2;oo Småbanebladet Årg 2s Äppelbo Här ett foto från ett vägbygge i Äppelbo i Dalarna 1927-1928. Platsen är vägskärningen vid "Älvgården" och fyllnadsmassorna blev vägbanken på Storänget efter älven. På orginalbilden, som finns hos Äppelbo Hembygdsförening, finns noterat: Från vägskärningen, Nyåkern, "Brant Erke" sitter på dragloket. Sonen till "Erke" lever ännu och heter "Brant Henry". Henry Brant är 89 år och kunde berätta att loket var från fabriken Austro-Daimler och hade en tvåcylindrig luftkyld motor på 6 hk. Fotograf är troligen A E Persson i Äppelbo. Henry deltog för övrigt i den grupp, som byggde sig en "Flygande Loppa" i Äppelbo på 1930-talet. Henry lyckades få upp flygplanet i luften över Busjöns is. Motorn i "Loppan" var en tvåcylindrig Husqvarna med kedjedrift till propellern. Det berättas att Henry fick kedjebrott när han befann sig på cirka 200 m höjd men lyckades landa planet på isen utan personskador. Flygplanet finns bevarat och brukar stå i hangaren vid flygfåltet i Dala-Järna. Staffan Eronn Sid 1
SJK Småbaneavdelning Klubbmästare: Mats Preding, Hägerstensvägen 162, 126 53 HÄGERSTEN. Telefon/fax: 08119 65 89. E-post: matsf@telia.com Kassör : Bo Gyllenberg, G:a Huddingevägen 417 2tr ö g, 125 42 ÄLVSJÖ. Telefon : 08/86 13 81 Småbanebladet : Redaktör: Per Nyberg. Adress till redaktionen: Småbanebladet, Box 4119, 141 04 HUDDINGE. E-post: smabane.bladet@swipnet.se Telefon till redaktionen: 081774 50 34 Fax : 08/598 341 62 Medlemsavgift: 60:-/år (utlandsboende 100:-/år) Pg. : 62 90 88-6 Sista manusdag för SmB 3 l 00 : 20 l 8-00 ~~~~~~~~~~~~~~~rorororororororororororororo Redaktören har ordet : Detta nummer kommer betydligt senare än tänkt, detta beroende på en dålig tillströmning av artiklar. Jag hoppas att det bättrar sig till höstnummret. Alltså, ut och fotografera och upptäck allt vad småbanor heter. Ha en trevlig sommar Kommentarer och Kompletteringar Tyvärr drabbades en del av mina bidrag i SmB 1/00:10 av några utskrifts problem ; skenbladet nr 2-3/1999 OKB skall vara OKBv. Redaktör' n Oppboga/Helsingborg De lokomotorer som åsyftats i dessa notiser är fd. SJ Z43 339, Z49 119 och Z3 89. Den sist nämnda fungerar inte helt tillfredsställande. Mats Lindberg Från banorna Frövitors 2000-04-30 ASSI-Domän AB:s RT40-Iokomotor stod uppställd utanför provhallen vid TGOJ:s underhållsverkstad i Örebro. Mats Lindberg Helsingborg Enligt uppgifter i pressen helt nyligen, har Kemira Kemi AB i Helsingborg överlåtit växlingen på företaget till SJ Cargo Group. Avtalet löper på två år. Vad har hänt med företagets motorlok, AGV 948/1984? Mats Freding Sid 2
forts. från banorna Göteborg Stena Metall har från Ekefors Skrothandel AB inköpt fd Sydtågs lokomotor nr 5 (KVAB 161/1959, fd Z 43 448). Den tidigare använda lokomotorn (Oaz 9440061) skall behållas som reservdelsförråd. SweMaint AB har sålt sin gamla lokomotor, fd SJ Z 43 457 (KVAB 171/1959) till några medlemmar i BJ:s. P O Wahlström Ryttarens torvströfabrik. Föreningen Ryttarens torvströfabrik har nu formellt övertagit anläggningen från Hasselfors Garden med maskiner och torvbana. Ryttaren kommer att vara öppen för visning under ett flertal