Utvärdering seniorhälsoprojektet HT 2017 16 SN 2018.013 176
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2018-01-18 DNR SN 2018.013 AMINDA SÖRHUS SID 1/1 NÄMNDSEKRETERARE AMINDA.SORHUS@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Utvärdering seniorhälsoprojektet HT 2017 Förslag till beslut Socialnämnden noterar informationen. Ärendet i korthet Under hösten 2017 har socialförvaltningen, tillsammans med sports club Vallentuna, genomfört ett seniorhälsoprojekt. Bifogat finns en utvärdering av projektet. Bakgrund Här kan du skriva in text Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, Utvärdering seniorhälsoprojektet HT 2017 2. Utvärdering seniorhälsoprojektet HT 2017 Mojgan Alimadad Socialchef Josephine Härdin Avdelningschef Ska expedieras till Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 WWW.VALLENTUNA.SE 177
Utvärdering Ett samarbete mellan Socialförvaltningen Vallentuna kommun och Sports Club Vallentuna 178
Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.1 Projekt 90+ i Nacka Kommun... 3 1.2 GIH-Hälsoprojekt för seniorer... 4 2. Syfte... 4 3. Förberedelse... 4 3.1 Marknadsföring... 4 3.2 Urval... 5 3.2.1 Avgränsningar... 5 4. Genomförande... 5 4.1 Inledande tester... 5 4.1.1 Balanstest... 5 4.1.2 Rörlighetstest... 5 4.1.3 Styrketester, 3 olika... 6 4.1.4 Konditionstest... 6 4.2 Träffarnas upplägg... 6 4.3 Träningen... 7 4.4 Sammanställning - Resultat... 8 4.4.1 Balanstest... 8 4.4.2 Rörlighetstest... 8 4.4.3 Styrketest 1... 9 4.4.4 Styrketest 2... 9 4.4.5 Styrketest 3... 10 4.4.6 Konditionstest... 10 4.5 Sammanfattning... 11 4.5.1 Fortsättning, vad har hänt efter projektets slut... 11 4.6 Slutsats... 11 179
1. Bakgrund Sports Club Vallentuna (SCV) initierade under hösten 2017 ett samarbete med Socialförvaltningen i Vallentuna Kommun för att stimulera seniorers hälsa i Vallentuna. 2015 var för första gången antalet individer över 65 år i Europa fler än antalet individer som befinner sig i arbetsför ålder. Den äldre befolkningen lever längre än tidigare och är friskare med höga krav på god livskvalitet långt upp i åldrarna. Vårt mål här på SCV är att förbättra livskvaliteten för så många som vi bara kan och då Sveriges befolkning blir allt äldre så har vi under en tid sett ett ökat behov av träning och social samvaro för dessa. Vi känner mycket starkt för att bidra på den här marknaden, och göra det vi kan för att förbättra livet för landets seniorer. Till oss ska man komma, inte bara för att träna utan även för att träffa gamla och nya vänner. Vi ser träningssugna seniorer som vill träna i sin takt, som struntar i moderiktiga kroppar och träningskläder, som trivs i en lugn avslappnad miljö med plats och tid för fika och samtal. Dessutom har vi sedan länge haft som mål att attrahera seniorer som aldrig besökt ett gym, eller aldrig tränat tidigare. 1.1 Projekt 90+ i Nacka Kommun Vi läste tidigt om ett framgångsrikt projekt i Nacka Kommun som startades 2011 av distriktsläkare Göran Murvall på Sickla Hälsocenter i Nacka. Göran Murvall skrev till 18 stycken av vårdcentralens listade 90 åringar och inbjöd dem till gratis träning en gång per vecka med efterföljande fikastund på vårdcentralens nyöppnade gym. 16 av de inbjudna kom till informationsträffen och veckan därpå kunde träningen starta. Från början var tanken att försöka motverka ensamheten hos de allra äldsta och svagaste patienterna på vårdcentralen men även att förbättra muskelstyrka, koordination och balans i förhoppning om att minska antalet fallskador. Ryktet om Världens äldsta träningsgrupp spred sig snart till lokaltidningar och sedan i nationella media, Projekt 90-plus/aldrig för sent fick stor uppmärksamhet och många önskade veta vad träningen gav för resultat. Ett projektanslag från Stockholms Läns Landsting hösten 2013 möjliggjorde en studie på totalt 37 stycken 90-plussare från 4 olika träningsgrupper med en genomsnittsålder på 92,5 år. Studien påbörjades i september 2013 och avslutades i juni 2014. Deltagarna testades före och efter studien med avseende på 5 olika