta kan man känna doften vid ett träd utan att se själva skalbaggen. Efter parningen lägger honan sina ägg i mulmen. Under de kommande 3-4 åren utvecklas larverna i mulmen innan de slutligen förpuppar sig. Uppgifterna på antalet läderbaggelokaler i Sverige varierar men mellan 350-400 lokaler tros finnas. I cirka 30% av lokalerna har man inte påträffat några vuxna individer på närmare 30 år. Det finns därmed en risk att arten försvunnit från flera platser. Läderbaggen är klassad som nära hotad (NT) i Artdatabankens rödlista 2015.

Figur 3. Läderbagge, fotograf Anders Klar. 5 SKÖTSELINSTRUKTIONER SKÖTSELOMRÅDEN Planområdet har delats in i tre skötselområden med avseende på skyddsvärda träd och läderbagge. Det finns även andra grönytor som exempelvis gräsmattor men de omfattas inte av denna skötselplan då de inte kräver särskilda skötselinsatser. Område A och B (samma som i figur 1) är två dungar medan skötselområde C omfattar skyddsvärda solitära träd benämnda C16, C21-23 i tabell 1. Samtliga skyddsvärda träd återfinns i tabell 1. Där anges trädslag, diameter, vitalitet och särskilda noteringar. Trädens placering i området framgår av figur 4. Fotografier och fotokarta återfinns i bilaga 1. Nedan följer korta beskrivningar över områdenas skyddsvärda träd och allmänna skötsel. För specifika åtgärder vid frihuggning hänvisas till allmän skötselinriktning i avsnittet ovan. Arbetena bör utföras av arborist. Skötselområde A Skötselområde A består av totalt sju skyddsvärda träd varav fem är askar och två ekar. Ek nummer 7 är i behov av frihuggning. För övriga träd och området i stort är det gallring av sly och buskar som är största skötselbehovet. Vid den döda eken med nummer 4 finns stackmyror som regelbundet måste kontrolleras så de inte invaderar hålträd i området. Läderbagge eller spillning efter läderbagge har ännu inte påträffats i området men under förutsättning att skötselinriktningen följs så ökar möjligheterna för arten att sprida sig till området. Minst en mulmholk ska placeras ut i området.

Skötselområde B I område B finns 12 utpekade skyddsvärda träd och till skillnad från område A dominerar här eken. Träden här kräver mer riktad skötsel än i område A då 11 av 12 träd är i behov av frihuggning. Det är också här läderbaggen har påträffats och där åtgärder ska prioriteras. Två av de 12 träden är döda men ändå i behov av frihuggning då mulmlevande arter i första hand inte är beroende av att trädet lever utan att det finns en hålighet med mulm med rätt mikromiljö. Mikromiljön påverkas av om trädet är solbelyst eller inte. Det har därför bedömts som lämpligt att frihugga även de två döda träden. På flera av ekarna växer murgröna och murgrönan måste tas bort på träd nr 11. Detta får inte göras under sommartid utan ska genomföras på hösten. Anledningen är att det finns en risk att det kan sitta läderbaggar i murgrönan och river man bort den kan individer dödas. Tre av de tolv träden har pekats ut som ersättningsträd och ska långsiktigt skötas så att de kan utvecklas och bli jätteträd med höga naturvärden. Minst en mulmholk ska placeras ut i området. Skötselområde C Förutom de skyddsvärda träden i område A och B har fyra skyddsvärda solitära träd påträffats inom planområdet, träd nummer 16 samt 21-23. Två av dessa är generationsträd som ska tillåtas vara kvar i området och på sikt utveckla höga naturvärden. Tack vare deras fria lägen har de mycket goda förutsättningar att utveckla sina naturvärden på sikt. Träd nr 23, en mycket grov ek, är i behov av frihuggning.

