Jobbcentrum Parkgatan 14

Jobbcentrum Parkgatan 14 Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Beställt av: Olof Edén, Storfors kommun Utfört av: WSP Sverige AB i Karlstad Datum: 2017-03-31

Denna rapportmall har tagits fram som en del i projektet The Total Concept method for major reduction of energy use in non-residential buildings, som finansierats av Intelligent Energy Europe Programme och BELOK. Total Concept är det engelska namnet på Totalmetodiken. Totalmetodiken är en metod som utvecklas av BELOK (Beställargruppen för lokaler). Projektets hemsida: www.totalconcept.info BELOKS hemsida: www.belok.se Mallen har tagits fram av CIT Energy Management AB i samarbete med Byggherrarna. www.energy-management.se Version 1.2- maj 2016 Ansvarsfriskrivning Hela ansvaret för innehållet i denna publikation ligger hos författarna. Det återspeglar inte nödvändigtvis den Europeiska Unionens åsikter. Varken EACI eller Europakommissionen ansvarar för hur informationen i publikationen kan komma att användas.

Sammanfattning Syftet med detta projekt är att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Jobbcentrum på Parkgatan 14 i Storfors. Byggnaden är en enplansbyggnad uppförd 1980 och är belägen på Parkgatan 14 i Storfors, Värmland. Utvändigt har den en gavel utan fönster mot norr, östra långsidan mot gatan, västra långsidan mot en kulle med höga träd och en gavel mot söder där fönstren har utvändiga markiser. Den uppvärmda arean är 603 m 2 (Atemp). Byggnaden nyttjas i dagsläget av tre olika verksamheter, Pensionärsföreningen PRO, Jobbcenter/utbildning (AMV) samt Loppis. Från början var byggnaden uppdelad i tre andra verksamheter; försäkringskassan, Polisen samt daghem. Någon större ombyggnation har inte skett sedan 1980. Kommunen har haft byggnaden i sin ägo i drygt 1 år (sedan cirka mitten av 2015). Under denna tid har beläggningsgraden varierat. I dagsläget har PRO aktiviteter dag- och kvällstid under vardagar, Loppisverksamheten bedrivs av Jobbcenter men har endast öppet enskilda tider. Jobbcenter har aktiviteter under kontorstid. Enligt uppgift är personnärvaron dagligen cirka 10 personer i PRO-delen och i AMV-delen cirka 20 personer. Byggnaden värms idag upp med elradiatorer och den ursprungliga ventilationslösningen med två luftbehandlingsaggregat är fortsatt i drift. Uppvärmningen står för den största energiförbrukningen, följt av verksamhetsel, fläktarnas drift och tappvarmvatten. Luftbehandlingsaggregaten är i så pass dåligt skick att WSP rekommenderar utbyte som en underhållsåtgärd. Bytet bör därför inte räknas in som en energieffektiviseringsåtgärd. Projektet har enligt totalmetodikens prioriteringsmodell identifierat fyra olika fall med lönsamma åtgärdspaket: Fall 1, Fall 2a, Fall 2b och Fall 2c. I Fall 1 får luftbehandlingsaggregaten vara fortsatt i drift, likaså befintligt uppvärmningssystem. I Fall 2 a c byts aggregaten ut och föreslås som underhållsåtgärd och kombineras med olika förslag på uppvärmningslösning. Sammanfattningsvis gäller följande: Fall 2b ger högst besparing av köpt energi = 72,83 MWh/år. Fall 2a är det åtgärdspaket med högst internränta = 10,89 % Fall 2 b är det åtgärdspaket som ger minst elberoende. Total mängd köpt energi efter åtgärder = 47,8 MWh. Fall 1 är det åtgärdspaket med lägst investeringskostnad = 394,4 kkr 3

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 6 2 Projektets genomförande... 6 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget... 7 3.1 Byggnaden och dess utformning... 7 3.2 Byggnadens användning... 8 3.3 Inomhusklimat... 9 3.4 Byggnadsskal... 9 3.5 Tekniska system... 10 3.5.1 Ventilation och luftbehandling... 10 3.5.2 Värme... 11 3.5.3 Kyla... 11 3.5.4 Belysning... 11 3.5.5 Maskiner... 11 3.5.6 Vatten och tappvarmvatten... 11 3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna... 11 4 Energi- och resursanvändning... 12 4.1 Energistatistik... 12 4.2 Basfall för energianvändningen... 13 4.3 Slutanvändare basfall... 13 5 Identifierade åtgärder... 14 5.1 Åtgärd 1 [Övertidstimer]... 15 5.2 Åtgärd 2 [Byte av luftaggregat och installation av värmeåtervinning av ventilationsluft] 16 5.3 Åtgärd 3 [Koldioxidstyrning]... 17 5.4 Åtgärd 4 [Byte till snålspolande toaletter]... 18 5.5 Åtgärd 5 [Forceringsspjäll på ventilation]... 18 5.6 Åtgärd 6 [Konvertering till vattenburet värmesystem och installation bergvärmepump] 19 5.7 Åtgärd 7 [Snålspolande kranar]... 20 5.8 Åtgärd 8 [Byte av elradiatorer]... 20 5.9 Åtgärd 9 [Tilläggsisolering ytterväggar]... 20 5.10 Åtgärd 10 [Byte av fönster]... 21 5.11 Åtgärd 11 [Ny belysning]... 22 5.12 Åtgärd 12 [Installation av vattenburen värme, fjärrvärme]... 22 5.13 Åtgärd 13 [Närvarostyrning - Belysning]... 22

6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken... 23 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar... 23 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar... 24 6.2.1 Åtgärdspaket enligt Fall 1... 25 6.2.2 Åtgärdspaket enligt Fall 2a... 26 6.2.3 Åtgärdspaket enligt Fall 2b... 28 6.2.4 Åtgärdspaket enligt Fall 2c... 29 7 Slutsatser... 31 Bilaga 1. Indata för energisimuleringar... 32 Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder... 34 Åtgärd 1: Övertidstimer... 34 Åtgärd 2: Byte av aggregat och installation av värmeåtervinning... 34 Åtgärd 3: Koldioxidstyrning... 35 Åtgärd 4: Byte till snålspolande toaletter... 35 Åtgärd 5: Forceringsspjäll... 35 Åtgärd 6: Installation av bergvärmepump... 36 Åtgärd 7: Snålspolande kranar... 36 Åtgärd 8: Byte av elradiatorer... 37 Åtgärd 9: Tilläggsisolering av ytterväggar... 37 Åtgärd 10: Fönster... 38 Åtgärd 11: Ny belysning... 38 Åtgärd 12: Installation av fjärrvärme... 38 Åtgärd 13: Närvarostyrning belysning... 39 Bilaga 3. Planritning Parkvägen 14. Storfors.... 40 5

