Silwa Claesson Sida: 1 (7) Projektförslag

Silwa Claesson Sida: 1 (7) Projektförslag Det övergripande syftet med projektförslaget är att stödja de forskare som handleder doktorander vid Göteborgs universitet. Mer precist syftar projektet till att relatera handledning till de regelverk och den kultur som råder vid just Göteborgs universitet samt fokusera på hur konkreta handledningssituationer kan läggas upp. Det konkreta målet med projektet är att skapa ett dokument med handfasta råd om hur såväl handledning kan läggas upp i sin helhet som hur enskilda handledningstillfällen kan gestaltas. Målet är också att genom projektets genomförande få en grupp experter på området, personer som kan konsulteras och som är verksamma vid Göteborgs universitet. 1 Råd till doktorandhandledare 2 Bakgrund Vid Göteborgs universitet har man genomfört enkäter som visar att många doktorander inte är helt nöjda med den handledning de får. Forskarutbildningen har utvärderats vid olika fakulteter, som till exempel vid samhällsvetenskaplig fakultet av Wingfors 2005. I STUG-projektet vid Göteborgs universitet studeras forskarutbildningen vid samtliga fakulteter. Bland annat finns i denna stora undersökning frågor som berör upplevelsen av handledarnas insatser. Handledarna anses överlag ha tillräckliga ämnes- och metodkunskaper. De områden där doktoranderna är missnöjda (ofta bara hälften nöjda) handlar om bristande stöd, uppmuntran och kritik. Likaså är många doktorander missnöjda med de förväntningar de anser att handledarna har på dem. Utöver det är kommande yrkesplanering knappast något som doktoranderna menar att de gör tillsammans med sin

Silwa Claesson Sida: 2 (7) handledare. Flera uttrycker också att de inte tror att handledaren är intresserad av hur det går för dem. Mot bakgrund av att det finns c:a 2000 doktorander vid Göteborgs universitet och att stora finansiella och personella resurser läggs på att utbilda nya forskare inom skilda områden är det av stor vikt att verksamheten är välfungerande. Stor kraft läggs också på att anta doktorander, att ge adekvata doktorandkurser samt att skapa en fungerande seminarieverksamhet där doktoranden får respons på sitt arbete. Ett administrativt system med avrapportering till institutionerna fungerar också väl på de flesta håll. Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) ansvarar för kursen Handledare i forskarutbildningen (HPE201). Denna kurs har fått goda utvärderingar vilket bland annat framgår av en utvärdering gjord av Göteborgs universitet av Svensson från 2009. Trots dessa nämnda ansträngningar är det alltså uppenbart att det finns många doktorander som inte är nöjda. I syfte att ge erfarna handledare möjligheter till uppdatering och fördjupning ser PIL och PIL styrgrupp, ett behov även av andra kompletterande aktiviteter. Önskemål om fortbildningsaktiviteter för erfarna handledare har framförts även från forskarutbildningsberedningen (FUB). Varför är då doktoranderna inte nöjda? Att vara handledare är, liksom att vara förälder, något som knappast diskuteras, det tas till stor del för givet. Om handledaren är skicklig forskare så kan hon/han också handleda är den uppfattning och enkla logik som verkar råda. Det innebär att en mästar- lärlingsituation är för handen och att denna anses som tillräcklig för att kunna handleda skickligt. Men det mästaren har att bygga på är ofta endast erfarenheten av att själv ha blivit handledd under sin doktorandtid. Högst troligt varierar handledares synsätt på vad man har som huvuduppgifter och vad som är rimligt att åstadkomma. Men samtidigt är det viktigt att som handledare vara medveten om att det faktiskt handlar om att delta i skapandet av en specifik samhällelig och professionell identitet. En viktig del av denna process är att som handledare avgöra hur mycket man ska involvera sig i doktorandens personliga utveckling och identitetsskapande inom forskningen. Detta handlar också om frågan hur man ska se på ambitioner och mål. Förmodligen bör man som handledare kunna tala om doktorandens ambitioner, mål och drömmar, och göra detta mer explicit. Forskning har visat att det finns stora fördelar med att arbeta med tydlighet och explicita mål. Handledare blir ofta överraskade av saker som inte dykt upp i handledningen, men som kan synliggöras vid en utvärdering. Det handlar bl.a. därför om att bygga in fungerande former för evaluering längs med vägen och det finns all anledning att uppmärksamma de problem som vidhäftar detta långvariga samarbete och dess del i skapandet av en adekvat professionell identitet. Frågor av psykosocial natur tycks vara av stor vikt om ett förändringsarbete kan komma igång.

