Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat

Transkript

1 Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat En sammanställning av intressanta observationer samt resultat från en översiktlig inventering av sällsynta arter 2002 Björkkärr i Risens naturreservat och äggläggande bokblombock (Anoplodera scutelllata) på björk i samma område. Andreas Malmqvist/Naturcentrum AB 2002

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Inventeringsmetodik...3 Resultat...4 Särskilt värdefulla bestånd...5 Kort presentation av sällsynta vedlevande skalbaggar från Risens natureservat...6 Litteratur...7 2

3 Inledning På uppdrag från Park- & naturkontoret, Lunds kommun, följer här en kort rapport om de skyddsvärda och vedlevande skalbaggsarter som jag noterat från Risens naturreservat under åren 2001 och Dessutom presenteras resultatet från en översiktlig inventering av rödlistade och andra sällsynta vedlevande skalbaggar i reservatet Förutom dessa arter tar jag även upp ett fåtal fynd av rödlistade fåglar, lavar och fjärilar. Risens naturreservat är varierat med ett stort antal biotoper. I nordöstra delen dominerar välhävdade gräshedar med bl. a. en mycket intressant kärlväxtflora medan resterande del av reservatet är mer eller mindre skogsbeklädd. Skogsbestånden är ofta små och barr- och lövskogar avlöser varandra. Reservatet gränsar till Häckeberga naturvårdsområde i alla vädersträck utom i norr. Den mycket rika och skyddsvärda skalbaggsfauna som finns i Häckeberga bör därför sätta sina spår i den vedlevande skalbaggsfaunan i Risens naturreservat. Flera arter vedlevande skalbaggar har minskat sina förekomster dramatiskt i Sverige de senaste 50 åren och en lokalisering av dessa sällsynta arter är därför till god hjälp för att anpassa skötseln i de olika bestånden. På detta sätt kan vi hjälpa flera av de arter som för en tynande tillvaro och som på sikt skulle kunna försvinna från området. Om skötseln i området kommer att anpassas efter dessa sällsynta skalbaggar kommer med all säkerhet andra krävande arter bland, fåglar, svampar och andra insekter m. fl. att gynnas. Under har ett antal mer eller mindre ambitiösa besök gjorts i området. Vid dessa har rödlistade arter och andra sällsyntheter noterats. Det har rört sig om fåglar, lavar, insekter m.m. I denna rapport har jag sammanställt de arter jag funnit och i vilka områden jag iakttagit dem. Tyngdpunkten i presentationen ligger på de vedlevande skalbaggarna som jag, utöver tidigare observationer, mycket översiktlig inventerade under ett par besök under sommaren Inventeringsmetodik Syftet med inventeringen har varit att försöka finna ytterligare rödlistade vedlevande skalbaggsarter i reservatet och för att få en fingervisning om reservatets potential i detta hänseende. Med utgångspunkt från skogsvårdsstyrelsens beståndskarta (se bilaga) med tillhörande beskrivning har de mest intressanta bestånden besökts, i huvudsak äldre bokbestånd samt övriga lövbestånd med förutsättningar för död ved och därmed intressanta skalbaggar. Huvuddelen av de skogsbevuxna delarna av reservatet, ungskogar undantagna, har åtminstone hastigt besökts i fält. Området har alltså inte inventerats i sin helhet utan fynden är gjorda under korta besök i de bestånd som jag har upplevt som mest intressanta för den vedlevande skalbaggsfaunan. Detta tillvägagångssätt medför begränsningar vad gäller en återupprepning av inventeringen. Återupprepningsbara studier av den vedlevande skalbaggsfaunan i ett område av Risens storlek kräver en långt mer tidskrävande metodik, ofta med fällfångst, omfattande sållning eller andra större inventeringsinsatser. Totalt avsattes sju timmar till fältarbete vilket innebar att de mest intressanta delarna kunde besökas. I fältarbetet ingick förutom själva inventeringsbiten även en enkel beståndsbeskrivning av de mest intressanta delarna samt besök i flera områden som dock visade sig vara av mindre intresse. Huvuddelen av djuren har handplockats på och under 3