tillfällen i sommar, 21 maj, 28 maj, 18 juni, 30 juli och 20 augusti. Även onsdagar i maj och juni mellan 11.00-16.00. Det bensin-elektriska loket har under vintern genomgått en lättare upprustning. Motorn är helrenoverad och generatorn delvis genomgången. För att säkerställa driften på torvbanan i sommar har föreningen deponerat ett av Hasselfors lok från Sandhagsmossen. Detta lok är enligt uppgift byggt 1958 och motorn är en VW på 25 hkr.. (Är det någon som kan mer om detta lok?). Efter fjäderbyte ska loket vara klart att köra och ska i första hand vara reservlok. De två övriga loken, Porla- och Selanderloken, kommer att flyttas in i den gamla träullsfabriken och under vintern ska dessa gås igenom och förhoppningsvis kunna sättas i trafikabelt skick. 1 övrigt har banan börjat rustas upp genom byten av vissa spårspann och slipers och fastsättning av lösa skarvar på den trafikerade delen av banan, ca 2 km. Bangården vid fabriken kommer efterhand att byggas om för att underlätta växlingen av lok och vagnar och ett spår kommer läggas över vägen till träullsfabriken. l nfo. telefon 0515-763168 Varg ön Den 12 maj i år besökte jag Vargöns Bruk i Vargön och såg då loket ASEA 207/1935 stående på ramverket, alltså utan hjul, bredvid industrivakten. Jan Ericson Hans Hellman Örebro Den 30 april firades det första spadtaget för anläggandat av SJ Centralverkstad i Örebro (Sedan 1991 en del inom TGOJ underhållsrörelse) och fortfarande kallat CV. På det stora verkstadsområdet finns, förutom el- och motorloksunderhåll flera verksamheter som växeltillverkning (Cogifer Nordic-koncernen) och förrådsverksamhet (Rail Parts Logistics AB). Den industriloksintresserade kunde notera att ASSI-Domäns RT 40 (AGV 994/1991) fortfarande fanns kvar i Örebro. TGOJ verkstad använde "Hulda 2" (KMV 227, fd SJ Z 43 294) som dragkraft. Lokomotorn målad i TGOJ nya färger. Rail Parts Logistics AB hade en egen lokomotor målad i TGOJ nya färger och försedd med företagets logotyps RPL. Det är Z 65 nr 526 (KVAB 243/1963). Cogifer Nordie har ingen egen dragkraft utan lånar/hyr från de andra vid behov. Kortare vagnsflyttningar görs med lastmaskin. Utanför detta företags kontor stod en miniatyrmodell (spårvidd knappt 600 mm) av en vertikaltransportvagn lastad med en smalspårsväxel Modellen hade framställts till företagets chefs 40-årsdag och hade då placerats i hans trädgård! Till jubileet hade tagits fram en liten skrift, vilken såldes för 20 kr. Av småbaneintresse var ett foto på verkstadens ångackumulatorlok med namnet "Hulda" (Borsig 6953/191 O) samt uppgifter om arbetartåg mellan ev och Hagaby, cirka 5 km från verkstaden mot Frövi. Denna trafik pågick mellan åren 1912 och 1918 och var gratis. Bo Gyllenberg Sid 3