1 Bakgrund Storfors kommun har via anbudsförfarande låtit WSP i Karlstad utföra energibesiktning, kalkyler och åtgärdsprioritering för energieffektivisering i byggnaden på Parkgatan 14 i Storfors. Byggnadsår är 1980 och WSP har fått informationen om att den enda energibesparingsåtgärden som skett sedan byggåret är tilläggsisolering av vindsbjälklag. Således är byggnaden ett bra exempel på objekt som både Totalmetodiken och Energimyndighetens stöd riktar sig mot. Följande personer har medverkat i projektet: Medverkande Kontakt Olof Edén, Storfors kommun olof.eden@storfors.se Jukka Mäenpää, Storfors kommun 0550-65163 André Szeles, WSP andre.szeles@wspgroup.se Mikael Alpmyr, WSP mikael.alpmyr@wspgroup.se Carl-Fredrik Olsson, WSP carl-fredrik.olsson@wspgroup.se Lotti Lindstrii, WSP lotti.lindstrii@wspgroup.se 2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Jobbcentrum på Parkgatan 14 i Storfors. Arbetet bygger på följande aktiviteter som ingår i Etapp 1 i Totametodiken: Samla in basinformation om byggnaden och sammanställ teknisk data. Energibesiktning och identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Investerings- och kostnadskalkyler. Energiberäkningar. Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket. Följande bakgrundsinformation från Storfors kommun och från besiktningen på plats har använts i detta projekt: Ritningar (planritning och fasadritning) Tillgång till styr och övervakningssystem för att plocka fram driftparametrar för VVS-systemen Månadsvis energistatistik för total el för perioden 2013 2016 Total vattenanvändning för år 2016 Kommunikation har hållits med drifttekniker, energi- och klimatrådgivare OVK-protokoll daterat 2014-03-18 6

En fördjupad energibesiktning har utförts på plats av Carl-Fredrik Olsson och Mikael Alpmyr den 8/12-2016. En energibalans av byggnaden har simulerats med hjälp av ett simuleringsverktyg IDA ICE version 4.7.1. Investeringskostnaderna baseras på Wikells sektionsfakta och erfarenhetsvärde. Rapporten har delats upp i följande avsnitt: Byggnaden och dess tekniska system i nuläget, energianvändning, identifierade åtgärder, åtgärdspaket med Totalmetodiken och slutsatser. 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen i byggnaden, dess funktion och dess tekniska installationer utifrån energibesiktningen. Kapitlet delas in i ett antal underrubriker: bakgrundsinformation om byggnaden, inomhusklimat, byggnadsskal och tekniska system. 3.1 Byggnaden och dess utformning Byggnaden är en enplansbyggnad uppförd 1980. Byggnaden är belägen på Parkgatan 14 i Storfors, Värmland, se figur nedan. Byggnaden är belägen på Parkgatan 14 i Storfors, med gavlar i nordsydlig riktning. Den har en gavel utan fönster mot norr, östra långsidan mot gatan, västra långsidan mot en kulle med höga träd och en gavel mot söder där fönstren har utvändiga markiser, se figur nedan. Den uppvärmda arean är 603 m 2 (Atemp). 7

Byggnaden sett från nordost, med den del av byggnaden där Jobbcenter/AMV huserar närmast i bild. 3.2 Byggnadens användning Byggnaden nyttjas i dagsläget av tre olika verksamheter, Pensionärsföreningen PRO, Jobbcenter/utbildning (AMV) samt Loppis, se figur nedan. Loppis PRO/seniorerna hus Jobbcenter/AMV Verksamheten som bedrivs i byggnaden kan delas upp i tre delar: PRO, loppis och Jobbcenter. Från början var byggnaden uppdelade i tre andra verksamheter, försäkringskassan, Polisen samt daghem. Någon större ombyggnation har inte skett sedan 1980. Polisens Garage finns dock inte kvar idag utan porten är igenmurad och ersatt av två fönster. Kommunen har inte haft byggnaden i sin ägo mer än ett drygt 1 år (sedan cirka mitten av 2015). Under denna tid har beläggningsgrad varierat. I dagsläget har PRO aktiviteter dagtid samt kvällstid alla vardagar i veckan. Loppisverksamheten bedrivs av Jobbcenter men har endast öppet enskilda tider. Jobbcenter har aktiviteter under kontorstid. Enligt uppgift är personnärvaron dagligen cirka 10 personer i PRO-delen och i AMVdelen cirka 20 personer. 8

3.3 Inomhusklimat I den aktuella byggnaden har inomhustemperaturen mätts upp till cirka 21 C. Ventilationsluft från luftbehandlingsaggregat är förvärmd, börvärde 20 C. WSP har ingen kännedom att klagomål på temperatur har framförts till driften. Ventilationsflöden enligt OVK uppgår till 1,7 l/s,m 2 respektive 1,3 l/s,m 2 beroende på aggregat vilket motsvarar totalt 870 l/s. Enligt uppgift befinner sig dagligdags cirka 30 personer i byggnaden, vilket kräver ett hygieniskt minimiflöde om cirka 420 l/s. Ventilationsflödena är således betydligt högre än behovet. Det ena aggregatet, LA1, är försett med återluftsspjäll. Användandet av återluftsfunktionen har varierat: tidvis har enbart återluft använts, tidvis har enbart friskluft använts. Det har framförts klagomål om dålig luft under år 2016 i PRO-lokalen. Det åtgärdades genom att ändra tidkanalen så att ventilationens drifttid förlängdes. I samband med det togs även återluftsfunktionen ur bruk. 3.4 Byggnadsskal Byggnaden har en yttervägg som är uppbyggd av träregelstomme med mellanliggande isolering samt tegel som fasadmaterial. Det finns inga ritningar eller materialbeskrivning av väggen men enligt uppgift erhållen i samband med besiktning ska plastfolie finnas. Utifrån normal uppbyggnad av yttervägg av denna typ, uppmätning av väggtjocklek på ritning och kontrollmätning på plats bedöms isoleringstjockleken vara 95 mm. U-värde återfinns i bilaga för indata till energiberäkning. Takkonstruktionen består av en kallvind med tilläggsisolerat horisontellt vindsbjälklag bestående av mineralullsskivor och lösull. Enligt mätning på plats är isoleringstjockleken 450 mm. Plastfolie, av vävtyp, finns under isolering. U-värde återfinns i bilaga för indata till energiberäkning. Det finns inga ritningar som beskriver uppbyggnad av grundkonstruktionen. Bedömning av befintliga handlingar, normal konstruktion för nybyggnadsåret och besök på plats har lett till antagandet att det är 100 mm isolering under betongplattan. På del som nyttjas av AMV är grundkonstruktionen dessutom kompletterad med reglar och isolering samt spånskiva. Tjocklek på isolering är oklar. Vid energiberäkning har ingen hänsyn tagits till denna kompletterande isolering. U-värde återfinns i bilaga för indata till energiberäkning. Fönster är generellt ursprungliga från 1980. Fönstren har en innerbåge av isolerglas och ytterbåge av 1-glas. U-värde är uppskattat utifrån fönstertyp och ålder och återfinns i 9