4 barkflagor medan en mindre andel har sållats fram från murken ved och förna. Rikard Andersson, Höör, har kontrollbestämt vissa av skalbaggarna. Resultat Totalt har jag noterat 18 rödlistade insekter, lavar och fåglar i reservatet. Av dessa utgörs tio av rödlistade vedlevande skalbaggsarter. Förutom dessa arter finns säkert ytterligare uppgifter om rödlistade insekter i området som jag dock inte känner till. Som tillägg kan jag dock nämna att Anna-Karin Olsson (Lund) har funnit den sällsynta kovetenätfjärilen Melitaea diamina (NT) i den öppna betesmarken (bestånd 41). Med tanke på den lilla arbetsinsats som förligger måste framhållas att åtminstone delar, troligen också stora delar, av reservatet hyser en mycket värdefull och intressant skalbaggsfauna knuten till död ved (Tab. 1). Inventeringen och de spridda fynden visar att det finns flera rödlistade arter inom reservatet och att dessa hittas i flera av bestånden. Många av skalbaggsarterna, bl. a. de mycket skyddsvärda arterna bokblombock Anoplodera scutellata och den lilla stumbaggearten Plegaderus dissectus, är mycket sällsynta och förekomsten av dessa visar på områdets stora värde för skalbaggsfaunan. Förutom skalbaggar finns fynd av andra rödlistade arter som ytterligare visar på områdets kvaliteter (Tab. 1). Tillgången på grov död ved inom reservatet verkar till viss del vara dålig och bör på sikt ökas för att Risens naturreservat också i fortsättningen ska kunna ha självförsörjande populationer av dessa mycket speciella och sällsynta skalbaggsarter. Många arter är dessutom beroende av olika vedsvampar bl. a. fnösketicka. Att aktivt skapa ett fåtal högstubbar, där även resten av trädet lämnas, kan vara ett sätt att snabbt höja andelen död ved inom reservatet. De skapade högstubbarna och lågorna angrips därefter av de viktiga vedsvamparna. Tab. 1. Fynd av rödlistade arter i Risens naturreservat under Arter utan hotkategori (-) är ej rödlistade men sällsynta. Listan omfattar endast arter som jag själv funnit. Hotkategorier enligt Gärdenfors Bestånd Datum Art Substrat Organism Hot Bokbarkborre Taphrorychus bicolor Bok Skalbagge Bokvårtlav Pyrenula nitida Bokbark Lav NT Flikig sköldlav Melanelia laciniatula Bokbark Lav NT Grå skärelav Schismatomma decolorans Ekbark Lav NT Enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor Bok Skalbagge NT Bokbarkborre Taphrorychus bicolor Bok Skalbagge Skogsduva Columba oenas - Fågel VU Allmän metallvingesvärmare Adscita statices - Fjäril NT Allmän ängssmygare Hesperia comma - Fjäril NT Plegaderus dissectus Bok Skalbagge VU Phloeophagus thomsoni Bok Skalbagge NT Större svampklobagge Mycetochara axillaris Bok Skalbagge NT Enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor Bok Skalbagge NT Bredhuvad mögelbagge Latridius brevicollis Bok Skalbagge NT Mindre hackspett Picoides minor - Fågel VU Allandrus undulatus Björk Skalbagge Barkrödrock Ampedus cinnabarinus Björk Skalbagge NT Bokblombock Anoplodera scutellata Bok, björk Skalbagge EN Enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor Bok Skalbagge NT Bokoxe Dorcus paralellopipedus Al Skalbagge NT Hylis olexai Bok, björk Skalbagge NT Bredhuvad mögelbagge Latridius brevicollis Björk Skalbagge NT Stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus Bok Skalbagge NT Stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus Bok Skalbagge NT 4