forts. från banorna SMB 2/00 Näst::1,_Vånevik 1 SmF. 3/99:6 skrev jag en notis om stenbrytningen vid Näset norr om Vänevik vid Oskarshamn. Notisen avslutas med det uppfordrande "Vem blir först på plats och rapporterar till SmB?" Ja, det blir tydligen jag själv! Den 15 maj var jag på tjänsteresa till Oskarshamn och besökte på kvällen Näset. Jag gick inte från gården Asphult utan ställde bilen vid Norra hamnen i Vånevik. Därifrån leder en snitslad stig ca 1 km till viken Smältesund. Denna korsas på en ganska nybyggd bro o därefter befinner man sig på Näset. Efter ca 200 m befann jag mig på en tydlig banvall. Ganska grunda stenbrott låg norr o banvallen och efter 1 00 m fanns ett kort sidospår ut på en brygga. Huvudbanan fortsatte ytterligare 50 m österut till en vändskiva, där kransen fortfarande fanns kvar. Från denna fortsatte huvudspåret 50 m norrut till ett brott, där sten bröts 1924-25 till bygget av stockhalms konserthus. öster om detta brott kvarligger ett par bostadshus, som numera är sommarstugor. Öster om dessa ligger platsen för Näsets stenhuggeri. Här finns ett utemuseum (alltid öppet) med bilder och föremål och här finns också mängder av fundament och ruiner från sten-huggeri, smedja, förråd, kontor och verkstäder. Vid kajen nedanför det fd stenhuggeriet ligger resterna av en vändskiva. Från denna ledde ett ca 150 m långt spår rakt norrut till en skrotstenstipp invid Själevik och österut gick ett lika långt spår till stora brottet. Detta av-grenade sig vid ytterligare en vändskiva med ett 50 m sidospår till ett skrotstensupplag. Även om spåren var rivna, så var besöket vid Näset ett trevligt sätt att fördriva en mån-dagskväll i Oskarshamn! Mats Freding Massmedia Östergötlands Folkblad 2000-02-07 Artikel om en ur sjön Hunn bärgad linbanevagn från linbanan mellan Reijmyre och Simonstorps station. Vidare finns en kort historik om denna linbana. Leif Bergort Industribane-NYTT 1/2000 innehåller som vanligt mycket uppgifter om IBMF:s verksamhet. En nyligen förvärvad motor tillverkad av MWM, Motoren-Werke Mannheim AG med motornummer 10047/228, typ KO 12 Z och tillverkad 1959 uppges ursprungligen komma från ett motorlok. Finns det någon i läsekretsen som kan hjälpa IBMF med uppgifter om motorns ursprungliga användning. Senast har den använts som dragare av ett kraftverk! Vidare en artikel om nyheter vid Närsen-G råntjärns Järnväg. Tåg och Spår nr 115/1999 En rikt illustrerad artikel om smalspårsloken vid Skärblacka med bl a mycket fina foton på de två AEG-Ioken Bo Gyllenberg Järnvägsinspektionen informerar 1/2000 Fundia Bygg AB har fått tillstånd att driva spåranläggning, sidospår, i Upplands Väsby. Connector AB har fått sitt vilande tillstånd aktiverat, gällande spåranläggningen vid storhedens industrispår i Gammelstad. Fortum Service Industripartner AB har fått tillstånd att driva spåranläggning vid Bofors och Björkbarns industriområden i Karlskoga. Mats Freding Sid 4
forts. Massmedia Eskilstuna-Kuriren 2000-02-1 O Artikel om linbanan mellan Forsby och Köping och utredningen om dess framtid. Förslaget f n verkar vara att södra delen skulle användas för turisttrafik och norra delen bevaras orörd som industriminnesmärke. ÖSJ-Biadet 1/2000 Janis Priedits fortsätter i detta nummer sin genomgång av industrier och industribanor i Småland. Följande banor presenteras eller uppgifter efterlyses: Malmbäck (torvfabrik söder om Malmbäcks Torvströfabrik); Malmbäcks Torvströfabrik, J M Malmstens Gjuteri & Mek Verkstad, Bönsved (torvbana); Malmö Stads Renhållningsverk, Möckeln; Malmö Torv AB, Värmsjö; Marhults