bilaga för indata till energiberäkning. Fönstren bedöms ha kvarstående teknisk livslängd och behöver inte i dagsläget bytas ut av underhållsskäl. Entrédörrar är av aluminium. Antaget U-värde återfinns i bilaga för indata till energiberäkning. 3.5 Tekniska system I detta kapitel beskrivs de tekniska systemen i byggnaden som påverkar byggnadens energianvändning. 3.5.1 Ventilation och luftbehandling Byggnaden försörjs av två luftbehandlingsaggregat LA1 och LA2. Aggregat LA1 försörjer den del som idag används av PRO/Second hand, LA2 betjänar lokaler för utbildning/jobbcenter (se planritning). Luftbehandlingsaggregat LA1 och LA2 är installerade då byggnaden byggdes 1980. Fläktar i aggregaten är inte utrustade med någon typ av tryckstyrning utan är direktstyrda, vilket gör att luftflödet är konstant i systemen. Aggregaten är i drift via tidkanaler/tidrelä. Båda Luftbehandlingsaggregaten är utrustade med el-batterier för uppvärmning, och saknar värmeåtervinning. LA1 är bestyckad med spjäll för återluft. Hur återluftspjället fungerar är inte utrett i detalj, men spjället styrs troligen av utetemperaturen, dvs är mer öppet vid kallare temperatur ute. Vid platsbesök i mars var spjället öppet. Med denna funktion på återluftspjället får man en viss del återvinning av luften, dock får man också sämre luft, då lokalerna behöver högre luftomsättning. Vid platsbesök i december var spjället stängt. LA1 har tidigare varit utrustad med en övertidstimer. Denna är inte i drift idag. I LA1:s lokaler finns även separat frånluftsfläkt som betjänar toaletter. Toaletterna måste ha egen frånluftsfläkt då återluft för LA1 är aktiverad. I LA2 system betjänar den del av lokalen som betjänas av Jobbcenter. LA2, tilluftsdel är placerad på vinden och frånluftsfläkt är placerad på taket. Apparatskåp placerad på plan 1. I Jobbcenters lokaler finns även ett tillagningskök som inte är i bruk. Köket har separat till- samt frånluftsfläkt med el-batteri som styrs via timer i kök. Ventilationssystemet är inte i bruk. Frånluftsfläkten fungerar inte idag och WSP har inte fått tillgång till utrymme där tilluftsfläkt och el-batteri finns. 10

3.5.2 Värme Byggnadens uppvärmningssystem består idag av elradiatorer. De flesta är ursprungliga från 1980, och finns installerade i hela byggnaden. Fastigheten är inte ansluten till fjärrvärme, och byggnaden saknar vattenburet värmesystem. Uppvärmning sker även via El-batterier i luftbehandlingsaggregaten. 3.5.3 Kyla Byggnaden har inget system för komfort- eller processkyla. Det finns en kylmaskin för komfortkyla (luft-luft-variant) placerad i PRO:s lokaler som inte är i drift. 3.5.4 Belysning Lokalerna är idag, till större delen utrustade med lysrörsarmaturer från 1980. Dessa borde bytas ut till bättre armaturer av exempelvis LED-modell för samma ljusstyrka men med ett mindre effektbehov och mindre underhållsbehov. Belysningen kan även förses med närvarostyrning, för att anpassa behovet. Byggnaden har idag ca 45 lysrörsarmaturer installerade, ca 100 W/st. Med motsvarande lysrörsarmatur av LED-belysning skulle denna behöva ca 40 W/st. Vilket skulle ge en besparing på totalt ca 2,7 kw på installerad effekt. Vid byte av armaturer kan även dessa förses med någon typ av närvarobelysning. 3.5.5 Maskiner Byggnaden har ingen betydande energikrävande utrustning. 3.5.6 Vatten och tappvarmvatten Byggnaden har två elektriska varmvattenberedare i byggnaden. Den ena är placerad i jobbcenterdelen och försörjer toaletter/kök i Pro/Loppis. Den andra varmvattenberedaren är placerad i jobbcenterdel/teknikutrymme och försörjer omk/wc/kök i den delen av byggnaden. Denna varmvattenberedare är även utrustad med VVC-pump. Varmvattenberedaren som betjänar jobbcenter omk/wc/kök är från 1980, av typ Thermia 500 liter. Varmvattenberedare som betjänar toaletter (PRO/Loppis) är av nyare modell men fanns ej åtkomlig vid besök. Någon energibesparing/beräkning av att byta VVB är ej utförd då vattenförbrukning av lokalerna är låg. Duschar och omklädningsrum används inte i någon större omfattning idag. 3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Styrsystemet(luftbehandling) består av apparatskåp från 1980 med lokala tidkanaler/timer för styrning av luftbehandlingen (LA1, LA2). Regulatorer/larmenheter är fristående komponenter av typ Landis & Gyr från 1980. Styrsystemet är inte utrustat med någon typ av DUC/PLC och är inte uppkopplat till något överordnat system. Larmindikering sker endast lokalt i apparatskåp. 11

Det betyder att måste man vara på plats för att t.ex. ställa om tidkanaler. Vid lediga dagar som exempelvis jullov etc är det troligt att tomma lokaler ventileras mer än det behövs. 4 Energi- och resursanvändning I detta kapitel beskrivs mängden köpt energi/resurser, byggnadens effektbehov och de olika slutanvändarna av energin. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: energistatistik, basfall, slutanvändare och resultat från energisimuleringarna. 4.1 Energistatistik Fastigheten på Parkgatan 14 i Storfors är eluppvärmd och saknar både fjärrvärme och fjärrkyla. Således finns endast energistatistik på total elanvändning inklusive verksamhetsel. I tabellen nedan anges därför energistatistiken enbart för total el. Kommunen har haft driftansvar för lokalen cirka 1,5 år och har därför inte kunskap om vad som skett tidigare i lokalen. Under de år som kommunen känner till har brukandet av lokalerna varierat. Fastigheten matas med tre elabonnemang, varav ett (1) är timavläst. Det saknas skriftliga uppgifter kring vilka energiposter de olika elabonnemnagen avser. Sannolikt är det så att två av elabonnemangen avser olika delar av lokalen och ett avser hela tappvarmvattenanvändningen, driftel till LA1 och toaletternas frånluftsfläkt samt elvärme till LA1:s värmebatteri. Statistik för elförbrukning har hämtats från Ellevios energikonto för företag och under senaste året syns en total ökning på cirka 12 %. Ett av de tre abonnemangen har ökat med 58 % från 2015 till 2016 sett till årlig elanvändning. Framförallt syns under månaderna oktober till december en ökning som motsvarar cirka 300-400 % från föregående års månadsanvändning. Ändringar i tidkanalerna för ventilationen, som från och med oktober går mellan 07.00 19.00 istället för 07.00 16.00 står för en liten del av ökningen, men den stora förklaringen är sannolikt att aggregatet LA1 tidigare har varit inställt på återluft och i samband med tidsändringen ändrades även att aggregatet nu tar in uteluftstempererad friskluft. Statistik över elanvändning redovisas i tabellen nedan. 12