5 Genarp Allmän metallvingesvärmare Adscita statices - Fjäril NT 8:6. SV delen Bredbrämad bastardsvärmare Zygaena lonicerae - Fjäril NT Särskilt värdefulla bestånd Flera av bestånden inom reservatet har troligen stor betydelse för skalbaggsfaunan. Det rör sig framför allt om bestånd med stor andel äldre bok och bestånd med mycket död ved. Några särskilt värdefulla bestånd med potential för den vedlevande skalbaggsfaunan, alla dock ej undersökta, hittades under inventeringen (Tab. 2). Fler värdefulla bestånd finns med all säkerhet att hitta vid en större arbetsinsats. Granbestånden inom reservatet får ses som ogynnsamma biotoper för skalbaggsfaunan och utgör ett negativt inslag då de upptar mark som annars kunde vara bevuxen med den så mycket mer värdefulla lövskogen. Tab. 2. Särskilt uppmärksammade bestånd som är värdefulla för den vedlevande skalbaggsfaunan. Bestånd Biotop Beskrivning 10 Björkkärr Ett björkkärr som inte är närmare undersökt men som ser mycket intressant ut. Här finns gott om solbelysta björkhögstubbar med tickor. Beståndet har likheter med bestånd Bokskog Äldre bokskog med en del död träd. Vissa av träden är svampangripna. Ej närmare undersökt men den relativt stora arealen av äldre bokskog kan vara intressant. 22 Björkkärr Litet björkkärr med stor andel döda björkhögstubbar. Liknar bestånden 10 och 64 i strukturen men är något blötare. Ej närmare undersökt. 32 Bokskog Bokskog med flera riktigt gamla och grova bokar. Flera av träden är angripna av tickor och en del är ihåliga till gagn för hålträdslevande skalbaggar och andra organismer. Fynd av 1 rödlistad skalbaggsart. 50 Bokskog Bokskog med viss förekomst av bokhögstubbar och lågor. Här finns också andra intressanta substrat som grova björkar. Fynd av 1 rödlistad skalbaggsart. 55 Bokskog Flera grova och mycket grova bokar varav ett fåtal lågor och högstubbar. Flera av träden står lite inväxt och skulle behöva röjas fram. Fynd av 2 rödlistade skalbaggsarter. 64 Björkkärr Ett mycket värdefullt bestånd och områdets mest välundersökta. Trots detta finns troligen mycket kvar att upptäcka. Stora mängder björkhögstubbar och lågor. Dessutom en hel del intressanta alar samt flera bokhögstubbar i kantzonen. Fynd av 7 rödlistade skalbaggsarter. 5

6 Kort presentation av sällsynta vedlevande skalbaggar från Risens natureservat Allandrus undulatus (-) En knappt halvcentimeter stor plattnosbagge som finns från Mälardalen och söderut. Arten är inte rödlistad med verkar vara sällsynt. Den har observerats i bestånd 64 på en björkhögstubbe. Substrat: Larvutvecklingen sker bland annat i döda tämligen klena grenar av björk. Bokblombock Anoplodera scutellata (EN) (Bild på omslaget). En mycket sällsynt art som verkar ställa mycket höga krav på sin livsmiljö. Häckebergaområdet har tillsammans med omgivande skogsbiotoper troligen en av landets största populationstätheter av arten och kan sålunda bedömas som riksintresse för bokblombockens fortlevnad i landet (Hägg 1995). Bokblombocken förekommer förvånansvärt rikligt i bestånd 64 där både bok och björk nyttjas av arten. Flera observationer av arten har gjorts och den 18 juni 2002 observerades inte mindre än fyra äggläggande honor. Substrat: Bokblombocken utvecklas i grova, gärna solexponerade, döda bokhögstubbar. Träden ska ha varit död några år för att vara lämpliga. I Risens naturreservat är äggläggande honor observerade på björk vid ett flertal tillfällen. Barkrödrock Ampedus cinnabarinus (NT) Denna vackert rödfärgade skalbagge är tämligen sällsynt i landet men förekommer i mycket stort antal i bestånd 64. Under varma dagar i maj kan flera tiotals exemplar ses svärma i området. Substrat: Larverna utvecklas i olika vitrötade lövträd bl. a. bok, ek och björk. Larvutvecklingen är flerårig och det är viktigt att det kontinuerligt finns tillgång till substrat. Enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor (NT) En rödbrun avlång skalbagge som framför allt är knuten till bok. Den hittas främst under barkflagor på grova bokhögstubbar och lågor. I reservatet är den troligen tämligen spridd och jag har funnit den i bestånd 32, 57 och 64. Substrat: Förekommer i vitrötad ved av bok och björk. Bokoxe Dorcus paralellopipedus (NT) En stor vedlevande skalbagge som är en nära släkting till ekoxen. Bokoxen är en sydlig art och finns tämligen allmänt i skogsbestånden runt Häckeberga. Den hittades vid ett tillfälle på en al i bestånd 64. Substrat: Utvecklas främst i vitrötade mycket grova bokhögstubbar. Hylis olexai (NT) En så kallad halvknäppare som lever i ved av lövträd och som förekommer sällsynt i södra Sverige. Arten är allmän i bestånd 64 och varma dagar springer den runt på både högstubbar av både björk och bok. Substrat: Utvecklas i grova grenar eller stammar av döda lövträd i soligt läge. 6

