Gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund (KF)

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 maj 2016 13 Paragraf Diarienummer KS-2016/679.358 Gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Uppdraget till kommunstyrelsen att på Huddinge kommuns vägnar besluta i samtliga frågor rörande uttag av gatukostnader, vilka uppdrag framgår dels av gatukostnadsreglementet för Huddinge kommun (HKF 3100) och dels av 8 i kommunstyrelsens reglemente (HKF 9200), återkallas när det gäller beslut att fastställa gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund; se punkten 2 nedan. 2. Gatukostnadsutredningen för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund fastställs enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 mars 2016. Sammanfattning Huddinge kommun beräknar att i enlighet med detaljplanerna för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund, bygga om gatorna inom området. Innan kommunen bygger om gatorna ska kommunen besluta om uttag av gatukostnader efter samråd och utställning. Den preliminära kostnaden för gatuutbyggnaden var i samband med utställning beräknad till sammanlagt cirka 196 000 000 kr. Schablonbeloppen för vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av kommunal standard har dock ökat, vilket gör att utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Den nya beräknade kostnaden är cirka 279 000 000 kr. Detta är inget som påverkar gatukostnadsuttaget för enskilda fastighetsägare då takkostnaden för de boende är fastställt till cirka 166 000 000 kr. Genom det höjda schablonbeloppet kommer kommunens kostnader att öka från beräknade cirka 30 000 000 kr vid tidpunkt för utställning till cirka 115 000 000 kr vid fastställelse. Av den beräknade kostnaden kommer de boende att betala cirka 60 % och kommunen cirka 40 %, förutsatt att alla beräknade tillkommande fastigheter styckas av och faktureras. Gatulängderna har minskats något mot vad som redovisades vid tidpunkt för utställning, och med de nya längderna blir den beräknade kostnaden per fastighet något lägre. De nya beräknade kostnaderna i fastställelsehandlingen är 206 500 kr för befintliga fastigheter och 425 400 kr för tillkommande fastigheter jämfört med de i utställningshandlingen beräknade kostnaderna 208 500 kr för befintliga fastigheter och 433 500 kr för tillkommande fastigheter. Om kostnaderna för gatuutbyggnaden

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG har underskridits jämfört med den beräknade kostnaden i utställningshandlingen, så är det de faktiska kostnaderna som ligger till grund för faktureringen. Om kostnaderna istället har överskridits jämfört med den beräknade kostnaden i enlighet med fastställd takkostnad vid utställning, är det takkostnaden som ligger till grund för faktureringen. Under utställningstiden kom det in synpunkter från 62 sakägare inom området, fastigheter och föreningar, se samrådsredogörelse, bilaga 4. Överläggning I ärendet yttrar sig Lars Björkman (HP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Lars Björkman (HP) anmäler protokollsanteckning. Beslutet delges Vidja vägförening

Protokollsanteckning till Kommunstyrelsens sammanträde onsdagen den 25 maj 2016 Ärende 13: Gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2 inom o kommundelen Trangsund Huddingepartiet driver frågan om att förändra det nu gällande gatukostnadsreglementet. Huddingepartiet anser att ägare till fastighet som är bebyggd med bostad och har bygglov när detaljplan antas av kommunfullmäktige inte ska erlägga gatukostnader. Fastighetsägarna i nämnda område har hittills betalat sina gator och vägar via vägföreningens avgifter med mera till den gemensamma o utbyggnaden och underhall. Däremot anser vi att nybildade fastigheter skall erlägga gatukostnader vid ny bygg nation. a jörk Huddingepartiet

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-08 KS-2016/679.358 1 (5) HANDLÄGGARE Pettersson, Jonas Jonas.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Uppdraget till kommunstyrelsen att på Huddinge kommuns vägnar besluta i samtliga frågor rörande uttag av gatukostnader, vilka uppdrag framgår dels av gatukostnadsreglementet för Huddinge kommun (HKF 3100) och dels av 8 i kommunstyrelsens reglemente (HKF 9200), återkallas när det gäller beslut att fastställa gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund; se punkten 2 nedan. 2. Gatukostnadsutredningen för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund fastställs enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 mars 2016. Sammanfattning Huddinge kommun beräknar att i enlighet med detaljplanerna för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund, bygga om gatorna inom området. Innan kommunen bygger om gatorna ska kommunen besluta om uttag av gatukostnader efter samråd och utställning. Den preliminära kostnaden för gatuutbyggnaden var i samband med utställning beräknad till sammanlagt cirka 196 000 000 kr. Schablonbeloppen för vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av kommunal standard har dock ökat, vilket gör att utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Den nya beräknade kostnaden är cirka 279 000 000 kr. Detta är inget som påverkar gatukostnadsuttaget för enskilda fastighetsägare då takkostnaden för de boende är fastställt till cirka 166 000 000 kr. Genom det höjda schablonbeloppet kommer kommunens kostnader att öka från beräknade cirka 30 000 000 kr vid tidpunkt för utställning till cirka 115 000 000 kr vid fastställelse. Av den beräknade kostnaden kommer de boende att betala cirka 60 % och kommunen cirka 40 %, förutsatt att alla beräknade tillkommande fastigheter styckas av och faktureras. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-08 KS-2016/679.358 2 (5) Gatulängderna har minskats något mot vad som redovisades vid tidpunkt för utställning, och med de nya längderna blir den beräknade kostnaden per fastighet något lägre. De nya beräknade kostnaderna i fastställelsehandlingen är 206 500 kr för befintliga fastigheter och 425 400 kr för tillkommande fastigheter jämfört med de i utställningshandlingen beräknade kostnaderna 208 500 kr för befintliga fastigheter och 433 500 kr för tillkommande fastigheter. Om kostnaderna för gatuutbyggnaden har underskridits jämfört med den beräknade kostnaden i utställningshandlingen, så är det de faktiska kostnaderna som ligger till grund för faktureringen. Om kostnaderna istället har överskridits jämfört med den beräknade kostnaden i enlighet med fastställd takkostnad vid utställning, är det takkostnaden som ligger till grund för faktureringen. Under utställningstiden kom det in synpunkter från 62 sakägare inom området, fastigheter och föreningar, se samrådsredogörelse, bilaga 4. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun beräknar att i enlighet med detaljplanerna för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund, bygga om gatorna inom området. Innan kommunen bygger om gatorna ska kommunen besluta om uttag av gatukostnader efter samråd och utställning. Principerna för gatukostnadsuttag i Huddinge kommun anges i gatukostnadsreglementet antaget 2007-11-05 av kommunfullmäktige. Gatukostnad fördelas på ägarna till de fastigheter, som omfattas av utbyggnaden och ska täcka kommunens kostnader för anläggning av gata inklusive projektering och administration, belysning, parker samt inlösen av mark för dessa ändamål samt tillhörande förrättningskostnader. Förslaget till gatukostnadsutredningen för Vidja följer kommunens gatukostnadsreglemente. Enligt 6 kap. plan- och bygglagen, har kommunen rätt att ta ut kostnaden för att anlägga och förbättra gatorna i ett område med detaljplan där kommunen är huvudman, d.v.s. ansvarig för utbyggnad av gator mm. Den preliminära kostnaden för gatuutbyggnaden var i samband med utställning beräknad till sammanlagt cirka 196 000 000 kr. Schablonbeloppen för vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av kommunal standard har dock ökat, vilket gör att utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Den nya beräknade kostnaden är cirka 279 000 000 kr. Detta är inget som påverkar gatukostnadsuttaget för enskilda fastighetsägare då takkostnaden för de boende är fastställt till cirka 166 000 000 kr, där befintliga fastigheter kommer att faktureras cirka 112 600 000 kr, och tillkommande fastigheter cirka 53 800 000 kr. Takkostnaden är det beräknade maximala beloppet som

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-08 KS-2016/679.358 3 (5) kommer att faktureras. Om gatukostnadsfakturan ska avbetalas eller om anstånd begärs, räknas dock beloppet upp med ränta respektive KPI från fakturadatum. Takkostnaden fastställdes i samband med utställningstiden. Genom det höjda schablonbeloppet kommer kommunens kostnader att öka från beräknade cirka 30 000 000 kr vid tidpunkt för utställning till cirka 115 000 000 kr vid fastställelse. Schablonbeloppen, baserade på löpmeterpriser, för vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av kommunal standard uppdateras utifrån faktiska kostnader i liknande genomförda projekt. Schablonbeloppen var vid tidpunkten för samråd och utställning väsentligt lägre än vid nuvarande tidpunkt för fastställelse. De högre beloppen beror dels på att det vid samråd och utställning inte fanns nyligen uppdaterade schablonpriser, eftersom några motsvarande områden inte genomförts under en följd av år. En annan förklaring är marknadsläget där konkurrensen om olika entreprenörer på marknaden påverkar prisbilden. Av den beräknade kostnaden kommer de boende att betala cirka 60 % och kommunen cirka 40 %, förutsatt att alla beräknade tillkommande fastigheter styckas av och faktureras. Gatulängderna har minskats något mot vad som redovisades vid tidpunkt för utställning, och med de nya längderna blir den beräknade kostnaden per fastighet något lägre. De nya beräknade kostnaderna i fastställelsehandlingen är 206 500 kr för befintliga fastigheter och 425 400 kr för tillkommande fastigheter jämfört med de i utställningshandlingen beräknade kostnaderna 208 500 kr för befintliga fastigheter och 433 500 kr för tillkommande fastigheter. Om kostnaderna för gatuutbyggnaden har underskridits jämfört med den beräknade kostnaden i utställningshandlingen, så är det de faktiska kostnaderna som ligger till grund för faktureringen. Om kostnaderna istället har överskridits jämfört med den beräknade kostnaden i enlighet med fastställd takkostnad vid utställning, är det takkostnaden som ligger till grund för faktureringen. Inom Vidja etapp 1 pågår utbyggnaden och beräknas vara klar sommaren 2016. Inom Vidja etapp 2 kommer detaljprojektering, upphandling av entreprenör, och utbyggnad av allmänna platser påbörjas efter det att detaljplanen har vunnit laga kraft. Inom detaljplanerna för Vidja etapp 1 och 2 räknas 124 nya fastigheter som tillkommande och 540 fastigheter som befintliga.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-08 KS-2016/679.358 4 (5) Under utställningstiden kom det in synpunkter från 62 sakägare inom området, fastigheter och föreningar, se samrådsredogörelse, bilaga 4. Förvaltningens synpunkter År 2002 förelade Länsstyrelsen i Stockholms län Huddinge kommun att en allmän vatten- och avloppsanläggning skulle ha kommit till stånd senast den 31 december 2007. Huddinge kommun har därefter sökt anstånd hos Länsstyrelsen gällande föreläggandet med hänsyn till att en detaljplaneläggning är på gång i området vars syfte är att bygga ut ett allmänt VA-system. I och med antagandet av detaljplanen för Vidja etapp 2 kommer ett allmänt VA-system att anläggas inom området. Inom etapp 1, som vann laga kraft i januari 2014 har ett allmänt VA-system redan anlagts, vilket kommer att driftsättas i oktober 2016. Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gatorna inom det aktuella området för att möjliggöra en omvandling från fritidshus till permanentboende. Förslaget till gatukostnadsutredningen följer kommunens gatukostnadsreglemente och innebär att kostnaderna har fördelats mellan fastighetsägare efter skälig och rättvis grund. De föreslagna gatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jonas Pettersson Exploateringsingenjör Bilagor 1. Fastställelsehandling 2. Beräkningsunderlag 3. Fördelningsområde 4. Samrådsredogörelse

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-08 KS-2016/679.358 5 (5) Beslutet delges Vidja vägförening

Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen KS-2016/679.358 FASTSTÄLLELSEHANDLING Gatukostnadsutredning Kartbilaga över fördelningsområdet Bilaga beräkningsunderlag Flygbild över området Utdrag ut Huddinge kommuns kartdatabas. Copyright Huddinge kommun. Gatukostnadsutredning för VIDJA, etapp 1 och 2 Inom Trångsund kommundel, Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Mars 2016

FASTSTÄLLELSEHANDLING Gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Trångsund, Huddinge kommun 1. Allmänt Huddinge kommun beräknar att i enlighet med detaljplanerna för Vidja, etapp 1 och 2, inom kommundelen Trångsund, bygga om gatorna inom området. Innan kommunen bygger om gatorna skall kommunen besluta om uttag av gatukostnader efter samråd och utställning. Enligt 6 kap. plan- och bygglagen, har kommunen rätt att ta ut kostnaden för att anlägga och förbättra gatorna i ett område med detaljplan där kommunen är huvudman, dvs. ansvarig för utbyggnad av gator mm. Principerna för gatukostnadsuttag i Huddinge kommun anges i gatukostnadsreglementet antaget 2007-11-05 av kommunfullmäktige. Gatukostnad fördelas på ägarna till de fastigheter, som omfattas av utbyggnaden och ska täcka kommunens kostnader för anläggning av gata, belysning, parker samt inlösen av mark för dessa ändamål. Gatukostnadsutredningen redovisar avgränsningen av det område inom vilket fördelning av gatukostnader ska ske (fördelningsområde), de kostnader som ska fördelas (kostnadsunderlag) samt grunderna för fördelning av dessa kostnader (fördelningsgrund). Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. 2. Fördelningsområde Omfattningen av fördelningsområdet framgår av kartbilaga 1. Den bebyggelse som medges enligt ny detaljplan ställer krav på utbyggnad av gatunätet. Samtliga fastigheter inom fördelningsområdet måste därför anses få nytta av anläggningarna. Fördelningsområdet överensstämmer i huvudsak med detaljplan för Vidja, etapp 1 och 2. 3. Utbyggnad För detaljerad information om upprustning och utbyggnad av gatunätet se detaljplanehandlingarna vilka redovisas i ett separat ärende till kommunstyrelsen. 4. Kostnadsunderlag Kostnaderna skall vara relaterade till områdets behov av gator och andra allmänna platser. Det kostnadsunderlag som förekommer inom området omfattar: Utbyggnad av gator Belysning 2

Markförvärvskostnader för allmän platsmark, intrångsersättningar samt förrättningskostnader. Administration, projektering, kontroll I kostnadsunderlaget som ska fördelas ingår inte merkostnaden dels för huvudgata, dels för lokalgatustandard av typ L1 i förhållande till lokalgatustandard av typ L3, dels för separata gångbanor samt dels för gångoch cykelvägar. Den preliminära kostnaden för gatuutbyggnaden var i samband med utställning beräknad till sammanlagt cirka 196 000 000 kr. Schablonbeloppen för vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av kommunal standard har dock ökat, vilket gör att utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Den nya beräknade kostnaden är cirka 279 000 000 kr. Detta är inget som påverkar gatukostnadsuttaget för enskilda fastighetsägare då takkostnaden för de boende är fastställt till cirka 166 330 000 kr, där befintliga fastigheter kommer att faktureras cirka 112 600 000 kr, och tillkommande fastigheter cirka 53 800 000 kr. Takkostnaden är det beräknade maximala beloppet som kommer att faktureras. Om gatukostnadsfakturan ska avbetalas eller om anstånd begärs, räknas dock beloppet upp med ränta respektive KPI från fakturadatum. Takkostnaden fastsälldes i samband med utställningstiden. Schablonbeloppen, baserade på löpmeterpriser, för vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av kommunal standard uppdateras utifrån faktiska kostnader i liknande genomförda projekt. Schablonbeloppen var vid tidpunkten för samråd och utställning väsentligt lägre än vid nuvarande tidpunkt för fastställelse. De högre beloppen beror dels på att det vid samråd och utställning inte fanns nyligen uppdaterade schablonpriser, eftersom några motsvarande områden inte genomförts under en följd av år. En annan förklaring är marknadsläget där konkurrensen om olika entreprenörer på marknaden påverkar prisbilden. Av den beräknade kostnaden kommer de boende att betala cirka 60 % och kommunen cirka 40 %, förutsatt att alla beräknade tillkommande fastigheter styckas av och faktureras. Inom Vidja etapp 1 pågår utbyggnaden och beräknas vara klar sommaren 2016. Inom Vidja etapp 2 kommer detaljprojektering, upphandling av entreprenör, och utbyggnad av allmänna platser påbörjas efter det att detaljplanen har vunnit laga kraft. 5. Fördelningsgrund Enligt gatukostnadsreglementet i Huddinge kommun ska gatukostnader fördelas på alla fastigheter, nuvarande som tillkommande, inom ett fördelningsområde. De obebyggda delar av fastigheter som genom detaljplanen kan bilda nya fastigheter med byggrätt räknas som tillkommande fastighet. 3

Inom detaljplan för Vidja, etapp 1 och 2 beräknas 540 fastigheter vara befintliga och 124 nya fastigheter kunna tillkomma. De olika bebyggelseformerna har tilldelats följande andelstal: Tillkommande fastighet andel 1 Befintlig fastighet andel 0,5 Det totala antalet andelar uppgår till 394 st. För befintliga fastigheter så jämkas det belopp som överstiger fyra och ett halvt prisbasbelopp 2013 (200 250 kr) till hälften. Det gäller för fastighet, som enligt detaljplan får bebyggas med friliggande småhus. Gatulängderna har minskats något mot vad som redovisades i utställningsskedet, och med de nya längderna blir den beräknade kostnaden per fastighet i fastställelsehandlingen något lägre. Kostnaderna beräknas till 425 400 kr för tillkommande fastigheter samt till 206 500 kr för befintliga fastigheter i denna fastställelsehandling. För tillkommande fastigheter räknas gatukostnadsbeloppet upp med konsumentprisindex från och med tidpunkten för kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om betalningsskyldighet för fördelningsområdet fram till registreringsdatum för fastighetsbildning. För befintliga fastigheter utgör beloppet den kostnad som faktureras, om inte avbetalning eller anstånd beviljas. Då räknas beloppet upp med ränta respektive konsumentprisindex. 6. Debitering Efter det att gatorna är utbyggda sammanställs kostnaden för utbyggnaden varvid kommunen fakturerar befintliga och alla tills dess tillkommande fastigheter. Om kostnaderna för gatuutbyggnaden har underskridits jämfört med den beräknade kostnaden vid utställning, så är det de faktiska kostnaderna som ligger till grund för faktureringen. Om kostnaderna för gatuutbyggnaden istället har överskridits jämfört med den beräknade kostnaden i enlighet med fastställd takkostnad vid utställning, är det takkostnaden som ligger till grund för faktureringen. Om en fastighetsägare ansöker om bygglov enligt det nya detaljplanens bestämmelser innan dess att kommunen fakturerar området, kommer ett krav på att säkerhet motsvarande gatukostnadsbeloppet ställs till kommunen. Istället för att ställa säkerhet till kommunen, som utöver gatukostnaden ska innehålla KPI-uppräkning av beloppet, kan fastighetsägaren betala genom faktura i samband med ansökan om bygglov. 7. Fortsatt handläggning Förslaget ska fastställas av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. 4

Mark- och exploateringssektionen Jonas Pettersson Handläggare 5

Gatukostnadsutredning Vidja etapp 1 och 2, fastställelsehandling Bilaga beräkningsunderlag kr/meter Kalkyl Huvudgata = 24000/m L1 = 19000/m L3 = 14000/m GC = 6000/m Reducerad kostnad meter kostnad totalkostnad L3-gata i meter 11255 9600 108048000 Debiteras som ursprungligt schablonbelopp L1-gata i meter 3430 9600 32928000 Debiteras som vanlig L3, ursprungligt schablonbelopp Huvudgata i meter 1930 9600 18528000 Debiteras som vanlig L3, ursprungligt schablonbelopp GC-väg 320 0 0 Debiteras ej Delsumma 16935 159 504 000 Marklösen 8000000 Tid GK 100000 Totalsumma 167 604 000 Kostnadsfördelning enligt andel Före jämkning Antal Andel Delar totalt Per lägenhet Totalt Tillkommande fastigheter 124,0 1,0 124,0 425 391 52 748 467 Befintliga fastigheter 540,0 0,5 270,0 212 695 114 855 533 Totalsumma 394,0 167 604 000 Efter jämkning Antal Andel Delar totalt Per lägenhet Totalt Tillkommande fastigheter 124,0 1,0 124,0 425 391 52 748 467 Befintliga fastigheter, jämkat belopp 540,0 0,5 270,0 206 473 111 495 266 Totalsumma 394,0 164 243 734 Total kostnad meter kostnad totalkostnad L3-gata i meter 11255 14 000 157 570 000 L1-gata i meter 3430 19 000 65 170 000 Huvudgata i meter 1930 24 000 46 320 000 GC-väg 320 6000 1 920 000 Delsumma 16935 270 980 000 Marklösen 8 000 000 Tid GK 100 000 Totalsumma 279 080 000 Kostnadsfördelning Kostnad som ska fördelas 164 243 734 Reduceringskostnader som belastar kommunen 114 836 266 Totalt 279 080 000

Kostnader för Vidja Bilaga beräkningsunderlag Vidja etapp 1 Vidja etapp 2 Gatutyp längd (m) Pris (kr/m) kostnad (kr) Gatutyp längd (m) Pris kr/m kostnad (kr) Vidjavägen (Ringsättravägen-Helmerdalsvägen) H 1000 24 000 24 000 000 Anslutning till fastighet fr Tärnmåsvägen GC 160 6000 960 000 Stormfågelvägen(Vidjavägen-Hästhagsvägen) L1 230 19 000 4 370 000 Näktergalsvägen GC 60 6000 360 000 Helmerdalsvägen (söder om Vidjavägen) L3 165 14 000 2 310 000 Sjöorrevägen GC 100 6000 600 000 Pingvinvägen L3 175 14 000 2 450 000 Beckasinvägen H 150 24 000 3 600 000 Biätarevägen L3 145 14 000 2 030 000 Helmerdalsvägen från Vidjavägen till Näktergalsvägen H 220 24 000 5 280 000 Varfågelvägen L3 145 14 000 2 030 000 Ny länk mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen H 300 24 000 7 200 000 Fräkenvägen L3 275 14 000 3 850 000 Näktergalsvägen H 260 24 000 6 240 000 Albatrossvägen L3 300 14 000 4 200 000 Beckasinvägen L1 200 19 000 3 800 000 Stormfågelvägen L3 520 14 000 7 280 000 Helmerdalsvägen L1 820 19 000 15 580 000 Stenknäcksvägen L3 160 14 000 2 240 000 Kattugglevägen L1 580 19 000 11 020 000 Hästhagsvägen L3 920 14 000 12 880 000 Ringsättravägen L1 1150 19 000 21 850 000 4035 67 640 000 Vidjavägen från Helmerdalsvägen L1 450 19 000 8 550 000 Alängsvägen L3 360 14 000 5 040 000 Axnäsvägen L3 460 14 000 6 440 000 Beckasinvägen L3 350 14 000 4 900 000 Bivråksvägen L3 120 14 000 1 680 000 Britteviksvägen L3 170 14 000 2 380 000 Brushanevägen L3 290 14 000 4 060 000 Dansbanevägen L3 350 14 000 4 900 000 Doktorsvägen L3 1020 14 000 14 280 000 Grisslevägen L3 170 14 000 2 380 000 Grönfinksvägen L3 1000 14 000 14 000 000 Helmerdalsvägen mot båtplats L3 140 14 000 1 960 000 Långviksvägen L3 500 14 000 7 000 000 Näktergalsvägen L3 120 14 000 1 680 000 Ormvråksvägen L3 150 14 000 2 100 000 Ormörnsvägen L3 110 14 000 1 540 000 Pelikanvägen L3 210 14 000 2 940 000 Ringsättravägen L3 100 14 000 1 400 000 Rositavägen L3 330 14 000 4 620 000 Rörsångarvägen L3 410 14 000 5 740 000 Sjöorrevägen L3 250 14 000 3 500 000 Steglitsvägen L3 230 14 000 3 220 000 Stenfalksvägen L3 120 14 000 1 680 000 Sävsångarvägen L3 150 14 000 2 100 000 Tordmulevägen L3 100 14 000 1 400 000 Tärnmåsvägen L3 180 14 000 2 520 000 Vidablicksvägen L3 410 14 000 5 740 000 Vidjavägen söder om Långviksvägen L3 430 14 000 6 020 000 Viggvägen L3 120 14 000 1 680 000 Vipvägen L3 100 14 000 1 400 000 12900 203 340 000 Total längd Totalkostnad 16935 270 980 000

Kartbilaga 1 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvatltning Samhällsbyggnadsavdelningen Fräkenbotten FASTSTÄLLELSEHANDLING Karta över fördelningsområdet Vidja Balingsta bottnen Fördelningsområdesgräns Upprättad Mars, 2016 Handläggare Jonas Pettersson Kvarnsjön Översikt Utdrag ur Huddinge kommuns kartdatabas. Copyright Huddinge kommun. Lasättraviken Brittevik

Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen KS-2016/679.358 Samrådsredogörelse/utlåtande efter utställning Gatukostnadsutredning för Vidja, Huddinge kommun. Bakgrund och sammanfattning I samband med att detaljplan upprättas för Vidja etapp 1 och 2 ska kommunen besluta om uttag av gatukostnader efter samråd och utställning av gatukostnadsutredningen. Utställningsmaterial har sänts ut till berörda fastighetsägare i oktober 2013. Under tiden 2013-10-14 till 2013-11-11 har gatukostnadsutredningens utställningshandling funnits utställd i Tekniska nämndhuset, Sjödalsvägen 29 i Huddinge. Handlingarna finns även tillgängliga på huddinge.se/vidja. 48 yttranden som berör gatukostnader har inkommit till kommunen, varav några yttranden består av att flera fastigheter tillsammans har yttrat sig gemensamt. Totalt har 62 olika sakägare yttrat sig, föreningar och fastigheter. Denna samrådsredogörelse gäller gatukostnadsutredningen och bemöter synpunkter främst på fördelningsområdets omfattning, kostnadsunderlaget, andelstal samt hur och när gatukostnader debiteras. Övriga synpunkter är detaljplanefrågor och bemöts i samrådsyttrandet för detaljplanen. Yttranden som har kommit in till plansektionen men som rör gatukostnader bemöts i denna samrådsredogörelse. I vissa fall har samma fastighetsägare skickat två yttranden, dels i planärendet och dels i gatukostnadsärendet. Den preliminära kostnaden för gatuutbyggnaden var i samband med utställning beräknad till sammanlagt cirka 196 000 000 kr. Schablonbeloppen för vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av kommunal standard har dock ökat, vilket gör att utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Den nya beräknade kostnaden är cirka 279 000 000 kr. Detta är inget som påverkar gatukostnadsuttaget för enskilda fastighetsägare då taket redan är fastställt till cirka 196 000 000 kr, varav cirka 166 000 000 kr betalas av de boende. Genom det höjda schablonbeloppet kommer kommunens kostnader att öka från beräknade cirka 30 000 000 kr till beräknade cirka 115 000 000 kr. Kostnadsfördelningen mellan kommunen och de boende kommer därmed delas upp så att kommunen betalar cirka 40 % av kostnaderna för utbyggnationen och de boende cirka 60 %, förutsatt att alla beräknade tillkommande fastigheter styckas av och faktureras. Inom Vidja etapp 1 pågår utbyggnaden och beräknas vara klar sommaren 2016. Inom Vidja etapp 2 kommer detaljprojektering, upphandling av entreprenör, och utbyggnad av allmänna platser påbörjas efter det att detaljplanen har vunnit laga kraft.

Innehåll Samrådsredogörelse/utlåtande efter utställning... 1 Bakgrund och sammanfattning... 1 Vanliga yttranden... 4 Kostnaderna är för höga... 4 Regeringens lagrådsremiss... 4 Fastighetsägarna ska inte belastas av gatukostnader... 4 Gatukostnadsuttaget strider mot gällande lagstiftning... 5 Avbetalning/anstånd på gatukostnadsfakturan... 5 Standard på gatorna... 6 Helmerdals tomtägaförening... 6 Vidja vägförening... 6 Vidja Intresseförening... 8 Lissma 4:188, Lissma 4:244... 10 Lissma 4:43... 11 Lissma 4:479, Lissma 4:482... 11 Vidja 1:3, Vidja 1:39, Vidja 1:471... 23 Vidja 1:12... 24 Vidja 1:13, Vidja 1:576... 27 Vidja 1:14... 28 Vidja 1:28... 31 Vidja 1:38... 32 Vidja 1:51... 33 Vidja 1:61... 34 Vidja 1:81... 36 Vidja 1:86... 36 Vidja 1:104... 37 Vidja 1:146... 37 Vidja 1:188... 38 Vidja 1:195... 45 Vidja 1:207... 45 Vidja 1:211... 45 Vidja 1:223... 47 Vidja 1:247... 48 2

Vidja 1:252, Vidja 1:453, Vidja 1:533, Vidja 1:540... 49 Vidja 1:258... 50 Vidja 1:311... 50 Vidja 1:355... 52 Vidja 1:387... 53 Vidja 1:406... 54 Vidja 1:442... 54 Vidja 1:467... 54 Vidja 1:468... 56 Vidja 1:471... 58 Vidja 1:472... 58 Vidja 1:485... 59 Vidja 1:508... 60 Vidja 1:526, Vidja 1:527, Vidja 1:528... 60 Vidja 1:530, Vidja 1:535, Vidja 1:536... 62 Vidja 1:539... 62 Vidja 1:570... 64 Vidja 1:570, yttrande 2... 70 Vidja 1:575... 73 Vidja 1:589... 73 Vidja 1:600, Vidja 1:607, Vidja 1:632... 73 Vidja 1:622... 78 Vidja 1:634, Vidja 1:636, Vidja 1:475... 79 Vidja 1:645... 80 3

Vanliga yttranden De vanligaste yttranden angående gatukostnadsutredningen har sammanfattats nedan. Kostnaderna är för höga Enligt PBL får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i ett område ska betala kostnaderna för att anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd som är avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av anordningar. Kommunens gatukostnadsreglemente är dock utformat så att inte hela kostnaden läggs på fastighetsägarna, kommunen betalar för all standard över L3-gator, samt merkostnaden om utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Befintliga fastigheter tilldelas också andelstal 0,5 istället för 1,0. Kommunen hävdar att kostnaderna för åtgärderna är skäliga. Ledningsgravarna ingår inte i kostnadsunderlaget. Stockholm Vatten betalar sin del av grävningsarbetena för ledningsgraven direkt till entreprenören. För el- och tele betalar kommunen entreprenören ledningsägarnas kostnader för ledningsgraven, och fakturerar sedan berörda ledningsägare den faktiska kostnaden för det. Detta ingår inte i kostnadsunderlaget till gatukostnader, och inget som belastar gatukostnadsuttaget. Schablonbeloppen för vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av kommunal standard har ökat, vilket gör att utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Den nya beräknade kostnaden för etapp 1 och 2 är cirka 279 000 000 kr. Detta är inget som påverkar gatukostnadsuttaget då taket redan är fastställt, varav cirka 166 330 000 kr betalas av de boende. Av dessa 166 330 000 kr kommer befintliga fastigheter att faktureras cirka 112 600 000 kr, och tillkommande fastigheter cirka 53 800 000 kr. Kommunen belastas således av utbyggnaden med mer än beräknat i utställningen. Kostnadsfördelningen mellan kommunen och de boende kommer därmed delas upp så att kommunen betalar cirka 40 % av kostnaderna för utbyggnationen och de boende cirka 60 %, förutsatt att alla beräknade tillkommande fastigheter styckas av och faktureras. Regeringens lagrådsremiss Många har under utställningen yttrat sig över att invänta regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess) och förslaget om nya gatukostnader. Kommentar: I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, då Lagrådet inte tillstyrkte det bland annat pga. att de tyckte att det var svårt att bedöma innebörden och konsekvenserna av förslaget. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Fastighetsägarna ska inte belastas av gatukostnader Många har under utställningen yttrat sig över att de boende i Vidja inte ska behöva betala några gatukostnader. 4

Kommunfullmäktige har beslutat att bestämmelserna i 6 kap. plan- och bygglagen avseende fastighetsägares skyldighet att betala gatukostnader m.m. ska tillämpas i Huddinge kommun. När kommunfullmäktige i det enskilda fallet ska besluta om fördelningsområde, kostnadsunderlag m.m. har man att följa dels reglerna i 6 kap. PBL och dels det av kommunfullmäktige beslutade gatukostnadsreglementet. Sådana beslut innefattar bl.a. kostnadernas fördelning mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt, en avgränsning av det område som ska omfattas av fördelningen, vilka kostnader som ska fördelas, grunderna för fördelningen. Enligt 8 fjärde stycket i kommunens gatukostnadsreglemente har bl.a. angetts att för befintliga fastigheter, som enligt detaljplan är avsedda för friliggande småhus, ska erlägga hälften av den kostnad som skall betalas för tillkommande fastigheter för friliggande småhus. Någon möjlighet att vid beslut i detta skede väga in enskild fastighetsägares personliga möjlighet att betala gatukostnaderna finns inte enligt reglerna. Reglerna om ersättning för gatukostnader och om dessa är skäliga och rättvisa utgår från förhållanden som är knutna till fastigheten och inte till ägaren. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i området Vidja skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet enligt likställighetsprincipen i. Gatukostnadsuttaget strider mot gällande lagstiftning Många har under utställningen yttrat sig över att kommunens uttag av gatukostnader även skulle strida mot äganderätten eller Europakonventionen. Kommentar: Kommunen måste utgå från att riksdagen, då man fattade beslut om ÄPBL, bedömde att reglerna i lagen inte stred mot bestämmelserna i Regeringsformen samt Europakonventionen. Förslaget till uttag av gatukostnader innebär enligt kommunens bedömning ingen begränsning av enskilds rätt till sitt hem enligt Europakonventionen. Avbetalning/anstånd på gatukostnadsfakturan Många har under utställningen yttrat sig över att de kommer att få svårt att betala gatukostnadsfakturan. Kommentar: Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. Kommunen fakturerar inte fördelningsområdet förens hela fördelningsområdet är utbyggt, vilket är beräknat till cirka 4-5 år efter det att detaljplanen vinner laga kraft. Vill en fastighetsägare ansöka om bygglov enligt det nya detaljplanens bestämmelser innan dess att kommunen fakturerar området, kommer dock ett krav på att säkerhet motsvarande gatukostnadsbeloppet ställs till kommunen. 5

Istället för att ställa säkerhet till kommunen, som utöver gatukostnaden ska innehålla uppräkning av beloppet, kan fastighetsägaren få en faktura för gatukostnadsbeloppet. Standard på gatorna Många har under utställningen yttrat sig över att standarden på gatorna är för hög. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som är tillåten. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Till grund för standarden ligger krav på trafiksäkerhet, utrymmesbehov för de ledningar som ska ligga i gatan, utrymmesbehov för utryckningsfordon och snöröjning, krav från SRV på radier för att kunna svänga på ett trafiksäkert sätt, SLs krav för att trafikera vägen m.m. Helmerdals tomtägaförening Det har framkommit att Helmerdals sommarvattenförenings ledningsnät för sommarvatten i betydande utsträckning kommer att påverkas av den föreslagna upprustningen av vägnäten i Vidja enligt gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2. Ledningarna är idag väsentligen förlagda i omdelbar anslutning till vägarna och det är svårt att föreställa sig hur upprustningen av vägnätet i Vidja skall kunna genomföras utan att ledningsnätet demonteras. Helmerdals Tomtägarförening /Helmerdals sommarvattenförening yrkar därför att ledningsnätet för sommarvatten återställs till ursprunglig funktion under och efter de aktuella vägarbetena, utan att detta ekonomiskt belastar sommarvattenföreningen. Kommentar: Nybyggnad av gatorna kräver att ledningarna på något sätt flyttas eller tas bort. Om ledningar för sommarvatten ska ligga nedgrävda i kommunal gatumark krävs det att avtal upprättas mellan kommunen och tomtägarföreningen. I avtalet kommer det bland annat att ställas krav på att ledningsägaren tar fullt ansvar om något skulle hända med ledningen, och att ledningsägaren isåfall är skyldig att återställa ledning och gata till godtagbar standard om den skulle gå sönder. Kostnad för grävning av ledningsgrav samt kostnader för att lägga ner ledningen kommer också att ställas krav att ledningshavaren tar, precis som för vilken annan ledningshavare som helst. Att placera ledningar i vägdiken är inte aktuellt då de riskeras att skadas av drift- och underhållsfordon. Alternativet finns också att föreningen placerar ledningarna på privatägda tomter, vilket isåfall kräver tillstånd från berörda fastighetsägare. Vidja vägförening I dagsläget ligger en lagrådsremiss från regeringen angående gatukostnader. Vidja vägförening yrkar på att resultatet av denna inväntas. Ett gatukostnadsuttag är dessutom i strid med likarättsprincipen och skall följaktligen ej tillämpas. 6

Den föreslagna gatustandarden är inte i syfte med att bevara områdets karaktär och ej heller i jämförelse med övrig gatustandard i kommunen och bör därför revideras till en för området lämplig standard vilket torde komma att påverka kostnadsbilden. De idag befintliga vägarnas strukturnät är väl anpassat till områdets behov och topografi, varför nyanläggning ej fordras vilket torde komma att påverka kostnadsbilden. Det som redovisas i utredningen är endast kostnadsbilden och ej intäktssidan som t.ex. Stockholm Vattens kostnad i projektet samt eventuella andra intressenter för vilka det är av intresse att få möjlighet att markbinda sina installationer. Exempel på sådana kan vara el leverantör, tele leverantör, samt data leverantör. Den framtida etapp 3 bör vara delägare i kostnaderna då de med största sannolikhet kommer att nyttja vägnätet i stort sett i samma utsträckning som de i etapp 1 och 2 Detta sammantaget gör att den föreslagna kostnadsbilden för befintlig samt nybildad fastighet ej är relevant. Naturligtvis är föreningen öppen för diskussion för att hitta lösningar i stället för att vara problemorienterade. Föreningen förutsätter att de samrådssvar som inkommer från enskilda fastigheter beaktas med största allvar. Kommentar: I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, utan fastnade hos lagrådet. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom kommunens gatukostnadsreglemente. Kommunen måste utgå från att riksdagen, då man fattade beslut om ÄPBL, bedömde att reglerna i lagen inte stred mot bestämmelserna i Regeringsformen samt Europakonventionen. När det gäller kommunens tillämpning av reglerna om gatukostnader i 6 kap. PBL så hävdar kommunen att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Till grund för standarden ligger krav på trafiksäkerhet, utrymmesbehov för de ledningar som ska ligga i gatan, utrymmesbehov för utryckningsfordon och snöröjning, krav från SRV på radier för att kunna svänga på ett trafiksäkert sätt, SLs krav för att trafikera vägen m.m. Om de faktiska kostnaderna för ombyggnaden understiger den beräknade så är det de faktiska kostnaderna som faktureras. Om de faktiska kostnaderna blir dyrare, tar kommunen merkostnaden. 7

Det som ligger till grund för gatukostnadsutredningen är kommunens kostnader för genomförandet av detaljplanen, d.v.s. kostnaderna för att bygga ut gatorna, färdigställa allmänna platser samt markinlösen. Ledningsgravarna ingår inte i kostnadsunderlaget. Stockholm Vatten betalar sin del av grävningsarbetena för ledningsgraven direkt till entreprenören. För el- och tele betalar kommunen entreprenören ledningsägarnas kostnader för ledningsgraven, och fakturerar sedan berörda ledningsägare den faktiska kostnaden för det. Detta ingår inte i kostnadsunderlaget till gatukostnader, och inget som belastar gatukostnadsuttaget. När kommunen talar om samordningsvinster ligger det i att man samordnar utbyggnaden av gator och ledningar, så att inte gatan måste grävas upp pga. kommande ledningsarbeten. Etapp 3 kommer att betala kostnaderna för utbyggnaden av gatorna inom etapp 3. Om fördelningsområdet från början hade avgränsats med att även innehålla de delar som innefattar kommande etapp 3 hade fastighetsägarna inom etapp 1 och etapp 2 behövt vara med och betala för gatorna inom etapp 3, och de tillkommande fastigheterna inom etapp 3 varit med och betalat etapp2 och etapp 1. Dock går det inte att säga hur många fastigheter som kan tillskapas inom etapp 3, eller hur mycket gata som ska byggas där, så att fördela ut kostnaderna på det sättet är inte möjligt. Vidja Intresseförening Yttrande från Vidja Intresseförening angående utställningshandling om Gatukostnadsreglementet för Vidja etapp 1 och 2. Huddinge Kommun avser att använda sig av gatukostnadsreglementet och uttag av gatukostnadsersättningar under förevändning att våra fastigheter i Vidja kommer att stiga väldigt mycket i värde. Kommunen anser att kommande kostnad på 208 500 kr per redan befintlig fastighet är rimlig i förhållande till kommande värdeökning. Vi har pratat med flera Mäklare som verkar i området och de säger att de inte alls tror på den utvecklingen för Vidja. Vissa områden blir inte några guldområden efter kommunalt vatten/avlopp och utbyggnad, utan priserna för även tillbyggda hus stannar på ca 3 miljoner. De som har köpt hus i Vidja från början av år 2000 och framåt har minst 2 miljoner i skuld på sina fastigheter redan idag. Ska man sedan bygga ut sina hus till 100 150 kvm så är det en investering på 1 1,5 miljon med dagens byggstandard. Detta innebär att man redan har gått minus innan man börjat bygga. Lägg därtill kostnad för gator med 208 500 + VA ca 110 000kr. Följderna kan bli katastrofala för enskilda fastighetsägare, om man tvingas sälja med förlust. Vidja Intresseförening ser med stor förskräckelse på att Huddinge kommun inte tar detta problem på fullt allvar! Huddinge Kommun har inte haft några kostnader för Vidja under alla år utan de som bor i Vidja har bekostat anläggning och underhåll av vägar, snöröjning m.m. Vidjaborna har betalt kommunalskatt till kommunen och bör rimligtvis få något tillbaka på dessa pengar när vägnätet nu ska bli kommunalägt. Dessa orimliga ombyggnadskostnader för vägnätet ska inte belasta enskilda fastighetsägare. När många av oss köpte fastigheter i Vidja i början på 2000-talet och pratade med Huddinge kommunen gällande vatten och avlopp så upplyste kommunen om att detta skulle vara klart senast 2007, och vid det tillfället fanns inte nya Gatukostnadsreglementet upptaget. Vi var många som köpte fastigheter i Vidja då vi i god tro trodde oss ha fått riktiga upplysningar från Huddinge 8

kommun, om de kostnader som skulle komma att drabba oss. Hade vi vetat om innebörden av kommande Gatukostnadsreglemente hade många troligtvis tagit chansen att backa ur husaffären. Huddinge Kommun bör verkligen ta sitt förnuft till fånga och realistiskt återigen se över gatukostnaderna och sänka priset avsevärt. Denna kostnad ska betalas solidariskt av deras innevånare med beskattade pengar. Hur kan en kommun bara bestämma att så här ska vi göra med våra vägar, men det är någon annan som ska betala. Var finns känslan för invånarna som bor där och hur det kan rasera hela deras liv. Huddinge Kommuns mål nummer 1 är att ha nöjda invånare, hur tycker ni att ni har lyckats med detta? Vidja Intresseförening kräver att Huddinge kommun avvaktar med slutlig prislapp för gatukostnadsuttag i Vidja i avvaktan på Regeringens Lagrådsremiss om nya bestämmelser för gatukostnadsuttag (läs pressmeddelande 2013-11-08). Gällande förslaget i övrigt refererar vi till våra tidigare lämnade synpunkter. Kommentar: Kommunen har genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente, beslutat att utnyttja möjligheten att ta ut gatukostnader som finns enligt PBL. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i området Vidja skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. Fastigheterna i området kommer i och med att detaljplanen vinner laga kraft att öka i värde. Detta eftersom området får förbättrad infrastruktur, tillgång till kommunalt vatten- och avlopp samt en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. Vissa fastigheter får även rätt att avstycka sina fastigheter. Hur mycket fastigheterna kommer att öka i värde går inte att säga i dagsläget. Vidja är till vissa delar fortfarande ett fritidshusområde, där en del eller flera fastighetsägare är, eller har varit folkbokförda i andra kommuner än i Huddinge. Kommunalskatt betalas i den kommun man är folkbokförd i. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. Schablonbeloppen för vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av kommunal standard har ökat, vilket gör att utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Den nya beräknade kostnaden för etapp 1 och 2 är cirka 279 000 000 kr. Detta är inget som påverkar gatukostnadsuttaget då taket redan är fastställt till cirka 196 000 000 kr, varav cirka 166 000 000 kr betalas av de boende. Kommunalskatten belastas således av utbyggnaden med mer än beräknat i utställningen. Kostnadsfördelningen mellan kommunen och de boende kommer därmed delas upp så att kommunen betalar cirka 40 % av kostnaderna för utbyggnationen och de boende cirka 60 %. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som är tillåten. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. 9

Till grund för standarden ligger krav på trafiksäkerhet, utrymmesbehov för de ledningar som ska ligga i gatan, utrymmesbehov för utryckningsfordon och snöröjning, krav från SRV på radier för att kunna svänga på ett trafiksäkert sätt, SLs krav för att trafikera vägen m.m. I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, utan fastnade hos lagrådet. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom kommunens gatukostnadsreglemente. Lissma 4:188, Lissma 4:244 Infarten till mina fastigheter är idag belägen vid slutet av Vidjavägen som tillhör fastighet Lissma 4:43. Rätten till utfartsväg är reglerad via servitut med stamfastigheten. Enligt detaljplanen så avslutas Vidjavägen med en vändplan som är ca 70 meter från nuvarande infart till mina fastigheter. Jag har i mina kontakter med ansvariga på Huddinge Kommun fått ett muntligt besked om att denna vändplan skall flyttas. Utlovad ny plan/skiss för var man har tänkt sig att placera vändplanen har inte presenterats för mig. Jag kan inte acceptera ett planförslag som innebär att det saknas tillfart till mina fastigheter. Det kan inte vara möjligt att Huddinge kommun ändrar nuvarande vägar så att jag inte längre kan utnyttja mina fastigheter. Dessutom påverkas fastighetsvärdet. Vem vill köpa fastigheter som saknar anslutning till "lokalgatan"? Gällande fastighet Lissma 4:244 så har förutsättningarna ändrats. Marken som skiljer mina fastigheter, Lissma 4:188 och Lissma 4:244 tillhör fastighet Lissma 4:43. Den marken är inte till nytta för vare sig nuvarande fastighetsägare eller Huddinge Kommun. Jag har med fastighetsägarna till Lissma 4:43 kommit överens om ett övertagande av marken som skiljer mina fastigheter i utbyte mot att motsvarande mängd kvadratmeter överförs från min fastighet (Lissma 4:244) till Lissma 4:43. Den del av min fastighet som är tänkt att lämna i utbyte har Huddinge Kommun planerat överta som "naturmark". Detta planförslag omöjliggör möjligheten för mig att införskaffa marken som idag skiljer mina fastigheter till en kostnad som är mycket mindre än om jag skulle köpa den. Svar: Planfrågor, bemöts i samrådsredogörelse för detaljplanen. 10

Lissma 4:43 Kommunens ersättning till privata fastighetsägare vid köp av mark bör bestämmas genom öppna förhandlingar mellan parterna. Kommentar: Vid inlösen av privat mark är det även kommunens uppfattning att i första hand försöka komma överens genom avtal. Lissma 4:479, Lissma 4:482 INLEDNING BEMÖTANDE AV TIDIGARE INLÄMNADE SYNPUNKTER Mina tidigare inlämnade synpunkter har bl a bemötts med att vad som föreslagits från Kommunen är i enlighet med Kommunens standard. Kommunens antagna standard torde utgöra Kommunens riktlinjer, och är icke tvingande. Kommunen har ju visat sig uppfinningsrik och beredd att ompröva vissa förslag. T ex har man ju nu valt att lyfta ut naturområden som ej är sjönära ur detaljplanen, och istället låtit dem ligga kvar i de gamla områdesbestämmelserna. Detta visar ju på att man kan. Om man vill. Jag vill också framföra att jag tycker det är olyckligt att dela upp Detaljplan och Gatukostnader i två separata delar. Gatornas sträckning, utformning och standard påverkar ju gatukostnaderna. Man kan tycka att Kommunen i stället kunnat handha den fördelningen internt. Att lämna mindre än en månad för oss att yttra oss ang. denna för oss så viktiga Utställning är verkligen i minsta laget då det är över 200 sidor att läsa samt div kartor att sätta sig in i. Denna utställning är ju en ödesfråga för Vidjas framtida utformning, och därför borde fullständigt utställningsmaterial sänts ut till var och en, och inte bara den del som handlade om Gatukostnader som ju i sak är den minsta delen i det hela. Det var för mycket material att skicka per post, sa man mig när jag frågade. Dålig ursäkt, säger jag. Huddinge kommun har sedan 2002 haft ett föreläggande hos Länsstyrelsen att ordna V l A frågan i Vidja. 2007 upprättas plötsligt ett gatukostnadsreglemente som även Vidja ska omfattas av. Det har varit kommunens ansvar att se till att V/A frågan löser sig, och att detta dragit ut på tiden är inget som Vidjaborna skall belastas ekonomiskt för. Det enda rimliga vore att Vidjaborna betalade för ex den kostnad som blir för att lägga ner V/A i vägen, inte för att generellt höja vägstandarden i hela Vidja, om vi nu ska betala någonting alls. - Protest mot att Vidjaborna ska betala några gatukostnader överhuvudtaget. - Kräver att man avvaktar beslut ang. Regeringens lagrådsremiss om nya bestämmelser för gatukostnader. VÄGSTRÄCKNING Jag ställer mig ytterst tveksam till en del nya vägsträckningar jag kan utläsa av kartan. Jag får reservera mig i denna fråga tills jag fatt större klarhet i de olika sträckningarna, då det som sagt är svårt att uttyda. Jag är absolut emot den föreslagna nya vägsträckningen för bussen samt tveksam till vissa andra sträckningar. VÄGSTANDARD Jag läser i utställningshandlingen: "Även den föreslagna vägstandarden är det många av de 11

boende som ser som överdimensionerad". Varför framhärdar Kommunen med denna överdimensionerade standard, trots massivt motstånd från oss som bor här. Det handlar INTE endast om kostnaden, de flesta hänvisar även till oro för att områdets karaktär till stor del går förlorad med den föreslagna standarden. Jag anser att bussgatan, d.v.s. Vidjavägen fram till Pelikanvägen, är den enda huvudgatan som Vidja behöver. Samtliga områdets övriga gator ska vara lokalgator. I övrigt hänvisar jag till tidigare inlämnade synpunkter. Se även stycket under min rubrik: BEMÖT ANDE AV TIDIGARE INLÄMNADE SYNPUNKTER -Jag är absolut emot föreslagen gatustandard samt medföljande gatukostnader. Tillåt en lägre vägstandard i Vidja. GATUBELYSNING Att sätta upp gatubelysning längs Vidjas hela vägnät medför en stor förändring av nuvarande karaktär på området. Sparsam gatubelysning och endast längs bussens sträckning samt ev. på så kallade uppsamlingsgator är ett mer för området anpassat förslag. Bli ett föredöme och spara in på energiförbrukning, kostnader och ljusföroreningar. Se även stycket under min rubrik: BEMÖT ANDE AV TIDIGARE INLÄMNADE SYNPUNKTER - Protest mot belysning på samtliga vägar i Vidja. En sparsam gatubelysning endast längs bussens sträckning på Vidjavägen och ev. längs uppsamlingsgatorna (Ringsättravägen och Helmerdalsvägen). BUSSEN IN I OMRÅDET, NY BUSSGATA Jag läser i utställningshandlingen: "Vidare är det många som inte gillar kommunens förslag på att dra in bussen längre in i området". Varför framhärdar ni i detta orimliga förslag med bl.a en ny och vansinnigt dyr gata (oavsett vem som betalar). Jag är en av dem som har längst till bussen, men jag anser ändå inte det vara försvarbart med förlängd bussgata, pga. av markintrång, kostnader och förändringar av nuvarande karaktär i området som blir konsekvensen. Den nya sträckningen går dessutom genom synnerligen spektakulär natur med rödlistade djurarter, där man snarare borde ha utökat naturskydd istället. De nya planerade hållplatserna förändrar heller inte avståndet till närmsta busshållplats för mig. Till Pelikanvägens hållplats är det över 900 m, närmare 1000 m, från min tomtgräns. Busslinjens nya dragning förbättrar alltså inte för mig. - Protest mot förlängd bussgata in i området. Behåll nuvarande ändhållplats. (Om bussen vore av mindre typ som ej kräver samma utrymme gatumässigt förordar jag en sådan lokalbuss enbart för Vidja (ej Ågesta) på rundslinga genom Vidja. Kommunen hänvisar till SL's regler och riktlinjer för sitt förslag, men om Kommunen hade uttryckt önskemål om t.ex. detta alternativ med mindre buss i ringlinje skulle det förvåna mig om inte SL kunnat svara an mot det.) SLUTLIGEN Om detaljplanen blir som de flesta av oss boende vill, d.v.s. ett bevarande av Vidja med sin lantliga idyll (även om det blir ett villaområde) med stora tomter, minimal förtätning, gator efter ortens seder mm, så kommer Vidja att bli ett av Huddinges mest attraktiva områden. 12

13

14

Plan & Byggforum AB 2012-05-23 UTLÅTANDE 2 (9) Planer som gällde när områdesbestämmelser antogs 1998 samt~liga byggnadsplaner avses upphävas och huvudsakligen ersättas åv ~essa områdes bes dmmelser. 1. Byggnadsplan fil r f~stigheterna Vidja 1:56 och 1:57 samt del av Vidja 1:4 i Huddinge socken, stockhalms län. AktbeteCkning 118. alternativ aktbeteckning 23-A Fastställd 1944 07 29. Bestämmelser enligt 2. nedan. 2. Ändring av byggnadsplanebestämmelserna till den t 944-07-29 fastställda byggnadsplanen.rör fastighet e":~ a Vidja 1 :5.6 och 1:57 samt del av Vidja 1 :4 i Huddinge sock en. Sto?,kholms fän. Aktbeteckning 5150, ahemativ aktbeteckning 23-A-2. Fastställd 1956 03-27. Andring av nummer 1 ovan. plan 23-A. Bostadsändamål för fritidshus i högst en våning. Huvudbyggnad högst 35 m med källare högst 15 m. uthus högst 45 m. Minsta tomtyta 1500 m'. 3. Byggnadsplan för del av fastigheterna Vidja 1:56 och 1:57 i Huddinge socken, stockhalms län. Aktbeteckning 5151, ahemativ aktbeteckning 23-A-1. Fastställd 1956-07-()6. Ändring av nummer 1 ovan. plan 23-A. Bostadsändamål för fritidshus i högst en våning. Huvudbyggnad högst 35 m' med källare Mg st 15 m', uthus högst 45 m'. Minsta tomtyta 2500 m. 4. Ändring av byggnadsplanen för fastigheterna Vidja 1:56 och 1:57 i Huddinge socken och kommun. stockhalms län AktbeteCkning 5137. alternativ aktbeteckning 23-A-3. Fastställd 1961 09-22. Ändring av nummer 1 ovan, plan 23-A. Samma planbestämmelser som för nummer 2 ovan. plan 23 A 2. 5. Ändring av byggnadsplanen för fasligheterna Vidja 1:56, 1:57, 1:316 och 1:317 i Huddinge socken och kommun, Stockholms län. Aktbeteckning 5355, a~em ativ aktbeteckning 23-A-4. Fastställd 1963 04 14. Ändring av nummer 1 och 3 ovan, plan 23-A och 23-A-1. Samma planbestllmmelser som för nummer 2 ovan, plan 23-A-2. s. Ändring av byggnadsplanen förfastigheterna Vidja t :~och 1:57r Huddinge socken och kommun, stockhalms län. AktbeteCkning 5356, alternativ aktbeteckning 23-A S. Ändring av nummer 1 ovan. plan 23-A. Samma planbestämmelser som för nummer 2 ovan, plan 23-A-2. 1. Byggnadsplan för fastigheten Vidja 1:471 m H (Axnås) inomstadsdelen Vidja i Huddinge kommun samt förbud mot trädfällning enligt byggnadslagen 110 4 st.. Aktbeteckning 9980, allernaliv aktbeteckning 23-A-6. Fastställd 1975-12-18. Bostadsändamål för fritidshus l högst en våning. Huvudbyggnad högst 55 m. uthus högst 25 m'. 8. Byggnadsplan förfastigheterna Vidja 1:2,1:43, 1.:44, 1:47,1:4.8, 1:49och 1:50.i Huddinge socken. stockhalms län. Aktbeteckning 93. alternativ aktbeteelmrng 23-8. Fastställd 1939- ~~~~gelse av frioggande enfamiljshus i högst två våningar. Huvudbyggnad högst 150 m, uthus högst 40 m'. Minsta tomtyta 1500 m'. 9. Ändring av byggnadsplanen förfastigheterna Vidja 1 :2~ 1:43 m fl i Huddinge socken, stockhalms län. Aktbeteckning 121. alternativ ak1beteckmng 23-B-1. Fastställd 1945-03-22. Ändring av nummer 8 ovan. plan 23-B. Samma planbestämmelser som för nummer 8 ovan, pfan 23-B. 12052JUrl 15

' UTLÅTANDE 3 (9) Plan & Byggforum AB 2012-05-23 Planstatus och huvudmannaslwp Alla planerna var byggnadsplaner. Ar 1926 infordes i svensk lag möjligheten att göra avstyckningsplaner och 1932 infcirdes byggnadsplaner som en möjlighet att göra enklare planer på landsbygden utan stadsplanens obligatoriska innehåll och rättsverkningar. Då gjordes byggnadsplanerna av länsarkitekten, vann laga kraft genom länsstyrelsens beslut och genomfördes på markägarens initiativ med bl.a. bildande av en vägförening som samfälld huvudman for allmänna platser. Först i och med 1959 års byggnadsstadga fick kommunerna planmonopol när det gällde byggnadsplaner. Vid övergången år 1987 till den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL (1987:10) skulle dessa planer enligt 17 kap. 4 ÄPBL utgöra detaljplaner med icke-kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. Med huvudmannaskap för allmänna platser avsågs då liksom dittills planens status av stadsplan eller byggnadsplan. Men okunniga planerare, kommuner, m. fl. har blandat ihop juridisk planstatus med ekonomiskt ansvar to r gatuhållning, gatubelysning, markskötsel och infrastruktur som vatten- och avlopp, etc. och så kom den i ÄPBL klara tanken, att man inte kan ha blandat huvudmannaskap i en och samma plan, d.v.s. både stads- och byggnadsplan, att omintetgöras. Och i nya PBL (2010:900), så är det tillåtet att ha allmänna latser med delvis kommwialt huvudmannaskap (där kommunens har expropriati v rätt att lösa in marken) och med delvis ens t p me enskilt ägd mark) i en och samma plan. Fokus har dämied flyttat fi'åri J Undtsk planstatus till praktiskt och ekonomiskt ansvar för infrastruktur, trots att det är frågor som regleras eller i vart fall ska regleras i planens genomtorandebeskrivning. Det är ett exempel på att den nya "enklare PBL" enligt lagutredarnas slogan inte alls är enklare, tvärt om. Allmänna platser i de gamla Vidja-planerna Av alla 14 planbesluten utgör flertalet ändringar och kompletteringar av dittills gällande planbestämmelser där hänvisning gjorts till redan gällande plankartor. Endast några få planer innehåller kompletta plankartor som visar omfattningen av allmänna platser och bebyggelseområden (kvartersmark). Lägger man ihop de plankartor till planerna som i ovanstående lista har nr l, 7, 8, Il, 13 och 14 framträder bilden av en vägstruktur där vägamas lutningsforhållanden, med några undantag är godtagbara och en grönstruktur som omfattar mark med läge och beskaffenhet som av angivna skäl har valts att inte göra till tomtmark. Störst till arean är plan nr l och näst störst är plan nr 8. I alla äldre planer användes enligt den tidens praxis planbeteckningen "par/c' for att ange naturområden trots att syftet var än att bibehålla naturen med minsta möjliga inslag av skötsel. Någon parkvård i nutida mening var det inte fråga om.! dagens detaljplaner skiljer man mellan "park" som sköts och "natur" som får minsta möjliga inslag av skötsel av besparingsskäl; Naturmark som inte sköts måste ffirutsättas I<unoa btlda bestårid och Iörökä stg. Men Huddinge kommun anger "natur" t.o.m. på markremsor som bara är några meter breda för att ange att kommunen inte kommer att sköta den marken trots att den är for liten for att sköta sig själv. Detta är ett uttryck for att Huddinge kommun inte är någon naturvän om naturen kostar pengar att sköta. Desto förr vill kommunen ha mark i Vidja som kan exploateras efter planens genomfcirandetid. I plan nr 8 i listan ovan står att allmän väg drogs fram till Vidja, att rikligt med lokala vägar ilireslogs och att allmänna områden med vägar och parkmark omfattade 8,0 ha av områdets totala area på 34 ha Bl. a. lades Skansbergets hela bergsplatå och del av Lång- 120523Ull 16

UTLÅTANDE 4 (9) Plan- & Byggforum AB 2012..05-23 berget med slna vackra utsilcter över Orlången ut som parkrnark. Uessutom reserverades mark fllr båt- och badplatser. Området avsågs bebyggas med "egna hem", vilket betyder att det var avsett for pennanentbostadsbebyggelse. T.o.m. torgplats och 11fll!rsbyggnader filreslogs och forslag till anläggningar för vatten- och avlopp fanns utarbetade. Storleken på tilltänkt bostadsbebyggelse var, som anges j listan ovan, 150 kvm fllr enbostadshus och 40 kvm for uthus. Minsta tillåtna tomtarea var l 500 kvm. ~ ) ' f,...!jiif11. / \ Håstha()&n l j pi' Kartafrån Lantmäteriet med ett stort antal bildade men obebyggda tomler i NO konlen av Vidja. Av intresse j plan nr l är att mellan fastigheterna Vidja l :.518 i norr, Vidarblicksv!gen i väster och Vidjavägen i söder, föreslogs år 1944 ca tolv tomter som i plankartan till 1998 års områdesbestämmelser lades ut som natur. Den marken utgör nu del av den sarnflillada fastigheten Vidja l :603. Ett ännu större antal obebyggda fastigheter bl.a. från Vidja l :522 och I :523 i norr till Vidja I :552 och l :488-1 :492 i söder angavs i områdesbestämmelserna med "OB" somfritidshustomter (40 tomter). Se Bild 1 ovan och markeringen "A" i Bild 2 på nästa sida. Då dessa tomter undantogs redan 1945 från fastställelse av plan nr l, är det en anmärkningsvärd inkompetens av Huddinge kommuns planchef Åke Andersson att i områdesbestämmelserna år I 998 bakom länsstyrelsens rygg lägga ut de undantagna fastigheterna och fl kommunfullmäktige att besluta att de flr bebyggas med fritidshus. De obebyggda tomtema inom område A ägs av Stockholms stad. Att i område A godta en markanvändning fllr fritidshus är rent forsumligt. N!lr nya detaljplaner nu antas och omradesbest!lmmelsema inte upphävs så gäller de vidare och anger huvuddragen i tiutän.kt markanvändning. Enligt 13 kap. 2 ÄPBL flr en ny detaljplan fllr bostadsbebyggelse inte överklagas då markens användning fllr bostadsbebyggelse redan avgjorts i hittills gällande områdesbestämmelser utan an den markanvändningen alls har lärnplighetsprövats... Samma kritik kan riktas mot tomterna i det område somjag på Bild 2 markerat med s i SO där den med områdesbestämmelserna upphävda planen inte genomfllns. De tomllosljud 17

Plan- & Byggforum AB 2012-05-23 UTLÅTANDE 5 (9)!'!ma ägs också av Stockhol.ms stad. Där borde ett planupphävande ha skett när OJr.rådesbestämmelsema antogs och inte lagts områdesbestämmelser fur fritidshus. Områdesbestämmelserna 2001 Områdesbestämmelser fur Vidja har planbeteckningen 23 -A-7, påhöljades 1998 och vann laga kraft den 15 februari 200 l. På tillhörande karta markerades permanentbebodda fastigheter med "H" (helårsbostad) och byggrätten for fritidshus begränsades till max. 40 kvm fur huvudbyggnad och max. 20 kvm for komplementbyggnad.!11!jl.1. Utdrag ur kartan med områdesbestämmelser som vann laga kraft 2001. Omriidena A, B och C kommenleras i del/a utlåtande. t20sl3utl 18

19

Plan- & Byggforum AB 2012-05-23 UTLÅTANDE 7 (9) De fasti eter markerade "B" på Bild 2 ovan, som ligger söder om Vidjavägen är~ med i planen for Vidja etaep oc e vnga om e ygg a tomter som är mar era e 'A" i kärlbilden är inte med i forsla et till detaljplan för etapp 2. Det är därrned'sannolikt'an u mg e oromun avser att ge byggrätt r essa as 1g e er 1 en ammande ny plan met i eli planandnog om 15 åi' tar att göra dessa fashgheter hl! böstädstomter.. Ännu en exploateringskonsult har anlitats, sannolikt fllr att betlista den tidigare konsultens rön. Vad båda konsultema kan ha missat är att lagstiftningen på 1940-talet tillät branta lutningar på vägar och gångvägar medan dagens PBL och garnbyggnadsstandard ställer krav på att gator ska vara handikapptillgängliga. Det har i andra kommuner medfort att delar av fritidsområden inte har kunnat omvandlas till permanentbostadsområden. Kommunerna har då erbjudit ägare till branta och otillgängliga tomter annan mark att bygga villor på eller helt sonika löst in deras tomtmark och gjort den till allmän plats. Någon sådan omsorg om tillgänglighet har Huddinge inte visat i Vidja. Kommunens intresse av att tjäna pengar på nya tomter i Vidja efter att de nya planemas genomforandetid gån ut om 15 år är uppenbar. Kommunens exploateringstjänstemän har t.o.m. varit så profithungriga an de har erbjudit tomtägare i etapp l att köpa plan, gräs bevuxen allmän platsmark (som är inringad på Bild 3 nedan) nedanfor sina fastigheter Vidja l :464, l :465, l :466 och l :467 ror att till markpriset 400 kr/kvm in torliva marken till sina starkt sluttande tomter... Bild 3. Detalj ur plankartanför Vidja etapp l. Grttsytan utgör allmän p/als som Huddinge kommun exploateringstjänstemlin i brev och vid enskilda kon/akter har erbjudittomtägarna längs lokalgatan att köpa till priset av tomtmark. 120;2Jlill 20