fysiska moment som främst avsåg att mäta muskelstyrka, koordination och balans. Både före och efter besvarade de också ett frågeformulär angående faktorer som till exempel livskvalitet, ADL förmåga (Activity of Daily Living), sömnkvalitet, och ensamhetsproblematik. Studiens syfte har varit att belysa effekterna av ett organiserat träningstillfälle per vecka om 40 minuter för personer äldre än 90 år. Ett ytterligare syfte har varit att med budskapet Det är aldrig för sent att börja träna stimulera andra kommuner och landsting till att starta liknande motionsverksamhet. Mer om detta projekt finns att läsa i en pdf-fil i Nacka Kommuns infobank 1. 1 http://infobank.nacka.se/handlingar/aldrenamnden2015/2015/2015-12- 17/12_3_Uppfoljning_90_plus_traning_bilaga_2.pdf 180
Seniorhälsoprojektet HT 2017 1.2 GIH-Hälsoprojekt för seniorer Ett annat framgångsrikt projekt är GIHs hälsoprojekt för seniorer som har genomförts för seniorer i kommuner runt om i Stockholm sedan 2005. Projektet inleds med två tester av deltagarna och efter 10 veckors träning (2 ggr/vecka) görs ett avslutande test. Därefter analyserar man resultatutvecklingen mellan de inledande testerna och de avslutande. Mer information om detta projekt finns på GIHs hemsida2. Inom SCV finns personal som befinner sig i slutfasen av sin utbildning till hälsopedagog på GIH och de har under 2017 genomfört GIHs seniorprojekt i Solna och Nacka kommun. Tack vare detta har SCV tillgång till högaktuell kompetens om senaste metoderna för projektgenomförandet testmetoder, enkätformulär, information till deltagarna m.m. Tanken var att SCV skulle genomföra projektet på ett sådant sätt att det går att relatera till GIH-projektet. 2. Syfte Syftet med projektet var att: Under en testperiod se om seniorhälsoprojektet kan stimulera seniorers hälsa till en förbättring på både det fysiska planet (styrka, kondition och rörlighet) och det sociala planet (gruppgemenskap som skapar motivation och välbefinnande) hos deltagarna. Försöka få igång personer som motionerat väldigt lite under de senaste 10 åren där projektet ska fungera som en startplattform för personer som har väldigt svårt att komma igång trots att de nog innerst inne skulle vilja göra det. Få deltagarna att på egen bekostnad fortsätta med träning efter projektets slut. Deltagarna får prova många olika delar av SCVs utbud så att de hittar den träning just de skulle vara motiverade av att fortsätta med. 3. Förberedelse Utifrån syftet med projektet tittade vi på den senaste forskningen för att på bästa sätt fånga upp den målgrupp vi väntade oss. Allt material (enkäter, välkomstbrev etc.) förbereddes, tester planerades och träningspass sattes ihop. Våra tränare i projektet fick kompletterande utbildning och är numera certifierade Seniortränare. 3.1 Marknadsföring Deltagare i projektet nåddes med hjälp av följande kanaler: 2 Hemsida och sociala medier för Sports Club och Vallentuna Kommun Affischering på kommunala anslagstavlor skedde med hjälp av Kommunens dagliga verksamhet Informationsmaterial skickades till seniorföreningar via Träffpunkten Informationsmaterial till intresseorganisationer www.gih.se/halsoprojektet 181
Seniorhälsoprojektet HT 2017 I marknadsföringen angavs att samarbetet mellan Vallentuna Kommun och SCV var ett testprojekt där målet var dels att få kunskap om vilken hälsoeffekt motionsträning kan ge de äldre, dels att man ville hitta en modell för att slussa in de seniorer som är fysiskt inaktiva i en stimulerande miljö för att de sedan skulle fortsätta motionera på egen hand. 3.2 Urval Personer som var intresserad av Seniorhälsoprojektet fick kontakta ansvarig person på SCV för att boka in en träff där man ville se att de var lämpade att delta i projektet samt att de uppfyllde de kriterier vi satt för urvalet. 