7 Bredhuvad mögelbagge Latridius brevicollis (NT) En liten, 2 mm lång, svart skalbagge är sällsynt men förekommer spridd i södra och mellersta Sverige. Den uppträder ofta talrikt på de lokaler där den påträffas. Den har hittats på fnösketickor samt krypande på tickangripna högstubbar i bestånd 57 och 64. Substrat: De vuxna djuren hittas framför allt på sporulerande tickor på högstubbar med riklig förekomst av fnösketicka. Var larvutveckling sker är något osäkert. Stor svampklobagge Mycetochara axillaris (NT) En svart, knappt centimeterstor, avlång skalbagge. Den stora svampklobaggen hittades vid sållning av en ihålig bok i område 55. Den är spridd i hela Sverige men är överallt sällsynt. Substrat: Den lever i murken ved och gärna i ihåliga träd. Stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus (NT) En sydlig art som under vår och försommar främst hittas springande på fnösketickor. Där livnär de sig på sporer ifrån svamparna. Arten har observerats i bestånd 64 och 69 på fnösketickor både på bok och björk. Substrat: Larverna utvecklas i tickor eller i svampig ved av olika lövträd. I Skåne är arten troligen till stor del knuten till äldre bokbestånd med riklig förekomst av tickangripa högstubbar eller lågor. Phloeophagus thomsoni (NT) En liten avlång vedlevande vivel som främst hittas i gamla ihåliga lövträd. Den är sällsynt och förekommer endast i södra Sverige. Flera exemplar hittades i bestånd 55 i en ihålig bok. Substrat: Utvecklas i vitrötad ved av diverse lövträd, gärna bok. Den hittas ofta krypande på veden inuti grova ihåliga bokar. Plegaderus dissectus (VU) En mycket liten, drygt 1 mm lång, svart skalbagge som tillhör stumpbaggarna. Två exemplar av denna sydliga och sällsynta art påträffades under barken på en grov boklåga i bestånd 50. Substrat: Den hittas huvudsakligen i bokhögstubbar eller lågor med starkt vitrötad ved. Bokbarkborre Taphrorychus bicolor (-) En tämligen sällsynt barkborre som har förekommer i sydligaste Sverige samt i ett område norr om Mälaren. Arten påträffades vid inventeringen i bestånd 14 och 32. Substart. Utvecklas främst i och under bark på tämligen grova bokgrenar. Litteratur Ehnström, B. & Axelsson, R Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2000 The 2000 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hägg, T Förekomst av rödlistade vedlevande skalbaggar och andra insekter inom Häckeberga naturvårdsområde. Park- och Naturförvaltningen, Lunds kommun. 7

8 BILAGA 1