Torvströförening, Lenhovda; Mariannelund (spår vid sågverk), Marieholms Bruk; Metsä-Serla AB, Pauliström; Misterhults gård; MoDo Paper AB, Silverdalen; Moheda Torvfabrik (Dansjö Torv AB); Moshults Torvströfabrik, Hjortsholmen o Moshult; Mosebomosse, Vimmerby; Munksjö AB, Timsfors; Myrasjö Såg & Torvströfabrik och Myrasjö Torvströfabriks AB, Myresjö; Målarås Glasbruk; Målarås Torvmosse; Målilla (sågverk) samt AB Möckeln, Möckeln. VidaEe ur innehållet kan nämnas en artikel om Breuer-lokomotorer samt litet kompletteringar till Smålands-genomgången i OSJ-Biadet 4/1999 Bo Gyllenberg Bokanmälan Med sjöbanan Liljendai-Kristinehamn 1870 När man som småbanevän hör talas om en bok med en så lovande titel, kastar man sig på telefonen för att beställa. Ibland vore det bättre med en aning eftertanke och att titta på boken innan man köper den. Ungefär så känner jag inför Egil Akres bok, som utkommit i år på Förlag Bild, Text & Form i Karlstad (pris ca 220 kr, imbunden). På 96 sidor tecknar Akre historien bakom sjöbanssystemen i östra Värmland. Som bekant tillkom de ju för att frakta malm från gruvor till hyttor och tackjärn därifrån till närliggande bruk. Boken innehåller en hel del ganska trevliga samtida bilder och andra illustrationer. Framställningen har dock gjorts så allmän, att ingen som läst Bodstedts "Svenska Småbanor 1802-65" har något nytt att hämta. Nu är det knappast den inbitne småbaneentusiasten som utgör bokens målgrupp, utan snarare allmänintresserade hembygdsvänner. För dessa ger boken en bra introduktion, men, som sagt, övriga varnas! Mats Frading Aktuellt Hästjärnvägens dag vid Älvsjöhyttans hästbana firas den 29 juli 2000. Det är åkning för allmänheten mellan 13.00 och 16.00 på hästbanan och vidare är det underhållning, dans och servering. För mer information kontakta Ulla-Britt Boork, tel 0590-33006 eller Pia Skoglund. tel/fax 0590-33036. Bo Gyllenberg Sid 5
SIMPLEX-lok i Sverige Listan är hämtad ur ett brev till undertecknad från Alan Keef Ltd i England. Mr Alan Keef övertog år 1987 Simplex Mechanical Handling Ltd, tidigare Motor Rail Ltd, samt en anställd lokingenjör och driver numera en egen loktillverkning i Herefordshire. Man tillverkar även ångloksatrapper, riktiga ånglok(!), vagnar, tillbehör samt levererar och lägger spår. Simplex egen tillverkningslista är inte komplett enligt mr Keef. Listan nedan är baserad på generalagenten Carl Ströms anteckningar i Sverige. Leveranserna upphörde helt efter en oenighet mellan Simplex och Carl Ström berättar mr Keef. Listan är intressant att detaljstudera. Endast ett lok med normal spårvidd levererades, i serie 5000, år 1955. Loken i serie 8000 var av den lättare modellen på 2,5 ton, alla tillverkade 1948. Serie 9000 är märklig: 1946 finner vi första loket med nr 9221 och alla däröver i serien är lätta lok om 2,5 eller 3,5 ton. 1953 är serien fylld. Men 1950-54 tillverkas ett antal mycket tunga lok med lägre nummer i 9000-serien! Nr 9123 hamnar också något snett i tid. l 10000 serien finns inga konstigheter. Alla lok är tunga, mellan 5 och 7 ton, tillverkade mellan åren 1947 och 1954. Men 14000 serien måste ha varit speciell. Den följer naturligt de