24 personer blev sedan antagna och kallade till inledande tester. Gruppen bestod av 20 kvinnor och 4 män och genomsnittsåldern var 76,5 år. Gruppen förblev intakt så när som på två personer som föll bort, den ena på grund av sjukdom och den andra på grund av personliga skäl. Gruppdeltagarna har mycket varierande erfarenhet av fysisk träning tidigare i livet och många har aldrig tidigare tränat på gym, eller uppger att de tränat endast sporadiskt. De allra flesta anger en god fysisk förmåga att klara sig själva i det dagliga livet. 3.2.1 Avgränsningar Till målgruppen hörde de som uppfyllde följande kriterier: Seniorer över 70 år. Mantalsskrivna i Vallentuna Kommun. Har helst aldrig tränat fysiskt på gym eller i andra organiserade former eller i vart fall inte motionerat rejält på många år. Deltagaren ska vara i sådan fysisk form att den själv klarar av att ta sig till SCV:s lokaler. Eventuella reskostnader står deltagaren för. 4. Genomförande 4.1 Inledande tester Förtesterna bestod av fyra olika tester utifrån GIHs modell. De testades i rörlighet, styrka, kondition och balans. De fick även fylla i en enkät gällande levnadsvanor och psykisk hälsa. Dessa tester gjordes ca en vecka innan projektet startade och följdes upp med eftertester en vecka efter avslutad träningsperiod. 4.1.1 Balanstest Testpersonen ska under 60 sekunder balansera på ett ben och göra så få nedtramp som möjligt under den tiden. Man testar på både höger och vänster ben. 4.1.2 Rörlighetstest Testpersonen står på en låda som är 30 cm hög, med fötterna ihop och så raka ben som möjligt. Personen ska sedan fälla sig framåt och sträcka sig ned så långt som möjligt. När personen nått sitt max så mäter man avståndet mellan personens fingrar och lådans kant. 182
4.1.3 Styrketester, 3 olika Testpersonen ska genomföra knäböj i 3 olika steg. Testerna görs direkt efter varandra. 4.1.3.1 Styrketest 1 Testpersonen startar sittandes på en 45 cm hög stol med armarna korsade vid bröstet eller i luften framför sig. Därefter ska personen resa sig upp 5 gånger så fort som möjligt. Höften ska vara helt utsträckt i toppläget. Rumpan ska nudda stolen mellan varje uppresning. 4.1.3.2 Styrketest 2 Som styrketest, och man räknar hur många uppresningar testpersonen gör på 30 sekunder. 4.1.3.3 Styrketest 3 Som styrketest 1 där målet är 50 repetitioner, där man även mäter hur lång tid dessa tar. 4.1.4 Konditionstest Testpersonen cyklar i totalt 8 minuter. De första 4 minuterna ligger belastningen på 0,5 Newton och efter det ökar man belastningen till 1,5 N, eller i vissa fall 2,0 N om man upplever att testpersonen inte får någon större ansträngning av det lägre motståndet. Under tiden testet genomförs så bokför man den upplevda ansträngningsnivån enligt Borgskalan. Borgskalan är en gradering av upplevd ansträngning på en skala från 6-20 och orden för att beskriva de olika graderna av ansträngning är noga utvalda. 4.2 Träffarnas upplägg Gruppen träffades 2 ggr/vecka (vecka 40-49), på måndagar och torsdagar kl 10:00-11:30 där 60 minuter ägnades åt träning och 30 minuter åt eftersnack i klubbrummet med kaffe/te. 183
Seniorhälsoprojektet HT 2017 4.3 Träningen Det är lårmusklerna som tappar mest i styrka när vi blir äldre. De snabba, korta muskelfibrerna försvinner när de inte används. Muskelförlusten blir påtaglig och risken för både fallolyckor och en rad folksjukdomar ökar. Kvinnor är ofta mer utsatta eftersom de har mindre muskelmassa och skörare skelett än män. Senare års forskning har visat att styrkan och explosiviteten i musklerna har blivit lite bortglömd. Det är de snabba muskelfibrerna vi behöver när vi är på väg att tappa balansen och snabbt måste reagera. För att träna de snabba fibrerna måste vi träna med högre belastning än vad vi får med stavgång och promenader. Att ha stabilitet kring höftlederna är också viktigt för att undvika frakturer. Eftersom musklerna bryts ner med åren om du inte tränar dem kan det till slut bli svårt och tungt att resa dig från en soffa eller gå uppför trappor. Våra analyser av aktuell forskning visar att den viktigaste funktionsfaktorn är styrka. Oavsett vilken ålder någon har, kan de förbättra sin styrka med progressiv stryketräning, även när man är 80 och 90 år gammal. Just muskelträning spelar stor roll för förmågan att klara