Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Vasagatan

Transkript

1 Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Vasagatan

2 2 (15) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Vasagatan Diarienummer: Text: Emil Nilsson, Lars Arvidsson och Lennart Gustafson (rapportbearbetning) Inventerare: Lars Arvidsson och Emil Nilsson (naturförvaltare/biologer, Park- och naturförvaltningen) Foto: Uno Unger (framsida, mindre hackspett). Emil Nilsson (övriga) Framsida: Övre till vänster: almallé längs Älvsborgsgatan Övre till höger: mindre hackspett Nedre till vänster: grov, ihålig ek i Billdals park Nedan till höger: getlav på lönn, Vasagatan

3 3 (15) Sammanfattning Park- och naturförvaltningen avser att utföra en föryngring av allén på Vasagatan. Med anledning av detta har en inventering av biologiska värden knutna till träden i området utförts. Alléer är biotopskyddade och åtgärderna kan medföra att dispens behövs. Inventeringen inriktas främst på arter som ofta förekommer i grönområden i stadsmiljö, t.ex. de fridlysta och rödlistade fåglarna turkduva och mindre hackspett, samt rödlistade eller fridlysta trädlevande lavar och svampar. Dessutom har förekomst av träd med håligheter noterats. Samtliga gatuträd längs Vasagatan, från Södra vägen till Sprängkullsgatan, har undersökts. På grund av fåglarnas rölighet har även en mycket översiktlig studie av närområdet gjorts. Uppgifter har även inhämtats från Artportalen. En fältinventering gjordes På flera lönnar (Acer freemanii Autumn Blaze ) i områdets västra del noterades rika förekomster av de rödlistade arterna getlav, Flavoparmelia caperata (VU), och punktsköldlav, Punctelia subrudecta (CR). Getlaven är fridlyst enligt artskyddsförordningen 4. Lönnarna planterades Utöver de intressanta lavarna noterades inga särskilt utpekade biologiska värden. Varken mindre hackspett eller turkduva noterades och inga uppgifter från artportalen gör gällande att allén är viktig för dessa arter. Flera av lindarna hade håligheter. Det finns uppgifter om fladdermöss i anslutning till allén och det bör undersökas ytterligare om den rika förekomsten av trädhåligheter används av fladdermöss som skydds- eller yngelplats. Bakgrund Park- och naturförvaltningen ansvarar för skötseln av kommunens parker och gatuträd. I denna ingår plantering, vattning, beskärning, riskbedömningar samt olika föryngringsåtgärder. På Vasagatan avser förvaltningen att utföra föryngringsarbeten i allén. Alléer är biotopskyddade och det kan finnas biologiska värden knutna till alléträden. Förvaltningen har därför genomfört en särskild naturvärdesinventering. Dispens kan komma att krävas för föryngringsåtgärderna. Områdesbeskrivning Vasagatans allé utgörs av lövträd planterade i två rader, ca 160 lindar och 22 lönnar. De flesta lindarna är tämligen grova. Allén planterades i slutet av 1800-talet och de äldsta träden är alltså drygt 100 år gamla. Föryngringsåtgärder har tidigare genomförts under 1980-talet. I anslutning till grönområden i Göteborgs innerstad förekommer de rödlistade och fridlysta fåglarna turkduva (NT) och mindre hackspett (NT), t.ex. i Landala och på Älvsborgsgatan. Andra arter som förekommer i denna typ av miljöer är olika vedsvampar, lavar och ibland fladdermöss. Utöver muntliga uppgifter om fladdermöss finns inga tidigare uppgifter om dessa arter från Vasagatan Metod - Naturvärdesinventering En fältinventering genomfördes den 5 december Samtliga träd inventerades med avseende på lavar, vedsvampar, trädhåligheter samt rödlistade fåglar och deras bon. Uppgifter har även inhämtats från Artportalen.