Energisort Enhet År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 El, total MWh 94,4 95,5 97,6 109,5 kwh/m² A temp 156,6 158,4 161,8 181,6 Varav abonnemang 1: 73062 MWh 32,9 35,1 37,7 40,8 kwh/m² A temp 54,6 58,2 62,5 67,7 Varav abonnemang 2: 73086 MWh 11,0 12,5 11,1 17,6 kwh/m² A temp 18,3 20,7 18,5 29,2 Varav abonnemang 3: 73154 MWh 50,5 47,9 48,7 51,0 kwh/m² A temp 83,7 79,5 80,8 84,7 4.2 Basfall för energianvändningen Basfallet är baserat på att ingen återluft används och nuvarande inställningar i tidkanaler (som rådde vid besiktningstillfället). Basfallet förutsätter även att det är verksamhet i lokalerna vilket medför både användning av verksamhetsel och tappvarmvatten. All indata till energiberäkningsmodell specificeras i bilaga, se Bilaga 1. Då basfallet inte kan jämföras direkt med energistatistiken har kalibrering skett, med hjälp av energiberäkningsprogram, på månadsbasis innan och efter ändring av tidkanal/återluft samt med och utan verksamhet. Energianvändning för basfallet framgår av följande tabell. Uppdelningen på de olika energiposterna är baserat på resultat från energiberäkningsprogram. Vissa poster såsom påslag vädringsförluster är antagna. För mer detaljerad information rörande antagande hänvisas till Bilaga 1. Parameter Energi (MWh) Energi (kwh/m 2 ) Uppvärmning 87 144,3 Påslag vädringsförluster 1,2 2,0 Tappvarmvatten (inkl. vvc) 4,8 8,0 El till fläktar 4,9 8,2 El till pump varmvatten 0,6 1,0 Utvändig fastighetsbelysning 0,8 1,3 Verksamhetsel 18,6 30,9 Total energianvändning 118 195,6 4.3 Slutanvändare basfall Utifrån resultat från energiberäkningsprogrammet har energianvändningen fördelats på olika slutanvändare, dvs. radiatorer, luftbehandling, belysning, utrustning och tappvarmvatten. I figur 3 ses fördelningen av energi uppdelat på slutanvändare. 13

Uppvärmning är den största energiposten, enligt tabell i föregående kapitel, vilken fördelas både på elradiatorer och elbatterier i luftbehandlingssystem. Mest energi åtgår för radiatorerna, 46 % av total elanvändning. Luftbehandling är den andra största posten, 33 % av total elanvändning. I luftbehandling ingår el till fläktar och el till värmebatterier. Utrustning är den tredje största posten på 6 % av total energianvändning följt av energi till tappvarmvatten som står för 5 % av total elanvändning. Radiatorer 46 % Luftbehandling 33 % Belysning 10 % Utrustning 6 % Tappvarmvatten 5 % Cirkeldiagram över slutanvändare. Radiatorer och luftbehandling kräver mest energi, knappt 80 % av total energianvändning. 5 Identifierade åtgärder I detta kapitel beskrivs de tekniska och ekonomiska detaljerna för de identifierade energibesparingsåtgärderna. Åtgärderna presenteras separat utan beroende av varandra. Hur åtgärderna påverkar varandra redovisas under resultat i avsnitt 6. Totalt har 13 tänkbara åtgärder identifierats. Alla är dock inte lönsamma, men Storfors kommun önskar få alla tänkbara åtgärder redovisade innan åtgärdspaket sätts ihop med hjälp av totalmetodiken. Beräkningar på basfall visar på följande lönsamhetsordning enligt respektive åtgärds internränta på investering. Installation av bergvärmepump är en av möjliga åtgärder. Den behandlas som vilken energiåtgärd som helst. Det betyder att hänsyn tagits till hur övriga åtgärder påverkas av installation av bergvärmepump, t.ex. har energibesparing för fönsterbyte respektive tilläggsisolering av yttervägg för fall 2b beräknats med hänsyn till att en bergvärmepump installerats. Investeringskostnader för respektive åtgärd redovisas i bilaga 2. 14

Ordning Åtgärd Internränta (%) 1 Övertidstimer 118 2 Värmeåtervinning/nya aggregat (exkl. kostnad nya 25,31 aggregat) 3 Koldioxidstyrning 18,08 4 Byte till snålspolande toaletter 11,77 5 Forceringsspjäll 9,66 6 Installation av bergvärmepump 8,02 7 Snålspolande kranar 4,3 8 Byte av elradiatorer 3,82 9 Tilläggsisolering ytterväggar 3,38 10 Byte av fönster -1,74 11 Ny belysning -7,79 12 Anslutning fjärrvärme -10,1 13 Närvarostyrning -18,05 5.1 Åtgärd 1 [Övertidstimer] Det finns en befintlig övertidstimer i lokalerna för LA1 som ej längre fungerar. En åtgärd kan vara att ny övertidstimer installeras. På så vis kan tidkanalen ställas in på kortare drifttid och övertidstimern slås på vid behov. Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 1-Installation av övertidstimer för ventilation Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 5,8 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 5,8 kkr/år Total investeringskostnad 5 kkr Energiinvesteringskostnad 1) 5 kkr Kalkyltid 2) 15 år 15

5.2 Åtgärd 2 [Byte av luftaggregat och installation av värmeåtervinning av ventilationsluft] Troligt är att vid tidigare projektering av el-batterier för LA1/LA2 har man räknat med viss del återluft för den kalla delen på året. Installerad effekt på LA1-elbatteri är 400V/18 kw till skillnad mot LA2-elbatteri, 400V/37,5 kw, då luftflödena är relativt lika (differens cirka 50 l/s). För att få ner luftflödena i det befintliga systemet behöver aggregatet utrustas med frekvensomformare/ec-motor och tryckregleras, så att flödet kan anpassas för behovet. Dock är detta en ganska stor kostnad i förhållande till vad kostnaden är för att byta ut hela luftbehandlingsaggregatet. Kanaler på vinden skulle kunna förses med bättre isolering men för att få ner energiförbrukning på LA2 måste detta aggregatet förses med värmeåtervinning. Att sätta in värmeåtervinning på de befintliga luftbehandlingsaggregaten är inte kostnadsmässigt motiverat. Åtgärden innebär därför att de två befintliga luftbehandlingsaggregaten LA1 och LA2 byts ut mot nya luftbehandlingsaggregat med värmeåtervinning. Nya roterande värmeväxlare kan idag ha en temperaturverkningsgrad om cirka 80 %. Fläktarna förses med tryckstyrning och energisnåla fläktar med EC-motorer eller motsvarande. Värmebatterier i luftbehandlingsaggregaten försörjs lämpligtvis av värme från bergvärmepump eller via fjärrvärme men kan även försörjas av el. Lokalerna förses med forceringsspjäll så att luftomsättningen anpassas efter behovet. Exempelvis har inte loppisdelen samma behov av luftomsättningar som PRO-delen. Lokalerna är också i behov av nya luftdon. Förslagsvis installeras nya enhetsaggregat av typ (IV-produkt eller Swegon Gold/Silver) med inbyggd styrutrustning eller annat beroende på vilka riktlinjer som skall användas vid en ombyggnad. LA1 som är placerat i fläktrum skulle vara enklare att byta ut då de flesta kanalerna är samlade i fläktrummet, dock inte frånluft från toaletter. För LA2 är kanalerna inte samlade i samma utrymme. Vid ev utbyte av luftbehandlingsaggregat kan man även anpassa aggregatet så att även tillagningsköket kan få värmeåtervinning med vätskeåterkopplad vvx eller plattväxlare. Befintliga kanaler i lokalerna behålls men måste rengöras, luftflöden måste injusteras, OVK måste utföras etc. Vid utbyte av befintliga luftbehandlingsaggregat måste en projektering samt mera ingående utredning av befintliga system göras. 16

