Asylenparken Biologisk utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan av detaljplanen

Transkript

1 Asylenparken 2013 Biologisk utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan av detaljplanen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 2 Metod och genomförande 2 Resultat och diskussion 4 Träd som kommer att påverkas av detaljplanen i Asylenparken! 4 Övriga träd i Asylenparken! 6 Övriga trädmiljöer i Vadstena! 8 Slutsats 12 Referenser 12 Skriftliga referenser! 12 Digitala referenser! 13 Bilaga 13 På uppdrag av: Utfört av: Projektledare: Kvalitetsgranskning: Foton: Intern projektkod: Sten Gustafsson, Vadstena fastighets AB, Hovsvägen 2C, Vadstena Calluna AB, Linköpings slott, Linköping. Tel +46!13-12!25!75. Fax +46!13-12!65!95. Org.nr Håkan Andersson (Calluna AB), hakan.andersson@calluna.se tel Anna Sandström Håkan Andersson, Calluna AB om inget annat anges. HAN0070 Detta dokuments datum:

3 Sammanfattning I juni 2013 kontaktades Calluna Vadstena Fastighets AB, som efterfrågade en undersökning i en del av Asylenparken, Vadstena, där några bostadshus med tillhörande parkeringsplatser planeras. Syftet med undersökningen var att ta fram en biologisk utredning av de befintliga förhållandena och att göra en bedömning av hur detaljplanen skulle påverka naturvärdena i parken. Detaljplanen kommer endast att få en liten påverkan på organismer knutna till gamla träd i Asylenparken. De träd som direkt påverkas intar inte en särställning för naturvårdsintressanta insekter och kryptogamer. Påverkan av bostadsbebyggelse kan komma att bli större om träd som kommer att stå kvar då husen byggs senare tas bort då de bedöms som riskträd, eller medför annan olägenhet, för de boende. I ett större perspektiv, Vadstenas samlade trädbestånd, kommer byggnation i Asylenparken endast att ge en liten påverkan eftersom det finns trädmiljöer med betydligt större naturvärden i Vadstena, t.ex. Slottsparken, Klosterparken och Kungs Starby. Ett färre antal äldre träd i Vadstena försämrar dock den långsiktiga överlevnaden för organismer knutna till gamla träd, främst kryptogamer och vedlevande insekter. Av den anledningen är det viktigt med en plan som tar tillvara den här typen av naturvärden. Detta är särskilt viktigt då flera trädslag har det svårt idag (alm, ask) och bestånden av dessa trädslag kan i en nära framtid starkt decimeras. Att bevara arter knutna till gamla träd i Vadstena är viktigt eftersom Vadstena är isolerat och återkolonisation kommer för många arter att bli problematiskt. Inledning I juni 2013 kontaktades Calluna av Sten Gustafsson, Vadstena Fastighets AB, som efterfrågade en undersökning i en del av Asylenparken, Vadstena, där några bostadshus med tillhörande parkeringsplatser planeras. Syftet med undersökningen var att ta fram en biologisk utredning av de befintliga förhållandena och att göra en bedömning av hur detaljplanen skulle påverka naturvärdena i parken. Metod och genomförande Det första som gjordes var att de träd som var direkt påverkade av detaljplanen inspekterades. Vid trädinspektionen gjordes en bedömning av trädets värde för kryptogamer och vedlevande insekter som kan anses naturvårdsintressanta. Värdet, om något sådant bedömdes finnas, rangordnades i en tregradig skala där värdet 1 2