21

22

Kommentar: Enligt gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun antaget i kommunfullmäktige den 5 november 2007, ska alla fastigheter inom fördelningsområdet beläggas med gatukostnader. Gatukostnadsuttag regleras också i plan- och bygglagen. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden, som ska följas vid om- och nybyggnation. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom området. Till grund för standarden ligger krav på trafiksäkerhet, utrymmesbehov för de ledningar som ska ligga i gatan, utrymmesbehov för utryckningsfordon och snöröjning, krav från SRV på radier för att kunna svänga på ett trafiksäkert sätt, SLs krav för att trafikera vägen m.m. Kommunen har genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente, beslutat att utnyttja möjligheten att ta ut gatukostnader. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i föreliggande område skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. De boende i området finansierar inte hela gatukostnaden. Kommunen betalar för all gatustandard som är över lokalgatutypen L3, samt en del för de fastigheter som räknas som befintliga då de har rätt till jämkade belopp. Om de beräknade kostnaderna underskrids vid gatans genomförande, kommer de faktiska kostnaderna att utgöra underlag för ersättningen. I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, utan fastnade hos lagrådet. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:3, Vidja 1:39, Vidja 1:471 Vi bestrider uttag av gatukostnader, beloppet är oskäligt! Regeringen har fattat beslut om lagrådsremiss för nya bestämmelser om gatukostnader, vi vill att man har uppdelningen av gatukostnaderna enl. den kommande lagen! Kommentar: I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, utan fastnade hos lagrådet. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för 23

områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente. Enligt PBL får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i ett område ska betala kostnaderna för att anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd som är avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av anordningar. Kommunens gatukostnadsreglemente är dock utformat så att inte hela kostnaden läggs på fastighetsägarna, kommunen betalar för all standard över L3-gator, samt merkostnaden om utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Befintliga fastigheter tilldelas också andelstal 0,5 istället för 1,0. Kommunen hävdar att kostnaderna för åtgärderna är skäliga. Vidja 1:12 Med anledning av utställningen av detaljplaneförslag Vidja etapp 2 och utställning om gatukostnadsutredningen för etapp l och 2 lämnar jag följande yttrande. Planförslagets tomtstorlek på minst 1500 kvm där terrängen är kuperad är väl litet. Terrängen är på flera ställen synnerligen kuperad och svårbebyggd, varför minsta tomtstorlek lämpligen borde vara större, lämpligen ca 2 000 kvm, om Huddinge kommuns målsättning (planens syfte) som den anges, är att ge möjlighet för permanentboende med större byggrätter etc. om detta syfte skall vara praktiskt möjligt att åstadkomma. Det är direkt missvisande att redovisa situationen för detaljplaneförslaget etapp 2 genom en gatukostnadsutredning eftersom hela etapp 2 inte enbart handlar om gatukostnader. Beträffande gatukostnader så är Vidja ett gammalt område med ett sedan decennier etablerat väl fungerande vägnät. Kommunen har valt att lägga fram förslag om att bygga om vägarna efter nya normer för att kommunen kan göra bl.a. detta med stöd av sitt planmonopol enligt PBL och här ÄPBL syftande till att exploatera området med nuvarande fritidshusbebyggelse till mera permanentbebyggelse med inslag av verksamheter och service. Områdets karaktär och värden för fritidsboende och rekreation går därigenom till spillo i kärnområdena i anslutning den äldre bebyggelsen som är fullt fungerande idag och så kommer att vara under mycket lång tid framöver. I Stockholms län finns en hel del vägar och områden som är långt smalare och krokigare än Vidjas vägar. Sådana vägar finns bl.a. i Sigtuna kommun i Österåkers kommun och flera andra, där bilar inte ens kan mötas. Vad Vidja behöver är ett bra underhåll för det befintliga vägnätet och ingenting annat. Samfällighetsföreningen sköter vägunderhållet. Jag kommenterade vägnätet i mitt yttrande i samrådet för Vidja etapp 2 och bifogar mina kommentarer till etapp 2 samrådet i juli 2012 (Bil. l) för att belysa makroförhållandet. Miljökonsekvensbeskrivning saknas och behöver göras då det måste anses utgöra en betydande miljöpåverkan att möjliggöra permanentboende och därför bygga ut VA och vägar samt vad som anges som omhändertagande av dagvatten (s. 19 nederst och s. 20 överst i utställningshandlingen). 24

Planförslaget förefaller sakna övergångsbestämmelser av innebörden att befintliga byggnader som finns när/om planen antas och strider mot planen inte blir planstridiga och därför inte kan påräkna bygglov i framtiden om/när planen blir gällande. En situation som kan uppstå på grund av en lucka i lagen (17 kap 18 a ÄPBL) där ett absolut förbud att bevilja bygglov för t ex tillbyggnad uppstår i och med antagandet av plan där dispens ej getts vid bygglov eller övergångsbestämmelser anger att byggnad som strider mot planen ändå s kall vara planenlig. Se även Förvaltningsrättslig tidskrift 2003 s. 77 ff. Att fokusera på gatukostnader och glömma de stora värden vi har i våra grönområdesstrukturer inom Vidja, som kommunen vill överta (kommunalt huvudmannaskap) genom planläggningen, är att angripa förutsättningarna felaktigt och framförallt att bygga in olämpliga effekter för enskilda fastighetsägare av fastigheter som kommunen vill omvandla till grönområden under kommunalt huvudmannaskap. Anledningen till att grönområdena har den struktur de har idag och vilken funktion grönområdena har på grund av t ex kraftigt kuperade terrängförhållanden, beaktas inte eller är i vart fall inte fullständigt belysta i planförslaget. Planförslaget anger att naturområden som ligger utmed stränderna ska hamna under kommunalt huvudmannaskap - allmän plats - för att säkerställa att de hålls allmänt tillgängliga. Det finns avsnitt utmed Orlångens stränder som idag inte är tillgängliga för allmänheten trots att de tydligen betraktats som naturområden av planförfattaren och markerats som allmän plats i planförslagets plankarta. Mera om detta nedan. Orlången är naturreservat, varvid allmänhetens tillträde till stranden och vattnet på vissa ställen är lämpligt och naturligt men på andra ställen inte är lämpligt och naturligt vid en avvägning av enskilda och allmänna intressen. Det finns några strandområden belägna inom bl.a. bostadshus hemfridszon som idag inte är tillgängliga för allmänheten och det rörliga friluftslivet. Korrekt redovisning och avvägning saknas därvidlag i planförslaget som alltså förefaller bortse från att det finns ytor utmed stränderna som markerats som naturområde (allmän plats) i planförslaget som inte är sådan mark som är tillgänglig för allmänheten. Planförslaget anger att all naturmark närmast Orlångens vatten skulle planläggas som allmän platsmark för att säkerställa allmänhetens tillgång till stränderna. Ändå vill planförfattaren planlägga även viss icke naturmark närmast Orlången som allmän platsmark, d v s konsekvensen är att förbjuda och ändra pågående markanvändning på dessa ställen. Planförslaget måste ändras eftersom planförslaget innehåller avsnitt utmed sjön som markerats som allmän platsmark som inte är sådan mark som är tillgänglig för allmänheten/det rörliga friluftslivet utan istället är hävdad som t.ex. tomt med badplats och båtplats sedan mycket lång tid. Detta har inte beaktats i planförslaget och torde vara ett missförstånd. Vidhåller kommunen det utställda planförslaget liksom det gatukostnadsförslag som presenterats, innebär dessa förslag att fastighetsägare såväl kan tvingas avstå mark som idag fyller en praktisk funktion för enskild fastighetsägare som betala gatukostnadsavgift. Förstnämnda kan föranleda er sättningstvister för markintrång och s k annan skada på privata fastigheter. Konsekvensanalys av kostnaderna för att överföra sådan mark som haren praktisk och funktionell betydelse för enskilda fastighetsägare till att bli grönområden (där åtgärder inte får genomföras) med kommunalt huvudmannaskap enligt planförslaget saknas. 25

Konsekvenserna blir förlust av byggnader och mark i vissa fall och förlust av mark i andra fall där såväl byggnader som mark har en praktisk funktion för enskilda. Konsekvenserna blir därtill kostnader för kommunens budget för ersättningar till fastighetsägare för inlösen av privatägd mark som skall bli grönområden med kommunalt huvudmannaskap, d v s tvist om marknadsvärdet på privatägda fastigheter som skall lösas in på grund av att kommunen vill överföras dessa i kommunalt huvudmannaskap som grönområden. Därtill kommer processkostnader för kommunen om ersättningens storlek vilka inte heller kan överblickas och inte heller förefaller vara beaktade i planförslaget. Därtill tvingas dessa och andra fastighetsägare i Vidja att betala mycket kännbara belopp för gatukostnadsavgifter till kommunen. Gatukostnadsavgifter kan bli orsak till tvångsflyttningar och personligt lidande till följd av att enskilda måste sälja sina fastigheter på grund av tillkommande gatukostnadsavgifter att betala till kommunen samt eventuella VA-anslutningsavgifter. Huddinge kommun borde därför överväga att ställa upp med borgen till de Vidjabor som saknar möjlighet att låna för betalning av gatukostnadsersättning. Kommunen redovisar svaren från en utställning om gatukostnader istället för att redovisa svaren från samråd avseende Vidja detaljplaneförslag etapp 2. Redogörelsen kan missuppfattas. Jag yrkar på att planförslaget omarbetas i ovanstående väsentliga avseenden och att ny utställning sker av ett omarbetat förslag till detaljplan. Kommentar: Detaljplaneförslaget för Vidja etapp 2 finns att läsa om i de handlingar som hör till detaljplanen. Gatukostnadsutredningen rör endast den del som rör gatukostnaderna. Övrigt som rör detaljplanen finns att läsa om i detaljplanehandlingarna. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden, som ska följas vid om- och nybyggnation. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom området. Till grund för standarden ligger krav på trafiksäkerhet, utrymmesbehov för de ledningar som ska ligga i gatan, utrymmesbehov för utryckningsfordon och snöröjning, krav från SRV på radier för att kunna svänga på ett trafiksäkert sätt, SLs krav för att trafikera vägen m.m. Kommunen har i några fall rätt att lösa in mark för att genomföra en detaljplan. Bland annat har kommunen rätt att lösa in mark för allmänna platser som kommunen är huvudman för. Om kommunen och fastighetsägaren inte kommer överens via avtal går det genom lantmäteriet att genomföra markregleringarna enligt detaljplanen. Det som ligger till grund för gatukostnadsutredningen är kommunens kostnader för genomförandet av detaljplanen, d.v.s. kostnaderna för att bygga ut gatorna, färdigställa allmänna platser samt markinlösen. I beräkningsbilagan till gatukostnadsutredningen framgår det att kommunen har räknat med totalt åttamiljoner kronor i kostnader för markinlösen i etapp 1 och etapp 2, vilket motsvarar cirka femtontusen kronor per fastighet. I denna beräknade summa ligger även förrättningskostnader, vilket framgår i utställningshandlingen för gatukostnaderna. Kommunen hävdar att kostnaderna för åtgärderna är skäliga. Föreslagen fördelning av avgifterna mellan fastigheterna i Vidja enligt förslaget uppfyller lagens krav på skälighet och rättvisa. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren 26

önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. När det gäller framtida VA-anslutning så är Stockholm Vatten VA AB huvudman för den allmänna vaanläggningen. Stockholm Vatten VA AB ansvarar för uttagandet av anslutningsavgifterna. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:13, Vidja 1:576 Vi vidhåller fortfarande våra tidigare punkter angående etapp 2 1. Vi accepterar inte ett övertagande och en tilltänkt naturstig över vårat privata kvartersgrönområde Vidja 1:13, som bland annat är en stamfastighet och där vårt garage står och har så gjort sedan 50-60talet. 2. Vidja 1:13 utgör park-grönområde i enlighet med byggnadsplanen som fastställdes i resolution av länsstyrelsen den 8 juni 1962 för fastigheten 1:11 t.o.m. 1:16 och vars syfte alltså var att varje fastighet skulle ha sitt eget privata kvartersgrönområde. När vi köpte vår fastighet förutsatte vi att det var dessa regler som gällde. 3. Vi vill även att de allmänna grönområdena som ägs av vägföreningen fortsättningsvis skall stå i deras ägo, för att säkras upp så att inte kommunen vidare kan sälja av efter femton år och därmed tjäna stora pengar. 4. Vi har också uppmärksammat att kalkylerna avseende våra vägar är överdrivna vilket innebär högre kostnader för oss. Sen ifrågasätter vi även att det är två detaljplaner för ett område som smidigast och billigast planeras och byggs med en plan!! Hur kan det bli så? 5. Vi ifrågasätter kommunens avsikter med övertagandet av privata grönområden och varför planen med dessa behandlas i en separat plan? 6. Beträffande strandskyddet så kan vi inte acceptera att det är 100-300m då mängder utav fastigheter och där ibland annat vår fastighet ligger direkt närhet till vattnet och vill även i framtiden eventuellt kunna bygga ut! Kräver vi då någon dispens för bygga? 7. Tillägg Vi ifrågasätter även detaljplanens nya vägnät med ett antal onödigt dyra beslut angående vägdragning och nya vägar. Kommentar: Kalkylerna är beräknade utefter vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av olika typer. Längderna som framgår i beräkningsbilagan är de längder som finns angivna i detaljplanerna för etapp 1 och etapp 2, och utgår från hur området kommer att se ut när gatorna är utbyggda enligt detaljplanerna. Om det skulle visa sig att utbyggnaden blir billigare än vad kommunen har räknat med, kommer den billigare siffran att utgöra grund för gatukostnadsuttaget. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. 27

Vidja 1:14 Inledning I nedan följande text kursiveras mina tidigare lämnade synpunkter gällande de avsnitt som jag inte fått kommunens svar på, eller svar som ni avgett men är så svårtolkade att de kräver ny genomlysning. Jag beklagar att Huddinge kommun sände ut enbart samrådsredogörelse för gatukostnadsutredningen och uteslöt alla handlingar som handlade om planfrågorna. Många fastighetsägare har pga. detta förfarande inte begripit utsänd information. Gatukostnader Kostnadsutredningen tycks vara slarvigt utförd och bör göras om eftersom flera längdangivelser inte stämmer i verkligheten. Denna fråga är inte besvarad av kommunen. Jag protesterar även mot att kommunens köp eller inlösen av privat ägd naturmark ska läggas på gatukostnaderna som en ytterligare avgift för Vidjas fastighetsägare. Trots att kommunen enligt PBL har rätt att göra så är lagen inte tvingande. Den totala summan av gatukostnader för fastighetsägarna står inte i proportion till nyttan som sägs uppkomma och därför motsätter jag mig dessa. Bussens sträckning Det är självklart att bussen ska gå in i området för att serva Vidjas fastighetsägare. Jag läser med förskräckelse att kommunen inte tagit sitt förnuft till fånga angående bussens dragning via Näktergalsvägen samt anläggning av ny bussgatan upp till Beckasinvägen/Kattugglevägen. Visserligen har ni ändrat anslutningspunkt på Näktergalsvägen men jag ifrågasätter starkt om någon tjänsteman verkligen gjort ett besök på plats och kräver att så görs. Jag kräver att den planerade anläggningen av denna nya bussgata skrinläggs för alltid! Jag ifrågasätter även kostnaden för denna sträcka då värdet för oss boende inte motsvarar erhållen nytta. På kartan är markerat inte mindre än 24 höjdnivåkurvor på denna sträcka vilket borde vara solklar info om denna sträckas olämplighet som bussgata. Den bryter dessutom igenom en orörd och värdefull John Bauer-skog med även förekomst av sällsynta vattensalamandrar vilket självklart är värt att bevara för boende och besökare. Bussen ska istället gå in Ringsättravägen fram till badet och där få en vändhållplats. Att påstå att bussen nödvändigtvis måste ha en rundslinga att köra genom området, för att resenärerna inte annars vet åt vilket håll bussen är på väg, är att dumförklara resenärerna och inget försvar för ny bussgata. Diskussion om hållplatsers placering ska tas med SL och de boende. Naturligtvis kommer detta att påverka planläggningen. Kommunen har inte besvarat någon av mina tidigare synpunkter på detta område. Naturmarken/gröna zoner som ej får bebyggas Ang. inlösen-kostnader se ovan under gatukostnader. All privat och gemensamt ägd prickmarkerad mark ska ha fortsatt enskilt ägande. Kommunen behöver inte vara ägare/förvaltare för att marken ska vara allmänt tillgänglig. Allemansrätten gäller redan utom synhåll/utom hörhåll från tomtägaren och det är ett tillräckligt starkt skydd för friluftsliv och allmänheten. Att införa beteckning 28

N1 på vissa områden motsätter jag mig helt. Det inskränker på ett onödigt sätt ägarnas eget nyttjande av sin med privata medel inköpta mark. Det räcker att prickmarkera denna mark, dvs att nya byggnader inte får uppföras. Vår gemensamma mark (och även all annan prickmarkerad mark) är redan idag tillgänglig för alla. Privat mark ska inte exproprieras av kommunen. Det finns inga sakliga skäl till expropriering. PBL möjliggör andra lösningar. Kommunen har inte besvarat detta. Det har däremot visat sig att flera möjliga lösningar finns när kommunen nu låter områdesbestämmelserna kvarstå på vissa naturområden. Det handlar alltså om tolkningsfrågor av PBL och om viljan finns hos kommunen att lyssna på ägares synpunkter. Egen mark 1:14 I planförslaget föreslås att ägare till 1:605 ska ges möjlighet att köpa mark från min fastighet för att bilda sjötomt. Jag är inte övertygad att min granne är genuint intresserad av detta trots några samtal oss emellan. Han verkar närmast besvärad över att möjligheten har uppstått. Jag har dock inte stängt någon dörr och är öppen för möjligheten om han finner det intressant och är villig att försöka träffa en seriös överenskommelse oss emellan. Inga vidare initiativ till diskussion har tagits av min granne rörande detta, vilket för mig underförstått betyder att han fortfarande förhåller sig ganska ointresserad av markköp. Kommunens kommentar kräver möjligen visst förtydligande då vitt skilda formuleringar används på olika ställen i handlingarna. Jag tolkar svaret på sid 30 som att marken kommer att läggas ut som kvartersmark (tomt) och att den efter att detaljplanen vunnit laga kraft kan byta ägare. Under förutsättning att båda ägarna till 1:605 och 1:14 så vill. Vi träffar i så fall själva en överenskommelse om detta samt var eventuell gräns mellan fastigheterna ska dras. Är det rätt uppfattat? Jag har noterat markintrånget vid Beckasinvägen/Helmerdalsvägen. Utlägg av tomtmark tycker jag är bra men kan dock undra varför ni har lagt den på närmaste delen mot gatukorsningen? Om den planerade vändhållplatsen för buss slutligen och trots protester ändå blir av så bör det beaktas att den sydvästra delen ligger mer ostört från buller. Var vänlig förklara er? Se vidare under Gatornas sträckning nedan. Strandskyddet Strandskyddet ska upphävas på fastigheter där marken redan är i anspråkstagen med gamla byggnader. Permanentboende kommer att ha större behov och rätt till utökad hemfridzon. Allemansrätten ska beaktas som viktig men inskränker inte på ägares rätt att få vara ifred i och utanför sitt hem. I övrigt ska vanliga regler för strandskydd gälla. Beteckning N1 ska inte införas (se ovan). Ringsättrabadet Ringsättrabadet är inte park och inte naturmark utan en anläggning som har skötts och drivits i mer än 50 år av en gemensamhetsanläggning. Anläggningen ska även fortsättningsvis ägas/skötas av 29

fastighetsägarna för att ge möjlighet till fritt utnyttjande och önskade aktiviteter. PBL stöder inte expropriering av anläggning. Det säger sig självt att kommunen inte kan driva en badplats utan vattenområde. Jag är inte intresserad av att betala inlösenkostnad för sådan anläggning. På sidan 27 i handlingen skrivs Badplatsen föreslås vara en så kallad mindre närbadplats som främst servar de boende i området snarare än att annonserar som en av de större kommunala badplatserna. Hur förklarar kommunen den skrivelsen med att badplatsen redan idag annonseras på kommunens hemsida? Gatornas sträckning Jag har inte blivit tillsänd någon karta över markintrång på min mark gällande Tärnmåsvägen. Tyvärr har jag svårt att tro att markintrång inte kommer att ske. Kommunen har på sid 30 svarat att markintrång inte kommer att ske på Tärnmåsvägen annat än på allmän platsmark. Det kräver en förklaring från kommunen: min mark 1:14 på östra sidan Tärnmåsvägen är i plankartan vitmarkerad. Vad betyder det? Är det medvetet och vad ska kommunen i så fall ha min tomtmark till? Den här marken har en höjdnivåskillnad på ca 6-7m från vägbanan. Jag föreslår fortfarande att en liten del av denna mark (den är trots allt ganska stor) kan användas för väg istället för släntning på västra sidan där de värdefulla lövträden nu växer, bl.a. en mycket gammal lind samt flera stora uppväxta björkar som svarar för nödvändigt upptag av dagvatten i marken vilken lutar ner mot min tomt. Om dessa träd skulle fällas får det katastrofala följder för mitt bostadshus som tidigare drabbats av översvämning i källaren. Jag motsätter mig att det för Beckasinvägen mellan Helmerdalsvägen och Kattugglevägen ska avsättas totalt 28, 32 och 36 m bred mark (hur bred är Essingeleden??) Vägen ska gå där den går nu och inte mot fastigheten väster om denna. Tänk på bullret! Återvinningscentraler Sådan central ska ligga inom området men avskilt från hus så långt det är möjligt. Detta är inget hyreshusområde där de boende tar sina påsar och går några steg till återvinningen. De flesta kommer att, precis som idag, lasta allt i bilen och åka bil till återvinningen. Enda lämpliga plats för sådan anläggning är inom kvarteret där den sk fotbollsplanen ligger, men med anslutning direkt från Vidjavägen. Tänk på trafik, lukt och slammer för de närboende! Övrigt I övrigt hänvisar jag till tidigare lämnade synpunkter via Vidja Intresseförening med ombud. Yttrande från fastighetsägare Vidja 1:14, gällande Gatukostnader i Vidja etapp 1 och 2 samt Detaljplan för etapp 2. Handlingen översändes endast via mail. Om original erfordras postas sådan på er uppmaning. Kommentar: Kalkylerna är beräknade utefter vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av olika typer. Längderna som framgår i beräkningsbilagan är de längder som finns angivna i detaljplanerna för etapp 1 och etapp 2, och utgår från hur området kommer att se ut när gatorna är 30

utbyggda enligt detaljplanerna. Om det skulle visa sig att utbyggnaden blir billigare än vad kommunen har räknat med, kommer den billigare siffran att utgöra grund för gatukostnadsuttaget. När det gäller kommunens tillämpning av reglerna om gatukostnader i 6 kap. ÄPBL så hävdar kommunen att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Enligt PBL får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i ett område ska betala kostnaderna för att anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd som är avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av anordningar. Kommunens gatukostnadsreglemente är dock utformat så att inte hela kostnaden läggs på fastighetsägarna, kommunen betalar för all standard över L3-gator, samt merkostnaden om utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Befintliga fastigheter tilldelas också andelstal 0,5 istället för 1,0. Kommunen hävdar att kostnaderna för åtgärderna är skäliga. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som kommer med detaljplanen för etapp 2. Kommunen har genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente, beslutat att utnyttja möjligheten att ta ut gatukostnader. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i föreliggande område skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:28 Vi emotsätter oss de av kommunen föreslagna gatukostnaderna. De är orimligt höga och bör ses över på nytt av kommunen. Vi anser att ett uttag av gatukostnader med 100 % strider mot kommunallagens likställighetsprincip eftersom kommunen tidigare inte utdebiterat 100 % av gatukostnaden i redan utbyggda områden. Den framtida etapp 3 bör vara delägare i kostnaderna då de med största sannolikhet kommer att använda vägnätet i stort sett i samma utsträckning som de i etapp 1 och 2. Vi anser att de nya vägar som behövs för att förse eventuellt tillkommande fastigheter inom 1:28 med förbindelse till det befintliga vägnätet skall bekostas av Huddinge kommun. Det kan inte vara rimligt att vi själva skall stå för detta när till och med kommunen har stulit 20.000kvm mark av oss. Kommentar: Kalkylerna är beräknade utefter vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av olika typer. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett 31

utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som kommer med detaljplanen för etapp 2. Kommunen har genom kommunens gatukostnadsreglemente, beslutat att utnyttja möjligheten enligt till uttag av gatukostnader. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i föreliggande område skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. Kommunen debiterar inte 100 % av kostnaderna till de boende, kommunens gatukostnadsreglemente är utformat så att inte hela kostnaden läggs på fastighetsägarna, kommunen tar kostnaden för all standard över L3-gator, samt merkostnaden om utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Befintliga fastigheter tilldelas också andelstal 0,5 istället för 1,0. De beräknade kostnaderna för utbyggnaden är 279 000 000 kr, och takbeloppet som tas ut i form av gatukostnader av de boende uppgår till 166 000 000 kr. Etapp 3 kommer att betala kostnaderna för utbyggnaden av gatorna inom etapp 3. Om fördelningsområdet från början hade avgränsats med att även innehålla de delar som innefattar kommande etapp 3 hade fastighetsägarna inom etapp 1 och etapp 2 behövt vara med och betala för gatorna inom etapp 3, och de tillkommande fastigheterna inom etapp 3 varit med och betalat etapp2 och etapp 1. Dock går det inte att säga hur många fastigheter som kan tillskapas inom etapp 3, eller hur mycket gata som ska byggas där, så att fördela ut kostnaderna på det sättet är inte möjligt. Detaljplanen för etapp 1 har redan vunnit laga kraft. Kalkylen för gatukostandsuttaget innefattar endast allmänna gator, och inte privata gator på kvartersmark eller andra gemensamhetsanläggningar. Vidja 1:38 Vi vill härmed framföra följande synpunkter beträffande detaljplan för Vidja etapp II: 1. På utställningskartan har mark på vår fastighet markerats med beteckningen N1, vilket är en förändring jämfört med samrådskartan. Enligt era dokument betyder det bl.a. att marken ska vara "allmänt tillgänglig", och på sid 30 i plan beskrivning, utställningshandling, står. "Istället föreslås ett anpassat strandskydd på de ytor och miljöer som uppfattas som mer orörda och därmed allmänt tillgängliga". Vi har med förvåning noterat att detta markområde sträcker sig ända fram till vår husknut. Menar ni att vår uteplats ska vara någon sorts "allmänning" ända fram till huset? Kan främmande människor komma och sitta ner med oss när vi äter frukost, använda vår grill och trädgårdsmöbler, utan att vi har rätt att be dem gå därifrån? Hur har ni tänkt egentligen? Detta är helt absurt och vi motsätter oss detta å det bestämdaste. Hur stämmer detta med allemansrätten, där man inte får gå så nära bostäder att man stör dem som bor där? Blir vår brygga omvandlad till allmän båtplats, och ska vi trängas med allmänheten kring vårt eget hus? 2. På utställningens karta har ytterligare förändringar gjorts på vår fastighet, som ej fanns med på samrådskartan. Mark har markerats med N3, vilket enligt era dokument innebär att" markytan ska vara tillgänglig för infiltration av dagvatten". Eftersom det inte framgår vad detta innebär konkret, önskar vi ett klargörande. Om era planer medför stora begränsningar i vår rätt att nyttja marken enligt eget gottfinnande motsätter vi oss detta. 32

3. På sid 44 i utställningshandlingarna står att mark som markerats med S1 ska överföras bl.a. till vår fastighet Vidja 1:38. Vi vill påpeka att den mark där dräneringsdiket är placerat redan tillhör vår fastighet, även om dikets underhåll skötts av samfälligheten. Vi önskar att ni förklarar ert resonemang. Vi har inget emot att ni gräver ner en trumma eller ledningar där diket nu ligger. 4. Vi vidhåller vår ståndpunkt beträffande era planer att öppna en kommunikation mellan Vidjavägen och slutet av Långviksvägen. En sådan har funnits redan tidigare och den medförde en ökad genomfartstrafik på Långviksvägen och även en del buskörning. Detta var ett störningsmoment för dem som bodde utefter Långviksvägen och medförde även en ökad olycksrisk för både barn, vuxna och husdjur. Därför blockerades denna genväg för bilar. Vi vill inte att den öppnas upp igen med de missförhållanden som det kommer att innebära. 5. Vi motsätter oss planerna att dra in bussen i bostadsområdet. De busshållplatser som finns nu är inom rimligt avstånd från alla fastigheter och det skulle innebära stora olägenheter för dem som skulle bo i direkt anslutning till den stora väg där bussen skulle gå enligt era planer. En så stor väg skulle även inbjuda till ökadehastigheter för fordon inne i bostadsområdet, oavsett vad man skriver på eventuella skyltar. 6. Vi motsätter oss att kommunen lägger beslag på några av Vidjabornas grönområden över huvud taget. Vi kommer ju i realiteten inte att få någon ersättning för detta eftersom kommunen lägger ut kostnaden för inköp på oss som ska ersättningen. Vi ska således betala till oss själva, via kommunen som är den enda som tjänar på affären. 7. Vi motsätter oss att befintliga fastigheter i Vidja ska beläggas med vägkostnader. Många fastigheter har varit permanent bebodda i decennier och de boende har betalat skatt till Huddinge kommun under alla dessa år utan att ha kommit i åtnjutande av kommunalt vägunderhåll. Det har vi bekostat själva. Därför anser vi det inte mer än rimligt att kommunen själv bekostar de vägar som vi blir påtvingade. Kommentar: I enlighet med PBL ska kommunen vara huvudman för allmänna platser, där kommunen står för såväl utbyggnad som drift av dessa platser. Kommunen kommer inte att tjäna några pengar på utbyggnaden av Vidja, då all mark som kommunen tar över kommer att utgöra allmän plats. Kommunen har genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente, beslutat att utnyttja möjligheten av gatukostnadsuttag. Enligt reglementet ska befintliga fastigheter tilldelas 0,5 andelar. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i föreliggande område skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:51 Vi anser att den beräknade vägkostnaden är oskäligt hög, och satt utom all rimlighet för vad varje fastighet ska betala. Inte bara gör det att många av oss tvingas flytta, det gör det dessutom nästan omöjligt att sälja våra fastigheter. Vi ansöker härmed om jämkning på det uträknade kostnadsbeloppet. Kommentar: Kommunens gatukostnadsreglemente är utformat så att inte hela kostnaden läggs på fastighetsägarna, kommunen betalar för all standard över L3-gator, samt merkostnaden om utbyggnaden blir dyrare än beräknat. Befintliga fastigheter tilldelas också andelstal 0,5 istället för 33

1,0. På så sätt är kostnaden redan jämkad mot vad den beräknade kostnaden är. Den beräknade kostnaden för att bygga ut gatorna är 279 000 000 kr, varav det takbelopp som fördelas ut på de boende är 166 000 000 kr. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. Vidja 1:61 Regeringen har 8 nov 2013 i ett pressmeddelande från Socialdepartementet meddelat om en lagrådsremiss om nya bestämmelser för gatukostnader. Se regeringens hemsida. http://www.regeringen.se/sb/d/16782/a/228034 Regeringens argument är till stor del desamma som jag själv anför. Citat från pressmeddelandet: "-Det finns ingen allmän acceptans för att en kommun plötsligt och oförutsägbart kan fakturera en medborgare åtskilliga tusentals kronor för att bygga en ny väg utan att medborgaren har dragit någon påtaglig egen nytta av vägen. Detta sätter vi nu stopp för, säger bostadsminister Stefan Attefall. Dagens lagbestämmelser är krångliga och svårförutsägbara." Med anledning av regeringens lagrådsremiss begär jag att frågan om gatukostnader bordläggs till dess att den nya lagstiftningen är på plats. I den förstudie till planprogram som upprättades år 2005 förslogs att vägarna skulle kvarstå i enskilt huvudmannaskap. Detta indikerar på ett tydligt sätt att iden med enskilt huvudmannaskap är fullt realistisk och vettig. Nu har kommunen kommit på andra idéer, vilka helt ändrat förutsättningarna för mig som köpte min fastighet i februari 2007. Plötsligt har fastigheten minskat flera hundratusen kr i värde, eftersom gatukostnaden nu plötsligt behöver betalas. Vid en så kraftig ändring av förutsättningarna för att finansiera sitt boende borde kommunen ha en övergångsperiod med en betydligt mycket lägre vägavgift för de boende som ägde sina fastigheter när det nya reglementet trädde/träder i kraft, innan man kräver att de boende ska finansiera gatukostnaderna fullt ut. För övrigt anser jag att vägarna ska kvarstå i enskild ägo, eller till stor del finansieras.av kommunen. Det finns inget beskrivet om åtaganden från kommunens sida angående underhåll och huvudmannaskapets utsträckning i tiden. Hur många år förbinder sig kommunen att sköta vägarna, samt hur definieras/prioriteras snöröjningen? Det finns inget beskrivet om ersättning för kommunalt övertagandet av själva vägmarken. Varför ska inte el-leverantörer, telefon och data-leverantörer vara med och delfinansiera vägbyggetför de delar som de har fördel av? De idag befintliga vägarnas strukturnät är väl anpassat till områdets behov och topografi, varför avstängningar, borttagande samt nyanläggning ej fordras vilket borde påverka kostnadsbilden positivt för oss boende. 34

Gatustandard Den föreslagna garnstandarden är helt feldimensionerad om man nu vill bevara områdets karaktär. Gatustandard ska stå i proportion till byggrätterna. Om man nödvändigtvis ska ha en mycket hög gatustandard bör man samtidigt tillåta större byggrätter, eftersom en hög gatukostnad till viss del kan kompenseras genom att fastigheterna på annat sätt blir mer attraktiva. En större byggrätt skulle vara ett sätt att kompensera fastighetsägarna för de höga gatukostnader som troligen kommer att bli resultatet av det nya gatukostnadsreglementet. Belysning Jag föreslår att gatubelysningen utformas med så att den blir rörelseaktiverad. Dvs lyset är släckt när ingen rör sig på gatan. En sån lösning fyller flera syften. För det första bidrar det till att bibehålla den lantliga karaktären. Dessutom så spar det energi. Om de boende ska finansiera hela gatukostnaden föreslår jag att området görs till en "Gated Community" så att bara vi som bor i området kan köra in med motorfordon. Det skulle vara en stor fördel när det gäller att minska antalet inbrott. Det finns tekniska lösningar som gör att buss och sophämtning kan passera in. Kommentar: Huddinge kommun fakturerar inte den faktiska kostnaden för gatukostnader. Taket för gatukostnadsuttaget är cirka 208 500 kr för befintliga fastigheter. Kostnaden kan därför inte anses vara oförutsägbar. Kommunen fakturerar inte fördelningsområdet förens hela fördelningsområdet är utbyggt, vilket är beräknat till cirka 4-5 år efter det att detaljplanen vinner laga kraft. Vill en fastighetsägare ansöka om bygglov enligt det nya detaljplanens bestämmelser innan dess att kommunen fakturera området, kommer dock ett krav på att säkerhet motsvarande gatukostnadsbeloppet ställs till kommunen. Istället för att ställa säkerhet till kommunen, som utöver gatukostnaden ska innehålla uppräkning av beloppet, kan fastighetsägaren få en faktura för gatukostnadsbeloppet. I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, då Lagrådet inte tillstyrkte det bland annat pga. att de tyckte att det var svårt att bedöma innebörden och konsekvenserna av förslaget. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente. Fastigheterna i området kommer i och med att detaljplanen vinner laga kraft att öka i värde. Detta eftersom området får förbättrad infrastruktur, tillgång till kommunalt vatten- och avlopp samt en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar. Om fastighetsägaren önskar att avbetala, ska godtagbar säkerhet ställas till förmån för kommunen. På obetalt belopp betalas ränta. 35

Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. I enlighet med Plan- och Bygglagen ska kommunen vara huvudman för allmänna platser, där kommunen står för såväl utbyggnad som drift av dessa platser. Kommunens drift och underhållsansvar gäller så länge som kommunen är huvudman. Snöröjning av bussgator och gångoch cykelbanor prioriteras inom Huddinge kommun. Det som ligger till grund för gatukostnaderna är kommunens kostnader för genomförandet av detaljplanen, dvs kostnaderna för att bygga ut gatorna, färdigställa allmänna platser samt markinlösen. Ledningsgravarna ingår inte i kostnadsunderlaget. Stockholm Vatten betalar sin del av grävningsarbetena för ledningsgraven direkt till entreprenören. För el- och tele betalar kommunen entreprenören, och fakturerar sedan berörda ledningsägare den faktiska kostnaden för det. Detta ingår inte i kostnadsunderlaget till gatukostnader, och inget som belastar gatukostnadsuttaget. När kommunen talar om samordningsvinster ligger det i att man samordnar utbyggnaden av gator och ledningar, så att inte gatan måste grävas upp pga. kommande ledningsarbeten. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Till grund för standarden ligger krav på trafiksäkerhet, utrymmesbehov för de ledningar som ska ligga i gatan, utrymmesbehov för utryckningsfordon och snöröjning, krav från SRV på radier för att kunna svänga på ett trafiksäkert sätt, SLs krav för att trafikera vägen m.m. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som kommer med detaljplanen för etapp 2. De boende finansierar inte heller hela gatukostnaden. Kommunen kommer att betala cirka 40% av kostnaden då 166 000 000 av 279 000 000 kr faktureras de boende. Vidja 1:81 Motsätter sig förslaget Mex 2008/15.358 för etapp 1 och etapp 2. Övertagande av tomtmark inskränker på familjens intigritet gatorna kommer för nära huset. Kommentar: Planfråga som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:86 Vidjaborna ska bli påtvingade bredare vägar vilket kommer att öka möjligheten till ökad hastighet (buskörning) inom området. Kommunen kommer att utreda hur och var hastighetssänkande åtgärder krävs. Var finns logiken? Områdets karaktär kommer att förändras väsentligt i negativ riktning. 36

Gatubelysning på samtliga vägar är ej önskvärt men om så sker så ska den vara av rörelseaktiverad modell, allt för att värna om miljön! Ingen nyanläggning av bussväg mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen. Finns många alternativ som inte kostar c:a 4,9 miljoner. Varför det är så viktigt att Vidjaborna ska ha max 900 meter till buss när varken kommunen eller SL bryr sej om kommuninnevånarna i Stuvsta? (jmf Storskogsvägen). Samtliga grönområden och anläggningar ska förbli i Vidja vägförenings ägo och förvaltas av densamme. Vägföreningen/samfälligheten har skött dessa i mer än 50 år och de har i alla tider varit tillgängligt för alla. Om kommunen tar över vår festplats/dansbana kommer den att bli mindre tillgänglig för oss Vidjabor eftersom vi då i framtiden måste fråga kommunen om lov och ansöka om tillstånd hos polisen för att kunna anordna t.ex. midsommarfirande på vår, idag, egna dansbana. Svar: Kostnaden för bussgatan debiteras med schablonbeloppet för en gata med L3-standard. Det blir således ingen merkostnad för de boende i form av ökade gatukostnader för att gatan håller Huvudgatustandard jämfört med L3-standard. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:104 Vi önskar inga stora vägar för busstrafik inuti området. Kommentar: Planfråga, bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:146 I enlighet med hur vi tidigare har yttrat oss måste vi återigen åberopa det absurda i att låta oss fastighetsägare bekosta en ombyggnad av vårt bostadsområde som vi absolut inte önskar. Vi och de grannar vi pratar med bor i Vidja pga. den lantliga atmosfären, men även pga. det enkla faktum att vi och många andra vidjabor har inkomster som inte tillåter oss att kunna köpa en "riktig" villa. Det säger då sig själv att avgifter på hundratusentals kronor (utöver påkoppling till VA) skulle slå mycket hårt mot många av oss. Vi bor trångt, men det är så vi möjliggjort att låta våra barn få växa upp nära naturen. Vi har inget intresse/ inte råd att bygga ut vårt hus. Vi önskar inte in bussen i området, vi vill inte ha gatubelysning eller trottoarer. Avslutningsvis vill vi hänvisa till socialdepartementets pressmeddelande 8 nov 2013: -Det finns ingen allmän acceptans för att en kommun plötsligt och oförutsägbart kan fakturera en medborgare åtskilliga tusentals kronor för att bygga en ny väg utan att medborgaren har dragit någon påtaglig egen nytta av vägen. Detta sätter vi nu stopp för, säger bostadsminister Stefan Attefall. Kommentar: Enligt gällande gatukostnadsreglemente antaget av kommunfullmäktige 2007-11-05, ska alla fastigheter inom fördelningsområdet beläggas med gatukostnader. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. 37

Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, utan fastnade hos lagrådet. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom gatukostnadsreglemente. Huddinge kommun fakturerar inte den faktiska kostnaden för gatukostnader. Taket för gatukostnadsuttaget är cirka 208 500 kr för befintliga fastigheter. Kostnaden kan därför inte anses vara oförutsägbar. Kommunen fakturerar inte fördelningsområdet förens hela fördelningsområdet är utbyggt, vilket är beräknat till cirka 4-5 år efter det att detaljplanen vinner laga kraft. Vill en fastighetsägare ansöka om bygglov enligt det nya detaljplanens bestämmelser innan dess att kommunen fakturera området, kommer dock ett krav på att säkerhet motsvarande gatukostnadsbeloppet ställs till kommunen. Istället för att ställa säkerhet till kommunen, som utöver gatukostnaden ska innehålla uppräkning av beloppet, kan fastighetsägaren få en faktura för gatukostnadsbeloppet. Vidja 1:188 Bakgrund 1. Enligt Huddinge kommuns antagna förslag till ny detaljplan för Vidja, etapp1, ska Vidja anpassas för att möjliggöra ökat permanentboende. Därför behövs krävs b.la. ny- och ombyggnad av vägarna i området och ett gemensamt vatten- och avloppsystem (Detaljplan för Vidja, etapp 1, se b.la. s. 2, s. 14 och s. 35). Kommentar: Syftet med detaljplanen för etapp 1, som nu vunnit laga kraft är ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem i Vidja och samtidigt skapa möjligheter för ett permanentboende i området. 2. Av genomförandebeskrivningen till detaljplanen för Vidja etapp 1 framgår att "kommunen strävar efter full kostnadstäckning vid utbyggnaden av gatunätet. Denna investeringskostnad tar kommunen ut av fastigheterna inom Vidja i form av s.k. gatukostnader" (Detaljplan för Vidja, etapp 1, s. 27). 3. Monica Sandgren vill i sammanhanget framhäva att plan- och bygglagen (1987: 1 O) (ÄPBL) 6 kap. 31 (vilken är tillämplig enligt p. 2 i övergångsbestämmelserna till gällande plan- och bygglag 2010:900 (PBL)), i likhet med sin motsvarighet i PBL 6 kap. 24 inte är tvingande för kommunen att följa. De flesta kommuner i Sverige har valt att gatukostnaderna ska belasta hela kommunen, men ett fåtal har valt att lägga kostnaden direkt på enskilda fastighetsägare. Huddinge kommun tillhör den senare kategorin och har genom fullmäktiges beslut den 5 november 2007 respektive den 10 oktober 2011 antagit gatukostnadsreglemente för kommunen. 38

Kommentar: Kommunfullmäktige har genom det antagna gatukostnadsreglementet beslutat att kommunen ska utnyttja möjligheten till uttag av gatukostnader. 4. Monica Sandgren vill också hänvisa till den lagrådsremiss som regeringen den 7 november 2013 överlämnade till Lagrådet med förslag till nya gatukostnadsbestämmelser. Remissens syfte är att sätta stopp för att gatukostnader plötsligt och oförutsägbart vältras över på enskilda medborgare som inte har behov av de nya vägarna. l remissen framförs att en bebyggd bostadsfastighet med fungerande utfarter av naturliga skäl kan anses ha en mindre nytta av att kommunen anlägger nya gator i ett område. l remissen föreslås att ägare till bebyggda fastigheter med tillgång till utfarter när detaljplanen antas ska bli betalningsskyldiga först när den påstådda nyttan realiseras, som när bygglov enligt detaljplanen ges (Lagrådsremiss, Nya bestämmelser om gatukostnader, 7 november 2013, s. 32 och s. 37 f). Kommentar: Syftet med utredningen angavs ha varit att åstadkomma en tydlig, effektiv och transparent plangenomförandelagstiftning som kan vinna acceptans hos kommuner och fastighetsägare samtidigt som den skapar förbättrade förutsättningar för planeringen och byggandet. Inom ramen för utredningen har bl.a. legat att analysera och redovisa bestämmelserna om gatukostnader utifrån ett helhetsperspektiv. I lagrådsremissen föreslogs de nya bestämmelserna träda i kraft först den 1 januari 2015. Förslaget om de nya bestämmelserna kom inte med, med anledning av de invändningar som Lagrådet framfört mot desamma. Konsekvenser för Monica Sandgren 5. l egenskap av ägare till befintlig fastighet i Vidja belastas Monica Sandgren med ett andelstal på 0,5 av den totala kostnaden för de nya gatorna. Enligt de preliminära beräkningarna kommer gatukostnaderna uppgå till 208 500 kr för Monica Sandgren (Gatukostnadsutredning för Vidja, etapp 1 och 2, s.3). 6. Den föreslagna gatukostnadsutredningen innebär stora personliga konsekvenser för Monica Sandgren. Den uppskattade kostnaden för Monica Sandgrens fastighet motsvarar drygt 20 års besparingar för henne, pengar avsedda för pensionsåren. Monica Sandgren har varken råd eller vilja att avstå sina besparingar för att stå för kommunens investeringskostnader. Monica Sandgren har inte heller ekonomisk möjlighet att belåna sin fastighet ytterligare för att stå för kostnaderna. l sin nuvarande utformning innebär gatukostnadsutredningen att Monica Sandgren kommer att tvingas ifrån sitt hem sedan drygt 30 år tillbaka eftersom hon inte kommer att ha råd att bo kvar. Kommentar: Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar. Om fastighetsägaren önskar att avbetala, ska godtagbar säkerhet ställas till förmån för kommunen. På obetalt belopp betalas ränta. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. Kan inte godtagbar säkerhet ställas, kan kommunen ändå komma att pröva frågan om avbetalning likväl kan medges. För att kommunen ska göra den prövningen måste det föreligga skäl som anses vara särskilt betungande. 39

Fastigheterna inom etapp 1 har efter det att detaljplanen för etapp 1 vunnit laga kraft, ökat i värde. Detta bland annat eftersom området får förbättrad infrastruktur, tillgång till kommunalt vatten- och avlopp samt en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. 7. Utöver gatukostnaderna kommer genomförandet av den antagna detaljplanen att innebära ytterligare kostnader för Monica Sandgren genom utbyggnaden av VA-systemet. Därtill kommer del av Monica Sandgrens fastighet Vidja 1 :188 enligt kommunens förprojektering bli föremål för släntanpassning i samband med att detaljplanen genomförs (Detaljplan för Vidja etapp 1, s. 26). Kommentar: När det gäller framtida va-anslutning så är Stockholm Vatten VA AB huvudman för den allmänna va-anläggningen. Stockholm Vatten VA AB ansvarar för uttagandet av anslutningsavgifterna. Monica Sandgren och Huddinge kommun har träffat ett avtal om släntmedgivande, enligt vilket Monica Sandgren erhåller 31 784 kr för intrånget. 8. Monica Sandgren vill poängtera att Huddinge kommun, oberoende av att fullmäktige har antagit ett gatukostnadsreglemente, inte har någon absolut rätt att ta ut gatukostnader från Vidjas fastighetsägare. Kommentar: Kommunen har genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente, beslutat att utnyttja möjligheten enligt 6 kap. PBL. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i föreliggande område skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. 9. Uttaget av gatukostnader från Monica Sandgren och övriga berörda fastighetsägare i Vidja måste ske i förenlighet med egendomsskyddet i regeringsformen 2 kap. 15 (1974:152) (RF) och Europakonventionen första tilläggsprotokollet art. 1 (TP 1-1 ), samt rätten till hem i Europakonventionen art. 8. Fördelningen av gatukostnaderna måste givetvis också leva upp till de krav som ställs i ÄPBL 6 kap. 31. Kommentar: Sverige har inom ramen för samarbetet i Europarådet anslutit sig till Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Konventionen inkorporerades år 1995 i svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europakonventionen gäller således som svensk lag. Till Europakonvention hör också ett antal tilläggsprotokoll som utvidgar rättighetskatalogen. Kommunen har inte bedömt gatukostnadsuttagets förenlighet med regeringsformen och Europakonventionen 10. För legitima begränsningar av egendomsskyddet i RF 2 kap. 15 krävs att ingreppet sker för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse och att ingreppet är proportionerligt (se t. ex. p rop. 1993/94:117 s. 48 samt RA 1996 ref. 40, RA 1996 ref. 44 och RA 1996 ref. 56). RF 2 kap. 15 kräver dessutom uttryckligen att enskild ska tillerkännas full ersättning vid inskränkningar av dennes egendomsskydd. Kommentar: Enligt 2 kap. 15 RF gäller följande: Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. 40

Bestämmelsen i 2 kap. 15 RF innebär ett egendomsskydd vid expropriativa ingrepp och rådighetsingrepp. Med uttrycket genom expropriation eller något annat sådant förfogande avses att en förmögenhetsrätt dvs. äganderätt eller annan rätt med ett ekonomiskt värde, t.ex. nyttjanderätt, servitut eller vägrätt - tvångsvis överförs eller tas i anspråk. Utanför bestämmelsens tillämpningsområde faller ingrepp som innebär att egendomen förstörs t.ex. på grund av risk för smitta. Inte heller skatt, böter, viten och exekutiva åtgärder omfattas av bestämmelsen. Den andra huvudtypen av ingrepp enligt bestämmelsen är sådana som innebär att det allmänna inskränker användningen av mark och byggnader (rådighetsinskränkningar). Enligt förarbetena bestämmelsen om rådighetsinskränkningar exempelvis byggnadsförbud, användningsförbud och beslut om naturreservat (prop. 1993/94:117 s. 49). Egendomsskyddet i paragrafens första stycke innebär inte att den enskildes egendom är ovillkorligt tryggad. Ingrepp av de slag som omfattas av bestämmelsen får ske men endast om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vad som avses med angelägna allmänna intressen får avgöras i enlighet med vad som kan anses acceptabelt från rättsäkerhetssynpunkt i ett modernt och demokratiskt samhälle. Det kan vara fråga om samhällets behov av mark för bl.a. naturvårds- och miljöintressen, totalförsvarsändamål, bostadsbyggande, trafikleder och rekreation (prop. 1993/94:117 s. 48). Riksdagen har i 6 kap. ÄPBL bemyndigat kommunerna att besluta om att ta ut gatukostnadsavgifter. Vid antagandet av dessa regler får riksdagen anses ha gjort den bedömningen att de inte strider mot 2 kap. 15 och 19 RF. Med avgift förstås enligt RF vanligen en penningprestation som betalas för en specificerad motprestation från det allmänna; se prop.1973:90, s. 213. Motprestationen manifesteras i föreliggande fall av att kommunala kostnader uppstår för åtgärder som är avsedda att tillgodose Vidjas behov av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till allmänna platser (se 6 kap. 31 ÄPBL). Dessa åtgärder vidtas enligt kommunen för att tillgodose ett angeläget allmänna intresse (jämför 2 kap. 15 RF). Ett uttagande av gatukostnader i Vidja enligt 6 kap. ÄPBL strider enligt kommunens bedömning inte mot reglerna om egendomsskyddet i regeringsformen. Inte heller strider uttagandet av avgifterna mot Europakonventionen. Kommunen hävdar att kostnaderna för åtgärderna är skäliga. Föreslagen fördelning av avgifterna mellan fastigheterna i Vidja enligt förslaget uppfyller lagens krav på skälighet och rättvisa. Uttaget av gatukostnader bedöms uppfylla kravet på att de ska vara proportionerliga. 11. Monica Sandgrens rätt till skydd för sin egendom skyddas inte bara i den svenska grundlagen utan även Europakonventionen TP 1-1. Europakonventionen är svensk lag sedan 1995 (SFS 1994:1219), och svenska myndigheter och rättsinstanser är skyldiga att följa konventionsrätten och att tillämpa Europakonventionen direkt som svensk lag (se t. ex. NJA 2012 s. 1 038). l samband med inkorporeringen av Europakonventionen förstärktes egendomsskyddet i RF 2 kap. 15 för att leva upp till konventionens krav som utgör en miniminivå. Det svenska grundlagsskyddet för äganderätten bygger således på Europakonventionen(prop. 1993/94:117 s. 13). 12. Monica Sandgrens rätt till sitt hem skyddas också genom Europakonventionen artikel 8. l likhet med egendomsskyddet krävs att ingrepp från det allmännas sida som begränsar enskilds rätt till sitt 41

hem enligt art. 8 uppbär stöd i lag, tillgodoser visst samhälleligt intresse samt är proportionerligt (se t.ex. Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 4 uppl., 2012, s. 346 ff). Kommentar: Kommunfullmäktige har beslutat att bestämmelserna i 6 kap. plan- och bygglagen avseende fastighetsägares skyldighet att betala gatukostnader m.m. ska tillämpas i Huddinge kommun. När kommunfullmäktige i det enskilda fallet ska besluta om fördelningsområde, kostnadsunderlag m.m. har man att följa dels reglerna i 6 kap. PBL och dels det av kommunfullmäktige beslutade gatukostnadsreglementet. Sådana beslut innefattar bl.a. kostnadernas fördelning mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt, en avgränsning av det område som ska omfattas av fördelningen, vilka kostnader som ska fördelas, grunderna för fördelningen. Enligt 8 fjärde stycket i kommunens gatukostnadsreglemente har bl.a. angetts att för befintliga fastigheter, som enligt detaljplan är avsedda för friliggande småhus, ska erlägga hälften av den kostnad som skall betalas för tillkommande fastigheter för friliggande småhus. Någon möjlighet att vid beslut i detta skede väga in enskild fastighetsägares personliga möjlighet att betala gatukostnaderna finns inte enligt reglerna. Reglerna om ersättning för gatukostnader och om dessa är skäliga och rättvisa utgår från förhållanden som är knutna till fastigheten och inte till ägaren. När det gäller de aspekter som är knutna till ägaren så får dessa anses reglerade i 6 kap. 35 ÄPBL (1987:10). Det finns dessutom en möjlighet enligt kommunens gatukostnadsreglementet att i vissa fall ge anstånd med betalningen i maximalt 15 år (se 13 i reglementet). Kommunen måste utgå från att riksdagen, då man fattade beslut om ÄPBL, bedömde att reglerna i lagen inte stred mot bestämmelserna i 2 kap. 15 RF samt Europakonventionen. När det gäller kommunens tillämpning av reglerna om gatukostnader i 6 kap. ÄPBL så hävdar kommunen att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som är tillåten för Monica Sandgrens fastighet. Förslaget till uttag av gatukostnader innebär enligt kommunens bedömning ingen begränsning av enskilds rätt till sitt hem enligt Europakonventionen. 13. Det står således klart att Huddinge kommun endast i undantagsfall, och efter noga utredning och övervägande, har rätt att vidta åtgärder som inskränker Monica Sandgrens äganderätt och rätt till sitt hem. Detta till trots föreslår kommunen genom gatukostnadsutredningen för Vidja etapp 1 och 2 att Monica Sandgren och 540 andra befintligliga fastighetsägare ska påföras gatukostnader om 208 500 kr respektive 433 500 kr per fastighet helt utan att beröra eller bedöma de skyhöga gatukostnadernas förenlighet med egendomsskyddet. Kommentar: Förslaget till uttag av gatukostnader innebär enligt kommunens bedömning ingen begränsning av enskilds rätt till sitt hem enligt Europakonventionen, se svar kommentar från föregående punkt. 14. l gatukostnadsutredningen och detaljplanerna för Vidja etapp 1 och etapp 2 saknas genomgående hänvisningar de berörda kommuninvånarnas rätt till sin egendom enligt regeringsformen och Europakonventionen, huruvida ett angeläget allmänt intresse är för handen och 42

om åtgärden är proportionerlig (vilket inbegriper rätten till ersättning vid ingrepp i egendomsskyddet Se Danelius a.a. s. 547). Kommentar: Som svar på vad som sägs i denna punkt får hänvisa till vad kommunen anfört under punkterna 10 och 12. 15. Gatukostnadsutredningen för Vidja etapp 1 och etapp 2 kan därför inte antas eftersom Huddinge kommun inte utrett eller visat att gatukostnadsfördelningen är förenlig med RF 2 kap. 15 och Europakonventionen TP 1-1. Kommentar: Här får hänvisas till vad som sägs under punkten 12. Ytterst kan en tvist mellan kommunen och fastighetsägaren komma att bli föremål för prövning 15 kap. 8 ÄPBL. Förslaget om fördelningen av gatukostnaderna strider mot ÄPBL 16. Utöver att förslaget till gatukostnadsfördelningen måste bedömas mot och vara förenligt med egendomsskyddet och rätten till hem, måste fördelningen givetvis också leva upp till de krav som ställs i ÄPBL 6 kap. 31 (och som idag återfinns i PBL 6 kap. 24 ). Kommentar: Som svar på vad som sägs i denna punkt får hänvisa till vad kommunen anfört under punkterna 10 och 12. 17. Enligt lagen får gatukostnader enbart påföras fastighetsägare inom ett visst område som har behov av nya gator (prop. 1980/81: 165 s. 26 ff). Kostnaderna ska fördelas mellan områdets fastigheter efter skälig och rättvis grund (prop. 1985186:1 s. 223 f). Fördelningen av gatukostnader ska ske på ett sådant sätt som uppfattas som rimligt av de fastighetsägare som ska betala (prop. 1980/81:165 s. 32}. Kommentar: Kostnaderna ska fördelas efter ett skäligt och rättvist sätt enligt PBL. Tillkommande fastigheter åsätts därför en högre kostnad än befintliga fastigheter. Kostnaderna viktas så att befintliga fastigheter får andelstalet 0,5 och tillkommande fastigheter får andelstalet 1.0. Därutöver tar kommunen kostnaden för all standard på gatorna som överstiger L3-standard. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna följer också kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Kommunen hävdar också att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som är tillåten för Monica Sandgrens fastighet. 18. Monica Sandgren vill först poängtera att Monica Sandgren redan har fullt fungerande tillfarter till sin fastighet, och inte har behov av nya vägar. Av detaljplanen för Vidja etapp 1 framgår som inledningsvis anförts att planen syftar till att möjliggöra ökad bosättning i Vidja, och att det är därför de nya vägarna behövs. Behovet av de nya vägarna uppstår därmed av helt andra skäl än för att tillgodose ett behov hos Monica Sandgren eller andra befintliga fastighetsägare i Vidja. 19. Monica Sandgren menar därför att det är ett märkligt resonemang från kommunens sida att hänvisa till detaljplanen till grund för ett påstått behov hos befintliga fastighetsägare, eftersom planen tillkommit genom kommunens egen försorg och för att tillgodose ett förväntat behov vid 43

ökad bosättning i Vidja (Detaljplan för Vidja, etapp 1, se b.la. s. 2, s. 14 och s. 35 samt Gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2, s. 2). 20. Utöver att vägarna inte svarar mot ett behov för Monica Sandgren eller övriga befintliga fastighetsägare i Vidja, är det av samma skäl inte heller varken skäligt eller rättvist att de ska tvingas stå för kommunens investeringskostnader för att möjliggöra för ökad permanent bosättning och busstrafik i Vidja (Detaljplan för Vidja, etapp 1, s. 2 och s. 14 ). Huddinge kommun har för befintliga fastighetsägare tillämpat en schematisk fördelningsmodell som innebär att befintliga fastigheter betalar 0,5 andelar -men utan att motivera varför befintliga fastighetsägare överhuvudtaget ens ska betala 0,5 andelar. 21. Huddinge kommun förefaller tillämpa äldre praxis, RA 1991 ref. 17, till grund för att befintliga fastigheter i området ska belastas med 0,5 andelar av gatukostnaderna. Monica Sandgren vill framhäva att RA 1991 ref. 17 avgjordes i början av 1991. Sedan avgörandet har omfattande och betydelsefulla förändringar skett avseende det äganderättsliga skyddet i svensk rätt. Till skillnad mot vid tiden för 1991 års avgörande krävs idag, utöver lagstöd, att ett angeläget allmänt intresse är för handen samt proportionalitet för legitima begränsningar av egendomsskyddet (se ovan p.8 ff och prop. 1993/94:117 s.13 ff). Kommentar: Här får hänvisas till vad som sägs i kommunens kommentarer till punkterna 10 och 12 ovan. Utanför tillämpningsområdet för 2 kap. 15 RF faller enligt förarbetena skatt, böter, viten och exekutiva åtgärder (se sidan 164 i prop. 2009/10:80). Gatukostnadsavgifter borde rimligen också kunna ingå i nyss nämnda uppräkning. 22. Fördelningen av gatukostnader i samband med genomförandet av detaljplanerna för Vidja etapp 1 och etapp 2 måste därför bedömas mot en annan bakgrund än b.la. RÅ 1991 ref. 17 och presumtioner om att befintliga fastighetsägare med fungerande tillfarter sina hus har nytta av nya vägar. Kommunen har inte rätt att tillämpa gatukostnadsbestämmelserna i strid egendomsskyddet enligt Europakonventionen TP 1-1 och RF 2 kap. 15 i egenskap av överordnade normer. Kommentar: Även här får hänvisas till vad som sägs i kommunens kommentarer till punkterna 10 och 12 ovan. 23. Monica Sandgren menar vidare att det inte heller är skäligt eller rättvist att hon och andra berörda fastighetsägare ska riskera att tvingas från hus och hem för att kommunens planer ska genomföras. Detta gäller särskilt eftersom kommunens planerade åtgärder inte utretts eller bedömts iförhållande till egendomsskyddet regeringsformen och Europakonventionen, och inte heller i förhållande till Monica Sandgrens rätt till sitt hem enligt Europakonventionen art. 8. Kommentar: Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Det innebär att det krävs starka skäl för att en bostad ska kunna tas i anspråk (se exempelvis högsta domstolens avgöranden den 17 december 2013 i mål Ö 2656-13). Det har dock inte visats att kommunen varken genom detaljplanen eller genom förslaget till uttag av gatukostnader gjort intrång i det egendomsskydd som gäller enligt RF och enligt Europakonventionen. 24. Monica Sandgren vill i detta sammanhang också framhäva kravet på att Huddinge kommun i egenskap av ansvarig planmyndighet utformar och motiverar sina beslut på ett sådant sätt att enskild som berörs av beslutet får inblick i bakomliggande motiv och resonemang. Detta är dessutom ett mycket viktigt verktyg för allmänhetens insyn i kommunens verksamhet (se t.ex. JO 2004/05:J01 ). Vikten av att myndigheter redovisar sina beslut på ett öppet och förklarande sätt har dessutom 44

nyligen framhävts av Högsta domstolen (Högsta domstolens dom den 18 oktober 2013 mål nr T 5180-11, para. 35). Kommentar: Detaljlanen för Vidja etapp 1 har tagits av kommunfullmäktige och har redan varit föremål för Länsstyrelsens prövning. Länsstyrelsen fastställde kommunens beslut. Planen har även varit föremål för prövning i Mark- och miljödomstolen liksom i Mark- och miljööverdomstolen. Detaljplanen för Vidja etapp 1 vann laga kraft 7 januari 2013. Vidja 1:195 Vår fastighet är lågt belägen i förhållande till väg som dessutom lutar ogynnsamt kan dagvattnet bli svårt att omhänderta, utöver eget. Vart tar snön vägen? Ingen plats finns? Motstående granne har höjt marknivån i stor omfattning vilket gör att 1:195 säkert får merparten av dagvatten och snö? Protesterar även på gatu- och vägkostnad som jag anser ligger på motorvägsnivå för en lokalgata. Vill gärna komma in med kompl och event. förtydliganden. Kommentar: Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom Vidja. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som är tillåten enligt detaljplanen för Vidja etapp 2. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. I övrigt planfrågor, bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:207 Vi är emot den nya gatusträckningen (där det står HUVUDGATA från Steglitsvägen). Svar: Planfråga, bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:211 Fastighetens läge gör det vårt att angöra fastigheten med bil, det finns i huvudsak 2 möjliga lösningar. Att med hiss/trappa angöra fastigheten från huvudgatan vilket kräver att det är möjligt att bygga garage nedanför berget. Att via en skaftväg från Beckasinvägen angöra fastigheten. Med ovanstående som bakgrund önskar jag få följande 2 förändringar införda i detaljplanen för Vidja etappp II: 1. Den del av fastigheten Vidja 1:211 som ligger nedanför berget mot huvudgatan är i nuvarande planritningen Utställningskarta Vidja etapp II Karta A till sin helhet prickmarkerad: 45

Förslaget omöjliggör för oss att angöra fastigheten från vägen, eftersom prickmarkering innebär att vi inte får uppföra någon byggnad där t.ex. garage och trappa/hiss upp till fastigheten. Jag yrkar på att prickmarkeringen återställs till det förslag som fanns i den ursprungliga kartan: Samrådskarta Vidja etapp II karta A 2. Att detaljplanen kompletteras med en gemensamhetsanläggning (GA) för att i framtiden möjliggöra planläggning av skaftväg för att ansluta fastigheten Vidja 1:211 via Beckasinvägen: 46

En skaft väg skulle även vara till nytta för fastigheterna Vidja 1:210 samt Vidja1:212. Ägaren till fastigheten Vidja 1:213 ställde sig positiv till en sådan lösning i samband med att vi köpte fastigheten Vidja 1:211, dock kunde vi inte gå vidare med avstyckning eftersom området ligger under detaljplan. Kommentar: Detaljplanefrågor, bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:223 Jag vill inte ha den planerade vägsträckningen förbi min fastighet på Grönfinksvägen 6. Dra inte in bussen i området men öka gärna turtätheten så kanske fler utnyttjar den. Låt all gemensam mark var kvar i vår ägo. Ompröva kostnadsfördelningen mellan fastighetsägare och kommunen se regeringens lagrådsremiss om nya bestämmelser för gatukostnader. Bygg vägarna utan omfattande ingrepp på tomtmark och grönområden begränsa standardhöjningen ordentligt. En bred och rak väg i området betyder inte att den blir säkrare för oskyddade trafikanter utan mer troligt att hastigheten på biltrafiken ökar. Kommentar: I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, utan fastnade hos lagrådet. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom kommunens gatukostnadsreglemente. Kostnaderna ska fördelas efter ett skäligt och rättvist sätt. 47