Enhetsaggregat med inbyggd styrutrustning kan även anslutas till ett överordnat system där åtkomst till larm, ändring av tidkanaler mm blir enklare. Det medför i sin tur att man får bättre kontroll på lokalerna/byggnaden. I och med att luftbehandlingsaggregaten är så pass till åren och omoderna bedömer vi att kostnaden för utbyte till nya aggregat klassas som underhåll. Kostnaden som anges som investeringskostnad är därför större än energiinvesteringskostnaden. Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 1-Installation av värmeåtervinning på ventilationsluft Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 35,5 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 35,5 kkr/år Total investeringskostnad 370 kkr Energiinvesteringskostnad 1) 150 kkr Kalkyltid 2) 20 år 5.3 Åtgärd 3 [Koldioxidstyrning] Luftbehandlingsaggregat LA1 är bestyckat med ett återluftspjäll som kan ge en viss del värmeåtervinning. Det saknas driftkort eller motsvarande handlingar på systemet. Sannolikt styrs återluftsspjället (då det är i drift) via utetemperatur. Det skulle vara möjligt att istället styra via koldioxidgivare. Via koldioxidstyrning av återluftspjället kan man få högre luftomsättning då behovet finns. Om befintligt aggregat behålls skulle återluftsspjället kunna användas för att minska energianvändningen samtidigt som ventilationsflöden anpassade efter behov kan erhållas. Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 3-Koldioxidstyrning på ventilation Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 5,4 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 5,4 kkr/år Total investeringskostnad 30 kkr Energiinvesteringskostnad 1) 30 kkr Kalkyltid 2) 15 år 17

5.4 Åtgärd 4 [Byte till snålspolande toaletter] Åtgärden innebär att befintliga toaletter (fem stycken) byts ut mot nya snålspolande toaletter. Följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar gäller Åtgärd 4-Byte till snålspolande toaletter Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 0 MWh/år Övrig besparing 2,2 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 2,2 kkr/år Total investeringskostnad 20 kkr Energiinvesteringskostnad 1) 20 kkr Kalkyltid 2) 25 år 5.5 Åtgärd 5 [Forceringsspjäll på ventilation] Loppislokalen som betjänas av LA1, har inte verksamhet på samma tider som PRO har verksamhet i sina lokaler. Loppisdelen kan förses med forceringsspjäll, och endast ha ett grundflöde då lokalerna står tomma. För att kunna förse lokalerna med forceringsspjäll måste man dock utrusta fläktmotorerna med tryckstyrning eller motsvarande. Även delar av PRO:s lokaler skulle kunna förses med forceringsspjäll, då behovet av luft inte är anpassat efter verksamheten. Lokalerna som betjänas av LA2 saknar värmeåtervinning samt återluftspjäll. Aggregatet är i drift under kontorstid och ingen aktivitet i lokalerna på kvällstid. Delar av lokalerna skulle kunna förses med forceringspjäll (kräver tryckstyrning) för att få ner luftflödena. Dock är det mer aktivitet i dessa lokaler och behovet av luftomsättning är större än motsvarande del för LA1. Åtgärden innebär att forceringsspjäll på LA1 installeras så att endast grundflöde i loppisdel kan erhållas. Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. 18

Åtgärd 5-Forceringsspjäll på ventilation Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 4,6 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 4,6 kkr/år Total investeringskostnad 40 kkr Energiinvesteringskostnad 1) 40 kkr Kalkyltid 2) 15 år 5.6 Åtgärd 6 [Konvertering till vattenburet värmesystem och installation bergvärmepump] Åtgärden innebär att befintliga elradiatorer i byggnaden demonteras och ersätts av ett vattenburet system med bergvärme som energikälla. Ny värmepump placeras förslagsvis centralt i byggnaden och betjänar både tappvarmvatten och värmesystem (radiatorer/luftbehandling) i lokalerna. För att kunna klara av toppar vid installation av bergvärme, måste en mindre elpanna installeras. Befintliga varmvattenberedare demonteras och ersätts av värme via värmepump. Ny VVC pump installeras. Kostnad för drift och underhåll av bergvärmepump har inte medtagits i beräkningarna. Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 6-Installation av vattenburen värme, bergvärmepump Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 53,5 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 53,5 kkr/år Total investeringskostnad 680 kkr Energiinvesteringskostnad 680 kkr Kalkyltid 25 år 19

5.7 Åtgärd 7 [Snålspolande kranar] Åtgärden innebär att snålspolande kranar installeras. Följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar gäller. Åtgärd 7-Byte till snålspolande kranar Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 0,5 MWh/år Övrig besparing 0,45 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 0,95 kkr/år Total investeringskostnad 12 kkr Energiinvesteringskostnad 12 kkr Kalkyltid 15 år 5.8 Åtgärd 8 [Byte av elradiatorer] Åtgärden innebär att befintliga elradiatorer (cirka 56 stycken) byts ut mot nya elradiatorer. De nya termostaterna kommer att fungera bättre än befintliga. Beräknad storlek på energibesparing till följd av nya bättre fungerande elradiatorer är något osäker. Normalt blir komforten bättre med bättre fungerande elradiatorer. Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 8-Byte av elradiatorer Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 6 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 6 kkr/år Total investeringskostnad 99,4 kkr Energiinvesteringskostnad 99,4 kkr Kalkyltid 20 år 5.9 Åtgärd 9 [Tilläggsisolering ytterväggar] Åtgärden innebär att befintlig invändig skiva och plastfolie avlägsnas, ny plastfolie monteras och ett installationsskikt om 45 mm reglar med mineralull byggs upp. Transmissionsförlusterna minskar och luftätheten förbättras. Observera att åtgärden innebär att golvarean minskar. Vid invändig tilläggsisolering måste ev. fuktrisker beaktas. Kostnad för invändiga ytskikt (tapetsering etc) är inte medräknad. 20

Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 9-Tilläggsisolering av yttervägg Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 6,2 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 6,2 kkr/år Total investeringskostnad 188 kkr Energiinvesteringskostnad 188 kkr Kalkyltid 40 år 5.10 Åtgärd 10 [Byte av fönster] De befintliga fönstren är från 1980 och bedöms ha ett U-värde på 1,9 W/m 2 K. Åtgärden innebär att fönstren demonteras och nya fönster med U-värde cirka 1,0 W/m 2 K installeras. Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 10-Byte av fönster Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 5,0 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 5,0 kkr/år Total investeringskostnad 475 kkr Energiinvesteringskostnad 475 kkr Kalkyltid 40 år 21