Silwa Claesson Sida: 3 (7) Idag finns emellertid, som nämnts, i PILs regi kurser där nuvarande och blivande handledare får tillfälle att läsa om handledning, diskutera med varandra samt lyssna till föreläsare. Vi som skriver denna ansökan arbetar delvis med dessa kurser och ser behovet av att ytterligare stödja handledargruppen. Det som mestadels inträffar inom ramen för handledarkursen är att kursdeltagarna får upp ögonen för olika perspektiv och svårigheter. Men de hinner inte under den tidsperiod som kursen ges fördjupa sig i samtliga de frågor som kommer upp. Tveksamt är också om, och i så fall i vilken utsträckning, de diskussioner som förs inom ramen för kursen i grunden förändrar den handledningskultur som råder vid olika institutioner och som deltagarna vittnar om. Idag är verksamheten med att utbilda forskare betydligt större än den varit tidigare, och mycket pekar mot att den fortsätter att växa. Det betyder att nya grupper doktorander kommer in. Flera av de doktorander och handledare som idag är verksamma kommer från flera olika länder och samtalar kanske inte med varandra på sitt modersmål. Vad innebär det för handledningen? Vad innebär det för innehållet i handledningen? Allt fler tvärvetenskapliga projekt tillkommer där forskare från olika håll är involverade. Hur kan handledare bli varse kulturkrockar och hjälpa doktoranden att navigera? Idag finns till skillnad från tidigare två handledare per doktorand. Vilka roller eller positioner ska dessa båda inta? Vilka relationer har de till varandra? Många handledare ställer sig frågan om vad ett handledningstillfälle egentligen är. Är det vid laborationer, informella samtal, träffar mm.? Eller är det endast de formella handledarträffarna som räknas? Hur personlig ska handledaren vara? Vilken typ av relation är det? Frågor som dessa behandlas vid kurserna. Men de flesta deltagare upplever att de bara gläntar på dörren in i ett landskap som de skulle vilja veta mer om och återkomma till i senare skeden. Föreliggande projektförslag är därför ett led att möta det identifierade behovet av kompletterande aktiviteter av stöd till handledare i forskarutbildningen. Genom att arbeta för en bättre handledning i forskarutbildningen bidrar projektet även till universitetets kvalitetsarbete. Projektet omfattar samtliga fakulteter och institutioner vid Göteborgs universitet och är alltså inte bara riktat mot något specifikt ämne. 3 Målgrupp De som kommer att beröras av detta projekt är samtliga handledare vid samtliga institutioner och fakulteter vid Göteborgs universitet. Projektet riktar sig till handledare av doktorander, men kan också användas av de som handleder längre masteruppsatser.

Silwa Claesson Sida: 4 (7) 4 Effektmål i verksamheten Avsikten med projektet är att uppmärksamma dem som handleder doktorander. Mot bakgrund av att det är ett arbete som kräver både ämneskunnande och god handledarkompetens för att klaras av på ett framgångsrikt sätt behöver denna grupp stöd. Utöver att gå en kurs behövs en förändrad och utökad syn på vad god handledning innebär, en manual för verksamheten och en grupp som man kan ta kontakt med vid frågor eller problem. En både belysande och samtidigt tydlig beskrivning av vad arbetet som handledare innebär behövs. Genom en förändrad syn på handledning och att utveckla sitt agera i handledarrollen kan kvaliteten i handledningen höjas. Det betyder att effekterna av projektet i första hand kan beskrivas som kvalitetshöjning av handledningen. Förhoppningen är att doktorander vid Göteborgs universitet ska bli mer nöjda med den handledning de får i framtiden. Men det är dessutom ett projekt som bör leda till ekonomiska besparingar. Dessa besparingar beror på att nöjda doktorander sannolikt avslutar sina projekt i tid och avhopp samt handledarbyten blir färre. Emellertid är det orealistiskt att beräkna dessa effekter i kronor i dagsläget. 5 Viktning av förslagets verksamhetsnytta Viktning: Ekonomi Effektivitet x Kvalitet 6 Underlag Det finns mycket skrivet om handledning inom forskning (se bifogat dokument litteratur inom området) och Gina Wisker och Gunnar Handal & Kirsten Lycke är auktoriteter på området. På hemmaplan finns bland annat Anngerd Lönn Svensson som 2007 skrev doktorsavhandlingen Det beror på. Erfarna forskarhandledares syn på god handledning vid Göteborgs universitet och som nu är anställd vid Högskolan i Borås. 7 Kontaktpersoner Gina Wisker, Brightons universitet, har en aktiv roll i projektet. Därutöver för vi samtal med Gunnar Handahl och Kirstin Lycke, Oslo universitet samt Anngerd Lönn, Högskolan i Borås.