Tabell 1. Skyddsvärda träd i planområde. Skötselområde Nr Diameter (ca cm) Vitalitet Åtgärd Övrigt Trädslag A 1 Ask 60 50-25 gallring A 2 Ask 50 50-25 gallring A 3 Ask 100 100-75 gallring A 4 Ek 150 0 gallring Låga, platticka, stackmyra A 5 Ask 60 100-75 gallring A 6 Ask 60 100-75 gallring A Murken, bark bara på ena sidan 7 Ek 150 75-50 frihuggning B 8 Ek 100 0 frihuggning B 9 Ek 110 100-75 frihuggning murgröna på trädet B 10 Ek 60 0 frihuggning murgröna på trädet B murgröna på trädet, läderbagge 11 Ek 60 75-50 frihuggning B 12 Ek 110 75-50 frihuggning murgröna på trädet B 13 Ek 25 100-75 frihuggning ersättningsträd B 14 Ek 25 100-75 frihuggning ersättningsträd B ersättningsträd, står intill 30 cm fågelbär 15 Ek 40 100-75 frihuggning C 16 Ek 50 100-75 solitär ersättningsträd B 17 Ek 110 100-75 frihuggning Murken, hästmyra B 18 Ek 100 50-25 frihuggning B Flera klena stammar (ev stubbskott) 19 Alm 10 100-75 gallring B 20 Ek 100 75-50 frihuggning Murken, mycket mulm C 21 Alm 50 100-75 solitär C 22 Ek 25 100-75 solitär ersättningsträd C 23 Ek 130 100-75 frihuggning

Figur 4. Skyddsvärda träd i planområdet.

ALLMÄN SKÖTSELINRIKTNING Syftet med skötseln av de två naturområdena är att friställa skyddsvärda träd och ge en bättre levnadsmiljö för läderbaggen. Nedan listas övergripande skötselråd: Inga skyddsvärda träd, markerade i figur 4 får avverkas utan att kontakt först tagits med Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Minst två mulmholkar ska sättas upp i anslutning till skyddsvärda träd och detta ska göras efter att platsen för holkarna röjts på sly. Förslagsvis sätts minst en holk vardera i område A och B. För att inte chocka träd som är kraftigt igenväxta ska frihuggning (röjning) kring i vissa fall göras successivt i två steg med några års mellanrum. Vid successiv frihuggning ska träd som växer in i det skyddsvärda trädets krona tas i första fasen av frihuggningen. Frihuggning ska främst omfatta konkurrenskraftiga träd inom 4 m från trädkronans gräns. Är det skyddsvärda trädets krona reducerad kan man uppskatta den tidigare kronutbredningen och ha den som ett vägledande mått vid frihuggning. Frihuggning och röjning ska främst fokuseras så att syd- och västvända sidor på träden blir solbelysta. Om två skyddsvärda eller flera skyddsvärda träd står inom varandras påverkansområde båda de skyddsvärda träden stå kvar. Efter röjning bör regelbunden kontroll efter stackmyror ske vid de skyddsvärda träden. Stackmyror kan invadera ekar efter frihuggning med negativa följder för skalbaggsfauna. Träd som hyser läderbagge ska friläggas från murgröna i det fall murgrönan växer in så pass mycket över håligheter och stam att det påverkar mikroklimatet i trädet. Döda stående träd kan fortsatt hysa värdefull fauna under många år efter att de dött och bör därför alltid lämnas kvar. Vid risk för nedfallande grenar kan grova grenar kapas och lämnas kvar på marken som ved. Död ved kan vid behov också tillföras området utifrån. I det fall det bedöms vara nödvändigt att plantera träd, främst ek, ska inhemska plantor/träd planteras. Beskärning (kronavlasting) ska göras av trädvårdskunnig exempelvis arborist. Skötselplanen ska ses över vart 5:e år.

6 REFERENSER - Artdatabanken, artfaktablad Läderbagge, Ranius, Thomas 2006 rev. Håkan Ljungberg 2015. Artportalen, www.artportalen.se Naturvårdsverket,Åtgärdsprogram för skyddsvärda träd 2012-2016, rapport 6496 Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för läderbagge 2014-2018, rapport 6616 Naturvårdsverket, Läderbagge, Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2, NV-01162-10, beslutat 20 jan 2011 Bilagor: 1 Fotografier på skyddsvärda träd med fotokarta

VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. wsp.com WSP Sverige AB Bergmästaregatan 2 791 30 Falun Besök: Bergmästaregatan 2 T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com