5.11 Åtgärd 11 [Ny belysning] Åtgärden innebär att 45 lysrörsarmaturer byts ut mot LED-belysning. Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 1-Installation av värmeåtervinning av ventilationsluft Årlig energibesparing värme -4,1 MWh/år Årlig energibesparing el 5,6 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 1,4 kkr/år Total investeringskostnad 56,25 kkr Energiinvesteringskostnad 56,25 kkr Kalkyltid 15 år 5.12 Åtgärd 12 [Installation av vattenburen värme, fjärrvärme] Åtgärden innebär att befintliga elradiatorer i byggnaden demonteras och ersätts av vattenburet värmesystem med fjärrvärme som energikälla. Fjärrvärmen betjänar både tappvarmvatten och värmesystem (radiatorer/luftbehandling) i lokalerna. Befintliga varmvattenberedare demonteras och ersätts av värme via fjärrvärme. Beräknad storlek på energibesparing till följd av nya bättre fungerande radiatorer är något osäker. Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 12-Installation av vattenburen värme, fjärrvärme Årlig energibesparing värme -81,8 MWh/år Årlig energibesparing el 83,3 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 15 kkr/år Total investeringskostnad 575 kkr Energiinvesteringskostnad 575 kkr Kalkyltid 30 år 5.13 Åtgärd 13 [Närvarostyrning - Belysning] Närvarogivare installeras i allmänna utrymmen, t.ex. toalett, korridor, pentry etc. 22

Energisimuleringar visar på följande potentiella energi- och kostnadsbesparingar. Åtgärd 13-Närvarostyrning belysning Årlig energibesparing värme -2,1 MWh/år Årlig energibesparing el 2,8 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 0,7 kkr/år Total investeringskostnad 60 kkr Energiinvesteringskostnad 60 kkr Kalkyltid 15 år 6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken I detta kapitel beskrivs resultaten från lönsamhetsberäkningar med detaljer för åtgärdspaket som uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav, total investeringskostnad och beräknad total energi- och kostnadsbesparing efter implementering av åtgärdspaketet. Kapitlet är indelat i två underrubriker: indata och resultat. 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Parameter Värde Fjärrvärme (april-oktober) 0,508 kr/kwh Fjärrvärme (november-mars) 0,728 kr/kwh Fjärrvärme, distributionsavgift 13 630 kr/år El 1 kr/kwh Energiprisökning (real), fjärrvärme 2 % Energiprisökning (real), el 2 % Kalkylränta (real) 7 % Priserna är exklusive moms. 23

Energiianvändning MWh/år 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar Projektet har enligt totalmetodikens prioriteringsmodell identifierat fyra olika fall med lönsamma åtgärdspaket: Fall 1, Fall 2a, Fall 2b och Fall 2c. I Fall 1 får luftbehandlingsaggregaten vara fortsatt i drift, likaså befintligt uppvärmningssystem. I Fall 2 a c byts aggregaten ut enligt föreslagen underhållsåtgärd (se avsnitt 5.2) och kombineras med olika förslag på uppvärmningslösning. Fallen sammanfattas i nedanstående tabell och fördjupas i avsnitt 6.2.1 6.2.4 Sammanställning av åtgärdspaket Fall 1 Fall 2a Fall 2b Fall 2c Beräknad total kostnadsbesparing 36,13 45,83 72,83 46,43 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostnad 394,4 426,25 862 469,4 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 7,47 10,89 8,19 9,72 % Beräknad total (fjärr)värmebesparing 0 0 0 0 MWh/år Beräknad total elbesparing 33,5 43,2 70,2 43,8 MWh/år Beräknad total vattenbesparing 92 92 92 92 m3/år Total köpt energi efter åtgärder 84,5 74,8 47,8 74,2 MWh/år 140 Energianvändning före och efter åtgärder 120 100 80 60 40 20 0 Basfall Fall 1 Fall 2a Fall 2b Fall 2c 24

6.2.1 Åtgärdspaket enligt Fall 1 I Fall 1 behålls befintliga luftbehandlingsaggregat med ett antal åtgärder för att effektivisera befintlig drift. Åtgärderna finns beskrivna under kapitel 5 och i diagrammet nedan visas föreslagen åtgärdsföljd. Detta fall kan ses som ett lite billigare förslag och skulle teoretiskt sett kunna finansiera större åtgärder lite längre fram. Om verksamheten beslutar att inte byta ut befintliga aggregat, som WSP föreslår som underhållsåtgärd, rekommenderas detta åtgärdspaket. Sammanställning av åtgärdspaket i Fall 1 Beräknad total kostnadsbesparing 36,13 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostand 394,4 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 7,47 % Beräknad total värmebesparing 0 MWh/år Beräknad total elbesparing 33,5 MWh/år Beräknad total vattenbesparing 92 m3/år Total köpt energi efter åtgärder 84,5 MWh/år 25

Här följer en tabell med en sammanställning över åtgärdspaketet. Besparing värme [MWh/år] [kkr/år] Besparing el [MWh/år] [kkr/år] Övrig besparing [kkr/år] Total besparing [kkr/år] Investering [kkr] Övertidstimer 0/0 5,8/5,8 0 5,8 5 15 Koldioxidstyrnin 0/0 9,5/9,5 0 9,5 30 15 g Byte till snålspolande toaletter 0/0 0/0 2,17 2,17 20 25 Forceringsspjäll 0/0 9,5/9,5 0 9,5 40 15 Byte till 0/0 0,5/0,5 0,45 0,95 12 15 snålspolande kranar Byte av 0/0 5,2/5,2 0 5,2 99,4 20 elradiatorer Tillägsisolering ytterväggar 0/0 3/3 0 3 188 40 Kalkyltid [år] 6.2.2 Åtgärdspaket enligt Fall 2a I Fall 2 byts befintliga luftbehandlingsaggregat ut mot nya, enligt förslagen åtgärd i avsnitt 5.2. Åtgärden föreslås som underhållsåtgärd, varpå investeringskostnaden inte beaktas i lönsamhetsberäkningen. Åtgärden kombineras med installation av värmeåtervinning. I Fall 2a kombineras denna lösning med konvertering till vattenburet system i kombination med anslutning av fjärrvärme. Den köpta värmeenergin ökar i ett sådant fall, men elförbrukningen minskar enligt nedan. Det är svårt att få lönsamhet i en sådan investering, men fallet tas ändå upp i rapporten då andra faktorer som politiska beslut eller liknande, kan göra en sådan lösning attraktiv. Fall 2a är det åtgärdspaket med högst beräknad internränta. Sammanställning av åtgärdspaket Beräknad total kostnadsbesparing 45,83 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostand 426,25 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 10,89 % Beräknad total värmebesparing 0 MWh/år Beräknad total elbesparing 43,2 MWh/år Beräknad total vattenbesparing 92 m3/år Total köpt energi efter åtgärder 74,8 MWh/år 26