Tillkommande fastigheter åsätts därför en högre kostnad än befintliga fastigheter. Kostnaderna viktas så att befintliga fastigheter får andelstalet 0,5 och tillkommande fastigheter får andelstalet 1,0. Därutöver tar kommunen kostnaden för all standard på vägarna som överstiger L3-standard. Kommunen betalar således 115 miljoner kr av den totala beräknade kostnaden på 279 miljoner kr. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. I övrigt planfråga, bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:247 Den föreslagna gatustandarden är inte i syfte med att bevara områdets karaktär och bör därför revideras till en för området lämplig. De idag befintliga vägarnas strukturnät är väl anpassat till områdets nuvarande och framtida behov samt topografi, varför de planerade nyanläggningarna inte är önskvärda då detta medför onödig miljöpåverkan och påverkar gatukostnadens storlek Det som redovisas i utredningen är endast kostnadsbilden får anläggning av ny gata och ej den kostnad som t.ex. Stockholm Vatten, och Vattenfall m.fl. har som kommer att markbinda sina installationer. Dessa kostnader borde bli en intäkt i projektet och bidra till en betydligt lägre gatukostnad Den framtida etapp 3 bör vara delägare i kostnaderna då de med största sannolikhet kommer att använda vägnätet i stort sett i samma utsträckning som de i etapp l och 2 Ett gatukostnadsuttag är dessutom i strid med likarättsprincipen och bör följaktligen ej tillämpas. Detta sammantaget gör att den befintliga kostnadsbilden gatukostnaden är irrelevant och skall ogillas. Kommentar: Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Det som ligger till grund för gatukostnadsutredningen är kommunens kostnader för genomförandet av detaljplanen, d.v.s. kostnaderna för att bygga ut gatorna, färdigställa allmänna platser samt markinlösen. Ledningsgravarna ingår inte i kostnadsunderlaget. Stockholm Vatten betalar sin del av grävningsarbetena för ledningsgraven direkt till entreprenören. För el- och tele betalar kommunen entreprenören ledningsägarnas kostnader för ledningsgravet, och fakturerar sedan berörda ledningsägare den faktiska kostnaden för det. Detta ingår inte i kostnadsunderlaget till gatukostnader, och inget som belastar gatukostnadsuttaget. När kommunen talar om samordningsvinster ligger det i att man samordnar utbyggnaden av gator och ledningar, så att inte gatan måste grävas upp pga. kommande ledningsarbeten. Kommunen måste utgå från att riksdagen, då man fattade beslut om ÄPBL, bedömde att reglerna i lagen inte stred mot bestämmelserna i Regeringsformen samt Europakonventionen. 48

Det framtida etapp 3, som inte finns planuppdrag för, kommer att betala kostnaderna för utbyggnaden av gatorna inom etapp 3. Om fördelningsområdet från början hade avgränsats med att även innehålla de delar som innefattar kommande etapp 3 hade fastighetsägarna inom etapp 1 och etapp 2 behövt vara med och betala för gatorna inom etapp 3, och de tillkommande fastigheterna inom etapp 3 varit med och betalat etapp2 och etapp 1. Dock går det inte att säga hur många fastigheter som kan tillskapas inom etapp 3, eller hur mycket gata som ska byggas där, så att fördela ut kostnaderna på det sättet är inte möjligt. Vidja 1:252, Vidja 1:453, Vidja 1:533, Vidja 1:540 Vi har läst igenom Samrådsredogörelsen och läser att de flesta inte vill ha in bussen i området. Trots alla protester fortsätter Huddinge kommun att driva detta. SL har inte satt det som ett krav eller ett önskemål. Området är redan bebyggt. Det är skillnad när ett helt nytt område planeras, bussgata finns med redan från start och planering/placering av bebyggelse och övriga gator anpassas till det. Vi anser fortfarande att bussen inte ska in i området. Det är förhållandevis få fastigheter som har längre än 900 meter till busshållplatser så det är inte befogat att bussen ska köra in i området. Även om området förtätas. Det finns andra alternativ, fler busshållplatser längs nuvarande sträcka m.fl. I nuvarande förslag på den nya vägen för bussen (Näktergalsvägen Beckasinvägen) är helt onödig, kostnadsmässigt och hur mkt den sträckan kommer att nyttjas av passagerare. Befintliga fastigheter längs den nya bussgatan är inte byggda för att ha en bussgata precis inpå knuten. Hur ligger det till med bullernivån? Länsstyrelsen påpekade redan för etapp 1 att de befintliga fastigheterna längs Vidjavägen skulle få byggförbud inom ett visst avstånd från Vidjavägen pga. bullernivån. Fastigheterna längs bussgatan in i området ligger avsevärt närmare än de på Vidjavägen! Bullernivån måste mätas när bussen faktiskt passerar de fastigheterna. Det finns dessutom en hög bergsvägg längs den nya vägen/bussgatan. Hur blir bullernivån för de närliggande fastigheterna när ljudet studsar? Den bullerutredningen som finns på utställningen överensstämmer inte med verkligheten. Den är otydlig med bullergränser och fastigheternas placering. Och den mäter 55 db på plan mark. Hur är det då vid lutande mark? De fastigheter som berörs av att få bussgata (Näktergalsvägen) och L1-gata (Helmerdalsvägen) får buller från två håll. Har ni tagit med det i beräkningarna över bullernivån? Varför har det nu planerats en G/C/M- gata förbi Vidja1:533? Vid vårt möte sades det att vägen skulle stängas av för all trafik o gående då det inte gick att förbinda med nya vägen. Det var även så det visades på de kartor vi fick! Att boende i ett område tvingas betala gatukostnader när kommunen beslutar om att göra om ett område är helt absurt. Kommunen lyssnar inte på önskemål från de boende utan bestämmer helt efter eget "huvud". Argumentet att andra ska kunna ta sig till bad, nå sjönära områden, plocka svamp etc. ska inte de boende i området betala för. Andra kan redan i dagsläget ta sig dit. Att kommunen vill åt naturmark och sjönära områden ska inte läggas på gatukostnaderna. Vi blir av med vår mark och får dessutom betala för det! Markintrång för gator ska inte heller tas ut som gatukostnad. Kommunen kommer att äga vägarna och ska alltså betala för den mark som tas i anspråk för det ändamålet. 49

Kommentar: Kommunen tar merkostnaden för all standard på gatorna som överstiger L3-standard. Att anlägga en bussgata jämfört med en gata av L3-standard blir därför inte dyrare för de boende i form av högre gatukostnader, den högre standarden betalas av kommunen. Kommunfullmäktige har beslutat att bestämmelserna i PBL avseende fastighetsägares skyldighet att betala gatukostnader m.m. ska tillämpas i Huddinge kommun. Ersättningen avser kostnader för att bygga och det som ligger till grund för gatukostnadsutredningen är kommunens kostnader för genomförandet av detaljplanen, d.v.s. kostnaderna för att bygga ut gatorna, färdigställa allmänna platser samt markinlösen. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i föreliggande område skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:258 Har varit i kontakt med Mark- och exploateringsingenjören för att därmed få information om planritning på markintrång för gatan Doktorsvägen vid fastigheten. Jag har också försökt få tag på trafikplaneraren för att få en förklaring varför markintrånget görs på den sida som har kraftig brant och berg utmed vägen. Detta gäller fastigheterna Doktorsvägen 16-24 och det kommer att medföra att parkera bil eller att ta sig till fastighet med bil blir mycket svårt. En halvmeter som skall tas till väg skulle vid motsatt sida inte medföra samma problematik. Och jag ser också att sikten skulle bli bättre utmed denna vägsträcka om mark togs på motsatt sida. Jag skulle annars inte påverkas av att man tog mark men detta verkar sunt förnuft med tanke på områdets höjd på Vidja 1:258 sidan. Vägavgiften kanske jag inte kan påverka men den förefaller hög och jag hoppas att jag kan klara av kostnaden utan att behöva sälja och flytta. Kommentar: Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta.. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:311 Vi anser att det inte är rimligt att man planerar att dra in bussen i området med de kraftiga konsekvenser som det innebär, dels i form av onödigt höga kostnader för fastighetsägarna, dels av miljö och bullerskäl. 50

Vi anser att det är oskäligt att kommunen först tvingar oss att betala upprustningen av hela vägnätet, utom Vidjavägen, och DESSUTOM planerar en ny väg genom skogen enkom för att kunna få in bussen i området. Det finns inte tillräckliga skäl till detta, anser vi: Om man åker runt i andra delar av kommunen och ser till hur långt de boende har till busshållplatser så ser man att det tex i Sjöängen inte går några bussar inne i området, utan folk får gå till Stortorpsvägen eller Trångsundsvägen. Varför ska kommunen genomföra detta? Är det pga att man inte behöver betala själva? Det är lätt att besluta stort när någon annan får betala! Lite magstarkt med tanke på att det är kommunen själv som även beslutat att fastighetsägarna ska betala! Som ni vet är det ju inte tvingande att låta fastighetsägarna betala, en del kommuner tycker kanske att det är mer demokratiskt att låta skatterna betala vägar, som det varit förr. Och om man nu tvingar enskilda betala både skatt för drift och underhåll för resten av kommunens vägnät samt upprustning av det gamla enskilda vägnätet i Vidja kanske man skulle vara väldigt restriktiv med utgifterna och bara göra det som är absolut nödvändigt!!! Vi KRÄVER att kommunen genomför och redovisar en konsekvensanalys både vad beträffar kostnader för "bussvägen" samt vad det kommer att innebära för miljön och bullret i och med att busstrafiken kommer in i området. Vi kommer att be en jurist titta på detta. Med tanke på att tom regeringen tittat på detta fenomen att enskilda ska betala för kommunala vägar så borde kommunen se över vad de tvingar folk att betala för och inte ta i för mycket! 2. Den nya sträckningen av den planerade bussvägen anser vi kommer påverka vår fastighet mycket negativt. Dels med anledning av att den bredare vägen rundar vår tomt Helmerdalsvägen/Näktergalsvägen och därmed inkräktar på vår tomtmark och dels pga förmodat buller då bussen ska gasa på runt vår fastighet uppför en backe. Vi tror att dessa omständigheter kommer att inverka negativt på värdet på vår fastighet och att vi på så sätt blir ekonomiskt drabbade. Intrånget på vår fastighet är av allvarlig art då det enligt fastighetskartan som kommunen skickat ut framkommer att man har en sk arbetsområdesgräns som löper tvärs genom ett av våra hus! Efter samtal med Planhandläggaren den 17/10 2013 så förklarade hon att det handlar om att man kommer att behöva göra en slänt intill vägen och det är denna som ska dras genom ett ev husen och rakt över altanen till det andra huset. Vi anser att man även här måste göra en analys av vad den nya dragningen innebär för men för resten av fastigheterna längs Näktergalsvägen, totalt 10 st. Enligt det tidigare förslaget på dragning av "bussgatan" var det 5 fastigheter som blev drabbade av dragningen och bara en av dessa hade sitt hus riktigt nära. Vi undrar vad rimligheten finns i att ändra den tidigare föreslagna dragningen? Kommentar: Kommunen har genom gatukostnadsreglementet, beslutat att utnyttja möjligheten enligt PBL att ta ut gatukostnader. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i föreliggande område skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Bland annat tar Huddinge kommun all standard över L3, och att befintliga fastigheter åsätts andelstalet 0,5 istället för 1,0. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och 51

gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Uppgifter om kostnader återfinns i beräkningsbilagan. Att kommunen inte behöver betala för utbyggnaden är felaktigt. Kommunalskatten kommer att betala cirka 40% av kostnaden då endast 166 000 000 av 279 000 000 kr faktureras de boende. De boende finansierar således inte hela gatukostnaden. Syftet med regeringens utredning angavs ha varit att åstadkomma en tydlig, effektiv och transparent plangenomförandelagstiftning som kan vinna acceptans hos kommuner och fastighetsägare samtidigt som den skapar förbättrade förutsättningar för planeringen och byggandet. Inom ramen för utredningen har bl.a. legat att analysera och redovisa bestämmelserna om gatukostnader utifrån ett helhetsperspektiv. Förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader kom aldrig med, utan fastnade hos Lagrådet. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:355 Jag tycker gatukostnadsuttaget är oskäligt och motsäger mig det. Då socialdepartementet precis (2013-11-08) precis gått ut med en lagrådsremiss angående ändrade regler för gatukostnader, som följer S 2011:11 Plangenomförandeutredningen, yrkar jag på att man inväntar resultatet av denna innan kommunen tar beslut om gatukostnaderna. Det borde ligga i allas intresse att fatta beslut som är samstämmiga med regering och riksdags riktlinjer när man tydligt annonserat ändringar, även om förslaget ligger för 2015. Hänvisningar: http://www.regeringen.se/sb/d/16782/a/228034 http://www.sou.gov.se/sb/d/17409/a/213835 I övrigt tycker jag det är bra att vägarna rustas upp, men att det är onödigt med en alltför hög vägstandard - andra områden har ju fått behålla den enklare vägstandarden, Vidja borde ges samma möjlighet - oavsett om man gör det i kommunal eller enskild regi. Att dra in SL-trafiken in i området ser jag ingen anledning till, det fungerar utmärkt som det är idag. Där är turtätheten en viktigare aspekt än linjesträckning. Kommentar: I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, då Lagrådet inte tillstyrkte det bland annat pga. att de tyckte att det var svårt att bedöma innebörden och konsekvenserna av förslaget. Därefter har 52

Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Bland annat tar Huddinge kommun all standard över L3, och att befintliga fastigheter åsätts andelstalet 0,5 istället för 1,0. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:387 Enligt förslaget tas av vår tomt 1:387 stora delar för att bredda vägen. Vi vill inte ha bredare väg då det innebär högre hastigheter och mer trafik. Det är farligt för både barn och djur, tama som vilda. OM det tas mark från vår tomt vill vi få ekonomisk ersättning för detta. Dels för ökade säkerhets risker, dels för miljöpåverkan, dels för intrånget - vår tomt blir mindre. En rimlig kompensation i pengar ligger på ca 1 miljon kronor. Dock föredrar vi att förslaget i sin helhet förkastas. Vidjas gator bör ej breddas. Vidjas unika karaktär bör bevaras i sitt nuvarande format. Det är en fristad för såväl människor som djur och att göra Vidja till ett vanligt villaområde vore en stor förlust Och dessutom osedvanligt dumt i dessa tider när miljömedvetenheten borde vara större än så. Vi förordar en plan för Vidja som tar alla miljö- säkerhets och trevnadsaspekter tillvara. Föreliggande förslag gör det inte och bör förkastas. Bredare vägar innebär högre hastigheter och konsekvenserna är fler olyckor och mer miljöpåverkan. Alla grönområden bör fortsatt vara i Vidjas tomtägares gemensamma ägo. Kommentar: En översiktlig mätning i detaljplanen visar på att kommunen kommer att behöva lösa in cirka 11 kvm av fastigheten för att kunna anlägga gatan. Vid utbyggnad av gator ska ersättning till berörda fastigheter erläggas med hänsyn till minskning av marknadsvärdet, om sådant uppstår. Om kommunen och fastighetsägaren inte kommer överens om markens värde, finns det en möjlighet för kommunen att lösa in marken via ansökan hos lantmäteriet som då genomför en värdering av marken. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. 53

I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:406 Hur kan ni motivera att vändplan som skall göras vid Dansbanevägen 8, 10, 12, 14 är inritad så att det kräver sprängningsarbeten? Expansionen av vändplan sker i den riktningen där det blir berg istället för att expandera i någon annan riktning där det är plant. Beror det på att ni ändå skickar räkningen till oss i Vidja eller finns det något rationellt svar? Kommentar: Gatan behöver en vändplan för att drift och renhållningsfordon ska kunna vända. Vändplanen har justerats efter inkomna synpunkter på vändplanens placering från detaljplanesamrådet. Den högsta kostnaden som faktureras fastighetsägarna är vägstandarden L3, vilket är 9600 kr/löpmeter. Alla kostnader för högre standard därutöver betalas av kommunen. Att anlägga en vändplan blir således inte dyrare än att bygga ut gata av L3-standard för de boende i form av gatukostnader. Vidja 1:442 Vi vill att områdets karaktär inte ska förändras. Att bussen skall gå på Vidja vägen där kan man komplettera med trottoar/cykelväg på ena sidan med gatubelysning och inte inne i området. Att få bygga huvudbyggnaden minst 150 kvm i två plan och att våra marker i Vidja ska tillhöra oss i Vidja och inte Huddinge kommun. Kommentar: Planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:467 Huddinge kommun har sedan 2002 haft ett föreläggande hos Länsstyrelsen att ordna V/A frågan i Vidja. 2007 upprättas plötsligt ett gatukostnadsreglemente som även Vidja ska omfattas av. Det har varit kommunens ansvar att se till att V/A frågan löser sig, och att detta dragit ut på tiden är inget som Vidjaborna skall belastas ekonomiskt för. Det enda rimliga vore att Vidjaborna betalade för ex den kostnad som blir för att lägga ner V/A i vägen, inte för att generellt höja vägstandarden i hela Vidja, om vi nu ska betala någonting alls. - Protest mot att Vidjaborna ska betala några gatukostnader överhuvudtaget. -Jag är absolut emot föreslagen gatustandard samt medföljande gatukostnader. Tillåt en lägre vägstandard i Vidja. -Kräver att man avvaktar beslut ang. Regeringens lagrådsremiss om nya bestämmelser för gatukostnader. Då detta kan vara till fördel för oss som inte avser att bygga ut. Vilket kan göra att vi kommer att ha råd att bo kvar i framtiden. -Jag är absolut emot den föreslagna nya vägsträckningen för bussen samt tveksam till vissa andra sträckningar. - Protest mot förlängd bussgata in i området. Behåll nuvarande ändhållplats. - Protest mot öppning för rundkörning i södra delen av Vidjavägen. 54

- Protest mot att inte öppna slutet av Gamla Vidjavägen så att sopbil kan åka ut och inte behöver åka fram och tillbaka. Är inte speciellt miljövänligt tänkt. Jag anser att bussgatan, d.v.s. Vidjavägen fram till Pelikanvägen, är den enda huvudgatan som Vidja behöver. Samtliga områdets övriga gator ska vara lokalgator. GATUBELYSNING - Protest mot belysning på samtliga vägar i Vidja. En sparsam gatubelysning endast längs bussens sträckning på Vidjavägen och ev. längs uppsamlingsgatorna (Ringsättravägen och Helmerdalsvägen). SOPSORTERING - Protest mot sopsortering inne i Vidja Jag är starkt negativ till sopsortering inne i Vidja pga. bl. a oljud, lukt och nedskräpning samt med tanke på dem som ska behöva bo granne med anläggningen. Bygg ut den nuvarande anläggningen vid brandförsvaret istället. För de som inte har tillgång till bil kan en mindre sopsortering anordnas vid gränsen i norr in till Vidja. - Protest mot att kommunen övertar strandnära områden samt badplatser. Vidja skall behålla ägande och förvaltning av samtliga naturområden, inkl. badplatser. - Protest mot ny parkeringsplats söder om Barstabadet. SLÄNT PA TOMTMARK Kommunen arbetar efter principen att slänter längs med gatorna ska vara förlagda inom tomtmark. Detta innebär att vi fastighetsägare förlorar en del av vår mark utan ersättning. Helt i onödan då det finns obebyggd mark mitt emot min tomt att använda på precis samma sätt. Gör kommunen så för att "straffa" oss fastighetsägare? - Protest mot att den mark som berörs av slänten förläggs inom tomtmarken, istället för att kommunen förvärvar den marken. OLIKA ETAPPER Att dela Vidja i olika etapper har jag redan protesterat mot. Att fastighetsägarna i etapp 2 inte är sakägare i etapp 1 är enligt mig helt felaktigt. Samt vice versa. Etapp l kommer ju att vara prejudicerande för etapp Il vilket borde göra fastighetsägarna i etapp Il till sakägare. Etapp l borde också vara sakägare i etapp 2, då frågor om förlängd bussgata, övertagande av naturområden m.m. även berör dem. Jag anser vidare att etapp l och Il är sakägare i etapp III. Etapp III angränsar ju till etapp l och Il, och kommer att påverka karaktären av området i stort. De boende i etapp III kommer ju också att nyttja våra badplatser, grönområden, vägar och andra anläggningar inom området. Detta borde vara tungt vägande skäl. Etapperna lyder dessutom under samlingsnamnet "Vidja etapp X" och inte ex "Agesta etapp X". Låter denna punkt kvarstå sedan tidigare, då jag inte anser mig ha fått tillfredsställande svar. -Protest mot indelning i etapper där etapperna ej har inblick i varandra. Etapp 1, 2 och 3 skall vara sakägare till varandra. Slutligen Jag måste få framföra att jag tycker att Huddinge kommuns tjänstemän och politiker beter sig som i en diktaturstat och inte som en demokrati. Av alla Vidjabors inkomna yttrande har ni inte alls 55

hörsammat några av våra farhågor som rör miljön, naturen samt kostnader mm. Detta rimmar verkligen illa med det som står på kommunens hemsida angående delaktighet samt medbestämmande. "Huddinge kommun arbetar systematiskt med delaktighet utifrån en långsiktig strategi. Invånare som brukare, politiker liksom anställda och andra viktiga aktörer ska vara delaktiga i hur kommunens service, verksamheter och miljö utfo1'mas." : ~~ ~ "Vid medbestämmande medverkar invånarna i beslutsfattandet i en fråga. Det sker oftast genom en omröstning som blir styrande för ett kommande politiskt. Medbestämmande kan också betyda att de som använder en kommunal verksamhet får rätt att själva bestämma över hela eller delar av verksamhetens budget." Kommentar: Syftet med detaljplanen är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem i Vidja och samtidigt skapa möjligheter för ett permanentboende i området. Genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente, har kommunen beslutat att utnyttja möjligheten av gatukostnadsuttag enligt PBL. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i Vidja skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna med belysning följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, utan fastnade hos lagrådet. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom gatukostnadsreglementet. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:468 -Jag anser fortfarande att indragningen av bussen i området är onödig. Liknande områden(stortorp) fick ingen buss indragen. Men då var det ju Huddinge kommun som betalade. 56

-Jag anser fortfarande att man ska vara sparsam med belysning i Vidja, vägkorsningar, busshållplatser o postlådestopp. -Jag anser fortfarande att badet med vidhängande mark skall kvarstå i Vidjabornas ägo. Gatukostnadsutredningen. -Jag anser att frågan om gatukostnader bordläggs då remiss om nytt lagförslag angående uttag av gatukostnader kommer att kunna ändras. -Jag anser fortfarande att det enbart är en extraskatt. - Flera mäklare och även banker ställer sig tveksamma till den, enligt samhällsbyggnadsnämndens o kommunstyrelsens ordförande, stora värdestegring som skulle komma av en utbyggnad av gatunätet och VA. Kostnaden, ca 400.000 kr, ser de som svår att bli kompenserad för i värdestegring. Kommentar: All standard över lokalgata typ L3 betalas av kommunen och inte av gatukostnadsutredningen. Den högsta kostnaden som belastar gatukostnadsutredningen är 9600 kr/löpmeter, bussgatan kostar 24000 kr/löpmeter att anlägga. Att anlägga gata av högre standard än L3 är således inget som belastar de boende via gatukostnadsuttag. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. Enligt policyn ska alla lokalgator belysas med stolpar av en höjd av 6 meter. I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, utan fastnade hos lagrådet. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom gatukostnadsreglementet. Kommunen fakturerar inte fördelningsområdet förens hela fördelningsområdet är utbyggt, vilket är beräknat till cirka 4-5 år efter det att detaljplanen vinner laga kraft. Vill en fastighetsägare ansöka om bygglov enligt det nya detaljplanens bestämmelser innan dess att kommunen fakturerar området, kommer dock ett krav på att säkerhet motsvarande gatukostnadsbeloppet ställs till kommunen. Istället för att ställa säkerhet till kommunen, som utöver gatukostnaden ska innehålla uppräkning av beloppet, kan fastighetsägaren få en faktura för gatukostnadsbeloppet. Fastigheterna i området kommer i och med att detaljplanen vinner laga kraft att öka i värde. Detta eftersom området får förbättrad infrastruktur, tillgång till kommunalt vatten- och avlopp samt en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett 57

utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som kommer med detaljplanen för etapp 2. Vidja 1:471 Jag vill inte utöka min "tomt" som en granne säger sig ha fått information om från kommunen! Ni borde veta bättre! Jag har marken från korsningen vid Brushanevägen och ner, så har det varit sen 50 talet. Att det inte framgår på kartor har vållat mig en del bekymmer och problem. Som tidigare upprepar jag OM, jag låter kommunen köpa en del av min fastighet för vägändamål, vill jag vara med och bestämma VAR avstyckningen skall vara, det är väl ganska självklart? Detta har jag framfört vid möte med er och enligt vägkonsulten ska det inte vara något problem, så länge grannen har möjlighet till en infart, naturmark måste i alla fall tas i anspråk för vändplan. Jag har tidigare bifogat en karta (ej skalenlig) på ett förslag. Idag finns ingen vändplan och med en sådan och fler permanentboende, avstyckningar och förtätning blir det ökad trafik med buller och olägenheter som jag vill ha en bit ifrån! Jag bor här permanent och kan inte godkänna den nu tänkta avstyckningen i detaljplanen! Jag motsätter mig"n1"som belastar enbart några få fastigheter i Vidja och det är privat mark som går ut i vattnet med fiskerätt och denna beteckning har tillkommit sen senaste planförslaget. Strandskydd och allemansrätt finns redan samt en stor del allmänningar runt sjön. Vidjabornas bad är en anläggning, ingen parkmark och skall kvarstå i Vidjabornas ägo. Om man vill behålla kulturlandskap behövs en trädinventering! Endast L3 gator inne i bostadsområdet, motsätter mig en bussgata in om det inte går att trafikera Vidja med små bussar! Vändplanen i slutet av Långviksvägen skall kvarstå, ingen sammanslagning med Vidjavägen önskas. Kommentar: Planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:472 Jag motsätter mig utbyggnaden av framför allt busslinjen i Vidja, men även faktumet att de boende ska betala något som det kommer an på kommunen att själv bekosta och underhålla. Vidja är ett område inom kommunen och jag anser inte att vi ska behöva betala för någonting kommunen exploaterar och i förlängningen tjänar grova pengar på med försäljning av kommunal mark för nybyggnation. För övrigt har jag heller inte råd att betala min del och tvingas liksom många andra vidjabor att sälja om detta träder i kraft. Vi är många som har valt att bo så här just för att det är ett rimligt alternativ. Om detta går igenom, erbjuder kommunen oss ett alternativt boende? Nej, så klart inte. Jag godkänner inte detaljplanen som den ser ut idag. Kommentar: Enligt gällande gatukostnadsreglemente antaget av kommunfullmäktige 2007-11-05, ska alla fastigheter inom fördelningsområdet beläggas med gatukostnader. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i föreliggande område skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. 58

Kommunen kommer inte att få någon byggbar tomtmark, den mark som kommunen ska ta över läggs i detaljplanen ut som mark som ska vara allmänt tillgänglig som gator eller natur, samt mark för tekniska anläggningar. Kommunen kommer inte att tjäna några pengar på utbyggnaden, kommunen beräknas att gå back med cirka 115 miljoner kr. Därutöver kommer kommunen att sköta drift- och underhåll av all mark som kommer att vara allmänt tillgänglig, vilket innebär ytterligare utgifter. Kostnaderna kan inte börjas faktureras förens de allmänna anläggningarna inom etapp 2 är färdigbyggt, vilket beräknas ske 4-5 efter det att detaljplanen vinner laga kraft. Kommunen fakturerar inte fördelningsområdet förens hela fördelningsområdet är utbyggt, vilket är beräknat till cirka 4-5 år efter det att detaljplanen vinner laga kraft. Vill en fastighetsägare ansöka om bygglov enligt det nya detaljplanens bestämmelser innan dess att kommunen fakturerar området, kommer dock ett krav på att säkerhet motsvarande gatukostnadsbeloppet ställs till kommunen. Istället för att ställa säkerhet till kommunen, som utöver gatukostnaden ska innehålla uppräkning av beloppet, kan fastighetsägaren få en faktura för gatukostnadsbeloppet. Fastigheterna i området kommer i och med att detaljplanen vinner laga kraft att öka i värde. Detta eftersom området får förbättrad infrastruktur, tillgång till kommunalt vatten- och avlopp samt en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. Vidja 1:485 Det har framkommit att Helmerdals sommarvattenförenings ledningsnät för sommarvatten i betydande utsträckning kommer att påverkas av den föreslagna upprustningen av vägnäten i Vidja enligt gatukostnadsutredning för Vidja etapp l och 2. Ledningarna är Idag väsentligen förlagda i omdelbar anslutning till vägarna och det är svårt att föreställa sig hur upprustningen av vägnätet i Vidjas skall kunna genomföras utan att ledningsnätet demonteras. Helmerdals Tomtägarförening /Helmerdals sommarvattenförening yrkar därför att ledningsnätet för sommarvatten återställs till ursprunglig funktion under och efter de aktuella vägarbetena, utan att detta ekonomiskt belastar sommarvattenföreningen. Kommentar: Nybyggnad av gatorna kräver att ledningarna på något sätt flyttas. Om ledningar för sommarvatten ska ligga nedgrävda i kommunal gatumark krävs det att avtal upprättas mellan kommunen och tomtägarföreningen. I avtalet kommer det bland annat att ställas krav på att ledningsägaren tar fullt ansvar om något skulle hända med ledningen, och att ledningsägaren är skyldig att återställa ledning och gata till godtagbar standard om den skulle gå sönder. Kostnad för grävning av ledningsgrav samt kostnader för att lägga ner ledningen kommer också att ställas krav att ledningshavaren tar, precis som för vilken annan ledningshavare som helst. Att placera ledningar i vägdiken är inte aktuellt då de riskeras att skadas av drift- och underhållsfordon. Alternativet finns också att föreningen placerar ledningarna på privatägda tomter, vilket isåfall kräver tillstånd från berörda fastighetsägare. 59

Vidja 1:508 Förstår inte varför man tagit en liten del av 1:603 som förut var klassat grönområde och skapat en tomt av den. Denna del består endast av berg och kostnaden kan jag tänka mig blir otrolig om man skall kunna bygga något där. Detsamma gäller för tomterna 1:261 och 1:262 samt ytterligare en bit av det urspungliga 1:603 som på kartan ej har någon fastighetsbetäckning. Vad jag förstår av kartan så planerar man då en väg som skall gå in till dessa tomter och ända ner till min tomt och den onumrerade biten. Att spränga berg, bygga väg måste bli en enorm kostnad. Jag har hästar på min tomt och därför ett stall som ligger nära tomtgränsen till den nya 1:603. Jag har godkännande av Huddinge Kommun sedan 2004 att hålla hästar här. Och idag är det många Vidjabor som kommer och rider på dem som rekreation. Andra av Vidjaborna tycker det är mysigt med hästar i området. Min åsikt är att inte göra 1:603 till tomtmark utan utöka naturmarken med detta område, samt att inte heller ta med 1:261, 1:262 samt den lilla onumrerade biten av 1:603 i detaljplanen. Vägen behöver då inte heller göras, då vi har infart ifrån Vidablicksvägen och servitut på den. Kommentar: Planfrågor, bemöts i plansamrådsredogörelsen. Vidja 1:526, Vidja 1:527, Vidja 1:528 Angående utställt förslag till detaljplan och gatukostnadsutredning för Vidja etapp II yrkar vi Att gatukostnadsutredningen bordläggs i avvaktan på att nya lagregler träder i kraft, och i andra hand att den föreslagna gatukostnaden som skall belasta fastighetsägarna i Vidja utgår eller reduceras väsentligt. Att den föreslagna nya vägen mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen utgår. Att förlängningen av busslinjen in i området utgår. Att gatubelysning på mindre återvändsgator som Grisslevägen utgår och in andra hand att man provar rörelsestyrd gatubelysning på sådana gator. Som en ekokommun borde det vara en självklarhet att pröva sådan energisparande lösningar. Att detaljplanen revideras så att även de strandnära naturområdena tillgängliggörs med fortsatt enskilt ägande. Bakgrund Enligt utställningshandlingen (sid 13) var det bland fastighetsägarna och Vidja Vägförening framför allt två frågor som utmärkte sig som viktiga för många: De flesta anser att fastighetsägarna i Vidja skall fortsätta äga och förvalta all naturmark i Vidja Många ogillar kommunens förslag att dra in bussen i området. l båda dessa frågor kvarstår det ursprungliga förslaget till detaljplan, vilket vi beklagar även ur demokratisk synpunkt. Plan och bygglagen ger kommunen stor makt men även stort ansvar att söka efter lösningar där det enskilda intresset i så stor utsträcknings som möjligt kan tillgodoses samtidigt som det allmänna 60

intresset tillgodoses på en rimlig nivå. Några sådana alternativa förslag till att kommunen exproprierar marken för detta ändamål verkar man dock inte ha övervägt. Ett sådant förslag finns beskrivet i inlaga av Vidja intresseförening i samrådsredogörelsen. Det borde även vara möjligt att sluta ett långsiktigt avtal som inkluderar skötselplaner med nuvarande markägare. Sådana alternativ är mera i linje med att äganderätten sedan några år fått ett starkare skydd i EU-rätten. När det gäller gatukostnader och planeringen av gatunätet visar sig kommunens bristande intresse att lyssna på Vidjaborna ännu tydligare. Iögonenfallande är förslaget att dra en helt ny huvudväg med brant lutning genom obanad terräng för en kostnad av cirka 5 mkr för att kunna anlägga en enda ny busshållplats. SL har ett önskemål om att ingen skall ha mer än 900 m väg till en busshåll plats. Idag är det storleksordningen 10 % av de boende i området som har marginellt längre väg, vilket är tänkt att avhjälpas genom att dra in bussen i området. Vi anser att åtgärden saknar rimlighet och att nyttan inte står i proportion till kostnad och miljöpåverkan. Förutom påverkan av själva ingreppet skapar man även ett allvarligt miljöproblem för dem som bor alldeles intill den nya 11 m breda vägen. Vi ifrågasätter den bullerutredning som genomförts och bedömer att den kupade nya sträckningen kommer att resultera i stora störningar. Det är dags att göra verklighet av avsiktförklaringen i kommunens miljöplan: "Genom medveten fysisk planering kan den negativa påverkan av nyexploatering och om byggnationer minimeras." Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss om nya bestämmelser för gatukostnader. Man får anta att en orsak är att enskilda fastighetsägare kan drabbas orimligt hårt vilket illustreras av det föreliggande förslaget i Vidja. Kommentar: I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, då Lagrådet inte tillstyrkte det bland annat pga. att de tyckte att det var svårt att bedöma innebörden och konsekvenserna av förslaget. Därefter har Lantmäteriet på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för gatukostnader. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget i slutet av 2015, och därefter ska regeringen besluta huruvida de ska göra med förslaget. I skrivande stund finns det ingen tidsplan på om och iså fall när ett beslut angående införande av taxan kan ske. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna och belysningen följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. 61

I övrigt planfrågor som bemöts i detaljplanes samrådsredogörelse. Vidja 1:530, Vidja 1:535, Vidja 1:536 Vi vill ansluta oss till de synpunkter som tidigare angivits avseende Vidja l :539 samt föreslå att kommunen ändrar sina riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden, eftersom dessa riktlinjer i nuläget innebär förändringar långt utöver vad som behövs i Vidja. Kommentar: Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna och belysningen följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Till grund för standarden ligger krav på trafiksäkerhet, utrymmesbehov för de ledningar som ska ligga i gatan, utrymmesbehov för utryckningsfordon och snöröjning, krav från SRV på radier för att kunna svänga på ett trafiksäkert sätt, SLs krav för att trafikera vägen m.m. Vidja 1:539 Gatukostnader Vi anser att de planerade gatukostnaderna för de nya vägarna är allt för höga för de som idag är boende i Vidja. Kostnaderna för de nya planerade vägarna i Vidja borde kunna göras lägre för varje idag befintlig fastighet med tanke på den tomtyta som enskilda fastighetsägare får offra för onödigt stora och breda vägar. Vi bor på en hörntomt Sävsångarvägen - Näktergalsvägen och som bekant finns planer på att göra Näktergalsvägen (läs Helmerdalsvägen i kommunens nya detaljplan) till huvudgata, vilket innebär att stora tomtytor också tvingas offras. Vi överklagar härmed planen på att Näktergalsvägen blir huvudgata i framtiden då vi anser att det inte finns någon anledning till det. Enda anledningen som angetts är för en planerad buss på denna vägsträckning. Det anser vi vara helt onödigt. (mer om den planerade bussträckan i området kommer längre ned i dokumentet) I och med att vi bor på en hörntomt så finns två vägar som det planerats en breddning av. Innebär stora ytor av tomten som måste offras som i sin tur skulle innebära att möjligheten till styckning av tomten inte skulle vara möjlig i vårt fall. Styckning av tomter är ju en möjlighet som kommunen angett för att inte varje enskild fastighetsägare ska förlora för stort kapital på de nya vägarna och planerna. Inte för att vi är intresserade av att stycka av tomten i nuläget men möjligheten som angetts tas ifrån oss. Vi anser också att man inte bör stänga av vägar i området som idag är framkomliga. Varför har man planerat in något sådant? Verkar också helt befängt att kommunen planerat en förlängning av Helmerdalsvägen/Näktergalsvägen mot Beckasinvägen. Vet att det finns inritat på skisser att det går en väg där men i verkligheten gör det inte det. Dessutom fruktansvärt dyrt att anlägga en väg sträckningen Helmerdalsvägen/Näktergalsvägen - Beckasinvägen då det är kraftigt kuperad bergsterräng. Har någon från kommunen varit på plats och inventerat den tilltänkta vägsträckningen överhuvudtaget? Onödiga kostnader genom att stänga av vissa vägar och öppna upp nya. Låter inte ekonomiskt genomtänkt och vi anser även att vägarna som finns idag bör finnas kvar för framkomlighetens bästa. Bussens sträckning SL har som riktlinje att ingen ska behöva ha mer än 900 m till en busshållplats. Vid nuvarande 62

sträckning har ca 40-45 fastigheter något mer (900-1150 m) till hållplatsen. Vi vill att bussen enbart ska trafikera Vidjavägen. En ny hållplats vid Alängsvägen förbättrar sträckan för fler boende. Alternativa lösningar: Om bussen MÅSTE in i området så ska den trafikera Ringsättravägen till badet och vända där för att åka vidare till nuvarande ändhållplats. Fler boende har nytta av den sträckan än den föreslagna och det blir mkt lägre gatukostnader då ingen ny väg behöver göras! De som bara vill åka till och från badet blir på detta sätt tillgodosedda. Ny ändhållplats Vidjavägen/Dansbanevägen Slinga där bussen går Ringsättravägen!Beckasinvägen/Helmerdalsvägen till nuvarande ändhållplats. Omvänt tillbaka. Vägarna är ändå L 1 gator och den utjämning av Helmerdalsvägen som behövs blir lägre än den planerade vägen Näktergalsvägen/Beckasinvägen. Mikael Eriksson (SL) har skrivit i mailkorrespondens med kommunen "Vi skulle däremot kunna tänka oss en förlängning av linjen på Vidjavägen eller in på Helmerdalsvägen om det blir fler boende i dessa delar av området." Om området längs Helmerdalsvägen byggs ut så har de ingen nytta av en busslinje med sträckan Näktergalsvägen/Beckasinvägen. Den blir backig och lång och de går hellre till nuvarande ändhållplats. Tror inte heller att de skulle välja att promenera uppför Helmerdalsbacken till planerad ändhållplats. Den nu tilltänkta förlängningen är inget som SL förespråkar. Alltså en onödig kostnad! SL skriver även att vägen ska vara minst 6,5 m bred dvs L1 gata räcker. Däremot tycker vi att kommunen och SL bör se över sträckan till Ågesta Fri luftsgård. Den sträckan bör kunna ha egen linje då det är många resenärer till skolan, badet mm. Boende i Vidja vill inte åka fram och tillbaka och det sparar tid för resenärerna. Om det finns en direktbuss till Vidja så räcker en liten buss eftersom det inte är många boende som åker buss. Ibland går bussen helt tom. Åke Anderssons framförde egen synpunkt på informationsmötet om att Vidjaboende inte vill åka fram och tillbaka längs Ringsättravägen om bussen skulle vända vid badet. Jämfört med Friluftsgården är den sträckan ingenting! Detaljplan etapp II Vi motsätter oss att områdets karaktär ändras till denna förtätning med minsta fastighetsstorlek på l 000 kvm. Områdets prägel ska vara stora tomter och lantligt. Vi protesterar mot en huvudgata och bussväg längs Helmerdalsvägen, Näktergalsvägen och utbyggnad av väg mot Beckasinvägen! Vår fastighet ligger vid den sträckan och enligt utskickad karta, förutom stort markintrång ska det släntas från vägen. Vägen kommer att höjas från Sävsångarvägen mot skogen där marknivån kommer att vara 2.3 m högre än nuvarande. Naturområden Vi hänvisar och samtycker till skrivelsen (Utlåtande om skälen att ha icke kommunal park/naturmark i Vidja) som Vidja Intresseförening har skickat till Länsstyrelsen med överklagan om kommunens övertagande av naturområden i Vidja. Vi godkänner inte att kommunen tar över något av våra naturområden! Kommunen behöver inte överta dessa för detaljplanens genomförande. Sammanfattning Jag och min fru valde för 10 år sedan att flytta ut på landet medvetna om vägarnas standard, byggrätt, vatten och avlopp etc. Det är vår avkoppling och vårt fritidsnöje! Kommunen pratar om rekreationsområde och värnar om fauna- och så vill ni ta bort det vi har! Inte bara vårt boende med planerad huvudgata/bussgata utan även grönområden som förmodligen efter de 15 år som de lovats stå orörda kommer säljas dyrt av kommunen och bli små tomter med 63

tätbebyggda hus. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att en bussgata skulle in vid vår fastighet samt att alla Vidjas sköna grönområden skulle upptas av kommunen. I kommunen finns det snart inga fritidsområden kvar utan alla ska så småningom detaljplaneras som villaområden. Vi månar därför om att bevara Vidja med sin prägel av lantlig idyll även om det blir ett villaområde. I det innefattas stora tomter, ej förtätning, gator efter ortens sed osv. Den känsla av samhörighet och gemenskap som faktiskt finns här är unik och den vill vi ha kvar! Om detaljplanen blir som de flesta av oss boende vill, så kommer Vidja att bli ett av kommunens mest attraktiva områden! Vi anser oss också vara sakägare i etapp III eftersom den ingår i Vidjas område. Kommentar: Kommunens gatukostnadsreglemente är utformat så att all standard över L3 betalas av kommunen. Att bygga huvudgatustandard för buss är således inget som belastar gatukostnadsuttaget mer än om det hade byggts en gata med standard L3. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Förslaget innebär att kostnaderna fördelats mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund. Kommunen hävdar att de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning och ett utförande som inte överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning som kommer med detaljplanerna för Vidja. I övrigt planfrågor som bemöts i plansamrådsredogörelsen. Vidja 1:570 Jag hänvisar till utställningen om Gatukostnadsutredningen för etapp 1 och 2 och har följande kommentarer: 1. Det är besynnerligt att redovisa situationen för etapp 2 genom en gatukostandsutredning som om hela etapp 2 handlar enbart om gatukostander. Kommunen försöker täcka en makrosituation med en mikroutställning m.a.o. täcka hela kroppen med ett fikonlöv! Varför redovisas inte alla kommentarer från utställningen om Vidja etapp 2 öppet, istället finns de på nätet där få läser allt i sin helhet. Det är uppenbart att kommunen inte tål att synas i dagsljus! 2. Vad beträffar gatukostnaderna så är Vidja ett gammalt område med ett etablerat vägnät sedan decennier. Man kan inte komma med förslag om att bygga om vägarna efter nya normer bara för att kommunen har Monopol på PBL. Detta monopol är ett stöldinstrument och ingenting annat, som används med svenska statens goda minne i strid mot många konventioner som Sverige har skrivit på i FN och Europa beträffande mänskliga rättigheter och äganderätt. 3. Det finns i Stockholms län en hel del vägar och områden som är långt smalare och krokigare än Vidjas vägar. De finns i Sigtuna kommun, i Österåkers kommun och fler andra, där bilar inte ens kan mötas. Vad Vidja behöver är ett bra underhåll för det befintliga vägnätet och ingenting annat. 4. Jag har kommenterat vägnätet i samband med utställningen för etapp 2 och bifogar mina kommentarer till etapp 2-utställningen i juli 2012 (Bil. 1) för att belysa makroförhållandet. Att stirra sig blind på gatukostnader och glömma de stora värden vi har i våra grönområden, som kommunen ville sluka är att jaga mygg och svälja elefanter. 64

5. Om kommunen fortsätter på denna väg och tvingar folk att betala hiskeliga belopp för vägavgifter, så ska kommunen ställa upp med borgen för de Vidjabor som inte har möjlighet att låna. Kommunen är Orsaken till allt detta elände. 6. Det är svårt att förstå att kommunen gratis tar över ett befintligt vägnät för att sedan debitera oss ägare SEK 208000 per befintlig fastighet för eventuella förändringar, som vi inte ens vill ha, mot ett framtida åtagande om om vägunderhåll med risken att det kan fallera. Då frågar jag och andra med mig: Vad är det för deal som har påtvingats oss?? Beträffande etapp 2: 1. Kommunen vill ta över en strandremsa tillhörande Vidja 1:12 med motivering att etablera en tilltänkt naturstig i enlighet med karta på sidan 17 av planbeskrivning etapp 2. l detta område finns några av Vidjas äldsta byggnader. Vidja 1:570 som avstyckades från fastigheten Vidja 1:12 år 1965 byggdes på 20-talet förra seklet. Fastigheten Vidja 1:556 som också berörs av denna naturstig är byggd på 30-talet och grannfastigheten 1:576 tillhörande Vidja 1:13 på 20-talet. Sammantaget, alla dessa fastigheter som berörs av den tilltänkta underliga naturstigen tillhör den äldre bebyggelsen i Vidja. Vägen som leder till dessa fastigheter faller under beteckningen Ga:2 och etablerades den 26 april 1976 enl. anläggningsbeslut 99/75 och utgör en enskild anläggning som ägs och förvaltas av ovannämnda fastighetsägare. Större delen av denna väg kommer att tas i anspråk för denna naturstig. Denna privata väg har funnits i nästan 100 år och ska nu plötsligt bli natur-stig!!! Sträckningen av denna korta onödiga naturstig går över fastigheterna Vidja 1:11, 1:12 och 1:13 alldeles inpå byggnaderna på fastigheterna 1:571, 1:556, 1:570 och 1:576. Jag motsätter mig tanken att omvandla befintliga gamla fastigheter till en sorts museum där intrång i det privata livet ju är uppenbart. Det är tydligt att den tilltänkta stigen är satt på kartan med syftet att berättiga övertagandet av hela det privata kvartersgrönområdet på Vidja 1:12, ett område som etablerades 1965 i enlighet med byggnadsplanen av 1962. 2. Vidja 1:12 utgör park- och grönområde i enlighet med byggnadsplanen som fastställdes i resolution av länsstyrelsen den 8 juni 1962 för fastigheterna 1:11 t.o.m. 1:16 och vars syfte alltså var att varje fastighet skulle ha sitt eget kvartersgrönområde. Ar 1965 styckades Vidja 1:12 och fastighetsägarna som köpt sina fastigheter inom stamfastigheten Vidja1.12, (14 fastigheter), fick tillträde till kvartersgrönområde, vägar och vattenområde i enlighet med servitut. V.g. se Bil. 1. Här framgår tydligt och klart att grönområdet på Vidja 1:12 från början är ett kvartersgrönområde och ingenting annat. Att kommunen klassificerar området som natur i områdesbestämmelser kan inte ändra vad folk har köpt och betalt för i en marknadsekonomi. Tomterna är sedan lång tid tillbaka fastighetsbildande och bebyggda. Vidare, att klassificera området som Natur istället för Park, som det är idag betyder inget skötselåtagande för kommunen.. Området ägs idag av mig och skötseln har ombesörjts av mig. Någon ändring på dessa villkor accepterar jag inte. Det ska vara möjligt i en marknadsekonomi att äga och förvalta ett grönområde Privat såsom det har varit i alla tider. 3. Vad beträffar trädfällningen och kravet på byggnadslov: Här utökar förslaget diametern för träd från tidigare 15 cm till 30 cm. Det handlar inte om storlek: 65

Jag hänvisar till beslutet från länsstyrelsen av den 4.11.2003 Dnr.1941 03 5464, 5465 5466 där kommunen fick avslag på kravet om byggnadslov för trädfällning. V.g. se Bil. 2. Kommunen tar inte ett nej för ett nej utan återkommer med nya varianter för att vidimera sin makt. 4. Strandskyddet som det nu utformas med hänvisningar till diverse lagar och förordningar utgår ifrån ett ritbord och inte från verkligheten. Vi har haft byggnadsplanen från 1962 gällande Vidja 1:11 1:16 med stranden skyddad. V.g. se Bil. 3 (Aktnummer 0126k-5136), där det framgår att byggförbud gäller sedan den tiden för att skydda stranden och ingenting mer har behövts. Kommunen försöker göra museum av våra levnadsvillkor och detta är orimligt. Men syftet är ju uppenbart, kommunen vill tillskansa sig mark och stränder i samband med områdesplanering, detta lyser som en sol rätt igenom. 5. Jag anser vidare att de allmänna grönområden som idag ägs av vägföreningen, ga:4, ska klassas såsom allmän allmänning med fortsatt ägarskap för vägföreningen, ga:4. Skulle, mot förmodan, kommunen ta över dessa grönområden bör det ingås ett 50-årigt avtal med skogsstyrelsen för att säkra att marken inte styckas och säljs efter 15 år. Vägföreningen består ju faktiskt av oss medlemmar och fastighetsägare. 6. Jag. har noterat att kalkylerna avseende vägarna är överdrivna på ett oärligt sätt som man inte gör i kalkylsammanhang. Varför beräkna kostnaderna för vägarna med en längd som överstiger deras verkliga? Sammantaget är mina krav att: Kommunen sköter vägarna, Vägföreningen sköter de allmänna grönområdena Privata grönområden även i fortsättningen sköts privat med det engagemang, som kommunen aldrig kan stå till tjänst med. Planering av vägarna måste utgå från fysisk och ekonomisk verklighet, så att folk inte ska behöva gå ifrån sina fastigheter. 66

Bilaga 1 67

Bilaga 2 68

Bilaga 3 69

Kommentar: Både samrådsredogörelsen för detaljplanen och samrådsredogörelsen för gatukostnaderna finns tillgängliga bl.a. på kommunens hemsida. De har också funnits uppsatta i receptionen i Tekniska nämndhuset. Kommunen måste utgå från att riksdagen, då man fattade beslut om ÄPBL, bedömde att reglerna i lagen inte stred mot bestämmelserna i RF samt Europakonventionen. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. Kommunfullmäktige har beslutat att bestämmelserna i plan- och bygglagen avseende fastighetsägares skyldighet att betala gatukostnader m.m. ska tillämpas i Huddinge kommun. Ersättningen avser kostnader för att bygga och förbättra gator och andra allmänna platser. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i området Vidja skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. Vad ersättningen blir för marken som Huddinge kommun tar över från Vidja vägförening bestäms genom lantmäteriförrättning. Förrättningsbeslutet, som är överklagat, visade på att kommunen ska erlägga cirka 732 000 k i ersättning till Vidja vägförening för den mark som kommunen tar över inom Vidja etapp 1. I ersättningen ingår det 25 % påslaget enligt Expropriationslagens bestämmelser. Ersättningen bestäms genom expropriationslagens bestämmelser om att det är fastighetens minskade marknadsvärde som ska ersättas. Kalkylerna är beräknade utefter vad det erfarenhetsmässigt kostar att bygga gator av olika typer. Längderna som framgår i beräkningsbilagan är de längder som finns angivna i detaljplanerna för etapp 1 och etapp 2. När kommunen har byggt ut områdena enligt detaljplanerna kommer längderna att vara desamma som i beräkningsbilagan. Om det skulle visa sig att utbyggnaden blir billigare än vad kommunen har räknat med, kommer den billigare siffran att utgöra grund för gatukostnadsuttaget. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:570, yttrande 2 Planförslagets tomtstorlek på mins t 1.500 kvm där terrängen är kuperad är väl litet. Terrängen är på flera ställen synnerligen kuperad och svårbebyggd, varför minsta tomtstorlek lämpligen borde 70

vara större, lämpligen ca 2. 000 kvm, om Huddinge kommuns målsättning (planens syfte} som den anges, är att ge möjlighet för permanent boende med större byggrätter etc. om detta syfte skall vara praktiskt möjligt att åstadkomma. Det är direkt missvisande att redovisa situationen för detaljplaneförslaget etapp 2 genom en gatukostnadsutredning eftersom hela etapp 2 inte enbart handlar om gatukostnader. Beträffande gatukostnader så är Vidja ett gammalt område med ett sedan decennier etablerat väl fungerande vägnät. Kommunen har valt att lägga fram förslag om att bygga om vägarna efter nya normer för att kommunen kan göra bl.a. detta med stöd av sitt planmonopol enligt PBL och här ÄPBL syftande till att exploatera området med nuvarande fritidshusbebyggelse till mera permanentbebyggelse med inslag av verksamheter och service. Områdets karaktär och värden för fritidsboende och rekreation går därigenom till spillo i kärnområdena i anslutning den äldre bebyggelsen som är fullt fungerande idag och så kommer att vara under mycket lång tid framöver. I Stockholms län finns en hel del vägar och områden som är långt smalare och krokigare än Vidjas vägar. Sådana vägar finns bl.a.. i Sigtuna kommun i Österåkers kommun och flera andra, där bilar inte ens kan mötas. Vad Vidja behöver är ett bra underhåll för det befintliga vägnätet och ingenting annat. Samfällighetsföreningen sköter vägunderhållet. Jag kommenterade vägnätet i mitt yttrande i samrådet för Vidja etapp 2 och bifogar mina kommentarer till etapp 2 samrådet i juli 2012 (Bil. l} för att belysa makroförhållandet. Miljökonsekvensbeskrivning saknas och behöver göras då det måst e anses utgöra en betydande miljöpåverkan att möjliggöra permanentboende och därför bygga ut VA och vägar samt vad som anges som omhändertagande av dagvatten (s. 19 nederst och s. 20 överst i utställningshandlingen}. Planförs laget förefaller sakna övergångsbestämmelser av innebörden att befintliga byggnader som finns när/om planen antas och strider mot planen inte blir planstridiga och därför inte kan påräkna bygglov i framtiden om/när planen blir gällande. En situation s om kan uppstå på grund av en lucka i lagen (17 kap 18 a ÄPBL) där ett absolut förbud att bevilja bygglov för t ex tillbyggnad uppstår i och med antagandet av plan där dispens ej getts vid bygglov eller övergångsbestämmelser anger att byggnad som strider mot planen ändå skall vara planenlig. Se även Förvaltningsrättslig tidskrift 2003 s.77 ff. Att fokusera på gatukostnader och glömma de stora värden vi har i våra grönområdes-strukturer inom Vidja, som kommunen vill överta (kommunalt huvudmannaskap) genom planläggningen, är att angripa förutsättningarna felaktigt och framförallt att bygga in olämpliga effekter för enskilda fastighetsägare av fastigheter som kommunen vill omvandla till grönområden under kommunalt huvudmannaskap. Anledningen till att grönområdena har den struktur de har idag och vilken funktion grönområdena har på grund av t ex kraftigt kuperade terrängförhållanden, beaktas inte eller är i vart fall inte fullständigt belysta i planförslaget. Planförslaget anger att naturområden som ligger utmed stränderna ska hamna under kommunalt huvudmannaskap - allmän plats - för att säkerställa att de hålls allmänt tillgängliga. Det finns avsnitt utmed Orlångens stränder som idag inte är tillgängliga för allmänheten trots att de tydligen betraktats som naturområden av planförfattaren och markerats som allmän plats i planförslagets plankarta. Mera om detta nedan. Orlången är naturreservat, varvid allmänhetens tillträde till stranden och vattnet på vissa ställ en är lämpligt och naturligt men på andra ställen inte är lämpligt och naturligt vid en avvägning av enskilda och allmänna intressen. De t finns några strandområden belägna inom bl.a. bostadshus hemfridszon som idag inte är tillgängliga för allmänheten och det rörliga friluftslivet. Korrekt redovisning och avvägning saknas därvidlag i planförslaget som alltså förefaller bortse från att det finns ytor utmed stränderna som markerats som naturområde (allmän plats) i planförslaget som inte är sådan mark som är tillgänglig för allmänheten. Planförslaget anger att all naturmark närmast Orlångens vatten skulle planläggas som allmän platsmark för att säkerställa allmänhetens tillgång till stränderna. Ändå vill planförfattaren planlägga även viss icke naturmark närmast Orlången som allmän platsmark, d v s konsekvensen är att förbjuda och ändra pågående markanvändning på dessa ställen. 71

Planförslaget måste ändras eftersom planförslaget innehåller avsnitt utmed sjön som markerats som allmän platsmark som inte är sådan mark som är tillgänglig för allmänheten/det rörliga friluftslivet utan istället är hävdad som t.ex. tomt med badplats och båtplats sedan mycket lång tid. Detta har inte beaktats i planförslaget och torde vara ett missförstånd. Vidhåller kommunen det utställda planförslaget liksom det gatukostnadsförslag som presenterats, innebär dessa förslag att fastighetsägare såväl kan tvingas avstå mark som idag fyller en praktisk funktion för enskild fastighetsägare som betala gatukostnadsavgift. Förstnämnda kan föranleda ersättningstvister för markintrång och sk annan skada på privata fastigheter. Konsekvensanalys av kostnaderna för att överföra sådan mark som har en praktisk och funktionell betydelse för enskilda fastighetsägare till att bli grönområden (där åtgärder inte får genomföras) med kommunalt huvudmannaskap enligt planförslaget saknas. Konsekvenserna b li r förlust av byggnader och mark i vissa fall och förlust av mark i andra fall där såväl byggnader som mark har en praktisk funktion för enskilda. Konsekvenserna blir därtill kostnader för kommunens budget för ersättningar till fastighetsägare för inlösen av privatägd mark som skall bli grönområden med kommunalt huvudmannaskap, d v s tvist om marknadsvärdet på privatägda fastigheter som skall lösas in på grund av att kommunen vill överföra dessa i kommunalt huvudmannaskap som grönområden. Därtill kommer processkostnader för kommunen om ersättningens storlek vilka inte heller kan överblickas och inte heller förefaller vara beaktade i planförslaget. Därtill tvingas dessa och andra fastighetsägare i Vidja att betala mycket kännbara belopp för gatukostnadsavgifter till kommunen. Gatukostnadsavgifter kan bli orsak till tvångsflyttningar och personligt lidande till följd av att enskilda måste sälja sina fastigheter på grund av tillkommande gatukostnadsavgifter att betala till kommunen samt eventuella VA- anslutningsavgifter. Huddinge kommun borde därför överväga att ställa upp med borgen till de Vidjabor som saknar möjlighet att låna för betalning av gatukostnadsersättning. Kommunen redovisar svaren från en utställning om gatukostnader istället för att redovisa svaren från samråd avseende Vidja detaljplaneförslag etapp 2. Redogörelsen kan missuppfattas. Jag yrkar på att planförslaget omarbetas i ovanstående väsentliga avseenden och att ny utställning sker av ett omarbetat förslag till detaljplan. Kommentar: Kommunen har i några fall rätt att lösa in mark för att genomföra en detaljplan. Bland annat har kommunen rätt att lösa in mark för allmänna platser som kommunen är huvudman för. Om kommunen och fastighetsägaren inte kommer överens via avtal går det genom lantmäteriet att genomföra markregleringarna enligt detaljplanen. Det som ligger till grund för gatukostnadsutredningen är kommunens kostnader för genomförandet av detaljplanen, d.v.s. kostnaderna för att bygga ut gatorna, färdigställa allmänna platser samt markinlösen. I beräkningsbilagan till gatukostnadsutredningen framgår det att kommunen har räknat med totalt åttamiljoner kronor i kostnader för markinlösen i etapp 1 och etapp 2, vilket motsvarar cirka femtontusen kronor per fastighet. I denna beräknade summa ligger även förrättningskostnader, vilket framgår i utställningshandlingen för gatukostnaderna. Kommunen hävdar att kostnaderna för åtgärderna är skäliga. Föreslagen fördelning av avgifterna mellan fastigheterna i Vidja enligt förslaget uppfyller lagens krav på skälighet och rättvisa. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. 72

Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. Kommunen fakturerar inte fördelningsområdet förens hela fördelningsområdet är utbyggt, vilket är beräknat till cirka 4-5 år efter det att detaljplanen vinner laga kraft. Vill en fastighetsägare ansöka om bygglov enligt det nya detaljplanens bestämmelser innan dess att kommunen fakturerar området, kommer dock ett krav på att säkerhet motsvarande gatukostnadsbeloppet ställs till kommunen. Istället för att ställa säkerhet till kommunen, som utöver gatukostnaden ska innehålla uppräkning av beloppet, kan fastighetsägaren få en faktura för gatukostnadsbeloppet. Fastigheterna i området kommer när detaljplanen vinner laga kraft också att öka i värde. Detta eftersom området får förbättrad infrastruktur, tillgång till kommunalt vatten- och avlopp samt en garanterad byggrätt i enlighet med detaljplanen. När det gäller framtida VA-anslutning så är Stockholm Vatten VA AB huvudman för den allmänna vaanläggningen. Stockholm Vatten VA AB ansvarar för uttagandet av anslutningsavgifterna. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:575 Vi önskar kommunalt vatten och avlopp så fort som möjligt. Vi vill inte ha större vägar med trottoarer. Vi vill behålla Vidjas lantliga miljö. Kommentar: Planfrågor, bemöts i samrådsredogörelsen. Vidja 1:589 Om bussen måste köras in i området är väl den naturliga vägen att köra Ringsättravägen och göra en vändslinga vid badplatsen. Sju vägar mynnar ut i eller korsar Ringsättravägen som redan är en genomfartsväg. Det är dessutom bara två mindre backar. Att lägga en stor kostnad på en ny väg som vi boende får betala är inte sunt. Men då det har kommit nya regler för gatukostnader ser jag fram emot att kommunen kommer att tillämpa dessa. Kommentar: I regeringens proposition 2013/14:126 (En enklare planprocess), kom aldrig förslaget om nya bestämmelser för gatukostnader med, utan fastnade hos lagrådet. Enligt gällande PBL har kommuner rätt att ta ut gatukostnader, vilket kommunen också gör genom kommunens gatukostnadsreglemente. Oavsett om en normaltaxa för gatukostnader enligt lantmäteriets nuvarande förslag skulle beslutas av regeringen, skulle en sådan endast tillämpas för områden som detaljplaneläggs efter det beslutet har vunnit laga kraft, inte för områden där nuvarande gatukostnadsreglemente redan har samråtts. Vidja 1:600, Vidja 1:607, Vidja 1:632 I samrådsredogörelsen vi fått oss tillsänt som behandlar gatukostnad mm fattas två av våra handlingar med synpunkter som skickades in samtidigt med det yttrande från oss som finns med i samrådhandlingarna daterat 2012-07-04. Bl.a. ett yttrande med en kartskiss på vår fastighet Vidja 1:632. Det finner vi anmärkningsvärt. De bifogas än en gång med detta brev. Se bilaga l, 2, 3 och 4. 73

Informationen till oss sakägare har varit undermålig. Vi borde fått oss tillsänt uppdaterade kartblad. I ett insticksblad som bifogades utskicket till sakägarna står det bl.a. om ändringar efter samrådet, ändrad dragning på bussgata, båtuppläggningsplatser m.m. Vi saknar kartor, skisser eller liknande som visar detta i läsbart format. Alla sakägare är inte så datorvana, det är kommunens skyldighet att upplysa sakägarna på ett sätt att alla kan ta del av. Att bara hänvisa till www.huddinge.se räcker inte. På Skogås bibliotek finns heller inte de kompletta handlingarna tillgängliga som utlovats på annat sätt än via www.huddinge.se. I samrådsredogörelsen vi fått oss tillsänt besvaras ett stort antal synpunkter med svaret "planfråga" Vad innebär det? Att man läst och struntat i att ta med synpunkten i planen? Vi motsätter oss att Huddinge kommuns plan att expropriera gemensamhetsanläggningar. När 15 år har gått, vad hindrar Huddinge kommun får att sälja tomter avsedda får bebyggelse på naturmarken? Vi motsätter oss Huddinge kommuns plan att expropriera delar av vår fastighet l :600 och de andra fastigheterna l:11, l:12, l :13, l :14 och l :15. Vi vill fortsätta förvalta våra fastigheter utan byggrätter som vi tidigare gjort. Våra synpunkter finns som sagt inte med i samrådsredogörelsen, Vid möte med tjänstemän på tekniska nämndhuset, Huddinge 2012-03-30 fick vi intrycket av att de justeringar av kvartersmarken vi föreslog skulle beaktas och inte skulle vara problematiska. Vi tycker det är bra att vi får utöka vår kvartersmark kling vårt bostadshus. Vi bifogar ännu en gång de ändringar vi föreslår. Se bilaga 3. I detaljplanen tas inte tillräcklig hänsyn till att en större hemfridszon behövs för permanentboende fastigheter än för fritidsboende. Om Huddinge kommun står fast vid planen att expropriera vidja l:15 och delar av vidja l:600 kommer vi att få stora intrång på vår hemfridszon väster om tomtgräns Vidja l:632. Gränsen för vår kvartersmark går idag tvärs igenom en liten badstrand. En liten badstrand för allmänheten några få meter från vårt sovrum är inte förenligt med permanentboende. Vårt förslag är att Vidja l 599 får köpa loss en del av Vidja l:15 enligt skiss bilaga l, alternativt att vi, Vidja l:632 får köpa loss samma bit av Vidja l:15. Detaljplanen har inte tagit hänsyn till de naturliga förutsättningarna om delar av l:600 exproprieras. Det har vi påvisat i den skrivelse från 2012-07-04 som inte påvisas i samrådshandlingarna. Se bilaga l och 3. En bergknalle är en naturligare avgränsning av vår kvartersmark än rakt före den som detaljplanens karta föreslår, Kartan är fortfarande felaktig, det har vi 2012-07-04 påvisat. Vattenlinjen är felaktig angiven. En båt som ligger på vår tomt är angiven som byggnad, även en presenning som tidigare låg på tomten anges som byggnad. Den bifogade kartan nerladdad från huddinge.se 2010 stämmer mer med verkligheten, även vattenlinjen stämmer bättre än de kartor som finns tillgängliga på www.huddinge.se. se bilaga 4 Vad händer med de fastigheter som har servitut till strand, brygga, båtplats och båtuppläggningsplats på Vidja l :600? Det gäller 4 fastigheter, bl.a. vår ägandes l :607. Betydande värdeminskning på fastigheterna om stranden ägs av kommunen och ska kunna brukas av alla. Vad händer med den brygga och båtangöring som funnits där sen slutet av 1960-talet? Vad händer med våra parkeringsplatser som kommer att försvinna när intrång görs på Vidja l:632 och Vidja l:607 för vändplanens utvidgande och för släntning? Vi har haft betydande kostnader för att iordningställa parkeringsplatser 74