4 4 (15) Svårbestämda lavar insamlades för bestämning genom mikroskopering och kemiska tester. Inventeringen har skett från marken och gällande svampar och lavar så har de eftersökts på trädens stammar och baser, upp till ca 2,5 meters höjd. Den lägre faunan har inte undersökt i denna inventering och fladdermöss är ej möjliga att inventera vid denna årstid. Resultat På flera nyligen planterade lönnar i områdets västra del noterades rika förekomster av de rödlistade arterna getlav, (Flavoparmelia caperata, VU), och punktsköldlav, (Punctelia subrudecta, CR). Getlaven är dessutom fridlyst. I övrigt påträffades bara triviala arter så som skrynkellav (Parmelia sulcata), blågrå mjöllav (Lepraria incana), slånlav (Evernia prunastri), klubbsköldlav (Melanohalea exasperatula), finlav (Physcia tenella), kranslav (Phaeophyscia orbicularis), fjällig dagglav (Physconia perisidiosa), vägglav (Xanthoria parietina), mångfruktig vägglav (Xanthoria polycarpa) och ljuslav (Xanthoria candelaria) m.m. Ibland färgades trädstammarna gula av mjölig ägglav (Candelariella efflorescens) och citronlav, (Candelaria pacifica). Inga turkduvor eller mindre hackspettar noterades. Flera duvbon noterades men av vilken art har inte kunnat bestämmas. Inga bon var bebodda vid inventeringstillfället. Av de ca 160 lindarna noterades håligheter i 70 stycken. Håligheterna bedöms ha uppkommit genom grenbrott eller vid beskärning. Uppgifter finns om fladdermöss i anslutning till allén. Det bör undersökas om den rika förekomsten av trädhåligheter används som skydds- eller yngelplats. Diskussion bedömning och slutsatser De rödlistade lavarna getlav och punktsköldlav är mycket sällsynta i Sverige och getlaven är dessutom fridlyst. Under senare tid har dock dessa arter upptäckts på flera platser i Göteborgsområdet. I de flesta fall har de noterats på importerade, tämligen nyplanterade träd. Det är sannolikt att lavarna följt med träden från plantskolorna på kontinenten. Hur dessa importerade förekomster skall bedömas i skyddssammanhang bör utredas. I ett liknande fall på Skanstorget flyttades trädet med fridlysta och rödlistade lavar till en annan plats efter dispens. När det gäller mindre hackspett och turkduva bedöms inte allén på Vasagatan utgöra någon viktig livsmiljö, vilket även stöds av bristen på fynd från Artportalen. Fladdermössens status i allén bör undersökas för att klargöra om trädhåligheterna nyttjas. Undersökningen behöver utföras under sommarhalvåret. Om grova lindar tas ner bör de läggs ut i grönområden enligt Park- och naturförvaltningen riktlinjer för grova träd.

5 Slutsatser Inventeringen ger vid handen att, förutom på lönnarna i väster, inga särskilda naturvärden påträffats. Ett utbyte av träd kan därför göras utan att äventyra de värden som inventerats i denna undersökning. Förekomsten av fladdermöss bör dock undersökas under sommarhalvåret. 5 (15)

6 6 (15) Bilaga 1 - Undersökningsområdet Ett större område (karta 1) har undersökts översiktligt vad gäller fågelarterna mindre hackspett och turkduva. Detta då arterna rör sig över stora områden, områden vilka kan skilja sig över året. Uppgifter om arternas förekomst har inhämtats från Artportalen. Karta 1. Inventeringsområdet har delats in i fyra delområden, V1, V2, V3 och V4. Karta 2.

7 7 (15) Bild 1. Allén från Kungsportsavenyn. Bild 2 och 3. Två av många hålträd.

8 8 (15) Karta 3. Hålträd (röda ringar) och träd med get- och/eller punktsköldlav (gröna ringar) Bild 4. Getlav, Flavoparmelia caperata Bild 5. Punktsköldlav, Punctelia subrudecta

9 9 (15) Mindre hackspett Mindre hackspett, Dendrocopos minor, är rödlistad (NT) och skyddad enligt artskyddsförordningen och kräver därigenom särskilda hänsyn. Arten är känd från flera lokaler i Göteborgs centrala delar (bild 6). Bild 6. Häckningsdata mindre hackspett, från atlasinventeringen.

10 10 (15) Fynduppgifter av mindre hackspett i Göteborgs innerstad i artportalen, 2000 till 2012 Bild 7. Samtliga obs. mellan Bild 8. Samtliga obs. mellan Bild 9. Samtliga obs. mellan Bild 10. Samtliga obs. mellan

11 11 (15) Bild 11. Troliga och säkra häckningar av mindre hackspett. Kommentar: Mindre hackspett förekommer i Göteborgs centrala delar. I närheten av det aktuella området förekommer den, bl.a. i Slottsskogen och i Botaniska trädgården, men är ej rapporterad från Vasagatan eller i det omedelbara närområdet. Arten är inte känd som häckande i området kring Vasagatan.

12 12 (15) Turkduva Turkduvan, Streptopelia decaocto, är rödlistad (NT) och skyddad enligt artskyddsförordningen och kräver därigenom särskilda hänsyn. Arten är känd från flera lokaler i Göteborgs centrala delar (bild 12). Bild 12. Häckningsdata turkduva, från atlasinventeringen.

13 13 (15) Fynduppgifter av turkduva i Göteborgs innerstad i artportalen, 2000 till Bild 13. Samtliga obs. mellan Bild 14. Samtliga obs. mellan Bild 15. Samtliga obs. mellan Bild 16. Samtliga obs. mellan

14 14 (15) Bild 17. Troliga och säkra häckningar av turkduva. Kommentar: Turkduva både häckar och rastar spritt i Göteborgs centrala delar. Arten är känd från närområdet, den har bl.a. häckat vid Vasakyrkan. Turkduvan är dock inte känd från allén på Vasagatan.

15 15 (15)