Här följer en tabell med en sammanställning över åtgärdspaketet. Värmeåtervinnin g/nya aggregat Byte till snålspolande toaletter Byte till snålspolande kranar Tillägsisolering ytterväggar Besparing värme [MWh/år] [kkr/år] Besparing el [MWh/år] [kkr/år] Övrig besparing [kkr/år] Total besparing [kkr/år] Investering [kkr] Kalkyltid [år] 0/0 35,7/35,7 35,7 150 20 0/0 0/0 2,17 2,17 20 25 0/0 0,5/0,5 0,45 0,95 12 15 0/0 5,5/5,5 0 5,5 188 40 27

6.2.3 Åtgärdspaket enligt Fall 2b I Fall 2 byts befintliga luftbehandlingsaggregat ut mot nya, enligt förslagen åtgärd i avsnitt 5.2. Åtgärden föreslås som underhållsåtgärd, varpå investeringskostnaden inte beaktas i lönsamhetsberäkningen. Åtgärden kombineras med installation av värmeåtervinning. I Fall 2b kombineras denna lösning med konvertering till vattenburet system i kombination med installation av bergvärmepump. Elförbrukningen minskar relativt mycket, vilket gör den relativt stora investeringen lönsam. Sammanställning av åtgärdspaket Beräknad total kostnadsbesparing 72,83 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostand 862 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 8,19 % Beräknad total värmebesparing 0 MWh/år Beräknad total elbesparing 70,2 MWh/år Beräknad total vattenbesparing 92 m3/år Total köpt energi efter åtgärder 47,8 MWh/år 28

Här följer en tabell med en sammanställning över åtgärdspaketet. Värmeåtervinnin g/nya aggregat Byte till snålspolande toaletter Konvertering till vattenburet och installation av bergvärme Byte till snålspolande kranar Besparing värme [MWh/år] [kkr/år] Besparing el [MWh/år] [kkr/år] Övrig besparing [kkr/år] Total besparing [kkr/år] Investering [kkr] Kalkyltid [år] 0/0 35,7/35,7 32,13 150 20 0/0 0/0 2,17 2,17 20 25 0/0 34,2/34,2 34,2 680 25 0/0 0,3/0,3 0,45 0,75 12 15 6.2.4 Åtgärdspaket enligt Fall 2c I Fall 2 byts befintliga luftbehandlingsaggregat ut mot nya, enligt förslagen åtgärd i avsnitt 5.2. Åtgärden föreslås som underhållsåtgärd, varpå investeringskostnaden inte beaktas i lönsamhetsberäkningen. Åtgärden kombineras med installation av värmeåtervinning. I Fall 2c kombineras denna lösning med ett utbyte av befintliga elradiatorer, se avsnitt 5.8. Besparingen kan relateras till bättre termostater och åtgärden kan ge bättre komfort i lokalerna. Sammanställning av åtgärdspaket Beräknad total kostnadsbesparing 46,43 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostand 469,4 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 9,72 % Beräknad total värmebesparing 0 MWh/år Beräknad total elbesparing 43,8 MWh/år Beräknad total vattenbesparing 92 m3/år Total köpt energi efter åtgärder 74,2 MWh 29

Här följer en tabell med en sammanställning över åtgärdspaketet. Värmeåtervinnin g/nya aggregat Byte till snålspolande toaletter Snålspolande kranar Byte av elradiatorer Tilläggsisolering yttervägg Besparing värme [MWh/år] [kkr/år] Besparing el [MWh/år] [kkr/år] Övrig besparing [kkr/år] Total besparing [kkr/år] Investering [kkr] Kalkyltid [år] 0/0 35,7/35,7 35,7 150 20 0/0 0/0 2,17 2,17 20 25 0/0 0,5/0,5 0,45 0,95 12 15 0/0 4,5/4,5 4,5 99,4 20 0/0 3,1/3,1 3,1 188 40 30

7 Slutsatser De fall som rapporten presenterar, ger god lönsamhet. Beroende på viljeriktning hos Storfors kommun, passar säkerligen något av fallen bättre än de andra. Sammanfattningsvis gäller följande: Fall 2b ger högst besparing av köpt energi = 72,83 MWh/år. Fall 2a är det åtgärdspaket med högst internränta = 10,89 % Fall 2 b är det åtgärdspaket som ger minst elberoende. Total mängd köpt energi efter åtgärder = 47,8 MWh. Fall 1 är det åtgärdspaket med lägst investeringskostnad = 394,4 kkr WSP förordar att luftaggregaten byts ut mot nya, med motivering att de bör bytas ut som underhållsåtgärd. Fall 1 kan därför ses som ett mindre intressant alternativ. Eftersom investeringen för anslutning av fjärrvärme i Fall 2a, är så pass hög hamnar den åtgärden utanför lönsamhetskurvan. Om kommunens viljeriktning är att prioritera fjärrvärme framför installation av bergvärme, kan ett lägre lönsamhetskrav vara aktuellt. Fall 2b ger både en högre energibesparing, samt möjliggör en konvertering från el- till vattenburen värme. Fall 2b resulterar dessutom i det minsta behovet av mängden köpt energi. Vilket såklart är bra i ett långsiktigt perspektiv och kan vara att föredra om kommunen avser att ha lokalen kvar i verksamhet över en längre period. Fall 1 innebär minst ingrepp, vilket kan vara att föredra om kommunen inte har för avsikt att ha lokalen kvar i verksamheten på lång sikt. 31

Bilaga 1. Indata för energisimuleringar Energisimulering har gjorts med IDA ICE 4.7.1. I tabellen anges indata som använts för simulering av basfallet. INDATA Värde Kommentarer Objekt Parkgatan 14, Storfors Befintlig byggnad Skede Energiutredning Enligt totalkampanjsmetodik Verksamhet Klimatfil normalår Daglig verksamhet PRO, loppis och arbetsmarknadsåtgärder SWE_Karlstad_102507 (SMHI-SVEBY) A temp 603 m² BYGGNADSDELAR U-värde (W/m 2,K) Platta på mark (exkl markmotstånd) 0,32 100 mm isolering Tak 0,087 450 mm isolering Yttervägg 0,368 95 isolering/reglar Fönster & fönsterdörrar (inkl. karm) 1,9 Antagande utifrån ålder och antal glas Ytterdörrar (inkl karm) 2,0 Antagande Köldbryggor 24 % påslag på transmissionsförlusterna (ΣUA) (motsvarande 106 W/K) U-medel 0,35 W/m 2 K Beräknat U m. g-värde glas 0,68 Antagande Solavskärmning Invändiga persienner som styrs på solintensitet är modellerade i IDA, g- värde 0,65. Yttre solavskärmning finns på byggnadens södra sida i form av markiser. Markiserna är styrda på solintensitet i modellen. Skuggning av trädridå i västerläge är inlagd i IDA. Avskärmningsfaktor enligt Sveby Byggnadens lufttäthet vid 50 Pa 1,6 l/s m² Aom Krav enligt tidigare byggregler VÄRME OCH KYLA Princip värme Elradiatorer och värmebatteri i luftbehandlingsaggregat Princip kyla Ingen kyla. Finns kylmaskin som ej används. Inomhustemperatur 22 C Mätningar inne visar 21 C. Vi bedömer att kallras på element och gamla termostater gör att 22 C i energiberäkningsmodellen bättre speglar verkligheten. För att inte överskatta värmelagring i stommen används 32