Vi vidhåller att den planerade vägstandarden är för hög med gatlyktor överallt. Spar dem till huvudvägarna. Vi de vill ha kvar ett lantligt boende där vi fortfarande kan se stjärnhimlen på nätterna. Vi har bidragit till Huddinge kommuns vägar via kommunalskatten sen vi bosatte oss permanent 1993 i Vidja. Vårt vägunderhåll och vår snöröjning har vi fått betala själva via vägföreningens avgifter. Vi finner det helt oacceptabelt att nu betala för en vägstandard vi själva inte önskar. Många fastighetsägare kommer att få svåligheter att betala gatukostnader och vatten och avloppsavgifter. Argumentet om att våra fastigheter därmed ökar i värde håller inte, det är vi som bor här nu som måste betala, det spelar mindre roll vad det framtida försäljningspriset blir. Vi är den tredje generationen som bor på Vidja l :632 och vi hoppas vi inte blir den sista. Bilaga 1 Vi tycker det är bra att vår fastighet Vidja 1:632 får utöka kvartersmarken fram till strandlinjen. Dock måste förslaget modifieras på 2 ställen p.g.a markförhällanden: l. mot öster ska kvartersmarken följa höjdlinjen så naturområdet börjar efter bergknallen som en naturlig avgränsning. Se bifogad kartskiss. 2. mot väster går vår gräns mot l :500 rakt igenom en liten badvik. Vår fastighet Vidja l:632 förslås utöka kvartersmark till stranden pga. hemfridszonen. Vi förslår att Vidja l:599 får utöka sin kvartersmark enligt bifogad skiss, alternativt att vår fastighet 1:632 får lösa in den biten från fastighetsägarna. På så sätt får naturområdet en naturlig avgränsning från kvartersmarken med enbergknalle. Risken är annars stora störningar på hemfridszonen eftersom vårt sovrum är endast några meter därifrån. Fastigheten Vidja l :607 kommer att sjunka i värde då servitut till strand, fiske och båtplats kommer att försvinna enligt detaljplaneförslaget Hur kommer vifastighetsägare att kompenseras? Hur löser man båtplats och brygga för servitutägarna som funnits där sen avstyckningen på 1960-talet? Om och när gångväg/stig/parkväg anläggs mellan l :632 och l :607 kommer det att bli störningar på hemfridszonen för l :607 samt gäststuga på l :632, vägen går endast enstaka meter från husen. I dagsläget är det endast servitutägarna som går där och enstaka andra. Strandlinjen m.m. på kartan stämmer inte med verkligheten. Bl.a. är vattenlinjen idag mycket högre. En båt är har betecknats som ett litet hus och en presenning som tidigare fanns på tomten också. Vi har försökt rätta till på bifogade kartskiss. Bilaga 2 Synpunkter på samrådsförslag detaljplan för Vidjas naturområden Vi accepterar inte Huddinge kommuns planer på inlösen av gemensamhetsägda och enskilt ägda naturområden. Vi vill fortsätta vårda naturområdena med enskilt huvudmannaskap som det är idag. Allmänheten och Vidjaborna har redan idag god tillgång till Orlångens stränder och natur. 75

Bilaga 3 76

Bilaga 4 77

Kommentar: I samrådsredogörelsen för gatukostnader bemöts yttranden som rör gatukostnader. Kommunen har bemött yttrandena från bilaga 1 och 2 med tillhörande kartbilaga 3 och 4 i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Samrådsredogörelsen för detaljplanen finns bland annat på kommunens hemsida. Med svaret planfråga menas att svaret bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen, vilket också nämns på första sidan i gatukostnadsredogörelsen: Denna samrådsredogörelse gäller gatukostnadsutredningen och bemöter synpunkter på fördelningsområdets omfattning, kostnadsunderlaget och andelstal samt hur och när gatukostnader debiteras. Många har under samrådet för gatukostnaderna yttrat sig över detaljplanen. Den har varit ute på ett separat samråd och de yttrandena kommer att behandlas i en egen samrådsredogörelse. Kommunen hävdar att det föreligger ett behov av att anlägga och förbättra gator inom aktuellt område. Gällande gatukostnadsreglemente och policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007. De föreslagna typgatorna med belysning följer kommunens riktlinjer för gatustandard i förnyelseområden. Kommunen har, genom antagandet av kommunens gatukostnadsreglemente, beslutat att utnyttja möjligheten enligt 6 kap. PBL. Om kommunfullmäktige skulle besluta att inte ta ut gatukostnader i föreliggande område skulle detta innebära en särbehandling av ägarna till fastigheterna inom området, vilket inte är tillåtet. Enligt gatukostnadsreglementet och plan- och bygglagen kan en fastighetsägare ansöka om att ersättningen erläggs genom avbetalningar om en tid om maximalt 10 år. Om fastighetsägaren önskar att ersättningen ska erläggas genom avbetalning, ska godtagbar säkerhet ställas till Huddinge kommun. På obetalt belopp betalas ränta. Utöver möjligheten till avbetalning kan enligt gatukostnadsreglementet kommunen i vissa särskilda fall efter ansökan medge befintliga fastigheter anstånd med betalning. Godtagbar säkerhet ska då ställas och på obetalt belopp betalas ränta. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:622 Vi hänvisar till våra synpunkter och krav som lämnats i skrivelse 090222 inför planeringen av arbete med detaljplanen etapp 2 samt synpunkter på detaljplan etapp2, Vidja samrådsförfarandet 120703. Vi anser att de synpunkter och krav som vi framfört alltjämt är synnerligen aktuella. Vi har med stor förvåning konstaterat att i stort inget av dessa har beaktats i den nu utställda planen. 1. Öppnandet av vägförbindelse mellan Vidjavägen och Långviksvägen. I planen kommenteras enbart servicefordonens behov d.v.s. soptömning och snöröjning. När Vidja Vägförening stängde genomfarten i slutet av 1970 talet, gjordes en bedömning och analys där trafiksäkerhet och trafikmiljöaspekten vägde tyngst. Biltrafiken stängdes av och nuvarande gångväg iordningställdes. Det är anmärkningsvärt att man i nuvarande detaljplan INTE beaktar och kommenterar dessa erfarenheter. Det är bra att man försöker förbättra dagvattenhanteringen och vi anser att det skall prioriteras och att gångvägen skall behållas. Vi har bott i Vidja sedan 1977 och vi motsätter oss starkt att vägförbindelse mellan Vidjavägen och Långviksvägen öppnas igen. 2. Vägstandarden på Vidja vägen mellan Rörsångarvägen och Britteviksvägen. 78

Vi anser att en standard enligt L3 är fullt tillräcklig. I planen talas om en " uppsamlande funktion". Vi anser inte att den är större för Vidjavägen den aktuella sträckan jämfört med Långviksvägen eller Rörsångarvägen. 3. Korsningen Vidjavägen- Helmerdalsvägen. Vi anser fortfarande att korsningen är mycket problematisk ur trafiksäkerhetssynpunkt med skymd sikt och stor hastighet. Vid korsningen finns en större brevlådesamling som medför att många bilar varje dag gör vänstersvängar. Vi tror att en cirkulationsplats skulle lösa problemet. 4. Beskrivningen av strandskyddet. Beskrivningen i detaljplanen av strandskyddet är oklar och svårtolkad. Var någonstans ger strandskyddet allmänheten tillgång till strandområden från land utefter Vidjas strandlinje mot Orlången? Kommentar: Planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:634, Vidja 1:636, Vidja 1:475 Kommunen har på andra fastigheter på Axnäs i Vidja omvandlat naturmark/ grönområde till kvartersmark inom strandskyddet. Samma princip bör gälla mig, att kommunen går med på mina rimliga yrkanden. (se mina yrkanden nedan och i PLA 2010-15). Mitt yrkande ang. Servitut gällande min sjöbod, pumphus och båtplats på fastighet 1:475. Jag yrkar: att mitt gällande Servitut för min sjöbod, pumphus och båtplats omförhandlas med kommunen. Så att marken där min sjöbod, pumphus och båtplats står på (på fastighet 1:475) omvandlas och blir till kvartersmark, tillhörande min fastighet 1:634 som en "satelitfastighet". (se mitt yrkande i PLA 2010-15, punkt 1). Se bifogade Servitut/avtal mellan min far och farbror från 1976. Jag yrkar: att nordvästra hörnet på min fastighet 1:634 ska utökas något (se mitt yrkande i PLA 2010-15, punkt 2). Jag yrkar: att nya kvartersmarken utökas något. Kvartersmarken ska ska dels följa "Gamla Axnäsvägen"(stigen) utmed hela dess sträckning, mellan Brushanevägen och fastighet 1:636 (se mitt yrkande i PLA 2010-15, punkt 3). Jag yrkar: att Min fastighet 1:636 södra gräns utökas något (se mitt yrkande i PLA 2010-15, punkt 4). Mitt yrkande ang. kommunens planer att avsätta mark för en transformator på fastighet 1:475 Jag yrkar att transformatorn (E på kartan) flyttas så den inte hindrar och blockerar infarten från Axnäsvägen till Gamla Axnäsvägen (stigen) till min sjöbod, pumphus och båtplats. På fastighet 1:475 (nedanför fastighet 1:635, vid Axnäsvägen) har kommunen planerat avsätta mark för en transformator. Jag anser att placeringen är mycket olämpligt vald då den kan komma att hindra och blockera min och andras enda möjlighet att komma till viken där min sjöbod, pumphus och båtplats finns. Platsen där transformatorn är planerad kan ev. komma att inhägnas med staket för att skydda transformatorn av säkerhetsskäl. Detta överensstämmer inte med kommunens riktlinjer ang., "Naturområden" (citat): Att planlägga naturmarken som kvartersmark innebär att 79

marken kan inhägnas av ägare vilket gör att syftet att marken ska vara allmänt tillgänglig går förlorad (slut citat). Jag accepterar inte dubbla vägavgifter för nytillkomna fastigheter, vilket medför orimliga kostnader. Jag föreslår: att mark bereds för en transformator utmed Brushanevägen, efter/nedanför infarten till Gamla Axnäsvägen (stigen), nära gammal "Leijon" handpumpen. Se bifogad karta med rödmarkerade justeringar av fastigheterna 1:634 och 1:636 samt transformator. Det är märkligt att jag skall behöva strida över mark som jag redan äger. Bilagor gällande befintliga servitut finns i Planarkivet. Kommentar: Kostnaderna ska fördelas efter ett skäligt och rättvist sätt enligt PBL. Tillkommande fastigheter åsätts därför en högre kostnad än befintliga fastigheter. Kostnaderna viktas så att befintliga får andelstalet 0,5 och tillkommande fastigheter får andelstalet 1.0. Därutöver tar kommunen kostnaden för all standard på vägarna som överstiger L3-standard. I övrigt planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. Vidja 1:645 Sänder detta mejl från tomt 1:645. Vill Påpeka att jag har LAGFART på min tomt (mark), så om någonting skall förändras på den, så är det JAG och inte kommunen som bestämmer. Om NI anser någonting annat, så bör vi kontakta EUROPADOMSTOLEN för vidare diskussioner. 80

Ängen 1:476 är PARKMARK och ligger alldeles för nära sjökanten (Orlången) för att få tillstånd att bygga på. Kommentar: Planfrågor som bemöts i samrådsredogörelsen för detaljplanen. 81

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 maj 2016 14 Paragraf Diarienummer KS-2015/170.214 Ramavtal mellan Huddinge kommun, NCC Boende AB och Huge Fastigheter AB rörande exploateringsprojektet Sjödalsbacken (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Ramavtal mellan Huddinge kommun, NCC Boende AB och Huge Fastigheter AB rörande exploateringsprojektet Sjödalsbacken godkänns i enlighet med bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 april 2016. Sammanfattning Med anledning av föreslaget ändrat planuppdrag för Sjödalsbacken, i östra delen av Huddinge centrum angränsande till Storängen, har kommunstyrelsens förvaltning upprättat ett förslag till ramavtal mellan kommunen, NCC Boende AB och Huge Fastigheter AB i vilket bland annat regleras inriktning för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser, exploateringsförutsättningar och exploateringskostnader. Detaljplanens inriktning är bostäder om cirka 220 lägenheter, en förskola om 5 avdelningar och en skogspark. Byggherren ska bekosta utbyggnad av lokalgatan och del av andra övergripande allmänna anläggningar inom programmet för Huddinge centrum. Byggherrens kostnad har ett tak vilket gör att risken för kostnaderna delas mellan byggherren och kommunen. Avsikten är att NCC Boende AB ska ensam svara för rättigheterna och skyldigheterna såsom exploatör av området när exploateringsavtal ska tecknas samtidigt som marken inom planområdet överlåts från Huge Fastigheter AB till NCC Boende AB. Ramavtalet innehåller en option för kommunen att erhålla sex lägenheter för LSSboende samt en förskola för cirka 100 barn. Den planerade förskolan kommer ge ett överskott på förskoleplatser utöver det behov som den planerade bebyggelsen ger upphov till. Överläggning I ärendet yttrar sig Daniel Dronjak (M), Emil Högberg (S), Christian Ottosson (C), Tomas Henriksson (S), Arnold Boström (SD) och Birgitta Ljung (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Emil Högberg (S), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) anmäler gemensam protokollsanteckning.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Beslutet delges Huge Fastigheter AB NCC Boende AB

Socialdemokraterna A\' t J' Jo f t Huddinge kommun Kommunstyrelsen 2016-05-25 Protokollsanteckning Ärende 14: Ramavtal mellan Huddinge kommun, NCC Boende AB och Huge Fastigheter AB rörande exploateringsprojektet sjödalsbacken När Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna röstade igenom en avsiktsförklaring med innebörden att Huge skulle sä lja mark inom exploateringsobjektet sjödalsbacken röstade vi nej. Vi menade att det är viktigt att Huge inte frånhänder sig attraktiv mark där det dessutom pågår arbete för att få till bebyggelse. Efterfrågan på en hyreslägenhet i Huddinge är mycket stor och vi måste bli bättre på att ge Huge förutsättningar att möta det behovet. Vi är dessutom frågande inför det som framgår av ärendet avseende hur fördelningen av kostnaderna för allmänna anläggningar ser ut. l den del sådana kostnader direkt beror på de tillkommande bostäderna är det rimligt att kostnaderna läggs på exploatören. l övrigt bör huvudregeln vara att vi ska vara restriktiva att lägga kostnader på projekten eftersom det riskerar att driva upp boendekostnaderna. Det är ett samhällsproblem att nya bostäder har mycket höga boendekostnader och vi måste göra vad vi kan för att medverka till en annan ordning. l det aktuella ärendet framgår bland annat att bostadsprojektet ska vara med och betala för att omvandla Sjödalsparken till en stadspark. Det är ett exempel på en kostnad som är mer av allmän karaktär och som rimligen inte borde belasta de nya bostäderna. Om kommunfullmäktige i samband med beslutet om mål och budget för 2016 hade bifallit vårt förslag om att kommunen skulle ha ett nytt mål om att ve rka för att hålla nere boendekostnaderna i nyproduktion hade kanske det här avtalsförslaget sett annorlunda ut. Vi beklagar att Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna röstade ner det förslaget då. För Socialdemokraterna För Miljöpartiet För Vänsterpartiet t11u C u ' ~ - /fl l J mil Högberg Marica Lindblad liv'- v e(){ tt

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-21 KS-2015/170.214 1 (6) HANDLÄGGARE Hector, Gustav Gustav.Hector@huddinge.se Kommunstyrelsen Ramavtal mellan Huddinge kommun, NCC Boende AB och Huge Fastigheter AB rörande exploateringsprojektet Sjödalsbacken Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Ramavtal mellan Huddinge kommun, NCC Boende AB och Huge Fastigheter AB rörande exploateringsprojektet Sjödalsbacken godkänns i enlighet med bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 april 2016. Sammanfattning Med anledning av föreslaget ändrat planuppdrag för Sjödalsbacken, i östra delen av Huddinge centrum angränsande till Storängen, har kommunstyrelsens förvaltning upprättat ett förslag till ramavtal mellan kommunen, NCC Boende AB och Huge Fastigheter AB i vilket bland annat regleras inriktning för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser, exploateringsförutsättningar och exploateringskostnader. Detaljplanens inriktning är bostäder om cirka 220 lägenheter, en förskola om 5 avdelningar och en skogspark. Byggherren ska bekosta utbyggnad av lokalgatan och del av andra övergripande allmänna anläggningar inom programmet för Huddinge centrum. Byggherrens kostnad har ett tak vilket gör att risken för kostnaderna delas mellan byggherren och kommunen. Avsikten är att NCC Boende AB ska ensam svara för rättigheterna och skyldigheterna såsom exploatör av området när exploateringsavtal ska tecknas samtidigt som marken inom planområdet överlåts från Huge Fastigheter AB till NCC Boende AB. Ramavtalet innehåller en option för kommunen att erhålla sex lägenheter för LSS-boende samt en förskola för cirka 100 barn. Den planerade förskolan kommer ge ett överskott på förskoleplatser utöver det behov som den planerade bebyggelsen ger upphov till. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-21 KS-2015/170.214 2 (6) Beskrivning av ärendet Bakgrund Planuppdrag erhölls för exploateringsprojektet Sjödalsbacken den 27 maj 2013 i samband med att det reviderade programmet för Huddinge centrum godkändes. Huge Fastigheter AB skulle utveckla sin fastighet inom angivet område till flerbostadshus, förskola och parkområde. Området är beläget på en naturhöjd med brant terräng och berg som grund. De förhållanden som då gällde innebar att fastighetsägaren inte kunde genomföra projektet ekonomiskt. Huge Fastigheter AB föreslog då lamellbyggnader in i parken för att öka volymen vilket kommunen inte kunde acceptera. Som motförslag föreslog kommunen att eventuellt pröva en högre exploatering i form av högre punkthus. Huge Fastigheter AB kunde inte se att det ekonomiskt var genomförbart med anledning av kostnader för bland annat brand- och hisskrav som uppstår vid tio våningar och över. Arbetet avstannade då både hos fastighetsägaren och hos kommunen. Genom en tidigare tecknad avsiktsförklaring mellan Huddinge kommun, Huge Fastigheter AB, NCC AB och NCC Boende AB är parterna överens om att under vissa givna förutsättningar ska NCC Boende AB erbjudas att ta över samhällsbyggnadsprojektet Sjödalsbacken genom att gå in som part för projektet när exploateringsavtalet ska tecknas. NCC Boende AB ska i samband med ovanstående förvärva aktuell fastighet från Huge Fastigheter AB. Om detaljplanen vinner laga kraft ska NCC Boende AB genomföra detaljplanen med Huddinge kommun som part i genomförandeavtalet. Huge Fastigheter AB ska då i sin helhet ej vidare delta i projektet. Då Huge Fastigheter AB är markägare och NCC Boende AB är exploatör i projektet är båda parter med och tecknar ramavtal. NCC Boende AB fullföljer ramavtalet genom tecknandet av exploateringsavtal och Huge Fastigheter AB fullföljer ramavtalet gentemot kommunen genom att teckna överlåtelseavtal av mark för allmän plats. Huge Fastigheter AB och NCC Boende AB kommer parallellt samarbeta genom intentionsavtal för att få en smidig planering. Kommunstyrelsens förvaltning har genom en förstudie tillsammans med Huge Fastigheter AB, NCC Boende AB och övriga berörda förvaltningar undersökt förutsättningarna och lämpligheten för ett projekt och möjligheten att pröva detta genom en ny detaljplan. Det befintliga planuppdraget är begränsat till programmets ramar. Då projektet i stora delar avviker från programmet kommer ändrat planuppdrag begäras. Begäran om ändrat planuppdrag redovisas i ett separat ärende till kommunstyrelsen. Projektet ingår i projektplan 2015-2017.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-21 KS-2015/170.214 3 (6) Befintliga förhållanden Området ligger inom programmet för Huddinge centrum och på gränsen mot Storängen i programmets östra del. Den del av området som avses exploateras för bebyggelse, del av fastigheten Klockarbacken10, ägs av Huge Fastigheter AB. Resterande del av fastigheten Klockarbacken 10 är ett naturområde (Klockarbacken) med skogskaraktär. I övrigt består området av fastigheterna Siken 2, 3 och Mörten 1 vilka är bebyggda med flerbostadshus. I dessa fastigheter ingår även en enskild kvartersgata, Sjödalsbacken, upplåten för gemensamhetsanläggning. Fastigheterna Mörten 1 och Siken 3 ägs av Huge Fastigheter AB och Siken 2 ägs av bostadsrättsföreningen Siken 2. Området är cirka 18 000 m² och nås via Sjödalsvägen i söder. Sjödalsbacken är en återvändsgränd och är stängd för trafik mot Klockarvägen i norr. Gällande detaljplan för Klockarbacken 10 anger markanvändning natur och bostadsändamål. Den vann laga kraft 14 december 1995. Planens genomförandetid har gått ut. I översiktsplan 2030 har området markerats som dels exploateringsområde dels park. Naturmiljön i området Klockarbacken har undersökts 2011 och bedömdes då ha ett stort estetiskt värde för balansen i området och är välbesökt av närboende och förskolegrupper i närområdet. Program för Huddinge centrum

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-21 KS-2015/170.214 4 (6) I programmet är bebyggelsedelen av området beskrivet som en ny bostadsbebyggelse längs Sjödalsbacken som kommer att betona gaturummet och ge möjlighet att tillskapa lokaler för förskoleverksamhet. I genomsnitt föreslås sju våningar. Kopplingen upp till Klockarbacken förstärks med hjälp av trappor och stråk i anslutning till eller genom huset. Bebyggelsekaraktären bör vara en modernare version av hus i park. Bebyggelsen bör visa stor hänsyn till såväl kuperad parkmiljö som gaturum. Total byggrätt är beräknad till 12 600 kvm BTA, varav ca 11 600 kvm bostäder och 1 000 kvm förskola. Förslag till bebyggelse och ny detaljplan NCC Boende AB har i samråd med Huge Fastigheter AB tagit fram nya förslag på ny bebyggelse i området. Bebyggelsen är lokaliserad längs med Sjödalsbacken i form av tre punkthus. Det punkthus som blir beläget längst norrut hamnar i hörnet Sjödalsbacken/Klockarvägen. I första hand ska parkering lösas genom garage i bergrum under Klockarbacken. I andra hand genom garage i souterräng mellan de två södra punkthusen. En förskola om ca 1000m² BTA uppdelat i två våningar till botten på det norra punkthuset planeras. Volymerna för bostadsbebyggelsen har ökat från sju våningar i programmet till mellan 12 och 16 våningar innehållande cirka 210 lägenheter beroende på fördelning. Bebyggelsen omfattar cirka 17 000m² ljus BTA, d.v.s. exklusive garage om cirka 2000 m² BTA. Totalt cirka 20 000 m² BTA, varav 1000 m² BTA förskola och 2000 m² BTA garage. Förslaget från byggherren om bebyggelse beskrivs vidare i separat ärende om ändrat planuppdrag i kommunstyrelsen. Inom projektet ska en förskola anläggas med en verksamhet som ska hantera cirka 100 barn. Verksamheten ska eventuellt bedrivas i enskild regi, frågan ska hanteras under planarbetet. Den planerade bostadsbebyggelsen bedöms generera ett behov av cirka två förskoleavdelningar, 40 barn. Det innebär att den planerade förskolan kommer generera ett överskott på förskoleplatser. Då det råder ett underskott på tillgängliga förskoleplatser i kommunen är risken låg att förskoleplatserna ej kommer nyttjas. Den planerade bostadsbebyggelsens behov av skolplatser ska i första hand tillgodoses av Kvarnbergsskolan och Tomtbergaskolan, vilken byggs ut. På längre sikt ska de planerade skolorna i Solgård och Storängen avlasta de befintliga skolorna och ge fler skolplatser totalt sett. Detaljplanen ska även omfatta Klockarbackens naturområde som ska omvandlas till en tätortsnära skogspark. Parken är av stor vikt för detta

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-21 KS-2015/170.214 5 (6) område men även för övriga Huddinge centrum och även för Storängen. Det är därmed viktigt att gestaltningen kan bidra till en ökad åtkomst av grönområdet utan att det förlorar sin karaktär av skogspark. Sjödalsbacken, lokalgatan, ska byggas om och anpassas till kommunal standard. I samband med att vägen övergår från enskild till allmän måste den befintliga gemensamhetsanläggningen upphävas. De enskilda parkeringsplatserna som idag finns längs med gatan måste ordnas på annat sätt. Ramavtal Med anledning av föreslaget ändrat planuppdrag har mark- och exploateringssektionen upprättat ett förslag till ramavtal mellan kommunen, NCC Boende AB(exploatören) och Huge Fastigheter AB i vilket bland annat regleras inriktning för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser, exploateringsförutsättningar och exploateringskostnader. Avtalsförslaget biläggs, bilaga 1. Kommunen och exploatören ska dela på kostnaderna för de allmänna anläggningarna inom gatuområdet som planläggs till allmänt ändamål där exploatören bekostar den del som är till nytta för den nya byggnationen och kommunen för den nytta som tillkommer för den befintliga byggnationen. Förädlingen och anläggandet av grönområdet Klokarbacken ska bekostas av flera projekt inom programområdet för Huddinge centrum och är en så kallad övergripande allmän anläggning. Exploatören ska vara med och bidra till finansieringen av denna anläggning samt andra övergripande allmänna anläggningar såsom ombyggnation av Sjödalsvägen och upprustning av Sjödalsparken. Exploatören ska dock som högst betala 1000kr/m² BTA, bostad och förskola som tillåts i en kommande detaljplan, för kostnaden av de allmänna anläggningarna inom gatuområdet och exploateringsbidrag för de övergripande allmänna anläggningarna. Huddinge kommun ska erhålla option på sex stycken lägenheter för LSSboende. Social- och äldreomsorgsförvaltningen ska ta fram ett program för dessa bostäder under arbete med detaljplanen. Exploatören ska även säkerställa att lokaler för förskola anläggs om cirka 1000m² med plats för cirka 100 barn. Förskolan ska eventuellt drivas av en enskild aktör, frågan ska lösas under kommande planarbete. I samband med att ny detaljplan antas ska ett exploateringsavtal upprättas mellan Huddinge kommun och NCC Boende AB för att närmare reglera

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-21 KS-2015/170.214 6 (6) genomförandet av detaljplanen. I övrigt innehåller avtalsförslaget sedvanliga villkor. Huge Fastigheter AB och NCC Boende AB har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde. Mark- och exploateringssektionen föreslår att ramavtalet godkänns. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att det upprättade förslaget till ramavtal med Huge Fastigheter AB och NCC Boende AB ger förutsättningar för fler bostäder i ett kollektivtrafiknära läge i Huddinge centrum, ökad tillgänglighet till grönområdet Klockarbacken och utökade förskoleplatser utöver det behov som bostäderna genererar. De skolplatser som bebyggelsen ger upphov till kan också hanteras av de befintliga och kommande skolorna i närområdet. Förvaltningen föreslår att ramavtalet godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Gustav Hector Exploateringsingenjör Bilagor Bilaga 1 Ramavtal mellan Huddinge kommun, NCC Boende AB och Huge Fastigheter AB Bilaga 2 Avtalsbilaga till ramavtal mellan Huddinge kommun, NCC Boende AB och Huge Fastigheter AB Bilaga 3 Avsiktsförklaring mellan Huddinge kommun, Huge Fastigheter AB, NCC AB och NCC Boende AB Beslutet delges Huge Fastigheter AB NCC Boende AB

1 (9) Ramavtal Sjödalsbacken Följande avtal om exploatering för bostäder och förskola i Sjödalsbacken, nedan kallat Området, inom kommundelen Sjödalen i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen, Huge och NCC Boende AB, nedan parterna: Kommunen Huddinge kommun 141 85 Huddinge Org. nr 212000-0068 Nedan kallad Kommunen. Huge Huge Fastigheter AB 141 22 Huddinge Org. nr 556233-5900 Nedan kallad Huge. NCC Boende AB NCC Boende AB 170 80 Solna Org nr 556726-4121 Nedan kallad NCC. Områdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Området avser att motsvara en framtida gräns för detaljplan och är därför preliminär och kommer att närmare definieras till sin avgränsning och sitt innehåll under det kommande detaljplanearbetet. Exploateringsområdets preliminära avgränsning har markerats med grön begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Med det område som är markerat med gult tillkommer till exploateringsområdet endast den del av fastigheten som är under mark och avses inrymma garage mm och de begränsade delar av fastigheten ovan mark som krävs för funktionen under mark, exempelvis rökgasevakuering. Fastigheten ovanför mark ingår således inte i exploateringsområdet. Exploateringsområdet avser all framtida kvartersmark inom det framtida planområdet och kommer att närmare definieras till sin avgränsning och sitt innehåll under det kommande detaljplanearbetet.

2 (9) INLEDANDE BESTÄMMELSER 1. Bakgrund Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för Området, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen och för en framtida överlåtelse av mark mellan parterna. Under 2013 har ett detaljplanearbete för Området påbörjats och fastighetsägare och exploatör är Huge. Förhandlingar har parallellt pågått med NCC och deras förutsättningar att istället för Huge bygga bostäder och förskola inom Området. Förhandlingarna har utmynnat i en avsiktsförklaring mellan Kommunen, Huge, NCC AB och NCC, där Kommunen ska teckna ramavtal med Huge och ett ersättande exploateringsavtal med NCC. Intentionsavtal ska tecknas mellan Huge och NCC som reglerar förhållandet sinsemellan under tidsperioden för ramavtalet. För att förtydliga avtalsförhållandena mellan parterna ska även NCC teckna detta ramavtal med Kommunen och Huge. Kommunens projekt för att ta fram detaljplan över Området ingår i plan för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017 och i programmet för Huddinge centrum. Framtagande av detaljplan pågår där inriktningen är flerbostadshus samt förskola. Dessutom ska ett större grönområde göras tillgängligt. Detaljplanen kommer att närmare definieras till sin avgränsning och sitt innehåll under det kommande detaljplanearbetet. 2. Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast 2016-10-31 - att styrelsen för Huge godkänner detsamma senast 2016-04-30 - att det godkänns i enlighet med NCC:s interna beslutsordning senast 2016-04-30 Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. 3. Detaljplan För Området gäller detaljplan för kv Klockarbacken mm, Dp 7-D-6, antagen 1995-08-28, för Sjödalsbacken, Dp 7-A-24, antagen 1995-08-28 och för Klockarvägen, Dp 7-D-7, antagen 2004-11-08. För Området medger planen i huvudsak användningen bostäder. Parterna är överens om att en ny detaljplan ska upprättas för att pröva om Området kan planläggas för flerbostadshus, förskola, grönområde samt lokalgata.

3 (9) Kommunen ombesörjer framtagandet av ny detaljplan för Området. I enlighet med tidigare tecknad avsiktsförklaring ska NCC ersätta Kommunen för dess samtliga kostnader för framtagande av detaljplan för Området. Detta regleras vidare i det planavtal som Kommunen ska teckna med NCC. MARKÖVERLÅTELSER 4. Marköverlåtelser Huge ska till Kommunen överlåta all mark, som Huge äger inom Området som enligt den kommande detaljplanen utläggs som allmän plats, som i huvudsak motsvarar området som är markerat på karta i bilaga 1 (som kommer närmare definieras under detaljplanearbetet) nedan kallat Överlåtelseområdet. Avtal om sådan överlåtelse mellan Kommunen och Huge, som kan ske antingen genom köp enligt jordabalken (som förutsätter förrättningsåtgärd) eller fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen, ska ske i samband med Huges överlåtelse av Exploateringsområdet till NCC i enlighet med vad som framgår av tecknad avsiktsförklaring (enligt 1). Överlåtelsen till Kommunen enligt denna punkt ska vara villkorad av att sådan överlåtelse mellan Huge och NCC fullbordas och i övrigt vara villkorad på samma sätt som nämnd överlåtelse mellan Huge och NCC. Överlåtelse av Överlåtelseområdet ska till den del det avser allmän platsmark som avsätts för park, natur eller motsvarande ändamål ske mot ersättning enligt principerna i Expropriationslagen. Överlåtelse av Överlåtelseområdet ska till den del det avser allmän platsmark som avsätts för gata, väg eller motsvarande ändamål ska ske utan ersättning. Kommunen ska, för iordningställandet av allmän plats enligt kommande detaljplan, eventuellt lösa in mark som tillhör fastigheten Siken 2, som ägs av Brf Siken 2. Kommunens kostnad för värdering och inlösen av mark samt för att iordningställa allmän plats kommer att belasta NCC i enlighet med 6. 5. Fastighetsbildning Kommunen ska inge ansökan om erforderlig fastighetsbildning av Överlåtelseområdet efter det att Överlåtelsehandlingen, köpehandling eller överenskommelse om fastighetsreglering, är undertecknad och detaljplanen vunnit laga kraft. Överlåtelsehandlingen ska ligga till grund för all erforderlig fastighetsbildning enligt denna paragraf. Kommunen ska bekosta den del av förrättningen som avser överföring av markområde för allmän plats till Kommunens fastighet. NCC ska bekosta och inge ansökan om erforderlig fastighetsbildning av Exploateringsområdet efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. NCC ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (avstyckningar, ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförande av detaljplanen med avseende på att tillskapa byggbar kvartersmark.

4 (9) ANLÄGGNINGAR 6. Allmänna anläggningar Övergripande infrastrukturkostnader Programmet för Huddinge centrum kommer att resultera i övergripande infrastrukturombyggnader inom hela programområdet. NCCs tilltänkta bostadsprojekt medför att allmänna anläggningar behöver byggas ut och anpassas både inom området och inom programområdet i stort. NCC ska bidra till utförandet av sådana övergripande allmänna anläggningar. Exempel på anläggningar i områdets omedelbara närhet är ombyggnation av del av Sjödalsvägen samt förbättring av Sjödalsparken och naturområdet Klockarbacken. Fördelningen av de övergripande infrastrukturkostnaderna ska ske med grund i vilken nytta de enskilda exploatörerna har inom programområdet. Med nytta menas här maximalt tillåten byggrätt och användning i den framtida detaljplanen. Nyttoförhållandet måste relateras till övriga programområdet (program för Huddinge centrum) för att erhålla en rättvis fördelning av kostnaderna. Områdesspecifika infrastrukturkostnader Exploateringen av området kommer medföra behov av utbyggnader av områdesspecifika allmänna anläggningar. Som områdesspecifika allmänna anläggningar räknas t ex gator inom området såsom Sjödalsbacken. I kostnaden för de områdesspecifika anläggningarna ingår bland annat kostnader för värdering och inlösen av mark. NCC ska bekosta de områdesspecifika anläggningarna. Total kostnad Kostnader för övergripande allmänna anläggningar och för områdesspecifika anläggningar är osäkra. För att dela på risken av osäkerheten mellan NCC och Kommunen ska den slutliga totala kostnaden som NCC ska betala, för både övergripande och områdesspecifika allmänna anläggningar, ej överstiga 1000kr / m² BTA. Summan av NCC:s del av övergripande och områdesspecifika infrastrukturkostnader ska regleras i exploateringsavtalet och ska utgå från då beräknade kostnader och den byggrätt som detaljplanen ger med den begränsningen som ovan angivits. AVGIFTER 7. Plan- och bygglovsavgifter Då NCC bekostar områdets detaljplaneläggning genom särskilt planavtal ska NCC inte erlägga någon planavgift enligt Kommunens plan- och bygglovtaxa i samband med bygglovprövning. NCC ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt Kommunens planoch bygglovtaxa. 8. Ledningar Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Exploateringsområdet betalas av NCC.

5 (9) Det åligger NCC att, avseende de eventuella befintliga ledningar som påverkas av NCCs exploatering hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om ledningarnas läge och kapacitet samt informera sig om eventuella flyttningskostnader. NCC ska bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom Exploateringsområdet. BEBYGGELSE 9. Lägenheter för boende enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Kommunen erhåller option att hyra hyresrätt, förvärva bostadsrätt eller ägarlägenhet för boende enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. NCC förbinder sig att kontakta Kommunen inför projektering för att, utifrån Kommunens behov, fastställa hur många lägenheter som Kommunen har behov av, dock max 6 st. Optionen gäller endast vid projekteringen och kan inte göras gällande senare. Frågan kommer att regleras närmare i exploateringsavtalet. Motsvarande paragraf i exploateringsavtalet avses att föreläggas med vite. 10. Lokaler för förskola NCC ska inom Exploateringsområdet tillse att det anläggs en sammanhållen förskola med en total kapacitet om 5 avdelningar, totalt cirka 100 barn, med en lokalarea om cirka 1000 m². Till förskolan ska det anläggas utvändiga lekytor tillhörande förskolan, gården kan komma att bli uppdelad i flera ytor. Huruvida förskolan ska drivas privat eller av kommunen ska regleras i exploateringsavtalet. Motsvarande paragraf i exploateringsavtalet avses att föreläggas med vite. 11. Parkeringstal Det pågår ett arbete med ett nytt parkeringsprogram för Huddinge kommun. Kommunen har för avsikt att i vidare arbete med området använda intentionerna i det pågående arbetet för att komma fram till för området aktuella parkeringstal. Aktuella åtgärder enligt ovan kommer utredas och definieras i arbetet med detaljplanen och regleras vidare i kommande exploateringsavtal enligt 21. MILJÖ- OCH ENERGI 12. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. NCC ska beakta den lokala Agenda 21. 13. Miljöanpassat byggande

6 (9) I enlighet med Kommunens riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge regleras nedan krav för miljöanpassat byggande. Energieffektivitet Varma utrymmen bör vara energieffektiva. Om värmekälla behövs bör det tillgodoses genom fjärrvärme eller med förnyelsebar energi. Hälsoaspekter och byggmaterialens miljöbelastning NCC ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Inbyggda material ska dokumenteras. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. NCC ska till Kommunen, i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen. Hållbarhetsprogram NCC har ett program för hållbarhet som gäller generellt för deras samhällsbyggnadsprojekt. Programet redogör för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet samt vilka krav som ställs på de egna byggprojekten. Kraven omfattar bland annat energikrav, hållbara materialval, miljö- och hållbarhetscertifiering, avfall och återvinning, resurshushållning, inomhusmiljö och social hållbarhet. 14. Dagvattenstrategi NCC har tagit del av Kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad av Exploateringsområdet. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom Huddinge kommun. Kommunen bedömer huruvida dagvattenutredning behövs eller ej. Kostnaden regleras genom det planavtal som ska tecknas med Kommunen. 15. Ekologisk kompensation Om orörd natur exploateras ska studie och utredning för ekologisk kompensation tas fram och bekostas av NCC parallellt med framtagandet av detaljplanen. I exploateringsavtalet ska åtgärderna specificeras, vilka NCC ska bekosta, kostnaden regleras genom det planavtal som ska tecknas med Huddinge kommun. Exploateringsavtalet ska även reglera vilken part som ska utföra åtgärderna. Motsvarande paragraf i exploateringsavtalet avses att föreläggas med vite, beroende av vilken typ av åtgärder som aktualiseras. 16. Avfallsplan NCC ska tillse att avfallshanteringen inom Exploateringsområdet under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då gällande avfallsplan för Kommunen.

7 (9) 17. Markföroreningar NCC ska tillse att det inom Exploateringsområdet utförs eventuella behov av efterbehandlingsåtgärder som på grund av föroreningar behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön och för att marken ska kunna användas i enlighet med detaljplanens bestämmelser. GENOMFÖRANDE 18. Tidplan Till exploateringsavtalet ska parterna gemensamt ta fram en tidplan. Tidplanen ska visa på viktiga tidpunkter och händelser för genomförande av detaljplanen. 19. Gestaltningsprogram För att samordna och skapa gemensamma kvaliteter i anläggandet av allmänna platser och kvartersmark avser Kommunen och NCC att upprätta ett gestaltningsprogram. Gestaltningsprogrammet ska utgöra ett för Kommunen och NCC gemensamt underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av anläggningar inom Området. Gestaltningsprogrammet utarbetas och bekostas av NCC i samråd med Kommunen. Kostnaden regleras genom det planavtal som ska tecknas med Kommunen. 20. Vegetation Vid planering och projektering av bebyggelse ska hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. Motsvarande paragraf i exploateringsavtalet avses att föreläggas med vite, beroende av vilken typ av åtgärder som aktualiseras. 21. Exploateringsavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Området ska ett exploateringsavtal tecknas mellan Kommunen och NCC. I detta avtal ska genomförandet av detaljplanen regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av NCC innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Detta ramavtal ska upphöra i sin helhet när giltigt exploateringsavtal för Området föreligger mellan NCC och Kommunen samt giltigt överlåtelseavtal föreligger mellan Huge och Kommunen. 22. Vitesförelägganden och säkerhet För att säkerställa områdets genomförande och markera betydelsen för Kommunen särskilt viktiga delar ska vissa avtalspunkter föreläggas med vite i exploateringsavtalet, vilket är angivet där det är aktuellt. Summorna för respektive vite fastläggs i exploateringsavtalet. NCC ska ställa säkerhet för vite och allmänna platser.

8 (9) ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 23. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast 2019-06-30 - Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft - Kommunen inte fattar beslut att godkänna exploateringsavtalet enligt 21 senast 2019-06-30 - Beslut om godkännande av exploateringsavtalet inte vinner laga kraft - Om NCC avstår från att förvärva Exploateringsområdet - Om Huge och NCC inte kommer överens om överlåtelse av Exploateringsområdet - Planavtal ej tecknas med NCC senast 2016-10-31 För det fall något av ovanstående villkor inte uppfylls ska detta avtal vara förfallet i alla delar utan ersättningsskyldighet för endera part. Dock ska NCC svara för samtliga kostnader enligt 3.Huge ska stå sina egna nedlagda kostnader i projektet. 24. Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av Kommunen. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska Huge förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar Huge enligt detta avtal, så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av Överlåtelseområdet. 25. Kontakpersoner Kontaktperson för Kommunen är: Gustav Hector 08 535 313 99 gustav.hector@huddinge.se Kontaktperson för Huge är: Anders Daniels 08 535 329 60 anders.daniels@huge.se Kontaktperson för NCC är: Jan Kalms 08 585 525 16 jan.kalms@ncc.se 26. Ändringar Ändringar eller tillägg till detta avtal ska vara skriftliga för att vara gällande.

9 (9) 27. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Huddinge den För Huddinge kommun Solna den För NCC Boende AB. Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef. ( ). Gustav Hector Exploateringsingenjör. ( ) Huddinge den För Huge Fastigheter AB. ( ). ( ) KS-2015/170

ÅLEN TOMTBERGA KUNGSFISKEN 4 JUSTERINGSMANNEN 6 1 MÖRTEN 1 SIKEN 2 11 10 3 LAXEN 2 KL 1 12 6 32 7

1 (7) Avsiktsförklaring Berörande fastigheterna Palmen 3 och 4, Olivträdet 2 och 4, Hörningsnäs 1:26 och 1:27 samt exploateringsområdet Sjödalsbacken inom kvarteret Klockarbacken. Följande Avsiktsförklaring har träffats mellan nedanstående parter. Kommunen Huddinge kommun 141 85 Huddinge Org nr 212000-0068 Nedan kallad Kommunen. Bolaget NCC AB 170 80 Solna Org nr 556034-5174 Nedan kallad Bolaget. Exploatören NCC Boende AB 170 80 Solna Org nr 556726-4121 Nedan kallad Exploatören. Huge Huge Fastigheter AB 141 22 Huddinge Org nr 556233-5900 Nedan kallad Huge. Kommunen, Bolaget, Exploatören och Huge benämns gemensamt nedan som Parterna. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1. Bakgrund Kommunen och Bolaget har år 2000 tecknat ett planeringsavtal i syfte att genom en förstudie utreda förutsättningarna för att inom kvarteret Olivträdet/Palmen/Hörningsnäs uppföra bostadsbebyggelse i flerbostadshus/radhus/parhus, med tillhörande anläggningar. Vid detaljplanearbetet framkom det att bostadsbebyggelse inte var lämpligt inom området på grund av bland annat buller och emissioner. Kommunen vill förvärva området. För att Kommunen ska få tillgång och dispositionsfrihet över området krävs att Bolaget och Kommunen dessförinnan kommer överens om ett kommunalt förvärv av Bolagets fastigheter Hörningsnäs 1:26, 1:27, Olivträdet 2, 4, Palmen 3 och 4 i Huddinge kommun, fortsättningsvis tillsammans kallade Fastigheterna. Dnr: KS-2014/1038.210

2 (7) Förhandlingar har parallellt pågått mellan Parterna om Exploatörens förutsättningar att istället bygga bostäder inom kvarteret Klockarbacken. Under 2013 har ett detaljplanearbete för Sjödalsbacken (fastigheten Klockarbacken 10 med flera) påbörjats och fastighetsägare och exploatör är Huge. Parterna har haft som utgångspunkt att få en helhetslösning till stånd, där Kommunen kan förvärva Fastigheterna från Bolaget, samtidigt som Exploatören erbjuds en annan exploateringsmöjlighet i Sjödalsbacken. Avsikten är dock att Huge ska teckna Ramavtal med Kommunen, vilket Exploatören ska erbjudas att ta över. Exploateringsavtal ska sedan tecknas med Exploatören. Parterna är överens om att Exploatören ska erbjudas bli Kommunens motpart i stället för Huge när det gäller exploateringsprojektet Sjödalsbacken för bostadsutbyggnad, nedan kallat Projektet. Projektet omfattar i dagsläget ett flertal fastigheter. Huge äger fastigheterna Klockarbacken 10, Mörten 1 och Siken 3. Kommunen äger Tomtberga 3:1. Siken 2 ägs av BRF Siken. Projektet kan komma att ändras i sitt läge, utformning och däri ingående fastigheter. De fastigheter som ligger inom Projektet och som ägs av Huge, dvs. Klockarbacken 10, Mörten 1 och Siken3, kommer fortsättningsvis att kallas Exploateringsområdet. Fastigheterna respektive Projektet enligt ovan redovisas översiktligt i bifogade kartbilagor, bilaga 1 och 2. 2. Giltighet Denna Avsiktsförklaring ska utgöra grunden för Parternas fortsatta förhandlingar med avseende på överlåtelse av Fastigheterna och Exploateringsområdet samt Projektet i övrigt. Med undantag för vad som anges nedan i denna 2 och 6-9 utgör denna handling inte något bindande avtal mellan Parterna utan syftar endast till att uttrycka Parternas gemensamma avsikt att fullborda de överlåtelser, avtal och projekt som följer av detta avtal. Endera parten har därmed rätt att intill bindande avtal träffats välja att avsluta förhandlingarna utan rätt till ersättning för någon part. Denna Avsiktsförklaring blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner densamma senast 2015-04-30 - att styrelsen för Huge godkänner densamma senast 2015-01-30 - att styrelsen för Bolaget godkänner densamma senast 2015-01-27 - att styrelsen för Exploatören godkänner densamma senast 2015-01-27 Skulle någon av ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är Avsiktsförklaringen förfallen i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna denna Avsiktsförklaring efter överklagande och har avtal dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. Dnr: KS-2014/1038.210

3 (7) AVSIKT 3. Avsiktsförklaring Upphörande av planeringsavtal Planeringsavtal mellan Kommunen och Bolaget berörande fastigheterna Palmen 3 och 4, Olivträdet 2, 4, 7 och 9, Hörningsnäs 1:26-1:33 samt del av Tomtberga 3:39 har inneburit att planläggning, enligt samma avtal, påbörjats. Avtalets syfte var att genom en förstudie utreda förutsättningarna för att inom området uppföra bostadsbebyggelse och att en sådan förstudie skulle leda till att påbörja detaljplanearbete för bostadsbebyggelse. Vid planläggningen har det dock visat sig, på grund av miljökonsekvenser, att detaljplanearbetet enligt förstudien ej kunnat slutföras. Avtalet ska därmed upphöra att gälla utan ersättningsskyldighet för endera av parterna i enlighet med planeringsavtalet. Överlåtelse av exploateringsmöjlighet Genom denna ömsesidiga Avsiktsförklaring bekräftar Huge för sin del att Exploatören kommer att erbjudas ett övertagande av rättigheter och skyldigheter enligt Ramavtal avseende Projektet för bostadsutbyggnad. En förutsättning för en sådan överlåtelse är dock att Exploatören förvärvar Exploateringsområdet på så sätt som anges nedan i denna 3. Kommunen ska godkänna att Exploatören går in som Kommunens motpart i avtalet. Det formella Exploateringsavtalet upprättas mellan Kommunen och Exploatören i samband med detaljplanens antagande. Ramavtal ska tecknas snarast mellan Kommunen och Huge avseende Projektet, preliminärt avses avtalet tas upp i kommunfullmäktige under kvartal 2 år 2015. Intentioner och överlåtelse berörande Huge och Exploatören Arbetet med detaljplanen förutsätts ske i samverkan mellan Parterna, därför ska ett Intentionsavtal tecknas mellan Exploatören och Huge berörande Projektet för att reglera samarbetet. Detta Intentionsavtal ska även innehålla de principer som ska gälla för beräkning av köpeskillingen av Exploateringsområdet. Huge och Exploatören ska i Intentionsavtalet enas om vissa miniminivåer som ska uppnås avseende både köpeskilling och exploateringsvolym (kvm BTA) för att överlåtelse av Exploateringsområdet ska bli aktuell. Om Överlåtelseavtal avseende Exploateringsområdet ingås mellan Huge och Exploatören i tiden mellan att detaljplanen har satts ut för granskning och detaljplanen antas, ska en preliminär köpeskilling anges i Överlåtelseavtalet som bygger på exploateringsvolymen enligt detaljplaneförslaget. Den slutgiltiga köpeskillingen för Exploateringsområdet ska baseras på den faktiska exploateringsvolymen enligt laga kraft vunnen detaljplan. För det fall Huge och Exploatören inte kommer överens om överlåtelse av Exploateringsområdet eller om Exploatören avstår från att förvärva Exploateringsområdet ska Ramavtalet förfalla utan några skyldigheter för Huge att fullfölja Projektet. Ramavtalet ska därmed upphöra att gälla. Plankostnader Huge ska svara för Kommunens samtliga plankostnader som har uppstått till och med att särskilt plankostnadsavtal tecknats mellan Kommunen och Exploatören. Oavsett vad som följer ovan ska Huge inte svara för några plankostnader eller andra av Kommunen eller Exploatören upparbetade kostnader för Projektet som belöper på tiden från och med att plankostnadsavtal tecknats mellan Kommunen och Exploatören utan dessa skall Exploatören svara för enligt särskilt Dnr: KS-2014/1038.210

4 (7) plankostnadsavtal oavsett om Exploatören väljer att förvärva Exploateringsområdet eller inte. Detaljplanearbetet ska återupptas när Kommunen och Exploatören har ingått plankostnadsavtalet. Villkor för överlåtelse av exploateringsområdet Huge är beredd att efter detaljplanen har ställts ut för granskning ingå avtal om att överlåta Exploateringsområdet till Exploatören under förutsättning av att (i) bindande avtal härom träffas mellan Huge och Exploatören till marknadsmässiga priser och villkor, samt enligt de principer avseende beräkning av köpeskilling m.m. som Huge och Exploatören enats om i Intentionsavtalet, (ii) Bolaget har ingått avtal med Kommunen om att överlåta Fastigheterna till Kommunen enligt nedan, (iii) Exploatören övertar Huges rättigheter och skyldigheter enligt Ramavtal med Kommunen avseende Projektet, (iv) Överlåtelseavtalet villkoras av laga kraftvunnen detaljplan enligt vilken de miniminivåer avseende köpeskilling som Huge och Exploatören enats om i Intentionsavtalet uppnås, samt (v) att den slutliga köpeskillingen fastställs i köpebrev, efter de villkor som slås fast i Överlåtelseavtalet, efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Om något av villkoren ovan inte uppfylls upphör Överlåtelseavtalet mellan Huge och Exploatören att gälla utan rätt till skadestånd för endera part. Överlåtelse av Fastigheterna berörande Kommunen och Bolaget Genom denna ömsesidiga Avsiktsförklaring bekräftar Bolaget för sin del vara berett att omgående avyttra Fastigheterna till Kommunen för marknadsmässiga priser och villkor. 4. Exploateringsförutsättningar för Sjödalsbacken inom kv. Klockarbacken Projektet är beläget inom programområdet för Huddinge Centrum och är däri benämnt E21 för bebyggelsen och G6 för parkområdet, se bilaga 2. Kommunens huvudprincip för fördelning av kostnader för utbyggnad av allmänna anläggningar (infrastruktur, grönområden och vattenanläggningar) inom programområdet är att: - Allmänna anläggningar som endast behövs p.g.a. en viss exploatering ska bekostas i sin helhet av den exploatören. - Kostnaderna för övergripande allmänna anläggningar inom hela programområdet ska fördelas på exploatörer, kommunen och övriga fastighetsägare. Kostnadsfördelningen ska ske i proportion till avsedd utbyggnadsyta i kvm BTA och enligt nyttan i respektive detaljplan. Detaljplanens inriktning för Projektet är flerbostadshus samt förskola och upprustning av grönområde och kommer att närmare definieras till sin avgränsning och sitt innehåll under arbetet med detaljplanen och Ramavtal/Intentionsavtal. Oavsett vad som följer av denna 4 är Parterna överens om att Huge inte ska bära några kostnader för Projektet utöver vad som framgår i 3 ovan. Dnr: KS-2014/1038.210

5 (7) 5. Avtal I enlighet med 3 ovan och under de förutsättningar som där anges ska följande avtal tecknas, i den kronologiska ordning som följer. 1. Överlåtelseavtal mellan Kommunen och Bolaget Kommunen ska förvärva Fastigheterna från Bolaget. Överlåtelsen ska regleras i ett särskilt Överlåtelseavtal mellan Kommunen och Bolaget. 2. Intentionsavtal Formerna för samverkan mellan Exploatören och Huge vad avser arbetet med detaljplanen upprättas i ett Intentionsavtal mellan Exploatören och Huge så snart detta avtal godkänns av kommunfullmäktige. Vardera part ska bära sina egna kostnader relaterade till samarbetet med detaljplanen. 3. Plankostnadsavtal Avtalet ska reglera kostnadsfördelningen mellan Kommunen och Exploatören avseende detaljplanearbetet inför Projektet. Härefter ska detaljplanearbetet återupptas. 4. Ramavtal I samband med att detaljplan upprättas för Projektet ska Ramavtal på sedvanligt sätt upprättas mellan Kommunen och Huge för genomförande av Projektet. Avtalet förs fram för politiskt beslut så snart det är undertecknat. Huge ska inte ha några skyldigheter enligt detta avtal för det fall Exploatören avstår från att förvärva Exploateringsområdet, varför Ramavtalet ska villkoras på sådant sätt. Ramavtalet ska därmed upphöra att gälla. 5. Exploateringsavtal och Överlåtelseavtal I samband med detaljplanens antagande för Projektet ska Exploateringsavtal på sedvanligt sätt ingås mellan Kommunen och Exploatören för genomförande av Projektet. Avtalet förs fram för politiskt beslut parallellt med förslag till detaljplan. Exploateringsavtalet ska villkoras med att detaljplanen vinner laga kraft. Senast i samband med detaljplanens antagande för Projektet och upprättande av Exploateringsavtal mellan Kommunen och Exploatören ska Huge och Exploatören ingå Överlåtelseavtal avseende Exploateringsområdet i enlighet med vad som följer av Intentionsavtalet enligt punkt 2 ovan. Överlåtelsen förutsätter även att Exploatören övertar Huges rättigheter och skyldigheter enligt Ramavtalet enligt punkt 4 ovan och i övrigt enligt vad som följer av 3. Överlåtelseavtalet ska villkoras med att detaljplanen vinner laga kraft. 6. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet, utan rätt till ersättning för endera parten, om - Överlåtelseavtal enligt 5 p. 1 inte tecknas senast 2015-08-31 - Intentionsavtal enligt 5 p. 2 inte tecknas senast 2015-08-31 - Ramavtal enligt 5 p. 4 inte tecknas senast 2015-08-31 Dnr: KS-2014/1038.210

6 (7) 7. Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av Kommunen. Exploatören får överlåta sina skyldigheter och rättigheter av vad som följer av detta avtal till annat bolag inom NCC-koncernen. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska Bolaget och Huge förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar Bolaget och Huge enligt detta avtal, så att detta blir gällande på så sätt som anges häri mot varje kommande ägare av Bolagets och Huges fastigheter. 8. Sekretess För det fall någon begär att få ta del av uppgift från Kommunen, vilken erhållits i samband med tecknandet av detta avtal och har Bolaget eller Exploatören särskilt angivit att den ifrågavarande uppgiften ska omfattas av sekretess, ska kommunen särskilt pröva om uppgiften omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. 9. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Huddinge den För Huddinge kommun Solna den För NCC Boende AB... Charlotta Thureson Giberg ( ) Mark- och exploateringschef... Gustav Hector ( ) Exploateringsingenjör Dnr: KS-2014/1038.210

7 (7) Huddinge den För Huge Fastigheter AB Solna den För NCC AB.. ( ) ( ).. ( ) ( ) Dnr: KS-2014/1038.210

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 maj 2016 15 Paragraf Diarienummer KS-2016/945.210 Riktlinjer för exploateringsavtal (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinjer för exploateringsavtal antas. 2. Riktlinjer för exploateringsavtal ersätter, tillsammans med riktlinjer för markanvisningar (KS-2016/946), riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge. Sammanfattning Enligt gällande lagstiftning (2014:900) ska en kommun, som avser att teckna exploateringsavtal för genomförande av en detaljplan, upprätta riktlinjer för detta förfarande. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för genomförandet av en detaljplan som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå ett sådant avtal med kommunen. Riktlinjerna är vägledande och är inte bindande, vare sig för kommunen själv eller för de byggherrar som kommunen avser ingå avtal med. Förslag till riktlinjer har tagits fram och utgår från rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Särskilt för Huddinge kommun så redovisar riktlinjerna kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för kommunal verksamhet samt hur kommunen avser att arbeta med ekologisk och social hållbarhet. Riktlinjerna ska skapa transparens av kommunens arbete med exploateringsavtal och kan möjliggöra för att fler byggbolag kan etablera sig i Huddinge. Riktlinjerna bör också kunna bidra till en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess då vissa grundläggande principer fastställs och utgör en förutsättning i kommunens samhällsbyggnadsprojekt. Överläggning Emil Högberg (S) yrkar bifall till S, MP och V:s gemensamma förslag enligt bilaga 15:1. I övrigt yttrar sig Christian Ottosson (C), Malin Danielsson (L), Tomas Henriksson (S) och Daniel Dronjak (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Propositioner Ordförande ställer proposition om bifall till förvaltningens förslag mot Emil Högbergs (S) yrkande om bifall till S, MP, V:s gemensamma förslag enligt bilaga 15:1 och finner därvid att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Votering begärs och verkställs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja för bifall till förvaltningens förslag Nej för bifall till S, MP, V:s förslag Vid verkställt upprop röstar följande ledamöter för Ja-propositionen: Daniel Dronjak (M), Malin Danielsson (L), Jelena Drenjanin (M), Karl Henriksson (KD), Leif Dyrvall (DP), Christian Ottosson (C), Lars Björkman (HP) och Arnold Boström (SD). Följande ledamöter röstar för Nej-propositionen: Emil Högberg (S), Sara Heelge Vikmång (S), Rikard Lingström (S), Ann-Marie Högberg (S), Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V). Reservationer Emil Högberg (S), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag enligt bilaga 15:1. Beslutet delges Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Socialnämnden Tillsynsnämnden Äldreomsorgsnämnden Huge Fastigheter AB

'. - - So-c:ic:~dernokr\1h.-rr a Huddinge kommun Kommunstyrelsen 2016-05-25 FÖRSLAG Ärende 15: Riktlinjer för exploateringsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige l. Riktlinjer för exploateringsavtal antas med nedanstående förändring. 2. Riktlinjer för exploateringsavtal ersätter, tillsammans med riktlinjer för markanvisningar (KS-2016/946}, riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge. Fet stil=tillägg 4 Kostnader och andra krav 4.1 Grundläggande principer för fördelning av kostnader Kommunen får enligt lag ta ut vissa kostnader i ett exploateringsavtal, exempelvis för gator, vägar och andra al lmänna platser. Åtagandena ska vara nödvändiga för att genomföra detaljplanen och ska stå i rimligt förhållande till nyttan för byggherren och fastighetsägaren. 1 exploateringsavtal regleras byggherrens och fastighetsägarens kostnadsansvar enligt vad som sägs nedan. Ansvaret ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. l bostadsprojekt ska kommunen motsatsvis inte ålägga exploatörerna att bekosta åtgärder som inte beror direkt på projektet för att inte bidra till att driva upp boendekostnaderna. Bakgrund Vi sidan av det för låga bostadsbyggande generellt finns ett särskilt problem med att boendekostnaderna i nyproducerade bostäder är mycket höga. Det är ett stort samhällsproblem eftersom många av de som efterfrågar en bostad är låg- och medelinkomsttagare. För att komma tillrätta med det här problemet måste mycket förändras, det mesta sådant som ligger utanför kommunens kontroll. Det är dock viktigt att kommunen gör vad vi kan för att inte driva upp boendekostnaderna eller i värsta fall helt omöjliggöra ett bostadsprojekt genom att lägga sådana kostnader för allmänna anläggningar på bostadsprojekten som egentligen inte beror på de tillkommande bostäderna. Det är rimligt att en sådan hållning stadsfästs i dessa riktlinjer.

l den del som handlar om att bidra t ill kommunal medfinansiering av sådan infrastruktur som staten och/eller lan dstinget ansvarar för framgår att sådana kostnader kan falla på exploatörerna. l de fallen är det också viktigt att det finns en tydlig korrelation mellan bidraget och den nytta som infrastruktursatsningen bidrar t ill. För Socialdemokraterna För Miljöpartiet För Vänsterpartiet,. autta Emil Hågberg Marica Lindblad

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-28 KS-2016/945.210 1 (3) HANDLÄGGARE Gustav Hector Gustav.Hector@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för exploateringsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinjer för exploateringsavtal antas. 2. Riktlinjer för exploateringsavtal ersätter, tillsammans med riktlinjer för markanvisningar (KS-2016/946), riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge. Sammanfattning Enligt gällande lagstiftning (2014:900) ska en kommun, som avser att teckna exploateringsavtal för genomförande av en detaljplan, upprätta riktlinjer för detta förfarande. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för genomförandet av en detaljplan som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå ett sådant avtal med kommunen. Riktlinjerna är vägledande och är inte bindande, vare sig för kommunen själv eller för de byggherrar som kommunen avser ingå avtal med. Förslag till riktlinjer har tagits fram och utgår från rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Särskilt för Huddinge kommun så redovisar riktlinjerna kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för kommunal verksamhet samt hur kommunen avser att arbeta med ekologisk och social hållbarhet. Riktlinjerna ska skapa transparens av kommunens arbete med exploateringsavtal och kan möjliggöra för att fler byggbolag kan etablera sig i Huddinge. Riktlinjerna bör också kunna bidra till en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess då vissa grundläggande principer fastställs och utgör en förutsättning i kommunens samhällsbyggnadsprojekt. Beskrivning av ärendet Enligt gällande lagstiftning (2014:900) ska en kommun, som avser att teckna exploateringsavtal för genomförande av en detaljplan, upprätta riktlinjer för detta förfarande. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för genomförandet av en detaljplan som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå ett sådant avtal med kommunen. Riktlinjerna är POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-28 KS-2016/945.210 2 (3) vägledande och är inte bindande, vare sig för kommunen själv eller för de byggherrar som kommunen avser ingå avtal med. Kommunen får om det föreligger skäl i det enskilda fallet, frångå riktlinjerna när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan. Riktlinjer för exploateringsavtal gäller för samhällsbyggnadsprojekt som påbörjas från och med att riktlinjerna är antagna av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. Projekt som påbörjats innan ska fullföljas efter däri fattade beslut och avtal. Syftet med riktlinjerna är att öka transparansen vid kommunens förfarande vid upprättande av exploateringsavtal. Riktlinjerna riktar sig i första hand till exploatörer och byggherrar. Parallellt med dessa riktlinjer har riktlinjer för markanvisningar tagits fram som då gäller i huvudsak när kommunen är markägare. Tillsammans så ersätter dessa två riktlinjer kommunens gällande riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge. Utgångspunkter vid framtagandet av riktlinjerna Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i cirkulär 14:46 utkommit med rekommendationer för vad riktlinjerna ska innehålla. Rekommendationerna bygger på propositionen till lagstiftningen (2014:900 och 2014:899) och föreslår skrivningar och innehåll. Med grund i detta har kommunens riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisningar tagits fram. Generellt för riktlinjerna är att de ska redovisa principer för kostnadsfördelning vid planläggning och vid utbyggnad av allmän plats och VA. De ska också redovisa kommunens mål- och policydokument som byggherrar förväntas följa samt kommunens tidsmässiga och formella beredning av avtalen. Vidare i riktlinjerna ska beskrivas vissa krav som alltid är aktuella såsom utformning och standard på allmän plats, kostnader för skyddsåtgärder (buller mm), ekonomisk säkerhet och gestaltningsprinciper. Särskilt för Huddinge kommun så redovisar riktlinjerna kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för kommunal verksamhet samt hur kommunen avser att arbeta med ekologisk och social hållbarhet. Vid val av vilka projekt som kommunen ska arbeta med ska också vikt läggas vid ekonomisk hållbarhet. Internt arbete En intern arbetsgrupp på kommunstyrelsens förvaltning har arbetat med att ta fram dessa riktlinjer och även med kommunens avtalsmallar för exploatering och markanvisning. I arbetet har avtalsmallarna, SKL:s cirkulär, den gällande