4 innebar att trädet har mycket höga naturvärden, värdet 2 att trädet har höga naturvärden, och värdet 3 att trädet har ett naturvärde. I klass 3 ingår också träd som har en sådan ålder att de inom en snar tid kan antas bli värdefulla för naturvårdsintressanta arter. Tabell 1. Klassning och den definition av klassen som använts vid denna inventering. Klassning Definition 1. Mycket högt naturvärde a. Det finns dokumentation om rödlistade arter kopplade till trädet, eller att rödlistade arter påträffades vid fältbesöket. b. Det finns starka indicier om att rödlistade arter kan förekomma, t.ex. att håligheter och andra strukturer har sådana kvaliteter att rödlistade vedinsekter kan antas leva där, eller att trädet är så pass gammalt att en mycket värdefull kryptogamflora kan förväntas. I dessa fall är kända fynd av rödlistade arter i närheten av stor betydelse. 2. Högt naturvärde a. Det finns dokumentation om att flera signalarter eller tidigare rödlistade arter är kopplade till trädet, eller att signalarter eller tidigare rödlistade arter påträffades vid fältbesöket. b. Det finns starka indicier om att flera signalarter eller tidigare rödlistade arter kan förekomma, t.ex. att att håligheter och andra strukturer har sådana kvaliteter att signalarter eller tidigare rödlistade arter kan förväntas, eller att trädet är så pass gammalt att en kryptogamflora med signalarter eller tidigare rödlistade arter kan förväntas. I dessa fall är kända fynd av signalarter eller tidigare rödlistade arter i närheten av stor betydelse. 3. Naturvärde a. Trädet är så pass gammalt eller har sådana strukturer att enstaka signalarter eller tidigare rödlistade arter skulle kunna förekomma. b. Trädet är så pass gammalt eller börjar få sådana strukturer att det inom en snar (inom ett eller ett par decennier) framtid kan hysa signalarter eller tidigare rödlistade arter. Ingen klassning a. Trädet är ungt och saknar förutsättningar för naturvårdsarter. b. Trädet är relativt gammalt men det har ändå bedömts att strukturer värdefulla för rödlistade arter eller signalarter ligger långt fram i tiden (mer än två decennier). Därefter gjorde en liknande, men något snabbare, bedömning av övriga träd i Asylenparken. Anledningen till detta var att försöka utröna om de träd som kommer att påverkas av detaljplanen intar en särställning då det gäller värdefulla träd i Asylenparken. Till sist gjordes en snabb bedömning av övriga trädmiljöer i Vadstena. Anledningen till detta var att försöka få en uppskattning om i vilken omfattning det finns värdefulla träd i Vadstena, och hur Asylenparken ställer sig i en jämförelse med andra trädmiljöer i Vadstena. På så sätt skulle det kunna gå att få en ungefärlig uppfattning om hur 3

5 detaljplanen för Asylenparken skulle kunna påverka skyddsvärda kryptogamer och insekter i Vadstena. Kryptogamer är en sammanfattande benämning för mossor, lavar och svampar. Begreppet naturvårdsintressant art omfattar i det här sammanhanget rödlistade arter, tidigare rödlistade arter och signalarter. Rödlistade arter är arter som anses hotade eller nästan hotade i Sverige (Gärdenfors 2010). I nämnda referens kan mer läsas om rödlistning och vad det kan innebära för naturvården. Tidigare rödlistade arter är som namnet antyder arter som har varit rödlistade (enligt Ehnström et al. 1993, Gärdenfors 2000 och 2005) men som inte längre är det. Många av dessa arter är fortfarande ovanliga och finns uppsatta på en inofficiell regional rödlista initierad av Länsstyrelsen i Östergötland. Signalarter används främst i mer ursprungliga skogsmiljöer, men i många fall fungerar begreppet signalart även i parkmiljöer. Signalarter visar på t.ex. lång kontinuitet av död ved, gamla träd eller hög luftfuktighet. Som referens har Nitare (2000) använts. Som underlag användes en bedömning av träd i Asylenparken genomförd av Träd & Landskap, Norrköping (2009) samt bedömning av träd genomförd av Nicklas Jansson, Länsstyrelsen i Östergötland (2013). Den enda inventeringen av vedlevande insekter som genomförts i Vadstena gjordes i Klosterparken 2004 (Askling 2004). Denna har använts för att få en uppfattning om insektsfaunan i Vadstenas parker. Dessutom har fynd inlagda på Artportalen använts för att få en uppfattning om fauna och flora i Vadstenas parker. Resultat och diskussion Träd som kommer att påverkas av detaljplanen i Asylenparken Träden som kommer att påverkas följer listan på träd som finns i Jansson (2013). En bedömning av träden enligt tabell 1 genomfördes. Se även bilaga 1 för trädens läge. Tabell 2. Träd som kommer att påverkas av en exploatering. De stamdiametrar som omnämns har hämtats från Träd & Landskap (2009). Trädnummer Art Klassning Kommentar 88 Parklind -- Stamdiameter 61 cm. 95 Avenbok -- Stamdiameter 44 cm. 112 Alm -- Stamdiameter 66 cm. 4