tyngre loken i lägre 9000-serien! Serie 20000 är lätta lok, mellan åren 1949 och 1951. Sedan kommer ett hopp fram till 1955 då 21 000 serien börjar med samma typ av lätta lok och fortsätter med 22000 fram till år 1959. Något förvirrande! Kommentarer? Nr År Hk Vikt Sparvidd Beställare 5761 1955 85 12 1435 Kungle Vattenfallstyrelsen 8579 1948 20/28 2,5 600 Krangede AB, Stockholm 8654 1948 20/28 2,5 600 Tegelbruks AB, Katrineholm 8866 1948 20/28 2,5 600 Krangede AB, Stockholm 9013 1950 48/63 9 693 Dornnarfvets Ironwork 9014 1950 48/63 9 693 Dornnarfvets Ironwork 9015 1950 48/63 9 693 Dornnarfvets Ironwork 9016 1950 48/63 9 693 Dornnarfvets Ironwork 9033 1951 48/64 9 644 Stromsnas Bruks AB 9041 1953 48/63 9 891 AB Gotland Kalkverk 9042 1953 63 9 983 Dornnarfvets Ironwork 9073 1954 63 9 693 Dornnarfvets Ironwork 9123 1951 48/64 9 644 Stromsnas Bruks AB 9221 1946 20/28 3,5 625 Hoganasbolaget, Wyvang 9258 1947 20/28 3,5 600 Skanska Cementgjuteriet AB, Stockholm 9285 1948 20/28 2,5 600 Olsen & Rosenlunde (Brickworks) 9287 1948 20/28 3,5 600 Tycho Roberts Spedition AB, Gothenberg 9288 1948 20/28 3,5 600 Tycho Roberts Spedition AB, Gothenberg 9335 1948 20/28 2,5 600 AB Malardalens Tegelbruk 9530 1950 20/28 3,5 600 Boksta Tegelbruk Sid 6
9566 1951 20/28 2,5 600 Svenska Vag AB 9578 1951 20/28 3,5 500 Rittylan Tuliteh Das OY, Ryttyla 9582 1951 20/28 3,5 600 Stockholrn Waterworks 9649 1951 20/28 2,5 24" Svenska Vag AB 9674 1951 20/28 2,5 600 Slipers AB 9699 1952 20/28 2,5 750 Bolidens Gruv AB 9700 1952 20/28 2,5 750 Bolidens Gruv AB 9712 1952 20/28 3,5 700 9843 1952 20/28 3,5 700 Riddarhytte AB, Riddarhyttan 9853 1953 20/28 2,5 600 Forenade Tegelbrucken, Linkoping 10004 1947 32142 6 600 statens Jarnvagar 10068 1949 32/42 7 750 Hagaverken 10069 1949 32/42 7 891 Sulfit AB, Gota 10073 1949 32/42 7 891 (Limestone Quarry) 10088 1949 32142 6 600 Statens Jarnvagar 10089 1949 32/42 6 691 Forsbackaverken 10090 1950 32142 7 600 Nitroglycerin AB 10123 1950 32/42 7 891 Sulfit AB, Gota 10213 1950 32/42 7 750 Widrnark & Platzer 10214 1950 32/42 7 750 Widrnark & Platzer 10229 1951 32/42 7 600 Nitroglycerin AB 10244 1951 32/42 7 891 Sulfit AB, Gota 10245 1951 32142 7 891 Sulfit AB, Gota 10261 1951 32/42 7 891 Granit AB, Kullgrens, Enka 10288 1952 32/42 5 600 Svenske Entre 10291 1952 32/42 7 690 Fagersta Bruks AB 10293 1951 32/42 7 891 Sulfit AB, Gota 10313 1952 32/42 7 600 Vattenfall Erik Eronn Fortsättning följer i nr 3/00 Sid 7
Bilder på vissa Simplexlok Foto Bo Gyllenberg Vattenfalls inpregneringverk i Åsbro, Närke. Simplex 9289/1948. Urps. 600mm, men 1952 ombyggt till 1435mm. Valla Tegelbruk i Valla i Södermanland. Spårvidd 600mm. Loket är ett av de två Simplex-lok som fanns 1967 m 8654/1947 eller 20015/1949 Foto 1967-09-25 Vattenfalls impregneringsverk i Åsbro. Simplex 5.761/1955 Foto 1980-10-16 Sid 8 l -
Åkers Krutbruk 1 Småbanebladet nr 4/1999 presenterades normalspåret mellan Åkers Styckebruk och Åkers Krutbruk och i artikeln omnämndes att det funnits ett internt 600-nät på fabriksområdet. Vid statens övertagande av krutbruket 1889 fanns spår och med hjälp av en karta från omkring 1920 uppskattas spåren till över 1 km. Här några foton från smalspåret vilka kommer från Harry Lindblads samling. Bo Gyllenberg Trallorna på smalspåret förflyttades med handkraft. Bakom skyddsvallen skymtar torkstugor. Byggnader och smalspåren längs den s k "Krutgatan". Sid 9