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-28 KS-2016/945.210 3 (3) riktlinjen för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark varit en del av grunden till riktlinjerna, men arbetsgruppen har även tagit del av andra kommuners riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisningar. Förslaget har även hanterats genom en intern remissrunda. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att de upprättade förslagen till riktlinjer för exploateringsavtal är i linje med den nu gällande lagstiftningen och uppfyller de krav som däri uppställs. Riktlinjerna kommer också att ge förutsättningar för att skapa transparens av kommunens arbete med exploateringsavtal och kan möjliggöra för att fler byggbolag kan etablera sig i Huddinge och därmed öka konkurrensen bland byggbolagen. Riktlinjerna bör också kunna bidra till en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess då vissa grundläggande principer fastställs och utgör en förutsättning i kommunens samhällsbyggnadsprojekt. Förvaltningen föreslår att riktlinjerna antas. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Bilagor Bilaga 1 Riktlinjer för exploateringsavtal Beslutet delges Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Socialnämnden Tillsynsnämnden Äldreomsorgsnämnden Huge Fastigheter AB Gustav Hector Exploateringsingenjör

KS-2016/945 Riktlinjer för exploateringsavtal Godkända av kommunfullmäktige den XX juni 2016 HANDLÄGGARE Gustav Hector Kommunstyrelsens förvaltning Mark- och exploateringssektionen 08-535 366 00, gustav.hector@huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Mark- och exploateringssektionen 28 april 2016

Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte 3 1.2 Vad är ett exploateringsavtal? 3 1.3 Kommunens mål för samhällsutvecklingen 3 1.4 Utgångspunkter för exploateringsavtal 3 2 Initiering och handläggning 4 2.1 Initiering av exploatering av mark 4 2.2 Tidsmässig och formell beredning 4 3 Exploatering 5 3.1 Avtalsförhållanden 5 3.2 Vad regleras i intentionsavtal 5 3.3 Vad regleras i planavtal 5 3.4 Vad regleras i exploateringsavtal 6 3.5 När ska intentionsavtal och exploateringsavtal ingås 6 4 Kostnader och andra krav 6 4.1 Grundläggande principer för fördelning av kostnader 6 4.2 Kommunens krav på utformning och standard på gator, vägar och annan allmän platsmark. 7 4.3 Kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för vård, utbildning eller omsorg 7 4.4 Kommunens avsikt att utarbeta gestaltningsprogram som kopplas till plangenomförandet i exploateringsavtalet 7 4.5 Åtaganden vad gäller markföroreningar samt skydds- och säkerhetsåtgärder 8 4.6 Säkerhet 8 4.7 Marköverlåtelse och ersättning för allmän plats 8 4.8 Ekologisk och social hållbarhet 8 ARBETSGRUPP Per-Erik Björkbacka Maud Enquist Gustav Hector Gunilla Sundström Charlotta Thureson-Giberg

1 Bakgrund 1.1 Syfte Enligt gällande lagstiftning (2014:900) ska en kommun, som avser att teckna exploateringsavtal för genomförande av en detaljplan, upprätta riktlinjer för detta förfarande. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för genomförandet av en detaljplan som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå ett sådant avtal med kommunen. Riktlinjerna är vägledande och är inte bindande, vare sig för kommunen själv eller för de byggherrar som kommunen avser ingå avtal med. Kommunen får om det föreligger skäl i det enskilda fallet, frångå riktlinjerna när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan. Riktlinjer för exploateringsavtal gäller för samhällsbyggnadsprojekt som påbörjas från och med att dessa riktlinjer är antagna av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. Projekt som påbörjats innan ska fullföljas efter däri fattade beslut och avtal. 1.2 Vad är ett exploateringsavtal? Exploateringsavtal definieras i plan- och bygglagen (PBL) som ett avtal som rör genomförande av en detaljplan avseende mark som inte ägs av kommunen. I de fall kommunen helt äger marken är dessa riktlinjer inte tillämpliga, utan regleras i kommunens Riktlinjer för markanvisningar KS-2016/946 2016-06-XX. 1.3 Kommunens mål för samhällsutvecklingen Kommunen har det yttersta ansvaret för bebyggelseutvecklingen och den fysiska samhällsplaneringen. Kommunen har också ansvar för bostadsförsörjningen och att säkerställa allmänna intressen. Genom plan- och bygglagen, PBL, har kommunen ett starkt styrmedel över markanvändningen men är också beroende av markägare för att kunna genomföra utvecklingen. Utvecklingen ska utgå från kommunens långsiktiga mål för samhällsutvecklingen i enlighet med kommunens översiktsplan. Hållbar utveckling genom levande stadsmiljöer med funktionsblandning och förtätning i goda kollektivtrafiklägen Prioritering av gång- cykel- och kollektivtrafik Hög förtätning i de regionala stadskärnorna och de lokala centrumen Förtätning och exploatering utmed kollektivtrafikens stamnät Attraktiva parker och mötesplatser Stärkt sammanhållning, stärkta samband mellan områden Varierat bostadsutbud i alla områden Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn 1.4 Utgångspunkter för exploateringsavtal Tillsammans med det politiskt beslutade mål- och budgetdokumentet berörs samhällsbyggandet av strategiska dokument, planer, program, riktlinjer som ofta 3

är beslutade av politiska organ. Dessa handlingar ska vara vägledande vid upprättande av detaljplan och exploateringsavtal. Dokumenten berör bland annat frågor om bostadsförsörjning och näringsliv, trafik, övrig teknisk försörjning, natur och kultur, avfallshantering, mätningstekniska arbeten, störningar vid byggarbetsplatser och nyttjande av kommunens fastigheter och/eller allmän plats. När det gäller mark- och vattenanvändningen i kommunen har kommunens översiktsplan en särskild vikt. Vägledande dokument finns på kommunen hemsida. 2 Initiering och handläggning 2.1 Initiering av exploatering av mark Den som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs kan skriftligen begära detta hos kommunen. Begäran ska innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs. Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning. Kommunen är, vid begäran om planbesked, skyldig att lämna ett sådant besked positivt eller negativt inom fyra månader. När önskemål framförs om olika bebyggelse- och anläggningsprojekt bedöms dessa i förhållande till de mål, dokument, planer och inriktning i övrigt som kommunen har för bebyggelseutveckling. Vidare bedöms projektets angelägenhet i förhållande till andra projekt, föreliggande behov och resurser för planering och utbyggnad. Detta sker i plan för samhällsbyggnadsprojekt som upprättas regelbundet för de närmast kommande tre åren eller i ett planbesked. 2.2 Tidsmässig och formell beredning Kommunens plan för samhällsbyggnadsprojekt anger preliminär tidplan för projektets start. Innan detaljplanearbetet startar tecknas ett intentionsavtal med kommunen där preliminär tidplan för detaljplan och vidare arbete med projektet anges. Avtalet reglerar även principerna för kostnadsfördelning för utbyggnad av allmänna anläggningar till följd av exploateringen. Vidare ska även ett planavtal tecknas med kommunen vilket reglerar kostnader för detaljplanearbetet. Vid detaljplanens antagande ska exploateringsavtal tecknas med kommunen, däri anges preliminär tidplan för utbyggnation av aktuellt område och övriga angelägna arbeten. Kommunfullmäktige beslutar om intentionsavtal och exploateringsavtal och antar detaljplaner, i vissa särskilda fall antar natur- och byggnadsnämnden detaljplaner. Kommunstyrelsen, och i vissa särskilda fall natur- och byggnadsnämnden, beslutar om planbesked genom delegation. Planavtal tecknas med kommunens planmyndighet, kommunstyrelsens förvaltnings plansektion genom delegation. Projekt som avbryts till följd av beslut under detaljplaneprocessen ger ej rätt till ersättning eller nytt planarbete som kompensation. Avtal, intentionsavtal eller exploateringsavtal, som är tecknade med kommunen får inte utan kommunens 4

medgivande överlåtas på annan part, detta gäller även part inom samma eller närliggande koncern. 3 Exploatering 3.1 Avtalsförhållanden Exploateringsavtal tecknas senast i samband med att en detaljplan antas. Ett exploateringsavtal föregås alltid av ett intentionsavtal. Intentionsavtalets syfte är att avtala om förutsättningar för vidare arbeten och tecknande av exploateringsavtalet. Intentionsavtalet behandlar även vad som ska ingå i exploateringsavtalet. För alla arbeten som rör upprättande av en detaljplan ska även ett planavtal tecknas med kommunen planmyndighet där kostnader för framtagandet av detaljplanen regleras. Enskild mark Kommunägd mark Intentionsavtal Markanvisningsavtal Exploateringsavtal Mark- och genomförandeavtal 3.2 Vad regleras i intentionsavtal Intentionsavtalet är ett föravtal till exploateringsavtalet och ska tecknas innan planarbetet påbörjas och ska ersättas med ett exploateringsavtal i samband med att detaljplanen vinner laga kraft. Innehållet i avtalet varierar utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för varje område. I huvudsak regleras förutsättningar för områdets exploatering, kommunala krav, principer för utbyggnad av allmänna anläggningar till följd av exploateringen och vissa genomförandefrågor. Ett intentionsavtal är tidsbegränsat från det att kommunfullmäktige beslutat att godkänna intentionsavtalet mellan kommunen och byggherren. Om ett bindande exploateringsavtal inte träffas inom tidsbegränsningen upphör intentionsavtalet att gälla och kommunens åtagande att planlägga området upphör att gälla. Förlängning av intentionsavtal kan medges. En förutsättning för förlängning är att byggherren aktivt drivit projektet och förseningen inte beror på byggherren. Intentionsavtalet får inte överlåtas på annan part utan kommunens skriftliga medgivande. 3.3 Vad regleras i planavtal Planavtalet reglerar kommunens åtagande att upprätta en detaljplan samt byggherrens och/eller fastighetsägarens skyldigheter att bekosta kommunens arbete (handläggningstid), samt de utredningar, tekniska eller ekonomiska, som 5

behövs för upprättandet av detaljplanen och eller program. För kommunens arbete med detaljplanen debiteras nedlagd tid enligt kommunens gällande plan- och bygglovtaxa. Byggherren eller fastighetsägaren har rätt att avbryta uppdraget men är alltid skyldig att ersätta kommunen för nedlagd tid och övriga kostnader, detta gäller även om uppdraget inte kan slutföras eller genomföras av andra skäl. Byggherren bekostar detaljplanearbetet samt står för all ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet. Planavtal ska tecknas med kommunen, byggherren förbinder sig att stå för kostnaden för planarbetet och nödvändiga utredningar. Projektering i samband med planarbetet ska ske i samråd med kommunen. Projekt som avbryts till följd av beslut under planprocessen ger inte rätt till ersättning eller ny markanvisning som kompensation. 3.4 Vad regleras i exploateringsavtal Exploateringsavtalet syftar till att reglera detaljplanens genomförande. Det ligger i avtalets natur att beroende på förutsättningar variera i innehåll och utformning. I huvudsak regleras kostnader för att genomföra utbyggnad i enlighet med detaljplanen, marköverlåtelser och vissa administrativa åtgärder, såsom fastighetsbildning. Vidare detaljregleras många av de frågor som tidigare hanterats i intentionsavtalet. Ett exploateringsavtal ska tecknas senast i samband med att detaljplanen antas av kommunen och är villkorat utav att detaljplanen vinner laga kraft. En detaljplan kommer alltså inte att antas utan att ett undertecknat exploateringsavtal finns framtaget. Exploateringsavtalet får inte överlåtas på annan part utan kommunens skriftliga medgivande. 3.5 När ska intentionsavtal och exploateringsavtal ingås Intentions- och exploateringsavtal avses alltid att ingås där arbetet med detaljplanen omfattar områden med allmän plats men även i stora exploateringar utan allmän plats där genomförandefrågor behöver regleras. Kommunens huvudregel är att det alltid är kommunen som är huvudman för allmän plats. I de undantagsfall där huvudmannen för allmän plats är enskild kan exploateringsavtal vanligtvis avvaras. 4 Kostnader och andra krav 4.1 Grundläggande principer för fördelning av kostnader Kommunen får enligt lag ta ut vissa kostnader i ett exploateringsavtal, exempelvis för gator, vägar och andra allmänna platser. Åtagandena ska vara nödvändiga för att genomföra detaljplanen och ska stå i rimligt förhållande till nyttan för byggherren och fastighetsägaren. I exploateringsavtal regleras byggherrens och fastighetsägarens kostnadsansvar enligt vad som sägs nedan. Ansvaret ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. Samtliga kostnader för upprättande av detaljplan ska finansieras av de byggherrarer eller fastighetsägare som har nytta av detaljplanen. För detta 6

upprättas särskilda planavtal med kommunens planmyndighet. Planavtal tecknas innan arbetet med detaljplanen påbörjas. Kommunen avser att ålägga byggherrarna eller fastighetsägarna att bekosta eller vidta åtgärder för anläggande av gator och andra allmänna platser samt andra åtgärder som är nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Sådana åtgärder kan inbegripa anläggningar och områden utanför detaljplaneområdet samt sådant som redan har utförts eller avses att utföras i framtiden, i en så kallad etappvis utbyggnad. Åtgärderna kan även innefatta kommunal medfinansiering av regional och statlig infrastruktur. Detta gäller för samtliga områden som omfattas av detaljplaneprogram samt nedanstående områden: Kungens Kurva Flemingsberg Centrala Huddinge Segeltorp Stockholm Vatten VA AB är huvudman för kommunens vatten- och avloppsförsörjning inom dess verksamhetsområde. Kostnader för anläggande av vatten- och avlopp tar Stockholm Vatten VA AB ut genom särskild taxa. 4.2 Kommunens krav på utformning och standard på gator, vägar och annan allmän platsmark. Utformning av allmän plats bestäms under planarbetet beroende på vad exploateringen kräver. Vägar och gators utformning och standard bestäms utifrån vilka trafikflöden (fordon, cykel, gång och kollektivtrafik) som kan förväntas efter exploateringen. Andra allmänna platser såsom parkområden mm bestäms utifrån områdets karaktär och särskilda behov. För den faktiska utformningen av gatuutrymmen hänvisas till kommunens handbok för gata. 4.3 Kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för vård, utbildning eller omsorg På kommunens begäran ska byggherren upplåta bostäder eller lokaler som kommunen behöver för vård, utbildning eller omsorg. Upplåtelse eller överlåtelse av nämnda bostäder och lokaler ska ske på marknadsmässiga villkor. 4.4 Kommunens avsikt att utarbeta gestaltningsprogram som kopplas till plangenomförandet i exploateringsavtalet Genom ingåendet av ett intentionsavtal ska parterna reglera frågan om ett gestaltningsprogram ska upprättas och av vem. Gestaltningsprogrammet ska utgöra ett för kommunen och byggherren eller fastighetsägaren gemensamt underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av anläggningar inom området. Byggherren eller fastighetsägaren ska stå för kostnaden för att ta fram programmet. Byggherren och fastighetsägarna ska i exploateringsavtalet förbinda sig att följa gestaltningsprogrammet vid projektering, upphandling och utförande av anläggningar inom detaljplaneområdet. 7

4.5 Åtaganden vad gäller markföroreningar samt skydds- och säkerhetsåtgärder Om det behövs ska byggherren bekosta de åtgärder som kan vara nödvändiga för att säkerställa skydd mot störningar eller skydd av särskilt värdefulla områden. Åtagandena ska vara nödvändiga för genomförandet av detaljplanen. Exempel kan vara bullerdämpade åtgärder, sanering eller arkeologiska utredningar. 4.6 Säkerhet För att säkerställa genomförandet av detaljplanen kommer kommunen att kräva säkerhet dels för kostnaden för allmänna platser och anläggningar och dels för de viten som kan bli aktuella i exploateringsavtalet. Godtagbara säkerheter kan till exempel vara bankgaranti, moderbolagsborgen eller pantbrev. 4.7 Marköverlåtelse och ersättning för allmän plats Då kommunen är huvudman för allmän plats ska den mark som lagts ut för allmän plats överlåtas till kommunen. Kommunen ska som huvudregel erlägga ersättning för allmän platsmark som överlåtes till kommunen i enlighet med Expropriationslagen (ExL). Ersättningen och övriga kostnader i samband med förvärvet kommer sedan ingå som en del i de kostnader för allmänna anläggningar som tas ut av samtliga fastighetsägare, som har nytta av planen, inom planområdet. Den mark som ska överlåtas till kommunen, allmän platsmark, kan överlåtas genom ett köp enligt Jordabalken (JB) eller en fastighetsreglering enligt Fastighetsbildningslagen (FBL). Kommunen ansöker om och bekostar eventuell fastighetsbildning eller lagfartsåtgärder. Markens skick, eventuella markföroreningar och formen i övrigt för överlåtelsen hanteras i exploateringsavtalet och är en del av avtalet. 4.8 Ekologisk och social hållbarhet Ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Socialt hållbar utveckling är avgörande för det demokratiska samhället och nödvändig ur det samhällsekonomiska perspektivet. Kommunen arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor och har i avtalen tagit med ekologisk och social hållbarhet för att synliggöra samhällsbyggnadsprojektens miljöpåverkan och sociala påverkan och uppmuntra byggherren och fastighetsägaren till ett ekologiskt och socialt hållbart byggande och förvaltande. 8

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 maj 2016 16 Paragraf Diarienummer KS-2016/946.210 Riktlinjer för markanvisningar (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinjer för markanvisningar antas. 2. Riktlinjer för markanvisningar ersätter, tillsammans med riktlinjer för exploateringsavtal (KS-2016/945), riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge. Sammanfattning Enligt gällande lagstiftning, lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, ska en kommun, som avser att teckna markanvisningsavtal upprätta riktlinjer för detta förfarande. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Riktlinjerna ska vara klargörande rörande kommunens krav på byggherrar och vilka förutsättningar som gäller för försäljning eller upplåtelse av kommunägd mark. Riktlinjerna är vägledande och är inte bindande, vare sig för kommunen själv eller för de byggherrar som kommunen avser ingå avtal med. Förslag till riktlinjer har tagits fram och utgår från rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Särskilt för Huddinge kommun så redovisar riktlinjerna kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för kommunal verksamhet samt hur kommunen avser att arbeta med ekologisk och social hållbarhet. I riktlinjer för markanvisningar ska det även framgå vad som gäller avseende byggnadsskyldighet och återgångsvillkor i avtal. Riktlinjerna ska skapa transparens av kommunens arbete med markanvisningar och kan möjliggöra för att fler byggbolag kan etablera sig i Huddinge. Riktlinjerna bör också kunna bidra till en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess då vissa grundläggande principer fastställs och utgör en förutsättning i kommunens samhällsbyggnadsprojekt. Överläggning Emil Högberg (S), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) yrkar bifall till gemensamt förslag enligt bilaga 16:1. I övrigt yttrar sig Daniel Dronjak (M).

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer proposition om bifall till förvaltningens förslag mot Emil Högbergs (S) m.fl. yrkande om bifall till tilläggsförslag enligt bilaga 16:1, och finner därvid att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Reservationer Emil Högberg (S), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag enligt bilaga 16:1. Beslutet delges Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Socialnämnden Tillsynsnämnden Äldreomsorgsnämnden Huge Fastigheter AB

' ' S?ci.J 1 d~rnol:r ~t.r r <l Huddinge kommun Kommunstyrelsen 2016-05-25.. FORSLAG Ärende 16: Riktlinjer för markanvisningar Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinjer för markanvisningar antas med nedanst ående förändring. 2. Riktlinjer för markanvisningar ersätter, tillsa mmans med riktlinjer för exploat eringsavtal (KS-2016/945), riktlinjer för upplåt else och försäljning av kommunägd mark i Huddinge. Fet stil=tillägg 4.1 st.3 Kommunen avser att ålägga byggherrarn a eller f ast ighet sägarna att bekost a eller vidta åtgärder för anläggande av gator och andra allmänna plat ser samt andra åtgärd er som är nödvä ndiga för att detaljplanen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. l bostadsprojekt ska kommunen motsatsvis inte ålägga exploatörerna att bekosta åtgärder som inte beror direkt på projektet för att inte bidra till att driva upp boendekostnaderna. Bakgrund Vi sidan av det för låga bost adsbygga nde generellt finns ett särskilt problem m ed att boendekostnaderna i nyproducerad e bost äder är mycket höga. Det är ett st ort sa mhällsproblem efterso m många av de som efterfråga r en bost ad är låg- och medelinko msttaga re. För att komma tillrätta med det här problemet måst e mycket förändras, det mest a så dant so m ligger utanför kommunens kontroll. Det är dock viktigt att kommunen gör vad vi ka n för att inte driva upp boendekostnadern a eller i vä rst a fall helt omöjliggöra ett bost adsprojekt genom att lägga sådana kostnader för allmänna anläggningar på bostadsprojekten som egentligen inte beror på de t illkommande bost ädern a. Det är rimligt att en sådan hållning stadsfäst s i dessa riktlinjer. l den del som handlar om att bidra till kommunal medfinansiering av så dan infrastruktur som st at en och/eller landstinget ansvarar för framgå r att sådana kostnader kan falla på exploatö-

l rerna. l de fallen är det också viktigt att det finns en tydlig korrelation mellan bidraget och den nytta som infrastruktursatsningen bidrar till. För Socialdemokraterna För Miljöpartiet För Vänsterpartiet ttcu 're. 't,~jtt().?r Emil Högberg Marica Lindblad

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-28 KS-2016/946.210 1 (4) HANDLÄGGARE Hector, Gustav Gustav.Hector@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för markanvisningar Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinjer för markanvisningar antas. 2. Riktlinjer för markanvisningar ersätter, tillsammans med riktlinjer för exploateringsavtal (KS-2016/945), riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge. Sammanfattning Enligt gällande lagstiftning, lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, ska en kommun, som avser att teckna markanvisningsavtal upprätta riktlinjer för detta förfarande. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Riktlinjerna ska vara klargörande rörande kommunens krav på byggherrar och vilka förutsättningar som gäller för försäljning eller upplåtelse av kommunägd mark. Riktlinjerna är vägledande och är inte bindande, vare sig för kommunen själv eller för de byggherrar som kommunen avser ingå avtal med. Förslag till riktlinjer har tagits fram och utgår från rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Särskilt för Huddinge kommun så redovisar riktlinjerna kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för kommunal verksamhet samt hur kommunen avser att arbeta med ekologisk och social hållbarhet. I riktlinjer för markanvisningar ska det även framgå vad som gäller avseende byggnadsskyldighet och återgångsvillkor i avtal. Riktlinjerna ska skapa transparens av kommunens arbete med markanvisningar och kan möjliggöra för att fler byggbolag kan etablera sig i Huddinge. Riktlinjerna bör också kunna bidra till en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess då vissa grundläggande principer fastställs och utgör en förutsättning i kommunens samhällsbyggnadsprojekt. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-28 KS-2016/946.210 2 (4) Beskrivning av ärendet Enligt gällande lagstiftning, lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, ska en kommun, som avser att teckna markanvisningsavtal upprätta riktlinjer för detta förfarande. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Riktlinjerna ska vara klargörande rörande kommunens krav på byggherrar och vilka förutsättningar som gäller för försäljning eller upplåtelse av kommunägd mark. Kommunen får om det föreligger skäl i det enskilda fallet, frångå riktlinjerna när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan. Riktlinjer för markanvisningar gäller för samhällsbyggnadsprojekt som påbörjas från och med att riktlinjerna är antagna av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. Projekt som påbörjats innan ska fullföljas efter däri fattade beslut och avtal. Syftet med riktlinjerna är att öka transparansen vid kommunens förfarande med markanvisningar. Riktlinjerna riktar sig i första hand till exploatörer och byggherrar. Parallellt med dessa riktlinjer har riktlinjer för exploateringsavtal tagits fram som då gäller i huvudsak när kommunen inte är markägare. Tillsammans så ersätter dessa två riktlinjer kommunens gällande riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge. Utgångspunkter vid framtagandet av riktlinjerna Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i cirkulär 14:46 utkommit med rekommendationer för vad riktlinjerna ska innehålla. Rekommendationerna bygger på propositionen till lagstiftningen (2014:900 och 2014:899) och föreslår skrivningar och innehåll. Med grund i detta har kommunens riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisningar tagits fram. Generellt för riktlinjerna är att de ska redovisa principer för kostnadsfördelning vid planläggning och vid utbyggnad av allmän plats och VA. De ska också redovisa kommunens mål- och policydokument som byggherrar förväntas följa samt kommunens tidsmässiga och formella beredning av avtalen. Vidare i riktlinjerna ska beskrivas vissa krav som alltid är aktuella såsom utformning och standard på allmän plats, kostnader för skyddsåtgärder (buller mm), ekonomisk säkerhet och gestaltningsprinciper. Särskilt för Huddinge kommun så redovisar riktlinjerna kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för kommunal verksamhet samt hur kommunen avser att arbeta med ekologisk och social hållbarhet. Vid val av

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-28 KS-2016/946.210 3 (4) vilka projekt som kommunen ska arbeta med ska också vikt läggas vid ekonomisk hållbarhet. I riktlinjer för markanvisningar ska det även framgå vad som gäller avseende byggnadsskyldighet och återgångsvillkor i avtal. Markanvisningar Vad gäller riktlinjer för markanvisningar så ställs särskilda krav på att de ska redovisa kommunens arbete och tilldelning. Det innebär att principer ska redovisas för hur länge en markanvisning är gällande, om kommunen kan återta en markanvisning och kostnadsfördelning om projektet inte blir av. Riktlinjerna ska också nämna något om kommunens bedömningskriterier vid utvärdering, om kommunen tillämpar oberoende expertvärdering och hur arbetet med öppna anbudsförfaranden och anbudstävlingar ser ut. Riktlinjerna ger också möjlighet för dialoger med marknaden i tidiga skeden då riktlinjerna inte begränsar när under samhällsbyggnadsprocessen en markanvisning kan ske. Internt arbete En intern arbetsgrupp på kommunstyrelsens förvaltning har arbetat med att ta fram dessa riktlinjer och även med kommunens avtalsmallar för exploatering och markanvisning. I arbetet har avtalsmallarna, SKL:s cirkulär, den gällande riktlinjen för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark varit en del av grunden till riktlinjerna, men arbetsgruppen har även tagit del av andra kommuners riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisningar. Förslaget har även hanterats genom en intern remissrunda. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att de upprättade förslagen till riktlinjer för markanvisningar går i linje med den nu gällande lagstiftningen och uppfyller de krav som däri uppställs. Riktlinjerna kommer också att ge förutsättningar för att skapa transparens av kommunens arbete med markanvisningar och kan möjliggöra för att fler byggbolag kan etablera sig i Huddinge och därmed öka konkurrensen bland byggbolagen. Riktlinjerna bör också kunna bidra till en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess då vissa grundläggande principer fastställs och utgör en förutsättning i kommunens samhällsbyggnadsprojekt. Förvaltningen föreslår att riktlinjerna antas. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-28 KS-2016/946.210 4 (4) Bilagor Bilaga 1 Riktlinjer för markanvisningar Beslutet delges Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Socialnämnden Tillsynsnämnden Äldreomsorgsnämnden Huge Fastigheter AB Gustav Hector Exploateringsingenjör

KS-2016/946 Riktlinjer för markanvisningar Godkända av kommunfullmäktige den XX juni 2016 HANDLÄGGARE Gustav Hector Kommunstyrelsens förvaltning Mark- och exploateringssektionen 08-535 366 00, gustav.hector@huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Mark- och exploateringssektionen 28 april 2016

Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte 3 1.2 Vad är en markanvisning? 3 1.3 Kommunens mål för samhällsutvecklingen 4 1.4 Utgångspunkter för markanvisningar 4 2 Initiering och val av metod för tilldelning 4 2.1 Initiering och handläggning av markanvisningar 4 2.2 Tidsmässig och formell beredning 5 2.3 Val av metod för markanvisning 5 2.3.1 Överlåtelse eller tomträtt 5 2.3.2 Principer för markprissättning 6 2.3.3 Val av byggherre 6 2.3.4 Tilldelning 6 3 Markanvisning 8 3.1 Avtalsförhållanden 8 3.2 Vad regleras i markanvisningsavtal 8 3.3 Vad regleras i planavtal 8 3.4 Vad regleras i mark- och genomförandeavtal 9 3.5 När ska markanvisningsavtal och mark- och genomförandeavtal ingås 9 4 Kostnader och andra krav 9 4.1 Grundläggande principer för fördelning av kostnader 9 4.2 Kommunens krav på utformning och standard på gator, vägar och annan allmän platsmark. 10 4.3 Kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för vård, utbildning eller omsorg 10 4.4 Kommunens avsikt att utarbeta gestaltningsprogram som kopplas till plangenomförandet i mark- och genomförandeavtalet 10 4.5 Åtaganden vad gäller markföroreningar samt skydds- och säkerhetsåtgärder 11 4.6 Säkerhet 11 4.7 Byggnadsskyldighet och återgångsvillkor 11 4.8 Ekologisk och social hållbarhet 11 ARBETSGRUPP Per-Erik Björkbacka Maud Enquist Gustav Hector Gunilla Sundström Charlotta Thureson-Giberg

1 Bakgrund 1.1 Syfte Enligt gällande lagstiftning, lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, ska en kommun, som avser att teckna markanvisningsavtal upprätta riktlinjer för detta förfarande. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Riktlinjerna ska vara klargörande rörande kommunens krav på byggherrar och vilka förutsättningar som gäller för försäljning eller upplåtelse av kommunägd mark. Riktlinjerna är vägledande och är inte bindande, vare sig för kommunen själv eller för de byggherrar eller fastighetsägare som kommunen avser ingå avtal med. Riktlinjerna omfattar inte försäljning av villatomter för enskilt byggande. Kommunen har inte någon tomtkö, enstaka villatomter säljs via mäklare på öppna marknaden. Kommunen får om det föreligger skäl i det enskilda fallet, frångå riktlinjerna när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan. Riktlinjer för markanvisningar gäller för samhällsbyggnadsprojekt som påbörjas från och med att dessa riktlinjer är antagna av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. Projekt som påbörjats innan ska fullföljas efter däri fattade beslut och avtal. 1.2 Vad är en markanvisning? Definitionen av markanvisning enligt lagen om riktlinjer för markanvisningar (2014:899) lyder en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande. Kommunfullmäktige fattar beslut om en markanvisning till en byggherre genom att ett upprättat markanvisningsavtal mellan kommunen och byggherren godkänns. Markanvisningsavtalet ger byggherren ensamrätt att förhandla med kommunen om genomförande av ny bebyggelse vilket ger byggherren rimliga förutsättningar att satsa nödvändiga utredningsresurser för t ex projektering, planarbete mm. En markanvisning är dock inte kommunens ställningstagande som planmyndighet i detaljplaneprocessen. I de fall kommunen inte helt äger marken är dessa riktlinjer inte tillämpliga, utan regleras i kommunens Riktlinjer för exploateringsavtal KS-2016/946 2016-06- XX. 3

1.3 Kommunens mål för samhällsutvecklingen Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten och att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Markanvisningar avseende kommunens mark ska utgå från kommunens långsiktiga mål för samhällsutvecklingen, i enlighet med kommunens översiktsplan. Hållbar utveckling genom levande stadsmiljöer med funktionsblandning och förtätning i goda kollektivtrafiklägen Prioritering av gång- cykel- och kollektivtrafik Hög förtätning i de regionala stadskärnorna och de lokala centrumen Förtätning och exploatering utmed kollektivtrafikens stamnät Attraktiva parker och mötesplatser Stärkt sammanhållning, stärkta samband mellan områden Varierat bostadsutbud i alla områden Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn 1.4 Utgångspunkter för markanvisningar Tillsammans med det politiskt beslutade mål och budgetdokumentet berörs samhällsbyggandet av strategiska dokument, planer, program, riktlinjer som ofta är beslutade av politiska organ. Dessa handlingar ska vara vägledande vid upprättande av detaljplan och mark- och genomförandeavtal. Dokumenten berör bland annat frågor om bostadsförsörjning och näringsliv, trafik, natur och kultur, avfallshantering, mätningstekniska arbeten, störningar vid byggarbetsplatser och nyttjande av kommunens fastigheter och/eller allmän plats. När det gäller markoch vattenanvändningen i kommunen har kommunens översiktsplan en särskild vikt. Vägledande dokument finns på kommunen hemsida. 2 Initiering och val av metod för tilldelning 2.1 Initiering och handläggning av markanvisningar Kommunen har en kontinuerlig övergripande planering av samtliga pågående och kommande samhällsbyggnadsprojekt. Planeringen redovisas i kommunens plan för samhällsbyggnadsprojekt som styr vilka projekt kommunen kommer att arbeta med under den kommande treårsperioden. Planen omprövas regelbundet av kommunfullmäktige. De projekt som finns upptagna i den kommer att prövas för planläggning. Kommunen kan initiera en markanvisning antingen för egna behov av verksamhetslokaler för kommunal service eller annat, eller med anledning av kommunens planer för ny bebyggelse eller utveckling av befintlig bebyggelse. Initiativ tas även av intressenter som vill bygga på kommunens mark, i specifikt område eller opreciserat. En byggherre kan även lämna in förslag på bebyggelse. Förslaget ska innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs. Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning. 4

Förfrågningar och kommunens egna initiativ om olika bebyggelse- och anläggningsprojekt bedöms i förhållande till de mål, dokument, planer och inriktning i övrigt som kommunen har för bebyggelseutveckling. Vidare bedöms projektens angelägenhet i förhållande till andra projekt, föreliggande behov och resurser för planering och utbyggnad. Detta sker i ovannämnda plan för samhällsbyggnadsprojekt som upprättas regelbundet för de närmast kommande tre åren. Det är kommunstyrelsen, genom delegation, som ger planuppdrag och kommunfullmäktige beslutar om markanvisningsavtal och försäljning. Rätt att fatta markförsäljningsbeslut har också inom beloppsramar delegerats till tjänsteman. På kommunens hemsida annonseras vart man vänder sig i olika frågor, pågående markanvisningstävlingar, samt anmälan till intresseregister för kommande markanvisningstävlingar. Där finns även planen för samhällsbyggnadsprojekt och pågående planer tillgängliga. 2.2 Tidsmässig och formell beredning Kommunens plan för samhällsbyggnadsprojekt anger preliminär tidplan för projektets start. Innan detaljplanearbetet startar tecknas ett markanvisningsavtal med kommunen där preliminär tidplan för detaljplan och vidare arbete med projektet anges. Avtalet reglerar bland annat även principerna för kostnadsfördelning för utbyggnad av allmänna anläggningar till följd av exploateringen. Vidare ska även ett planavtal tecknas med kommunen vilket reglerar kostnader för detaljplanearbetet. Vid detaljplanens antagande ska markoch genomförandeavtal tecknas med kommunen, däri anges preliminär tidplan för utbyggnation av aktuellt område och övriga angelägna arbeten. Kommunfullmäktige beslutar om markanvisningsavtal och mark- och genomförandeavtal samt antar detaljplaner. Planavtal tecknas med kommunens planmyndighet, kommunstyrelsens förvaltnings plansektion genom delegation. Projekt som avbryts till följd av beslut under detaljplaneprocessen ger ej rätt till ersättning eller nytt planarbete som kompensation. Avtal, markanvisningsavtal eller mark- och genomförandeavtal, som är tecknade med kommunen får inte utan kommunens medgivande överlåtas på annan part, detta gäller även part inom samma eller närliggande koncern. 2.3 Val av metod för markanvisning Vid anvisning av mark för bebyggelse ska följande vara vägledande: 2.3.1 Överlåtelse eller tomträtt Huvudprincipen vid markanvisning för bostäder är försäljning av marken till marknadspris. Tomträttsupplåtelse kan tillämpas i vissa fall t.ex. för förskolor/skolor och särskilda boendeformer, t.ex. vårdboende. Även i andra fall kan tomträttsupplåtelse ske om det bedöms lämpligt. 5

2.3.2 Principer för markprissättning Kommunens försäljning av mark ska ske till marknadsmässiga priser. Aktuellt marknadsvärde gäller vid prissättningen. Detta fastställs antingen genom ett öppet anbudsförfarande där det ekonomiskt, för kommunen, mest fördelaktiga alternativet väljs, alternativt baseras det på en oberoende expertvärdering som genomförs innan försäljningen eller upplåtelsen sker, om inte marknadspriset är känt genom försäljning i närtid. 2.3.3 Val av byggherre Vid val av byggherre ska hänsyn tas till dennes intresse för långsiktig förvaltning av bebyggelsen. Byggherren ska också kunna uppvisa ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet. Kommunens strävan är att konkurrensförhållandena på marknaden främjas men också att många olika byggherrar får möjlighet att verka i kommunen. Vid urvalet beaktas tidigare genomförda projekt liksom nytänkande, långsiktig kvalitets- och miljöprofil, samt boendekostnader. Kommunen vill också främja mångfald i boendet. Det innebär att det ska finnas en stor variation när det gäller upplåtelseformer, hustyper, lägenhetsstorlekar och prisbilder inom kommunen som helhet men även inom olika kommundelar och områden. Vid markanvisning för företagsetableringar prioriterar kommunen kunskaps- och tjänsteintensiva företag där det efterfrågas. 2.3.4 Tilldelning Markanvisningar initieras på olika sätt. Kommunen kan inhämta idéförslag till bostadsbebyggelse med olika utformningar från intresserade eller inbjudna exploatörer, så kallat anbudsförfarande. Anbudsförfarande är ett relativt fritt sätt att anvisa mark och kan ske både med och utan prisanbud. En annan variant är att kommunen utlyser en markanvisningstävling där byggherrar tävlar om en markanvisning med krav på arkitektskisser. En exploatör kan också presentera ett förslag som är intressant för kommunen, vilket kan leda till en direktanvisning, d.v.s. förslaget prövas inte mot andra eventuella intressenter. 2.3.4.1 Anbudsförfarande Anbudsförfarande är ett öppet tillvägagångssätt för markanvisning där byggherrar får inkomma med en dispositionsskiss över hur markområdet kan bebyggas alternativt skicka med referensmaterial och inkomma med pris på marken. Anbudsförfarande avseende pris på marken ger ökat underlag för bedömningar om marknadsvärdet i kommunens olika delar. Anbudet kan också i vissa fall avse idéer om utformning/användning som kan ligga till grund för markanvisningsavtal. Anbudsförfarande kan ske både innan och efter det att detaljplanen är framtagen. Vid anbudsförfarande har kommunen möjlighet att göra bedömningar både vad gäller exploateringsgrad och erbjudet markpris. Vidare är byggherrarnas kostnad för beskrivet anbudsförfarande relativt låg. Dock kan dispositionsskissen i vissa fall anses vara otillräcklig för att kunna bedöma projektet. 6

I de fall kommunen väljer att ställa andra krav framför att välja högsta anbudspris ska i förfrågan förutsättningarna tydligt anges. Kommunen kan även som förutsättning ange ett fast pris. 2.3.4.2 Markanvisningstävling Markanvisningstävling är en öppen anbudstävling med krav på inlämnande av arkitektskisser av olika slag. Markanvisningstävling kan ske både innan och efter det att en detaljplan är framtagen. Kommunen tar fram ett program för markanvisningen som ger förutsättningar för markanvisningens genomförande inklusive en utvärderingsmall med kriterier som kommunen önskar uppfylla med en ny bebyggelse. Byggherrar kan då lämna in anbud med utformning, pris på marken mm. Kommunen ska därefter med de förutbestämda kriterierna utse en vinnare av tävlingen som tilldelas markanvisningen. Markanvisning genom tävling innebär att kommunen kan göra en grundlig bedömning av det föreslagna arkitektoniska formspråket i ett projekt och att detta kan vägas in i helhetsbedömningen. Vidare kan flera kommunala krav viktas där arkitektur och pris kan förekomma men även andra krav, t.ex. ekologisk och social hållbarhet. Markanvisningstävlingar kan tillämpas i större områden för nyexploatering, områden där den arkitektoniska utformningen är central för bedömningen av tilldelningen samt för att få nya aspekter på ett områdes planering. Markanvisningstävlingar kan även ske med fast pris i områden där marknadspriset är känt genom tidigare försäljningar eller en oberoende värdering. 2.3.4.3 Direktanvisning Direktanvisning innebär att en byggherre erhåller en markanvisning enligt ett redan givet anbud och utan prövning av andra anbud eller byggherrar. Direktanvisning kan vara aktuellt om det finns uppenbara fördelar att samordna en utbyggnad, kommunens markområde är litet eller ligger i direkt anslutning till byggherrens mark kommunen har ställt mycket projektspecifika krav och det är sannolikt att det inte finns fler intressenter som är aktuella kommunen vill tillgodose ett särskilt etableringsönskemål (kan vara ett särskilt intressant eller innovativt bostadsprojekt eller en företagsetablering) markanvisningen ingår i en markbytesaffär markanvisningen bidrar till ökad mångfald, avseende t.ex. aktörer på bostadsmarknaden eller upplåtelseformer inom ett bostadsområde markanvisningen berör ett förhållandevis litet område markanvisningen medför en önskvärd komplettering i ett område med svag efterfrågan eller sker där tidigare anbudsförfarande inte lett till något genomförande inom detaljplanelagda områden för verksamheter om verksamheten överensstämmer med planens intentioner tilldelningen har föregåtts av en konceptuell tävling eller motsvarande konkurrensutsatt process/arbete som genomförts på marknadsmässiga lika villkor. 7

3 Markanvisning 3.1 Avtalsförhållanden Mark- och genomförandeavtal tecknas normalt i samband med antagande av en detaljplan. Mark- och genomförandeavtal föregås alltid av ett markanvisningsavtal. Markanvisningsavtalets syfte är att avtala om förutsättningar för vidare arbeten och tecknande av ett mark- och genomförandeavtal samt ge byggherren en optionsrätt. Markanvisningsavtalet behandlar även vad som ska ingå i mark- och genomförandeavtal. För alla arbeten som rör upprättande av en detaljplan ska även ett planavtal tecknas med kommunens planmyndighet där kostnader för framtagandet av detaljplanen regleras. Enskild mark Kommunägd mark Intentionsavtal Markanvisningsavtal Exploateringsavtal Mark- och genomförandeavtal 3.2 Vad regleras i markanvisningsavtal Markanvisningsavtalet är ett optionsavtal och ett föravtal till mark- och genomförandeavtalet. Avtalet kan träffas innan ett planarbete påbörjas men även för redan detaljplanerade områden. Innehållet i avtalet varierar utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för varje område. I huvudsak regleras förutsättningar för områdets exploatering, kommunala krav, preliminärt markpris, principer för kostnadsfördelning för utbyggnad av allmänna anläggningar till följd av exploateringen och vissa genomförandefrågor. En markanvisning är tidsbegränsad till två år från det att kommunfullmäktige beslutat att godkänna markanvisningsavtal mellan kommunen och byggherren. Om ett bindande mark- och genomförandeavtal, där marken överlåts, inte träffas inom dessa två år upphör markanvisningsavtalet att gälla och kommunen kan anvisa marken till annan intressent. Förlängning av markanvisningsavtal kan medges. En förutsättning för förlängning är att byggherren aktivt drivit projektet och förseningen inte beror på byggherren. 3.3 Vad regleras i planavtal Planavtalet reglerar kommunens åtagande att upprätta en detaljplan samt byggherrens och/eller fastighetsägarens skyldigheter att bekosta arbetet, samt de utredningar, tekniska eller ekonomiska, som behövs för upprättandet av detaljplanen och eller tillhörande program. För kommunens arbete med detaljplanen debiteras nedlagd tid enligt kommunens gällande plan- och bygglovtaxa. Byggherren eller fastighetsägaren har rätt att avbryta uppdraget men är alltid skyldig att ersätta kommunen för nedlagd tid och övriga kostnader, detta gäller även om uppdraget inte kan slutföras eller genomföras av andra skäl. 8

Byggherren bekostar detaljplanearbetet samt står för all ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet. Planavtal ska tecknas med kommunen, byggherren förbinder sig att stå för kostnaden för planarbetet och nödvändiga utredningar. Om byggherren väljer att projektera i samband med planarbetet ska så ske i samråd med kommunen för att undvika onödiga kostnader. Projekt som avbryts till följd av beslut under planprocessen ger inte rätt till ersättning eller ny markanvisning som kompensation. 3.4 Vad regleras i mark- och genomförandeavtal Mark- och genomförandeavtalet ska reglera detaljplanens genomförande och de villkor som ska gälla för marköverlåtelsen. Vidare detaljregleras många av de frågor som tidigare hanterats i markanvisningsavtalet. Det kan röra frågor om kontroller och garantier för exploatörens/byggherrens åtaganden, slutligt markpris, ansökan om lantmäteriförrättning, bebyggelsens utformning/gestaltningsprinciper, eventuella markföroreningar, hantering av tvister mm. Ett mark- och genomförandeavtal tecknas normalt i samband med att detaljplanen antas av kommunen och är villkorat utav att detaljplanen vinner laga kraft. En detaljplan kommer alltså vanligtvis inte att antas utan att ett undertecknat markoch genomförandeavtal finns framtaget. Mark- och genomförandeavtal kan även tecknas för en gällande detaljplan. Mark- och genomförandeavtalet får inte överlåtas på annan part utan kommunens skriftliga medgivande. 3.5 När ska markanvisningsavtal och mark- och genomförandeavtal ingås Markanvisningsavtal och mark- och genomförandeavtal avses alltid att ingås där kommunen äger marken och kommunen har anledning att reglera genomförandefrågor, det gäller oavsett om allmän plats ingår eller ej och kan även tecknas för mark utanför detaljplan. 4 Kostnader och andra krav 4.1 Grundläggande principer för fördelning av kostnader Vid ett genomförande av en detaljplan uppstår normalt flera kostnader för bland annat utbyggnad av allmän plats. Kommunen avser att ålägga byggherren och fastighetsägaren hela eller delar av dessa kostnader. I mark- och genomförandeavtal regleras byggherrens och fastighetsägarens kostnadsansvar enligt vad som sägs nedan. Samtliga kostnader för upprättande av detaljplan ska finansieras av de byggherrar eller fastighetsägare som har nytta av detaljplanen. För detta upprättas särskilda planavtal med kommunens planmyndighet. Planavtal tecknas innan arbetet med detaljplanen påbörjas. I de fall marken redan har planlagts ingår samtliga kostnader ovan uppräknat i det marknadspris som kommunen begär för marken. 9

Kommunen avser att ålägga byggherrarna eller fastighetsägarna att bekosta eller vidta åtgärder för anläggande av gator och andra allmänna platser samt andra åtgärder som är nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Sådana åtgärder kan inbegripa anläggningar och områden utanför detaljplaneområdet samt sådant som redan har utförts eller avses att utföras i framtiden, i en så kallad etappvis utbyggnad. Åtgärderna kan även innefatta kommunal medfinansiering av regional och statlig infrastruktur. Detta gäller för samtliga områden som omfattas av detaljplaneprogram samt nedanstående områden: Kungens Kurva Flemingsberg Centrala Huddinge Segeltorp De åtgärder som ingår i byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. Stockholm Vatten VA AB är huvudman för kommunens vatten- och avloppsförsörjning inom dess verksamhetsområde. Kostnader för anläggande av vatten- och avlopp tar Stockholm Vatten VA AB ut genom särskild taxa. 4.2 Kommunens krav på utformning och standard på gator, vägar och annan allmän platsmark. Utformning av allmän plats bestäms under planarbetet beroende på vad exploateringen kräver. Vägar och gators utformning och standard bestäms utifrån vilka trafikflöden (fordon, cykel, gång och kollektivtrafik) som kan förväntas efter exploateringen. Andra allmänna platser såsom parkområden mm bestäms utifrån områdets karaktär och särskilda behov. För den faktiska utformningen av gatuutrymmen hänvisas till kommunens handbok för gata. 4.3 Kommunens krav på upplåtelse av bostäder eller lokaler för vård, utbildning eller omsorg På kommunens begäran ska byggherren upplåta bostäder eller lokaler som kommunen behöver för vård, utbildning, omsorg eller sociala skäl. Upplåtelse eller överlåtelse av nämnda bostäder och lokaler ska ske på marknadsmässiga villkor. 4.4 Kommunens avsikt att utarbeta gestaltningsprogram som kopplas till plangenomförandet i mark- och genomförandeavtalet Genom ingåendet av ett markanvisningsavtal ska parterna reglera frågan om ett gestaltningsprogram ska upprättas och av vem. Gestaltningsprogrammet ska utgöra ett för kommunen och byggherren eller fastighetsägaren gemensamt underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av anläggningar inom området. Byggherren eller fastighetsägaren ska stå för kostnaden för att ta fram programmet. Byggherren och fastighetsägarna ska i mark- och genomförandeavtalet förbinda sig att följa gestaltningsprogrammet vid projektering, upphandling och utförande av anläggningar inom detaljplaneområdet. 10

4.5 Åtaganden vad gäller markföroreningar samt skydds- och säkerhetsåtgärder Om det behövs ska byggherren bekosta de åtgärder som kan vara nödvändiga för att säkerställa skydd mot störningar eller skydd av särskilt värdefulla områden. Åtagandena ska vara nödvändiga för genomförandet av detaljplanen. Exempel kan vara bullerdämpade åtgärder, sanering eller arkeologiska utredningar. 4.6 Säkerhet För att säkerställa genomförandet av detaljplanen kommer kommunen att kräva säkerhet dels för kostnaden för allmänna platser och anläggningar och dels för de viten som kan bli aktuella i mark- och genomförandeavtalet. Godtagbara säkerheter kan till exempel vara bankgaranti, moderbolagsborgen eller pantbrev. 4.7 Byggnadsskyldighet och återgångsvillkor Då kommunen avstår mark för bebyggande så är det av stor vikt för kommunen att planerad bebyggelse blir genomförd inom rimlig tid. Inom strategiskt viktiga områden kan genomförandet vara särskilt viktigt och kraven på att bebyggelsen genomförs ännu högre. Kommunen avser att i strategiskt viktiga områden villkora förvärv av mark med återgångsvillkor om inte planerad bebyggelse påbörjas inom en viss tid. I övriga områden ska byggherren eller fastighetsägaren följa en överenskommen tidplan med risk för vite om den inte följs. 4.8 Ekologisk och social hållbarhet Ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Socialt hållbar utveckling är avgörande för det demokratiska samhället och nödvändig ur det samhällsekonomiska perspektivet. Kommunen arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor och har i avtalen tagit med ekologisk och social hållbarhet för att synliggöra samhällsbyggnadsprojektens miljöpåverkan och sociala påverkan och uppmuntra byggherren och fastighetsägaren till ett ekologiskt och socialt hållbart byggande och förvaltande. 11

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 maj 2016 32 Paragraf Diarienummer KS-2016/1041.909 Redovisning av väckta och obesvarade motioner och medborgarförslag i Huddinge kommunfullmäktige per den 30 april 2016 (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag i Huddinge kommunfullmäktige per den 30 april 2016 godkänns, i enlighet med bilaga 1 och 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 april 2016. Sammanfattning Kommunstyrelsen ska två gånger om året redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i juni och december. Kommunstyrelsens förvaltning har upprättat bifogade förteckningar över i kommunfullmäktige väckta och obesvarade motioner och medborgarförslag per den 30 april 2016.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-20 KS-2016/1041.909 1 (1) HANDLÄGGARE Helena Gerrby 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Redovisning av väckta och obesvarade motioner och medborgarförslag i Huddinge kommunfullmäktige per den 30 april 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag i Huddinge kommunfullmäktige per den 30 april 2016 godkänns, i enlighet med bilaga 1 och 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 april 2016. Sammanfattning Kommunstyrelsen ska två gånger om året redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i juni och december. Kommunstyrelsens förvaltning har upprättat bifogade förteckningar över i kommunfullmäktige väckta och obesvarade motioner och medborgarförslag per den 30 april 2016. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Helena Gerrby Huvudregistrator Bilagor 1. Förteckning över väckta och obesvarade motioner per den 30 april 2016 2. Förteckning över väckta och obesvarade medborgarförslag per den 30 april 2016 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

Väckta och obesvarade motioner i Huddinge kommunfullmäktige per den 30 april 2016 bilaga 1 Ärendenummer Anmält i KF KS-2016/986 2016-04- 11 KS-2016/984 2016-04- 11 KS-2016/739 2016-03- 14 KS-2016/738 2016-03- 14 KS-2016/736 2016-03- 14 KS-2016/700 2016-03- 14 KS-2016/403 2016-02- 08 KS-2016/402 2016-02- 08 KS-2016/400 2016-02- 08 KS-2016/399 2016-02- 08 KS-2015/2416 2015-12- 07 KS-2015/2415 2015-12- 07 KS-2015/2108 2015-11- 02 Ärendemening Giftfri miljö för barn och unga- motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Se över kostnaderna för kommunens IT-drift - motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) Ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge - motion väckt av Yosef Sigal (S) Utred hur kommunens tillgång till vaccin ser ut - motion väckt av Martin Nigals (SD), Sven Pernils (SD) och Mats Arkhem (SD) Utred hur kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan vid utbrott av smittsam sjukdom ser ut - motion väckt av Martin Nigals (SD), Sven Pernils (SD) och Mats Arkhem (SD) Bygg Huddinge starkt för framtiden genom att investera i en jämlik skola med höga kunskapsresultat-motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S) Förbättrade beslutsunderlag till politiker - motion väckt av Anders Abel (MP) Mer utbildningsinsatser inom HBTQ- motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S) och Eeva Laine (S) Öka nyanländas möjligheter att komma in i samhället genom att stärka föreningslivet - motion väckt av Michaela Lööf (S) och Yossi Sigal (S) Plats för nyanlända elever i alla Huddinges grundskolor - motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S) Utveckla Huddinge kommuns arbete med nyanlända- motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S) Ta fram strategier för måltidsoptimering för att minska matsvinnet i kommunens förskolor och skolor - motion väckt av Louise Callenberg (S) och Sefkan Halbori (S) Inför en kostpolicy i Huddinge kommun - motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Yosef Sigal (S) och Sara Holmgren (S) [Skriv text] Sida 1

KS-2015/1936 KS-2015/1934 KS-2015/1704 KS-2015/1703 KS-2015/1576 KS-2015/1574 KS-2015/1166 KS-2015/1005 KS-2015/705 KS-2015/703 KS-2015/701 KS-2015/700 KS-2015/512 KS-2015/60 KS-2014/841 2015-10- 12 2015-10- 12 2015-09- 14 2015-09- 14 2015-09- 14 2015-09- 14 2015-06- 09 2015-05- 11 2015-04- 13 2015-04- 13 2015-04- 13 2015-04- 13 2015-03- 16 2015-01- 12 2014-06- 10 Fler studentmedarbetare i kommunen - motion väckt av Emil Högberg (S) och Michaela Lööf (S) - Bygg en cykelpendlingsväg - motion väckt av Yosef Sigal (S) Stöd till Huddinges idrottsföreningar - motion väckt av Stefan Björk (S) och Sefkan Halbori (S) Arbetskläder för förskolans personal - motion väckt av Louise Callenberg (S) och Sara Heelge Vikmång (S) Huddinges bostäder främst till Huddinges medborgare - motion väckt av Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) Huddinges infartsparkeringar främst till Huddinges medborgare- motion väckt av Mats Arkhem (SD) och Martin Nigals (SD) Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - motion väckt av Yosef Sigal (S) Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - motion väckt av Emil Högberg (S) Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Skärp villkoren vid upphandling enligt LOV! - motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Sonia Benavente (V), Erica Stensson (V) och Madeleine Johansson (V) Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica Lindblad (MP) återremitterat för ytterligare behandling, KS 2016-02-24. Projekt för lokal odling - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Peter Johansson (MP), Birgitta Ljung (MP), Åke Wickberg (MP), Zaire Kanat Yildirim (MP) och Marianne Broman (MP) Tillagningskök i Kungsklippeskolan - motion väckt av Sefkan Halbori (S) Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) [Skriv text] Sida 2

KS-2013/1107 KS-2012/180 2013-09- 09 2012-02- 13 Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare- motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Olsson (MP) [Skriv text] Sida 3

Väckta och obesvarade medborgarförslag i Huddinge kommunfullmäktige per den 30 april 2016 bilaga 2 Anmält till Ärendenummer KF Ärendemening KS-2016/919 2016-04-11 Utöka infartsparkering i Huddinge Centrum - medborgarförslag KS-2016/845 2016-04-11 Skapa en motorgård mellan Sjötorpsskolan och Badudden i Skogås - medborgarförslag KS-2016/844 2016-04-11 Skapa ett ungdomscafé på yttertorget i Skogås centrum - medborgarförslag KS-2016/786 2016-04-11 Bygg Långsjöskolan i anslutning till Segeltorps IP - medborgarförslag KS-2016/673 2016-03-14 Sänk minimiåldern för besökare i Huddingehallens gym, från dagens gräns på 16 till 14 år medborgarförslag Överlämnat till kultur- och fritidsnämnden för beslut KS-2016/656 2016-03-14 Trafiksäkerhet Vårby-Haga - medborgarförslag KS-2016/496 2016-03-14 Sätt upp flera sopbehållare utmed gångstigen mellan Svängvägen och Rosendalsvägen samt nya sopbehållare utmed Stråkvägen medborgarförslag Överlämnat till natur- och byggnadsnämnden för beslut KS-2016/461 2016-03-14 Låt kommunens skattebetalare ansluta sig till befintligt kommunalt fibernät och gör en upphandling att förlägga ytterligare fiberkabel från ett kommersiellt bolag att nyttja rören för den kommunala fibern - medborgarförslag KS-2016/447 2016-03-14 Elljusspår sätts upp längs med strandpromenaden i Skogås - ända från Österhagen till Badviken i Mörtvik - medborgarförslag KS-2016/446 2016-03-14 Huddinge kommun ser över behovet av utegym även i Skogås - medborgarförslag KS-2016/331 2016-02-08 Upprätta lekplatser i Glömsta - medborgarförslag KS-2016/321 2016-02-08 Belysning längs med Enkröksvägen, Karlsborgsleden och Mellanmossevägen - medborgarförslag KS-2016/3 2016-02-08 Breddning och bättre markering och belysning av gång- och cykelvägen längs Kommunalvägen samt breddning av cykelbanan mellan Huddinge station och Fullersta - medborgarförslag KS-2016/2 2016-02-08 Bygg en skatepark i Vistaberg - medborgarförslag KS-2015/2423 2016-02-08 Starta en naturinriktad undervisningsverksamhet i Rågdalen, grönområdet beläget mellan Myrången och Rågsved - medborgarförslag KS-2015/2422 2016-02-08 Sätt upp hastighetssänkande trafikhinder på Ängsvägen - medborgarförslag KS-2015/2185 2015-12-07 Inled omgående ett arbete för att göra Juringeskolan till en grundskola som avslastar Segeltorpsskolan - medborgarförslag KS-2015/2162 2015-12-07 Bygg ett nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge kommun - medborgarförslag KS-2015/2161 2015-12-07 Bullersanering längs Huddingevägen utmed Västra Solgård (Vårdkassen) - medborgarförslag väckt av Linda

Lilja KS-2015/2075 2015-11-02 Det behövs en gångbro, gångtunnel eller övergångsställe över Huddingevägen i Stuvsta i höjd med Stuvsta IP - medborgarförslag KS-2015/1986 2015-11-02 Huddinge kommun bör utreda alternativa placeringar av Långsjöskolan - medborgarförslag KS-2015/1937 2015-11-02 Inför tydliga regler om att planerade gatuarbeten i direkt anslutning till bostadsbebyggelse bara får utföras nattetid i mycket trängande fall, om nattliga arbeten måste ska skall boende informeras i förväg via informationsskyltar och brev - medborgarförs KS-2015/1918 2015-10-12 Säkra trafiken, barnen och miljön kring Häradsvägen genom att inte bygga Långsjöskolan på tomten Kråkvik 2:2 - medborgarförslag KS-2015/1842 2015-10-12 Skydda fridlysta grodor, vattensalamander, häckande stare, hålträd och andra tätortsnära och viktiga naturvärden i Svingelparklen, Kråkvik 2:2 i Segeltorp, genom att utöka Gömmarens naturreserat så att det omfattar även detta område - medborgarförslag KS-2015/1796 2015-10-12 Förlägg den planerade Långsjöskolan till Kungens Kurva-området - medborgarförslag KS-2015/1772 2015-10-12 Inför enprocentregeln i Huddinge för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö - medborgarförslag KS-2015/1754 2015-09-21 Placera betongsuggor på utvalda platser i Östra Skogås för att förhindra onödig bilkörning på gårdar inom radhusområden medborgarförslag Överlämnat till natur- och byggnadsnämnden för beslut KS-2015/1573 2015-08-28 Belysning på Balingsnäsvägen från Glimmervägen fram till Balingsholms gård och på ridbanan vid samlingslokalen Holken - medborgarförslag KS-2015/973 2015-06-09 Gör en utredning och förtydligande av punkterna 1-4 angående de extraordinära insatser som beviljas tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd medborgarförslag Överlämnat till grundskolenämnden för beslut KS-2015/944 2015-06-09 Tryck och publicera kartor för cykel- och gångvägar för varje kommundel - medborgarförslag KS-2015/892 2015-05-11 Anmoda Trafikverkt att ta bort nedklottrade plexiglas på järnvägsövergången över Österleden vid infarten till Östra Skogås - medborgarförslag KS-2015/689 2015-04-13 Bygg om busshållplatsen Vårby Brygga i samband med det planerade att det nya övergångsstället vid busshållplatsen anläggs och verka för att busshållplatser på vägar/gator med hastighetsbegränsning över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka KS-2015/446 2015-03-06 El-ljusspår runt hästhagarna i Vista - medborgarförslag