6 Trädnummer Art Klassning Kommentar 131 Parklind 3a Stamdiameter 36 cm. Början till mindre hålighet, intressant för enstaka naturvårdsarter. 132 Parklind -- Tvåstammig. Stamdiameter 62 cm. 133 Parklind 3a Stamdiameter 47 cm. Liten hålighet med mulm i snittyta, intressant för enstaka naturvårdsarter 134 Parklind -- Stamdiameter 40 cm. 135 Parklind -- Tvåstammig. Stamdiameter 51 cm. 139B Alm -- Stamdiameter 55 cm. 203 Ask 3b Stamdiameter 88 cm. Grovt träd som inom en snar framtid kommer att få värden för naturvårdsarter. Bilden visar lind nr 133. I den lilla stubben finns murken ved och en liten mängd mulm. Man kan anta att enstaka naturvårdsintressanta arter lever i trädet, men knappast några rödlistade arter. Trädet bedömdes därför som klass 3a. I tabellen ovan ser vi alltså att tre träd har naturvärden (klass 3). Två av dessa passar in i definitionen 3a och vi kan anta att om träden undersöks noggrannare skulle man 5

7 kunna hitta en eller ett par arter i kategorin signalarter eller tidigare rödlistade arter. Det sista trädet passar in i definitionen 3b och man kan anta att det inom ett par decennier finns strukturer i trädet som attraherar naturvårdsintressanta arter. Som vi kommer att se nedan intar dock inga av dessa träd en särställning då det gäller träd med naturvärden i Asylenparken. Övriga träd i Asylenparken Resten av träden i Asylenparken har besiktigats och klassats i den tregradiga skalan. I tabellen nedan har klass 3 delats upp i två kolumner, en för träd där det kan antas att enstaka naturvårdsintressanta arter kan hittas (3a), och en för framtidsträd (3b). Tabell 3. Träd med naturvärden i den övriga delen av Asylenparken. Eftersom det inte finns någon dokumentation om fynd av naturvårdsarter har träden i klass 1 och 2 specificerats som klasserna 1b och 2b. Klass 1b Klass 2b Klass 3a Klass 3b Hästkastanj 1 Alm 1 Alm 1 Alm 1 Lind 1 Bok 1 Avenbok 2 Hästkastanj 1 Hästkastanj 3 Björk 1 Lind 3 Lind 3 Ek 1 Oxel 1 Hästkastanj 3 Lind 4 I den övriga delen av Asylenparken, den del som inte kommer att påverkas av detaljplanen, påträffades 28 träd som bedömdes kunna hysa naturvårdsarter. Av dessa träd bedömdes fem som framtidsträd (klass 3b). 6

8 Bilden visar alm nr. 158 som nedtill har ett kraftigt savflöde. Savflöden attraherar en lång rad insekter, även sällsynta och rödlistade arter. Av den anledningen bedömdes almen som ett klass 2b-träd. Träd bedömda till klass 1 är dock betydligt mer värdefulla än träd som bedömts till klass 3. Någon form av viktning av träden behövs för att kunna jämföra olika träd och olika trädmiljöer med varandra. Genom att multiplicera antalet träd i varje klass med talen 4 (för klass 1), 2 (för klass 2) och 1 (för klass 3) får vi 2*4 + 9*2 + 17*1 = 43, jämfört med talet 3 för den del som kommer att påverkas av en exploatering. Det är med andra ord en ganska liten del av naturvärdena som direkt påverkas av detaljplanen. (Beräkningen av trädens värden ovan är inte någon vedertagen metod, utan bara ett sätt att vikta olika träd mot varandra, och på så sätt få ett hum om ett trädbestånds värde med avseende på vedlevande insekter och kryptogamer.) Sammanfattningsvis är det alltså ganska få träd, och inga träd som intar en särställning med höga eller mycket höga naturvärden som direkt påverkas av husbyggnad och nya parkeringsplatser. Många av träden med naturvärden som inte kommer att direkt påverkas av detaljplanen står dock så till att de när husen står färdiga med stor sannolikhet kommer att bedömas som riskträd, eller skapa annan olägenhet för de boende (beskuggning, lövfällning etc.) och då tas ner i ett senare skede. Hit hör t.ex. några träd med höga eller mycket höga naturvärden: Hästkastanj 144, Lind 166 och Lind 168. I parkmiljöer är det dock viktigt med säkerhet även när inte byggnader och de boende 7

