Digitaliseringen och ledarskap

Relevanta dokument
Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Jan Gulliksen Gulan Vicerektor för Digitalisering Professor i Människadatorinteraktion

Ser ni utvecklingen?

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

IT, stress och arbetsmiljö

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

HR, digitalisering och arbetsmiljö

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

IT, stress och arbetsmiljö

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

IT och funk0onshinder

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? Människa-datorinteraktion 1MD016, 5hp. T ex:

Kursen: Sjukvårdsarbete. Människa-datorinteraktion 5hp. IT-inst. / MDI-avd. Anders Jansson Lars Oestreicher Bengt Sandblad Bengt Göransson Thomas Lind

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Personalavdelningens PA-handbok

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014

Användarcentrerad systemdesign

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

Åtgärder för en väl fungerande IT-arbetsmiljö. Sacos policy

Mina forskningsintressen

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Design för användbarhet

Erfarenheter av användarfall vid utvärdering i strategisk upphandling

Effektivt Nyttigt Självförklarande Kräver ingen manual Intuitivt Läcker design Vem som helst kan använda det. Ändamålsenligt. Farmor kan använda den!

Användbarhet vem bryr sig?

Användarcentrerad systemdesign

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Ekonomiskhistoriska institutionen läsåret 2010/2011

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöpolicy 2012

Användarcentrerad systemdesign

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Användarcentrerad systemdesign

Företagshälsovården behövs för jobbet

Användbarhet och användarcentrerad systemdesign. Innehåll

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Avdelningen för Människadatorinteraktion

What is the value of Usability? Jan Gulliksen KTH Royal Institute of Technology, Sweden

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö

Geografins roll i DIGITALISERINGEN

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Digitalisering först till vilket pris?

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

SAM vid uthyrning av

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Design för användbarhet Användarcentrerad utvecklingsprocess

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Ny teknik - ny läkarroll Spelar digitaliseringen roll i vårdverkligheten?

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Riktlinjer för. IF Metalls arbetsmiljöarbete

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Tillgänglig arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Guide för en bättre arbetsmiljö

PLAN FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Institutionen för ekonomi och samhälle

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Användarcentrerad systemdesign

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Användbarhet och användarcentrerad systemdesign. Vilka är era användare? Vad innebär det att något är användbart? Enkelt.

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Transkript:

Digitaliseringen och ledarskap Jan Gulliksen Gulan Professor i Människa-datorinteraktion, KTH Dekan för skolan för Datavetenskap och Kommunikation, KTH Vicerektor för Digitalisering, KTH Gästprofessor Uppsala universitet Före detta ordförande för Digitaliseringskommissionen Medlem i regeringens Digitaliseringsråd Digital champion of Sweden, European Commission Digitaliseringskommissionen 2012-2016 Utredning under Näringsdepartementet Digitaliseringsminister Peter Eriksson Mål: Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter 1

Två typer av digitalisering Informationsdigitalisering (engelska: digitization) avser den process där analog information transformeras till digital information. Det innebär att informationen blir strukturerbar, sökbar och tillgänglig genom digitala kanaler. Samhällelig digitalisering (engelska: digitalization) är den förändring av samhälle, arbetsliv, verksamheter, teknikanvändning och de nya affärsmässiga förutsättningarna som uppkommer genom de möjligheter som tekniken ger. Den digitala tekniken ger oss möjlighet att göra saker på helt andra sätt än vad vi kunnat göra förr, men den ger oss också möjlighet att göra helt nya saker. Digitalisering är den samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon del av livet. Det innebär att individer och organisationer kan kommunicera och utbyta information med andra människor, organisationer och sin omgivning på helt nya sätt. Digitaliseringen och användningen av IT-baserade lösningarkan bidra till att öka tillgängligheten och effektiviteten både hos företag och hos offentlig förvaltning. (SOU 2014:13, SOU 2015:91) Slutbetänkande från Digitaliseringskommissionen 2016 1. Organisation för digitalisering inrätta en ny myndighet med ansvar för att främja digitaliseringen 2. Strategi för digitalisering anta en strategi som ger riktning och kraft åt digitaliseringsarbetet 3. Ledarskap för digitalisering stärk ledarskapet så att digitaliseringens möjligheter används 4. Kompetens för digitalisering prioritera att bygga kompetens för att säkerställa välfärd och tillväxt i det digitala samhället 2

Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psyko-social som kognitiv art, som blir resultatet av att arbetets stödsystem och verktyg digitaliseras. Not: Enligt vår definition av digital arbetsmiljö ingår ergonomiska och psykosociala aspekter Hur stor procent av ditt liv spenderar du på arbete? 8 timmars arbetsdag 33% Inte lördag-söndag 24% Inte semester-långhelger 20% 40 arbetsföra år 10% Andel av vaken tid 15% Varför säger vi då att vi arbetar jämnt??? 3

Hur mår vi på vårt arbete? Upplevda krav är alltid höga Vid IT-förändringar ökar alltid dessa Vi ser att egenkontroll och socialt stöd ofta förändras negativt Det behöver inte alls vara så, det går bra att få positiva förändringar! Varför blir det sällan så i praktiken? Vi ser dessutom att vissa av dessa problem ökar. Krav Kontroll Stödmodellen Karasek, R, Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of working life. Lagar och förordningar Arbetsmiljölagen (1977:116) Ett arbete ska präglas av variation, social kontakt och samarbete, sammanhang mellan arbetsuppgifter, möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Systematiskt Arbetsmiljöarbete 4

Arbetsmiljölagen 1. att säkerställa *) en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagare för ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället, och 2. att främja att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma en god arbetsmiljö. *) med säkerställa menas att arbetsmiljöarbetet skall bedrivas på ett systematiskt förebyggande sätt Arbetsmiljöns beskaffenhet (Kap.2, 1) Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskildas arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. 5

Lagar och förordningar Föreskriften AFS (1998:05) Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma. System och program ska vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifter och användare vara lätta att använda, kunna anpassas till användarens kunskaps och erfarenhetsnivå ge återkoppling om det utförda arbetet visa information i format och takt som är anpassad till användaren. Samt att särskild hänsyn ska tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information Kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via systemet inte får utföras utan dennes vetskap. IT-skyddsronder MedsITtning innebär att representanter för systemleverantören och den lokala itavdelningen följer vårdpersonalens arbete It-ronder innebär att verksamhetens hårdvara, mjukvara, kringutrustning, överskådlighet, användbarhet, etc. kollas av gentemot en checklista 6

Traditionella kontorsarbetsmiljöer 20 år av utveckling Ser ni utvecklingen? Användarcentrerad utveckling handlar om att förstå månniskor, deras arbete och deras interaktion med teknik 7

och överföra den kunskapen till konkreta ideer om en framtida förändring med prototyper och mock-ups för att utforska framtidens möjligheter 8

och att införa och utvärdera den förändringen i samarbete med användarna Vision and plan initial concept business objectives and goals plan for UCSD i enlighet med en iterativ och agil utvecklingsprocess som fokuserar på användarna och användbarhet. Analyze requirements and user needs users, user context and scenarios user needs, usability requirements and design goals Design for usability by prototyping conceptual design interaction design detailed design Feedback plan the next iteration suggestion for changes project planning based on the outcome Bengt Göransson, Enea Redina AB, 2003, version 1.0en, http://www.redina.se/ :: Usability Design Evaluate use in context evaluate early and continuously measure usability, business and effects Construct and deploy continuous focus on users and usability usability testing and monitoring 9

Usability ISO-9241-11: The extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals, with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use Fackföreningarnas arbete kring IT och arbetsmiljö Users Awards Vård-IT-Karta T ex: Vård-IT-rapporten 2010 Unionens IT-kartläggningar: 2007: Bättre men långt ifrån bra 2008: Varför blir det inte bättre? 2010: Ett systemfel? 2011: Alltid uppkopplad aldrig avkopplad 2012: Ett steg framåt och två steg tillbaka 2013: Ingen ljusning i sikte 2015: Lyssna på oss som ska använda det 2017: IT på gott och ont i tjänstemännens arbetsliv Vision m fl har också studerat detta. 10

Unionen: Kostnader för IT-strul Unionen (oktober 2017) Tjänstemännens arbetsmiljö. https://www.unionen.se/filer/rapport/unionens-it-rapport-2017 Ledarskap och digitalisering Tag ansvaret för digitalisering vision, resurser, kompetens Utnyttja Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet för att utveckla goda digitala arbetsmiljöer IT-skyddsronder Digitalisering inte datorisering; Verksamhetsutveckling där IT är en del Säkerställ en god digital arbetsmiljö i beställning och upphandling ställ krav Satsa på kompetensutveckling Digitalisering är något positivt för arbetslivets utveckling. Digitalisering är en stadigt pågående process Digitaliseringen måste få kosta men har potential att tjäna in stora summor pengar 11

Jan Gulliksen gulliksen@kth.se Tack! 12