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 maj 2016 33 Paragraf Diarienummer KS-2016/1042.909 Redovisning av medborgarförslag som beslutats av annan nämnd per den 30 april 2016 (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Redovisningen av de i kommunfullmäktige väckta och till annan nämnd överlämnade medborgarförslagen per den 30 april 2016 godkänns, i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 22 april 2016. Sammanfattning Kommunfullmäktige överlämnar vissa medborgarförslag för beslut till berörda nämnder. Redovisningen av nämndernas beslut ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträde i juni och december.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-22 KS-2016/1042.909 1 (5) HANDLÄGGARE Gerrby, Helena 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Redovisning av medborgarförslag som beslutats av annan nämnd per den 30 april 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Redovisningen av de i kommunfullmäktige väckta och till annan nämnd överlämnade medborgarförslagen per den 30 april 2016 godkänns, i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 22 april 2016. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige överlämnar vissa medborgarförslag för beslut till berörda nämnder. Redovisningen av nämndernas beslut ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträde i juni och december. Följande förslag har överlämnats av kommunfullmäktige med stöd av 5 kap. 25 kommunallagen och besvarats. 1. Huddinge kommun bör följa andra kommuners samarbete md Utlandspraktik" för gymnasieelever som går i årskurs 2 och betala stipendier med minst 200 kr/dag (1000 kr/vecka) Kommunfullmäktige beslutade den 13 april 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Bea Nallesdotter till gymnasienämnden för beslut. Medborgarförslaget handlar om att Huddinge kommun borde bevilja ett bidrag/stipendium för fickpengar vid utlandspraktik. Förslagsställaren anser att Huddinge kommun är en av få kommuner som inte tillämpar den typer av ersättning. Gymnasienämnden beslutade den 11 november 2015, 10, att avslå medborgarförslaget bland annat med motiveringen att riktlinjerna för feriepraktik medger ersättning för resa och logi för de ungdomar som åker på utlandspraktik. Några andra ersättningar utgår inte. Att alla kommuner som anordnar utlandspraktik skulle ha denna ersättning stämmer inte, det gäller ett par kommuner som anlitar Hudiksvalls Utlandspraktik som medger den föreslagna typen av ersättning. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-22 KS-2016/1042.909 2 (5) 2. Huddinge kommun måste tillåta att ungdomar som har umgängesföräldrar i Huddinge kommun får söka de feriepraktikplatser som kommunen har Kommunfullmäktige beslutade den 13 april 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Bea Nallesdotter till gymnasienämnden för beslut. Medborgarförslaget omfattar i princip det som anges i rubriken till denna punkt. Gymnasienämnden beslutade den 11 november 2015, 11, att avslå medborgarförslaget då ett av kraven för att söka feriepraktikplats i kommunen är att man är folkbokförd i kommunen och platserna bekostas med kommunens skattemedel. Ytterligare ett skäl är att antalet sökande är långt fler än platser och budget vilket gör att man i fördelningen av platser prioriterar kommunens ungdomar. 3. Bygg ett utsiktstorn på en naturlig höjd för möjlighet till astronomiska iakttagelser Kommunfullmäktige beslutade den 2 november 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Lukasz Stanislawski till natur- och byggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslaget handlar om att kommunen kan uppföra ett utsiktstorn för astronomiska iakttagelser på en höjd på kommunal mark intill Sjövägen i kommunen. Tornet skulle kunna användas för fotografering, fågelskådning och för att beskåda himlavalvet Natur- och byggnadsnämnden beslutade den 7 mars 2016, 14, att avslå medborgarförslaget. Nämnden konstaterar att det finns ett visst behov av platser för astronomiska studier för skolans del men att befintliga, iordningsställda platser vid Ågestasjön och Lissma samt andra höga punkter i kommunen, till exempel Kynäsberget, kan tillgodose behovet. 4. Gör i ordning Fornstigen i Vistaberg, Backen-Glömsta som en stig med skyltar om vad man kan se för historiska lämningar Kommunfullmäktige beslutade den 8 september 2014 att överämna ett medborgarförslag väckt av Lennart Hedlund till natur- och byggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslaget handlar om att märka upp den så kallade Fornstigen i Glömsta-Vistaberg. Fornstigen löper centralt i Glömsta-Vistaberg i ost-västlig riktning i direkt anslutning till Rosenhillsskolan, Vistaskolan och Glömstaskolan. Fornstigen går längs och i närheten flera fornlämningar och fyndplatser från järn-, brons- och stenåldern.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-22 KS-2016/1042.909 3 (5) Natur- och byggnadsnämnden beslutade den 7 mars 2016, 15, att ge naturoch byggnadsförvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheter till alternativa driftsformer, exempelvis med civilsamhället, samt undersöka möjligheterna att finansiera de åtgärder som krävs för att iordningsställa Fornstigen i Vistaberg-Backen-Glömsta. 5. Gör en ordentlig gång- och cykelväg på den befintliga skogsstigen mellan Björnspinnarvägen och Glasvingevägen (ersätt nuvarande stig) Kommunfullmäktige beslutade de 14 september 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Zsusanna Ryding till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslaget handlar om att det idag är svårt att komma fram med barnvagn på den befintliga skogsstigen och att det är en frekvent använd väg mellan Björnspinnarvägen och Myrängsförskolan. Kommunstyrelsen beslutade den 20 april 2016, 2, att avslå medborgarförslaget mot bakgrund av att det skulle vara alldeles för kostsamt att bygga en gång- och cykelväg i förhållande till hur många som skulle använda den. Förvaltningen avser att tillsammans med natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftavdelning se över vilka åtgärder som kan genomföras för att förbättra framkomligheten för fotgängare på gångbanorna utmed Myrängsvägen. 6. Införande av Genomfart förbjuden för alla motorfordon mellan Ågestavägen och Huddingevägen via Västergårdsvägen och Björkängsvägen Kommunfullmäktige beslutade den 14 september 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Roland Wärting till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslaget handlar om att Västergårdsvägen och Björkängsvägen ska omregleras och genomfartstrafik från Ågestavägen och Huddingevägen ska förbjudas. Kommunstyrelsen beslutade den 20 april 2016, 3, att avslå medborgarförslaget då bedömningen är att genomfartstrafiken på Västergårdsvägen och Björkängsvägen är av liten omfattning och att ett genomfartsförbud inte behövs. 7. Skapa farthinder på Bärnstensvägen 5-6 Kommunfullmäktige beslutade den 14 september 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Lars Ström till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslaget handlar om att förslagsställaren upplever att många kör för fort på sträckan som har en hastighetsbegränsning på 30 km/h.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-22 KS-2016/1042.909 4 (5) Kommunstyrelsen beslutade den 20 april 2016, 4, att avslå medborgarförslaget mot bakgrund av att kommunstyrelsens förvaltning har utrett trafiksituationen genom att bland annat genomföra en hastighetsmätning som visade att hastigheterna är låga och att något farthinder inte behövs. 8. Farthinder på Bärnstensvägen 5-6 Kommunfullmäktige beslutade den 14 september 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Päivi Laine till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslaget handlar om att bygga två farthinder på Bärnstensvägen då förslagsställaren anser att bilar kör i hög fart och att det inte finns trottoar. Kommunstyrelsen beslutade den 20 april 2016, 5, att avslå medborgarförslaget mot bakgrund av den hastighetsmätning som genomförts och som visade att de flesta bilisterna kör under högsta tillåten hastighet som är 30 km/h och det dessutom är liten trafik på vägen. 9. Sätt upp fartkameror utmed Häradsvägens raksträckor och anlägg farthinder och sätt upp fartkamera i cirkulationsplatsen i korsningen Häradvägen-Lönnvägen Kommunfullmäktige beslutade den 14 september 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Peter Witasp till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslaget handlar om att sätta upp hastighetskameror på raksträckor på Häradsvägen, att bygga farthinder i cirkulationsplatser i korsningen Häradsvägen-Lönnvägen och att i korsningen Häradsvägen Snättringeleden sätta upp fartkamera alternativt anlägga ytterligare en cirkulationsplats i stället för de trafikljus som finns där idag. Kommunstyrelsen beslutade den 20 april 2016, 6, att avslå medborgarförslaget i sin helhet. Fyra fartkameror är redan placerade på Häradsvägen som del i ett test som genomförs tillsammans med Trafikverket. Det finns inga planer på fler fartkameror på Häradsvägen. Inga farthinder kommer att byggas på Häradsvägen då vägen trafikeras av många bussar och kommunen har en överenskommelser med Trafikförvaltningen att inte bygga farthinder på Häradsvägen av den anledningen. I stället jobbar kommunen med trafiksignaler, fartkameror och cirkulationsplatser som hastighetsdämpande åtgärder. Trafiksignalen vid Snättringevägen- Häradsvägen används för att stoppa trafik då oskyddade trafikanter ska korsa gatan. Gatu- och parkdriftsavdelningen inom natur- och byggnadsförvaltningen kommer att under 2016 utforska om man ska utrusta signalerna längs Häradsvägen med nyare utrustning som kan visa rödljus för fordon som kör för fort.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-22 KS-2016/1042.909 5 (5) 10. Farthinder på Lillerudsvägen Kommunfullmäktige beslutade den 14 september 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Ünsal Erkan till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslaget handlar om att bygga ett farthinder vid Lillerudsvägen 8A då fordon kör fortare än 30 km/h och att det finns barn som bor i området. Kommunstyrelsen beslutade den 20 april 2016, 7, att bifalla medborgarförslaget då uppmätta hastigheter är för höga och gatan är en viktig skolväg och med det uppfyller de riktvärden och riktlinjer som gäller för anläggande av farthinder. 11. Plaskdamm i Sjödalsparkan Kommunfullmäktige beslutade den 12 oktober 2015 att överlämna ett medborgarförslag väckt av Sonja Wahlström till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslaget handlar om att anlägga en plaskdamm i Sjödalsparken som plats för invånare i alla åldrar att visas i och kring, gärna med en trevlig planering runt dammen. Kommunstyrelsen beslutade den 20 april 2016, 8, att anse medborgarförslaget besvarat då man är positiv till att få in någon typ av vatteninslag i parken och att en sådan åtgärd kan ingå i den utredning som kommer att genomföras i samband med omvandlingen av Huddinge centrum. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Helena Gerrby Huvudregistrator

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 maj 2016 37 Paragraf Diarienummer KS-2016/1252.186 Uppdaterat borgensbeslut Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag (Syvab) (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag - Syvabs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 900 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader Sammanfattning Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag - Syvabs ägs gemensamt direkt eller indirekt av sex kommuner (Huddinge, Stockholm, Nykvarn, Salem, Södertälje och Botkyrka) Huddinge kommun är sedan lång tid, genom konsortieavtal, borgensman för Syvabs lån upp till ett belopp om 3 900 000 kr av bolagets totala borgensram om 460 000 000 kr. En uppdatering av borgensbeslutets formulering är nödvändig för att dels följa bakomliggande ägaravtal och dels uppnå de krav på beslutsformuleringar om proprieborgen som långivare ställer. Överläggning I ärendet yttrar sig Daniel Dronjak (M), Mats Öberg, ekonomidirektör, och Karl Henriksson (KD). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Syvab Akten Övriga ägarkommuner (Stockholm, Nykvarn, Salem, Södertälje och Botkyrka)

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-05-10 KS-2016/1252.186 1 (2) HANDLÄGGARE Fredrik Berg 08-535 301 39 fredrik.berg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppdaterat borgensbeslut Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag (Syvab) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag - Syvabs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 900 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader Beskrivning av ärendet Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag - Syvabs ägs gemensamt direkt eller indirekt av sex kommuner (Huddinge, Stockholm, Nykvarn, Salem, Södertälje och Botkyrka) Huddinge kommun är sedan lång tid, genom konsortieavtal, borgensman för Syvabs lån upp till ett belopp om 3 900 000 kr av bolagets totala borgensram om 460 000 000 kr. En uppdatering av borgensbeslutets formulering är nödvändig för att dels följa bakomliggande ägaravtal och dels uppnå de krav på beslutsformuleringar om proprieborgen som långivare ställer. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomichef Fredrik Berg Finansansvarig Beslutet delges Syvab Akten POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomikontoret 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 30 000 08-535 30 250 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 maj 2016 38 Paragraf Diarienummer KS-2016/1378.119 Regler för utnämnande av Årets ung företagsamhets (UF)- elev Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Regler för utnämnande av Årets UF-elev enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 maj 2016, antas. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan utses Nilofar Montazeri till vinnare av Årets UF-elev 2016. Sammanfattning I Huddinge har det under flera år delats ut ett pris kallat Årets UF-elev. Priset delade initialt ut av Arena Huddinge men togs för 2 år sedan över av Huddinge kommun. I och med övertagandet av utnämningen antogs dock inget kommunalt regelverk för densamma och kommunstyrelsens förvaltning har nu blivit uppmärksammad på detta. Överläggning Daniel Dronjak (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. I övrigt yttrar sig Karl Henriksson (KD) och Ann-Marie Högberg (S).Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Barn- och utbildningsförvaltningen

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-05-23 KS-2016/1378.119 1 (2) HANDLÄGGARE Ali Baniasadi 08-535 313 71 Ali.Baniasadi@huddinge.se Kommunstyrelsen Regler för utnämnande av Årets ung företagsamhets (UF)-elev Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Regler för utnämnande av Årets UF-elev enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 maj 2016, antas. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan utses Nilofar Montazeri till vinnare av Årets UF-elev 2016. Sammanfattning I Huddinge har det under flera år delats ut ett pris kallat Årets UF-elev. Priset delade initialt ut av Arena Huddinge men togs för 2 år sedan över av Huddinge kommun. I och med övertagandet av utnämningen antogs dock inget kommunalt regelverk för densamma och kommunstyrelsens förvaltning har nu blivit uppmärksammad på detta. Beskrivning av ärendet I Huddinge har det under flera år delats ut ett pris kallat Årets UF-elev. Syftet med priset är att uppmärksamma kommunens arbete med entreprenörskap inom skolan, uppmuntra och motivera elever att driva UF-företag inom ramen för Ung Företagsamhet samt få fler unga att starta eget företag. Priset delades initialt ut av Arena Huddinge och Arena Huddinges AU var då prisjury. Arena Huddinge beslutade för två år sedan att skapa ett nytt pris som kallades Huddinges Stolthet och i och med detta riskerade priset till Årets UF-elev att falla mellan stolarna. Näringslivssektionen beslutade då att fortsätta med utnämningen Årets UF-elev och kostnaden för detta fick belasta näringslivssektionens budget. I och med övertagandet av utnämningen antogs dock inget kommunalt regelverk för densamma och kommunstyrelsens förvaltning och näringslivssektionen har nu blivit uppmärksammad på att ett POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-05-23 KS-2016/1378.119 2 (2) sådant regelverk måste antas av kommunstyrelsen för att utnämningen samt utbetalningen om 5 000 kr till vinnaren ska vara möjlig. Förvaltningens synpunkter Priset har funnits i kommunen under flera år och grunden till detta tjänsteutlåtande är en miss som skedde i övertagandet av utnämningen. Förvaltningen anser att syftet med priset är bra och att Huddinge kommun bör fortsätta med denna utnämning och ställer sig därför bakom förslag till beslut. Kostnaden ska belasta Näringslivssektionens budget (90060). Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Ali Baniasadi Marknadsassistent Bilagor Bilaga 1: Regler för utnämnande av Årets UF-elev Beslutet delges Barn- och utbildningsförvaltningen

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2016-05-23 KS-2016/1378.119 1 (2) HANDLÄGGARE Baniasadi, Ali Ali.Baniasadi@huddinge.se Kommunstyrelsen Regler för utnämnande av Årets UF-elev 1 Syfte Huddinge kommun delar årligen ut ett pris för främjandet av ungas entreprenörskap. Syftet med priset är att uppmärksamma kommunens arbete med entreprenörskap inom skolan, uppmuntra och motivera elever att driva UFföretag inom ramen för Ung Företagsamhet samt få fler unga att starta eget företag. 2 Berättigade pristagare Priset tilldelas en gymnasieelev som driver ett UF-företag inom ramen för Ung Företagsamhet (UF), i någon av Huddinge kommuns gymnasieskolor, och som är en förebild för ungas handlingskraft och entreprenörskap. UFeleven ska ha utmärkt sig i form av: Engagemang Ledaregenskaper Utveckling av personliga egenskaper Effektivitet Nätverksskapande 3 Prisjuryns arbete Prisjuryn ska utgöras av Huddinge kommuns näringslivssektion. Prisjuryn ska på lämpligt sätt kungöra att Huddinge kommuns pris för Årets UFelev är ledigt för ansökan och att lärare som håller UF-klasser inom Huddinge kommuns gymnasieskolor äger rätt att föreslå en mottagare av priset. Även prisjuryn kan nominera pristagare. Beslut om vem som skall erhålla priset fattas av kommunstyrelsen efter förslag från prisjuryn. Prisjuryn föreslår pristagare bland dem som nominerats som mottagare. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2016-05-23 KS-2016/1378.119 2 (2) 4 Prisets storlek och utdelning Prisets storlek är 5 000 kr per år och utdelning av priset sker vid Huddinge kommuns näringslivsgala. Prisjuryn kan besluta att utdelning av priset visst år ställs in. Prisjuryn får dock inte utan beslut från kommunstyrelsen inställa utdelning av priset under längre tid än tre år. 5 Övriga administrativa rutiner Prisjuryn utfärdar närmare anvisningar beträffande handlingar och tidpunkt då ansökan/nominering ska vara inlämnad för att beaktas etc.

KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 9 maj 2016 29 Paragraf Diarienummer KS-2013/1107.679 Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare svar på motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 februari 2016, avslås motionen. Sammanfattning Britt Björneke och Nujin Alacabek Darwich (båda V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 september 2013 en motion om att Huddinge kommun ska bli en fristad för förföljda författare. Motionärerna framhåller att i många länder världen över utsätts författare för hot och förföljelser för att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. I motionen hänvisas till att kommunen på olika sätt stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet och att kommunen därför skulle vara lämplig att bli fristad för förföljda författare. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och demokrati- och mångfaldsberedningen. Remissinstanserna är i grunden positiva till motionen men framhåller samtidigt att det är ett stort ekonomiskt åtagande. Demokrati- och mångfaldsberedningen anser att det finns många angelägna demokratifrågor som de resurser som måste avsättas till detta förslag skulle kunna användas till. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari 2014 samt den 29 april 2015 återremitteras ärendet för ytterligare beredning. Rättsläget har tidigare varit oklart då det funnits delade meningar i kommunsverige avseende huruvida åtagandet rörande förföljda författare ligger inom den kommunala kompetensen eller inte. De lagliga förutsättningarna har emellertid klarnat efter en dom i kammarrätten i Sundsvall där det slås fast att det inte finns några juridiska hinder för kommunerna att erbjuda förföljda författare en fristad. Att vara en fristad för förföljda författare innebär dock att kommunen begränsar sig till att ta emot människor med ett bestämt yrke. Det bör understrykas att även människor med andra yrken kan uppleva ett skyddsbehov. Att uteslutande ge stöd och skydd åt författare kan uppfattas som godtyckligt och diskriminerande.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Åtagandet att vara fristad för förföljda författare innebär även ett relativt stort ekonomiskt åtagande som skulle ställa krav på omprioriteringar med inverkan på befintlig verksamhet som följd. Kultur- och fritidsförvaltningen har varit i kontakt med övriga Södertörnskommuner för att undersöka om det finns intresse av ett samarbete kring att ta emot förföljda författare. Förvaltningen anger dock att frågan om förföljda författare inte är aktuell i dessa kommuner för närvarande. Under 2015 kom ett stort antal nyanlända till Huddinge. Ett flertal av dessa har sannolikt en bakgrund som författare, konstnärer, musiker etc. Denna kompetens bör tas till vara genom att erbjuda former för nätverkande och utbytande av kunskap, deltagande i och kontakt med såväl föreningslivet som kultur- och fritidsnämndens kulturella verksamheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Beslutet delges Kultur- och fritidsnämnden Demokratiberedningen

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 30 mars 2016 3 Paragraf Diarienummer KS-2013/1107.679 Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare svar på motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 februari 2016, avslås motionen. Sammanfattning Britt Björneke och Nujin Alacabek Darwich (båda V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 september 2013 en motion om att Huddinge kommun ska bli en fristad för förföljda författare. Motionärerna framhåller att i många länder världen över utsätts författare för hot och förföljelser för att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. I motionen hänvisas till att kommunen på olika sätt stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet och att kommunen därför skulle vara lämplig att bli fristad för förföljda författare. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och demokrati- och mångfaldsberedningen. Remissinstanserna är i grunden positiva till motionen men framhåller samtidigt att det är ett stort ekonomiskt åtagande. Demokrati- och mångfaldsberedningen anser att det finns många angelägna demokratifrågor som de resurser som måste avsättas till detta förslag skulle kunna användas till. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari 2014 samt den 29 april 2015 återremitteras ärendet för ytterligare beredning. Rättsläget har tidigare varit oklart då det funnits delade meningar i kommunsverige avseende huruvida åtagandet rörande förföljda författare ligger inom den kommunala kompetensen eller inte. De lagliga förutsättningarna har emellertid klarnat efter en dom i kammarrätten i Sundsvall där det slås fast att det inte finns några juridiska hinder för kommunerna att erbjuda förföljda författare en fristad. Att vara en fristad för förföljda författare innebär dock att kommunen begränsar sig till att ta emot människor med ett bestämt yrke. Det bör understrykas att även människor med andra yrken kan uppleva ett skyddsbehov. Att uteslutande ge stöd och skydd åt författare kan uppfattas som godtyckligt och diskriminerande.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Åtagandet att vara fristad för förföljda författare innebär även ett relativt stort ekonomiskt åtagande som skulle ställa krav på omprioriteringar med inverkan på befintlig verksamhet som följd. Kultur- och fritidsförvaltningen har varit i kontakt med övriga Södertörnskommuner för att undersöka om det finns intresse av ett samarbete kring att ta emot förföljda författare. Förvaltningen anger dock att frågan om förföljda författare inte är aktuell i dessa kommuner för närvarande. Under 2015 kom ett stort antal nyanlända till Huddinge. Ett flertal av dessa har sannolikt en bakgrund som författare, konstnärer, musiker etc. Denna kompetens bör tas till vara genom att erbjuda former för nätverkande och utbytande av kunskap, deltagande i och kontakt med såväl föreningslivet som kultur- och fritidsnämndens kulturella verksamheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Överläggning Sara Heelge Vikmång (S), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) yrkar bifall till motionen. Daniel Dronjak (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. I övrigt yttrar sig Vesna Jovic, kommundirektör, Toralf Nilsson, administrativ direktör, Jelena Drenjanin (M) och Britt Björneke (V). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer proposition om bifall till förvaltningens förslag mot bifall till motionen och finner härvid att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Reservationer Sara Heelge Vikmång (S), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslaget i motionen. Beslutet delges Kultur- och fritidsnämnden Demokrati- och mångfaldsberedningen

Huddinge Kommun Kommunstyrelsen 2016-03-30 RESERVATION Ärende 3 - Gör Huddinge till en fristad för förföljda författa re Regimers terror innefattar kontroll av information och begränsning av yttrandefrihet. Kulturskapare och författare är alltid bland de första att drabbas. Genom sina skildringar utgör de ett hot mot regimernas kontroll av befolkningen. Kulturskapare och författare är extra utsatta och har därför ett särskilt skyddsbehov. Det finns idag 40 fristäder i världen. l Sverige är bland annat Göteborg, Stockholm, Uppsala, Skellefteå, Malmö, Växjö och Sigtuna fristäder. Nu när det finns en fristadsrörelse i Sverige, så är det tråkigt att den styrande minoriteten inte vill ansluta sig till det. Det är naivt att hoppas på att det möjligen skulle kunna finnas personer med en bakgrund som kulturskapare bland de flyktingar som kommit till oss. Fristadssystemet bygger på ett ömsesidigt utbyte där vi ger skydd och frihet, samtidigt som vi får en kulturskapare som berikar vårt kulturliv. l våra samtal med andra kommuner i Södertörn så framgår att det finns en önskan att ansluta sig till fristadssystemet gemensamt. Vänsterpartiet kommer genom initativ framöver fortsätta arbeta för att Huddinge ska bli en fristad åt förföljda kulturskapare. Vi hoppas att andra partier kommer ansluta sig till det arbetet. Vänsterpartiet

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 Rev 2015-03-30 Rev 2016-02-01 KS-2013/1107.679 1 (9) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng Viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare svar på motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 1 februari 2016, avslås motionen. Sammanfattning Britt Björneke och Nujin Alacabek Darwich (båda V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 september 2013 en motion om att Huddinge kommun ska bli en fristad för förföljda författare. Motionärerna framhåller att i många länder världen över utsätts författare för hot och förföljelser för att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. I motionen hänvisas till att kommunen på olika sätt stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet och att kommunen därför skulle vara lämplig att bli fristad för förföljda författare. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och demokrati- och mångfaldsberedningen. Remissinstanserna är i grunden positiva till motionen men framhåller samtidigt att det är ett stort ekonomiskt åtagande. Demokrati- och mångfaldsberedningen anser att det finns många angelägna demokratifrågor som de resurser som måste avsättas till detta förslag skulle kunna användas till. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari 2014 samt den 29 april 2015 återremitteras ärendet för ytterligare beredning. Rättsläget har tidigare varit oklart då det funnits delade meningar i kommunsverige avseende huruvida åtagandet rörande förföljda författare ligger inom den kommunala kompetensen eller inte. De lagliga förutsättningarna har emellertid klarnat efter en dom i kammarrätten i POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se 141 85 HUDDINGE

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 Rev 2015-03-30 Rev 2016-02-01 KS-2013/1107.679 2 (9) Sundsvall där det slås fast att det inte finns några juridiska hinder för kommunerna att erbjuda förföljda författare en fristad. Att vara en fristad för förföljda författare innebär dock att kommunen begränsar sig till att ta emot människor med ett bestämt yrke. Det bör understrykas att även människor med andra yrken kan uppleva ett skyddsbehov. Att uteslutande ge stöd och skydd åt författare kan uppfattas som godtyckligt och diskriminerande. Åtagandet att vara fristad för förföljda författare innebär även ett relativt stort ekonomiskt åtagande som skulle ställa krav på omprioriteringar med inverkan på befintlig verksamhet som följd. Kultur- och fritidsförvaltningen har varit i kontakt med övriga Södertörnskommuner för att undersöka om det finns intresse av ett samarbete kring att ta emot förföljda författare. Förvaltningen anger dock att frågan om förföljda författare inte är aktuell i dessa kommuner för närvarande. Under 2015 kom ett stort antal nyanlända till Huddinge. Ett flertal av dessa har sannolikt en bakgrund som författare, konstnärer, musiker etc. Denna kompetens bör tas till vara genom att erbjuda former för nätverkande och utbytande av kunskap, deltagande i och kontakt med såväl föreningslivet som kultur- och fritidsnämndens kulturella verksamheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Beskrivning av motionen Britt Björneke och Nujin Alacabek Darwich (båda V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 september 2013 en motion om att Huddinge kommun ska bli en fristad för förföljda författare (bilaga 1). Motionärerna framhåller att i många länder världen över utsätts författare för hot och förföljelser för att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. Det finns idag ett nätverk av städer som erbjuder skydd åt förföljda författare. Dessa städer ingår i organisationen ICORN. Förslagsställarna hänvisar till att Huddinge kommun med sitt kulturpolitiska program och sin stipendieverksamhet visar att man stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet. Kommunen tar även emot flyktingar som förföljs i sina hemländer. I kommunen finns en högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter som till exempel Karin Boye sällskapet och Teater Slava. Därför menar motionärerna att kommunen skulle vara lämplig att bli fristad för förföljda författare. Utöver att erbjuda en trygg och säker vistelse för författaren finns det möjlighet att involvera de ovan angivna institutionerna i ett nätverk som välkomnar författaren och skapar möjlighet

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 Rev 2015-03-30 Rev 2016-02-01 KS-2013/1107.679 3 (9) till kulturellt utbyte. Dessutom kommer Huddinge kommun att sättas på kartan bland de städer som aktivt arbetar mot förtryck och för yttrandefrihet. Motionärerna yrkar därför: - Att kommunfullmäktige ställer sig positiv till att Huddinge kommun blir en fristad för förföljda författare. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och demokrati- och mångfaldsberedningen. Fristad för förföljda författare Vad innebär det att vara en fristad för förföljda författare? En fristadsförfattare är en person som bjudits in av en svensk kommun eller region på grund av att han eller hon förföljs i sitt hemland. I Sverige får författaren en fristad under två år för att kunna leva och fortsätta arbeta med sitt skrivande i trygghet. Kommunen eller regionen som bjuder in, förbinder sig att stå för försörjningen under de två åren. Uppehållstillstånd som fristadsförfattare gäller inte bara författare. Till gruppen räknas också journalister, dramatiker och andra professionella skribenter som förföljs eller hotas på grund av sitt arbete och därför behöver en fristad. Göteborg blev den första fristaden i Sverige 1996 och Stockholm blev en fristad 1998. Övriga svenska fristäder är Eskilstuna, Kalmar, Malmö, Norrköping, Sigtuna, Skellefteå, Uppsala och Växjö. International Cities of Refuge Network (ICORN) Ett fyrtiotal städer i Europa, samt Mexico City och Miami är fristäder för förföljda författare och har samlats i det internationella nätverket ICORN. ICORN upprättar en lista på förföljda författare som kan erbjudas fristad hos någon av de anslutna städerna. En viktig samarbetspartner för ICORN är Internationella PEN, som genom underavdelningen Writers in Prison Committee, ansvarar för research och lägesrapport angående författares situation i olika länder. Fristadsprogrammet drivs av enskilda städer och ICORN är en samarbetsorganisation för städerna. Runt om i Europa finns exempel på städer som ger skydd åt aktivister av olika slag, genom andra samarbeten eller som

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 Rev 2015-03-30 Rev 2016-02-01 KS-2013/1107.679 4 (9) driver liknande program i egen regi. Samtliga svenska fristäder och en svensk region är dock medlemmar i ICORN. Ekonomiska konsekvenser Statens kulturråd redovisar i sin handbok för fristäder i Sverige vad man bör budgetera för vid beslut om att bli fristad för förföljda författare. Den totala årliga budgeten kan skilja sig åt mellan de olika städerna, beroende på exempelvis hyresnivån på bostaden eller huruvida koordinatorns arbetstid är inräknad i fristadsbudgeten eller inte. Följande poster bör man emellertid räkna med när man budgeterar för fristadsprogrammet: Stipendium 10 000/månad eller 14 000/månad om fristadsförfattaren kommer med familjemedlem. Hyra av lägenhet, samt el, bredband, TV-avgifter och telefon. Resa till och från landet. Medlemskap i ICORN, vanligtvis 20 000/år. Kostnad för årsmöte i ICORN, samt resa och uppehälle för författare och koordinator. Övriga resor, seminarium och kurser. Arbetstid för koordinator och eventuell extern resurs (totalt cirka 20-25 procent av en heltidstjänst). Administration och övriga internkostnader hos förvaltningen ingår inte i budgeten. Kulturrådet uppskattar att kostnaden för en medlemsstad uppgår till cirka 300 000 kronor per år per författare. Merparten av de kommuner som kommunstyrelsens förvaltning varit i kontakt med anger att de totala årliga kostnaderna uppgår till en högre summa. Exempelvis anger Malmö stad att de årligen avsätter 450 000 kronor till fristadsprogrammet per författare. Vad händer efter fristadsperioden? Kulturrådet anger att den kanske största utmaningen med att arbeta med fristadsprogrammet ligger i att det är en tidsbegränsad lösning på ett problem som sannolikt inte upphör efter att fristadsperioden har avslutats. Programmet erbjuder förföljda författare en fristad under ett till två år och i många fall kan gästförfattarna inte återvända till hemlandet efter avslutad stipendieperiod.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 Rev 2015-03-30 Rev 2016-02-01 KS-2013/1107.679 5 (9) Oavsett hur staden väljer att förhålla sig till detta måste man planera för ett bra avslut på fristadsperioden. Efter de två fristadsåren måste författaren ansöka om förlängt tillstånd om han eller hon vill stanna i Sverige. En författare som kan leva på sitt författarskap kan ansöka om permanent uppehållstillstånd. För andra kan ansökan om arbetstillstånd eller tillstånd genom anknytning bli aktuellt. Om författaren fruktar förföljelse i hemlandet och ansöker om asyl prövas den på samma sätt som andra asylansökningar. Det finns ingen särskild lagstiftning för fristadsförfattare, vilket innebär att en asylansökan från en fristadsförfattare prövas enligt samma lagar och praxis som alla andra som söker asyl i Sverige. Juridiska aspekter Vad gäller den juridiska aspekten har det varit osäkert om det ligger inom den kommunala kompetensen att en kommun ger en utländsk författare en fristad. Den juridiska avdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enligt Kulturrådet gett följande råd. "Huruvida ett stipendium till en fristadsförfattare ligger inom den kommunala kompetensen grundar sig på den sedvanliga bedömningen om det allmänna intresset, likställighetsprincipen, lokaliseringsprincipen samt proportionalitet. Var noga med att kalla stödet stipendier så att det inte misstas för rent understöd. Dokumentera om och på vilket sätt författarna engagerar sig i det lokala kulturlivet för att kunna visa detta vid en eventuell prövning. På ICORN:s hemsida står: Each ICORN city has its own criteria for choosing a writer/ / Skriv ner dessa kriterier i en handlingsplan/ledtext så att det blir tydligt att varje beslut att ta emot en författare inte är skönsmässigt, utan ett beslut grundat på i förhand uppställda kriterier. Frågan rörande fristad för förföljda författare har prövats i domstol Diskussion om att bli fristad för förföljda författare har nyligen förts i andra kommuner. Bland några av de kommuner som kommunstyrelsens förvaltning varit i kontakt med har det oklara rättsläge som omgärdar frågan uppmärksammats. 1 Exempelvis har Helsingborgs stad avslagit en motion om att bli en fristad för förföljda författare med hänvisning till rättsläget. 1 Falköpings kommun, Helsingborgs stad, Örebro kommun.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 Rev 2015-03-30 Rev 2016-02-01 KS-2013/1107.679 6 (9) I Gävle kommun överklagade en privatperson fullmäktiges beslut om att bli en fristad för författare med motiveringen att ärendets beredning var materiellt bristfälligt och att beslutet är en sådan utrikespolitisk opinionsyttring som faller utanför den kommunala kompetensen. Förvaltningsrätten i Falun biföll överklagandet och upphävde kommunfullmäktiges beslut. Detta ledde i sin tur till att Gävle kommun överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten i Sundsvall och yrkade att beslutet om att göra Gävle kommun till en fristad ska stå fast. Den 25 mars 2015 meddelade kammarrätten i Sundsvall att Gävle kommuns överklagande bifalls och att kommunfullmäktiges beslut om att göra Gävle till en fristad för förföljda författare står fast. Rättsläge har således klarnat efter kammarättens dom och det finns inga juridiska hinder för kommunerna att erbjuda förföljda författare en fristad. Remissvar Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden är i grunden positiv till motionärernas förslag (bilaga 2). Nämnden anser dock att det är ett ansvarsfullt åtagande som kommunen i så fall tar på sig, inte minst vad gäller ekonomiska resurser. Om Huddinge kommun skulle bli en fristad är det också viktigt att kunna erbjuda ett bra sammanhang för författaren att verka i. Det skulle även krävas tillsättning av en resurs som koordinerar arbetet. Förvaltningen är inte säker på att kunna erbjuda bra förutsättningar utan en stark samarbetspartner. Förvaltningen föreslår därför att ett uppdrag ges att först utreda möjligheter till ett etablerat samarbete och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. Demokrati- och mångfaldsberedningen Demokrati- och mångfaldsberedningen 2 anser (bilaga 3) att förslaget om att kommunen ska bli en fristad för förföljda författare ligger i linje med Mål och budget samt kommunens kulturpolitiska program. En gästförfattare kan bidra till ett kulturellt och intellektuellt utbyte samt berika den offentliga debatten. Beredningen anser att förslaget är lovvärt eftersom det sammanhänger med värnandet om mänskliga rättigheter och har ett samband med värnandet om den globala yttrandefriheten. 2 Nuvarande Demokratiberedningen

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 Rev 2015-03-30 Rev 2016-02-01 KS-2013/1107.679 7 (9) Beredningen betonar dock att det skulle vara ett stort åtagande att ta emot en förföljd författare och att det skulle kräva ytterligare resurser som inte finns inom ordinarie verksamhet. Det finns många angelägna demokratifrågor som dessa resurser skulle kunna ägnas åt. Ett alternativ som skulle innebära en lägre kostnad är att kommunen inleder samarbete med Stockholm stad i frågan, då deras gästförfattare Mezegebu Hailu Habtewold idag är verksam på Södertörns Högskola. Återremiss Vid kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari 2014 återremitteras ärendet för ytterligare beredning (bilaga 4). Vid kommunstyrelsens sammanträde den 29 april 2015 återremitteras ärendet återigen för ytterligare beredning (bilaga 5). Kultur- och fritidsförvaltningen redovisade vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 15 december 2015 2 (bilaga 6) att de varit i kontakt med övriga Södertörnskommuner för att undersöka om det finns intresse av ett samarbete kring att ta emot förföljda författare. Förvaltningen anger dock att frågan om att ta emot förföljda författare inte är aktuell i dessa kommuner för närvarande. Regeringen ska se över möjligheten att göra det enklare för kommuner att ta emot författare och konstnärer. Kultur- och fritidsförvaltningen anger att de avvaktar denna översyn. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsen förvaltning anser att det är viktigt att bidra till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat av respekt för konstnärlig frihet och rätten att fritt utrycka sina åsikter. Att ta emot en förföljd författare är givetvis bra för den berörda personen, men vilka eventuella sidoeffekter i form av ökad publicitet och aktivering av kulturlivet detta kan medföra är svårt att bedöma. Att vara en fristad för förföljda författare innebär att man begränsar sig till att ta emot människor med ett bestämt yrke. Det bör understrykas att även människor med andra yrken kan uppleva ett skyddsbehov. Att uteslutande ge stöd och skydd åt författare kan uppfattas som godtyckligt och diskriminerande. Till följd av de stora flyktingströmmarna befinner sig Huddinge, liksom många andra kommuner, i ett ansträngt läge. Åtagandet att vara fristad för förföljda författare innebär ett relativt stort åtagande som skulle ställa ytterligare krav på den kommunala verksamheten.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 Rev 2015-03-30 Rev 2016-02-01 KS-2013/1107.679 8 (9) Eftersom fristadsstipendiet inte innebär att författaren får asyl råder det även oklarhet kring vad som händer när de två åren tar slut och kommunen upphör med sitt stöd till författaren. Författaren kan då tvingas tillbaka till sitt hemland. Kultur- och fritidsförvaltningen har varit i kontakt med övriga Södertörnskommuner för att undersöka om det finns intresse av ett samarbete kring att ta emot förföljda författare. Förvaltningen anger dock att frågan om förföljda författare inte är aktuell i dessa kommuner för närvarande. Under 2015 kom ett stort antal nyanlända till Huddinge. Ett flertal av dessa har sannolikt en bakgrund som författare, konstnärer, musiker etc. Denna kompetens bör tas till vara genom att erbjuda former för nätverkande och utbytande av kunskap, deltagande i och kontakt med såväl föreningslivet som kultur- och fritidsnämndens kulturella verksamheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare Bilagor Bilaga 1: Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Bilaga 2: Remissvar från kultur- och fritidsnämnden Bilaga 3: Remissvar från demokrati- och mångfaldsberedningen Bilaga 4: Protokollsutdrag från kommunstyrelsen den 17 februari 2014 Bilaga 5: Protokollsutdrag från kommunstyrelsen den 29 april 2015 Bilaga 6: Protokollsutdrag från kultur- och fritidsnämndens sammanträde 15 december 2015 2

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 Rev 2015-03-30 Rev 2016-02-01 KS-2013/1107.679 9 (9) Beslutet delges Kultur- och fritidsnämnden Demokrati- och mångfaldsberedningen

Huddinge kommun Kommunfullmäktige 2013-09-09 20!3 - o~~ - 2 s MOTION Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare! Bakgrund I många länder världen över utsätts författare for hot och forfoljel ser får att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. I början på 1990-talet startades ett nätverk av städer som erbjuder skydd åt forfåljda forfattare. Sedan 2005 ingår dessa städer i en organisation; International Cities of Refuge Network (ICORN). Stockholm, Uppsala, Malmö, Växjö och Sigtuna är svenska fristäder som ingår i nätverket och som tar emot gästforfattare. Med forfattare menas i detta sammanhang forfattare av skönlitteratur, fakta och poesi men också manusforfattare, översättare, journalister och tecknare. Staden forbinder sig att under en viss tid betala ut ett stipendium till en fristadsforfattare samt utser en koordinator som har i uppgift att integrera forfattaren i stadens kulturliv och fårmedla kontakter med sociala och kollegiala nätverk. Huddinge fristad för förföljd författare Huddinge kommun visar med sitt kulturpolitiska program och sin stipendieverksamhet att man stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet. Kommunen tar även emot flyktingar som fdrfåljs i sina hemländer. I kommunen finns en högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter som t.ex. Karin Boye sällskapet och teater Slava. Vi menar därför att kommunen skulle vara lämplig att bli en fri stad får en forfoljd forfattare. Utöver att erbjuda en trygg och säker vistelse for forfattaren finns det möjlighet att involvera de ovan angivna institutionerna i ett nätverk som välkomnar forfattaren och skapar möj lighet till kulturellt utbyte. Dessutom kommer Huddinge kommun att sättas på kartan bland de städer som aktivt arbetar mot fortryck och får yttrandefrihet. Vi yrkar därfor att -att kommunfullmäktige ställer sig positiv till att Huddinge kommun blir en fristad för förföljda författare. ~~ Vänsterpartiet

KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 13 (24) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Paragraf Kultur- och fritidsnämnden 10 december 2013 8a Diarienummer KFN-2013/301.679 Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare, motion väckt av Britt Björneke (V) och N uj in Alacabek Darwich (V) - remissvar Kultur- och fritidsnämndens beslut l. Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar och överlämnar till kommunstyrelsen som sitt eget. 2. Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna till ett etablerat samarbete i första hand med södertörnskommunerna och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. Sammanfattning Britt Björneke (V) och Nujin Alecabek Darwich (V) har lämnat in en motion till Kommunstyrelsens förvaltning om att göra Huddinge kommun till en fristad för förföljda författare. Kultur- och fritidsnämnden har fått motionen på remiss. Motionärerna anser att Huddinge med sitt kulturpolitiska program och stipendieverksamhet visar att man stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet. Kommunen tar även emot flyktingar som förföljs i sina hemländer. Då det i kommunen därutöver även fi.tms en högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter menar man att kommunen skulle vara lämplig för att bli en fristad för förföljda författare. Beskrivning av ärendet International C i ties of RefugeNetwork (ICORN) är ett internationellt nätverk som arbetar för att stärka yttrandefriheten genom att ge förföljda, hotade eller fångslade författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter en fristad i något av sina medlemsländer. Det finns idag cirka 40 fristäder globalt varav sex i Sverige: Göteborg, Stockholm, Uppsala, Skellefteå, Malmö, Växjö och Sigtuna. Fristadsprogrammet administreras av ICORN med stöd av Statens kulturråd och Migrationsverket I Sverige är det Svenska PEN (PEN grundades i London 1921 med syftet att skapa en mötesplats och att främja vänskap och intellektuellt samarbete mellan författare, journalister, översättare och förläggare i olika länder, försvara yttrandefriheten och värna om världslitteraturen) som i samråd med ICORN väljer ut vilka författare som ska erbjudas fristad. Signalurer: Justerare Uldragsbeslyrkande: datum och signalur

KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 14 (24) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Paragraf Kultur- och fritidsnämnden 10 december 2013 8b Diarienummer KFN-2013/301.679 Kommuner eller regioner som konkret vill göra något för att värna om yttrandefriheten kan via Fristadsprogrammet erbjuda författare, som lever under hot i sina hemländer en fristad. I Sverige får författaren en fristad under två år för att fortsätta arbeta med sitt skrivande i trygghet. Kommunen eller regionen som bjuder in lovar att stå för försörjningen under de två fristadsåren. Migrationsverket beviljar ett uppehållstillstånd för två år som ger författaren rätt att arbeta med sitt författarskap och uppdrag som är direkt förknippade med det, exempelvis föreläsningar och medverkan i publicistiska sammanhang. Vill författaren vid sidan av författarskapet skaffa sig en anställning finl1s möjlighet att ansöka om arbetstillstånd enligt ordinarie regler. Motionärerna framför Huddinges kulturpolitiska program och stipendieverksamhet som stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet som god grund för ändamålet. Därutöver finns högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter såsom Karin Boye-sällskapet och teater Slava som enligt motionärerna kan involveras i ett nätverk som välkomnar författaren och skapar möjlighet till kulturellt utbyte. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är i grunden positiv till motionärernas förslag. Dock är det ett ansvarsfullt åtagande som kommunen ska ta på sig, inte minst vad gäller ekonomiska resurser. Det är också viktigt att kum1a erbjuda ett bra sammanhang för författaren att verka i och en resurs som koordinerar arbetet bör tillsättas. Förvaltningen är idag inte säker på att kunna erbjuda bra föröutsättningar utan en stark samarbetspartner. Förvaltningen föreslår därför att ett uppdrag ges att först utreda möjligheter till ett etablerat samarbete och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. Överläggning Ordförande Vibeke Bildt (FP) föreslår att förvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna till ett etablerat samarbete och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. Nämnden ställer sig bakom förslaget. I övrigt yttrar sig Natalie Sial (S) samt Gertie Lux (V). Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer: Utdragsbestyrkande: datum och signatur

KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-14 KFN-2013/301.679 1 (2) HANDLÄGGARE Högland, Marina Kultur- och fritidsnämnden Marina.Hogland@huddinge.se Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar och överlämnar till kommunstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning Britt Björneke (v) och Nujin Alecabek Darwich (v) har lämnat in en motion till Kommunstyrelsens förvaltning om att göra Huddinge kommun till en fristad för förföljda författare. Kultur- och fritidsnämnden har fått motionen på remiss. Motionärerna anser att Huddinge med sitt kulturpolitiska program och stipendieverksamhet visar att man stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet. Kommunen tar även emot flyktingar som förföljs i sina hemländer. Då det i kommunen därutöver även finns en högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter menar man att kommunen skulle vara lämplig för att bli en fristad för förföljda författare. Beskrivning av ärendet International Cities of Refuge Network (ICORN) är ett internationellt nätverk som arbetar för att stärka yttrandefriheten genom att ge förföljda, hotade eller fängslade författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter en fristad i något av sina medlemsländer. Det finns idag cirka 40 fristäder globalt varav sex i Sverige: Göteborg, Stockholm, Uppsala, Skellefteå, Malmö, Växjö och Sigtuna. Fristadsprogrammet administreras av ICORN med stöd av Statens kulturråd och Migrationsverket. I Sverige är det Svenska PEN (PEN grundades i London 1921 med syftet att skapa en mötesplats och att främja vänskap och intellektuellt samarbete mellan författare, journalister, översättare och förläggare i olika länder, försvara yttrandefriheten och värna om världslitteraturen) som i samråd med ICORN väljer ut vilka författare som ska erbjudas fristad. POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 317 17 E-POST OCH WEBB kulturfritid@huddinge.se www.huddinge.se

KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-14 KFN-2013/301.679 Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Kommuner eller regioner som konkret vill göra något för att värna om yttrandefriheten kan via Fristadsprogrammet erbjuda författare, som lever under hot i sina hemländer en fristad. I Sverige får författaren en fristad under två år för att fortsätta arbeta med sitt skrivande i trygghet. Kommunen eller regionen som bjuder in lovar att stå för försörjningen under de två fristadsåren. Migrationsverket beviljar ett uppehållstillstånd för två år som ger författaren rätt att arbeta med sitt författarskap och uppdrag som är direkt förknippade med det, exempelvis föreläsningar och medverkan i publicistiska sammanhang. Vill författaren vid sidan av författarskapet skaffa sig en anställning finns möjlighet att ansöka om arbetstillstånd enligt ordinarie regler. Motionärerna framför Huddinges kulturpolitiska program och stipendieverksamhet som stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet som god grund för ändamålet. Därutöver finns högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter såsom Karin Boye-sällskapet och teater Slàva som enligt motionärerna kan involveras i ett nätverk som välkomnar författaren och skapar möjlighet till kulturellt utbyte. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är i grunden positiv till motionärernas förslag. Dock är det ett ansvarsfullt åtagande som kommunen ska ta på sig, inte minst vad gäller ekonomiska resurser. Det är också viktigt att kunna erbjuda ett bra sammanhang för författaren att verka i och en resurs som koordinerar arbetet bör tillsättas. Förvaltningen är idag inte säker på att kunna erbjuda bra förutsättningar utan en stark samarbetspartner. Förvaltningen föreslår därför att ett uppdrag ges att först utreda möjligheter till ett etablerat samarbete och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. 2 (2) Marina Högland Förvaltningschef Bilagor Motionen Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare Beslutet delges Kommunstyrelsen

KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 1 o (13) HUDDINGE KOMMUN Sammanlradesdalum Paragrar Demokrati- och mångfaldsberedning 6 december 2013 6 Diarienummer KS-2013/1216.679 Demokrati- och mångfaldsberedningens remissvar Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare - motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Demokrati- och mångfaldsberednings beslut Demokrati- och mångfaldsberedningen godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som beredningens yttrande i ärendet. Sammanfattning Motionen daterad 2013-09-09 som lämnats av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) handlar om att Huddinge kommun bör göras till en så kall ad fristad for förföljda forfattare inom ramen för International Cities of RefugeNetwork (ICORN). Den beräkneliga kostnaden för författaren blir ungefår 460 000 kronor för två år ifall författaren kommer ensam och 556 000 kronor ifa ll han eller hon kommer med fami ljemedlem. Ytterligare kostnader tillkommer som är svårare att förutse bland annat for bostad, försäkringar, tolk, sjukvård, resor med mera. Förvaltningen anser att motionärernas förslag ligger i linje med kulturpolitiskt program 2008-2020 och med mål och budget 20 14. F örslaget syftar till att värna om yttrandefriheten som enligt forvattningen bör ses som en mmdgänglig förutsättning för demokrati. Att bli fristad skulle dock kräva ytterligare resurser som idag inte finns i den ordinarie verksamheten. Detta är ett stort åtagande som konkurrerar om resurser med andra angelägna demokratifrågor. Ett mer resurseffektivt alternativ kan vara att Huddinge kommun överväger att inleda ett samarbete med Stockholms stad som har en fristadsförfattare aktiv på Södet1örns högskola. Överläggning Nujin Alacabek Darwich (V) yrkar med instärnmande av Marianne Broman (MP) bifall till forslagen i motionen. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden ställer propositioner efter varandra om bifa ll till föreliggande förslag och till Nujin Alacabek Darwich (V) m.fl. yrkande om bifall till förslagen i motionen och finner därvid att demokrati- och mångfaldsberedningen beslutat bifalla föreliggande förslag. Signalurer. OrdfOrande Juslerare Uldragsbeslyrkande: dalum och signalur

KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL StDA 11 (13) HUDDINGE KOMMUN Sammantradesdatum Paragraf Demokrati- och mångfaldsberedning 6 december 2013 6 Diarienummer KS-2013/1216.679 Reservationer Nujin Alacabek Darwich (V) och Marianne Broman (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för N uj in Alacabek Darwich (V) bifallsyrkande till förslagen i motionen. Beslutet delges Kommunstyrelsen Signahxer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande datum och signatur ~

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-29 KS-2013/1216.679 1 (7) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel 08-53531378 Marcel.Moritz@huddinge.se Demokrati- och mångfaldsberedningen Demokrati- och mångfaldsberedningens remissvar Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare- motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Förslag till beslut Demokrati- och mångfaldsberedningen godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som beredningens yttrande i ärendet. Sammanfattning Motionen daterad 2013-09-09 som lämnats av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) handlar om att Huddinge kommun bör göras till en så kallad fristad för förföljda författare inom ramen för International Cities of Refuge Network (ICORN). Den beräkneliga kostnaden för författaren blir ungefär 460 000 kronor för två år ifall författaren kommer ensam och 556 000 kronor ifall han eller hon kommer med familjemedlem. Ytterligare kostnader tillkommer som är svårare att förutse bland annat för bostad, försäkringar, tolk, sjukvård, resor med mera. Förvaltningen anser att motionärernas förslag ligger i linje med kulturpolitiskt program 2008-2020 och med mål och budget 2014. Förslaget syftar till att värna om yttrandefriheten som enligt förvaltningen bör ses som en oundgänglig förutsättning för demokrati. Att bli fristad skulle dock kräva ytterligare resurser som idag inte finns i den ordinarie verksamheten. Detta är ett stort åtagande som konkurrerar om resurser med andra angelägna demokratifrågor. Ett mer resurseffektivt alternativ kan vara att Huddinge kommun överväger att inleda ett samarbete med Stockholms stad som har en fristadsförfattare aktiv på Södertörns högskola. Beskrivning av ärendet Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) har framfört en motion daterad 2013-09-09 om att Huddinge kommun kan göras till ytterligare en fristad för förföljda författare, detta är ett internationellt samarbete med POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se 141 85 HUDDINGE

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-15 KS-2013/1216.679 2 (7) International Cities of Refuge Network (ICORN). Motionärerna framför argumentet att Huddinge redan stödjer olika kulturella verksamheter, bland annat genom sitt kulturpolitiska program och genom stipendier. Motionärerna menar också att åtagandet skulle främja ett kulturellt utbyte och att Huddinge skulle sättas på kartan vad gäller värnandet om yttrandefriheten. Fakta och definitioner För att kunna ge synpunkter har förvaltningen hämtat in uppgifter för att kunna ta ställning till motionen. Vad är ICORN? Medlemmarna inom ICORN utgörs av fristäderna som frivilligt valt att ansluta sig till samarbetet. De orter i Sverige som hitintills anslutit sig är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Växjö, Sigtuna och Jönköping. 1 Fristäderna syftar till att skapa en skyddsåtgärd för författaren som fristaden tar emot. Han eller hon ges på så sätt möjligheten att fritt utöva sitt konstnärskap. Denna möjlighet skulle annars riskera att begränsas, till exempel på grund av förföljelse eller censur i författarens hemland. ICORN:s definition av en förföljd författare ICORN ställer upp en rad kriterier i en egen stadga (The ICORN Charter). I stadgan framkommer att ansökande till ICORN på grund av sitt skrivande kan riskera att bli dödad, bortförd/kidnappad, fysiskt angripen eller att försvinna; att författaren riskerar att dömas till fängelse som en konsekvens av sitt skrivande; eller att denne inte kan uttrycka sig fritt på grund av rädsla för åtal/repressalier. 2 Kulturrådets definition av en förföljd författare Statens kulturråd (nedan kallat Kulturrådet), är en myndighet under Kulturdepartementet som främjar utveckling och bidrag inom kultur. Kulturrådet har varit drivande vad gäller skapandet av nya fristäder i Sverige, bland annat genom att lämna råd och upplysningar till kommuner som överväger att bli fristäder för förföljda författare. Kulturrådet menar att det inte är personens meriter som är det viktigaste kriteriet när en författare ska väljas, utan att författarens behov av att komma i säkerhet och att få sin röst hörd är viktigare i detta sammanhang. 3 1 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Bakgrund och historik. 2 www.icorn.org, The ICORN Charter. 3 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Att vara fristad.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-15 KS-2013/1216.679 3 (7) I övrigt skriver Kulturrådet att; vilken författare som helst, i vilket land som helst, kan väljas till fristadsförfattare. Detta gäller ifall han eller hon är utsatt för hot eller förföljelse på grund av sina uttryckta åsikter, genom sitt professionella konstnärliga arbete. Ifall dessa kriterier är uppfyllda kan personen i fråga lämna en ansöka till ICORN och på så sätt bli en kandidat till en fristad. 4 Migrationsverkets syn på förföljda författare Migrationsverket har också skrivit ett rättsligt ställningstagande i frågan. Där framkommer att myndigheten inte har några invändningar mot att fristadsförfattare tas emot av kommuner. 5 Vad innebär det att bli fristad? Att bli en fristad kräver en rad olika förberedelser som kan bli tidskrävande. 6 Det första steget är att ska ett avtal tecknas mellan kommunen och ICORN. 7 I avtalet förbinder sig kommunen att vara fristad för författaren i två år. Kommunen förbinder sig också att tillhandahålla en möblerad botad för författaren och eventuellt hans eller hennes familj. Fristaden förbinder sig vidare att betala ett stipendium till författaren varje månad. 8 Avtalet innehåller även en rad punkter där kommunen skulle förbinda sig kommunen att tillförsäkra ytterligare delar av författarens och dennes familjs välfärd. Bland annat förbinder sig kommunen att tillhandahålla sjukvårdsförsäkring och hemförsäkring. Fristaden skall även skapa möjligheter för författaren att lära sig språk som talas i fristaden. 9 Viktigt att påpeka är att den mottagande kommunen har ett utrymme att bestämma vilken författare som är lämplig. Varje kommun kan alltså utforma sina egna kriterier i urvalet av en författare. 10 Även om kriterier kan variera kommuner emellan så är det gemensamt för alla tidigare fristäder är att ingen har accepterat kandidater som förespråkat våld när en lämplig författare har valts ut. 11 4 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Att bli fristadsförfattare, Se ansökningsblankett. 5 Migrationsverket, Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare. 6 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Checklista för fristadsförfattare; mejlkontakt med Märit Lundsten, kultursamordnare i Jönköpings Landsting (2013-11-08). 7 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Att bli fristadsförfattare, Se avtalet. 8 Se avsnitt III, A. punkt 1-4 i avtalet. 9 Se avsnitt III, B. punkt 1-8 i avtalet. 10 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Att bli fristadsförfattare. 11 Ibid.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-15 KS-2013/1216.679 4 (7) Kommunen ska utse en koordinator En annan viktig uppgift för kommunen är att utse en koordinator för gästförfattaren. 12 Koordinatorn är en person som rent förenklat ansvarar för författaren under tiden som denne och eventuellt också dennes familj omfattas av avtalet. En viktig lärdom från tidigare fristäder är att åtagandet också kan bli personligen utmanande, inte minst för koordinatorn eftersom gästförfattaren ofta är utlämnad åt fristaden. Det har visat sig vara svårt för tidigare koordinatorer att skilja mellan privatliv och yrkesliv i sin uppgift. 13 Därför är det också viktigt att utse rätt person till koordinator. Viktigt att ta hänsyn till eventuella familjemedlemmar En annan sak att beakta är ifall författaren vill ta med sig en eller flera familjemedlemmar. Det kan vara lättare för författaren att komma till fristaden med en partner än om vederbörande kommer själv. Att ha en familjemedlem med sig kan alltså fungera som ett starkt stöd. 14 Är det möjligt för kommunen att avbryta åtagandet? Fristaden kan välja att säga upp avtalet, i och med detta följer en uppsägningstid på sex månader. En uppsägning ändrar inte fristadens skyldighet att sörja för gästförfattaren under resterande tid av det avtalade åtagandet. 15 Kostnad Att bedöma de exakta kostnaderna för Huddinge kommun som fristad är svårt eftersom kostnaden kan påverkas av flera utgifter som skiljer sig från kommun till kommun. Ett exempel på detta är hur mycket hyrespriset för en lägenhet skiljer sig från en kommun till en annan. Tidigare fristäder påpekar vikten av att budgeten måste innehålla oförutsedda utgifter. Den största kostnaden är stipendiet som skall betalas ut varje månad. 16 En ytterligare erfarenhet är att kostnaderna för en tolk kan bli betungande, särskilt ifall författaren inte talar samma språk som koordinatorn. Kostnaderna kan också bli som störst i början av projekten, bland annat eftersom författaren har behövt hjälpas till rätta i kommunen och i kontakten 12 Se avsnitt III, B. punkt 3 i avtalet. 13 Mejlkontakt med Bibbi Wopenka, kommunikationschef Göteborgs stads kulturförvaltning (2013-11-08). 14 Mejlkontakt med Märit Lundsten, kultursamordnare Jönköpings Landsting (2013-11-08). Landstinget i Jönköpings län är medlemmar i ICORN, i förlängningen är det tänkt att Jönköpings kommun också skall bli en medlem. Kommunen bidrar dock redan med bostad. 15 Se avsnitt VI i avtalet. 16 Mejlkontakt med Märit Lundsten, kultursamordnare i Jönköpings Landsting (2013-11-08).

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-15 KS-2013/1216.679 5 (7) med olika myndigheter. Kostnader kan även stiga vid eventuell sjukdom, tandläkarbesök eller liknande, detta brukar dock inte bli ett stort problem. 17 Ytterligare svårförutsedda kostnader utgörs av resor till årliga ICORN-möten och övriga resor till olika seminarier och kurser med mera. Trots flera oklarheter borde det ändå vara möjligt att uppskatta vissa kostnader på ett ungefär. Vid bedömningen av dessa kostnader har Kulturrådets underlag använts. 18 I det ovan nämnda avtalet förbinder sig kommunen att betala ett månatligt stipendium till författaren. Kulturrådet skriver att detta kan motsvarande 10 000 kronor i månaden eller 14 000 kronor i månaden ifall författaren medtar familjemedlem. Den sammanlagda summan för hela tvåårsperioden borde därför bli 240000 kronor ifall författaren kommer ensam, eller 336 000 kronor ifall familjemedlem medföljer. Kulturrådet ger ingen övrig information i denna del. Det skulle till exempel vara bra att veta hur mycket kostnaden ökar i förhållande till antalet medföljande familjemedlemar. ICORN tar också ut en medlemsavgift för varje år som författaren är ansluten till fristaden. Enligt Kulturrådet motsvarar medlemsavgiften ungefär 20 000 kronor per år. Under hela tvåårsperioden bör Huddinge kommun därför räkna in ungefär 40 000 kronor för denna kostnad. Vad gäller kostnaden för koordinatorn skriver Kulturrådet som exempel att hans eller hennes arbetstid kan motsvara ungefär 20-25% tjänst. Detta kan avrundas till 7500 kronor i månaden vilket motsvarar 25% av en lön på 30 000 kronor i månaden. Med detta som underlag kan koordinatorns lön (med avseende på fristadsprojektet) uppskattas till 180 000 kronor under hela tvåårsperioden. Dessutom bör koordinatorns lön beräknas mot bakgrund av det arbete som krävs under förberedelseperioden innan författaren anländer. Den mer eller mindre förutsägbara kostnaden för stipendium, medlemsavgift och koordinatorslön som Huddinge kommun bör räkna med för en tvåårsperiod, ifall kommunen väljer att bli fristad, uppkommer till ungefär 460 000 kronor för enbart författaren, eller till ungefär 556 000 kronor om personen i fråga medtar familjemedlem. Är det förenligt med kommunens styrdokument att vara fristad? I Huddinges kulturpolitiska program framkommer en definition av kultur; kultur är en nyckel till identitet, samexistens, demokrati och utveckling och 17 Mejlkontakt med Bibbi Wopenka, kommunikationschef Göteborgs stads kulturförvaltning (2013-11-08). 18 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Ekonomi.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-15 KS-2013/1216.679 6 (7) är en viktig del i samhällsbyggnaden. 19 I förvaltningens mening kan begreppet demokrati kopplas till ICORNS syfte att värna om yttrandefriheten, eftersom den är en grundläggande förutsättning för demokratin. I mål och budget 2014 står det att människor med olika bakgrunder och kompetenser berikar vår kommun och gör att vi står väl rustade i en globaliserad tid. De möjligheter som detta ger ska vi ta tillvara genom att skapa förutsättningar för människor att mötas. 20 Genom att ta emot en fristadsförfattare kan Huddinge kommun komma att berikas kulturellt. Vidare står det om internationellt arbete att Internationellt arbete ger dessutom Huddinge möjligheter att profilera sig regionalt, nationellt och internationellt kring prioriterade frågor. 21 Detta mål sammanhänger med motionärernas argument om att Huddinge kommun har en möjlighet att sättas på kartan, inte minst vad gäller värnandet om yttrandefriheten. Södertörns högskola samarbetar med Stockholms stad När detta tjänsteutlåtande skrivs bedriver Södertörns högskola i Flemingsberg ett samarbete med Stockholms stad och dess fristadsförfattare Mezegebu Hailu Habtewold från Etiopien. Habtewold lånar idag en forskarplats på högskolan och förhoppningen är att han ska kunna hålla seminarier och föreläsningar för studenter på högskolan. 22 Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att förslaget om att Huddinge kommun kan bli en fristad för förföljda författare ligger i linje med kommunens styrdokument; mål och budget samt kulturpolitiskt program. En gästförfattare kan bidra till ett kulturellt och intellektuellt utbyte, samt berika den offentliga debatten. Förvaltningen anser att förslaget är lovvärt eftersom det sammanhänger med värnandet om mänskliga rättigheter. Att bli fristad har ett samband med värnandet om den globala yttrandefriheten. 23 19 Se kulturpolitiskt program 2008-2020, s. 5. 20 Se mål och budget 2014, s. 18. 21 Se mål och budget 2014, s. 22. 22 Telefonintervju med Antonia Ribbing, samordnare på utbildnings- och forskningskansliet, Södertörns högskola, (2013-11-06). 23 Se Förenta nationernas (FN:s) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948), Artikel 19 Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-15 KS-2013/1216.679 7 (7) Samtidigt måste betonas att detta skulle vara ett stort åtagande, det skulle också kräva ytterligare resurser som inte finns inom ordinarie verksamhet. Det finns många angelägna demokratifrågor som dessa resurser skulle kunna ägnas åt. Ett billigare alternativ skulle kunna vara att Huddinge kommun överväger att bilda ett samarbete med Stockholms stad i frågan då deras gästförfattare Mezegebu Hailu Habtewold redan idag är verksam på Södertörns högskola. Marcel Moritz Utvecklingsledare Hanna Lundborg Kvalitetschef Bilagor Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare! Motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V), daterad 2013 09-09. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 17 februari 2014 17 Paragraf Diarienummer KS-2013/1107.679 Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare - motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras för ytteligare beredning. Sammanfattning Britt Björneke och Nujin Alacabek Darwich (båda V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 september 2013 en motion om att Huddinge kommun ska bli en fristad för förföljda författare. Motionärerna framhåller att i många länder världen över utsätts författare för hot och förföljelser för att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. I motionen hänvisas till att kommunen på olika sätt stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet och att kommunen därför skulle vara lämplig att bli fristad för förföljda författare. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och demokrati- och mångfaldsberedningen. Remissinstanserna är i grunden positiva till motionen men framhåller samtidigt att det är ett stort ekonomiskt åtagande. Kultur- och fritidsnämnden menar att möjligheter till ett etablerat samarbete bör utredas innan kommunen går vidare i frågan. Mot bakgrund av gällande lagstiftning anser kommunstyrelsens förvaltning att mycket talar för att det inte ligger inom den kommunala kompetensen att vara fristad för förföljda författare. Att vara en fristad innebär även ett relativt stort ekonomiskt åtagande. Medel för att finansiera genomförandet skulle ställa krav på omprioriteringar med inverkan på befintlig verksamhet som följd. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Överläggning Ordföranden yrkar på återremiss av ärendet. I övrigt yttrar sig Britt Björneke (V), Vibeke Bildt (FP) och Lars Björkman (HP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden ställer proposition om bifall till att ärendet ska avgöras idag mot bifall till att ärendet ska återremitteras och finner härvid att kommunstyrelsen beslutat att återremittera ärendet.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Beslutet delges Kultur- och fritidsnämnden Demokrati- och mångfaldsberedningen

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 april 2015 5 Paragraf Diarienummer KS-2013/1107.679 Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare - svar på motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras till förvaltningen för ytterligare beredning. Sammanfattning Britt Björneke och Nujin Alacabek Darwich (båda V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 september 2013 en motion om att Huddinge kommun ska bli en fristad för förföljda författare. Motionärerna framhåller att i många länder världen över utsätts författare för hot och förföljelser för att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. I motionen hänvisas till att kommunen på olika sätt stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet och att kommunen därför skulle vara lämplig att bli fristad för förföljda författare. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och demokrati- och mångfaldsberedningen. Remissinstanserna är i grunden positiva till motionen men framhåller samtidigt att det är ett stort ekonomiskt åtagande. Kultur- och fritidsnämnden menar att möjligheter till ett etablerat samarbete bör utredas innan kommunen går vidare i frågan, och demokrati- och mångfaldsberedningen anser att det finns många angelägna demokratifrågor som de resurser som måste avsätts till detta förslag skulle kunna användas till. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari 2014 återremitteras ärendet för ytterligare beredning. Rättsläget har tidigare varit oklart då det funnits delade meningar i kommunsverige avseende huruvida åtagandet rörande förföljda författare ligger inom den kommunala kompetensen eller inte. De lagliga förutsättningarna har emellertid klarnat efter en dom i kammarrätten i Sundsvall där det slås fast att det inte finns några juridiska hinder för kommunerna att erbjuda förföljda författare en fristad. Att vara en fristad för förföljda författare innebär dock att kommunen begränsar sig till att ta emot människor med ett bestämt yrke. Det bör understrykas att även människor med andra yrken kan uppleva ett skyddsbehov. Att uteslutande ge stöd och skydd åt författare kan uppfattas som godtyckligt och diskriminerande.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Åtagandet att vara fristad för förföljda författare innebär även ett relativt stort ekonomiskt åtagande som skulle ställa krav på omprioriteringar med inverkan på befintlig verksamhet som följd. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Överläggning Nujin Alacabek Darwich (V) yrkar med instämmande av Emil Högberg (S) och Marica Lindblad (MP) bifall till förslagen i motionen. I övrigt yttrar sig Britt Björneke (V), Malin Danielsson (FP), Tomas Henriksson (S) och Daniel Dronjak Nordqvist (M). Efter en ajournering av ärendet yrkar ordföranden att ärendet återremitteras till förvaltningen för ytterligare beredning. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden ställer proposition om bifall till att ärendet ska avgöras idag mot bifall till att ärendet ska återremitteras och finner härvid att kommunstyrelsen beslutat att återremittera ärendet. Protokollsanteckngar Malin Danielsson (FP) anmäler protokollsanteckning. Beslutet delges Kultur- och fritidsnämnden Demokrati- och mångfaldsberedningen

Kommunstyrelsen 2015-04-29 Ärendenr: KS-2013/ 1107.679 Protokollsanteckning Ärende 5- Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare Yttrandefriheten är en av hörnstenarna i en demokrati. Att stå upp för frihet i allmänhet, men kanske yttrandefrihet i synnerhet är viktigt inte minst med tanke på den oro som just nu präglar stora delar av världspolitiken. Fristadsprojektet möjliggör för författare, journalister, dramatiker mm. som lever under hot med anledning av sitt yrke att fortsätta skriva och berätta och därmed slå vakt om yttrandefriheten. Projektet bidrar även till att stärka gränsöverskridande samarbete och förståelsen för människors olikheter. Folkpartiet ser positivt på detta och delar de positiva synpunkter som framkommit från såväl kultur- och fritidsnämnden som från demokrati- och mångfaldsbredningen. Vi ser fram emot den utredning som kultur- och fritidsförvaltningen ska göra nu när rättsläget klarnat och som ska titta på möjligheterna att samarbeta med andra kommuner och med dessa etablera ett fristadssamarbete för förföljda författare. Huddinge den 29 april 2015 ' Malin Danielsson (FP)