vardagen bra och därmed behålla en god livskvalitet, visar forskningen. Den mentala effekten av fysisk träning är minst lika viktig. Tanken bakom deltagarnas träning var att de dels skulle få testa på olika typer av träning samt att de skulle fokusera på de för dem viktigaste momenten - styrka, balans och rörlighet. Exempel på olika typer av träning som deltagarna fått prova på: Vattenträning Aerobics Cirkelträning TRX Keiser styrkemaskiner Cykel/spinning Nautilus styrkemaskiner Balansträning Koordinativ träning Förutom att träningen skulle vara funktionell så fanns ett stort fokus på rörelseglädje, humor och att träningen totalt sett skulle kännas lustfylld. 184
4.4 Sammanställning - Resultat 4.4.1 Balanstest Här såg vi en markant förbättring hos deltagarna, både på höger och vänster sida. I genomsnitt gjorde deltagarna hälften så många nedtramp under en minut jämfört med vid första testtillfället. 4.4.2 Rörlighetstest Även i detta test såg vi en markant skillnad till det bättre hos deltagarna. Antalet centimeter till tårna minskade med i genomsnitt 4,5 cm. 185
4.4.3 Styrketest 1 I detta test kunde deltagarna utföra 5 knäböj på betydligt kortare tid än vid det första testtillfället. 4.4.4 Styrketest 2 Styrketest 2 var det test som visade minst skillnad mellan testtillfällena men vi såg än dock en förbättring hos samtliga deltagare. 186
4.4.5 Styrketest 3 Här kan vi se en betydande skillnad i antalet utförda knäböj, oavsett sluttid. 4.4.6 Konditionstest De allra flesta deltagarna upplevde konditionstestet som mindre ansträngande än vid första tillfället. 187
4.5 Sammanfattning Vi ser glädjande nog en stor förbättring i samtliga tester och då framförallt i balanstestet samt i rörlighetstestet. Detta var ett ganska så väntat resultat och vi är övertygade om att det har att göra med att deltagarna har fått en bättre kroppskännedom samt en god muskel- och nervkontakt. Dessutom har både balans och rörlighet varit centrala delar under våra träningspass vilket såklart är en påverkande faktor. Ett resultat som däremot förvånar oss litegrann är att de ökat sin styrka så pass mycket på endast 10 veckor. Deltagarna har även fått en allmänt ökad lust till att röra på sig, vilket vi bland annat märkte genom att de efterfrågade träning utöver våra inplanerade pass. Den största skillnaden tycker vi oss se i just deltagarnas humör och inställning till träning och fysisk aktivitet samt att de även, enligt dem själva, känner sig mer tillfreds med sin vardag. En viktig del i den här förbättringen tror vi har att göra med den sociala delen av projektet, att det är samma grupp som träffas flera gånger i veckan, och att de kör med samma tränare. Dessutom har gruppen samlats för en gemensam fika efter varje träningspass där det funnits utrymme för vidare samtal och gemenskap. 4.5.1 Fortsättning, vad har hänt efter projektets slut Under slutfasen av projektet presenterade vi för deltagarna ett erbjudande om fortsatt träning under hela 2018 där det förutom vårt ordinarie utbud även ingår en träff per vecka enligt liknande former som under projektet, det vill säga 60 minuters träning och 30 minuters gemensam fika med samma grupp. Glädjande nog har 18 av de 24 deltagarna tecknat sig för vidare träning hos oss på Sports Club. De som inte valt att fortsätta sin träning just hos oss förklarar detta med tidsbrist på grund av att de är aktiva på andra håll, med exempelvis golf och bridgespel. 4.6 Slutsats Det här projektet har överträffat alla våra förväntningar och mål och vi ser hur viktigt detta projekt har varit för alla inblandade. Alla vet nog att det är hälsosamt att röra på sig men alltför många har svårt att ta steget fullt ut. Hur börjar man, vad har man på sig, vad ska man göra osv. Här fick de 24 testpersonerna hjälp att komma igång och en chans att förbättra både sin fysiska och psykiska hälsa och det är slående vilken stor betydelse det haft för alla och en var. Vi är mycket stolta och glada över utvecklingen av detta projekt och vi ser fram emot att göra mer sådant här framöver. 188