kyla i varje zon som håller högsta temperatur till 25 C. Värdet används i beräkningen för att motsvara normal vädring. VENTILATION Ventilationsprincip SFP FT utan värmeåtervinning, 2 aggregat F i toalettdel LA01 2,28 kw/(m 3,s) LA02 1,6 kw/(m 3,s) F 1,1 kw/(m 3,s) 10 % sämre än värden enligt OVK Tilluftstemperatur Konstant 20 C Enligt besiktning Drifttid ventilation LA01 Mån-fre 07.00-19.00 LA02 Mån-fre 06.45-16.45 F som LA01 Avstängd övrig tid. Luftflöden LA01 1,7 l/s,m 2 LA02 1,3 l/s,m 2 F 0,7 l/s,m 2 Enligt OVK INTERNLASTER Verksamhetsel 31 kwh/m² Atemp och år 08.00-16.00-100 % Antagande beroende på offentlig statistik och energiberäkning Vardagar, året om Övrig fastighetsel Utebelysning 800 kwh/år Antagande Personbelastning och närvarotid 0,055 pers/m 2 08.00-16.00, 100 % Vardagar, året om Övrig tid 0 % Personantal baserat på uppgifter från driftpersonal. Närvaro baserat på uppgifter från driftpersonal. 80 W per person har använts (Sveby). 100 % av personvärmen antas kunna tillgodogöras byggnaden som värme (Sveby). Varmvattenanvändning (exkl. distributionsförluster) 3,7 kwh/m 2 Atemp och år Uppskattat utifrån total vattenmängd och statistik (totalt 200 m 3 vatten, 20 % är antaget vara varmvatten) VVC-förluster 0,5 W/m² Atemp Antagande utifrån statistik och vattenanvändning Pump vv 1 kwh/m 2 ÖVRIGT Vädringsförluster 2 kwh/m² Atemp och år Bedömning att viss vädring sker men i mindre utsträckning än i bostäder 33

Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder Alla kostnader är redovisade exklusive moms. Åtgärd 1: Övertidstimer Energi WSP har uppskattat att drifttiden skulle bli cirka 30 % mindre för LA1 vid installation av övertidstimer. Kostnaden för åtgärden är baserad på uppgifter från personer med över 30 års erfarenhet från projektering av vvs-installationer. Kostnaden är en uppskattning av material och arbete. För mer detaljerade och exakta kostnaderna bör en projektering ske. Kostnader Delmoment Kostnad (kr) Installation av övertidstimer 5 000 SUMMA 5 000 Åtgärd 2: Byte av aggregat och installation av värmeåtervinning Energi Värmeåtervinning installeras till LA1 och LA2 med temperaturverkningsgrad 80 %. SFP har antagits till 2,0 kw/(m 3 /s) för båda aggregaten. Frånluften har vid simuleringen inte kopplats ihop till LA1 eller LA2 utan viss mängd luft värmeåtervinns inte. Kostnaden för åtgärden är baserad på uppgifter från personer med över 30 års erfarenhet från projektering av vvs-installationer. Kostnaden är en uppskattning av material och arbete. För mer detaljerade och exakta kostnaderna bör en projektering ske. Kostnader Delmoment Kostnad (kr) Demontering och installation av aggregat 110 000 LA1 Demontering och installation av aggregat 110 000 LA2 Rengöring/OVK/injustering 100 000 Projektering 50 000 SUMMA 370 000 34

Åtgärd 3: Koldioxidstyrning Energi WSP har uppskattat att drifttiden skulle bli cirka 30 % mindre för LA1 vid installation av koldioxidstyrning. Kostnaden för åtgärden är baserad på uppgifter från personer med över 30 års erfarenhet från projektering av vvs-installationer. Kostnaden är en uppskattning av material och arbete. För mer detaljerade och exakta kostnaderna bör en projektering ske. Kostnader Delmoment Kostnad (kr) Installation av koldioxidstyrning 30 000 SUMMA 30 000 Åtgärd 4: Byte till snålspolande toaletter Vatten Besparingen är baserad på 2 dagliga spolningar per person, 30 personer och 7 l kallvattenbesparing. Kostnaden för åtgärden är baserad på uppgifter från personer med över 30 års erfarenhet från projektering av vvs-installationer. Kostnaden är en uppskattning av material och arbete. För mer detaljerade och exakta kostnaderna bör en projektering ske. Kostnader Delmoment Kostnad (kr) Installation av snålspolande toaletter 20 000 SUMMA 20 000 Åtgärd 5: Forceringsspjäll Energi Besparingen är beräknad utifrån att ventilationsflödet i Loppisdelen minskas till 0,35 l/s,m 2 under drifttiden. Kostnaden för åtgärden är baserad på uppgifter från personer med över 30 års erfarenhet från projektering av vvs-installationer. Kostnaden är en uppskattning av material och arbete. För mer detaljerade och exakta kostnaderna bör en projektering ske. 35

Kostnader Delmoment Kostnad (kr) Installation av forceringsspjäll 40 000 SUMMA 40 000 Åtgärd 6: Installation av bergvärmepump Energi Elradiatorer och varmvattenberedare demonteras och vattenburet värmesystem installeras. Bergvärmepumpsanläggning installeras. Bergvärmepumpen antas täcka 90 % av energibehovet för uppvärmning och tappvarmvatten, med ett SCOP om 3,0 för uppvärmning och 2,0 för tappvarmvatten. Elspets täcker 10 % av energibehovet. Energibesparingen är beräknad baserad på att önskad innetemperatur 21 C används i energiberäkningen istället för 22 C som används i basfallet, se även Bilaga 1. Kostnaden för åtgärden är baserad på uppgifter från personer med över 30 års erfarenhet från projektering av vvs-installationer. Kostnaden är en uppskattning av material och arbete. För mer detaljerade och exakta kostnaderna bör en projektering ske. Kostnader Delmoment Kostnad (kr) Borrhål 100 000 Värmepump 75 000 Elpanna 30 000 Demontering elradiatorer 75 000 Demontering varmvattenberedare 50 000 Installation av rör värmesystem/radiatorer 200 000 Byggkostnader 100 000 Projektering 50 000 SUMMA 680 000 Åtgärd 7: Snålspolande kranar Energi/vatten Besparingen är baserad på att 20 % av nuvarande varmvattenanvändningen (uppskattad till 40 m 3 ) sparas. Lika många kubik kallvatten antas också sparas. Kostnaden för åtgärden är baserad på uppgifter från personer med över 30 års erfarenhet från projektering av vvs-installationer. Kostnaden är en uppskattning av material och arbete. För mer detaljerade och exakta kostnaderna bör en projektering ske. 36