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 5 (13) Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 15 december 2015 2 Paragraf Information från förvaltningen Marina Högland, kultur- och fritidsdirektör informerar: Nämnden har tidigare svarat på en remiss om fristadsförfattare där förvaltningen fick i uppdrag att utreda möjlighet till samverkan med annan kommun. Förvaltningen har pratat med övriga södertörnskommuner, men frågan är inte aktuell där för närvarande. Regerinen ska se över möjligheten att göra det enklare för kommuner at ta emot författare och konstnärer. Förvaltningen avvaktar den översynen. Marina redovisar bidragsfördelningen budget för 2016 Marina redovisar hur långt vi har kommit i arbetet med stöd för Flickors idrottande. Vad gäller ridsatsningen fortsätter det projektet. Nämnddagarna - lunch till lunchkonferens den 21 till 22 januari på Utsikten i Nynäshamn. Inbjudan med ytterligare information kommer att skickas ut. Marina ger en nulägesinformation om Folketshusföreningen. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 9 maj 2016 30 Paragraf Diarienummer KS-2015/703.183 Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motion ställd av Emil Högberg (S) om krav på goda arbetsvillkor vid upphandling anses besvarad med hänvisning till kommunfullmäktiges beslut av den 8 juni 2015 samt kommunstyrelsens förvaltnings svar daterat den 10 mars 2016. Sammanfattning Emil Högberg (S) inkom den 13 april 2015 med en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Kommunfullmäktige beslutade den 8 juni 2015 att Huddinge kommun vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på att företagen har kollektivavtal alternativt tillämpar löner och anställningsvillkor på minst samma nivå. Även i Huddinge kommuns reglemente för upphandling (HKF 9420) stadgas att kommunen ska ställa krav på kollektivavtalsenliga löner om kravet bedöms vara legalt möjligt, strategiskt lämpligt och förväntas få positiva effekter. (HKF 9420, 5) Kommunen kan inte ställa krav på att ett företag ska tillämpa kollektivavtal. Däremot finns möjlighet att ställa krav på villkor i nivå med kollektivavtal. Kravet ska formuleras så att det uppfyller såväl lagen om offentlig upphandling som EU:s grundläggande principer. Situationen är komplex då det saknas såväl juridiskt ställningstagande (prejudikat) som vägledning från myndigheter inom arbetsrätt och upphandling. De praktiska försök som gjorts i några kommuner, att ställa krav på kollektivavtal eller likvärdiga villkor i upphandlingar, har ännu inte lett fram till praxis som Huddinge kommun kan ta stöd i. EU:s reviderade upphandlingsdirektiv förstärker upphandlande myndigheters möjlighet att använda upphandling för att uppnå politiska mål. Ett förslag till ny upphandlingslag för att implementera direktivet var planerat att träda ikraft i april 2016. Lagförslaget innehåller förstärkt formulering att krav på kollektivavtalsliknande villkor bör ställas i upphandling i vissa branscher. Lagen väntas inte träda ikraft förrän 1 januari 2017.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Beslutet delges Gymnasienämnden Grundskolenämnden Förskolenämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 30 mars 2016 4 Paragraf Diarienummer KS-2015/703.183 Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motion ställd av Emil Högberg (S) om krav på goda arbetsvillkor vid upphandling anses besvarad med hänvisning till kommunfullmäktiges beslut av den 8 juni 2015 samt kommunstyrelsens förvaltnings svar daterat den 10 mars 2016. Sammanfattning Emil Högberg (S) inkom den 13 april 2015 med en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Kommunfullmäktige beslutade den 8 juni 2015 att Huddinge kommun vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på att företagen har kollektivavtal alternativt tillämpar löner och anställningsvillkor på minst samma nivå. Även i Huddinge kommuns reglemente för upphandling (HKF 9420) stadgas att kommunen ska ställa krav på kollektivavtalsenliga löner om kravet bedöms vara legalt möjligt, strategiskt lämpligt och förväntas få positiva effekter. (HKF 9420, 5) Kommunen kan inte ställa krav på att ett företag ska tillämpa kollektivavtal. Däremot finns möjlighet att ställa krav på villkor i nivå med kollektivavtal. Kravet ska formuleras så att det uppfyller såväl lagen om offentlig upphandling som EU:s grundläggande principer. Situationen är komplex då det saknas såväl juridiskt ställningstagande (prejudikat) som vägledning från myndigheter inom arbetsrätt och upphandling. De praktiska försök som gjorts i några kommuner, att ställa krav på kollektivavtal eller likvärdiga villkor i upphandlingar, har ännu inte lett fram till praxis som Huddinge kommun kan ta stöd i. EU:s reviderade upphandlingsdirektiv förstärker upphandlande myndigheters möjlighet att använda upphandling för att uppnå politiska mål. Ett förslag till ny upphandlingslag för att implementera direktivet var planerat att träda ikraft i april 2016. Lagförslaget innehåller förstärkt formulering att krav på kollektivavtalsliknande villkor bör ställas i upphandling i vissa branscher. Lagen väntas inte träda ikraft förrän 1 januari 2017.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Överläggning I ärendet yttrar sig Sara Heelge Vikmång (S) och Daniel Dronjak (M). Protokollsanteckningar Sara Heelge Vikmång (S), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) anmäler gemensam protokollsanteckning. Beslutet delges Gymnasienämnden Grundskolenämnden Förskolenämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden

,.. Socialdemokraterna Huddinge kommun Kommunstyrelsen 2016-03-30 PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 4: Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Kommunfullmäktige i Huddinge har beslutat att vid upphandling av tjänster och byggentreprenadet ska vi ställa krav på att företagen har kollektivavtal alternativt tillämpar löner och andra anställningsvillkor på minst sa mma nivå. Bakgrunden är förstå s risken för att kommunen annars bidrar till dumpning av villkoren på arbetsmarknaden. Därför är det rimligt att anse det förslaget i den här motionen för besvarat. Det bör noteras att Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Drevvikenpartiet, Kristdemokraterna och Huddingepartiet då röstade nej till det förslaget. l tjänsteutlåtandet redogör kommunstyrelsens förvaltning för hur arbetet med att ställa krav går till. Något som nämns är den utmaning som ligger i hur krav på goda arbetsvillkor ska följas upp. Det är förstås nödvändigt att kommunen utvecklar bra metoder för att göra sådan uppföljning. Det finns anledning att i det sammanhanget göra en del studier av hur andra kommuner arbetar. Även det som sägs om varuupphandling i beslutsunderlaget föranleder inte någon annan bedömning än att motionen ska anses besvarad. ~Fn r ~iljöpartiet J( amec::l : Jlvf~~r Marica Lindblad För Vänsterpartiet

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-10 KS-2015/703.183 1 (9) HANDLÄGGARE Stockenberg, Astrid Astrid.Stockenberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motion ställd av Emil Högberg (S) om krav på goda arbetsvillkor vid upphandling anses besvarad med hänvisning till kommunfullmäktiges beslut av den 8 juni 2015 samt kommunstyrelsens förvaltnings svar daterat den 10 mars 2016. Sammanfattning Emil Högberg (S) inkom den 13 april 2015 med en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Kommunfullmäktige beslutade den 8 juni 2015 att Huddinge kommun vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på att företagen har kollektivavtal alternativt tillämpar löner och anställningsvillkor på minst samma nivå. Även i Huddinge kommuns reglemente för upphandling (HKF 9420) stadgas att kommunen ska ställa krav på kollektivavtalsenliga löner om kravet bedöms vara legalt möjligt, strategiskt lämpligt och förväntas få positiva effekter. (HKF 9420, 5) Kommunen kan inte ställa krav på att ett företag ska tillämpa kollektivavtal. Däremot finns möjlighet att ställa krav på villkor i nivå med kollektivavtal. Kravet ska formuleras så att det uppfyller såväl lagen om offentlig upphandling som EU:s grundläggande principer. Situationen är komplex då det saknas såväl juridiskt ställningstagande (prejudikat) som vägledning från myndigheter inom arbetsrätt och upphandling. De praktiska försök som gjorts i några kommuner, att ställa krav på kollektivavtal eller likvärdiga villkor i upphandlingar, har ännu inte lett fram till praxis som Huddinge kommun kan ta stöd i. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-10 KS-2015/703.183 2 (9) EU:s reviderade upphandlingsdirektiv förstärker upphandlande myndigheters möjlighet att använda upphandling för att uppnå politiska mål. Ett förslag till ny upphandlingslag för att implementera direktivet var planerat att träda ikraft i april 2016. Lagförslaget innehåller förstärkt formulering att krav på kollektivavtalsliknande villkor bör ställas i upphandling i vissa branscher. Lagen väntas inte träda ikraft förrän 1 januari 2017. Beskrivning av ärendet Motionen handlar om arbetsvillkor för arbetstagare som utför arbeten åt Huddinge kommun i upphandlade avtal. Motionen innehåller två olika frågor. I den första frågan anser motionären att Huddinge kommun vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på att företagen har kollektivavtal alternativt tillämpar löner och anställningsvillkor på minst samma nivå. I den andra frågan anser motionären att Huddinge kommun vid varuupphandling ska ställa krav på att varorna produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras fullt ut och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas för arbetet. Juridiskt läge Rättsläget har länge varit oklart om, och på vilket sätt, kollektivavtal kan användas i upphandling av tjänster och entreprenader. EU:s reviderade upphandlingsdirektiv 2014/24/EU förstärker upphandlande myndigheters möjlighet att använda upphandling för att uppnå politiska mål. Ett förslag till ny upphandlingslag för att implementera direktivet var planerat att träda ikraft i april 2016. Lagförslaget innehåller förstärkt formulering att krav på kollektivavtalsliknande villkor bör ställas i upphandling i vissa branscher. Flera utredningar har förberett införandet av den nya upphandlingslagen, bland annat SOU 2015:78 Upphandling och villkor enligt kollektivavtal. I utredningen klargjordes läget något avseende kollektivavtalsliknande villkor i upphandling. Utredaren föreslår att det i nya upphandlingslagen skrivs in att arbetsrättsliga hänsyn bör beaktas. Utredaren föreslår att kraven bör ställas som villkor för fullgörandet av kontraktet. De villkor som anses möjliga att ställa krav på är lön, semester och arbetstid med hänvisning till att dessa krav utgör den hårda kärnan i det EU-direktiv som reglerar villkor för arbetskraft som är utstationerad i ett annat land. Utredaren föreslår också att en upphandlande myndighet ska ta hänsyn till bransch som upphandlingen avser och övriga omständigheter som kan medföra risk för oskäliga arbetsvillkor. Detta betyder att villkor inte ska ställas i alla upphandlingar utan när och där det finns en identifierad risk.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-10 KS-2015/703.183 3 (9) Utredaren föreslår vidare att Upphandlingsmyndigheten (f.d. Miljöstyrningsrådet) ska få långtgående uppdrag att utveckla föreskrifter om kollektivavtalsvillkor där så är behövligt. Myndigheten har startat ett pilotprojekt inom persontransporter (taxiresor). Upphandlingsmyndigheten ska genom projektet få underlag för att föreslå vilka villkor som kan ställas samt föreslå lösningar på de utmaningar som finns avseende att förena upphandlingslagens krav på likabehandling och transparens med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Konkurrensverket har i en utredning, 2015:2 Kollektivavtal och kollektivavtalsvillkor i offentlig upphandling, också konstaterat att det i dagsläget inte är möjligt att ställa krav på att företag ska ha kollektivavtal i offentliga upphandlingar. Det är däremot möjligt att ställa krav på att företag uppfyller vissa villkor i kollektivavtalen. Konkurrensverkets utredning betonar vikten av att EU:s allmänna rättsprinciper om öppenhet, likabehandling, ickediskriminering och proportionalitet följs vid upphandling. För att kollektivavtalsliknande villkor ska harmonisera med EU:s allmänna rättsprinciper och krav i upphandlingslagen måste förfrågningsunderlaget vara förutsägbart, tydligt och preciserat i alla avseenden. Kollektivavtal är privaträttsliga avtal mellan arbetsmarknadens parter. Som sådana är de i princip inte allmänt tillgängliga för utomstående. Kommunen är således inte part i alla branscher där det kan vara befogat att ställa kollektivavtalsliknande villkor. Det kan försvåra tillgången till kunskap om vad som är lämplig nivå. Kommunen kan således inte ställa krav att ett företag ska tillämpa kollektivavtal. Det som kan kravställas är att leverantören ska tillämpa anställningsvillkor motsvarande de kollektivavtalsvillkor som gäller inom branschen. Olika kollektivavtal gäller för olika branscher. I vissa branscher finns också regionala kollektivavtal. Sammantaget innebär detta att det finns flera kollektivavtal i en del branscher. Under förutsättning att kollektivavtalsliknande villkor i förfrågningsunderlaget är tydliga och objektiva är det således juridiskt möjligt att använda dessa i upphandling. En rättslig prövning skulle behövas för att förtydliga vad som är förutsägbart, tydligt och preciserat. I väntan på att domstol ska pröva frågan så har några upphandlande myndigheter börjat ställa krav med överhängande risk att bli överprövade eller få ett tillsynsbeslut från Konkurrensverket.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-10 KS-2015/703.183 4 (9) Utblick Vita jobb är en upphandlingsmodell som tagits fram av företrädare för fackförbund och Stockholms stad. Modellen kan användas vid tjänsteupphandlingar i stat, kommuner och landsting. Modellen bygger på fyra grundpelare som alla anbudsgivande företag måste underordna sig 1) Företagen måste erbjuda sina anställda kollektivavtalsenliga villkor utifrån de begränsningar som Lavallagen anger (begränsad konflikträtt). Underentreprenörer omfattas av samma regler och att huvudentreprenören ansvarar för att underentreprenörer följer dem. Uppenbara brott mot reglerna leder till uppsägning av avtalet samt eventuellt skadeståndsanspråk. Företaget förbinder sig att visa relevanta handlingar för de kontrollanter som kommunen väljer att anlita. Även underentreprenörer kan kontrolleras. Modellen har använts med varierande resultat, vilket beskrivs mer nedan. Nacka kommun anslöt sig tidigt till Vita jobb-modellen och kopplade den till byggentreprenader där kommunen anade att svartarbete förekom. Nu har Nacka övergett modellen med hänvisning till att kontroller inte kan genomföras utan att Skatteverket kontinuerligt bidrar med uppgifter på individnivå. Detta ingår inte i Skatteverkets ansvar idag. Malmö stad har prövat samma modell som Nacka. Staden har utbildat ett antal inspektörer ur de lokala fackföreningarna för att genomföra kontrollerna. Svenskt Näringsliv anmälde staden till Konkurrensverket för en prövning av modellen, framför allt avseende metoden för uppföljning. Konkurrensverket bedömer att ombud får användas vid uppföljning (pressmeddelande 2016-01-21). Botkyrka kommun ställde krav att anbudsgivare skulle tillämpa kollektivavtalsvillkor i en upphandling av markskötsel. Kravet anmäldes till Konkurrensverket som i ett tillsynsbeslut bedömde att kravet var för otydligt definierat och inte förenligt med upphandlingslagen och EU:s grundläggande principer 2). 1 LO:s hemsida (2015-10-20) http://www.lo.se/start/solidarisk_lonepolitik/social_offentlig_upphandling/vita_jobb_i_pra ktiken 2 http://www.konkurrensverket.se/beslut/09-0259.pdf

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-10 KS-2015/703.183 5 (9) Nuläge i Huddinge kommun Huddinge kommun köper städtjänster för minst 10 mnkr per år (201410 t o m 201509). Det nu aktuella avtalet upphandlades år 2013 och innehöll krav på kollektivavtalsenliga löner. Avstämning gjordes med de leverantörer som antogs men fortsatt uppföljning är mycket svår att genomföra i den svenska modellen där arbetsmarknadens parter avgör lönenivåer. I Huddinge kommuns reglemente för upphandling (HKF 9420) stadgas att varukontrakt ska upphandlas med etiska krav i enlighet med kommunens fastställda uppförandekod där det är möjligt och lämpligt. Uppförandekoden innehåller krav på att företag ska respektera ILO:s kärnkonventioner och FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter samt Barnkonventionen. Etiska krav är tillämpliga främst vid upphandling av varor som tillverkas i länder med svag arbetsrätt. I det praktiska arbetet upphandlas endast få varukontrakt inom den egna upphandlingsverksamheten då kommunen ofta upphandlar varor i samarbete med andra till exempel grannkommuner eller avropar från stora ramavtal hos Kammarkollegiet och inte minst hos SKL Kommentus. I sådana samarbeten kan varje enskild kommun inte alltid få gehör för sina krav. Såväl SKL Kommentus som Kammarkollegiet har ILO:s kärnkonventioner och FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter som standard i upphandling av varor som (med stor sannolikhet) produceras i länder där arbetsrätten är svag eller mänskliga rättigheter kränks. Kommunen deltar också i ett SKL Kommentus gemensamt upphandlat avtal för uppföljning av etiska krav. Remissinstansernas synpunkter Motionen har sänts på remiss till samtliga nämnder i kommunen. Gymnasienämnden Gymnasienämndens ordförande lägger ett förslag som nämnden antar. Beslutet överlämnas som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Förslaget går i korthet ut på att kommunen ska ställa krav på goda anställningsvillkor när man upphandlar. Nämnden poängterar att det rättsliga läget kring offentliga upphandlingar är oklart och det saknas tydliga direktiv för hur sådana krav kan formuleras. I avvaktan på att den statliga utredningen klargör och föreslår ändringar bör kommunen ha kollektivavtalsliknande anställningsvillkor som en kriteriegrund i upphandlingar.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-10 KS-2015/703.183 6 (9) Grundskolenämnden Grundskolenämnden godkänner Barn- och utbildningsförvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte längre specialistkompetens inom upphandlingsärenden. De krav som ställs vid upphandling ska uppfylla bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling och EU:s grundläggande principer. All specialistkomptens för upphandlingsärenden finns samlad på ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsens förvaltning. Av denna anledning hänvisar förvaltningen till kommunstyrelsens förvaltnings svar på motionen. Förskolenämnden En ledamot i nämnden yrkar att nämnden ska anta motionen med tillägg. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte längre specialistkompetens inom upphandlingsärenden. De krav som ställs vid upphandling ska uppfylla bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling och EU:s grundläggande principer. All specialistkomptens för upphandlingsärenden finns samlad på ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsens förvaltning. Av denna anledning hänvisar förvaltningen till kommunstyrelsens förvaltnings svar på motionen. Socialnämnden Nämnden hänvisar till den statliga utredningen (SOU 2015:78) och avvaktar eget ställningstagande tills prejudikat, alternativt ett myndighetsbeslut finns, som kan vägleda i det praktiska arbetet. Äldreomsorgsnämnden Nämnden hänvisar till den statliga utredningen (SOU 2015:78) och avvaktar eget ställningstagande tills prejudikat, alternativt ett myndighetsbeslut finns, som kan vägleda i det praktiska arbetet. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden hänvisar till den statliga utredningen (SOU 2015:78) och avvaktar eget ställningstagande tills prejudikat, alternativt ett myndighetsbeslut finns, som kan vägleda i det praktiska arbetet.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-10 KS-2015/703.183 7 (9) Natur- och byggnadsnämnden Nämnden hänvisar till den statliga utredningen (SOU 2015:78) och avvaktar eget ställningstagande tills prejudikat, alternativt ett myndighetsbeslut finns, som kan vägleda i det praktiska arbetet. Tillsynsnämnden Ordförande finner att det finns två förslag till beslut, dels natur- och byggnadsförvaltningens förslag och dels Bengt Eliasson (S) förslag om bifall till förslagen i motionen. Tillsynsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag, vilket innebär att nämnden inväntar att upphandlingsenheten, vid kommunstyrelsens förvaltning, hanterar resultatet av den statliga utredningen och därefter göra eventuella revideringar av nämndens upphandlingsregelverk. Samtliga nämnder poängterar vikten av att skattemedel används på ett ansvarsfullt sätt. Förvaltningens synpunkter Genomgång av forskning, utredningar och praxis på området visar att kollektivavtalsliknande krav kan ställas under förutsättning att kommunen förbereder kravet med noggrann analys av gällande villkor i den aktuella branschen och avsätter tid och resurser för att följa upp ställda krav, kommunen kan tillgå relevanta kollektivavtal för att kunna ställa tydliga och preciserade krav i upphandling. Förvaltningen bedömer, med stöd av den statliga utredningen och Konkurrensverkets utredning, att det är möjligt att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i vissa upphandlingar, främst i branscher som är arbetsintensiva och tjänster som inte kräver någon högre utbildning. Exempel på sådana branscher och tjänster är städtjänster, hotell- och turismtjänster, transporttjänster, bygg- och hantverkstjänster av enklare slag. Arbetsinsatsen för att ställa krav bedöms bli omfattande. Att få tillgång till relevant kollektivavtal och därur hämta information och omvandla denna information till krav som är förenliga med LOU, och i övrigt rimliga och möjliga att följa upp, kommer att vara en tidskrävande uppgift.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-10 KS-2015/703.183 8 (9) Uppföljningen av ställda krav kommer att vara minst lika tidskrävande, där tyngdpunkten kommer att ligga på leverantörsmöten med genomgång av personallistor, löneutbetalningar, försäkringar, arbetstid etcetera för att säkerställa att kraven upprätthålls under avtalstiden. Förvaltningen anser att Skatteverket är den myndighet som kan bidra i uppföljningsarbetet då myndigheten har uppgifter om löner och inbetalda arbetsgivaravgifter i realtid. Detta uppdrag har dock inte myndigheten idag. Förvaltningen arbetar för närvarande aktivt med att försöka utöka samarbetet med Skatteverket och andra myndigheter i dessa frågor. Förvaltningen bevakar frågan noga och deltar i de sammanhang där vägledning ges. Att kommunen ska använda skattemedel på ett ansvarsfullt sätt är självklart. Då kommunfullmäktige redan har beslutat att krav på kollektivavtalsliknande villkor ska ställas i upphandling av byggentreprenader och tjänster, är det rimligt att sätta upp några kriterier för vilka upphandlingar som ska innehålla dessa krav. Kriterierna bör baseras på den riskbedömning av bransch och leverantör som den statliga utredningen (SOU 2015:78 Upphandling och kollektivavtalsvillkor) gjort, samt upphandlingens värde. Förvaltningen föreslår därför att följande kriterier ska vara uppfyllda för att kollektivavtalsliknande villkor ska ställas: tjänsten kommer att utföras av leverantörer verksamma i landet (annars gäller EU:s gemensamma regler för utstationering av arbetstagare) riskbransch, till exempel städtjänster, hotell- och turismtjänster, transporttjänster, bygg- och hantverkstjänster av enklare slag, förväntade risker kan inte hanteras på annat mindre ingripande sätt Förvaltningen anser vidare att avtalets värde som huvudregel bör överstiga ett i förväg fastställt belopp; till exempel direktupphandlingsgränsen, vilken för närvarande är drygt 530 000 kronor. Från denna huvudregel kan undantag göras när omständigheterna så påkallar. Dessa kriterier bör vara vägledande för Huddinge kommun till dess att rekommendationer om tillämpning och formuleringar har utarbetats på en övergripande nivå, eller en domstol fäller ett avgörande. Avseende motionärens förslag att ställa krav att varor ska produceras i enlighet med ILO:s kärnkonventioner samt de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs, föreslås att arbetet att ställa etiska

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-10 KS-2015/703.183 9 (9) krav vid köp av varor som tillverkas i länder med svag arbetsrätt fortsätter i enlighet med fastställt reglemente. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Astrid Stockenberg Hållbarhetsstrateg, upphandling Bilagor Motionen Beslutet delges Gymnasienämnden Grundskolenämnden Förskolenämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden

Huddinge kommun Kommunfullmäktige 2014-04-13 MOTION Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling Den omfattande offentliga upphandlingen som vi gör i kommunen ställer krav på oss och ger oss möjligheter. Förutom att få viktiga saker gjorda på ett bra och ekonomiskt fördelaktigt sätt ger det oss som företrädare för medborgarna möjlighet att påverka samhällsutvecklingen både här hemma och ute i världen. När vi handlar varor och tjänster för de pengar som medborgarna har betalat in i skatter ska vi göra vad vi kan för att säkerställa att det inte bidrar till exploatering av människor och miljö och istället påverkar för en mer långsiktigt hållbar utveckling. Vi vill att kommunen på olika sätt ska höja sina ambitioner för en mer hållbar upphandling. Ett krav som vi vill att kommunen ska ställa vid alla upphandlingar är att de vid handlar med ska uppfylla de löne-och anställningsvillkor som gäller i det land där varan produceras eller tjänsten/entreprenaden utförs. Det är viktigt för arbetstagarna och för att upprätthålla sund konkurrens. Vid all upphandling av tjänster och byggentreprenader ska kommunen således ställa krav på kollektivavtal- med en svensk facklig organisation som organiserar arbetstagare i aktuell bransch- för de anställda som utför arbetet, eller att anbudsgivaren visar att man tillämpar löner och anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Detta villkor ska anges i förfrågningsunderlaget eller motsvarande. Det ska sedan föras in som ett särskilt kontraktsvillkor i upphandlingsavtalet och utformas så att den som tilldelats kontraktet ansvarar för att detta även gäller om arbetet läggs ut på någon annan part (underentreprenör). Vid varuupphandling ska det alltid ställas krav på att varorna produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras fullt ut och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas för arbetet.

Mot bakgrund av det ovanstående föreslår jag kommunfullmäktige besluta att kommunens upphandlingar ska följa det som motionen föreskriver För Socialdemokraterna i kommunfullmäktige G ~_()~- Emil Högberg

NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 21 september 2015 9 Paragraf Diarienummer NBN-2015/1897.183 Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden antar tjänsteutlåtande 2015-09-15 som svar på motionen. Arbetsutskottets förslag till beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har fått motionen Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling för yttrande senast den 30 september 2015. Motionen är väckt av Emil Högberg (S). Emil Högberg (S) föreslår att Huddinge kommun vid all upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på kollektivavtal, med en svensk facklig organisation som organiserar arbetstagare i aktuell bransch, för de anställda som utför arbetet, eller att anbudsgivaren visar att man tillämpar löner och anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Den omfattande offentliga upphandlingen som kommunen gör ställer krav på oss och ger oss möjligheter. Förutom att få viktiga saker gjorda på ett bra och ekonomiskt sätt ger det kommunen möjlighet att påverka samhällsutvecklingen både hemma i Sverige och ute i världen. Mot bakgrund av detta föreslår Socialdemokraterna att kommunfullmäktige beslutar att kommunens upphandlingar ska följa det som motionen föreskriver. Överläggning Christian Ottosson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Roland Sernlind (S) yrkar med instämmande av Britt Björneke (V) och Tomas Nordström (MP) bifall till förslagen i motionen. I övrigt yttrar sig Yossi Sigal (S) i ärendet. Hädanefter förklarar överläggningen avslutad.

NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 21 september 2015 9 Paragraf Diarienummer NBN-2015/1897.183 Propositioner Ordföranden ställer propositioner efter varandra om bifall till förvaltningens förslag och till Roland Sernlind (S), Britt Björneke (V) och Tomas Nordströms (MP) yrkande om bifall till förslagen i motionen och finner därvid att natur- och byggnadsnämnden beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Reservationer Roland Sernlind (S), Britt Björneke (V) och Tomas Nordströms (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-03 Rev 2015-09-15 NBN-2015/1897.183 1 (2) HANDLÄGGARE Chowdhury, Asif Asif.Chowdhury@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden antar tjänsteutlåtande 2015-09-15 som svar på motionen. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsnämnden har fått motionen Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling för yttrande senast den 30 september 2015. Motionen är väckt av Emil Högberg (S). Emil Högberg (S) föreslår att Huddinge kommun vid all upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på kollektivavtal, med en svensk facklig organisation som organiserar arbetstagare i aktuell bransch, för de anställda som utför arbetet, eller att anbudsgivaren visar att man tillämpar löner och anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Den omfattande offentliga upphandlingen som kommunen gör ställer krav på oss och ger oss möjligheter. Förutom att få viktiga saker gjorda på ett bra och ekonomiskt sätt ger det kommunen möjlighet att påverka samhällsutvecklingen både hemma i Sverige och ute i världen. Mot bakgrund av detta föreslår Socialdemokraterna att kommunfullmäktige beslutar att kommunens upphandlingar ska följa det som motionen föreskriver. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget och tycker att det är självklart att kommunen vid upphandlingar ska kunna ställa krav på goda arbetsvillkor. POSTADRESS 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-03 NBN-2015/1897.183 2 (2) Huddinge kommuns upphandlingsverksamhet sker i enlighet med gällande lagstiftning och interna policys och regler, vilka förvaltningen följer och tillämpar. En statlig utredning (Dir. 2014:162) har i uppdrag att analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i upphandlingslagstiftningen. Regeringen har, som aviserades redan i det ursprungliga uppdraget, beslutat tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget enligt tilläggsdirektiven ska redovisas senast den 1 mars 2016. Det ursprungliga uppdraget redovisades den 1 september 2015. Utredningen föreslår bland annat att upphandlande myndigheter ska kräva att arbete som utförs i offentlig upphandling ska utföras med skäliga anställningsvillkor. Förslaget innebär att upphandlande myndigheter ska ange lön, semester och arbetstid som villkor i kontrakt i offentlig upphandling. Förvaltningens förslag är att invänta att upphandlingsenheten vid kommunstyrelsens förvaltning, hanterar resultatet av den statliga utredningen och därefter göra eventuella revideringar av nämndens upphandlingsregelverk. Anders Lindelöf Förvaltningsdirektör Chowdhury, Asif Ekonomiansvarig Bilagor Motion Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Tillsynsnämnden 22 september 2015 8 Paragraf Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Tillsynsnämndens beslut Tillsynsnämnden antar tjänsteutlåtande 2015-09-15 som svar på motionen. Sammanfattning Tillsynsnämnden har fått motionen Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling för yttrande senast den 30 september 2015. Motionen är väckt av Emil Högberg (S). Emil Högberg (S) föreslår att Huddinge kommun vid all upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på kollektivavtal, med en svensk facklig organisation som organiserar arbetstagare i aktuell bransch, för de anställda som utför arbetet, eller att anbudsgivaren visar att man tillämpar löner och anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Den omfattande offentliga upphandlingen som kommunen gör ställer krav på oss och ger oss möjligheter. Förutom att få viktiga saker gjorda på ett bra och ekonomiskt sätt ger det kommunen möjlighet att påverka samhällsutvecklingen både hemma i Sverige och ute i världen. Mot bakgrund av detta föreslår Socialdemokraterna att kommunfullmäktige beslutar att kommunens upphandlingar ska följa det som motionen föreskriver. Överläggning Bengt Eliasson (S) yrkar bifall till förslagen i motionen. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande finner att det finns två förslag till beslut, dels förvaltningens förslag och dels Bengt Eliasson (S) förslag om bifall till förslagen i motionen. Ordförande finner att tillsynsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservationer Bengt Eliasson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-03 Rev 2015-09-15 TN-2015/260 1 (2) HANDLÄGGARE Chowdhury, Asif Asif.Chowdhury@huddinge.se Tillsynsnämnden Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Tillsynsnämnden antar tjänsteutlåtande 2015-09-15 som svar på motionen. Beskrivning av ärendet Tillsynsnämnden har fått motionen Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling för yttrande senast den 30 september 2015. Motionen är väckt av Emil Högberg (S). Emil Högberg (S) föreslår att Huddinge kommun vid all upphandling av tjänster och byggentreprenader ska ställa krav på kollektivavtal, med en svensk facklig organisation som organiserar arbetstagare i aktuell bransch, för de anställda som utför arbetet, eller att anbudsgivaren visar att man tillämpar löner och anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Den omfattande offentliga upphandlingen som kommunen gör ställer krav på oss och ger oss möjligheter. Förutom att få viktiga saker gjorda på ett bra och ekonomiskt sätt ger det kommunen möjlighet att påverka samhällsutvecklingen både hemma i Sverige och ute i världen. Mot bakgrund av detta föreslår Socialdemokraterna att kommunfullmäktige beslutar att kommunens upphandlingar ska följa det som motionen föreskriver. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget och tycker att det är självklart att kommunen vid upphandlingar ska kunna ställa krav på goda arbetsvillkor. POSTADRESS 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-03 TN-2015/260 2 (2) Huddinge kommuns upphandlingsverksamhet sker i enlighet med gällande lagstiftning och interna policys och regler, vilka förvaltningen följer och tillämpar. En statlig utredning (Dir. 2014:162) har i uppdrag att analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i upphandlingslagstiftningen. Regeringen har, som aviserades redan i det ursprungliga uppdraget, beslutat tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget enligt tilläggsdirektiven ska redovisas senast den 1 mars 2016. Det ursprungliga uppdraget redovisades den 1 september 2015. Utredningen föreslår bland annat att upphandlande myndigheter ska kräva att arbete som utförs i offentlig upphandling ska utföras med skäliga anställningsvillkor. Förslaget innebär att upphandlande myndigheter ska ange lön, semester och arbetstid som villkor i kontrakt i offentlig upphandling. Förvaltningens förslag är att invänta att upphandlingsenheten, vid kommunstyrelsens förvaltning, hanterar resultatet av den statliga utredningen och därefter göra eventuella revideringar av nämndens upphandlingsregelverk. Anders Lindelöf Förvaltningsdirektör Chowdhury, Asif Ekonomiansvarig Bilagor Motion Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 23 september 2015 4 Paragraf Diarienummer SN-2015/1464.183 Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Det rättsliga läget kring krav på anställningsvillkor i offentliga upphandlingar är oklart och det saknas tydliga anvisningar kring hur ett sådant krav kan formuleras. Förvaltningen tycker att det är självklart att kommunen vid upphandlingar ska kunna ställa krav på goda anställningsvillkor. Att personal som utför insatser åt människor med olika behov av stöd och hjälp ska ha goda arbetsvillkor hör enligt förvaltningens mening ihop med kravet på att tjänsterna ska utföras med god kvalitet. Att ställa krav på goda arbetsvillkor innebär också att det ska vara möjligt att kontrollera att kravet uppfylls vilket kräver särskild kunskap och komptens kring de villkor som gäller för den bransch som upphandlingen gäller. Förvaltningen anser att Huddinge kommun bör avvakta de förslag och ställningstaganden som den pågående statliga utredningen lägger fram. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Anneli Sjöberg (S), Mats Arkhem (SD), Marianne Broman (MP), Madeleine Johansson (V). Gunilla Helmerson (M) yrkar bifall till föreliggande förslag. Anneli Sjöberg (S), Marianne Broman (MP), Madeleine Johansson (V) och Mats Arkhem (SD) yrkar bifall till förslaget i motionen. Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden Gunilla Helmerson (M) ställer propositioner efter varandra, dels till föreliggande förslag, dels till Anneli Sjöberg (S), Marianne Broman (MP), Madeleine Johansson (V) och Mats Arkhem (SD) yrkande om bifall till förslaget i motionen och finner att socialnämnden beslutar att bifalla föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2015-08-17.

SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Socialnämnden 23 september 2015 4 forts. Diarienummer SN-2015/1464.183 Omröstning begärs av Barbro Isaksson (S) varvid följande voteringsproposition uppställs och justeras. Den som bifaller föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2015-08-17, röstar ja. Den som bifaller förslaget i motionen, röstar nej. Vinner ja-propositionen har socialnämnden beslutat bifalla föreliggande förslag. Vid verkställt upprop röstar följande ledamöter för ja-propositionen: Gunilla Helmerson (M), Ingalill Söderberg (DP), Fredrik Kristoffersen (M), Anita Nordberg (M), Margareta Forsell (FP), Ingemar Syring (M), Nicholas Holst (M), Lisbeth Krogh (HP). Följande ledamöter röstar för nej-propositionen: Anneli Sjöberg (S), Mats Arkhem (SD), Emil Buskas (S), Marie Fors (S), Tahvo Jauhojärvi (S), Barbro Isaksson (S), Marianne Broman (MP) och Madeleine Johansson (V). Omröstningen utfaller med åtta (8) ja-röster och åtta (8) nej-röster. Ordföranden finner med ordförandens utslagsröst att socialnämnden beslutar i enlighet med föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2015-08-17. Reservationer (S), (MP), (V) och (SD) reserverar sig mot socialnämndens beslut till förmån för förslaget i motionen. Protokollsanteckningar Protokollsanteckning anmäls av Mats Arkhem (SD), se bilaga till detta protokoll, daterat 2015-09-23. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

Huddinge kommun Socialnämnden 2015-09-23 Protokalisa nteckning Gällande motion om "Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling" väckt av Emil Högberg (S). Sverigedemokraterna stöder denna motion. Vi vill dock betona kollektivavtalsliknande villkor, att anställda, även underentreprenörers arbetstagare, harschyssta-eller rimliga om man så vill- villkor gällande lön, försäkring, vilotid, pensionsgrundande inkomst, säker arbetsplats och semesterersättning. Detta går att uppnå utan att kräva facklig organisering för aktuellt företag. Det viktiga, så som vi ser det, är dels att anställd kan utföra ett gott och säkert arbete som bidrar till samhällsekonomin, och dels att inte oseriösa entreprenörer eller underentreprenörer konkurrerar genom lönedumpning eller avancerade kunskaper i skatteplanering och intensivt utnyttjande av skattefinansierade lönesubventioner. För Sverigedemokraterna

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 SN-2015/1464.183 1 (3) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 378 47 Maria.Jonsson@huddinge.se Socialnämnden Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Det rättsliga läget kring krav på anställningsvillkor i offentliga upphandlingar är oklart och det saknas tydliga anvisningar kring hur ett sådant krav kan formuleras. Förvaltningen tycker att det är självklart att kommunen vid upphandlingar ska kunna ställa krav på goda anställningsvillkor. Att personal som utför insatser åt människor med olika behov av stöd och hjälp ska ha goda arbetsvillkor hör enligt förvaltningens mening ihop med kravet på att tjänsterna ska utföras med god kvalitet. Att ställa krav på goda arbetsvillkor innebär också att det ska vara möjligt att kontrollera att kravet uppfylls vilket kräver särskild kunskap och komptens kring de villkor som gäller för den bransch som upphandlingen gäller. Förvaltningen anser att Huddinge kommun bör avvakta de förslag och ställningstaganden som den pågående statliga utredningen lägger fram. Beskrivning av ärendet Socialdemokraterna föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Huddinge kommun vid all upphandling av byggentreprenader och tjänster ska ställa krav på kollektivavtal med en svensk organisation som organiserar arbetstagare i aktuell bransch. I annat fall ska krav ställas på att anbudsgivaren visar att löner och anställningsvillkor ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal inom samma bransch. Förvaltningens synpunkter Det rättsliga läget kring krav på anställningsvillkor i offentliga upphandlingar är oklart och det saknas tydliga anvisningar kring hur ett sådant krav kan formuleras. Osäkerheten kring det rättsliga läget har inneburit av de totalt fyra upphandlade LOV- tjänster som förvaltningen hanterar ställs krav på kollektivavtalsliknande villkor i tre av dem. I förfrågningsunderlaget för hemtjänst ställs inget sådant krav. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB saf@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 SN-2015/1464.183 2 (3) Enligt en nyligen publicerad rapport (Arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling, Rapport 2015:6), redogör Konkurrensverket för de rättsliga förutsättningarna för att kunna ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentliga upphandlingar. Konkurrensverket menar att det inte är tillåtet att ställa krav på att leverantörer ska vara bundna av kollektivavtal under kontraktstiden. Enligt rapporten kan det även vara komplext och svårt att i praktiken inkludera arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal även om detta är möjligt att göra. Svårigheten ligger i att det inom en och samma bransch kan finnas flera olika kollektivavtal vilket innebär att det kan vara svårt att omvandla kollektivavtalsvillkoren till krav och villkor i en upphandling. Det är enligt Konkurrensverket inte förenligt med likabehandlingsprincipen att acceptera ett anbud från en leverantör som har ett kollektivavtal som erbjuder sämre arbetsvillkor än de villkor som har angivits i upphandlingen. En leverantör skulle därmed kunna uteslutas från att delta i en upphandling trots att de har ett kollektivavtal. Att ställa krav på att personalen ska ha goda arbetsvillkor innebär också att det ska vara möjligt att kontrollera att kravet uppfylls vilket kräver särskild kunskap och kompetens kring de villkor som gäller för den bransch som upphandlingen gäller. Förvaltningen tycker att det är självklart att kommunen vid upphandlingar ska kunna ställa krav på goda arbetsvillkor. Socialnämnden upphandlar tjänster som riktar sig till medborgare som på olika sätt behöver stöd och hjälp i sin dagliga livsföring. Att personal som utför insatserna ska ha goda arbetsvillkor hör enligt förvaltningens mening ihop med kravet på att tjänsterna ska utföras med god kvalitet. En pågående statlig utredning (Dir. 2014:162) har i uppdrag att analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i upphandlingslagstiftningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015. Förvaltningen anser att Huddinge kommun bör avvakta de förslag och ställningstaganden som den pågående statliga utredningen lägger fram. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 SN-2015/1464.183 3 (3) Maria Jonsson Utvecklingsledare Bilagor Motion krav på goda arbetsvillkor vid upphandling Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 22 september 2015 3 Paragraf Diarienummer AN-2015/285.183 Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Det rättsliga läget kring krav på anställningsvillkor i offentliga upphandlingar är oklart och det saknas tydliga anvisningar kring hur ett sådant krav kan formuleras. Förvaltningen tycker att det är självklart att kommunen vid upphandlingar ska kunna ställa krav på goda anställningsvillkor. Att personal som utför insatser åt människor med olika behov av stöd och hjälp ska ha goda arbetsvillkor hör enligt förvaltningens mening ihop med kravet på att tjänsterna ska utföras med god kvalitet. Att ställa krav på goda arbetsvillkor innebär också att det ska vara möjligt att kontrollera att kravet uppfylls vilket kräver särskild kunskap och komptens kring de villkor som gäller för den bransch som upphandlingen gäller. Förvaltningen anser att Huddinge kommun bör avvakta de förslag och ställningstaganden som den pågående statliga utredningen lägger fram. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Stephanie Hansson (KD), Erik Wiker (FP), Per Olding (C), Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP), Lasse Alm (V), Maria Jonsson, utvecklingsledare. Eva Carlsson-Paulsén (M), Stephanie Hansson (KD), Erik Wiker (FP) och Per Olding (C) yrkar bifall till föreliggande förslag. Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP) och Lasse Alm (V) yrkar bifall till förslaget i motionen. Efter detta förklaras överläggningen avslutad.

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Äldreomsorgsnämnden 22 september 2015 3 forts. Diarienummer AN-2015/285.183 Propositioner Ordföranden Eva Carlsson-Paulsén (M) ställer propositioner om bifall till föreliggande förslag mot bifall till Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP) och Lasse Alm (V) yrkande om bifall till förslaget i motionen och finner att äldreomsorgsnämnden beslutar i enlighet med föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2015-08-17. Omröstning begärs av Lasse Alm (V) varvid följande voteringsproposition uppställs och justeras. Den som bifaller föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2015-08-17, röstar ja. Den som bifaller förslaget i motionen, röstar nej. Vinner ja-propositionen har äldreomsorgsnämnden beslutat bifalla föreliggande förslag. Vid verkställt upprop röster följande ledamöter för ja-propositionen: Eva Carlsson- Paulsén (M), Stephanie Hansson (KD), Björn Karlsson (M), Fredrik Arnesson (M), Erik Wiker (FP), Per Olding (C), Ann Clewett (SD). Följande ledamöter röstar för nej-propositionen: Nurcan Gültekin (S), Kjell Arne Kruse (S), Anna Larsson (S), Barbro Lind (MP) och Lasse Alm (V). Äldreomsorgsnämnden har med sju (7) röster mot fem (5) beslutat i enlighet med föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2015-08-17. Reservationer Mot äldreomsorgsnämndens beslut reserverar sig (S), (MP) och (V), samtliga till förmån för förslaget i motionen. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 AN-2015/285.183 1 (3) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 378 47 Maria.Jonsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Det rättsliga läget kring krav på anställningsvillkor i offentliga upphandlingar är oklart och det saknas tydliga anvisningar kring hur ett sådant krav kan formuleras. Förvaltningen tycker att det är självklart att kommunen vid upphandlingar ska kunna ställa krav på goda anställningsvillkor. Att personal som utför insatser åt människor med olika behov av stöd och hjälp ska ha goda arbetsvillkor hör enligt förvaltningens mening ihop med kravet på att tjänsterna ska utföras med god kvalitet. Att ställa krav på goda arbetsvillkor innebär också att det ska vara möjligt att kontrollera att kravet uppfylls vilket kräver särskild kunskap och komptens kring de villkor som gäller för den bransch som upphandlingen gäller. Förvaltningen anser att Huddinge kommun bör avvakta de förslag och ställningstaganden som den pågående statliga utredningen lägger fram. Beskrivning av ärendet Socialdemokraterna föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Huddinge kommun vid all upphandling av byggentreprenader och tjänster ska ställa krav på kollektivavtal med en svensk organisation som organiserar arbetstagare i aktuell bransch. I annat fall ska krav ställas på att anbudsgivaren visar att löner och anställningsvillkor ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal inom samma bransch. Förvaltningens synpunkter Det rättsliga läget kring krav på anställningsvillkor i offentliga upphandlingar är oklart och det saknas tydliga anvisningar kring hur ett sådant krav kan formuleras. Osäkerheten kring det rättsliga läget har inneburit av de totalt fyra upphandlade LOV- tjänster som förvaltningen hanterar ställs krav på kollektivavtalsliknande villkor i tre av dem. I förfrågningsunderlaget för hemtjänst ställs inget sådant krav. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB saf@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 AN-2015/285.183 2 (3) Enligt en nyligen publicerad rapport (Arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling, Rapport 2015:6), redogör Konkurrensverket för de rättsliga förutsättningarna för att kunna ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentliga upphandlingar. Konkurrensverket menar att det inte är tillåtet att ställa krav på att leverantörer ska vara bundna av kollektivavtal under kontraktstiden. Enligt rapporten kan det även vara komplext och svårt att i praktiken inkludera arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal även om detta är möjligt att göra. Svårigheten ligger i att det inom en och samma bransch kan finnas flera olika kollektivavtal vilket innebär att det kan vara svårt att omvandla kollektivavtalsvillkoren till krav och villkor i en upphandling. Det är enligt Konkurrensverket inte förenligt med likabehandlingsprincipen att acceptera ett anbud från en leverantör som har ett kollektivavtal som erbjuder sämre arbetsvillkor än de villkor som har angivits i upphandlingen. En leverantör skulle därmed kunna uteslutas från att delta i en upphandling trots att de har ett kollektivavtal. Att ställa krav på att personalen ska ha goda arbetsvillkor innebär också att det ska vara möjligt att kontrollera att kravet uppfylls vilket kräver särskild kunskap och kompetens kring de villkor som gäller för den bransch som upphandlingen gäller. Förvaltningen tycker att det är självklart att kommunen vid upphandlingar ska kunna ställa krav på goda arbetsvillkor. Äldreomsorgsnämnden upphandlar tjänster som riktar sig till medborgare som på olika sätt behöver stöd och hjälp i sin dagliga livsföring. Att personal som utför insatserna ska ha goda arbetsvillkor hör enligt förvaltningens mening ihop med kravet på att tjänsterna ska utföras med god kvalitet. En pågående statlig utredning (Dir. 2014:162) har i uppdrag att analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i upphandlingslagstiftningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015. Förvaltningen anser att Huddinge kommun bör avvakta de förslag och ställningstaganden som den pågående statliga utredningen lägger fram. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 AN-2015/285.183 3 (3) Maria Jonsson Utvecklingsledare Bilagor Motion krav på goda arbetsvillkor vid upphandling Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 6 oktober 2015 10 Paragraf Diarienummer KFN-2015/146.183 Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Remissvar Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2015 och skickar det som sitt eget. Sammanfattning I en motion från socialdemokraterna vill Emil Högberg att kommunen ställer krav vid alla upphandlingar om att de vi handlar med ska uppfylla de löne- och anställningsvillkor som gäller i det land där varan produceras eller tjänsten/entreprenaden utförs. Förvaltningen menar att krav på goda arbetsvillkor vid upphandlingar är väsentliga och att detta ligger i linje med kommunens mål om en hållbar samhällsutveckling i stort. Förvaltningen refererar till regeringens kommittédirektiv Dir.2014:162 för Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, med redovisningsdatum 1 september 2015 och menar att formuleringarna i direktiven överensstämmer med ambitionen i den aktuella motionen. Kommunen bör därför avvakta resultatet av den statliga utredningen inför utformning av Huddinges upphandlingsreglemente. Beslutet delges Kommunstyrelsen

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-10 KFN-2015/146.183 1 (3) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remiss: Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2015 och skickar det som sitt eget. Sammanfattning I en motion från socialdemokraterna vill Emil Högberg att kommunen ställer krav vid alla upphandlingar om att de vi handlar med ska uppfylla de löneoch anställningsvillkor som gäller i det land där varan produceras eller tjänsten/entreprenaden utförs. Förvaltningen menar att krav på goda arbetsvillkor vid upphandlingar är väsentliga och att detta ligger i linje med kommunens mål om en hållbar samhällsutveckling i stort. Förvaltningen refererar till regeringens kommittédirektiv Dir.2014:162 för Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, med redovisningsdatum 1 september 2015 och menar att formuleringarna i direktiven överensstämmer med ambitionen i den aktuella motionen. Kommunen bör därför avvakta resultatet av den statliga utredningen inför utformning av Huddinges upphandlingsreglemente. Beskrivning av ärendet I en motion från socialdemokraterna skriver Emil Högberg att den omfattande offentliga upphandling som vi gör i kommunen både ställer krav på och ger kommunen möjligheter. Vidare säger förslagsställaren att när vi handlar varor och tjänster för de pengar som medborgarna har betalat in i skatter ska vi göra vad vi kan för att säkerställa att det inte bidrar till exploatering av människor och miljö och istället påverkar för en mer långsiktigt hållbar utveckling. Vi vill att kommunen på olika sätt ska höja sina ambitioner för en mer hållbar upphandling skriver frågeställaren. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-10 KFN-2015/146.183 2 (3) Ett krav förslagsställaren vill att kommunen ställer vid alla upphandlingar är att de vi handlar med ska uppfylla de löne- och anställningsvillkor som gäller i det länd där varan produceras eller tjänsten/entreprenaden utförs. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att krav på goda arbetsvillkor vid upphandlingar är väsentliga och att detta ligger i linje med kommunens mål om en hållbar samhällsutveckling i stort. I regeringens kommittédirektiv Dir.2014:162 för Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, med redovisningsdatum 1 september 2015, sägs bland annat följande. En särskild utredare ska analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in i de tre nya kommande upphandlingslagarna om offentlig upphandling, upphandling inom försörjningssektorerna och upphandling av koncessioner. Utredaren ska också analysera hur krav på att varor, tjänster och byggentreprenader ska produceras, tillhandahållas och utföras under förhållanden som uppfyller ILO:s kärnkonventioner kan föras in i nämnda tre upphandlingslagar. Syftet med detta är att det handlingsutrymme som 2014 års upphandlingsdirektiv ger i fråga om sådana krav ska utnyttjas för att därigenom stärka det sociala skyddet. Utredaren ska bl.a. dels analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in som uttryckliga bestämmelser om sådana krav och föreslå hur sådana bestämmelser ska utformas i de nya kommande upphandlingslagarna, dels analysera för vilka kontraktstyper krav på villkor enligt kollektivavtal kan göras obligatoriskt och vilka villkor som kan omfattas av ett sådant obligatorium för respektive kontraktstyp. Utredaren ska vidare bl.a. föreslå bestämmelser som ställer krav på att dels varor, tjänster och byggentreprenader produceras, tillhandahålls och utförs under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner i tillämpliga delar respekteras, dels de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs ska följas, om arbetet inte utförs i Sverige, och som är tillämpliga på arbetet. Förvaltningen menar att formuleringarna i direktiven överensstämmer med ambitionen i den aktuella motionen och att kommunen bör avvakta resultatet av den statliga utredningen inför utformning av Huddinges upphandlingsreglemente.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-10 KFN-2015/146.183 3 (3) Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Mats Wesslén Utredare Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 9 februari 2016 12 Paragraf Diarienummer GSN-2015/531.183 Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M), Sara Heelge Vikmång och Birgitta Ljung (MP). Yrkanden Jelena Drenjanin (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Sara Heelge Vikmång (S) och Birgitta Ljung (MP): Nämnden beslutar att tillstyrka motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Votering begärs: grundskolenämnden godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Jelena Drenjanins förslag Nej- röst för bifall för Sara Heelge Vikmång (S) och Birgitta Ljung (MP) yrkande

GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Grundskolenämnden 9 februari 2016 12 forts. Diarienummer GSN-2015/531.183 Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta Bo Källström (L), 1:e vice ordförande. x Carl Göransson (M) x Katarina Wigle (C) x Gorges Barkho (KD) x Leif Dyrvall (DP) x John Clewett (SD) x Sara Heelge Vikmång (S), 2:e vice ordförande. x Sefkan Halbori (S) x Margareta Lydén-Lövkvist (S) x Birgitta Ljung (MP) x Zaire Kanat Yildirim (MP) x Jelena Drenjanin (M), ordförande x Summa: 7 5 Omröstningsresultat Med 7 Ja-röster för Jelena Drenjanins yrkande mot 5 Nej-röster för Sara Heelge Vikmång (S) och Birgitta Ljung (MP) yrkande. Reservationer Sara Heelge Vikmång (S), Sefkan Halbori (S), Margareta Lydén-Lövkvist (S) Birgitta Ljung (MP) och Zaira Kanat Yildirim (MP) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-27 GSN-2015/531.183 1 (2) HANDLÄGGARE Pirjo Dahlgren Jespersson 05-535 360 21 pirjo.dahlgren-jespersson@huddinge.se Grundskolenämnden Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Grundskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Beskrivning av ärendet Emil Högberg (S) har väckt en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Barn- och utbildnings förvaltningen har inte längre specialistkompetens inom upphandlingsärenden. Motionen innehåller två frågor: 1. Huddinge kommun ska vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ställa krav på att företagen har kollektivavtal alternativt tillämpar löner och anställningsvillkor på minst samma nivå. 2. Huddinge kommun ska vid varuupphandling ställa krav på att varorna produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras fullt ut och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas för arbetet. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen har inte längre specialistkompetens inom upphandlingsärenden. De krav som ställs vid upphandling ska uppfylla bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling och EU:s grundläggande principer. All specialistkomptens för upphandlingsärenden finns samlad på ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsens förvaltning. Av denna anledning hänvisar förvaltningen till kommunstyrelsens förvaltnings svar på motionen. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-27 GSN-2015/531.183 2 (2) Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Pirjo Dahlgren Jespersson Ekonomichef Bilagor Remisshandlingar den 6 maj 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 10 februari 2016 10 Paragraf Diarienummer GN-2015/232.183 Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - motion väckt av Emil Högberg (S) Gymnasienämndens beslut Gymnasienämnden antar ordförandes förslag till och överlämnar beslutet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M), Michaela Lööf (S), Henrik Boltenstål (M) och Martin Nigals (SD). Under överläggningen lämnar Christina Eklund (M) ett ordförandeförslag: Självklart ska kommunen ställa krav på goda anställningsvillkor när man upphandlar. Det rättsliga läget kring offentliga upphandlingar är oklart och det saknas tydliga direktiv för hur sådana krav kan formuleras. I avvaktan på att den statliga utredningen klargör och föreslår ändringar bör vi ha kollektivavtalsliknande anställningsvillkor som en kriteriegrund, då vi gör upphandlingar. Yrkanden: Christina Eklund (M): nämnden beslutar enligt ordförandeförslaget Michaela Lööf (S): nämnden beslutar biträda motionen Propositioner Ordförande Christina Eklund (M) ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med ordförandes förslag. Reservationer Michaela Lööf (S), Göran Hallberg (S) och Sara Holmgren (S) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-28 GN-2015/232.183 1 (2) HANDLÄGGARE Dahlgren Jespersson, Pirjo Tel nr: 08-535 36021 Pirjo.Dahlgren-Jespersson@huddinge.se Gymnasienämnden Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Gymnasienämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Beskrivning av ärendet Emil Högberg (S) har väckt en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Barn- och utbildnings förvaltningen har inte längre specialistkompetens inom upphandlingsärenden. Motionen innehåller två frågor: 1. Huddinge kommun ska vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ställa krav på att företagen har kollektivavtal alternativt tillämpar löner och anställningsvillkor på minst samma nivå. 2. Huddinge kommun ska vid varuupphandling ställa krav på att varorna produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras fullt ut och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas för arbetet. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen har inte längre specialistkompetens inom upphandlingsärenden. De krav som ställs vid upphandling ska uppfylla bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling och EU:s grundläggande principer. All specialistkomptens för upphandlingsärenden finns samlad på ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsens förvaltning. Av denna anledning hänvisar förvaltningen till kommunstyrelsens förvaltnings svar på motionen. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-28 GN-2015/232.183 2 (2) Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Pirjo Dahlgren Jespersson Ekonomichef Bilagor Remisshandlingar den 6 maj 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 9 februari 2016 12 Paragraf Diarienummer FSN-2015/358.183 Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling motion väckt av Emil Högberg (S) Förskolenämndens beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Överläggning I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD), Erling Karlsson (S), Sven Pernils (SD) och Ellinor Avsan (M). Under överläggningen lämnar Erling Karlsson (S) ett tilläggsförlag till förvaltningens förslag till beslut: Nämnden har inte något emot förslagen i motionen. Yrkanden Karl Henriksson (KD): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag Erling Karlsson (S): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag med tilläggsförslag från Socialdemokraterna. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Reservationer Erling Karlsson (S), Petra Östlund (S), Carina Andersson (S), Millaray Rubilar (V) och Peter Johansson (MP) lämnar en skriftlig reservation till förmån för eget yrkande, FSN 12:1 Bilaga Reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

'~ Socialdemokraterna Huddinge kommun Förskalenämnden 2016-02-09 RESERVATION Ärende 12- Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling Vi ledamöter från S, MP och V reserverar oss mot att vårt förslag till detta motionsyttrande inte bifölls av förskolenämnden. Vi kan förstå att barn- och utbildningsförvaltningen inte har all sakkunskap inom upphandlingsjuridik. Däremot borde den politiskt valda nämnden kunna uttala en viljeinriktning i stil med "att nämnden inte har något emot förslagen i motionen". Utöver goda arbetsvillkor främjar ju förslagen dessutom en sund konkurrens. För Socialdemokraterna För Miljöpartiet För Vänsterpartiet Erling Karlsson Peter Johansson Millaray Rubilar

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-28 FSN-2015/358.183 1 (2) HANDLÄGGARE Dahlgren Jespersson, Pirjo Tel nr: 08-535 360 21 Pirjo.Dahlgren-Jespersson@huddinge.se Förskolenämnden Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Beskrivning av ärendet Emil Högberg (S) har väckt en motion till kommunfullmäktige med förslag att Huddinge kommun ska ställa krav på goda arbetsvillkor vid upphandling. Barn- och utbildnings förvaltningen har inte längre specialistkompetens inom upphandlingsärenden. Motionen innehåller två frågor: 1. Huddinge kommun ska vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ställa krav på att företagen har kollektivavtal alternativt tillämpar löner och anställningsvillkor på minst samma nivå. 2. Huddinge kommun ska vid varuupphandling ställa krav på att varorna produceras under sådana förhållanden att ILO:s kärnkonventioner respekteras fullt ut och att de arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal som gäller där arbetet utförs tillämpas för arbetet. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen har inte längre specialistkompetens inom upphandlingsärenden. De krav som ställs vid upphandling ska uppfylla bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling och EU:s grundläggande principer. All specialistkomptens för upphandlingsärenden finns samlad på ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsens förvaltning. Av denna anledning hänvisar förvaltningen till kommunstyrelsens förvaltnings svar på motionen. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-28 FSN-2015/358.183 2 (2) Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Pirjo, Dahlgren Jespersson Ekonomichef Bilagor Remisshandlingar den 6 maj 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 9 maj 2016 31 Paragraf Diarienummer KS-2015/705.119 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen om bättre arbetsvillkor för förtroendevalda väckt av Emil Högberg (S) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 4 april 2016. 2. Fullmäktige ger kommunstyrelsen och samtliga nämnder i uppdrag att ta fram en förteckning över ärenden som ska behandlas det kommande året. Förteckningen ska innehålla ärenden som relaterar till ekonomi, verksamhetsplanering och uppföljning, det vill säga ärenden inom ramen för kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Sammanfattning I en motion ställd till kommunfullmäktige den 13 april 2015 föreslår Emil Högberg (S) att kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Motionären föreslår vidare att kommunfullmäktige även beslutar att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna får i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Motionären skriver att bakgrunden till förslaget är att förbättra arbetsvillkoren för de förtroendevalda, där en förteckning över de ärenden som planeras behandlas under året skulle ge en bättre överblick över vad som kommer att hända under året samt underlätta förberedelsearbetet. Motionen har remitterats till samtliga nämnder för synpunkter. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i remissinstansernas synpunkter att det är viktigt att hitta arbetssätt som underlättar de förtroendevaldas arbete. Kommunens planerings- och uppföljningsprocess bör användas som utgångspunkt för att skapa en förteckning över vilka ärenden som ska behandlas det kommande året. Som social- och äldreomsorgsnämnden påpekar bör en sådan förteckning göras tillgänglig på kommunens externa hemsida. I och med arbetet att skapa ett gemensamt förhållningsätt kring ärendehanteringsprocessen är det viktigt att förteckningen utformas på ett enhetligt sätt i kommunen för ärenden som behandlas i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG och i nämnderna. Det pågår ett ständigt arbete med att utveckla och förbättra ärendehanteringsprocessen. En viktig del i det arbetet är att underlätta arbetet och planeringen för de förtroendevalda. Att tillhandahålla en förteckning eller liknande som visar de större ärendena som relaterar till ekonomi, verksamhetsplanering och uppföljning är en del i att förbättra arbetsvillkoren för förtroendevalda. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen anses besvarad. Beslutet delges Remissinstanserna

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april 2016 3 Paragraf Diarienummer KS-2015/705.119 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) (KF) Kommunstyrelsens beslut Motionen om bättre arbetsvillkor för förtroendevalda väckt av Emil Högberg (S) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 4 april 2016. Fullmäktige ger kommunstyrelsen och samtliga nämnder i uppdrag att ta fram en förteckning över ärenden som ska behandlas det kommande året. Förteckningen ska innehålla ärenden som relaterar till ekonomi, verksamhetsplanering och uppföljning, det vill säga ärenden inom ramen för kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Sammanfattning I en motion ställd till kommunfullmäktige den 13 april 2015 föreslår Emil Högberg (S) att kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Motionären föreslår vidare att kommunfullmäktige även beslutar att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna får i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Motionären skriver att bakgrunden till förslaget är att förbättra arbetsvillkoren för de förtroendevalda, där en förteckning över de ärenden som planeras behandlas under året skulle ge en bättre överblick över vad som kommer att hända under året samt underlätta förberedelsearbetet. Motionen har remitterats till samtliga nämnder för synpunkter. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i remissinstansernas synpunkter att det är viktigt att hitta arbetssätt som underlättar de förtroendevaldas arbete. Kommunens planerings- och uppföljningsprocess bör användas som utgångspunkt för att skapa en förteckning över vilka ärenden som ska behandlas det kommande året. Som social- och äldreomsorgsnämnden påpekar bör en sådan förteckning göras tillgänglig på kommunens externa hemsida. I och med arbetet att skapa ett gemensamt förhållningsätt kring ärendehanteringsprocessen är det viktigt att förteckningen utformas på ett enhetligt sätt i kommunen för ärenden som behandlas i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och i nämnderna. Det pågår ett ständigt arbete med att utveckla och förbättra ärendehanteringsprocessen. En viktig del i det arbetet är att underlätta arbetet och planeringen för de förtroendevalda. Att tillhandahålla en förteckning eller liknande som visar de större ärendena som relaterar till ekonomi, verksamhetsplanering och uppföljning är en del i att förbättra arbetsvillkoren för förtroendevalda.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen anses besvarad. Beslutet delges Remissinstanserna

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-04 KS-2015/705.119 1 (5) HANDLÄGGARE Maria Sundblad maria.sundblad@huddinge.se Kommunstyrelsen Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen om bättre arbetsvillkor för förtroendevalda väckt av Emil Högberg (S) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 4 april 2016. 2. Fullmäktige ger kommunstyrelsen och samtliga nämnder i uppdrag att ta fram en förteckning över ärenden som ska behandlas det kommande året. Förteckningen ska innehålla ärenden som relaterar till ekonomi, verksamhetsplanering och uppföljning, det vill säga ärenden inom ramen för kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Sammanfattning I en motion ställd till kommunfullmäktige den 13 april 2015 föreslår Emil Högberg (S) att kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Motionären föreslår vidare att kommunfullmäktige även beslutar att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna får i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Motionären skriver att bakgrunden till förslaget är att förbättra arbetsvillkoren för de förtroendevalda, där en förteckning över de ärenden som planeras behandlas under året skulle ge en bättre överblick över vad som kommer att hända under året samt underlätta förberedelsearbetet. Motionen har remitterats till samtliga nämnder för synpunkter. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i remissinstansernas synpunkter att det är viktigt att hitta arbetssätt som underlättar de förtroendevaldas arbete. Kommunens planerings- och uppföljningsprocess bör användas som utgångspunkt för att skapa en förteckning över vilka ärenden som ska behandlas det kommande året. Som social- och äldreomsorgsnämnden POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-04 KS-2015/705.119 2 (5) påpekar bör en sådan förteckning göras tillgänglig på kommunens externa hemsida. I och med arbetet att skapa ett gemensamt förhållningsätt kring ärendehanteringsprocessen är det viktigt att förteckningen utformas på ett enhetligt sätt i kommunen för ärenden som behandlas i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och i nämnderna. Det pågår ett ständigt arbete med att utveckla och förbättra ärendehanteringsprocessen. En viktig del i det arbetet är att underlätta arbetet och planeringen för de förtroendevalda. Att tillhandahålla en förteckning eller liknande som visar de större ärendena som relaterar till ekonomi, verksamhetsplanering och uppföljning är en del i att förbättra arbetsvillkoren för förtroendevalda. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen anses besvarad. Beskrivning av ärendet I en motion ställd till kommunfullmäktige den 13 april 2015 föreslår Emil Högberg (S) att kommunfullmäktiger beslutar att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Motionären föreslår vidare att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna får i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året (bilaga 1). Motionären skriver att bakgrunden till förslaget är att förbättra arbetsvillkoren för de förtroendevalda, där en förteckning över de ärenden som planeras behandlas under året skulle ge en bättre överblick över vad som kommer att hända under året samt underlätta förberedelsearbetet. Motionen har remitterats till samtliga nämnder för synpunkter. Remissinstansernas synpunkter Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden har lämnat likalydande remissyttranden (bilaga 2, 3 och 4). Utbildningsnämnderna anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fortlöpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi sam

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-04 KS-2015/705.119 3 (5) verksamhetsplanering och uppföljning. Därför har utbildningsnämnderna svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden framhåller i sitt remissvar att det är viktigt med framförhållning och systematik. De menar att en förteckning över de ärenden som ska hanteras skulle underlätta planering och ge en överblick över när och hur förvaltningars, nämnders och kommunfullmäktiges arbete hakar i varandra under året. De anser dock att det kan vara svårt att förutse när olika typer av ärenden ska behandlas på längre sikt (bilaga 5). De lyfter fram kommunens gemensamma planerings- och uppföljningsprocess, en process som visar på när viktiga styr- och uppföljningsärenden hanteras under året. Det gäller bland annat verksamhetsberättelser, verksamhetsplaner, delårsrapporter, mål och budget, årsredovisning och arbetsplaner. Tidpunkten för dessa ärenden är lätta att förutse menar nämnden och skulle ganska enkelt kunna föras upp på en förteckning som görs tillgänglig för alla. Andra ärenden som remisser, projektansökningar och liknande kan vara svårare att planera långsiktigt för. De tas som regel upp i nästkommande nämnd. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har avgett likalydande remissyttranden (bilaga 6 och 7). Natur- och byggnadsnämnden samt tillsynsnämnden anser att en förteckning över de ärenden som ska behandlas under året skulle bidra till en god översikt över årets arbete. Denna översikt ges i dag genom en förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd först vartefter ärenden uppkommer. Eftersom att ärenden i regel tas upp i nästkommande nämnd är det dock svårt att förutse vilka ärenden som ska behandlas på längre sikt. Med anledning av detta kommer natur- och byggnadsnämnden samt tillsynsnämnden ha svårt att tillgodose motionärens yrkanden. Äldreomsorgsnämnden och socialnämnden Äldreomsorgsnämnden och socialnämnden har lämnat likalydande remissyttranden (bilaga 8 och 9). Nämnderna anser att motionens förslag är bra och att det är viktigt att hitta arbetssätt som underlättar de förtroendevaldas arbete.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-04 KS-2015/705.119 4 (5) De menar att det finns svårigheter med att överblicka om motioner kommer att väckas i fullmäktige under året och veta när dessa ska besvaras av nämnden. Detta gäller även medborgarförslag och remisser. Enligt yttrandet bör kommunens planerings- och uppföljningsprocess användas som utgångspunkt för en förteckning på vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året, eftersom den beskriver när och hur kommunfullmäktiges, nämndernas, förvaltningarnas och enheternas arbete hakar i varandra under året. I yttrandet poängterats att det är viktigt att en kommungemensam mall skapas för hur denna lista över ärenden ska se ut och att den sedan används på ett enhetligt sätt. Respektive beslutande organs lista bör sedan återfinnas på kommunens hemsida. På så sätt blir den aktuell, lättåtkomlig för förtroendevalda, tjänstemän och andra intressenter. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i remissinstansernas synpunkter att det är viktigt att hitta arbetssätt som underlättar de förtroendevaldas arbete. Flertalet ärenden kommer in allt eftersom under året och dessa ärenden beslutas oftast vid nästkommande sammanträde. Det kan vara svårt att få en överblick över dessa ärenden. Det är därför svårt att på längre sikt förutse andra än de större ärendena som relaterar till ekonomi, verksamhetsplanering och uppföljning, det vill säga ärenden inom ramen för kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Kommunstyrelsens förvaltning, liksom remissinstanserna, anser mot denna bakgrund att kommunens planerings- och uppföljningsprocess bör användas som utgångspunkt för att skapa en förteckning över vilka ärenden som ska behandlas det kommande året. I dagsläget anges inte några specifika datum för när sådana ärenden ska behandlas i fullmäktige och i nämnderna, men en sådan lista kan tas fram för distribution till såväl allmänheten som till de förtroendevalda. Som social- och äldreomsorgsnämnden påpekar bör en sådan förteckning göras tillgänglig på kommunens externa hemsida. På kommunen finns en administrativ samordningsgrupp som leds av chefen för kommunstyrelsens kansli där bland annat representanter för samtliga förvaltningars nämndsekreterare och registratorer ingår. 1 Syftet med 1 Den administrativa samordningsgruppen är utsedd av kommunens ledningsgrupp utifrån kommunstyrelsens uppdrag och delegation inom området administration.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-04-04 KS-2015/705.119 5 (5) samordningsgruppen är att skapa delaktighet och att möjliggöra samordning mellan nämnderna i gemensamma frågeställningar och uppdrag. I och med arbetet att skapa ett gemensamt förhållningsätt kring ärendehanteringsprocessen är det viktigt att förteckningen utformas på ett enhetligt sätt i kommunen för ärenden som behandlas i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och i nämnderna. Det pågår ett ständigt arbete med att utveckla och förbättra ärendehanteringsprocessen. En viktig del i det arbetet är att underlätta arbetet och planeringen för de förtroendevalda. Att tillhandahålla en förteckning eller liknande som visar de större ärendena som relaterar till ekonomi, verksamhetsplanering och uppföljning är en del i att förbättra arbetsvillkoren för förtroendevalda. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska anses besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Maria Sundblad Kommunsekreterare Bilagor 1. Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda motion väckt av Emil Högberg (S) 2. Remissvar från förskolenämnden 3. Remissvar från grundskolenämnden 4. Remissvar från gymnasienämnden 5. Remissvar från kultur- och fritidsnämnden 6. Remissvar från natur- och byggnadsnämnden 7. Remissvar från tillsynsnämnden 8. Remissvar från socialnämnden 9. Remissvar från äldreomsorgsnämnden Beslutet delges Remissinstanserna

Huddinge kommun Kommunfullmäktige 2014-04-13 MOTION Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda Kommunens förtroendevalda utgör ryggraden i den representativa demokratin. Vi måste hela tiden se över våra arbetsvillkor och vid behov göra förändringar. En förändring till det bättre skulle vara om kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna hade en förteckning över vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året och som uppdateras löpande. Det skulle ge en bra överblick över vad som kommer att hända under året vilket inte minst underlättar föreberedelsearbetet. Mot bakgrund av det ovanstående föreslår jag kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna får i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året För Socialdemokraterna i kommunfullmäktige ~ i~ b~

FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 10 september 2015 10 Paragraf Diarienummer FSN-2015/361.199 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda motion väckt av Emil Högberg (S) Förskolenämndens beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion gällande bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I motionen föreslås att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året, samt att kommunfullmäktige och de övriga nämnderna får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fortlöpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi samt verksamhetsplanering och uppföljning. Därför har förvaltningen svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Överläggning I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD), Erling Karlsson (S), Ellinor Avsan (M), Christopher Smith (FP), Sven Pernils (SD) och Peter Johansson (MP). Yrkanden Ordförande Karl Henriksson (KD): Nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Erling Karlsson (S): Nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med tillägg att förvaltningen fortlöpande ger information om kommande ärenden under året till hela nämnden. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkanden och finner att nämnden beslutar enligt ordförandes förslag.

FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Förskolenämnden 10 september 2015 10 forts. Diarienummer FSN-2015/361.199 Votering begärs: Förskolenämnden godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Karl Henrikssons yrkande. Nej-röst för bifall till Erling Karlssons yrkande. Omröstningsresultat Med 6 ja-röster för Karl Henrikssons yrkande mot 6 nej-röster för Erling Karlssons yrkande beslutar förskolenämnden i enlighet med Karl Henrikssons yrkande. Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja-röst Nej-röst Avstår att rösta Ellinor Avsan (M) x Johanna Bergman (M) x Amir Seyfeddini (M) x Johan Knutz (FP) x Maria Dyrvall (DP) x Sven Pernils (SD) x Erling Karlsson (S) x Petra Östlund (S) x Pran Malhotra (S) x Liz Trana (S) x Peter Johansson (MP) x Karl Henriksson (KD) x Summa: 6 6 Reservationer Erling Karlsson (S), Petra Östlund (S), Pran Malhotra (S) och Liz Trana (S) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Suppleantyttrande Nujin Alacabek Darwich (V) lämnar suppleantyttrande med hänvisning till reservation från (S) och (MP). Bilaga Reservation från Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

Soci,11domokratorna Huddinge kommun Förskalenämnden 2015-09-10 RESERVATION Ärende 10: Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda Barn- och utbildningsförvaltningens mycket korta förslag till yttrande över Emil Högbergs motion inleds med följande två meningar: //Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fortlöpande vartefter ärenden uppkommer. n Vi framförde ett tilläggsyrkande grundat på detta, nämligen Att denna ärendeförteckning ska delges hela förskalenämnden vid lämpliga tillfällen. Vi anser själva att detta är ett blygsamt förslag och framfört i demokratisk anda. Vi blev förvånade över det motstånd vårt förslag mötte. Voteringen slutade oavgjort, 6-6. Ordföranden satte stopp för vårt förslag med sin utslagsröst. För Socialdemokraterna För Miljöpartiet ctj..å, W~ o- Erling Kårlsson Peter Johansson och som suppleantyttrande För Vänsterpartiet Nujin Alacabek Darwich

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-04 FSN-2015/361.199 1 (2) HANDLÄGGARE Näslund, Helena 08-535 360 53 Helena.Naslund@huddinge.se Förskolenämnden Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion gällande bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I motionen föreslås att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året, samt att kommunfullmäktige och de övriga nämnderna får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fortlöpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi samt verksamhetsplanering och uppföljning. Därför har förvaltningen svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Beskrivning av ärendet Emil Högberg (S) har väckt en motion gällande bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I motionen föreslås att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året, samt att kommunfullmäktige och de övriga nämnderna får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-04 FSN-2015/361.199 2 (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fortlöpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi samt verksamhetsplanering och uppföljning. Därför har förvaltningen svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar daterade den 6 maj 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Näslund, Helena Biträdande utbildningsdirektör

GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 9 september 2015 7 Paragraf Diarienummer GN-2015/234.199 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda motion väckt av Emil Högberg (S) Gymnasienämndens beslut Gymnasienämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion gällande bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I motionen föreslås att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året, samt att kommunfullmäktige och de övriga nämnderna får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fortlöpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi samt verksamhetsplanering och uppföljning. Därför har förvaltningen svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M), Michaela Lööf (S), Annika Lundström (M) och Anders Lönroth (MP). Yrkanden Christina Eklund (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag Michaela Lööf (S) och Anders Lönroth (MP): Nämnden beslutar att tillstyrka motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkanden och finner att nämnden beslutar enligt Christina Eklunds förslag.

GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Gymnasienämnden 9 september 2015 7 forts. Diarienummer GN-2015/234.199 Reservationer Michaela Lööf (S), Yvonne Riazzoli (S), Lena Berg (S), Sara Holmgren (S) och Anders Lönroth (MP) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande. Suppleantyttrande Thomas Strandqvist (V) lämnar suppleantyttrande med hänvisning till yrkande från (S) och (MP). Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 GN-2015/234.199 1 (2) HANDLÄGGARE Näslund, Helena 08-535 360 53 Helena.Naslund@huddinge.se Gymnasienämnden Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion gällande bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I motionen föreslås att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året, samt att kommunfullmäktige och de övriga nämnderna får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fortlöpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi samt verksamhetsplanering och uppföljning. Därför har förvaltningen svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Beskrivning av ärendet Emil Högberg (S) har väckt en motion gällande bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I motionen föreslås att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året, samt att kommunfullmäktige och de övriga nämnderna får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 GN-2015/234.199 2 (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fortlöpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi samt verksamhetsplanering och uppföljning. Därför har förvaltningen svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar daterade den 6 maj 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Näslund, Helena Biträdande utbildningsdirektör

GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 8 september 2015 6 Paragraf Diarienummer GSN-2015/533.199 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - motion väckt av Emil Högberg (S) Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion gällande bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I motionen föreslås att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året, samt att kommunfullmäktige och de övriga nämnderna får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fort-löpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi samt verksam-hetsplanering och uppföljning. Därför har förvaltningen svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M), Sara Heelge Vikmång (S), Birgitta Ljung (MP). Yrkanden Jelena Drenjanin (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Sara Heelge Vikmång (S) och Birgitta Ljung (MP): Nämnden beslutar att tillstyrka motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag.

GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Grundskolenämnden 8 september 2015 6 forts. Diarienummer GSN-2015/533.199 Reservationer Sara Heelge Vikmång (S), Sefkan Halbori (S), Margareta Lydén-Lövkvist (S), Birgitta Ljung (MP) och Zaira Kanat Yildirim (MP) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 GSN-2015/533.199 1 (2) HANDLÄGGARE Näslund, Helena 08-535 360 53 Helena.Naslund@huddinge.se Grundskolenämnden Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Emil Högberg (S) har väckt en motion gällande bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I motionen föreslås att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året, samt att kommunfullmäktige och de övriga nämnderna får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fortlöpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi samt verksamhetsplanering och uppföljning. Därför har förvaltningen svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Beskrivning av ärendet Emil Högberg (S) har väckt en motion gällande bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I motionen föreslås att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året, samt att kommunfullmäktige och de övriga nämnderna får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik i arbetet. En förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs fort- POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 GSN-2015/533.199 2 (2) löpande vartefter ärenden uppkommer. Det är dock svårt att på längre sikt förutse annat än de större ärendena som relaterar till ekonomi samt verksamhetsplanering och uppföljning. Därför har förvaltningen svårt att tillgodose förslagen i motionen. Ärendena tas i regel upp i nästkommande nämnd i den ordning som de kommer till förvaltningen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar daterade den 6 maj 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Näslund, Helena Biträdande utbildningsdirektör

NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 21 september 2015 8 Paragraf Diarienummer NBN-2015/1899.192 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - motion väckt av Emil Högberg (S) Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna ska ta fram en förteckning över de ärenden som ska behandlas under året och som uppdateras löpande. Motionären anser att denna förändring bidrar till bättre arbetsvillkor för förtroendevalda eftersom det ger en bra överblick över vad som kommer hända under året och underlättar förberedelsearbetet. Överläggning Roland Sernlind (S) yrkar med instämmande av Britt Björneke (V) och Tomas Nordström (MP) bifall till förslagen i motionen. I övrigt yttrar sig Christian Ottosson (C) och Yossi Sigal (S) i ärendet. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden ställer propositioner efter varandra om bifall till förvaltningens förslag och till Roland Sernlind (S), Britt Björneke (V) och Tomas Nordströms (MP) yrkande om bifall till förslagen i motionen och finner därvid att natur- och byggnadsnämnden beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Reservationer Roland Sernlind (S), Britt Björneke (V) och Tomas Nordström (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet delges Kommunstyrelsen

NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-09-02 Diarienummer NBN-2015/1899 TN-2015/262 Sida 1(2) Handläggare Felicia Almerén Felicia.almeren@huddinge.se Motion: Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda Förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna ska ta fram en förteckning över de ärenden som ska behandlas under året och som uppdateras löpande. Motionären anser att denna förändring bidrar till bättre arbetsvillkor för förtroendevalda eftersom det ger en bra överblick över vad som kommer hända under året och underlättar förberedelsearbetet. Beskrivning av ärendet Emil Högberg (S) har skrivit en motion till Kommunfullmäktige som handlar om att förbättra arbetsvillkoren för förtroendevalda. Motionären anser att en förbättring i arbetsvillkoren för förtroendevalda skulle vara om kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna hade en förteckning över vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året och som uppdateras löpande. Det leder till bättre arbetsvillkor eftersom det ger en bra överblick över året och inte minst underlättar förberedelsearbetet. Motionären yrkar: Att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas under året Att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna får i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas under året Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att en förteckning över de ärenden som ska behandlas under året skulle bidra till en god översikt över årets arbete. Denna översikt ges idag genom att det inför varje nämnd skickas ut en förteckning över ärenden som ska behandlas. Eftersom att ärenden i regel tas upp i nästkommande nämnd är det dock svårt att förutse vilka ärenden som ska Postadress Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Besöksadress Sjödalsvägen 29 Telefon (vx) och fax 08-535 366 00 vx 08-535 366 10 E-post och webb nbf.kundtjanst@huddinge.se www.huddinge.se

Huddinge kommun Datum 2015-09-02 Sida 2(2) behandlas på längre sikt. Med anledning av detta kommer förvaltningen ha svårt att tillgodose motionärens yrkanden. Bilagor Motion: Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. Beslutet delges Kommunstyrelsen Anders Lindelöf Förvaltningsdirektör Felicia Almerén Personalkonsult

TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Tillsynsnämnden 22 september 2015 7 Paragraf Diarienummer TN-2015/262.192 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - motion väckt av Emil Högberg (S) Tillsynsnämndens beslut Tillsynsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna ska ta fram en förteckning över de ärenden som ska behandlas under året och som uppdateras löpande. Motionären anser att denna förändring bidrar till bättre arbetsvillkor för förtroendevalda eftersom det ger en bra överblick över vad som kommer hända under året och underlättar förberedelsearbetet. Överläggning Bengt Eliasson (S) yrkar bifall till förslagen i motionen. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande finner att det finns två förslag till beslut, dels förvaltningens förslag och dels Bengt Eliasson (S) förslag om bifall till förslagen i motionen. Ordförande finner att tillsynsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservationer Bengt Eliasson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet delges Kommunstyrelsen

NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-09-02 Diarienummer NBN-2015/1899 TN-2015/262 Sida 1(2) Handläggare Felicia Almerén Felicia.almeren@huddinge.se Motion: Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda Förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna ska ta fram en förteckning över de ärenden som ska behandlas under året och som uppdateras löpande. Motionären anser att denna förändring bidrar till bättre arbetsvillkor för förtroendevalda eftersom det ger en bra överblick över vad som kommer hända under året och underlättar förberedelsearbetet. Beskrivning av ärendet Emil Högberg (S) har skrivit en motion till Kommunfullmäktige som handlar om att förbättra arbetsvillkoren för förtroendevalda. Motionären anser att en förbättring i arbetsvillkoren för förtroendevalda skulle vara om kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna hade en förteckning över vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året och som uppdateras löpande. Det leder till bättre arbetsvillkor eftersom det ger en bra överblick över året och inte minst underlättar förberedelsearbetet. Motionären yrkar: Att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas under året Att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna får i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas under året Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att en förteckning över de ärenden som ska behandlas under året skulle bidra till en god översikt över årets arbete. Denna översikt ges idag genom att en förteckning över ärenden som ska behandlas i nämnd förs vartefter ärenden uppkommer. Eftersom att ärenden i regel tas upp i nästkommande nämnd är det dock svårt att förutse vilka ärenden som ska Postadress Natur- och byggnadsförvaltningen 141 85 Huddinge Besöksadress Sjödalsvägen 29 Telefon (vx) och fax 08-535 366 00 vx 08-535 366 10 E-post och webb nbf.kundtjanst@huddinge.se www.huddinge.se

Huddinge kommun Datum 2015-09-02 Sida 2(2) behandlas på längre sikt. Med anledning av detta kommer förvaltningen ha svårt att tillgodose motionärens yrkanden. Bilagor Motion: Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. Beslutet delges Kommunstyrelsen Anders Lindelöf Förvaltningsdirektör Felicia Almerén Personalkonsult

SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 23 september 2015 6 Paragraf Diarienummer SN-2015/1467.119 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda svar på motion väckt av Emil Högberg (S) som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Emil Högberg (S) har lämnat ett förslag till kommunfullmäktige om att förtroendevalda ska ha en förteckning på vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året. En sådan lista skulle underlätta för kommunens politiker när de förbereder och planerar sitt arbete. Det är viktigt att denna lista är aktuell. Kommunens planerings- och uppföljningsprocess kan användas som utgångspunkt för denna lista. Det är viktigt att listan utformas på ett enhetligt sätt och att de förtroendevalda hittar den på ett enkelt sätt, till exempel på kommunens hemsida. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Anneli Sjöberg (S), Marianne Broman (MP), Madeleine Johansson (V). Gunilla Helmerson (M) yrkar bifall till föreliggande förslag. Anneli Sjöberg (S), Marianne Broman (MP) och Madeleine Johansson (V) yrkar bifall till förslaget i motionen. Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden Gunilla Helmerson (M) ställer propositioner efter varandra, dels till föreliggande förslag, dels till Anneli Sjöberg (S), Marianne Broman (MP) och Madeleine Johansson (V) yrkande om bifall till förslaget i motionen och finner att socialnämnden beslutar att bifalla föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2015-08-17.

SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Socialnämnden 23 september 2015 6 forts. Diarienummer SN-2015/1467.119 Reservationer (S), (MP) och (SD) reserverar sig mot socialnämndens beslut till förmån för förslaget i motionen Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Eva Kaaman Modig

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 SN-2015/1467.119 1 (4) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 Lars.Axelsson@huddinge.se Socialnämnden Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda svar på motion väckt av Emil Högberg (S) som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Emil Högberg (S) har lämnat ett förslag till kommunfullmäktige om att förtroendevalda ska ha en förteckning på vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året. En sådan lista skulle underlätta för kommunens politiker när de förbereder och planerar sitt arbete. Det är viktigt att denna lista är aktuell. Kommunens planerings- och uppföljningsprocess kan användas som utgångspunkt för denna lista. Det är viktigt att listan utformas på ett enhetligt sätt och att de förtroendevalda hittar den på ett enkelt sätt, till exempel på kommunens hemsida. Beskrivning av ärendet En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. Remissen gäller en motion som Emil Högberg (S) väckt i kommunfullmäktige den 13 april 2015 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I sitt förslag anser motionären att förtroendevalda ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och de olika nämnderna ska ha en förteckning över vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året och att denna ska uppdateras löpande för att vara aktuell. Det skulle ge en bra överblick över vad som kommer att hända under året vilket inte minst underlättar de förtroendevaldas förberberedelsearbete. Emil Högberg (S) föreslår att: kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 SN-2015/1467.119 2 (4) kommunstyrelsen och de övriga nämnderna för i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpanden över de ärenden som ska behandlas det kommande året Planerings- och uppföljningsprocessen PUFF Kommunens verksamheter planeras och följs upp varje år. Arbetsprocessen bygger på att systematiskt arbete i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Det finns en årscykel för denna planerings- och uppföljningsprocess och nedanstående bild visar när på året och hur kommunfullmäktiges, nämndernas, förvaltningarnas och enheternas arbete hakar i varandra under året.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 SN-2015/1467.119 3 (4) Socialnämnden beslutar om verksamhetsplan kommande år i november månad. Den och andra nämnders verksamhetsplaner utgör stommen i kommunens samlade verksamhetsplan, kommunplanen, som beslutas av fullmäktige i december eller i början av året. Kommunplanen ersätter därmed Mål och Budget-dokumentet som kommunens styrande dokument för planeringsperioden och ger en övergripande bild av Huddinge kommuns samlade verksamheter. En systematik enligt principen: planera, utföra, följa upp och förbättra innebär krav på tydliga styrsignaler i form av mål, prioriteringar och ekonomiska ramar från kommunfullmäktige som ska kombineras med de lagkrav och andra styrdokument som finns. Det krävs även tydliga mål och åtaganden kopplade till resursutnyttjande i nämndernas och enheternas verksamhets- och arbetsplaner. Detta ska systematiskt följas upp och analyseras i delårsrapporter, verksamhetsberättelser samt i kommunens årsredovisning. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att motionens förslag är bra. Det är viktigt att hitta arbetssätt som underlättar de förtroendevaldas arbete. Förvaltningen har svårigheter med att överblicka om motioner kommer att väckas i fullmäktige under året och att veta om och när dessa ska besvaras av nämnden. Detta gäller även medborgarförslag och remisser. Den planerings- och uppföljningsprocess som finns i kommunen bör användas som utgångspunkt för en förteckning på vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året, eftersom den beskriver när och hur kommunfullmäktiges, nämndernas, förvaltningarnas och enheternas arbete hakar i varandra under året. Det är viktigt att en kommungemensam mall för hur denna lista ska se ut skapas och att denna sedan används på ett enhetligt sätt. Respektive beslutade organs lista bör sedan återfinnas på kommunens hemsida. På så sätt blir den aktuell, lättåtkomlig för förtroendevalda, tjänstemän och andra intresseranter. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Lars Axelsson Nämndsekreterare

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 SN-2015/1467.119 4 (4) Bilagor Motionen: Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda motion väckt av Emil Högberg (S). Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Eva Kaaman Modig

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 22 september 2015 5 Paragraf Diarienummer AN-2015/287.119 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda svar på motion väckt av Emil Högberg (S) som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Emil Högberg (S) har lämnat ett förslag till kommunfullmäktige om att förtroendevalda ska ha en förteckning på vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året. En sådan lista skulle underlätta för kommunens politiker när de förbereder och planerar sitt arbete. Det är viktigt att denna lista är aktuell. Kommunens planerings- och uppföljningsprocess kan användas som utgångspunkt för denna lista. Det är viktigt att listan utformas på ett enhetligt sätt och att de förtroendevalda hittar den på ett enkelt sätt, till exempel på kommunens hemsida. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP), Lasse Alm (V). Eva Carlsson-Paulsén (M) yrkar bifall till föreliggande förslag. Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP) och Lasse Alm (V) yrkar bifall till förslaget i motionen. Efter detta förklaras överläggningen avslutad.

ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Äldreomsorgsnämnden 22 september 2015 5 forts. Diarienummer AN-2015/287.119 Propositioner Ordföranden Eva Carlsson-Paulsén (M) ställer proposition om bifall till föreliggande förslag mot bifall till Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP) och Lasse Alm (V) yrkande om bifall till förslaget i motionen och finner att äldreomsorgsnämnden beslutar i enlighet med föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 2015-08-17. Reservationer Mot äldreomsorgsnämndens beslut reserverar sig (S), (MP) och (V), samtliga till förmån för förslaget i motionen. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Eva Kaaman Modig

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 AN-2015/287.119 1 (4) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 Lars.Axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda svar på motion väckt av Emil Högberg (S) Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda svar på motion väckt av Emil Högberg (S) som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Emil Högberg (S) har lämnat ett förslag till kommunfullmäktige om att förtroendevalda ska ha en förteckning på vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året. En sådan lista skulle underlätta för kommunens politiker när de förbereder och planerar sitt arbete. Det är viktigt att denna lista är aktuell. Kommunens planerings- och uppföljningsprocess kan användas som utgångspunkt för denna lista. Det är viktigt att listan utformas på ett enhetligt sätt och att de förtroendevalda hittar den på ett enkelt sätt, till exempel på kommunens hemsida. Beskrivning av ärendet En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen gäller en motion som Emil Högberg (S) väckt i kommunfullmäktige den 13 april 2015 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda. I sitt förslag anser motionären att förtroendevalda ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och de olika nämnderna ska ha en förteckning över vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året och att denna ska uppdateras löpande för att vara aktuell. Det skulle ge en bra överblick över vad som kommer att hända under året vilket inte minst underlättar de förtroendevaldas förberberedelsearbete. Emil Högberg (S) föreslår att: kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 AN-2015/287.119 2 (4) kommunstyrelsen och de övriga nämnderna för i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpanden över de ärenden som ska behandlas det kommande året Planerings- och uppföljningsprocessen PUFF Kommunens verksamheter planeras och följs upp varje år. Arbetsprocessen bygger på att systematiskt arbete i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Det finns en årscykel för denna planerings- och uppföljningsprocess och nedanstående bild visar när på året och hur kommunfullmäktiges, nämndernas, förvaltningarnas och enheternas arbete hakar i varandra under året.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 AN-2015/287.119 3 (4) Äldreomsorgsnämnden beslutar om sin verksamhetsplan kommande år i november månad. Den och andra nämnders verksamhetsplaner utgör stommen i kommunens samlade verksamhetsplan, kommunplanen, som beslutas av fullmäktige i december eller i början av året. Kommunplanen ersätter därmed Mål och Budget-dokumentet som kommunens styrande dokument för planeringsperioden och ger en övergripande bild av Huddinge kommuns samlade verksamheter. En systematik enligt principen: planera, utföra, följa upp och förbättra innebär krav på tydliga styrsignaler i form av mål, prioriteringar och ekonomiska ramar från kommunfullmäktige som ska kombineras med de lagkrav och andra styrdokument som finns. Det krävs även tydliga mål och åtaganden kopplade till resursutnyttjande i nämndernas och enheternas verksamhets- och arbetsplaner. Detta ska systematiskt följas upp och analyseras i delårsrapporter, verksamhetsberättelser samt i kommunens årsredovisning. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att motionens förslag är bra. Det är viktigt att hitta arbetssätt som underlättar de förtroendevaldas arbete. Förvaltningen har svårigheter med att överblicka om motioner kommer att väckas i fullmäktige under året och att veta om och när dessa ska besvaras av nämnden. Detta gäller även medborgarförslag och remisser. Den planerings- och uppföljningsprocess som finns i kommunen bör användas som utgångspunkt för en förteckning på vilka ärenden som ska behandlas det närmaste året, eftersom den beskriver när och hur kommunfullmäktiges, nämndernas, förvaltningarnas och enheternas arbete hakar i varandra under året. Det är viktigt att en kommungemensam mall för hur denna lista ska se ut skapas och att denna sedan används på ett enhetligt sätt. Respektive beslutade organs lista bör sedan återfinnas på kommunens hemsida. På så sätt blir den aktuell, lättåtkomlig för förtroendevalda, tjänstemän och andra intresseranter.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-17 AN-2015/287.119 4 (4) Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Lars Axelsson Nämndsekreterare Bilagor Motionen: Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda motion väckt av Emil Högberg (S). Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Eva Kaaman Modig

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 6 oktober 2015 11 Paragraf Diarienummer KFN-2015/148.119 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - motion väckt av Emil Högberg (S) remissvar Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltingens tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2015 och skickar det till kommunsstyrelsen som sitt svar på remissen. Sammanfattning Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att förtroendevalda får tillgång till en förteckning över de ärenden som ska behandlas det närmaste året i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och i de olika nämnderna. En sådan lista skulle bidra till förbättrade arbetsvillkor för de förtroendevalda. Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik. Kommunens verksamheter planeras och följs upp varje år enligt en kommungemensam årscykel. En förteckning över de ärenden som ska hanteras skulle underlätta planering och ge en överblick över när och hur förvaltningars, nämnder och kommunfullmäktiges arbete hakar i varandra under året. Dock är vissa typer av ärenden svårare att förutse långsiktigt. Överläggning I ärendet yttrar sig Vibeke Bildt (FP). Beslutet delges Kommunstyrelsen

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-10 KFN-2015/148.119 1 (3) HANDLÄGGARE Falk, Anna 08-535 317 04 anna.falk@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda motion väckt av Emil Högberg (S) remissvar Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltingens tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2015 och skickar det till kommunsstyrelsen som sitt svar på remissen. Sammanfattning Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att förtroendevalda får tillgång till en förteckning över de ärenden som ska behandlas det närmaste året i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och i de olika nämnderna. En sådan lista skulle bidra till förbättrade arbetsvillkor för de förtroendevalda. Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik. Kommunens verksamheter planeras och följs upp varje år enligt en kommungemensam årscykel. En förteckning över de ärenden som ska hanteras skulle underlätta planering och ge en överblick över när och hur förvaltningars, nämnder och kommunfullmäktiges arbete hakar i varandra under året. Dock är vissa typer av ärenden svårare att förutse långsiktigt. Beskrivning av ärendet I en motion föreslår Emil Högberg (S) förbättrade arbetsvillkor för förtroendevalda. Motionären föreslår att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året samt att kommunstyrelsen och de övriga nämnderna får i uppdrag att ta fram en förteckning som uppdateras löpande över de ärenden som ska behandlas det kommande året. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är viktigt med framförhållning och systematik. En förteckning över de ärenden som ska hanteras skulle underlätta planering och ge en överblick över när och hur förvaltningars, nämnder och kommun- POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-10 KFN-2015/148.119 2 (3) fullmäktiges arbete hakar i varandra under året. Det är dock svårt att förutse när olika typer av ärenden ska behandlas på längre sikt. Kommunens verksamheter planeras och följs upp varje år enligt en kommungemensam planerings- och uppföljningsprocess PUFF. Arbetsprocessen bygger på ett systematiskt arbete i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Det finns en årscykel som beskriver när under året kommunfullmäktiges, nämndernas och förvaltningarnas arbete ska ske. Denna process styr, och visar på, när viktiga styr- och uppföljningsärenden hanteras under året. Tidpunkten för dessa ärenden är lätta att förutse och skulle ganska enkelt kunna föras upp på en förteckning som görs tillgänglig för alla. Andra ärenden som remisser, projektansökningar och liknande kan vara svårare att planera långsiktigt för. Dessa tas som regel upp i nästkommande nämnd.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-10 KFN-2015/148.119 3 (3) Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Annika Press Administrativ chef Anna Falk Nämndsekreterare Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 9 maj 2016 32 Paragraf Diarienummer KS-2015/1576.280 Huddinges bostäder främst till Huddinges medborgare - svar på motion väckt av Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 7 mars 2016, avslås motionen. Sammanfattning Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) inkom den 27 augusti med en motion om att kommunfullmäktige låter utreda möjligheterna att bilda en egen bostadskö exklusivt för Huddinges medborgare. Motionen har skickats på remiss till Huge Fastigheter AB. Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig bakom Huges yttrande i ärendet. Huge framhåller att Huddinge är en del av en regional bostads- och arbetsmarknad i Stockholms län och att kommunen därmed är beroende av den regionala tillgången till bostäder för de som studerar, arbetar eller bedriver verksamhet i Huddinge. Att låta bilda en egen bostadskö för enbart Hudinges invånare skulle riskera att göra kommunen oattraktiv och leda till utestängningseffekter vilket, om flera kommuner agerar på samma sätt, kan komma påverka tillväxten i hela regionen. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Beslutet delges Huge Fastigheter AB

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april 2016 4 Paragraf Diarienummer KS-2015/1576.280 Huddinges bostäder främst till Huddinges medborgare - svar på motion väckt av Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) (KF) Kommunstyrelsens beslut Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 7 mars 2016, avslås motionen. Sammanfattning Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) inkom den 27 augusti med en motion om att kommunfullmäktige låter utreda möjligheterna att bilda en egen bostadskö exklusivt för Huddinges medborgare. Motionen har skickats på remiss till Huge Fastigheter AB. Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig bakom Huges yttrande i ärendet. Huge framhåller att Huddinge är en del av en regional bostads- och arbetsmarknad i Stockholms län och att kommunen därmed är beroende av den regionala tillgången till bostäder för de som studerar, arbetar eller bedriver verksamhet i Huddinge. Att låta bilda en egen bostadskö för enbart Hudinges invånare skulle riskera att göra kommunen oattraktiv och leda till utestängningseffekter vilket, om flera kommuner agerar på samma sätt, kan komma påverka tillväxten i hela regionen. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Överläggning Arnold Boström(SD) yrkar bifall till förslagen i motionen. Vidare yttrar sig Mats Arkhem (SD). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Reservationer Mot kommunstyrelsens beslut reserverar sig Arnold Boström (SD) till förmån för det egna yrkandet. Beslutet delges Huge Fastigheter AB

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-07 KS-2015/1576.280 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinges bostäder främst till Huddinges medborgare svar på motion väckt av Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 7 mars 2016, avslås motionen. Sammanfattning Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) inkom den 27 augusti med en motion om att kommunfullmäktige låter utreda möjligheterna att bilda en egen bostadskö exklusivt för Huddinges medborgare. Motionen har skickats på remiss till Huge Fastigheter AB. Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig bakom Huges yttrande i ärendet. Huge framhåller att Huddinge är en del av en regional bostads- och arbetsmarknad i Stockholms län och att kommunen därmed är beroende av den regionala tillgången till bostäder för de som studerar, arbetar eller bedriver verksamhet i Huddinge. Att låta bilda en egen bostadskö för enbart Hudinges invånare skulle riskera att göra kommunen oattraktiv och leda till utestängningseffekter vilket, om flera kommuner agerar på samma sätt, kan komma påverka tillväxten i hela regionen. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Beskrivning av motionen Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) inkom den 27 augusti med en motion om att kommunfullmäktige låter utreda möjligheterna att bilda en egen bostadskö exklusivt för Huddinges medborgare (bilaga 1). Motionärerna framhåller att bostadssituationen är svår för många i kommunen och att bostadsbristen ger många olika negativa effekter för enskilda, näringsliv och samhälle. Motionärerna menar att de som redan bor i Huddinge kommun ska ha större möjlighet att få en hyreslägenhet än de som saknar anknytning till kommunen. Förslagsställarna vill att tiden som den POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-07 KS-2015/1576.280 2 (3) bostadssökande varit folkbokförd i kommunen ska vara meriterande. Detta menar motionärerna ger barn i kommunen större möjlighet att bo kvar och söka lycka, framtid och arbete i närhet till föräldrar, släkt och vänner. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Sverigedemokraterna att fullmäktige låter utreda möjligheterna att bilda en egen bostadskö, skild från Stockholms, exklusivt för Huddinges invånare. Motionen har skickats på remiss till Huge Fastigheter AB. Remissvar från Huge Fastigheter AB Huge betonar att Huddinge kommun är en del av en regional bostads- och arbetsmarknad i Stockholms län och att kommunen är beroende av den regionala tillgången till bostäder för de som studerar, arbetar eller bedriver verksamhet i Huddinge. När Stockholms län växer gynnas hela regionen av en samordnad förmedling av hyresrätter för så många kommuner som möjligt. Huge framhåller att god tillgänglighet till bostadsförmedling är viktig och att ju färre bostadsköer sökande behöver ställa sig i desto bättre. Vidare anger Huge att det skulle innebära ett stort hinder för inflyttande arbetskraft att tvingas köpa en bostad för att flytta till Huddinge. Om flera kommuner agerar på samma sätt riskerar det att påverka tillväxten i hela regionen. Statistik från Bostadsförmedlingen i Stockholm visar att cirka 400 Huddingebor årligen får en bostad genom Bostadsförmedlingen i Stockholm. Av dessa väljer cirka 200 att flytta till Stockholm medan endast ett 90-tal väljer en bostad i Huddinge. Totalt förmedlar Bostadsförmedlingen i Stockholm årligen cirka 300 lägenheter åt olika fastighetsägare inom Huddinge. Huge anger att förmedling av bostäder med egen bostadskö är resurskrävande och ställer krav på administrativa system samt IT-lösningar. Enligt hyreslagen har inte Huge rätt att ta ut avgifter för köhantering och förmedling, varför bolaget skulle belastas med ökade kostnader. Alternativet är att starta en separat bostadsförmedling i Huddinge kommun som skulle finansieras genom att de sökande betalar en avgift och de bolag som ansluter sig står för en del av kostnaden. Nackdelen är att bostadssökanden som söker brett och kan tänka sig att bo utanför kommunen då skulle tvingas betala dubbla avgifter. Huges bedömning är att låta Bostadsförmedlingen i Stockholm fortsätta förmedla Huges lägenheter.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-07 KS-2015/1576.280 3 (3) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig bakom Huges yttrande i ärendet. Huge framhåller att Huddinge är en del av en regional bostads- och arbetsmarknad i Stockholms län och att kommunen därmed är beroende av den regionala tillgången till bostäder för de som studerar, arbetar eller bedriver verksamhet i Huddinge. Att låta bilda en egen bostadskö för enbart Hudinges invånare skulle riskera att göra kommunen oattraktiv och leda till utestängningseffekter vilket, om flera kommuner agerar på samma sätt, kan komma påverka tillväxten i hela regionen. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare Bilagor Bilaga 1: Huddinges bostäder främst till Huddinges medborgare motion väckt av Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) Bilaga 2: Remissvar från Huge Fastigheter AB Beslutet delges Huge Fastigheter AB

HUDDINGE KOMM UN Kommunstyrelsen Huddinge Kommun Kommunfullmäktige 2015-09-14 2015-08- 2 7 Diarienr. ldia rl ap l an b~teg kn, Motion Huddinges bostäder främst till Huddinges medborgare. Bostadssituationen är för många i vår kommun väldigt svår, och bostadsbristen ger många olika negativa effekter för såvä l enskilda, näringsliv och samhälle. "H uddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna att bo, besöka och verka i." Vi anser att de som redan bor här, huddingebor, skall ha större möjlighet att få hyreslägenhet i Huddinge än personer utan någon anknytning till kommunen. Vi vill därför att tiden som den bostadssökande varit folkbokförd i Huddinge ska vara meriterande. Det ger våra barn större möjlighet att bo kvar och söka lycka, framtid och arbete i Huddinge i närhet av föräldrar, släkt och vänner. Av ovan nämnda anledningar föreslår Sverigedemokraterna fullmäktige att låta utreda möjligheterna att bilda en egen bostadskö, skild från Stockholms, exklusivt för Huddinges invånare. För Sverigedemokraterna

2016-01-29 HF2015-887 1 (2) Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 HUDDINGE Yttrande Huddinges bostäder främst till Huddinges medborgare motion väckt av Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) med dnr KS-2015-1576.280 Huddinge kommun är en del av en regional bostads- och arbetsmarknad i Stockholms län. Huddinge är beroende av den regionala tillgången av bostäder för dem som studerar, arbetar eller bedriver verksamhet i Huddinge. Likaså har många Huddingebor sin inkomstkälla utanför kommunen. När Stockholms län växer gynnas hela regionen av en samordnad förmedling av hyresrätter för så många kommuner som möjligt. Omsättningen i bostadskön gynnas av att så många kommuner och fastighetsägare som möjligt väljer att lämna sina lediga lägenheter till en och samma förmedling inom den regionala bostadsmarknaden. God tillgänglighet till bostadsförmedling är viktigt och ju färre bostadsköer sökande behöver ställa sig i desto bättre. Att stänga ute andra kommuners invånare riskerar att göra kommunen oattraktiv. Att tvingas till att köpa en bostad för att flytta över kommungränser blir ett stort hinder för inflyttande arbetskraft, vilket om flera kommuner agerar på samma sätt kan det komma att påverka tillväxten i hela regionen. Statistik från Stockholms bostadsförmedling visar att ca 400 Huddingebor årligen får en bostad genom bostadsförmedlingen, av dessa väljer 200 att flytta till Stockholm medan endast ett 90 tal väljer en bostad i Huddinge. Totalt förmedlar bostadsförmedlingen ca 300 lägenheter åt olika fastighetsägare inom Huddinge årligen. Att bedriva förmedling av bostäder med egen bostadskö är resurskrävande och ställer krav på administrativa system samt it-lösningar. Huge Fastigheter har inte enligt hyreslagen rätt att ta ut avgifter för köhantering eller förmedling, varför bolaget skulle belastas med ökade kostnader. Alternativet är att en separat bostadsförmedling skulle startas i Huddinge kommun, den skulle kunna finansieras genom att de sökande betalar en avgift och de bolag som ansluter sig står för en del av kostnaden. Nackdelen är att bostadssökanden som söker brett och kan tänka sig att bo utanför kommunen då skulle tvingas betala dubbla avgifter. Det är heller inte självklart att fastighetsägare som är etablerade i Huddinge väljer att förmedla via någon annan än Stockholms bostadsförmedling eftersom det kräver ytterligare samarbete och utvecklande av tekniska lösningar. En egen bostadskö skött av Huge skulle leda till kostnadsökningar för bolaget, skulle kunna ge en utestängningseffekt som i förlängningen kan göra kommunen oattraktiv. Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 29 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900

2 (2) Genom att använda oss av Stockholms bostadsförmedling får vi ett tydligt och transparent system. Huge Fastigheter AB:s bedömning är att låta bostadsförmedlingen fortsätta förmedla Huges lägenheter. Sophia Mattsson-Linnala VD Huges styrelse godkände detta remissvar den 29 januari 2016.

KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 9 maj 2016 33 Paragraf Diarienummer KS-2012/180.109 Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Olsson (MP) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Persson (MP) om medlemskap i Biogas Öst anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 december 2015. Sammanfattning Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Persson (MP) väckte i maj 2009 en motion innehållandes förslag om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Motionen besvarades och ledde till att SRV Återvinning AB blev medlem i Biogas Öst. Motionärerna menar att kommunen har ett tyngre ansvar och ett större ansvarsområde än ett delägt bolag (SRV återvinning) och tycker därför att det är viktigt att även kommunen blir medlem i Biogas Öst. Motionärerna förslår att kommunfullmäktige beslutar om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Kommunstyrelsens förvaltning skrev under 2012 ett tjänsteutlåtande där förvaltningen föreslog att motionen skulle bifallas. Ärendet drogs dock ur sammanträdet. Nu har ärendet återigen kommit upp på agendan. Biogas Öst är en regional plattform som genom samverkan mellan olika aktörer ska påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och bidra till att berörda miljömål uppnås. Regionen innefattar Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands, Örebro och Östergötlands län. Organisationen har som mål att minst 10 procent av de tankade drivmedlen i regionen (motsvarar ca 3 TWh) utgörs av biogas år 2030. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det finns fördelar för kommunen att vara med Biogas Öst. Detta med anledning av det arbete som pågår som är relaterade till biogasområdet. Förvaltningen ser inga direkta nackdelar av ett medlemskap, men tror att kommunen säkert kan komma att klara av det arbetet ändå. Därmed avstår förvaltningen från att rekommendera något utan överlämnar till kommunstyrelsen att avgöra huruvida ett medlemskap är lämpligt eller ej.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Beslutet delges Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april 2016 5 Paragraf Diarienummer KS-2012/180.109 Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Olsson (MP) (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Persson (MP) om medlemskap i Biogas Öst anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 december 2015. Sammanfattning Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Persson (MP) väckte i maj 2009 en motion innehållandes förslag om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Motionen besvarades och ledde till att SRV Återvinning AB blev medlem i Biogas Öst. Motionärerna menar att kommunen har ett tyngre ansvar och ett större ansvarsområde än ett delägt bolag (SRV återvinning) och tycker därför att det är viktigt att även kommunen blir medlem i Biogas Öst. Motionärerna förslår att kommunfullmäktige beslutar om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Kommunstyrelsens förvaltning skrev under 2012 ett tjänsteutlåtande där förvaltningen föreslog att motionen skulle bifallas. Ärendet drogs dock ur sammanträdet. Nu har ärendet återigen kommit upp på agendan. Biogas Öst är en regional plattform som genom samverkan mellan olika aktörer ska påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och bidra till att berörda miljömål uppnås. Regionen innefattar Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands, Örebro och Östergötlands län. Organisationen har som mål att minst 10 procent av de tankade drivmedlen i regionen (motsvarar ca 3 TWh) utgörs av biogas år 2030. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det finns fördelar för kommunen att vara med Biogas Öst. Detta med anledning av det arbete som pågår som är relaterade till biogasområdet. Förvaltningen ser inga direkta nackdelar av ett medlemskap, men tror att kommunen säkert kan komma att klara av det arbetet ändå. Därmed avstår förvaltningen från att rekommendera något utan överlämnar till kommunstyrelsen att avgöra huruvida ett medlemskap är lämpligt eller ej. Överläggning Marica Lindblad (MP) yrkar med instämmande av Emil Högberg (S) och Nujin Alacabek Darwich (V) bifall till förslaget i motionen. Daniel Dronjak (M) yrkar bifall till det förslag till beslut som framgår av kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande i ärendet. Vidare yttrar sig Birgitta Ljung (MP), Arnold Boström (SD), Tomas Henriksson (S)

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG och Malin Danielsson (L). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden ställer propositioner efter varandra om bifall till Daniel Dronjaks (M) yrkande om bifall till det förslag till beslut som framgår av kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande i ärendet och till Marica Lindblads (MP) m.fl. yrkande om bifall till förslaget i motionen. Härvid finner ordföranden att kommunstyrelsen bifallit ordförandens eget förslag. Reservationer Mot kommunstyrelsens beslut reserverar sig Marica Lindblad (MP), Emil Högberg (S) och Nujin Alacabek Darwich (V) till förmån för respektive eget yrkande.

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 31 mars 2016 3 Paragraf Diarienummer KS-2012/180.109 Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Olsson (MP) Miljöberedningens beslut Miljöberedningen beslutar att förslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige: Motionen väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Persson (MP) om medlemskap i Biogas Öst avslås. Sammanfattning Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Persson (MP) väckte i maj 2009 en motion innehållandes förslag om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Motionen besvarades och ledde till att SRV Återvinning AB blev medlem i Biogas Öst. Motionärerna menar att kommunen har ett tyngre ansvar och ett större ansvarsområde än ett delägt bolag (SRV återvinning) och tycker därför att det är viktigt att även kommunen blir medlem i Biogas Öst. Motionärerna förslår att kommunfullmäktige beslutar om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Kommunstyrelsens förvaltning skrev under 2012 ett tjänsteutlåtande där förvaltningen föreslog att motionen skulle bifallas. Ärendet drogs dock ur sammanträdet. Nu har ärendet återigen kommit upp på agendan. Biogas Öst är en regional plattform som genom samverkan mellan olika aktörer ska påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och bidra till att berörda miljömål uppnås. Regionen innefattar Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands, Örebro och Östergötlands län. Organisationen har som mål att minst 10 procent av de tankade drivmedlen i regionen (motsvarar ca 3 TWh) utgörs av biogas år 2030. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det finns fördelar för kommunen att vara med Biogas Öst. Detta med anledning av det arbete som pågår som är relaterade till biogasområdet. Förvaltningen ser inga direkta nackdelar av ett medlemskap, men tror att kommunen säkert kan komma att klara av det arbetet ändå. Därmed avstår förvaltningen från att rekommendera något utan överlämnar till kommunstyrelsen att avgöra huruvida ett medlemskap är lämpligt eller ej. Sammanträdesdatum Miljöberedningen 31 mars 2016 3 Paragraf

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Diarienummer KS-2012/180.109 Överläggning Birgitta Ljung (MP), Yosef Sigal (S) och Christina Axelsson (S) yrkar att miljöberedningen föreslår kommunstyrelsen att förslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Ordförande yrkar att miljöberedningen föreslår kommunstyrelsen att förslå kommunfullmäktige att avslå motionen. I övrigt yttrar sig Lars Björkman (HP), Gunilla Helmerson (M), Malin Danielsson (L) och Jonas Andersson (DP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner efter varandra, först om avslag till motionen, därefter om bifall till motionen och slutligen om bifall till förvaltningens förslag och finner härvid att miljöberedningen beslutar att föreslå kommunstyrelsen att förslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Christina Axelsson (S), Yosef Sigal (S) och Birgitta Ljung (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslaget i motionen. Beslutet delges Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-14 KS-2012/180.109 1 (5) HANDLÄGGARE Katarina Persson 08-53531397 Katarina.Persson2@huddinge.se Kommunstyrelsen Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun Svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Olsson (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Persson (MP) om medlemskap i Biogas Öst anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 december 2015. Sammanfattning Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Persson (MP) väckte i maj 2009 en motion innehållandes förslag om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Motionen besvarades och ledde till att SRV Återvinning AB blev medlem i Biogas Öst. Motionärerna menar att kommunen har ett tyngre ansvar och ett större ansvarsområde än ett delägt bolag (SRV återvinning) och tycker därför att det är viktigt att även kommunen blir medlem i Biogas Öst. Motionärerna förslår att kommunfullmäktige beslutar om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Kommunstyrelsens förvaltning skrev under 2012 ett tjänsteutlåtande där förvaltningen föreslog att motionen skulle bifallas. Ärendet drogs dock ur sammanträdet. Nu har ärendet återigen kommit upp på agendan. Biogas Öst är en regional plattform som genom samverkan mellan olika aktörer ska påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och bidra till att berörda miljömål uppnås. Regionen innefattar Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands, Örebro och Östergötlands län. Organisationen har som mål att minst 10 procent av de tankade drivmedlen i regionen (motsvarar ca 3 TWh) utgörs av biogas år 2030. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det finns fördelar för kommunen att vara med Biogas Öst. Detta med anledning av det arbete som pågår som är relaterade till biogasområdet. Förvaltningen ser inga direkta nackdelar av ett medlemskap, men tror att kommunen säkert kan komma att klara av det POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-14 KS-2012/180.109 2 (5) arbetet ändå. Därmed avstår förvaltningen från att rekommendera något utan överlämnar till kommunstyrelsen att avgöra huruvida ett medlemskap är lämpligt eller ej. Beskrivning av ärendet Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Persson (MP) väckte i maj 2009 en motion innehållandes förslag om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Motionen besvarades och ledde till att SRV Återvinning AB blev medlem i Biogas Öst. Biogas Öst fanns representerade på Södertömskonferensen 2011, där de berättade om sin organisation. Motionärerna menar att kommunen har ett tyngre ansvar och ett större ansvarsområde än ett delägt bolag (SRV återvinning) och tycker därför att det är viktigt att även kommunen blir medlem i Biogas Öst. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Miljönämnden fick 2012 motionen på remiss för yttrande. Kommunstyrelsens förvaltning skrev under 2012 ett tjänsteutlåtande där förvaltningen föreslog att motionen skulle bifallas. Ärendet drogs dock ur sammanträdet. Nu har ärendet återigen kommit upp på agendan. Biogas Öst är en regional plattform som genom samverkan mellan olika aktörer ska påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och bidra till att berörda miljömål uppnås. Regionen innefattar Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands, Örebro och Östergötlands län. Organisationen har som mål att minst 10 procent av de tankade drivmedlen i regionen (motsvarar ca 3 TWh) utgörs av biogas år 2030. För att nå målet arbetar Biogas Östs för att: Överbrygga hinder för biogasens utveckling och verka för de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Verka för att stärka lokal och regional samverkan och utgöra en kunskaps- och kommunikationsresurs för regionen och dess aktörer. Främja utvecklingsprojekt som leder till en bättre miljö, en hållbar tillväxt samt regional utveckling. Exempel på aktiviteter som Biogas Öst gjorde 2014: Seminarier utsläpp till luft vid biogasproduktion, 3 tillfällen (Göteborg, Malmö, Stockholm) Biogasdebatter (Linköping, Stockholm) Seminarium om biogasnät i Mälardalen Kommunturné

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-14 KS-2012/180.109 3 (5) Biogasdag i Östergötland Studiebesök på Tekniska Verken BiogasTinget 2014, Stockholm E-day i Sörmland Föredrag under Gasdagarna (med BioMil) Strategimöte med biogasväderstrecken Utmaningsmöte i Östergötland Gashybridkonferens med studiebesök i Bergen Föredrag om biogas under valkampanj i Uppsala Kvällsföredrag om biogas i Tierp Föredrag om EU-projekt i Västerås Föredrag om EU-projekt i Norrköping Föredrag om utsläpp till luft för Miljöprövningsdelegationen Föredrag om utsläpp till luft för biogasrådet Föredrag om gemensamt varumärke för Biogas Öst Seminarium om LBG/LNG Nätverksträffar om matavfall Biogasstrategimöten Föredrag under rundabordssamtal i Örebro Deltagande i Nordic Biogas Öst har även tagit fram ett interaktivt verktyg som på ett överskådligt sätt illustrerar det som händer inom biogasområdet i regionen. Till kartverktyget lanserades under 2012 en statistikportal som uppdateras i samband med att aktuell statistik blir tillgänglig. Portalen innehåller statisk om allt från total biogasproduktion i regionen till antal sålda gasbilar på länsnivå. Mer information om Biogas Öst verksamhet finns att läsa i deras verksamhetsplan för 2015: http://www.biogasost.se/linkclick.aspx?fileticket=g2zj59lqccy%3d&tabi d=56 Avgiften för att vara med är 33 000 kr per år varav 2000 kr är medlemsavgift och 31 000 kr är serviceavgift. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser fördelar med att vara med i Biogas Öst. Detta eftersom kommunen har flera uppdrag där vi säkerligen kan få draghjälp från Biogas Öst. Uppdragen spänner över hela biogasprocessen, från ax till limpa. Vi har exempelvis mål om en ökad insamling av matavfall både från kommuninvånare och från våra egna verksamheter. Detta för att få mer substrat till framställning av biogas. Vi har numera en biogasanläggning i kommunen där insamlat organiskt material rötas och uppgraderas till biogas

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-14 KS-2012/180.109 4 (5) som kan användas i fordon. Vi har, tillsammans med övriga södertörnskommuner, ett uppdrag om att öka antal tankställen för biogas på Södertörn. I vår egen fordonsflotta ska förnybara bränslen, däribland biogas, vara ett förstahandsval. Även när vi upphandlar transporter ställs ofta kravet på förnyelsebart bränsle, exempelvis biogas. Ett medlemskap i biogas öst skulle således kunna fungera som stöd och hjälp i samtliga av ovanstående uppdrag som handlar om biogas. Förvaltningen gör bedömningen att Biogas Öst är en seriös och bra förening med hög kompetens på området. Förvaltningen har ställt frågan till SRV om hur de upplever sitt medlemskap i Biogas Öst. De svarade att de inte har gjort någon större utvärdering av medlemskapet och beskriver sig som passiva medlemmar. De använder sig av Biogas Öst för informationsinhämtning, omvärldsbevakning och deltar i vissa av deras evenemang. För att kunna finansiera ett medlemskap krävs en omprioritering i budgeten. Förvaltningen tror också att kommunen genom befintlig kompetens och befintliga samarbeten förmodligen kan komma att klara ovanstående uppdrag ändå. Förvaltningen överlåter därmed till kommunstyrelsen att avgöra huruvida ett medlemskap i Biogas Öst är lämpligt eller ej. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Katarina Persson Miljöstrateg Bilagor Motionen Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 2012-09-28 Miljönämndens remissyttrande

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-14 KS-2012/180.109 5 (5) Beslutet delges Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden

HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen 2012-02- 13 Diaria nr /Diarleplanbeteckn. Huddinge kommun Kommunfullmäktige 2012-02-13 MOTION Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun Bakgrund Miljöpartiet lämnade i maj 2009 in en motion till kommunfullmäktige med förslag om: "att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Motionen besvarades och ledde till att SRV Återvinning AB blev medlem i Biogas Öst. Det är bra att SRV är medlem, men det räcker inte! SRV är ett delägt kommunal bolag som är en viktig aktör för att påverka och förbättra framställningen av biogas. Men kommunen har ett tyngre och större ansvarsområde än ett delägt kommunalt bolag. Det gäller såväl samhällsplanering som investeringar. Det är nu dessutom mycket angeläget att det finns mål och strategier för infrastruktur och fler tankställen. Det är viktigt att Huddinge kommun, som är en av de största i regionen, blir medlem i Biogas Öst. Biogas Öst fanns också representerade på södertömskonferensen 2011. Om alliansen anser att utvecklingen av biogas är viktig i Huddinge och regionen, så bör kommunen som också är en politisk aktör vara med driva utvecklingen framåt. Biogas Öst Biogas Öst är ett regionalt samverkansprojekt som ska påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och bidra till att miljömålen uppnås. Vision: Biogas Öst ska aktivt påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och bidra till att lokala, regionala, nationella och internationella miljömål uppnås. Långsiktigt effektmål 2020 är att l O procent av fordonsbränslet i regionen är biogas! ÖVergripande Mål: Biogas Öst ska bidra till att skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Med hänvisning till det nu anförda föreslås kommunfullmäktige besluta: att att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst.

MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 21 maj 2012 4 6 Miljönämnden 29 maj 2012 7 10 Diarienummer MN 2012-351 Remiss: Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun Motion ställd av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Olsson (MP) Miljönämndens beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Marica Lindblad, Birgitta Ljung, Andreas Novotny och Olof Olsson (alla MP) har skrivit en motion till kommunfullmäktige om medlemskap i Biogas Öst. Biogas Öst är ett regionalt projekt som genom samverkan mellan olika aktörer ska påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och bidra till att satta miljömål uppnås. 2009 lämnade Miljöpartiet in en motion till kommunfullmäktige med förslaget att Huddinge kommun skulle ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Behandlingen av motionen resulterade i att SRV återvinning blev medlem i föreningen. Miljöpartiet menar att kommunen har ett tyngre ansvar och ett större ansvarsområde än ett delägt bolag (SRV återvinning) och tycker därför att det är viktigt att även kommunen blir medlem i Biogas Öst. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 21 maj 2012 4 6 Miljönämnden 29 maj 2012 7 11 Diarienummer MN 2012-351 Sammanfattning forts. Förvaltningen anser nu, liksom när motionen besvarades 2009, att ett medlemskap i Biogas Öst kan vara positivt för kommunen. Eftersom kommunstyrelsens förvaltning har det övergripande ansvaret för kommunens avfalls- och energifrågor så anser förvaltningen att det är lämpligt att kommunstyrelsens förvaltning företräder kommunen i Biogas Öst. Tjänsteutlåtande 2012-04-25. Beslutet delges Kommunstyelsen Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 25 april 2012 MN 2012-351. 1 (3) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson 08-535 364 91 johanna.pettersson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun Motion ställd av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Olsson (MP) Förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Marica Lindblad, Birgitta Ljung, Andreas Novotny och Olof Olsson (alla MP) har skrivit en motion till kommunfullmäktige om medlemskap i Biogas Öst. Biogas Öst är ett regionalt projekt som genom samverkan mellan olika aktörer ska påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och bidra till att satta miljömål uppnås. 2009 lämnade Miljöpartiet in en motion till kommunfullmäktige med förslaget att Huddinge kommun skulle ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Behandlingen av motionen resulterade i att SRV återvinning blev medlem i föreningen. Miljöpartiet menar att kommunen har ett tyngre ansvar och ett större ansvarsområde än ett delägt bolag (SRV återvinning) och tycker därför att det är viktigt att även kommunen blir medlem i Biogas Öst. Förvaltningen anser nu, liksom när motionen besvarades 2009, att ett medlemskap i Biogas Öst kan vara positivt för kommunen. Eftersom kommunstyrelsens förvaltning har det övergripande ansvaret för kommunens avfalls- och energifrågor så anser förvaltningen att det är lämpligt att kommunstyrelsens förvaltning företräder kommunen i Biogas Öst. Beskrivning av ärendet Marica Lindblad, Birgitta Ljung, Andreas Novotny och Olof Olsson (alla MP) har skrivit en motion till kommunfullmäktige om medlemskap i Biogas Öst. Biogas Öst är ett regionalt projekt som genom samverkan mellan olika aktörer ska påverka och förbättra förutsättningarna för biogas i regionen och POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-689 90 24 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 25 april 2012 MN 2012-351 Error! No text of specified style in document. 2 (3) bidra till att satta miljömål uppnås. Det långsiktiga målet för regionen, som innefattar Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands, Örebro och Östergötlands län, är att minst 10 procent av drivmedlen är biogas år 2020. Energikontoret i Mälardalen AB är huvudman för samverkansprojektet. Biogas Öst arbetar bland annat med att: Skapa balans i biogaskedjan genom fokuserade satsningar i de svagaste länkarna samt identifiera och undanröja övriga hinder för ökad biogasproduktion och användning. Identifiera vita fläckar i regionen och stimulera biogasutveckling på dessa ställen. Visa på och lyfta fram goda exempel i regionen och marknadsföra projektdeltagarna. Arbeta för ökad kunskap om biogas i samhället. Rikta information till beslutsfattare/kommuner, till exempel om satsningar på förbättrad infrastruktur och högre miljökrav i offentliga upphandlingar. Verka för ökat antal biogasfordon. Arbeta med nätverksarbete och företagskluster. Ta fram/verka för kartläggningar och strategier för ökad råvara och produktion. Främja återföring av rötrest och förbättra produktionsmöjligheterna inom lantbruket. Söka finansiering till regionen och driva konkreta projekt i samarbete med deltagarna. Delta i EU-projekt samt skapa internationella kontakter. 2009 lämnade Miljöpartiet in en motion till kommunfullmäktige med förslaget att Huddinge kommun skulle ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Behandlingen av motionen resulterade i att SRV återvinning blev medlem i föreningen. Miljöpartiet menar att kommunen har ett tyngre ansvar och ett större ansvarsområde än ett delägt bolag (SRV återvinning) och tycker därför att det är viktigt att även kommunen blir medlem i Biogas Öst. I motionen föreslår Miljöpartiet kommunfullmäktige att besluta om att Huddinge kommun ska ansöka om medlemskap i Biogas Öst. Miljönämnden har fått motionen på remiss för yttrande senast den 1 juni 2012. Förvaltningens synpunkter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser liksom motionärerna att det finns många fördelar med biogas och att det bidrar till uppfyllelsen av nationella, regionala och lokala miljömål. Förvaltningen håller också med om att samordning och samarbete kring frågan är positivt ur flera aspekter.

TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 25 april 2012 MN 2012-351 Error! No text of specified style in document. 3 (3) Inom Södertörnssamarbetet har ett arbete startats för att med gemensamma krafter få till ökad infrastruktur för alternativa drivmedel på Södertörn. Kontakter har i det arbetet tagits med till exempel Biogas Öst. Förvaltningen anser nu, liksom när motionen besvarades 2009, att ett medlemskap i Biogas Öst kan vara positivt för kommunen. Eftersom kommunstyrelsens förvaltning har det övergripande ansvaret för kommunens avfalls- och energifrågor så anser förvaltningen att det är lämpligt att kommunstyrelsens förvaltning företräder kommunen i Biogas Öst. Helén Mårtensson förvaltningschef Johanna Pettersson agenda21-samordnare Bilagor Remiss: Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun Motion ställd av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Olsson (MP) Beslutet delges Kommunstyrelsen

STADGAR för Biogas Öst Ideell Förening Organisationsnummer: 802466 4768 Antagna vid föreningens konstituerande möte den 31 maj 2012. Firma Föreningens namn är Biogas Öst Ideell Förening. 1 2 Ändamål Biogas Östs syfte är att främja biogasens utveckling i regionen och bidra till att berörda miljö och klimatmål uppnås. Föreningens verksamhet ska kännetecknas av politisk obundenhet, öppenhet samt avsaknad av vinstintresse. 3 Säte Föreningen har sitt säte i Uppsala. Föreningen har sitt huvudsakliga verksamhetsområde i östra Mellansverige. WWW.BIOGASOST.SE