9 direkt berörs. Riskträd ska tas bort men möjligheten att spara åtminstone delar av trädet bör övervägas från fall till fall. Min bedömning blir därför att detaljplanen innebär en liten påverkan på naturvärdena i Asylenparken. Denna påverkan kan förmodas öka då träd nära de färdiga husen bedöms som riskträd och tas ner. Denna påverkan kan t.ex. vara att lämpliga träd för naturvårdsintressanta arter försvinner, och därmed arternas livsmiljöer, eller att spridningen av naturvårdsintressanta arter försvåras för att lämpliga träd tas bort. Övriga trädmiljöer i Vadstena Övriga trädmiljöer i Vadstena besöktes och en liknande bedömning av träd gjordes. I det här fallet har ingen skillnad gjorts i tabellen mellan klasserna 3a och 3b. Tabell 4. Bedömning av övriga trädmiljöer i Vadstena Trädmiljö Klass 1 Klass 2 Klass 3 Poäng Bangolfbanan, söder om slottet Alm 1 Lind 2 3 Slottsparken, norr och öster om slottet, samt östra piren Alm 2 Ask 1 Hästkastanj 1 Alm 6 Björk 1 Hästkastanj 5 Alm 13 Ask 1 Björk 91 Lind 1 Klibbal 1 Hästkastanj 1 Lönn 1 Lind 3 Lind 8 Lönn 4 Lönn 3 Klosterparken, folkhögskolan Ask 5 Hästkastanj 1 Alm 1 Ask 1 Alm 1 Ask 6 61 Lind 1 Hästkastanj 1 Hästkastanj 2 Lönn 3 Lind 2 Pil 1 Lönn 4 Pil 4 Rödtornet Lind 2 Lind 4 8 Slottsmagasinet, västra piren Ask 1 Poppel 2 Ask 1 Hästkastanj 1 Ask 4 Hästkastanj 2 45 Oxel 1 Pil 4 Pil 4 Poppel 1 Poppel 2 Rönn 2 Kungs Starby Alm 1 Alm 5 Alm 7 61 Ek 5 Ek 5 Ek 10 Kvissbergs allé Lind 4 Lind Sammanställningen visar att Slottsparken har flest träd med naturvärden. Man kan enligt detta alltså anta att det också finns flest naturvårdsarter knutna till gamla träd i Slottsparken, jämfört med övriga trädmiljöer i tabellen ovan. Även parkmiljöerna kring klostret och folkhögskolan och har höga värden, liksom miljöerna kring Kungs Starby. 8