Silwa Claesson Sida: 5 (7) 8. Projektmål och ansvar om projektet startas 8.1 Resultat Avsikten med projektet är I första hand att skapa ett dokument för handledare av doktorander vid Göteborgs universitet. Där ska regler, konventioner m.m. specifika för Göteborgs universitet nedtecknas så att det finns samlat för handledare. Utöver det kommer ett antal handledarscenarios att presenteras och diskuteras. Dessutom kommer frågor som har väckts av såväl handledare som doktorander att lyftas och i möjligaste mån besvaras eller hänvisning ges till adekvata litteratur eller att kontakter anges/förmedlas. Det betyder att dokumentet har två delar, dels en kortare inledande del där regler m.m. är samlade och dels en del där frågor tas upp och besvaras och diskuteras. Avsikten är också att de som arbetat med detta projekt ska kunna stå till förfogande i fortsättningen med stöd till handledare. För att kunna skapa detta dokument som samlar expertkunnande inom området handledning i forskarutbildning har vi bildat en projektgrupp som representerar flera väsentliga kompetenser. Projektgruppen består av professor Tomas Johansson, docent Silwa Claesson, pedagogisk utvecklare Elisabeth Saalman, professor Gina Wisker och en doktorand, Ola Sandler. Vi kommer arbeta tillsammans på deltid under ett år. Genom samtal med företrädare för universitetet samt samordnare vid de olika fakulteterna kan det inledande kapitlet skrivas. Därefter vidtar ett arbete som består av intervjuer med handledare och doktorander vid samtliga fakulteter. Fem handledare och fem doktorander kommer att intervjuas vid varje större fakultet. Vi kommer att välja två handledare samt två doktorander vid varje mindre fakultet. Därutöver kommer de slutuppgifter som lämnas in vid handledarkurser att utnyttjas. Avsikten är att identifiera problem, gällande handledning, som finns vid Göteborgs universitet samt att föreslå olika lösningsstrategier. Gina Wisker har specifikt intresserat sig för frågor som har med distanshandledning att göra samt har bred kunskap om interkulturella frågor i samband med handledning. 8.2 Start och sluttidpunkt Projektet är tänkt att börja 1 mars 2011 och avslutas 31 maj 2012. 8.3 Kostnad Projektet kommer att innebära att vi uppdaterar oss när det gäller nyskriven litteratur inom området. Därefter genomför Ola Sandler intervjuer samt skriver ut dem. Tomas Johansson kommer att göra en dokumentgenomgång och beskrivning av det aktuella läget vid Göteborgs universitet. Det

Silwa Claesson Sida: 6 (7) huvudsakliga arbetet kommer att utgöras av analys av intervjuer. Vi kommer att söka underlag för ett antal fall som beskrivs och diskuteras med möjliga lösningsstrategier. Gina Wiskers bidrag härvidlag är primärt att relatera lokala problemställningar till en internationell kontext. Likaså har hon specifika kunskaper om distanshandledning. Kostnader: Silwa Claesson 92.000 kr Elisabeth Saalman 88.000 kr Thomas Johansson 45 000 kr Ola Sandler 130 000 kr Gina Wisker 45 000 kr 8.4 Projektbeställare Projektledare Silwa Claesson. Projektbeställare Jonas Emanuelsson, Prefekt vid IDPP 8.5 Personella resurser Det är fyra personer som kommer att genomföra projektet, docent Silwa Claesson, IDPP, pedagogisk utvecklare Elisabeth Saalman, Centrum för kompetensutveckling och kunskapsbildning, Chalmers, professor Thomas Johansson, IPKL, samt en doktorand, Ola Strandler, IDPP. Expertis som kommer att ha ett direkt inflytande på projektet och som dessutom aktivt deltar i det är professor Gina Wisker, Brightons universitet. Hon är både aktiv som föreläsare, författare till böcker i ämnet och workshopledare samt forskar inom detta fält. Den expertis som Johansson framför allt bidrar med är kunskap inom det socialpsykologiska området, ett centralt område när det gäller handledning. Claesson har dels varit kursansvarig för kurser om doktorandhandledning och är expert på undervisningsfrågor. Saalman har stor erfarenhet av handledning i samband med högskolepedagogisk utvecklings- och kursverksamhet och har fördjupat sig i området distanshandledning. Sandler har genomfört intervjuer och har intresse för handledningsfrågor. Wisker har genomfört studier med avseende på handledning, skrivit ett flertal böcker varav en, Wisker, G. (2005). The good supervisor, används på kurser vid Göteborgs universitet. 9. Ansvar efter projektets slut 9.1 Förvaltning av projektets resultat Projektet finns vid IDPP, Utbildningsvetenskaplig fakultet. Prefekt Jonas Emanuelsson.

Silwa Claesson Sida: 7 (7) 9.2 Realisering av nytta i verksamheten Den person som håller i projektet, Silwa Claesson, kommer också att ansvara för att handledare vid Göteborgs universitet kan komma i kontakt med gruppen i fortsättningen. Det är fas två i detta projekt, något som kommer att diskuteras som ett samprojekt mellan IDPP och PIL om projektet får medel och därmed kan genomföras. Ansvarig för projektförslaget Datum Silwa Claesson 2011.11.30