CJ) c.... o N --- d; o rive t Järnbruk 17)6- C l ll 1900 r.a.."ldaväg Sul fitfabrik 1698-1:81 s ta tionrultld Sulfatinbrik 1910- D :Bost adshus -Ar.naa bygennd T-apperab:::u.. < 19}0- Annafora stn 1878-1928 P:::-edriksberg o t n 1928-1 9~5 J är:rriigsverkot~' 1 9; ~ - FREDRfKSBERG F'l ed:ril<sbe r g G t n ;5-1954 IJjölbo hp o 100 SOOm H ie 191M! mdl.'i ksberg stn 1676-1928 Ha.mtrarbacken s:;n 1928-1954 Järnbruk 1729- c: a 1900 Cll:::TOJ-1 O!ll:::;;: 3 g. s :J Ql:!ll...... 3... c.u :J.Q; :T i\5 ;i = Ql: ~. ca... o o:t~o a.s.co"'!ll -;<;o -lll3 -;:l. o.o3 CD -. CD ;:::;-=r-,!lj QJo CD <g ::J::;:. a. m )>CDC/l =-co!ll 3... -QJCD... _-c CD CD O Ql: ::::!. ;:l....!ll!ll -ca ~. C/l CD " o o_ a. 3 iil Q)!ll <:J...!ll - ~.r+ <-c O c- o rea="'' ~~CD r+ C/l!ll 3 - m3c/l= en ~s m-, C/l-C/1-:::. C/l Q:!ll... 0-.::JC""" ::s m. - ~ ~ C/lCD- r.,;;, <Dl Dl? c o... < a._ Cll - 3 ~ ~ t/) _.-;<;... com CD Ol Q.,,. O) CD VI - C/l Q) :J C/l o;!ll ::s... -;<; CD c :J :J mo. c... CD ;;J\ O., CD coco... - C/l CD!ll C/l "C Q: Dl < It5 "Tl!ll c..._ o Ql: n C/l :T~ -i _CD 'S.Cil o o Cil 3 :J Cii
HUGFÖRTECKNING Nummer Antal AndamAl lom r. 1 FörtrAngningsllu$ 2.2 KnådhU'S 3 Presshus 4 Föttorkhus 5 2 Vacuumtor\hus e Tvätthus 1 S Torkhus, med sll:yddsvan e 3 PolemU'S 9 V Blandningshus l l l l 10 l l 11 l l 12 l ' 13 l l 14 l l 15 Il 16 'l l l 17-16 l l 19 l l 19A \ \ 199 \l 2{1.1 v \ \,, 20..2 20..3 v ' \ 21 \ \ 22 \ \ \ \ 23 \l 24 \ ' 2S.1 \ \ 2S.2 v \ \ 26 \ ',, \ \ \ \,,, ''',, ' '..., Vecuumpumphu'S Ad5omerttus Spritdestillationstom Eten:testlllallcnstcm VaJsvett Nrtroc.ellulosa-magasin Portv al<lsl!us Kontor-Miu Pannhus elcentral Mekanisk. verkstad l<n.rttnagasin Kl\l1tTtlgasln Svartlu'utmagasln Pumpstatlon KemiJ(aHefl!rrid Apteringshus Spritpumphus Buf1(f15rrid Lådfam\d Tempereringsförråd \....,:::-... \ l - --:::- - -- t, --,..- /l,, ~ ~ --- - - ' ~~~~:::;::::::;::::::......:-= = =-~ -~ ""',/11,', t:o...------.../ ' :13. ~ ' ~M ~ \ C/) s: m ~ o \,, \ \ T~s F'-*llt>erg \\ TYFORS \ \ Fabrik för tillverkning av krut t Tyfon~. 1 \ Fabriksområde med spåranslutning till HFJ, linjcm Fredriksberg-Neva. \ \ \ 1 Fredrlksbergsverken.!<allo.. ~i) ~ ' 1 Lm E e.- Karta över område vid RMiven. Tyfors, 1940 (C-4885). Karta över B fabriken vid Tyfors, 1942 {C-5451 ) Försvarets Fabriksstyrelse, (litt 204P1).
HÄLLEFORS BRUKS JÄRNVÄGAR ---------- industrispar 7L2 mm ----- " -+ d :o 102mm.,_ u;.. -+ HFJ ;tfj 102 mm 8J 14)5 mm ----- industdspch 1L3Smm STAH OH rup. HÅLL II.ASTPLATS l l J l l l t linbcnq.? jörngrun Y annan gruva Q hytta./järnbruk ~ dg e mass!lfobdk + sluu År la l 1 1860-1893 2 1867?- t890'? 3 1870-1871 4 1874?- 1899? 5 1874-1924 6 1874-1924 7 1874-1895 8 1875-1898 9 1878-1924? 10 1893-1953 (delvi$ HFJ) ll 1895-1927 12 1899-1930 (del vi$ HF J) 13 1906-1953 14 1909-1952 15 1924 - ~~ SÄYENFORS SPELET -.. _,1....=. ~,,J:: Jordbron '.. ' '. ' f ', ' l Oyvä~teh \ 11 '. Hi:ill~lors o t Sid 12