10 Kvissbergs allé kommer en bit efter, medan träden vid Rödtornet och kring bangolfbanan bedömts ha mindre värden. Några undersökningar av vedinsekter eller kryptogamer har inte genomförts och det finns inga inrapporterade fynd på Artportalen. Undantaget är en inventering av vedinsektsfaunan i Klosterparken som genomfördes 2004 (Askling 2004). Här påträffades en rödlistad art, samt ytterligare åtta arter som tidigare varit rödlistade (arterna redovisas i tabellen nedan). Inventeringen var dock liten och omfattade bara tre träd. Ett antagande måste göras att vedinsektsfaunan i Vadstena är mer värdefull än vad den inventering som gjorts visar. Tabell 5. I tabellen redovisas de naturvårdsintressanta arter som är kända från Klosterparken i Vadstena. En sökning efter naturvårdsintressanta arter på Artportalen gav bara ytterligare en art, bålgeting. Art Status Levnadssätt Quedius microps (en kortvinge) Prionocyphon serricornis (en mjukbagge) Trichoceble memnonia (en borstbagge) Tetratoma fungorum Blåvingad lövsvampbagge Abdera affinis Albrunbagge Prionychus ater (en kamklobagge) Mycetochara axillaris Större kamklobagge Aderus populneus Aspögonbagge Vespa crabro Bålgeting Tidigare rödlistad Tidigare rödlistad Tidigare rödlistad Tidigare rödlistad Tidigare rödlistad Tidigare rödlistad Tidigare rödlistad Rödlistad NT Tidigare rödlistad Lever i ihåliga träd, bl.a. i anslutning till gamla fågelbon och övergivna bisamhällen. Även hos myror (Palm 1963). Larvutveckling sker i vattenfyllda håligheter i lövträd, bl.a. bok, ek och alm (Baranowski 1994) Lever i murkna grenar och stammar där både larv och fullbildad skalbagge lever av andra insektslarver (ArtDatabanken Artinformation 2005) Utvecklingen sker i olika svampar, t.ex. björkticka, svavelticka och fjällticka på bl.a. björk, bok, ek, asp, sälg och lind (Ehnström 2001a). Utvecklingen sker i olika svampar, t.ex. alticka och sprängticka på bl.a. klibbal, gråal, hassel, björk och bok (Ehnström & Axelsson 2002). Arten påträffas under bark på gamla träd och i ihåliga lövträd. Larven är rovdjur (Lompe 2010) Larven utvecklas i murken ved, bl.a. i ihåliga träd av alm, bok, ek och asp (Lundberg 1997). Utvecklingen sker i svampangripen ved, ofta i anslutning till håligheter i bl.a. sälg, asp, lind, alm, ask och ek (Ehnström 2001b). Samhällen anläggs i ihåliga träd, ofta ek, men även en lång rad andra lövträd. Ibland även i byggnader eller fågelholkar. Den fullbildade getingen är rovdjur. 9

11 Arterna ovan är sådana som vi vet finns i Vadstenas parker. Samtliga arter kan förmodas vara spridda i Vadstenas parker, alltså inte bara i Klosterparken. Vilka trädmiljöer som skulle vara de mest värdefulla om inventeringar verkligen genomfördes får bli en spekulation. Troligen skulle Kungs Starby (och ekmiljöerna kring Folkets park, som inte besökts) komma högt upp. Den främsta anledningen till detta är god tillgång på gammal ek, ett trädslag som ofta hyser en värdefull fauna och flora. Att Slottsparken och Klosterparken skulle hysa många naturvårdsintressanta arter kan också förutsättas. En eller annan naturvårdsintressant art skulle förmodligen också påträffas i Asylenparken. De naturvårdsintressanta arterna som har påträffats i Vadstena är ganska få, och det handlar bara om en rödlistad art. Vi måste dock förutsätta att antalet naturvårdsintressanta arter är större, och att även antalet rödlistade arter är fler. Samtliga av de ovan nämnda arterna kan förväntas också i Asylenparken, men inte nödvändigtvis i de träd som behöver tas bort. Med resonemanget ovan vill jag försöka beskriva att detaljplanen kommer att få en ganska liten påverkan på naturvårdsintressanta arter i Asylenparken. Denna påverkan kan komma att öka om träd som inte direkt påverkas tas ner senare, eftersom de på något sätt anses medföra en risk när de står inom några tiotals meter från en byggnad. 10

12 Bilden visar en ihålig alm med mulm som står på den östra piren. Mulmträd av den här kvaliteten hyser nästan säkert rödlistade arter och har därför bedömts som ett klass 1- träd Det är dock viktigt att ta tillvara naturvärdena i Vadstenas parker. Ju fler träd som tas bort desto mindre utrymme blir det för organismer knutna till gamla träd. Spridningen mellan olika trädmiljöer försvåras också, och detta kan vara allvarligt eftersom många organismer knutna till gamla träd har en dålig spridningsförmåga. Orsakerna till att träd tas bort kan vara flera, t.ex. exploateringar, men också sjukdomar (almsjuka, askskottsjuka) eller träd som uppenbart är riskträd. En långsiktig planering av Vadstena trädbestånd, men avseende på den biologiska mångfalden kopplade till gamla träd, är därför av stor vikt. Detta är särskilt viktigt då flera trädslag har det svårt idag (alm, ask) och bestånden av dessa trädslag kan i en nära framtid starkt decimeras, och med dem de organismer som är knutna till dessa. Vadstena ligger, med avseende på äldre trädmiljöer, en smula isolerat ute vid Vättern, utan några tydliga spridningsstråk från andra miljöer med gamla träd. Av den anledningen kommer försvinnande av arter knutna till gamla träd att med stor 11

13 sannolikhet ge en permanent bortvaro, eftersom av avstånden är för stora för återkolonisation. Slutsats Detaljplanen kommer endast att få en mindre påverkan på organismer knutna till gamla träd i Asylenparken. De träd som direkt påverkas intar inte en särställning för naturvårdsintressanta insekter och kryprogamer. Denna påverkan kan komma att bli större om träd som kommer att få stå kvar då husen byggs senare bedöms som riskträd, eller medför annan olägenhet för de boende. I ett större perspektiv, Vadstenas samlade trädbestånd, kommer byggnation i Asylenparken endast att ge en liten påverkan eftersom det finns trädmiljöer med betydligt större naturvärden i Vadstena, t.ex. Slottsparken, Klosterparken och Kungs Starby. Ett färre antal äldre träd i Vadstena försämrar dock den långsiktiga överlevnaden för organismer knutna till gamla träd, främst kryptogamer och vedlevande insekter. Av den anledningen är det viktigt med en plan som tar tillvara den här typen av naturvärden. Detta är särskilt viktigt då flera trädslag har det svårt idag (t.ex. alm och ask) och bestånden av dessa trädslag kan i en nära framtid starkt decimeras. Att bevara arter knutna till gamla träd i Vadstena är viktigt. En viktig orsak till detta är att Vadstena ligger relativt isolerat på Östgötaslätten. Återkolonisation av arter som en gång försvunnit från Vadstena kommer för många arter, främst sådana som har en begränsad spridningsförmåga, att bli problematiskt. Detta innebär att ett försvinnande av en viss art riskerar att bli permanent. Referenser Skriftliga referenser ArtDatabanken Artinformation Artinformation Trichoceble memnonia. Gammal artinformation, stencil. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Askling, J PM angående naturvärden knutna till träd i Klosterparken, Vadstena. Calluna AB. Uppdragsgivare: Träd & Landskap, Norrköping. Baranowski, R Artfaktablad Prionocyphon serricornis. Reviderat 1999 av Bengt Ehnström. Gammalt artfaktablad, stencil. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström, B. 2001a. Artfaktablad Tetratoma fungorum - blåvingad lövsvampbagge. Gammalt artfaktablad, stencil. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 12

14 Ehnström, B. 2001b. Artfaktablad Aderus populneus - aspögonbagge. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström, B. & Axelsson, R Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström, B., Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å Rödlistade evertebrater i Sverige Databanken för hotade arter, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Jansson, N Trädbesiktning i parken i kvarteret Asylen i Vadstena stad. Tjänsteanteckning Länsstyrelsen Östergötland. Naturvårdsenheten. Lompe, A Käfer Europas. Prionychus. /texte/ axinotarsus.htm Lundberg, S Artfaktablad Mycetochara axillaris - större svampklobagge. Reviderat 2000 av Bengt Ehnström. Gammalt artfaktablad, stencil. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Nitare, J. (huvudförfattare och redaktör) Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens förlag. Palm, T Svensk insektfauna. Skalbaggar. Coleoptera. Kortvingar: Fam. Staphylinidae, underfam. Paederinae, Staphylininae. Entomologiska föreningen i Stockholm. Träd & Landskap Successionsplan Asylen 10. Träd & Landskap, Norrköping. Stencil. Uppdragsgivare: Vadstena Fastighets Bolag AB. Digitala referenser Artportalen. Bilaga Bilaga 1. Karta med inritade, numrerade träd i Asylenparken. 13

15

16

17 Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax: