Kallelse till gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträde

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2018-06-11 Sekreterare Malin Bergström Kallelse GVN 2018/35 Kallelse till gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens sammanträde 11 juni 2018, klockan 09.00 ca 15:00 Ösel, Rådhuset Visborg Föredragningslista Förslag på justerare: Arne Josefsson Ärende 1 Intern kontrollplan för år 2018 GVN 2018/11 2 Ekonomisk uppföljning 2018. Månadsrapport april. GVN 2018/6 3 Guteskolan ansöker om ersättning motsvarande underskotten i Region Gotlands gymnasieskolor för år 2014. GVN 2018/62 4 Information. Revisionsrapport avseende löner och lönerelaterade avgifter GVN 2018/124 5 Information. Revisionsrapport avseende uppföljande granskning av; Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar, Inköp och upphandling, Uppföljning bisysslor, Privata medel och kontanthantering GVN 2018/122 6 Årlig uppföljning. Jämställdhetsplan för utbildningsoch arbetslivsförvaltningen, 2016 2018 GVN 2018/133 7 Information. Arbetet med jämställdhetsplanen inom gymnasieoch vuxenutbildningens verksamhetsområde GVN 2018/132 8 Rapport. Nyanländas lärande i samverkan med Skolverket GVN 2016/99 9 Rapport. Uppföljning verksamhetsplan 2018. Analysrapport VÅR GVN 2017/138 10 Verksamhetsplan år 2018. Förslag på uppdatering av indikatorer GVN 2017/138 11 Information. Projektet Hållbara Gotland. Delprojekt: Kompetenta Gotland GVN 2017/53 12 Information. Utvärdering av studieoch yrkesvägledarnas organisation. GVN 2018/136 13 Uppföljning Yrkeshögskolan GVN 2016/92 14 Styrdokument. Gotlands folkhögskola GVN 2016/194 Kommentar (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) --- Bilaga Bilaga Skickas 7 juni (Bilaga) --- Bilaga Skickas 7 juni (Bilaga) (Bilaga) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 1 of 332 Webbplats www.gotland.se

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum 2018-06-11 Kallelse GVN 2018/35 Ärende 15 RS-Remiss av förslag till Besöksnäringsstrategi för Gotland GVN 2018/131 16 Rätt till utbildning för asylsökande som fyllt 18 år GVN 2018/145 17 Rapport. Sammanställning av anmälningar om kränkandebehandling, klagomål och skolinspektionsärenden år 2018, halvårsrapport 2018:1 GVN 2018/138 Kommentar (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) 18 Information. Yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen Bilaga Skickas 7 juni 19 Lokaler, bygg-och anläggningsprogrammet (BAANL) inriktning anläggningsfordon. GVN 2018/149 Bilaga 20 Tema: Övergångar mellan skolformer och stadier 21 Hur tankar vi våra bilar? Bilaga 22 Information om vissa inkomna handlingar GVN 2018/16 23 Anmälningsärenden GVN 2018/12 24 Förvaltningschefens information GVN 2018/15 --- --- --- Saga Carlgren Ordförande Page 2 of 332 2 (2)

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse GVN 2018/11 10 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Intern kontroll 2018-2019 Förslag till beslut Intern kontrollplan 2018 för nämndens verksamhetsområden godkänns. Sammanfattning Nämnderna har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker. Det framgår av riktlinjerna som antogs av regionfullmäktige under 2013. Ett internt kontrollsystem ska utformas med utgångspunkt i en helhetssyn på verksamheten där hänsyn tas till väsentlighets- och riskaspekter. För 2018 års interna kontrollplan föreslår förvaltningen att följande processer och rutiner kontrolleras: - Uppföljning av kostnader och intäkter - Inköpskort - Förtroendekänsliga poster - Lönetillägg - Bisyssla Beslutsunderlag - Intern kontrollplan BUN GVN 2018 Bilaga - RS Intern kontrollplan 2018 Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 3 of 332 Webbplats www.gotland.se

Intern kontrollplan 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Fastställd av gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden barnoch utbildningsnämnden Datum 2018-05-09 Ärendenr GVN BUN 2018/11 Version [1.0] Page 4 of 332

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Innehåll 1. Riktlinjer... 3 1.1 Beslut om riktlinjer för intern kontroll... 3 1.2 Innehåll i den interna kontrollplanen... 3 2. Intern kontrollplan för utbildningsoch arbetslivsförvaltningen 2018... 4 2.1 Uppföljning av kostnader och intäkter... 4 2.3 Inköpskort... 4 2.4 Förtroendekänsliga poster... 5 2.5 Lönetillägg... 5 2.6 Bisysslor... 5 3. Riskbedömning och bruttolista... 6 3.1 Väsentlighet och riskbedömning... 6 3.2 Bruttolista... 7 4. Kontrollmoment - test av kontroll... 8 4.1 Uppföljning av kostnader och intäkter, EA 01... 8 4.3 Inköpskort, EA 07... 9 4.4 Förtroendekänsliga poster, EA 23... 10 4.5 Lönetillägg, EA 20... 11 4.5 Bisyssla, EA 21... 12 5. Metod... 13 Page 5 of 332 2 (13)

1. Riktlinjer 1.1 Beslut om riktlinjer för intern kontroll Regionfullmäktige antog under 2013 nya Riktlinjer för intern kontroll med tillämpningsanvisningar med giltighet från 1 januari 2014. Det är nämnden som har det yttersta ansvaret för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker. Förvaltningschefen ansvarar för att regler och anvisningar finns utformade så att en god intern kontroll kan upprätthållas. Verksamhetsansvariga chefer ska följa antagna regler och anvisningar för intern kontroll samt informera övriga anställda om reglernas och anvisningarnas innebörd. Anställda inom förvaltningen är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Enligt riktlinjerna för uppföljning av intern kontroll gäller att: Varje nämnd har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollarbetet inom respektive verksamhetsområde. Nämnden ska varje år ska anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen, ska återrapporteras till nämnden Nämnden ska i samband med årsbokslutet och verksamhetsberättelsens inlämnande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till regionstyrelsen Riktlinjerna syftar till att säkerställa att nämnderna upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, det vill säga att de ska med en rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - Innebär att ha kontroll över prestationer, kvalitet och ekonomi samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till målen i styrkortet. Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten - Innebär att regionstyrelsen och nämnderna samt de verksamhetsansvariga ska ha tillgång till korrekt redovisning, samt en relevant och rättvisande information om verksamheten. Därutöver ingår en ändamålsenlig och tillförlitlig redovisning av verksamhetens prestationer och kvalitet samt övrig relevant information om verksamheten och dess resursanvändning. Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, regler, riktlinjer och rutiner mm. - innefattar lagstiftning såväl som regionens egna interna styrdokument. 1.2 Innehåll i den interna kontrollplanen I de riktlinjer som är antagna bör den interna kontrollplanen innehålla Sammanfattning av resultat från genomförd riskbedömning Vilka rutiner/processer som ska kontrolleras Vilka kontrollmoment som ska göras Hur kontrollerna ska göras Hur uppföljning/återrapportering ska ske Page 6 of 332

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 2. Intern kontrollplan för utbildningsoch arbetslivsförvaltningen 2018 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens interna kontrollplan har sin utgångspunkt från den förteckning (bruttolista) med processer och rutiner som förekommer i verksamheten. För år 2018 är gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden samt barnoch utbildningsnämndens interna kontrollplan enligt följande: Process/rutin Kontrl- Metod Granskn- Ansvarig och Risk- Risk/ Ekonomi moment period utförare bedömn. Väsent. Uppföljning av kostnader och intäkter EA01 S-prov Uppföljn. Ekch, RSF ek. 6 R3, V2 Inköpskort EA 07 S-prov Oktober Ekch, RSF ek. 9 R3, V3 Förtroendekänsliga poster EA 23 S-prov Oktober Ekch, RSF ek. 9 R3, V3 Process/rutin Rutin Metod Granskn- Ansvarig och Risk- Risk/ HR period utförare bedömn. Väsent. Lönetillägg EA20 Pop. Maj HR-Ekch 6 R3, V2 Bisyssla EA21 Pop. Maj HR-Ekch 6 R3, V2 Rapporteras till Förvaltningschef samt nämnd i samband med årsbokslut 2.1 Uppföljning av kostnader och intäkter Att använda checklistan vid uppföljning av kostnader och intäkter har sin grund i vikten av att rutiner finns vid uppföljning för att kunna kontrollera att en ordning hålls i ekonomin. En ordning i ekonomin ger förutsättningarna att kunna analysera ekonomin inom ramen för en god ekonomisk hushållning på verksamhetsnivå, det vill säga att verksamheten bedrivs på ett korrekt och kostnadseffektivt sätt. 2.3 Inköpskort Inköpskort kan användas till småinköp i tjänsten och skall ersätta förskottskassor och rekvisitioner på mindre belopp, för varor där regionen ej har ramavtal. Större inköp och inköp via avtalsleverantörer skall ske på samma sätt som tidigare dvs inköp på faktura. Inköpskort har varit ett kontrollområde i den egna interna kontrollplanen, för BUN och GVN år 2016 samt BUN år 2017 granskning genom den interna kontrollen har visat att hanteringen av inköpskort inom barnoch utbildningsnämndens verksamhetsområden inte fungerar tillfredsställande. Det har funnits brister om syfte och mål med vissa inköp, kvitton eller anteckningar har saknats, moms har bokförts felaktigt samt hade beslutsattestant i något fall attesterat sitt eget inköp. För barnoch utbildningsnämnden är kontrollområdet tillämpligt då brister i hanteringen av inköpskort förekommer inom verksamhetsområdet. För gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden är kontrollområdet för år 2018 tillämpligt då antalet inköpskort har ökat från ett till 24 stycken, ökningen beror på att gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden från och med 2018 har ansvaret för ungdomsverksamheten (ungdomsgårdar) vilket tidigare låg på kultur- och fritidsnämndens ansvar. Page 7 of 332 4 (13)

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 2.4 Förtroendekänsliga poster Riktlinjerna för attest reglerar hur alla ekonomiska transaktioner skall granskas och vem som ansvarar för detta. Syftet är att säkerställa en god kontroll för att se till att resurser används i enlighet med fattade beslut samt att förhindra avsiktliga eller oavsiktliga fel vid hantering av regionens tillgångar. Beslutsattestanter och ersättare utses av respektive nämnd årligen. Riktlinjerna för representation reglerar intern och extern representation men även uppvaktning, minnesgåvor och momsredovisning i samband med representation. De konton som är föremål för intern kontroll är: 705x, Resekostnader 710x, Extern representation 711x, Intern representation 745x, Konsulttjänster 765x, Kurser, konferenser mm. Under 2018 gjorde PwC en uppföljning av en tidigare revison som genomfördes under år 2016. PwC:s sammanfattande bedömning är att nämnderna inte vidtagit åtgärder för att stärka den interna kontrollen utifrån de brister som noterades år 2016. Hantering av förtroendeskadliga poster ska ske i enlighet med gällande regelverk. 2.5 Lönetillägg Lönetillägg kan utges då en medarbetare erhållit arbetsuppgifter av tillfällig art med påtagligt ökat ansvar. Lönetillägget reduceras vid vissa typer av frånvaro på samma sätt som månadslönen. Lönetillägget skall vara tidsbegränsat och beslutat av förvaltningschef. Lönetillägg kan utges vid speciella arbetstidsöverenskommelser fastlagda i kollektivavtal såsom tex årsarbetstid, arbete i resursteam motsvarande. För barnoch utbildningsnämnden visade den senaste granskningen som gjordes för år 2017 att den interna kontrollen av lönetillägg för vissa kontrollmål uppfyller Region Gotlands anvisningar men i andra fall inte uppfyller anvisningarna. Förvaltningen brister inom kontrollmålet tillfälliga arbetsuppgifter där åtta lönetillägg utav 23 har beslutats av annan än förvaltningschef. För gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden visade den senaste granskningen att den interna kontrollen av lönetillägg uppfyller Region Gotlands anvisningar. Granskning hade genomförts för 15 medarbetare med lönetillägg 2.6 Bisysslor Under 2014 genomförde PWC en regionövergripande granskning av de anställdas bisysslor, rapporten presenterades i februari 2015. En av de generella rekommendationerna som lämnades var att respektive nämnd borde överväga om uppföljning av efterlevnaden av riktlinjerna för förekomsten av bisysslor bör ingå i nämndens interna kontrollplan I personalhandboken för Region Gotland påtalas vikten av öppenhet och diskussion om Region Gotlands syn på bisysslor och hur dessa skall hanteras på ett korrekt sätt både ur ett Page 8 of 332 5 (13)

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden arbetsgivar- och ett medarbetarperspektiv. Det skall vara känt i organisationen att arbetsgivaren regelbundet undersöker förekomsten av bisyssla hos medarbetarna. Den senaste granskningen år 2017 visade att den interna kontrollen av bisyssla i stort uppfyllde Region Gotlands riktlinjer. Rekommendationen av granskningen var att kontrollområdet bisyssla borde övervägas som kontrollområde till kommande interna kontrollplan år 2018. 3. Riskbedömning och bruttolista 3.1 Väsentlighet och riskbedömning Ett internt kontrollsystem ska utformas med utgångspunkt i en helhetssyn på verksamheten där hänsyn tas till väsentlighets- och riskaspekter. Väsentlighet anges med en allvarlighetsgrad för de konsekvenser som uppstår vid ett fel och bedöms utifrån hur det drabbar den/de som berörs. Bedömningen görs i fyra (4) nivåer. 1. Försumbar: Konsekvensen av ett fel är obetydlig 2. Lindrig: Konsekvensen av ett fel uppfattas som litet 3. Kännbar: Konsekvensen av ett fel är av den arten att det uppfattas som besvärande 4. Allvarlig: Konsekvensen av ett fel är så stor att det uppfattas som en krissituation Risk anges med sannolikheten för att ett fel uppstår. Bedömningen görs i fyra (4) nivåer. 1. Osannolik: Risken att fel uppstår är praktiskt taget obefintlig 2. Mindre sannolik: Risken att fel uppstår är liten 3. Möjlig: Det finns en risk att fel uppstår 4. Sannolik: Risken att fel uppstår är stor Matris för riskvärde Sannolikhet risk RISKMATRIS Väsentlighet/allvarlighetsgrad Allvarlig (4) Kännbar (3) Lindrig (2) Försumbar (1) Sannolik (4) 16 12 8 4 Möjlig (3) 12 9 6 3 Mindre sannolik (2) 8 6 4 2 Osannolik (1) 4 3 2 1 Page 9 of 332 6 (13)

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 3.2 Bruttolista Kartläggning av processer och rutiner som förekommer i verksamheten har genomförts av en arbetsgrupp bestående av ekonomichef, controller samt ekonomer. Kartläggningen har resulterat i en bruttolista med tänkbara kontrollmål. Utifrån bruttolistan har arbetsgruppen gjort en prioritering med hjälp av en så kallad risk- och väsentlighetsanalys. Process/rutin Kontrl- Metod Granskn- Ansvarig och Risk- Risk/ Ekonomi moment period utförare bedömn. Väsent. Uppföljning av kostnader och intäkter EA01 S-prov Uppföljn. Ekch, RSF ek. 6 R3, V2 Anskaffning av varor och tjänster EA02 S-prov 2 ggr/år Ekch, RSF ek. 6 R2, V3 Övriga utbetalningar EA03 S-prov 1 ggr/år Ekch, RSF ek. 9 R3, V3 Inventarieförteckning och arkiv EA04 S-prov 1 ggr/år Ekch, RSF ek. 9 R3, V3 Förtroendekänsliga poster EA05 S-prov Oktober Ekch, RSF ek. 9 R3, V3 Krav och bevakningsrutiner: IKE EA06 S-prov 1 ggr/år Ekch, RSF ek. 4 R2, V2 Inköpskort EA7 S-prov Oktober Ekch, RSF ek. 9 R3, V3 Attestreglementet EA8 S-prov 1 ggr/år Ekch, RSF ek. 6 R2, V3 Körersättning dubbelt boende EA9 S-prov 2 ggr/år Ekch, RSF ek. 4 R2, V2 Projektmedel EA10 S-prov 1 ggr/år Ekch, RSF ek. 9 R3, V3 Utbetalning till enskild verksamhet EA11 S-prov 2 ggr/år Ekch, RSF ek. 4 R2, V2 Process/rutin Rutin Metod Granskn- Ansvarig och Risk- Risk/ HR period utförare bedömn. Väsent. Lönetillägg EA20 Pop. Maj HR-Ekch 6 R3, V2 Bisyssla EA21 Pop. Maj HR-Ekch 6 R3, V2 Resekostnader inkl körersättning EA22 S-prov 2 ggr/år HR-Ekch 6 R2, V3 Page 10 of 332 7 (13)

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 4. Kontrollmoment - test av kontroll 4.1 Uppföljning av kostnader och intäkter, EA 01 Test av kontroll vid månadsuppföljning - Uppföljning av kostnader och intäkter Löpande-checklista vid månadsuppföljning KONTROLL Kontrollnamn: Förvaltning: Utförare: Test intervall: Typ av riskområde: Urvalsmetod: Metod och åtgärd EA01 Uppföljning av kostnader och intäkter Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Intendent, ekonom, RSF Högst 3 ggr per år Internrisk-redovisningsrisk Stickprov Uppföljning genomförs av ansvarig intendent eller motsvarande för respektive skolområde/enhet, avdelningschef-controller, vid ekonomisk uppföljning. Årligen genomförs utöver detta utökad uppföljning av särskilda områden. Vad Budget vs redovisning Åtgärdsplan Hur Har kontrollerat att den löpande redovisningen matchar hur budgeten är lagd. Eventuellt större/avvikande poster rapporteras till avdelnings- och ekonomichef. Är vid behov ifylld. Åtgärdsplanens effekter skall medräknas i det prognostiserade resultatet. Periodiseringar Utfallet är vid behov periodiserat. Budgetomföringar Eventuella budgetomföringar genomförs. Investeringsmedel Följs upp kontinuerligt på aktuella ansvar Barn- och elevvolymer Löner Uppföljning av budgeterade, verkliga och prognostiserade barnoch elevvolymer samt förändringar i antal (medräknas i prognos). Översiktlig granskning av att lönekostnaden är rätt, dvs att personalen är fördelad på rätt kodsträng och att rätt personal är kopplade till resp ansvar. Personalfrågor Uppkomna personalfrågor hänvisas till HR. Statsbidrag Rapporter Följer upp utfall mot budget. Säkerställer att skol- och förskoleområde redovisar vad de använt budgetmedel till genom att kontera på projekt. Önskemål och frågor om rapporter i ekonomisystemet har identifierats, dessa skapas efter behov. Page 11 of 332 8 (13)

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 4.3 Inköpskort, EA 07 INTERN KONTROLL - Test av kontroll Inköpskort KONTROLL Kontrollnamn: Förvaltning: Utförare: Test intervall: Typ av riskområde: Urvalsmetod: Metod och åtgärd: EA12 Inköpskort Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ekonom RSF En gång per år Internrisk-redovisningsrisk Stickprov Stickprovsgranskning av enheter som har inköpskort. Granskningen sker enligt fastställda riktlinjer för inköpskort. Syfte och mål med inköpet, anteckning Underlag, kvitto Moms Behörighet att attestera TEST Område/enhet: Testperiod: Beskrivning av genomfört test: Urvalsstorlek: Beskrivning av urval: RESULTAT Granskning utförd av: Resultat: Kommentar: Datum: Rapporterats till: Datum: Page 12 of 332 9 (13)

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 4.4 Förtroendekänsliga poster, EA 23 INTERN KONTROLL - Test av kontroll Förtroende känsliga poster KONTROLL Kontrollnamn: Förvaltning: Utförare: Test intervall: Typ av riskområde: Urvalsmetod: Metod och åtgärd: EA23 Förtroendekänsliga poster Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ekonom RSF En gång per år Internrisk-redovisningsrisk Stickprov Välj genom stickprov från transaktionslista ut ett antal verifikationer och säkerställ att attestreglementets regler följs exempelvis avseende attestbehörigheter, att överordnad attesterat resor, att relevanta anteckningar gjorts där så krävs. Att regionens riktlinjer för representation följs med tillhörande anvisningar för redovisning av moms. kostnadskonton som kontrolleras är: 705x, Resekostnader 710x, Extern representation 711x, Intern representation 745x, Konsulttjänster 765x, Kurser, konferenser mm. TEST Område/enhet: Testperiod: Beskrivning av genomfört test: Vägledande dokument: Revisionsrapport PWC, Kontoanalys-granskning av förtroende känsliga poster och manuella betalningar. Urvalsstorlek: Beskrivning av urval: RESULTAT Granskning utförd av: Resultat: Kommentar: Datum: Rapporterats till: Datum: Page 13 of 332 10 (13)

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 4.5 Lönetillägg, EA 20 INTERN KONTROLL - Test av kontroll Lönetillägg KONTROLL Kontrollnamn: Förvaltning: Utförare: Test intervall: Typ av riskområde: Urvalsmetod: Metod och åtgärd: EA20 Lönetillägg Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen HR-chef/Ekonomichef En gång per år Internrisk Population hela urvalet Välj hela populationen från transaktionslista av urvalet, säkerställ att riktlinjerna för lönetillägg i Region Gotlands personalhandbok följs. Lönearter som väljs ut för populationen är följande: 20 Lönetillägg chef 21 för tillägg som utgår för tillfälliga arbetsuppgifter 22 för tillägg med anledning av speciella arbetstidsöverenskommelser fastlagda i kollektivavtal TEST Område/enhet: Testperiod: Beskrivning av genomfört test: Urvalsstorlek: Beskrivning av urval: RESULTAT Granskning utförd av: Resultat: Datum: Kommentar: Rapporterats till: Datum: Page 14 of 332 11 (13)

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 4.5 Bisyssla, EA 21 INTERN KONTROLL - Test av kontroll Bisyssla KONTROLL Kontrollnamn: Förvaltning: Utförare: Test intervall: Typ av riskområde: Urvalsmetod: Metod och åtgärd: TEST Område/enhet: Testperiod: Beskrivning av genomfört test: EA21 Bisyssla Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen HR-chef/Ekonomichef En gång per år Internrisk Population hela urvalet Välj hela populationen från transaktionslista av urvalet, säkerställ att riktlinjerna för bisyssla i Region Gotlands personalhandbok följs enligt följande: 1. Information, bisyssla meddelad vid medarbetarsamtal och vid introduktion av nyanställda 2. Dokumentation, att blankett används och finns tillgänglig 3. Bedömning, av bisyssla är rimlig i förhållande till Förtroende Arbetshindrande Konkurrens 4. Sammanställd Exkludera samkörning med bolagsverket mfl. Urvalsstorlek: Beskrivning av urval: RESULTAT Granskning utförd av: Resultat: Kommentar: Datum: Rapporterats till: Datum: Page 15 of 332 12 (13)

Ärendenr RS GVN BUN 2018/11 Datum 2018-05-09 Region Gotland GVN BUN 2018/11 2018-05-09 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 5. Metod Kontroll Test Kontrollnamn: Typ av riskområde: Test intervall: Urvalsmetod: Metod och åtgärd: INSTRUKTIONER Namn på kontroll enligt fastställd intern kontrollplan. Internrisk-redovisningsrisk Månadsvis, Terminsvis eller Årsvis Stickprov eller hela populationen Beskrivning av kontrollen på ett sätt som möjliggör bedömningen godkänd eller ej vid test av kontroll. Område/enhet: Ange om test avser skolområde (ange namn) eller hela förvaltningen (ange "UAF") Testperiod: Beroende på test intervall ange År-Mån, År-Termin eller År Urvalsstorlek: Antal testade stickprov som detta testprotokoll avser. Beskrivning av test: Beskriv hur testet genomförts. Beskrivning av urval: Ange testade stickprov med namn, nummer, datum och eller annat på ett sätt som möjliggör upprepande av test. Bifoga om möjligt förteckning över populationen med urvalda stickprov markerade. Resultat Datum: Resultat: Kommentar: Urvalsmetod: Datum för testets genomförande. Ange Godkänt, Ej godkänt eller Ej godkänt och rättat. Ange ev. kommentar till testresultat. Vid val av stickprov används systematiskt urval. En population exempelvis kan bestå av en lista av verifikationer, fakturor, projekt, utbetalningar, kvittenser, skol- eller rektorsområden, placeringar, eller någon annan typ av förteckning. Varje enskild post, t. ex. en verifikation, är då en individ i den populationen. Totalt antal individer i populationen = n stycken. Förslagsvis sorteras listan på beloppsmässig storlek inför urvalet. Urvalsstorlek: Vid populationer där det totala antalet individer är: < 5 5-250 >250 Urval / stickprov Testa följande antal stickprov: 10% 25 st Först väljs den första individen att testa: Därefter väljs de övriga individerna att testa: Hela populationen (samtliga individer) testas. Välj en av de första 10 individerna Var 10:e individ Välj en av de första 25 individerna. Var n/25:e individ Page 16 of 332 13 (13)

Regionstyrelsens plan för intern kontroll 2018 Process (rutin/system) Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Metod Rapportering till Kontrollområde Kontrollperiod Ekonomi o upphandling Upphandling Avtalstrohet Ekonomidirektör 1 ggr/år Stickprov Regionstyrelsen Samtliga förvaltningar 1 sep 2017 till 31 aug 2018 Upphandling Direktupphandling Ekonomidirektör 1 ggr/år Stickprov (utifrån regelverk) Regionstyrelsen Samtliga förvaltningar 1 sep 2017 till 31 aug 2018 Upphandling Prisjusteringar Ekonomidirektör 1 ggr/år Stickprov (leverantörer med prisjustering i avtalet) Regionstyrelsen Samtliga förvaltningar 1 sep 2017 till 31 aug 2018 Leverantörsfakturor Betalning i tid Ekonomidirektör 1 ggr/år Fördelat arbetsmiljöansvar Lista från systemförvaltare enligt nuvarande rutin Regionstyrelsen Alla chefer har fått sitt arbetsmiljöansvar fördelat till sig med gällande blankett HR-direktör 1 ggr/år Fråga till förvaltningarna Regionstyrelsen HR Samtliga förvaltningar Samtliga förvaltningar 1 sep 2017 till 31 aug 2018 1 maj 2018 till 31 maj 2018 Uprättad rehabiliteringsplan/utredning Grafisk profil Det finns en upprättad rehabiliteringsplan/utredning i de fall en medarbetare varit korttidssjukfrånvarande 6 tillfällen eller fler under senaste 12 månadersperioden HR-direktör 1 ggr/år Stickprovskontroll Regionstyrelsen Kontroll genom att undersöka användning och genomslag av gemensamma mallar i regionens dokumenthanteringssystem Övriga administrativa processer Avdelningschef kommunikation 1 ggr/år Stickprov i W3D3. Stickprov i Docpoint. Regionstyrelsen Samtliga förvaltningar Samtliga förvaltningar 1 maj 2018 till 31 maj 2018 1 juni 2018 till 30 juni 2018 Beredning av företagsstödsansökningar Kontroll att beredning skett enligt checklista och mot gällande regelverk Regional utvecklingsdirektör 1 ggr/år Stickprov alla projektansökningar Regionstyrelsen Regionstyrelseförvaltningen 1 sep 2017 till 31 aug 2018 Implementering integrationsstrategi Kontroll av integrationsstrategins genomslag i nämndernas verksamhetsplaner Regional utvecklingsdirektör 1 ggr/år Granskning av nämndernas verksamhetsplaner Regionstyrelsen Samtliga förvaltningar 1 sep 2017 till 31 aug 2018 Policys och riktlinjer Har ägare av policy/riktlinje följt upp implementaiton och efterlevnad av dessa (ja/nej). Avdelningschef kvalitet och digitalisering 1 ggr/år Dialog/uppföljning med respektive ägare samt stickprov RSF förvaltningar Regionstyrelsen Regionstyrelseförvaltningen 1 sep 2017 till 31 aug 2018 Systemförvaltningsmodell Är systemförvaltningsmodellen implementerad och görs informationsklassning Avdelningschef kvalitet och digitalisering 1 ggr/år Stickprov Regionstyrelsen Samtliga förvaltningar 1 sep 2017 till 31 aug 2018 Åtkomst till system och lokaler Avslutas åtkomst till system och lokaler i samband med att anställning avslutas Avdelningschef kvalitet och digitalisering 1 ggr/år Stickprov Regionstyrelsen Samtliga förvaltningar 1 sep 2017 till 31 aug 2018 Page 17 of 332

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse GVN 2018/6 16 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ekonomiuppföljning 2018. Månadsrapport april. Förslag till beslut Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens prognos för helåret 2018 är ett positivt resultat på 5,1 miljoner kronor. Efter genomlysning av ekonomin finns idag inget som påverkar eller förändrar den tidigare lagda helårsprognosen för delårsrapport 1. Gymnasieskolan, ungdomsverksamheten och folkhögskolan lämnar en prognos om ett nollresultat. Skolformsspecifika kostnader 1 för gymnasiet redovisar ett samlat underskott om 1,3 miljoner kronor. Det som väger upp balansen och slutligen generar ett överskott för nämnden är att integration, arbetsmarknad och vuxenutbildningen redovisar ett positivt resultat på 4,8 miljoner kronor. Nämndbudgeten tillsammans med gymnasieoch vuxenutbildningschef redovisar en positiv prognos på 480 000 kronor, utbetalningar till andra huvudmän samt inackorderingsersättning redovisar tillsammans 499 000 kronor. Resursfördelningen (ersättningar för elevvolymer) har en positiv prognos på 581 000 kronor. Antalet månadsuppföljningar med prognos från verksamheten kommer att bli tre stycken under året och dessa är delår 1, april och delår 2 samt årsbokslut 1 Lokaler, måltider, elevvård, tilläggsbelopp, IT och försörjningschef med mera. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 18 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/6 Resultatrapport per den 30 april 2018 Resultatrapport 2018 Budget Utfall Resultat Prognos Intäkter -30 996-61 466 30 470 19 120 Flödesbidrag rörligt -40 616-41 067 451 283 Personalkostnader 65 223 70 292-5 069-14 819 Lokalkostnader 19 856 20 399-542 0 Övriga kostnader 46 312 40 527 5 785 893 Internt flödesbidrag rörligt 40 638 41 194-557 -415 Summa 100 416 69 880 30 537 5 062 Exklusive kommunbidrag. Resultatrapport per den 30 april 2017 Resultatrapport 2017 Budget Utfall Resultat Bokslut Intäkter -28 711-36 028 7 317 33 994 Flödesbidrag rörligt -38 547-39 594 1 047 5 653 Personalkostnader 57 187 60 870-3 683-20 979 Lokalkostnader 21 276 19 200 2 076-1 403 Övriga kostnader 44 798 40 129 4 669 7 731 Internt flödesbidrag rörligt 38 516 39 724-1 208-6 145 Summa 94 519 84 301 10 218 18 851 Exklusive kommunbidrag. Ovanstående tabeller (resultatrapport) visar periodens omslutning januari-april för åren 2018 och 2017. Nettokostnaden har minskat för perioden med 14,4 miljoner kronor. I jämförelse mellan åren ökar periodens resultat från 10,2 miljoner kronor till 30,5 miljoner kronor, en ökning med 20,3 miljoner kronor. Jämförelse mellan resultatrapport år 2018 och år 2017 Intäkter Intäkterna är 25,4 miljoner kronor högre för perioden år 2018 i jämförelse med samma period föregående år. Vid delårsrapport 1 var statsbidrag för bland annat yrkesvux periodiserat om intäkterna justeras enligt samma princip så är inkomna intäkter för perioden 12,3 miljoner kronor. De intäkter som inkommit under april månad är statstbidrag från socialstyrelsen för sommarlovsaktiviteter motsvarande 1,9 miljoner kronor dessutom har kvartalsinbetalning från folkbildningsrådet samt medel från specialpedagogiska myndigheten inkommit till folkhögskolan på motsvarande 4,4 miljoner kronor. Att intäkterna totalt sett för perioden är högre beror framförallt på en ökning av statsbidrag, exempelvis är det tre miljoner mer i intäkter för extra tjänster 2. De rörliga flödesbidragen avser interna ersättningar för elever studerande på skolformen gymnasiet, ersättningarna avser delar av grundbeloppet. En tolftedel av grundbeloppet utgår varje månad till rektor för det antal elever som är inskrivna på respektive gymnasieprogram. Rektor har en nollbudget, med det menas att elevintäkter som inkommer skall täcka den totala egna kostnaden för verksamheten avseende alla förekommande kostnader som exempelvis viss administration, ledning, undervisning-personalkostnader, och lärverktyg. Personalkostnader Utfallet för personalkostnaderna har för perioden år 2018, i jämförelse med år 2017, ökat med 9,4 miljoner kronor. För att jämföra över åren bör hänsyn tas till att cirka 2 Insatser för de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden Page 19 of 332 2 (4)

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/6 1,2 miljoner kronor avser löneökningar för 2017. Förklaring till ökningen i personalkostnaden är att ungdomsverksamheten är ny för året och har en personalkostnad på 4,7 miljoner kronor för perioden. Arbetsmarknaden med extra tjänster har ökat sin personalkostnad med 3,3 miljoner kronor (där kostnaden är statsbidragsfinansierad). Gymnasieskolan har minskat sin personalkostnad med nära 2,4 miljoner kronor. Årets resultat för personalkostnaderna beräknas bli negativt 14,8 miljoner kronor och avser i huvudsak obudgeterade kostnader för extra tjänster, tjänsterna finansieras med statsbidrag från arbetsförmedlingen, vilket blir motsvarande en positiv post på intäkterna. Lokalkostnader För periodens utfall är lokalkostnaderna 1,2 miljon kronor högre i en jämförelse med år 2017. Detta beror framförallt på de ökade lokalkostnaderna för sävehuset. Resultatmässigt för året kommer lokalkostnaden att redovisa balans. I resultatet är det medräknat lokaler som är uppsagda från och med sommaren 2018. Lokaler som avses är belägna på Lundbygatan och Broväg 8. Övriga kostnader Utfallet för perioden är i jämförelse med föregående år är 398 000 kronor högre, den högre kostnaden förklaras i en jämförelse med föregående år framförallt av att det i förra året var kostnader som kunde kopplas till in- och utflyttning till nya sävehuset. De rörliga flödesbidragen som går ut som en kostnad per elev till rektor och matchar i huvudsak den intäkt som inkommer, se avsnitt intäkter rörliga flödesbidrag. Elevvolymer Resursfördelningen Not1 Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Prognos volym Budget volym Differens volym Wisbygymnasiet 120 235 120 518-283 1 471 1 460 11 Summa 120 235 120 518-283 1 471 1 460 11 Not1 Exklusive medfinansiering Ungdomskraft 16 elever samt intäkter från Migrationsverket Antagningsenhet, interkommunal- Budget, Prognos, Differens, Prognos Budget Differens ersättning m.fl. tkr tkr tkr volym volym volym Frist. gymn. i den egna kommunen Not2 26 479 26 801-322 221 222-1 Kommunal gymnasieskola, annan kom. 10 885 11 368-483 83 79 4 Fristående gymn, annan kommun 6 752 5 649 1 103 41 49-8 Elever från annan kommun -1 722-1 653-69 Summa 42 394 42 165 229 345 350-5 Not 2 Inkluderar kompensation för underskott år 2014, Guteskolan 468 tkr Totalt 162 629 162 683-54 1 816 1 810 6 Ingen förändring i elevvolymer för april månad i jämförelse med delårsrapport 1. I den kommunala gymnasieskolan beräknas det bli 11 elever fler än budgeterat, elevökningen fördelar sig jämnt över alla program. Prognosen är framräknad genom periodens verkliga elevtal som ligger kvar under våren och det budgeterade elevtalet för hösten. Ökningen i antalet elever och interna ersättningar medför ett negativt resultat på 283 000 kronor. De interkommunala utbetalningarna och ersättningarna till fristående huvudman beräknas totalt att minska. Elevtal för elever med asylstatus studerande hos fristående huvudman i den egna kommunen är här inte medräknade. Page 20 of 332 3 (4)

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/6 2.6.1 Elevvolymernas resultatpåverkan, helår Resursfördelningen Not1 Resultat, tkr Etableringsersättning, Migrationsverket 5 708 Studiehandledare modersmålsundervisning -1 506 Ersättning för asyl, Migrationsverket 5 621 Flödesbidrag, interna ersättningar -283 Språkintroduktion, IT-handledning -266 Budgeterade ersättningar Migrationsverket -8 693 Summa 581 Not1 Exklusive medfinansiering Ungdomskraft 16 elever Antagningsenhet, interkommunal ersättning m.fl. Resultat, tkr Utbetalningar, alla 229 Summa 229 När prognosen för statsbidrag från Migrationsverket påräknas resultatenheten resursfördelningen blir resultatet positivt på 581 000 kronor. Utbetalningarna till annan huvudman vid antagningsenheten blir ett positivt resultat på 229 000 kronor. Personaluppföljning Ingen nämnvärd förändring för april månad kan ses i jämförelse med tidigare inlämnad analys över antalet anställda, personalkostnad eller kompetensutveckling. Gällande sjuktalet har det skett en minskning inom GVNs ansvarsområde med -0,71 enheter i förhållande till motsvarande period 2017 (utom ungdomsgårdarna 2017). I förhållande till föregående månad har folkhögskolan och ungdomsgårdarna ett något ökat sjuktal. Övriga verksamheter uppvisar sjunkande siffror i förhållande till föregående månad. (Se delårsrapport 1.) 2018 02 28 2018 03 31 2017 03 31 Diff per mars GVN 5,77% 4,29% 5,00% (utom -0,71 ungdomsgårdarna) Gymnasiet 2,21% 2,20% 3,10% -0,9 Integrationsenheten 0,0% 0,0% 3,60% -3,60 Vuxenutbildningen 9,86% 9,83% 9,16% 0,67 Folkhögskolan 3,15% 3,28% 3,23% 0,05 Arbetsmarknadsenheten 9,18% 7,52% 10,65% -3,13 Ungdomsgårdarna 4,17% 4,63% - UAF 7,85% 7,03% 6,96% (utom ungdomsgårdarna) 0,07 Bilaga: Månadsrapport enhet april GVN 2018 Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 21 of 332 4 (4)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Bilaga GVN 2018/6 6 maj 2018 Ekonomisk uppföljning 2018 avdelning Siffrorna i nedan tabeller är hämtade från ekonomisystemet, avser den 30 april 2018-2017 och årsbokslut. Organisation 3pos Periodens resultat 2018 Periodens resultat 2017 Årsbokslut 2017 460 GVN 69 49 57 461 Ch Vux/Stab 365 441-221 462 Integration 1 839 3 343 3 861 463 Vuxenutbildning 20 162 2 988 5 278 464 Folkhögskolan 2 071 3 560 939 465 Ungdomsverksamhet 1 708 466 Gymnasiet 1 364 155 7 649 467 Arbetsmarknad 2 957-319 1 288 Totaler 30 537 10 218 18 851 Ansvar-Funktion Periodens resultat 2018 Periodens resultat 2017 Årsbokslut 2017 7103 Gymnasiechef drift -938 2 789 240 7104 Projektledare -12 37-24 7106 Försörjningsansvarig -269-1 389-1 915 7107 Resursfördelning internt -3 140-2 547 6 210 7109 IT-strateg 535 210 256 7113 1t1 center -18 15-3 7240 Avd chef gymnasiet -2-44 -4 7241 Antagning 218-477 -133 7242 Frigymn egen kommun 117 183 1 361 7243 Frigymn annan kommun 461-54 766 7244 Komgymn annan kommun -565-452 -393 7245 Inack reseersättning -141-182 691 Wisbygymnasiet 5 119 2 064 597 Totaler 1 364 155 7 649 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 22 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse GVN 2018/6 16 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ekonomiuppföljning 2018. Månadsrapport april. Förslag till beslut Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens prognos för helåret 2018 är ett positivt resultat på 5,1 miljoner kronor. Efter genomlysning av ekonomin finns idag inget som påverkar eller förändrar den tidigare lagda helårsprognosen för delårsrapport 1. Gymnasieskolan, ungdomsverksamheten och folkhögskolan lämnar en prognos om ett nollresultat. Skolformsspecifika kostnader 1 för gymnasiet redovisar ett samlat underskott om 1,3 miljoner kronor. Det som väger upp balansen och slutligen generar ett överskott för nämnden är att integration, arbetsmarknad och vuxenutbildningen redovisar ett positivt resultat på 4,8 miljoner kronor. Nämndbudgeten tillsammans med gymnasieoch vuxenutbildningschef redovisar en positiv prognos på 480 000 kronor, utbetalningar till andra huvudmän samt inackorderingsersättning redovisar tillsammans 499 000 kronor. Resursfördelningen (ersättningar för elevvolymer) har en positiv prognos på 581 000 kronor. Antalet månadsuppföljningar med prognos från verksamheten kommer att bli tre stycken under året och dessa är delår 1, april och delår 2 samt årsbokslut 1 Lokaler, måltider, elevvård, tilläggsbelopp, IT och försörjningschef med mera. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 23 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/6 Resultatrapport per den 30 april 2018 Resultatrapport 2018 Budget Utfall Resultat Prognos Intäkter -30 996-61 466 30 470 19 120 Flödesbidrag rörligt -40 616-41 067 451 283 Personalkostnader 65 223 70 292-5 069-14 819 Lokalkostnader 19 856 20 399-542 0 Övriga kostnader 46 312 40 527 5 785 893 Internt flödesbidrag rörligt 40 638 41 194-557 -415 Summa 100 416 69 880 30 537 5 062 Exklusive kommunbidrag. Resultatrapport per den 30 april 2017 Resultatrapport 2017 Budget Utfall Resultat Bokslut Intäkter -28 711-36 028 7 317 33 994 Flödesbidrag rörligt -38 547-39 594 1 047 5 653 Personalkostnader 57 187 60 870-3 683-20 979 Lokalkostnader 21 276 19 200 2 076-1 403 Övriga kostnader 44 798 40 129 4 669 7 731 Internt flödesbidrag rörligt 38 516 39 724-1 208-6 145 Summa 94 519 84 301 10 218 18 851 Exklusive kommunbidrag. Ovanstående tabeller (resultatrapport) visar periodens omslutning januari-april för åren 2018 och 2017. Nettokostnaden har minskat för perioden med 14,4 miljoner kronor. I jämförelse mellan åren ökar periodens resultat från 10,2 miljoner kronor till 30,5 miljoner kronor, en ökning med 20,3 miljoner kronor. Jämförelse mellan resultatrapport år 2018 och år 2017 Intäkter Intäkterna är 25,4 miljoner kronor högre för perioden år 2018 i jämförelse med samma period föregående år. Vid delårsrapport 1 var statsbidrag för bland annat yrkesvux periodiserat om intäkterna justeras enligt samma princip så är inkomna intäkter för perioden 12,3 miljoner kronor. De intäkter som inkommit under april månad är statstbidrag från socialstyrelsen för sommarlovsaktiviteter motsvarande 1,9 miljoner kronor dessutom har kvartalsinbetalning från folkbildningsrådet samt medel från specialpedagogiska myndigheten inkommit till folkhögskolan på motsvarande 4,4 miljoner kronor. Att intäkterna totalt sett för perioden är högre beror framförallt på en ökning av statsbidrag, exempelvis är det tre miljoner mer i intäkter för extra tjänster 2. De rörliga flödesbidragen avser interna ersättningar för elever studerande på skolformen gymnasiet, ersättningarna avser delar av grundbeloppet. En tolftedel av grundbeloppet utgår varje månad till rektor för det antal elever som är inskrivna på respektive gymnasieprogram. Rektor har en nollbudget, med det menas att elevintäkter som inkommer skall täcka den totala egna kostnaden för verksamheten avseende alla förekommande kostnader som exempelvis viss administration, ledning, undervisning-personalkostnader, och lärverktyg. Personalkostnader Utfallet för personalkostnaderna har för perioden år 2018, i jämförelse med år 2017, ökat med 9,4 miljoner kronor. För att jämföra över åren bör hänsyn tas till att cirka 2 Insatser för de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden Page 24 of 332 2 (4)

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/6 1,2 miljoner kronor avser löneökningar för 2017. Förklaring till ökningen i personalkostnaden är att ungdomsverksamheten är ny för året och har en personalkostnad på 4,7 miljoner kronor för perioden. Arbetsmarknaden med extra tjänster har ökat sin personalkostnad med 3,3 miljoner kronor (där kostnaden är statsbidragsfinansierad). Gymnasieskolan har minskat sin personalkostnad med nära 2,4 miljoner kronor. Årets resultat för personalkostnaderna beräknas bli negativt 14,8 miljoner kronor och avser i huvudsak obudgeterade kostnader för extra tjänster, tjänsterna finansieras med statsbidrag från arbetsförmedlingen, vilket blir motsvarande en positiv post på intäkterna. Lokalkostnader För periodens utfall är lokalkostnaderna 1,2 miljon kronor högre i en jämförelse med år 2017. Detta beror framförallt på de ökade lokalkostnaderna för sävehuset. Resultatmässigt för året kommer lokalkostnaden att redovisa balans. I resultatet är det medräknat lokaler som är uppsagda från och med sommaren 2018. Lokaler som avses är belägna på Lundbygatan och Broväg 8. Övriga kostnader Utfallet för perioden är i jämförelse med föregående år är 398 000 kronor högre, den högre kostnaden förklaras i en jämförelse med föregående år framförallt av att det i förra året var kostnader som kunde kopplas till in- och utflyttning till nya sävehuset. De rörliga flödesbidragen som går ut som en kostnad per elev till rektor och matchar i huvudsak den intäkt som inkommer, se avsnitt intäkter rörliga flödesbidrag. Elevvolymer Resursfördelningen Not1 Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Prognos volym Budget volym Differens volym Wisbygymnasiet 120 235 120 518-283 1 471 1 460 11 Summa 120 235 120 518-283 1 471 1 460 11 Not1 Exklusive medfinansiering Ungdomskraft 16 elever samt intäkter från Migrationsverket Antagningsenhet, interkommunal- Budget, Prognos, Differens, Prognos Budget Differens ersättning m.fl. tkr tkr tkr volym volym volym Frist. gymn. i den egna kommunen Not2 26 479 26 801-322 221 222-1 Kommunal gymnasieskola, annan kom. 10 885 11 368-483 83 79 4 Fristående gymn, annan kommun 6 752 5 649 1 103 41 49-8 Elever från annan kommun -1 722-1 653-69 Summa 42 394 42 165 229 345 350-5 Not 2 Inkluderar kompensation för underskott år 2014, Guteskolan 468 tkr Totalt 162 629 162 683-54 1 816 1 810 6 Ingen förändring i elevvolymer för april månad i jämförelse med delårsrapport 1. I den kommunala gymnasieskolan beräknas det bli 11 elever fler än budgeterat, elevökningen fördelar sig jämnt över alla program. Prognosen är framräknad genom periodens verkliga elevtal som ligger kvar under våren och det budgeterade elevtalet för hösten. Ökningen i antalet elever och interna ersättningar medför ett negativt resultat på 283 000 kronor. De interkommunala utbetalningarna och ersättningarna till fristående huvudman beräknas totalt att minska. Elevtal för elever med asylstatus studerande hos fristående huvudman i den egna kommunen är här inte medräknade. Page 25 of 332 3 (4)

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/6 2.6.1 Elevvolymernas resultatpåverkan, helår Resursfördelningen Not1 Resultat, tkr Etableringsersättning, Migrationsverket 5 708 Studiehandledare modersmålsundervisning -1 506 Ersättning för asyl, Migrationsverket 5 621 Flödesbidrag, interna ersättningar -283 Språkintroduktion, IT-handledning -266 Budgeterade ersättningar Migrationsverket -8 693 Summa 581 Not1 Exklusive medfinansiering Ungdomskraft 16 elever Antagningsenhet, interkommunal ersättning m.fl. Resultat, tkr Utbetalningar, alla 229 Summa 229 När prognosen för statsbidrag från Migrationsverket påräknas resultatenheten resursfördelningen blir resultatet positivt på 581 000 kronor. Utbetalningarna till annan huvudman vid antagningsenheten blir ett positivt resultat på 229 000 kronor. Personaluppföljning Ingen förändring för april månad kan ses i jämförelse med tidigare inlämnad analys över antalet anställda, personalkostnad, kompetensutveckling och sjuktal, se delårsrapport 1. Bilaga: Månadsrapport enhet april GVN 2018 Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 26 of 332 4 (4)

of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse GVN 2018/62 4 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ansökan om ersättning motsvarande underskotten i Region Gotlands gymnasieskolor år 2014. Förslag till beslut Guteskolan AB ersätts med 114 144 kronor för budgetåret 2014. Sammanfattning Guteskolan AB ansöker om ersättning motsvarande underskotten i Region Gotlands gymnasieskolor för år 2014, se bilaga. Ärendebeskrivning inklusive överklagandehänvisning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har tidigare hanterat och beslutat ansökan om kompensation för år 2014, beslut GVN 25 2018-03-20. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslutade att ersätta Guteskolan AB med 468 185 kronor för budgetåret 2014. Skälet för nämndens bedömning var att ersätta för år 2014 och medräkna resultatet för år 2017 med inställningen om att det är väsentligt att underskotten regleras över tid samt att underskott i verksamheten ska återbördas. Vid en sammanräkning av resultat för Guteskolans utbud av program, antal elever uttryckt genom den kommunala skolans resultat år 2014 och år 2017 redovisade ett antal program med dess inriktningar ett negativt resultat för 2014 och ett positivt resultat för år 2017 vilket medförde ett avdrag på beloppet att kompensera för underskottet år 2014. Barn- och utbildningsnämnden har fattat beslut i enlighet med dom i Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr 7581-17 meddelad 2018-02-06. Domen ger Academedia AB med sitt företag Pysslingen förskolor och skolor AB rätt att bli kompenserade för de underskott som uppstod under år 2014 och att positiva resultat över tid, år 2017, inte kan medräknas för att beräkna ett slutligt underskott för den kommunala skolan år 2014. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 28 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/62 För att huvudmän ska behandlas lika ska även Guteskolan AB kompenseras för de budgettillskott som den kommunala gymnasieprogrammen fått för år 2014. Guteskolan AB anser sig ha rätt till kompensation för underskotten i Region Gotlands gymnasieskolor i enlighet med Kammarrättens i Jönköping avgörande i mål nr 1230-1233-14. Guteskolan AB hemställer att GVN ska beräkna och utge ersättning motsvarande de resurstillskott som Region Gotlands underskott utgjort och hänvisar till den omprövningsskyldighet som följer av 27 förvaltningslagen. Då det tillkommit en ny dom i Kammarrätten - läs här förvaltningsrätten avseende att föra tillbaka överskottet efter 3 år. Denna begäran gäller främst kompensation för budgetåret 2014 (då det förflutit mer än tre år sedan underskottet uppstod, se KR:s dom läs här FR:s dom). Guteskolan AB vill avseende resterande period, ha en löpande redovisning av Region Gotland avseende hur kommunen avser att reglera underskotten alternativt utge kompensation motsvarande ej reglerade underskott., text hämtad från Guteskolans ansökan I nedan tabell och kolumnen Justeras anges det belopp som Guteskolan AB skall kompenseras med för år 2014 då hänsyn tas till att resultatet för år 2017 inte kan medräknas: Totalt, kr Program Verkligt antal årselever Resultat år 2014 Resultat år 2017 Differens Justeras Barn- och fritidsprogrammet (BF) 21,0-82 152 - -82 152 Ekonomiprogrammet (EK) 9,5 - - - Estetiska programmet (ESBIL) 1,5-42 534 29 267-13 268-29 267 Estetiska programmet (ESMUS) 14,5-59 102 194 402 - -59 102 Naturbruksprogrammet (NB) 6,5-57 961 3 250-54 711-3 250 Naturvetenskapsprogrammet (NA) 8,0-67 152 21 000-46 152-21 000 Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) 12,5-207 738 - -207 738 Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) 28,0-32 004 - -32 004 Teknikprogrammet (TE) 2,5-16 678 1 525-15 153-1 525 Preparandutbildning (IMPRE/IMYRK) 14,5-17 009 - -17 009 Totalt Guteskolan 118,5-582 328 249 443-468 185-114 144 Not Introduktionsprogrammen (IMPRE, IMIND och IMKYRK) läses ihop för år 2014 då redovisningen var sådan år 2014. Bedömning Förvaltningen gör bedömningen att Guteskolan AB ska kompenseras i enlighet med förvaltningsrättens avgörande i mål 7581-17. Kompletterande kompensation som ska ges för år 2014 avser beloppet 114 144 kronor. Page 29 of 332 2 (3)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/62 Beslutsunderlag Bilaga: Ansökan om kompensation Guteskolan AB år 2014 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 30 of 332 3 (3)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Malin Bergström Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse BUN 2018/GVN 2018/124 15 maj 2018 Barn- och utbildningsnämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Löner och lönerelaterade avgifter Förslag till beslut Informationen tas emot. Bakgrund På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genomfört en granskning av löner och lönerelaterade avgifter. Granskningen syftade till att bedöma om regionstyrelsens interna kontroll avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter var tillräcklig. Rapporten har tillsänts regionstyrelsen och övriga nämnder för information. Varken barnoch utbildningsnämnden eller gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden är omnämnda i rapporten varför förvaltningen förslår att informationen tas emot. Beslutsunderlag Revisionsrapport. Löner och lönerelaterade avgifter. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 31 of 332 Webbplats www.gotland.se

www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Nyholm Carolin Jonsson Mars 2018 Granskning av löner och lönerelaterade avgifter Region Gotland Page 32 of 332

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 6 Bakgrund... 6 Revisionsfråga och kontrollmål... 6 Avgränsning och revisionsmetod... 7 2. Granskningsresultat, del 1... 8 Rutiner för avvikelserapportering... 8 Kontroller före och efter löneutbetalning... 9 Behörigheter och attest... 11 Rutiner för redovisning och avstämning... 12 Övriga kontroller i lönehanteringen... 14 3. Granskningsresultat, del 2... 16 Analys av orimliga värden... 16 Analys av dubbelregistreringar... 17 Analys av olika lönearter... 17 Analys av personalregistret... 19 Analys av kostnadsersättningar... 21 4. Uppföljning av rekommendationer från 2015... 22 5. Revisionell bedömning och rekommendationer... 25 Avstämning mot kontrollmål... 25 Svar på revisionsfrågan samt rekommendationer... 26 Bilaga 1 - Urvalsmetod... 28 Bilaga 2 - Tabeller... 29 Mars 2018 Region Gotland 1 av 31 PwC Page 33 of 332

Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning av löner och lönerelaterade avgifter. Granskningen har syftat till att besvara följande revisionsfråga: Är den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter tillräcklig? Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter inte i alla delar är tillräcklig. Som påtalats i tidigare års revisioner bedömer vi att det finns stora brister i den interna kontrollen som inte säkerställer att cheferna attesterar anställdas tid- och avvikelserapporteringar, vilket medför risk för felaktiga utbetalningar. Tidrapporterna utgör grunden i löneberäkningen som månatligen resulterar i kostnader om ca 140 mnkr. I övrigt baseras den sammanfattande bedömningen på följande iakttagelser av respektive kontrollmål: Kontrollmål Rutiner för avvikelserapportering (närvaro/frånvaro) inklusive så kallade nyckelkontroller finns och tillämpas. Nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och tillämpas. Bedömning och iakttagelse Delvis uppfyllt Det finns rutiner för tid- och avvikelserapportering i Medvind som är baserat på självservice. Månadsanställda medarbetare rapporterar in sina avvikelser såsom övertid, frånvaro etc. i systemet och markerar klar och godkänner rapporten genom elektronisk signering. För timanställda med schema görs tid- och avvikelserapportering även direkt i Medvind. Övriga timanställda skickar in manuella tidrapporter på papper till lönekontoret. Samtliga rapporter ska godkännas och attesteras av chef. I likhet med tidigare års revisioner noteras att cheferna i stor utsträckning inte attesterar inlämnade rapporter. Vi bedömer detta som stor brist, vilken utgör en stor risk för felaktiga utbetalningar. Ej uppfyllt Det är cheferna som ansvarar för att attestera samtliga tidrapporter- och avvikelser före lönekörning, vilket utgör grunden i löneutbetalningsprocessen. Ej attesterade tid- och avvikelserapport utgör en risk för felaktiga löneutbetalningar. Som anges i ovanstående avsnitt noteras att cheferna i stor utsträckning inte attesterar inlämnade rapporter, vilket innebär att lönekontoret är tvungna att göra manuella korrigeringar. Vid lönekontoret genomförs kontroller efter inläsning Mars 2018 Region Gotland 2 av 31 PwC Page 34 of 332

av tidfilerna i lönesystemet, i samband med den preliminära lönekörningen samt efter den preliminära lönekörningen. Genomförda kontroller dokumenteras inte och det finns ingen spårbarhet i systemet när en kontroll är gjord. Lönekontoret utför även månatliga kontroller av s.k. orimliga löner d.v.s. löner som överstiger eller understiger visst belopp. Överföring av betalningsfilen till banken kräver alltid av två personer i förening, en granskningsattest och en beslutsattest, i enlighet med regionens attestreglemente.. Det är systemförvaltare och systemadministratörer inom löneadministrationen som har behörighet att bemyndiga utbetalningsfilen. Efter att bankfilen skickats sker överföring från lönesystem till ekonomisystem och controller på löneadministrationen kontrollerar då lönekostnaderna mot ekonomisystemet så att bokföringen är korrekt. Trots att nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns, och i stor utsträckning tillämpas, så bedömer vi kontrollmålet som ej uppfyllt. Detta utifrån att det saknas ändamålsenliga rutiner och riktlinjer som säkerställer att underlaget som utgör grunden i löneutbetalningsprocessen, dvs. tid- och avvikelserapporter, är korrekta. Det finns rutiner för redovisning och avstämning inklusive underlag för lönerelaterade avgifter. Inga oförklarliga avvikelser har noterats gällande semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till körning av period 13. Användarnas behörighetsnivå i IT-system är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Uppfyllt Vi har kartlagt rutiner för hantering och kontroll av källskatt och arbetsgivardeklarationer. Rutinerna bedöms i allt väsentligt vara tillfredsställande. Kontroller som genomförs dokumenteras dock inte. Delvis uppfyllt Vi har kartlagt rutiner för hantering gällande semesterlöneskuld, inlämning av kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till lönekörning i period 13. För vissa moment finns dokumenterade rutinbeskrivningar. Analys av kvarvarande semesterdagar visar att sex medarbetare i regionen har mellan 41 och 112 semesterdagar. Två medarbetare avser PAN-anställda som inte har jobbat på flera år och som är borttagna ur systemet nu. För övriga har utbetalning missats. I övrigt har inga oförklarliga avvikelser noterats. Uppfyllt Samtliga medarbetare har per automatik grundbehörighet i både Medvind och HR-Plus. Övriga behörigheter tilldelas utifrån ansvar och Mars 2018 Region Gotland 3 av 31 PwC Page 35 of 332

anställning i enlighet med delegationsordning. Upplägg sker manuellt utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. För tre behörighetsroller krävs utbildning. Det finns fungerande rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året (exempelvis medarbetare som slutar, är lediga eller tillfälliga förändringar av behörighet). Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Det finns tillfredsställande förklaringar till eventuella dubbelregistreringar. Analys av olika lönearter (obtillägg, övertidsersättning, jouroch beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Samtliga anställningar är korrekt registrerade i lönesystemet. Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Delvis uppfyllt Upplägg av behörigheter sker manuellt utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. För tre behörighetsroller krävs utbildning. Vid förändring eller avslut av behörighet ska berörd chef informera lönekontoret. Det krävs ingen blankett vid förändring eller avslut. Lösenord för behörighet är detsamma som inloggning till dator, vilket avslutas samma dag berörd anställd avslutar sin anställning. Detta innebär att anställd inte kommer åt övriga system efter detta. Enligt uppgift genomför lönekontoret en genomgång av behörigheter två gånger per år. Genomgången dokumenteras inte. Uppfyllt Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner. Samtliga granskade höga månadslöner har verifierats mot befattning utan anmärkning. Samtliga granskade höga bruttolöner har verifierats mot underlag utan anmärkning. Uppfyllt Vid uppföljning av potentiella dubbelutbetalningar har tillfredställande förklaringar erhållits som styrker att dubbelutbetalningar inte har gjorts. Uppfyllt Vid analys och uppföljning av olika lönearter har tillfredsställande förklaringar till fluktuationer mellan månaderna erhållits. Vidare bedöms rutinerna för kontroll av lönearterna tillfredsställande. Uppfyllt Vid uppföljning av utbetalningar till personer med ologiska personnummer, utbetalningar till personer innan anställningens början, utbetalningar till personer efter anställningens slut, samt utbetalningar till personer med avvikande ålder har rimliga förklaringar erhållits. Delvis uppfyllt Avstämning av rutin för registrering av reseersättning och traktamente har gjorts. Rutinerna innebär att chef måste attestera ersättningen innan Mars 2018 Region Gotland 4 av 31 PwC Page 36 of 332

den betalas ut. Det är respektive attesterande chefs ansvar att säkerställa att erforderliga underlag finns i samband med attest av reseersättning. Ersättningsbelopp för traktamente utgår enligt det centrala traktamentsavtalet (TRAKT 04) och Skatteverkets regler. Inom ramen för internkontrollplanen 2017 gjorde lönekontoret en kontroll av reseräkningar med avseende på inlämning av originalkvitton. Av 87 granskade stickprov noterades att endast 21 stycken hade lämnat in originalkvitton. Vår analys visar inte på några oförklarliga avvikelser avseende reseersättning eller traktamente som betalats ut under granskningsperioden. Däremot visar den utförda kontrollen som genomförts av HRavdelningen att det finns brister avseende efterlevnad av rutiner. Vid uppföljning av granskning från 2015 noteras att tre av fem lämnade rekommendationer har åtgärdats (se avsnitt 5). För följande två rekommendationer har åtgärder inte vidtagits och risken bedöms därmed kvarstå: Upprätta dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende löneprocessen som innehåller erforderliga löpande kontrollmoment i samband med löneutbetalning, samt tydliggöra vilka kontroller som ska utföras av ansvarig chef och centralt vid löneadministrationen. Säkerställa att ansvarig chef attesterar tid-/avvikelserapport. Vi bedömer det som en risk att underlag för löneutbetalning inte attesteras. Mars 2018 Region Gotland 5 av 31 PwC Page 37 of 332

1. Inledning Bakgrund Personalkostnaderna utgör en stor del av regionens externa kostnader. Redovisningsrevisionella insatser styrs av risk och väsentlighet. Det vill säga väsentligheten är hög. Det finns också risker förknippade med lönehanteringen. I den centrala hanteringen kan det finnas risk för att registerhållningen och hanteringen av lönesystemet i övrigt, inte alltid fungerar som avsett. I decentraliserad lönehantering finns ökad risk för att lönerapporteringen och arbetsledarnas/chefernas kontroll av löneunderlagen inte fungerar tillfredsställande. Detta eftersom det kan uppstå svårigheter att i alla delar upprätthålla kompetens och enhetlighet i kontrollen. Det är nämnderna som ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde, både till utformning och till utförande. Nämnderna ska således utforma anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion. Regionstyrelsen har till uppgift att främja den interna kontrollen. Viktigt är att den interna kontrollen utformas utifrån ett för alla nämnder gemensamt synsätt. Revisorerna har mot bakrund av genomförd risk och väsentlighetsanalys inför revisionsåret 2017 samt utfallet av den granskning kring löner och ersättningar som genomfördes 2015 beslutat om en granskning avseende regionens hantering av löner och ersättningar. Under 2015 genomfördes en uppgradering av lönesystemet som bl.a. medförde svårigheter att göra korrekta statistikuttag. Revisionsfråga och kontrollmål Granskningen syftar till att bedöma tillförlitligheten i lönesystemet. Följande revisionsfråga har formulerats för att besvara syftet med granskningen: Är den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter tillräcklig? För att besvara revisionsfrågan och därmed uppnå syftet med granskningen har vi utgått från följande kontrollmål: Rutiner för avvikelserapportering (närvaro/frånvaro) finns och tillämpas. Nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och tillämpas. Det finns rutiner för redovisning och avstämning inklusive underlag för lönerelaterade avgifter. Inga oförklarliga avvikelser noteras gällande semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till körning av period 13. Det finns fungerande rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året Mars 2018 Region Gotland 6 av 31 PwC Page 38 of 332

(exempelvis medarbetare som slutar, är lediga eller tillfälliga förändringar av behörighet). Användarnas behörighetsnivå i IT-system är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Det finns tillfredsställande förklaringar till eventuella dubbelregistreringar. Analys av olika lönearter (Ob-tillägg, övertidsersättning, jouroch beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Samtliga anställningar är korrekt registrerade i lönesystemet. Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Revisionskriterier utgår från aktuella lagstiftning inklusive övrig normgivning inom området samt interna styrande och stödjande dokument. Avgränsning och revisionsmetod Avgränsning sker enligt ovanstående revisionsfråga och kontrollmål. Granskningsobjekt är regionstyrelsen och samtliga nämnder. Uppföljning sker även av granskningen av löner och ersättningar som genomfördes 2015. Utdrag ur lönesystemet har bearbetas genom en s.k. registeranalys som omfattar all lönedata i regionen för perioden januari augusti 2017. Registeranalysen har omfattat följande delar: Analys av orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Identifiering av möjliga dubbelregistreringar. Fördelning och analys per olika lönearter (Ob, övertid, jouroch beredskap etc.). Identifiering av personal med avvikande ålder, avvikande perioddatum etc. Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.). Uttag ur systemet av listor för semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, utanordning av lön och möjlighet till körning av period 13. Uppföljning och verifiering av identifierade avvikelser och orimliga värden har gjorts, samt genomgång och analys av avstämningsrutiner. Materialet har kompletteras via intervjuer med fokus på nyckelkontroller- och uppföljningsrutiner tillsammans med följande berörda tjänstemän: Lönechef Systemförvaltare Controller Revisionsrapporten har varit föremål för sakgranskning hos berörda tjänstemän. Mars 2018 Region Gotland 7 av 31 PwC Page 39 of 332

2. Granskningsresultat, del 1 Rutiner för avvikelserapportering Region Gotland använder löne- och personalsystemet HR-Plus och självrapporteringssystemet Medvind, båda baserade på självservice. Alla heltidsanställda inom regionen använder Medvind och jämfört med föregående granskning så har nu även samtliga förvaltningar möjlighet att hanteras sina timanställda via Medvind. Alla förvaltningar använder ännu i systemet fullt ut, men enligt uppgift ska samtliga timanställda under 2018 implementeras i Medvind. För månadsanställda medarbetare läggs planering och schema in på förhand i Medvind. Även jour, beredskap och Ob-tillägg finns automatiskt registrerat i Medvind utifrån avtal. Medarbetare rapporterar sedan själva sina avvikelser såsom övertid, frånvaro och i förekommande fall reseräkningar i systemet. Genom signering klarmarkerar och godkänner medarbetare sin arbetade tid och eventuella avvikelser varpå chefen får en notis via mail. Samtliga tidrapporter, oavsett om avvikelser registrerats eller inte, måste godkännas (detta görs ofta av assistent) och attesteras av ansvarig chef. Ansökan om ledighet (hel dag eller mer) och semester sker på förhand och detta ska godkännas och attesteras av ansvarig chef. Även övertid ska beordras och godkännas av ansvarig chef innan. Tid- och avvikelserapportering för timanställda medarbetare kan ske genom två olika förfaranden. Medarbetare som har schema rapporterar direkt i Medvind, precis som heltidsanställda. Medarbetare utan schema skickar in manuella tidrapporter på papper till löneadministrationens respektive team. Rapporten ska godkännas och attesteras av ansvarig chef. Som anges ovan ska samtliga timanställda under 2018 implementeras i Medvind. Rutinen för tid- och avvikelserapportering är oförändrad sedan föregående granskning, bortsett från att samtliga förvaltningar numera har möjlighet att hantera timanställda via Medvind. 2.1.1. Vår bedömning Kontrollmål: Rutiner för avvikelserapportering (närvaro/frånvaro) finns och tillämpas. Det finns rutiner för tid- och avvikelserapportering i Medvind som är baserat på självservice. Månadsanställda medarbetare rapporterar in sina avvikelser såsom övertid, frånvaro etc. i systemet och klarmarkerar och godkänner rapporten genom elektronisk signering. För timanställda med schema görs tid- och avvikelserapportering även direkt i Medvind. Övriga timanställda skickar in manuella tidrapporter på papper till lönekontoret. Samtliga rapporter ska godkännas och attesteras av chef. I likhet med tidigare års revisioner noteras att cheferna i stor utsträckning inte attesterar inlämnade rapporter. Vi bedömer detta som stor brist, vilken utgör en stor risk för felaktiga utbetalningar. Mars 2018 Region Gotland 8 av 31 PwC Page 40 of 332

Kontrollmålet bedöms delvis uppfyllt. Kontroller före och efter löneutbetalning Löneadministrationen gör löneberäkningar fyra gånger per månad. Av tidplanen, som sätts redan i början av varje verksamhetsår, framgår uppgift om datum för attest och löneutbetalning. Varje ansvarig chef erhåller i början av varje år ett mail med årets tidplan. Det är cheferna som ansvarar för att attestera samtliga tidrapporter- och avvikelser före lönekörning, vilket utgör grunden i löneutbetalningsprocessen. Efter att alla tidfiler har lästs in i lönesystemet så kontrollerar och granskar löneassistenterna samtliga löner utifrån ansvarsområde. I lönesystemet anges vilka kontroller som ska göras, bl.a. datum, jouroch beredskap, sjuklön, kompledighet, förmåner etc. Genomförda kontroller dokumenteras inte och det finns ingen spårbarhet i systemet när en kontroll är gjord. Vid den preliminära lönekörningen tar löneadministrationen fram en fellista av vilken bl.a. ej attesterade tider och sjuktal framgår. Ej attesterade tid- och avvikelserapporter innebär att lönekontoret är tvungna att göra manuella korrigeringar i efterhand. Förutom det merarbete som detta innebär för lönekontoret så är manuell hantering alltid en risk. Grundlön betalas alltid ut, oavsett om tidrapport- och avvikelser har attesterats eller inte, men för medarbetare vars tid-/avvikelserapport ej attesterats betalas inte ut lön för tillägg etc. Bristen påtalades i föregående granskning och en rekommendation lämnades. Se uppföljning av lämnade rekommendationer, avsnitt 5 i denna rapport. Efter det preliminära lönekörningen görs en rimlighetsbedömning av löneutbetalningarna och i förekommande fall görs korrigeringar av felaktigheter. I det fall en löneskuld-/fordran uppstår bokas den upp mot ett balanskonto. Löneassistenen för sedan dialog med berörd part om hur skulden ska lösas. Vidare så görs vid löneadministrationen månatliga kontroller av s.k. orimliga löner d.v.s. löner som överstiger eller understiger visst belopp. Vidare angavs vid föregående granskning att det finns rapporter i systemet, men tiden inte räcker till för att ta fram och analysera alla dessa varje månad. Ansvaret för kontroll av utfallet av personalkostnader finns hos varje chef med budgetansvar. Cheferna har behörighet till ekonomisystem där de kan gå in och följa upp kostnaderna för sin verksamhet. Det finns även ett gemensamt ansvar ute hos förvaltningarna och ekonomerna där. Vid föregående granskning framkom att regionens löneadministration i samband med versionsbytet av lönesystem hade stora problem med att få fram statistik. Enligt uppgift är dessa problem hanterade. Det är en controller vid löneadministrationen som i enlighet med regionens attestreglemente, har behörighet att göra en utanordning av regionens löneutbetalningar. Mars 2018 Region Gotland 9 av 31 PwC Page 41 of 332

Efter den preliminära lönekörningen och eventuella korrigeringar av felaktigheter så överförs betalningsfilen till banken. Överföringen görs alltid av två personer i förening, en granskningsattest och en beslutsattest, i enlighet med regionens attestreglemente. Inlogg sker via Bank-ID och systemet medför att det alltid måste tvåhandsprincipen tillämpas. Det är systemförvaltare och systemadministratörer inom löneadministrationen som har behörighet att bemyndiga utbetalningsfilen. Av tidplanen framgår vem som ska bemyndiga filen respektive månad. I samband med den slutliga lönekörningen låses lönesystemet och endast ett fåtal utsedda personer har tillgång till systemet under dessa dagar. Efter att bankfilen skickats sker överföring från lönesystem till ekonomisystem och controller på löneadministrationen kontrollerar då lönekostnaderna mot ekonomisystemet så att bokföringen är korrekt. Även skattedeklarationen görs i samband med överföring av bankfilen. När bokföringsfilen godkänts betalas lönerna ut. Vi har verifierat tre utanordningar och kontrollerat utbetalt belopp mot kvittens från Nordea/Girolink. Samtliga har granskats utan anmärkning. Rutinen för de kontroller som görs innan och efter löneutbetalning är oförändrad sedan föregående granskning. 2.2.1. Verifiering processgenomgång Ett urval har gjorts av fem nyanställda för verifiering av hela löneprocessen från anställningsavtal till löneutbetalning. Kontroll har gjorts av det finns undertecknat anställningsavtal, godkänd och attesterad lönerapport, attest genomförd korrekt, lönespecifikation för vald månad samt att utbetald lön överensstämmer med lönerapport, lönespecifikation och avtal. Verifieringar visar på ett antal avvikelser, se tabell 1, bilaga 2. 2.2.2. Vår bedömning Kontrollmål: Nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och tillämpas. Det är cheferna som ansvarar för att attestera samtliga tidrapporter- och avvikelser före lönekörning, vilket utgör grunden i löneutbetalningsprocessen. Ej attesterade tid- och avvikelserapport utgör en risk för felaktiga löneutbetalningar. Som anges i ovanstående avsnitt noteras att cheferna i stor utsträckning inte attesterar inlämnade rapporter, vilket innebär att lönekontoret är tvungna att göra manuella korrigeringar. Vid lönekontoret genomförs kontroller efter inläsning av tidfilerna i lönesystemet, i samband med den preliminära lönekörningen samt efter den preliminära lönekörningen. Genomförda kontroller dokumenteras inte och det finns ingen spårbarhet i systemet när en kontroll är gjord. Lönekontoret utför även månatliga kontroller av s.k. orimliga löner d.v.s. löner som överstiger eller understiger visst belopp. Mars 2018 Region Gotland 10 av 31 PwC Page 42 of 332

Överföring av betalningsfilen till banken kräver alltid av två personer i förening, en granskningsattest och en beslutsattest, i enlighet med regionens attestreglemente.. Det är systemförvaltare och systemadministratörer inom löneadministrationen som har behörighet att bemyndiga utbetalningsfilen. Efter att bankfilen skickats sker överföring från lönesystem till ekonomisystem och controller på löneadministrationen kontrollerar då lönekostnaderna mot ekonomisystemet så att bokföringen är korrekt. Trots att nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och i stor utsträckning tillämpas så bedömer vi kontrollmålet som ej uppfyllt. Detta utifrån att det saknas ändamålsenliga rutiner och riktlinjer som säkerställer att underlaget som utgör grunden i löneutbetalningsprocessen, dvs. tid- och avvikelserapporter, är korrekta. Kontrollmålet bedöms ej uppfyllt. Behörigheter och attest Det finns två behörighetssystem, ett HR-Plus och ett i Medvind. I samband med anställning får alla medarbetare grundbehörighet i båda systemen. Övriga behörigheter tilldelas manuellt och upplägg ska ske utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. Blanketten sparas på lönekontoret. I Medvind finns förutom grundbehörigheten åtta olika behörighetsnivåer/ funktionsroller. För att få behörighet som planerare, godkännare eller chef i Medvind krävs en genomförd intern utbildning. Antalet användare som har attesträtt Medvind, dvs. behörighet att attestera och verkställa rapporter, uppgår till 368 stycken. Vid föregående granskning var antalet attestberättigade 333 stycken. I HR-Plus finns förutom grundbehörigheten ett antal olika behörigheter/funktioner. Chefsbehörighet ger rätt att attestera reseräkningar, se all information om anställda, ta ut olika rapporter bl.a. sjuktal etc. Löneassistenterna har utökat ansvar och har möjlighet att ändra lönetransaktioner. Vidare finns särskilda systemförvaltare som har behörighet att göra hela kedjan. Antalet användare som har fullständig behörighet att göra ändringar i lönesystemet är 25 stycken. Det framkommer att det inte finns någon spärr i systemet som omöjliggör att anställd med denna behörighet kan göra registreringar och ändringar på den egna lönen. Vid förändring eller avslut av behörighet ska berörd chef informera lönekontoret. Lösenord för behörighet är detsamma som inloggning till dator, vilket avslutas samma dag berörd anställd avslutar sin anställning. Detta innebär att anställd inte kommer åt övriga system efter detta. Enligt uppgift genomför lönekontoret en genomgång av behörigheter två gånger per år. Genomgången dokumenteras inte. Upplägg av anställd i lönesystemet görs av löneassistent. Enligt uppgift måste det finnas ett underlag utifrån vilket uppgifterna matas in i systemet. Vid tidpunkt för granskning finns 27 löneassistenter som har behörighet att lägga upp en anställning i lönesystemet. Det sker ingen tvåhandsprincip vid upplägg. Mars 2018 Region Gotland 11 av 31 PwC Page 43 of 332

2.3.1. Vår bedömning Användarnas behörighetsnivå i IT-system är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Samtliga medarbetare har per automatik grundbehörighet i både Medvind och HR- Plus. Övriga behörigheter tilldelas utifrån ansvar och anställning i enlighet med delegationsordning. Upplägg sker manuellt utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. För tre behörighetsroller krävs utbildning. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Det finns fungerande rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året (exempelvis medarbetare som slutar, är lediga eller tillfälliga förändringar av behörighet). Upplägg av behörigheter sker manuellt utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. För tre behörighetsroller krävs utbildning. Vid förändring eller avslut av behörighet ska berörd chef informera lönekontoret. Det krävs ingen blankett vid förändring eller avslut. Lösenord för behörighet är detsamma som inloggning till dator, vilket avslutas samma dag berörd anställd avslutar sin anställning. Detta innebär att anställd inte kommer åt övriga system efter detta. Enligt uppgift genomför lönekontoret en genomgång av behörigheter två gånger per år. Genomgången dokumenteras inte. Kontrollmålet bedöms delvis uppfyllt. Rutiner för redovisning och avstämning Redovisning och avstämning avseende lönerelaterade avgifter De lönearter som avser källskatt och bruttolön angivna av Region Gotland har beräknats per februari och april 2017 och sedan stämts av mot huvudbok. I nedanstående tabell återfinns resultatet av denna validering. Noterade differenser mellan beräknad källskatt och bokförd källskatt är immateriella. Slutsatsen är att saldo enligt huvudbok överensstämmer med erhållen data. Löneperiod Beräknad källskatt Källskatt bokförd i huvudbok Differens (%) 201702 56 655 438 kr 53 644 973 kr * 0% 201704 50 787 135 kr 50 786 959 kr 0% *) Trots mindre avvikelse i kronor blir differensen 0 %. Utifrån de transaktioner som skapats i lönesystemet under granskningsperioden har bruttolön, förmåner, källskatt och sociala avgifter för de olika ålderskategorierna beräknats och stämts av mot Region Gotlands arbetsgivardeklarationer som lämnats till Skatteverket. Urvalsperioden för avstämningen är februari och april 2017. Resultatet av denna analys syftar till att utföra en rimlighetsbedömning av om den information som lämnats till Skatteverket är fullständig och riktig, samtidigt som analysen validerar den data som används i de övriga analyserna i denna rapport. Mars 2018 Region Gotland 12 av 31 PwC Page 44 of 332

Löneperiod Beräknade sociala avgifter Deklarerade sociala avgifter Differens % sociala avgifter Beräknade förmåner Deklarerade förmåner 201702 59 856 585 kr 59 772 565 kr * 0% 49 333 kr 49 332 kr 0% 201704 57 685 758 kr 56 502 675 kr 2% 66 928 kr 66 927 kr 0% *) Trots mindre avvikelse i kronor blir differensen 0 %. Slutsatsen är att belopp enligt arbetsgivardeklaration överensstämmer utan väsentliga avvikelser med erhållen data. Lönekontoret genomför efter varje löneperiod varje månad en körning i lönesystemet där ett underlag för arbetsgivardeklarationen skapas. I samband med körning kontrolleras att transaktionsregistret stämmer med konterat statistikregister avseende belopp för nettolön, skatt och förmåner. Belopp för skatt och förmåner återfinns i arbetsgivardeklaration. Efter genomförd kontroll så sker inmatning av resultatet av arbetsgivardeklarationen till Skatteverket. Kvittens fås från Skatteverket på inmatade uppgifter. Kvittensen överlämnas till ekonom för bokföring och därefter sker avstämning mot balanskontot. I samband med årsbokslut görs avstämning av arbetsgivardeklaration mot lämnade kontrolluppgifter. Vid intervju anges att lönekontoret gör en månatlig kontroll av att transaktionsregister och konterat statistikregister stämmer överens och därefter mot arbetsgivardeklarationen. I registeranalysen har analys gjorts avseende avvikande preliminärskattesatser. I analysen fångades bruttolöner med avvikande preliminärskattesats upp, vilket i analysen definierades som en preliminärskattesats över 60 procent eller under 20 procent. Resultatet av analysen visar att 10 636 stycken lönetransaktioner har identifierats med avvikande preliminärskattesats, varav 16 230 stycken har 0 % i preliminärskattesats. Verifiering har gjorts avseende fem av de största bruttobeloppen med avvikande preliminärskatt, se tabell 2 i bilaga 2. 2.4.1. Vår bedömning Kontrollmål: Det finns rutiner för redovisning och avstämning inklusive underlag för lönerelaterade avgifter. Vi har kartlagt rutiner för hantering och kontroll av källskatt och arbetsgivardeklarationer. Rutinerna bedöms i allt väsentligt vara tillfredsställande. Kontroller som genomförs dokumenteras dock inte. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Differens förmåner (%) Mars 2018 Region Gotland 13 av 31 PwC Page 45 of 332

Övriga kontroller i lönehanteringen Semesterlöneskuld Anställda inom regionen får ha 40 sparade semesterdagar. Det finns ingen avskrivningstid, anställd kan därmed spara semesterdagar i flera år. Anställda i regionen kan även ha 180 timmar sparade timmar. Varje år görs en semesteromställning och de anställda som har fler än 40 dagar och 180 timmar får dessa utbetalade. En analys har gjorts av de anställdas kvarvarande semesterdagar (årets semesterdagar inklusive sparade semesterdagar). Resultatet av analysen visar att sex medarbetare i regionen har mellan 41 och 112 sparade semesterdagar. Två medarbetare avser PAN-anställda som inte har jobbat på flera år. För övriga har utbetalning missats. Beräkning av semesterlöneskulden sker efter varje löneperiod då controller på ekonomikontoret gör en körning i lönesystemet. Uppgifterna lämnas till redovisningschefen som skuldför. Det sker ingen kontroll på lönekontoret. Per augusti 2017 uppgick regionens semesterlöneskuld till 157 527 tkr. Kontrolluppgifter Kontrolluppgifter lämnas årligen i januari till Skatteverket. Efter decembermånads lönekörning sker årsskifteskörning i lönesystemet, vartefter förarbetet med kontrolluppgifter påbörjas. Registrering görs av vilken KU-blankett (kontrolluppgiftsblankett) som respektive anställd ska ha. För alla manuella löner som görs efter decemberlönen, men som ändå ska tillhöra det aktuella året, registreras alla uppgifter som ändringen avser manuellt in i lönesystemet. Efter att alla uppgifter har matats in görs en körning varpå underlaget skapas i lönesystemet. Efter körningen laddas filen upp på Skatteverkets sida. Eftersom regionen anlitar ett externt bolag för utskick av kontrolluppgifterna, så skickas en fil även till dem. Kontroll görs genom avstämning av summan för kontrolluppgifterna mot ackumulationer med uppgift om belopp i lönesystemet avseende bruttolön, skatt och förmåner. Därefter stäms beloppen av mot arbetsgivardeklarationerna. Lönerevision Lönerevision hanteras i ett separat system, Förhandling i HR-Plus. I systemet registreras vilka medarbetare som ska ingå i förhandlingen. Respektive chef gör för varje medarbetare en löneändring direkt i systemet. Det är enligt uppgift endast behöriga chefer som har tillgång till systemet. Efter genomförd attest erhåller HRkonsulterna en signal och förbereder informationen för inläsning. Av rutinbeskrivning framgår att kontroll och/eller justering av år för nuvarande lön och facklig tillhörighet görs. Därefter läser systemadministratör in filen in i lönesystemet. All hantering loggas. Mars 2018 Region Gotland 14 av 31 PwC Page 46 of 332

Verifiering har gjorts avseende fem anställda som ingått i förhandlingen under 2017. Kontroll har gjorts av att godkänd lönerevision överensstämmer med lönesystem. Verifiering har gjorts utan anmärkning, se tabell 3 bilaga 2. Lönekörning period 13 Det sker ingen lönekörning i period 13. Hanteringen av löner som utbetalas efter decembers löneperiod, men som ändå ska tillhöra det aktuella året, såsom rättningar, sent inkomna lönerapporter, löner som ej blivit attesterade i tid etc. sker manuellt. 2.5.1. Vår bedömning Kontrollmål: Inga oförklarliga avvikelser noteras gällande semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, lönerevision och möjlighet till körning av period 13. Vi har kartlagt rutiner för hantering gällande semesterlöneskuld, inlämning av kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till lönekörning i period 13. För vissa moment finns dokumenterade rutinbeskrivningar. Analys av kvarvarande semesterdagar visar att sex medarbetare i regionen har mellan 41 och 112 semesterdagar. Två medarbetare avser PAN-anställda som inte har jobbat på flera år och som är borttagna ur systemet nu. För övriga har utbetalning missats. I övrigt har inga oförklarliga avvikelser noterats. Kontrollmålet bedöms delvis uppfyllt. Mars 2018 Region Gotland 15 av 31 PwC Page 47 of 332

3. Granskningsresultat, del 2 Följande granskning bygger på en registeranalys som omfattar all lönedata för Region Gotland under perioden januari till augusti 2017. Delar av utfallet av registeranalysen presenteras i detta avsnitt. Avvikande värden har följts upp tillsammans med regionens lönekontor. Vidare har en uppföljning avseende ett antal centrala kontrollrutiner gjorts. 100.000 < 60.000-100.000 50.000-60.000 45.000-50.000 40.000-45.000 35.000-40.000 30.000-35.000 25.000-30.000 20.000-25.000 15.000-20.000 10.000-15.000 5.000-10.000 0-5.000 <0 Analys av orimliga värden Fördelning av grundlön per månad 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 I diagrammet ovan framgår lönefördelningen för löntagare med grundlön, dvs. månadslön och timlön. Som framgår av diagrammet har en stor del av de anställda i regionen en lön mellan 20 000 och 35 000 kronor, vilket vi bedömer vara rimligt. En del löntagare har en månatlig lön mellan 0 och 10 000 kronor, vilket förklaras av att regionen har behovsanställda timvikarier. Uppföljning har gjorts avseende de tio löntagarna med högst månatlig grundlön, se tabell 4 i bilaga 2. En rimlighetsbedömning har gjorts avseende grundlönen sett till befattning. Resultatet av uppföljningen visar att samtliga anställda har rimlig grundlön sett till befattning. En utsökning har även gjorts avseende höga bruttolöner. Uppföljning har gjorts avseende sex av de högsta utbetalda bruttolönerna, se tabell 5 i bilaga 2. Samtliga har granskats mot underlag utan anmärkning. 3.1.1. Vår bedömning Kontrollmål: Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga månads- och timlöner. Uppföljning av höga månatliga grundlöner visar att samtliga anställda har rimlig Mars 2018 Region Gotland 16 av 31 PwC Page 48 of 332

grundlön sett till befattning. Uppföljning av höga utbetalda bruttolöner visar att samtliga överensstämmer med underlag utan anmärkning. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Analys av dubbelregistreringar En analys av lönetransaktionerna har gjorts för att identifiera potentiella dubbelregistreringar/utbetalningar av lön. Förekomsten av följande kombination mer än en gång under samma period har betraktats som en potentiell dubbelutbetalning: löneart för månadslön + personnummer + löneperiod + belopp. I analysen fångades 18 stycken potentiella dubbelutbetalningar överstigande 10 000 kr. Uppföljning med regionens lönekontor har gjorts avseende fem av de anställda som de eventuella dubbelbetalningarna avser, se tabell 6 i bilaga 2. Vid verifieringen erhölls rimliga förklaringar som styrker att dubbelutbetalningar inte gjorts. Samtliga avser schablonersättning för läkare som betalats ut för två olika perioder. 3.2.1. Vår bedömning Kontrollmål: Det finns tillfredsställande förklaringar till eventuella dubbelregistreringar. Vid uppföljning av potentiella dubbelutbetalningar har tillfredställande förklaringar erhållits som styrker att dubbelutbetalningar inte har gjorts. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Analys av olika lönearter Nedan presenteras de beloppsmässigt mest använda lönearterna i regionen. Det bedöms rimligt att dessa lönearter utgör de beloppsmässigt största lönearterna. Uppföljning av dessa lönearter görs i andra avsnitt i denna granskning varför ingen ytterligare verifiering görs i detta avsnitt. Löneart Total utbetalning jan-aug 2017 011 Månadslön 1 424 380 168 kr SKF Sparad semester till sem.skuld 811 926 961 kr 031 Timlön tillfälligt anställd 86 311 418 kr En övergripande fluktuationsanalys har gjorts avseende ett antal lönearter för obtillägg, övertids- och jourersättning, se diagram nedan. Regionen använder flera lönearter för Ob-tillägg. Urval har gjorts av fyra lönearter. Mars 2018 Region Gotland 17 av 31 PwC Page 49 of 332

Fluktuationsanalys Ob-tillägg 4 000 000 kr 3 500 000 kr 3 000 000 kr 2 500 000 kr 2 000 000 kr 1 500 000 kr 1 000 000 kr 500 000 kr 0 kr 201701 201702 201703 201704 201705 201706 201707 201708 Veckoslut Vardag natt Vardag kväll Storhelg För Ob-storhelg framgår tre tydliga toppar under granskningsperioden, januari, maj och juli. Vid uppföljning med lönekontoret framkommer att Ob-tillägg för timanställda är släpande, dvs. utbetalningen i januari avser december osv. Även Obtillägg för heltidsanställda som avser senare delen av månaden betalas ut efterföljande månad. Detta stämmer väl överens med hur storhelgerna jul, påsk och midsommar har infallit under 2016/2017. Dessa storhelger har således orsakat stora Ob-utbetalningar i januari, maj och juli. Ob-veckoslut löper förhållandevis jämnt över granskningsperioden, med undantag för februari och juni, då två toppar har identifierats. Vid uppföljning med lönekontoret anges att Ob-ersättning höjdes från och med maj 2017. Det gäller dock alla ersättningsnivåer. Vidare är det fler helger som ger Ob-veckoslut, såsom Trettondag jul i januari och Kristi Himmelsfärd i maj. Ob-tillägg för vardag klockan 19-22 samt vardag natt löper jämnt över granskningsperioden. 2200 000 kr 2000 000 kr 1800 000 kr 1600 000 kr 1400 000 kr 1200 000 kr 1000 000 kr 800 000 kr 600 000 kr 400 000 kr 200 000 kr 0 kr Fluktuationsanalys utbetald övertid 201701 201702 201703 201704 201705 201706 201707 201708 Kvalificerd övertid Enkel övertid Mars 2018 Region Gotland 18 av 31 PwC Page 50 of 332

Övertid ska alltid godkännas på förhand av närmaste chef. I likhet med utbetalning av Ob-tillägg släpar utbetalningen av övertidsersättning med en månad. Utbetald övertidsersättning avseende enkel övertid löper jämnt under granskningsperioden. Utbetald övertidsersättning avseende kvalificerad övertid löper relativt jämnt under granskningsperioden, med undantag för januari, februari och augusti. 2000 000 kr Fluktuationsanalys utbetald jour 1600 000 kr 1200 000 kr 800 000 kr 400 000 kr 0 kr 201701 201702 201703 201704 201705 201706 201707 201708 Beredskapsersättning 1/137 Kvalificerad jour <50t/m Enkel jour <50t/m Beredskapsersättning 1/440 Utbetald jourersättning löper relativt jämnt över hela granskningsperioden för tre lönearter. Beredskapsersättning 1/137 har ett avsevärt högre utfall under periodens första tre månader, jämfört med resten av granskningsperioden april till augusti. Förklaringen från lönekontoret är att denna löneart övergick till en annan löneart under året. Enligt uppgift var det dålig information till löneassisterna avseende vilken löneart de skulle använda i början av året. Benämningarna för beredskapsersättning beror på olika ersättningsnivåer uträknade utifrån månadslönen. 3.3.1. Vår bedömning Kontrollmål: Analys av olika lönearter (ob-tillägg, övertidsersättning, jouroch beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Vid analys och uppföljning av olika lönearter har tillfredsställande förklaringar till fluktuationer mellan månaderna erhållits. Vidare bedöms rutinerna för kontroll av lönearterna tillfredsställande. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Analys av personalregistret En jämförelse mellan transaktionsfil och personalregistret har utförts för att säkerställa att inga transaktioner skapats på anställda som ej finns i upplagda i personalregistret. I analysen identifierades 49 personer som erhållit lön som inte finns med i personalregistret. Utbetalt belopp uppgår till ca 452 tkr. Vid uppföljning med lönekontoret anges att detta kan bero på att många anställda har flera anställningsnummer och att utbetalning avser annan anställning än den som fått Mars 2018 Region Gotland 19 av 31 PwC Page 51 of 332

träff på namn i personalregistret. Vidare så förekommer eftersläpning av utbetalning av retroaktiv lön samt tillgodoräknad pensionsavgift. Detta sker i mars månad och gäller lön som utbetalts året innan. T.ex. så är pensionsavgift intjänad under 2015 utbetald i mars 2017. Analys har gjorts av de personer i personalregistret som har mer än ett anställningsnummer. I analysen noterades 1353 anställda med fler än ett anställningsnummer. Enligt uppgift från lönekontoret så är det en önskan från verksamheterna att medarbetare ska ha ett anställningsnummer per uppdrag, vilket innebär att anställda som är kontaktpersoner och uppdragstagare kan ha väldigt många olika anställningsnummer. Verifiering har gjorts för de två anställda med flest anställningsnummer, se tabell 7 i bilaga 2. Resultatet av uppföljningen visar att det finns rimliga förklaringar till samtliga. Analys har gjorts av personer som erhållit lön utanför anställningsperioden, antingen 20 dagar före anställningens början eller mer än 90 dagar efter anställningens slut. Resultatet visar att sju personer identifierades för att ha fått utbetald lön 20 dagar innan anställningen början. Vid uppföljning med lönekontoret anges att lönesystemet omöjliggör utbetalning innan anställningens början. Verifiering har gjorts för samtliga sju personer, se tabell 8 i bilaga 2. Samtliga är anställda med fler anställningsnummer och utbetalningarna avser Vidare identifierades 458 personer för att ha fått utbetald lön mer än 90 dagar efter att anställningen upphört. Verifiering har gjorts för tre personer, se tabell 9 i bilaga 2. Vid uppföljning med lönekontoret anges att löneunderlag ibland inkommer sent från den anställde. Vidare så förekommer eftersläpning av utbetalning av retroaktiv lön samt tillgodoräknad pensionsavgift. Detta sker i mars månad och gäller lön som utbetalts året innan. T.ex. så är pensionsavgift intjänad under 2015 utbetald i mars 2017. Analys har även gjorts avseende personer med ologiska personnummer, antingen med avvikande kontrollsiffra eller avvikande födelsedatum. Tio personer med ologiska personnummer identifierades. Vid uppföljning med lönekontoret framkommer att dessa förklaras av att de avser så kallade samordningsnummer och tillhör personer som ännu inte fått svenska personnummer tilldelade. Vid samordningsnummer adderas 60 till födelsedatum. Analys har också gjorts med avseende på avvikande ålder. Med avvikande ålder åsyftas personer som är yngre än 16 eller äldre än 67 år. Resultatet visar att 21 personer identifierades med avvikande ålder för anställda som erhåller månadslön, samtliga äldre än 67 år. Verifiering har gjorts för fem personer, se tabell 10 i bilaga 2. Resultatet av uppföljningen visar att det finns rimliga förklaringar till samtliga. 3.1.1. Vår bedömning Kontrollmål: Samtliga anställningar är korrekt registrerade i lönesystemet. Vid uppföljning av utbetalningar till personer med ologiska personnummer, utbetalningar till personer innan anställningens början, utbetalningar till personer Mars 2018 Region Gotland 20 av 31 PwC Page 52 of 332

efter anställningens slut, samt utbetalningar till personer med avvikande ålder har rimliga förklaringar erhållits. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Analys av kostnadsersättningar Analys av utbetalda kostnadsersättningar har gjorts. Det är i huvudsak två typer av kostnadsersättningar som tillämpas, reseersättning och traktamente. Löneart Total utbetalning jan-aug 2017 6xx Resekostnader och tillägg 219 553 kr 662 656 Traktamente 411 164 kr Vi har identifierat sex lönearter som avser resekostnader-, förmåner och tillägg. Sammanlagt har reseersättningar uppgående till ca 220 tkr utbetalts under granskningsperioden (937 transaktioner). Under granskningsperioden är det 405 personer som fått traktamente utbetalt. Medarbetare registrerar utlägg för reseersättning och till detta ska samtliga kvitton bifogas enligt särskild rutin. Utlägg måste attesteras av närmaste chef för att utbetalning ska ske. Vi har identifierat två lönearter som avser traktamenten. Sammanlagt har traktamente uppgående till ca 411 tkr utbetalts under granskningsperioden (885 transaktioner). Under granskningsperioden är det 364 personer som fått traktamente utbetalt. Enligt uppgift från lönekontoret utgår ersättningsbelopp för traktamente enligt det centrala traktamentsavtalet (TRAKT 04) och Skatteverkets regler. Det finns handbok för reseersättning och traktamente, samt riktlinjer för tjänsteresor. 3.2.1. Vår bedömning Kontrollmål: Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Avstämning av rutin för registrering av reseersättning och traktamente har gjorts. Rutinerna innebär att chef måste attestera ersättningen innan den betalas ut. Det är respektive attesterande chefs ansvar att säkerställa att erforderliga underlag finns i samband med attest av reseersättning. Ersättningsbelopp för traktamente utgår enligt det centrala traktamentsavtalet (TRAKT 04) och Skatteverkets regler. Inom ramen för internkontrollplanen 2017 gjorde lönekontoret en kontroll av reseräkningar med avseende på inlämning av originalkvitton. Av 87 granskade stickprov noterades att endast 21 stycken hade lämnat in originalkvitton. Vår analys visar inte på några oförklarliga avvikelser avseende reseersättning eller traktamente som betalats ut under granskningsperioden. Däremot visar den utförda kontrollen som genomförts av HR-avdelningen inom ramen för årets internkontroll att det finns brister avseende efterlevnad av rutiner. Mars 2018 Region Gotland 21 av 31 PwC Page 53 of 332

4. Uppföljning av rekommendationer från 2015 I genomförd lönegranskning inom ramen för 2015-års revisionsplan lämnades ett antal rekommendationer som följts upp i samband med denna granskning. Upprätta dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende löneprocessen som innehåller erforderliga löpande kontrollmoment i samband med löneutbetalning, samt tydliggöra vilka kontroller som ska utföras av ansvarig chef och centralt vid löneadministrationen. Status mars 2017: Sedan genomförd granskning 2015 har dokumenterade rutiner/riktlinjer avseende löneprocessen inte upprättas. Risken med avsaknad av styrdokument är bl.a. att det inte finns tydlighet och stöd när incidenter uppstår. Vid intervju anges att lönekontoret ofta noterar händelser som bryter mot avtal, som exempel anges att vissa personalgrupper erbjuds dubbel övertid. I Medvind är det int emöjligt att registrera merrtid utan en särsklid hanteirng via manuella underlag krävs. Detta medför extra manuellt arbete för lönekontoret. Av intervjuerna framkommer även det råder oklarhet kring till vem som ska rapportera och på vilket sätt denna typ av och andra avviklser ska rapporteras. Bedömning: Rekommendationen är ej åtgärdad och risken bedöms därmed kvarstå. Säkerställa att ansvarig chef attesterar tid-/avvikelserapport. Vi bedömer det som en risk att underlag för löneutbetalning inte attesteras. Bakgrund: Vid föregående granskning framkom att löneadministrationen upplevde ett stort problem med att tid- och avvikelserapporter inte alltid attesteras av ansvarig chef, vilket innebar att lönekontoret var tvungna att hantera lönekorrigeringar manuellt. Vidare innebar detta ett omfattande merabete för kontoret. Status mars 2017: Sedan genomförd granskning har det inte vidtagits några konkreta åtgärder för att säkerställa att attest sker av ansvarig chef. Omfattningen bedöms enligt lönekontoret vara densamma som 2015, vilket innebär att det är väldigt många chefer som attesterar rapporterna efter att körningen redan gjorts alternativt inte alls. Förklaringar från cheferna till varför detta inte görs anges vara tidsbrist, krångligt system etc. Ej attesterade tid- och avvikelserapporter innebär att lönekontoret är tvungna att göra manuella korrigeringar i efterhand. Förutom det merarbete som detta innebär för lönekontoret så är manuell hantering alltid en risk. Vidare är lönekontoret transparenta med att de inte har möjlighet att korrigera alla de felaktigheter som de ej attesterade tiderna resulterar i. De är säkra på att det löpande finns anställda som exempelvis haft sjukfrånvaro, semester etc. men ändå fått full lön för perioden. Ett Mars 2018 Region Gotland 22 av 31 PwC Page 54 of 332

annat mer konkret exempel är en anställd som under en period fått både månadslön och timlön utbetald. Enligt uppgift har HR-chefen på respektive förvaltning behörighet att gå in i Medvind och kontrollera vilka chefer som inte har attesterat sina rapporter. Det finns i nuläget dock ingen färdig rapport i Medvind för att följa upp hur många som inte attesterar sina rapporter. Enligt uppgift pågår en diskussion med systemleverantören för att ta fram en rapport som på ett överskådligt sätt redogör för vem som ej har attesterat, samt vilka poster som avses. Inom ramen för årets internkontroll har kontroll gjorts av ej attesterade lönetransaktioner under tre månader. Informationen har hämtats från Medvind dagen efter bryt för attest av löneunderlag. Utfallet av kontrollen redovisas i tabellen nedan. Lönetransaktion är inte att likställa med person. En person kan ha flera lönetransaktioner per dag om det är flera avvikelser. Bedömning: Rekommendationen är ej åtgärdad och risken bedöms kvarstå. Utveckla internkontrollplanen att omfatta kontrollmoment med bäring på löne- och personalkostnader. Status mars 2017: I Regionstyrelsens internkontrollplan 2017 fanns tre kontrollmoment med bäring på löneprocessen: Kontroll av ej attesterade transaktioner i lönesystemet, kontroll av anställningsavtal som skickats till chef för påskrift och som ej kommer tillbaka, kontroll av utlägg och originalkvitton som ej inkommer till löneadministrationen. Vi har inhämtat Regionstyrelsens uppföljning av internkontrollplanen 2017. Samtliga ovanstående kontroller har följts upp. Brister har noterats inom samtliga tre områden med bäring på löne- och personalkostnader. Konkreta åtgärdsförslag har lämnats för samtliga områden och uppföljningen ska göras efter halvårsskiftet 2018. Bedömning: Rekommendationen bedöms åtgärdad. Se över möjligheten med systemleverantören för Medvind att ta fram en lista med sammanställning över samtliga behörigheter i systemet. Status mars 2017: Vi har erhållit en sammanställning över samtliga behörigheter och funktionsroller i Medvind. Bedömning: Rekommendationen bedöms åtgärdad. Mars 2018 Region Gotland 23 av 31 PwC Page 55 of 332

Se över möjligheten att införa ett system, exempelvis Troman, för hantering av arvoden till förtroendevalda. Status mars 2017: Sedan november 2017 hanteras arvoden till förtroendevalda via Troman. Bedömning: Rekommendationen bedöms åtgärdad. 4.1.1. Bedömning Uppföljning av lämnade rekommendationer i 2015-års granskning visar att tre av fem rekommendationer har åtgärdats för vilka riskerna bedöms hanterade. Regionstyrelsen har inte upprättat dokumenterade rutiner/riktlinjer avseende löneprocessen som omfattar vilka erforderliga löpande kontrollmoment som ska göras, samt vem som ska göra dessa. Vidare har åtgärder inte vidtagits för att säkerställa att cheferna månatligen attesterar tid- och avvikelserapporter. Vi bedömer att det är stor risk att rapporterna som utgör löneunderlaget inte hanteras och kontrolleras av berörda chefer. Mars 2018 Region Gotland 24 av 31 PwC Page 56 of 332

5. Revisionell bedömning och rekommendationer Avstämning mot kontrollmål Granskningen har gjorts utifrån åtta kontrollmål. Bedömningen av respektive kontrollmål har gjort under respektive avsnitt enligt kriterierna: Uppfyllt/Delvis uppfyllt/ej uppfyllt. Nedan följer en sammanfattning av bedömda kontrollmål. Kontrollmål Rutiner för avvikelserapportering (närvaro/frånvaro) inklusive så kallade nyckelkontroller finns och tillämpas. Nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och tillämpas. Det finns rutiner för redovisning och avstämning inklusive underlag för lönerelaterade avgifter. Inga oförklarliga avvikelser har noterats gällande semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till körning av period 13. Användarnas behörighetsnivå i IT-system är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Bedömning Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Det finns fungerande rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året (exempelvis medarbetare som slutar, är lediga eller tillfälliga förändringar av behörighet). Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Det finns tillfredsställande förklaringar till eventuella dubbelregistreringar. Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Analys av olika lönearter (ob-tillägg, övertidsersättning, jouroch beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Samtliga anställningar är korrekt registrerade i lönesystemet. Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Mars 2018 Region Gotland 25 av 31 PwC Page 57 of 332

Svar på revisionsfrågan samt rekommendationer Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Är den interna kontrollen avseende rapportering av löner, lönerelaterade avgifter och pensioner tillräcklig? Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter inte i alla delar är tillräcklig. Som påtalats i tidigare års revisioner bedömer vi att det finns stora brister i den interna kontrollen som inte säkerställer att cheferna attesterar anställdas tid- och avvikelserapporteringar, vilket medför risk för felaktiga utbetalningar. Tidrapporterna utgör grunden i löneberäkningen som månatligen resulterar i kostnader om ca 140 mnkr. Vid uppföljning av granskning från 2015 noteras att tre av fem lämnade rekommendationer har åtgärdats (se avsnitt 5). För följande två rekommendationer har åtgärder inte vidtagits och risken bedöms därmed kvarstå: Upprätta dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende löneprocessen som innehåller erforderliga löpande kontrollmoment i samband med löneutbetalning, samt tydliggöra vilka kontroller som ska utföras av ansvarig chef och centralt vid löneadministrationen. Säkerställa att ansvarig chef attesterar tid-/avvikelserapport. Vi bedömer det som en risk att underlag för löneutbetalning inte attesteras. Mars 2018 Region Gotland 26 av 31 PwC Page 58 of 332

2018-04-04 Jenny Nyholm Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig Mars 2018 Region Gotland 27 av 31 PwC Page 59 of 332

Bilaga 1 - Urvalsmetod Vi granskar internkontroll i nyckelrutiner med bäring på de finansiella rapporterna och oegentligheter, utifrån ISA, i fyra steg. 1. Genomgång och kartläggning av kommunens rutin. Bedömning huruvida rutinen är tillräcklig. 2. Identifiera en eller flera nyckelkontroller med direkt bäring på risk för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna och/eller risk för oegentligheter. 3. Bedömning huruvida identifierade nyckelkontroller är tillräckliga. 4. Test av kommunens nyckelkontroller stickprovsvis utifrån en statistisk urvalsmetod. Antal stickprov baseras på frekvensen av kontrollen. Se nedanstående tabell: Kontrollfrekvens Förväntat antal kontroll som utförs Antal stickprov som ska testas Kontrollen görs 1 gång per år 1 1 Kontrollen görs 1 gång kvartalsvis Kontrollen görs 1 gång i månaden 4 1 12 2 Kontrollen görs 1 gång i veckan 52 4 Kontrollen görs 1 gång per dag Kontrollen görs flera gånger per dag 250 10 >250 15 Utifrån ovanstående urvalsmetod erhålls ett medelhögt bevisvärde. Detta bedömer vi vara tillräckligt utifrån den kunskap vi erhåller i steg 1-3. Sammantaget ger granskningsmetoden oss underlag för att bedöma och uttala oss avseende kommunens interna kontroll i nyckelrutiner med bäring på de finansiella rapporterna och oegentligheter. Mars 2018 Region Gotland 28 av 31 PwC Page 60 of 332

Bilaga 2 - Tabeller Tabell 1: Processgenomgång, s.k. walk-through av löneprocessen Person Löntagare 1 Löntagare 2 Löntagare 3 Löntagare 4 Löntagare 5 Verifiering och noterade avvikelser Verifiering av löneprocessen UA. Avtal saknas, vilket beror på att löntagare är timanställd för vilka det endast upprättas anställningsunderlag. Lönerapport är att likställa med avtal. Övrig verifiering av löneprocessen UA. Avtal ej undertecknat. Tid-/avvikelserapport ej godkänd eller attesterad. Avtal ej undertecknat. Avtal saknas, vilket beror på att löntagare är timanställd för vilka det endast upprättas anställningsunderlag. Lönerapport är att likställa med avtal. Övrig verifiering av löneprocessen UA. Tabell 2: Avvikande källskatt Löntagare Period Källskatt Bruttolön Källskatt % Löntagare 1 201702 211 096 kr -40 699 kr 19 % Löntagare 2 201703 123 796 kr -75 515 kr 61 % Löntagare 3 201704 111 843 kr -21 572 kr 19 % Löntagare 4 201706 69 594 kr -12 346 kr 18 % Löntagare 5 201706 24 622 kr -15 216 kr 62 % Verifiering Avser utlandsboende. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Avser engångsskatt på slutlön. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Faktisk prelskatt uppgår till 20 %. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Faktisk prelskatt uppgår till 19 %. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Avser engångsskatt på slutlön + extra skatteavdrag. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Tabell 3: Lönerevision Person Lön innan revision Ny godkänd lön Verifiering Löntagare 1 35 600 kr 36 312 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Löntagare 2 32 655 kr 33 355 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Löntagare 3 31 341 kr 31 891 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Löntagare 4 30 009 kr 30 609 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Löntagare 5 27 825 kr 29 700 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Mars 2018 Region Gotland 29 av 31 PwC Page 61 of 332

Tabell 4: Högst månatlig grundlön Löntagare Grundlön Verifiering Löntagare 1 118 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 2 105 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 3 90 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 4 88 800 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 5 88 500 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 6 85 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 7 85 00 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 8 83 200 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 9 83 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 10 82 750 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Tabell 5: Högsta bruttobelopp Person Period Belopp Verifiering Löntagare 1 201701 383 400 kr Verifierad mot avgångsvederlag. UA. Löntagare 2 201706 279 925 kr Löntagare 3 201702 187 119 kr Löntagare 4 201703 145 536 kr Löntagare 5 201707 122 424 kr Löntagare 6 201705 118 800 kr Jour- och beredskap. Verifierad mot underlag. UA. Utbetalda semesterdagar i samband med avslutad tjänst. Verifierad mot underlag. UA. Jour- och beredskap. Verifierad mot underlag. UA. Jour- och beredskap. Verifierad mot underlag. UA. Schablonersättning läkare. Verifierad mot underlag. UA. Tabell 6: Dubbelbetalningar Person Period Antal förekomster Belopp Löntagare 1 201704 2 65 100 kr Löntagare 2 201701 2 40 000 kr Löntagare 3 201708 2 37 500 kr Löntagare 4 201701 2 37 500 kr Löntagare 5 201701 2 37 500 kr Verifiering Schablonersättning för två olika perioder. Avstämt. UA. Schablonersättning för två olika perioder. Avstämt. UA. Schablonersättning för två olika perioder. Avstämt. UA. Schablonersättning för tre olika perioder. Avstämt. UA. Schablonersättning för två olika perioder. Avstämt. UA. Mars 2018 Region Gotland 30 av 31 PwC Page 62 of 332

Tabell 7: Flera anställningsnummer Person Antal förekomster Löntagare 1 10 Löntagare 2 8 Tabell 8: Lön innan anställning Verifiering Person Belopp Verifiering Löntagare 1 Löntagare 2 Löntagare 3 Löntagare 4 Löntagare 5 Löntagare 6 Löntagare 7 16 250 kr 14 473 kr 2 635 kr 1 020 kr 450 kr 424 kr 412 kr Tabell 9: Lön efter anställning Person Belopp Verifiering Löntagare 1 Löntagare 2 Löntagare 3 67 237 kr 41 434 kr 797 kr Tabell 10: Avvikande ålder Person Födelseår Verifiering Avser 10 olika uppdrag, bl.a. uppdragstagare/kontaktperson LSS, PANanhörigvårdare. Avstämt. UA. Avser 8 olika uppdrag, bl.a. PAN-ledsagare, anställning boendeassistent. Avstämt. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Avser läkare med flera tjänster. Utbetalning avser pågående tjänst. Avstämt, UA. Avser läkare med flera tjänster. Utbetalning avser pågående tjänst. Avstämt, UA. Avser anställd med flera tjänster. Utbetalning avser pågående tjänst. Avstämt, UA. Löntagare 1 1942 Lärare. Tidsbegränsad anställning. UA. Löntagare 2 1944 Lärare. Tidsbegränsad anställning. UA. Löntagare 3 1945 Lärare. Tidsbegränsad anställning. UA. Löntagare 4 1946 Läkare. Tidsbegränsad anställning. UA. Löntagare 5 1948 Sjuksköterska. Tidsbegränsad anställning. UA. Mars 2018 Region Gotland 31 av 31 PwC Page 63 of 332

Regionens revisorer Region Gotland" Reception Visborg 2018-04- 1 8 Revisionssktivelse Datum 2018-04-04 Regionstyrelsen Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymn.- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Löner och lönerelaterade avgifter På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genomfört en granskning av löner och lönerelaterade avgifter. Granskningen har syftat till att bedöma om regionstyrelsens interna kontroll avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter är tillräcklig. Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter inte i alla delar är tillräcklig. Som påtalats i tidigare års revisioner bedömer vi att det finns stora brister i den interna kontrollen som inte säkerställer att cheferna attesterar anställdas tid- och awikelserapporteringar, vilket medför risk för felaktiga utbetalningar. Vi ser det som ytterst angeläget att detta åtgärdas då tidrapporterna utgör grunden i löneberäkningen som månatligen resulterar i kostnader om ca 140 mnkr. I övrigt baseras den sammanfattande bedömningen på bland annat följande iakttagelser. Det finns rutiner för hantering och kontroll av källskatt och arbetsgivardeklarationer. Däremot dokumenteras inte gjorda kontroller. Användarnas behörighetsnivå i lönesystem är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Det finns rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året. Däremot dokumenteras inte gjorda kontroller. Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se Page 64 of 332 Region Gotland

Regionens revisorer 2 (2) Vid uppföljning av utbetalningar till personer med ologiska personnummer, utbetalningar till personer innan anställningens början, utbetalningar till personer efter anställningens slut, samt utbetalningar till personer med avvikande ålder har rimliga förklaringar erhållits. Analys av olika lönearter (ob-tillägg, övertidsersättning, jouroch beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Vissa brister har noterats avseende kontroll av sparade semesterdagar. I rapporten redovisas iakttagelserna i sin helhet kopplat till de kontrollmål (l l stycken där sex bedöms som uppfyllda, fyra som delvis uppfyllda och ett som inte uppfyllt) som varit ledande i denna granskning. Med anledning av granskningens resultat överlämnas rapporten till regionstyrelsen yttrande och för kännedom till samtliga nämnder. Revisionen önskar svar på rapporten senast den 12 september 2018. Svaret skickas till registrator i Region Gotland på adress registratorrs@gotiand.se med kopia till sakkunnigt biträde carin.hultgren@pwc.com För Region Gotlands revisorer, Carin Backlund Ordförande Page 65 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse GVN 2018/122, BUN 2018/369 14 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av tidigare genomförda granskningar avseende; förtroendekänsliga poster och manuella betalningar, uppföljning bisysslor, kontanthantering samt inköp och upphandling och privata medel Förslag till beslut Informationen tas emot Sammanfattning På uppdrag av, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genomfört en uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Följande granskningar har omfattats: Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar (2016) Inköp och upphandling (2016) Uppföljning bisysslor (2016) Privata medel (2015) Kontanthantering (2012) Granskningen har syftat till att besvara om regionstyrelsen och nämnderna vidtagit tillräckliga åtgärder för att stärka den interna kontrollen utifrån tidigare identifierade brister. Barn- och utbildningsnämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden har tidigare tagit emot information gällande följande granskningar: 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 66 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/122, BUN 2018/369 1. Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar (2016) PwC:s bedömning är att rekommendationen ej är åtgärdad och risken bedöms därmed kvarstå. Sedan genomförd granskning har inga direkta åtgärder vidtagits för att säkerställa att hantering av förtroendeskadliga poster sker i enlighet med regelverk. Av regionens styrdokument framgår vilka krav som finns för att redovisa kostnader på dessa konton. Vår verifiering visar dock att det, i likhet med föregående års granskning, finns brister avseende efterlevnad av gällande regler. Åtgärden från utbildningsoch arbetslivsförvaltningen är att förtroendekänsliga poster ska ingå i nämndens interna kontrollplan för år 2018. 2. Uppföljning bisysslor (2016) PwC:s bedömning är att berörda nämnder vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades. Nämndernas hantering av bisysslor utgår från regionens gemensamma riktlinjer för bisysslor. Respektive nämnd har rutiner för bisysslor med utgångspunkt i dessa och återrapporterar löpande till nämnd. Vidare har nämnderna kontrollerat bisysslor inom ramen för internkontrollplanen. Fortsatt åtgärd från utbildningsoch arbetslivsförvaltningen är att uppföljning av bisysslor ska ingå i nämndens interna kontrollplan för år 2018. 3. Kontanthantering (2012) Kontrollområdet berörde inte barn och utbildningsnämndens och gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens verksamhetsområden. Åtgärden från utbildningsoch arbetslivsförvaltningen är att notera resultaten av genomförd kontroll inom hälso- och sjukvårdsnämndens samt tekniska nämndens verksamhetsområden. Förvaltningen kommer att som ett första steg kartlägga förekomsten av kontanthantering inom nämndens verksamhetsområden och därefter göra en risk och väsentlighetsbedömning. Beslutsunderlag - Revisionsskrivelse, 2018-04-04 - Revisionsrapport, Uppföljning av tidigare genomförda granskningar, mars 2018 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 67 of 332 2 (2)

www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning av tidigare genomförda granskningar Jenny Nyholm Gustav Näslund Mars 2018 Region Gotland Page 68 of 332

Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfråga och avgränsning... 3 1.3. Revisionsmetod... 3 2. Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar (2016)... 5 2.1. Sammanfattning av genomförd granskning... 5 2.2. Revisorernas rekommendationer... 5 2.3. Nämndens/styrelsens yttrande... 5 2.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder... 6 3. Inköp och upphandling (2016)... 10 3.1. Sammanfattning av genomförd granskning... 10 3.2. Revisorernas rekommendationer... 10 3.3. Nämndens/styrelsens yttrande... 10 3.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder... 12 4. Uppföljning bisysslor (2016)... 19 4.1. Sammanfattning av genomförd granskning... 19 4.2. Revisorernas rekommendationer... 19 4.3. Nämndens/styrelsens yttrande...20 4.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder...20 5. Privata medel (2015)... 25 5.1. Sammanfattning av genomförd granskning... 25 5.2. Revisorernas rekommendationer... 25 5.3. Nämndens/styrelsens yttrande... 25 5.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder... 25 6. Kontanthantering (2012)... 28 6.1. Sammanfattning av genomförd granskning... 28 6.2. Revisorernas rekommendationer/noterade brister... 28 6.3. Nämndens/styrelsens yttrande... 29 6.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder...30 Mars 2018 Region Gotland 1 av 33 PwC Page 69 of 332

Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av Region Gotlands förtroendevalda revisorer genomfört en uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Granskningen har syftat till att besvara följande revisionsfråga/revisionskriterier: Har regionstyrelsen och nämnderna vidtagit tillräckliga åtgärder för att stärka den interna kontrollen utifrån tidigare identifierade brister? Genom inhämtande av redogörelser och lägesbeskrivningar från berörda tjänstemän samt genomgång av inhämtad dokumentation är den sammanfattande bedömningen att regionstyrelsen och nämnderna i viss utsträckning vidtagit åtgärder för att stärka den interna kontrollen utifrån brister som noterades i tidigare genomförda granskningar samt utifrån de rekommendationer som lämnades i revisionsrapporterna. Bedömning av respektive granskning har gjorts enligt följande trafikljusmodell: Identifierade brister och rekommendationer har inte beaktats eller åtgärdats sedan tidigare granskning, vilket medför att relaterad risk och rekommendation kvarstår. Aktiviteter och åtgärder finns planerade eller är under genomförande, dock kvarstår utvecklingsbehov då åtgärderna ännu inte är på plats och bristerna inte fullt ut har hanterats. Aktiviteter har vidtagits för att åtgärda identifierade brister och utveckling för att begränsa risken har skett på området sedan föregående granskning. Av de fem tidigare genomförda granskningarna som följts upp bedöms åtgärder ha vidtagits för fyra av dessa utifrån de brister som noterades samt utifrån de rekommendationer som lämnades. För ingen granskning bedöms dock samtliga brister/rekommendationer vara åtgärdade. För en granskning bedöms åtgärder inte ha vidtagits och risken bedöms därmed kvarstå. Uppföljning, omfattning av vidtagna åtgärder samt bedömning presenteras under avsnittet Uppföljning av vidtagna åtgärder för respektive granskning. Nedanstående tabell redovisar endast den sammanfattande bedömningen för respektive granskning. Uppföljd granskning Bedömning Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar Inköp och upphandling Uppföljning bisysslor Privata medel Kontanthantering Mars 2018 Region Gotland 2 av 33 PwC Page 70 of 332

1. Inledning 1.1. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland gör PwC en uppföljning av tidigare genomförda granskningar i kommunen. Revisionsprocessen kan delas in i följande delar: Planering, genomförande och uppföljning. De granskningar som revisionen genomför innehåller ofta förslag på åtgärder som bör genomföras. Dessa åtgärder varierar i omfattning och därmed också i tid för genomförande. En viktig del av revisionens arbete är därför att följa upp tidigare genomförda granskningar för att se om åtgärder vidtagits med anledning av dessa och om den granskade organisationen tagit till sig kritik, synpunkter och förslag. Region Gotlands revisorer har uppdragit PwC att följa upp granskningar genomförda under 2012-2016. 1.2. Revisionsfråga och avgränsning Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Har regionstyrelsen och nämnderna vidtagit tillräckliga åtgärder med anledning av den bedömning och de åtgärdsförslag som lämnats i genomförda granskningar? - Vad har åtgärdats av våra påpekanden? - Vad kvarstår att åtgärda? - Finns behov av att träffa ansvarig nämnd/förvaltning? Granskningen avser uppföljning av genomförda granskningar åren 2012-2016 inom områden av förtroendekänslig karaktär. Uppföljningen avgränsas till att omfatta följande granskningar: Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar (2016) Inköp och upphandling (2016) Uppföljning bisysslor (2016) Privata medel (2015) Kontanthantering (2012) Granskningen omfattar regionstyrelsen och nämnderna. Kultur- och fritidsnämnden är sedan 2018 inte längre en egen nämnd, därmed är nämnden exkluderad i denna uppföljande granskning. 1.3. Revisionsmetod Granskningen sker genom matchning av revisionsrapport gentemot det svar/yttrande som styrelsen eller nämnden avlämnat för respektive revisionsrapport. Rekommendationerna som lämnats i genomförda granskningar följs upp genom intervjuer och lägesbeskrivningar av berörda tjänstemän, samt i Mars 2018 Region Gotland 3 av 33 PwC Page 71 of 332

förekommande fall via genomgång av inhämtade dokument. I förekommande fall sker test av rutiner eller urval av poster för verifiering. Baserat på vidtagna åtgärder utifrån lämnade rekommendationer och noterade brister görs en sammanfattande bedömning/gradering för varje enskild granskning enligt följande trafikljusmodell : Identifierade brister och rekommendationer har inte beaktats eller åtgärdats sedan tidigare granskning, vilket medför att relaterad risk och rekommendation kvarstår. Aktiviteter och åtgärder finns planerade eller är under genomförande, dock kvarstår utvecklingsbehov då åtgärderna ännu inte är på plats och bristerna inte fullt ut har hanterats. Aktiviteter har vidtagits för att åtgärda identifierade brister och utveckling för att begränsa risken har skett på området sedan föregående granskning. Rapporten har sakgranskats av berörda tjänstemän. Mars 2018 Region Gotland 4 av 33 PwC Page 72 of 332

2. Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar (2016) 2.1. Sammanfattning av genomförd granskning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna utförde PwC i december 2016 en kontoanalys av förtroendekänsliga poster och granskning av manuella betalningar. Granskningen syftade till att besvara följande revisionsfrågor: Är den interna kontrollen tillräcklig avseende hantering av förtroendekänsliga poster? Finns det kontroller i den löpande redovisningen som säkerställer att manuella betalningar hanteras på ett sätt som säkerställer en tillräcklig intern kontroll? Efter granskningen var bedömningen att den interna kontrollen avseende hantering av förtroendekänsliga poster inte i alla delar var tillräcklig. Denna bedömning baserades i huvudsak på att verifiering av förtroendekänsliga poster visade att syfte fanns angivet för samtliga 59 granskade fakturor. Däremot saknades deltagarförteckning och uppgifter om deltagare i 12 fall. Vidare var bedömningen att det i allt väsentligt fanns kontroller i den löpande redovisningen som säkerställer att manuella betalningar hanteras på ett sätt som säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Hanteringen av manuella betalningar har därmed inte varit föremål för uppföljning i denna granskning. Granskningen omfattande regionstyrelsen och samtliga nämnder. 2.2. Revisorernas rekommendationer Utifrån ovanstående sammanfattande bedömningar rekommenderades regionstyrelsen och berörda nämnder att: Införa en rutin som säkerställer att erforderliga underlag bifogas, alternativt framgår av verifikat eller permanent anteckning i ekonomisystem, för kostnadskonton som kräver detta och som kan bedömas innehålla förtroendeskadliga transaktioner. 2.3. Nämndens/styrelsens yttrande Tekniska nämnden godkände arbetsutskottet svar på revisionsrapporten 2017-03- 22 (TN2017/260). Av svaret fram framgår inga förslag på åtgärder eller övrig respons på revisionsrapporten. Barn- och utbildningsnämnden godkände arbetsutskottets svar på revisionsrapporten 2017-03-22. Nämnden hade ingenting att erinra mot rapporten. Förvaltningen gavs i uppdrag att informera nämndens verksamheter om de Mars 2018 Region Gotland 5 av 33 PwC Page 73 of 332

styrdokument som finns. Förvaltningens ekonomichef gavs i uppdrag att informera regionstyrelseförvaltningens ekonomer om resultatet av rapporten. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkände arbetsutskottets svar på revisionsrapporten 2017-03-23. Nämnden hade ingenting att erinra mot rapporten. Förvaltningen gavs i uppdrag att informera nämndens verksamheter om de styrdokument som finns. Förvaltningens ekonomichef gavs i uppdrag att informera regionstyrelseförvaltningens ekonomer om resultatet av rapporten. Från styrelsen och övriga nämnder saknas yttrande. 2.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder Uppföljning av vidtagna åtgärder har skett genom dokumentgranskning samt verifiering av förtroendekänsliga poster. Uppföljning av lämnad rekommendation Lämnad rekommendation Redogörelse av vidtagna åtgärder Införa en rutin som säkerställer att erforderliga underlag bifogas, alternativt framgår av verifikat eller permanent anteckning i ekonomisystem, för kostnadskonton som kräver detta och som kan bedömas innehålla förtroendeskadliga transaktioner. Regionens riktlinjer för representation gäller sedan 1 januari 2015 och har inte reviderats sedan dess. Tillhörande bilaga, i form av en tabell över konton, informationskrav på faktura/verifikat samt tillåtna momsavdrag, har reviderats per 3 april 2017 utifrån nya momsregler. Från och med 2017 är beloppsgränserna för moms samma för intern- och extern representation. På regionens intranät finns även en checklista för redovisning av kostnader och moms för intern och extern representation, senast reviderad per 3 april 2017. Verifiering Vi har inhämtat transaktionsfiler för ett antal kostnadskonton som kan innehålla förtroendekänsliga transaktioner. I nedanstående tabell redovisas kostnader för resor, extern- och intern representation (personalrepresentation), konsulttjänster samt avgifter för kurser m.m. under 2015 2017. Kostnadskonto jan dec 2015 (kr) jan dec 2016 (kr) jan dec 2017 (kr) 705x, Resekostnader 16 536 100 18 262 559 21 183 250 710x, Extern representation 840 662 916 108 962 516 711x, Intern representation 3 958 317 3 447 482 3 124 543 745x, Konsulttjänster 45 844 518 50 594 229 50 401 977 765x, Kurser, konferens mm. 10 415 953 11 039 771 13 744 103 TOTALT 77 595 550 84 260 149 89 416 389 Mars 2018 Region Gotland 6 av 33 PwC Page 74 of 332

Ovanstående tabell visar att bokförda kostnader på konton som vi klassar som förtroendekänsliga har ökat sedan granskningen genomfördes 2016 och jämfört med 2015. Det är framförallt kostnader för resor samt kurser, konferenser etc. som ökat. Kostnaderna för extern och intern representation, samt konsulter är emellertid oförändrade. Vi har gjort ett urval av ett antal poster som avser kostnader bokförda på ovanstående konton. Kontroll har skett av att fakturorna uppfyller kravet på en fullständig verifikation avseende angivande av syfte och deltagare samt kontering i enlighet med kontoplan. Verifieringen omfattar granskning av totalt 27 stickprov och granskat belopp uppgår till totalt 475 tkr. Resekostnader 70511o, 705120, 705220 och 705320. Totalt har 8 fakturor granskats till ett värde om 170 tkr. Enligt regionens regler ska transaktioner på dessa konton kompletteras permanent anteckning i ekonomisystemet. Resekostnader Uppfyllt Ej uppfyllt Delvis Syfte framgår av underlag 8 0 0 Deltagare framgår av underlag 8 0 0 Korrekt kontering 6 2 0 Kommentar Två stickprov bedöms felaktigt konterade. Ena fakturan avser middag i samband med utlandsprojekt och borde därmed vara konterad som extern representation. Den andra fakturan avser påbyggnadsutbildning och borde vara konterad på konto 7651 avgifter för kurser m.m. Extern representation 710100, 710200 och 710400. Totalt har sex fakturor granskats till ett värde om 72 tkr. Enligt regionens regler ska syfte och deltagare inklusive organisation/företag framgå av verifikat eller permanent anteckning i ekonomisystemet. Extern representation Uppfyllt Ej uppfyllt Delvis Syfte framgår av underlag 5 1 0 Deltagare framgår av underlag 1 5 0 Deltagares tillhörighet anges 0 5 1 Korrekt kontering 4 1 1 Kommentar För ett stickprov anges vad som avses men inte syftet med aktiviteten. Samma stickprov saknar uppgifter om deltagare. Det går inte heller att göra en bedömning av kontering eftersom det inte är tydligt huruvida det är extern eller intern representation som avses. Deltagarförteckning saknas för ytterligare fyra stickprov, varav två fakturor avses blodgivargåvor. För det stickprov som anger deltagarförteckning saknas däremot uppgifter om deltagarnas tillhörighet. För ett stickprov bedöms konteringen tveksam. Fakturan avser delfinansiering av event på mässa och borde därmed konteras på konto 7241 som avser mässor etc. Mars 2018 Region Gotland 7 av 33 PwC Page 75 of 332

Personalrepresentation 711100, 711220, 711290 och 711300. Totalt har 7 fakturor granskats till ett värde om 38 tkr. Enligt regionens regler ska syfte och deltagare framgå av verifikat eller permanent anteckning i ekonomisystem. Personalrepresentation Uppfyllt Ej uppfyllt Delvis Syfte framgår av underlag 5 1 1 Deltagare framgår av underlag 5 1 1 Korrekt kontering 7 0 0 Kommentar För ett stickprov saknas syfte. Det finns en anteckning i ekonomisystemet, men denna bedöms inte fullt ut tillfredsställande eftersom det inte framgår fullständig beskrivning av syftet. För ett stickprov anges två helt olika syften med fakturan, samma stickprov saknar uppgifter om deltagare och antal. För ett stickprov framgår grupp av deltagare men saknas uppgifter om vem samt antal. Konsulttjänster inkl. resor och logi 745400, 745500, 745900 och 745950. Totalt har 4 fakturor granskats till ett värde om 143 tkr. Konsulttjänster Uppfyllt Ej uppfyllt Delvis Syfte (dvs. typ av konsulttjänst som avses) framgår av underlag 3 1 0 Korrekt kontering 4 0 0 Kommentar För ett stickprov framgår att fakturan avser konsulttjänst, dock anges inte typ av arbete eller syftet med arbetet. Avgifter för kurser m.m. 765100. Totalt har 2 fakturor granskats till ett värde om 52 tkr. Avgifter för kurser m.m. Uppfyllt Ej uppfyllt Delvis Syfte framgår av underlag 2 0 0 Deltagare framgår av underlag 1 1 0 Korrekt kontering 1 1 0 Kommentar För ett stickprov saknas uppgift om deltagare. Samma stickprov bedöms felaktigt konterad. Fakturan avser medlemsavgift och borde vara konterad på konto 711500 medlemsavgifter. Mars 2018 Region Gotland 8 av 33 PwC Page 76 of 332

Utfall av verifiering Angivande av tillfredsställande syfte saknas för tre av 27 granskade stickprov. Vid verifieringen 2016 framgick syfte av samtliga 59 granskade fakturor, i sex fall bedömdes dock angivet syfte som otydligt. Deltagarförteckning/uppgifter om deltagare saknas för 7 av 27 granskade stickprov. Vid verifieringen 2016 saknade 12 av 59 stickprov deltagarförteckning/uppgifter om antal deltagare till granskade fakturor. Kontering bedöms felaktig för fyra av 27 granskade stickprov. Sammanfattande bedömning av vidtagna åtgärder RS Bedömningen är att rekommendationen ej är åtgärdad och risken bedöms därmed kvarstå. Sedan genomförd granskning har inga direkta åtgärder vidtagits för att säkerställa att hantering av förtroendeskadliga poster sker i enlighet med regelverk. Av regionens styrdokument framgår vilka krav som finns för att redovisa kostnader på dessa konton. Vår verifiering visar dock att det, i likhet med föregående års granskning, finns brister avseende efterlevnad av gällande regler. Mars 2018 Region Gotland 9 av 33 PwC Page 77 of 332

3. Inköp och upphandling (2016) 3.1. Sammanfattning av genomförd granskning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland genomförde PwC i april 2016 en granskning av inköp och upphandling. Följande revisionsfråga var ledande i granskningen: Är regionstyrelsens och granskade nämnders interna kontroll i samband med upphandling tillräcklig samt är regionens inköps- och upphandlingsverksamhet ändamålsenligt organiserad? Efter genomförd granskning var den sammanfattande bedömningen att styrelsens och nämndernas kontroll och hantering av tecknade avtal inte i alla delar är tillräcklig. Vidare var bedömningen att regionens inköps- och upphandlingsverksamhet inte är helt ändamålsenligt organiserad. Det noterades dock att det sedan 2014 pågår en översyn av upphandlingsverksamheten i regionen. Efter översynen föreslogs en ny organisation av upphandlings- och inköpsprocessen, både strategiskt och operativt. Granskningen omfattade regionstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. 3.2. Revisorernas rekommendationer Inga konkreta rekommendationer lämnades i revisionsrapporten. 3.3. Nämndens/styrelsens yttrande Nedan redogörs i korthet för vad styrelsen och berörda nämnder angivit i respektive yttrande. Regionstyrelsen Regionstyrelsen överlämnade ledningsutskottet yttrande som svar på revisionsrapporten 2016-08-16 (RS 2016/336). Ledningskontoret bedömde i huvudsak att revisorernas slutsatser var korrekta och såg rapporten som ett bra underlag för att stärka den interna kontrollen och för att intensifiera arbetet med en mer effektiv upphandlingsverksamhet enligt de beslut som är tagna. På frågan huruvida inköps- och upphandlingsverksamheten är ändamålsenligt organiserad så har en översyn av upphandlingsverksamheten genomförts. Regionstyrelsen tog i samband med behandlingen av delårsrapport 1 2016 (2016-06-02 112) beslut om att ge serviceförvaltningen i uppdrag att påskynda projektet gällande certifierade inköpare samt att inköp endast får göras inom gällande regiongemensamma avtal. Vidare framgick i yttrandet följande förslag på åtgärder: - Genomföra de åtgärder som beslutats efter översynen av upphandlingsverksamheten samt ytterligare marknadsföra de utbildningar som anordnas inom Region Gotland. Mars 2018 Region Gotland 10 av 33 PwC Page 78 of 332

- Frågan om att upprätta mallar som stöd för utvärdering av inkomna offerter diskuteras vidare i det operativa upphandlingsrådet. - Ramavtal med fler mediebolag ska övervägas. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden överlämnade förvaltningens yttrande som svar på revisionsrapporten 2016-09-07 (BN 2016/1435). Med anledning av de brister som konstaterats i granskningen av inköp och upphandling kommer ett antal åtgärder att genomföras inom samhällsbyggnadsförvaltningen för att säkra den interna kontrollen. - Samtliga beslutsattestanter kommer att få information/utbildning kring upphandling. - Kontrollen av priser mot gällande avtal kommer att utökas. - Intern kontrollplanen för 2016 kommer att innehålla en uppföljning av hur ramavtal vid inköp används. - En mall kring rutiner vid inköp och upphandling skall tas fram inom samhällsbyggnadsförvaltningen i syfte att inköp genomförs emot gällande ramavtal, avtal ska finnas i Regionens avtalsbas, utveckla rutiner för att spara skriftliga beställningar samt säkerställa att leverantörer fakturerar enligt avtal. Åtgärderna med att säkra hanteringen kring inköp och upphandling beräknas pågå under hela 2016. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden överlämnade förvaltningens yttrande som svar på revisionsrapporten 2016-09-13 (MHN 2016/2405). Med anledning av de brister som konstaterades i granskningen av inköp och upphandling kommer ett antal åtgärder att genomföras inom samhällsbyggnadsförvaltningen för att säkra den interna kontrollen. - Samtliga beslutsattestanter kommer att få information/utbildning kring upphandling. - Kontrollen av priser mot gällande avtal kommer att utökas. - Intern kontrollplanen för 2016 kommer att innehålla en uppföljning av hur ramavtal vid inköp används. - En mall kring rutiner vid inköp och upphandling skall tas fram inom samhällsbyggnadsförvaltningen i syfte att inköp genomförs emot gällande ramavtal, avtal ska finnas i Regionens avtalsbas, utveckla rutiner för att Mars 2018 Region Gotland 11 av 33 PwC Page 79 of 332

spara skriftliga beställningar samt säkerställa att leverantörer fakturerar enligt avtal. - Genom en utökning av enheten förvaltningsstöd säkerställer och tydliggör förvaltningen dels vem som har ansvaret för åtgärderna och att arbetet med kvalitet och uppföljning genomförs. Åtgärderna med att säkra hanteringen kring inköp och upphandling beräknas pågå under hela 2016. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder senast under kvartal 1 2017. Tekniska nämnden Tekniska nämnden överlämnade arbetsutskottet förslag som sitt svar på revisionsrapporten 2016-06-29 (TN 2016/1114). Av yttrandet framgick att förvaltningen ämnar vidta följande åtgärder med anledning av de brister som konstaterades i granskningen: - Samtliga beslutsattestanter kommer att få utbildning i upphandling. - Kontrollen av priser mot gällande avtal kommer att utökas. - E-faktura kommer att införas för huvuddelen av teknikförvaltningens leverantörer. Det blir då möjligt att följa upp hur mycket som avropats mot respektive leverantör och ramavtal. - Intern kontrollplanen för 2016 kommer att innehålla en uppföljning av hur ramavtal vid inköp används. - Ett projekt har startats upp inom teknikförvaltningen för att säkra fakturahanteringen, bl.a. i syfte att säkerställa att leverantörer fakturerar enligt avtal, attestregler tillämpas korrekt inom förvaltningen, avtalsnummer standardiseras, skriftliga beställningar sker mot rätt avtal och att beställningarna finns som bilaga till leverantörsfakturor, förbättra avtalsuppföljning genom att bl.a. införa QlickView. Projektet med att säkra fakturahanteringen beräknas pågå under hela 2016. Av yttrandet framkom även att uppföljning av arbetet ska ske till nämnden i samband med att årsredovisningen för 2016 redovisas i början av 2017. 3.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder Uppföljning har gjorts av de kontrollmål som bedömdes delvis eller ej uppfyllda i genomförd granskning. Uppföljning har skett genom inhämtande av redogörelse för vidtagna åtgärder genom intervju med berörda tjänstemän, samt genom dokumentstudier. Mars 2018 Region Gotland 12 av 33 PwC Page 80 of 332

Kontrollmål Upphandling av leverantörer har skett i enlighet med lagstiftning och riktlinjer. Bedömdes ej uppfyllt. Redogörelse av vidtagna åtgärder Regionstyrelsen: Vid anskaffning av varor och tjänster under direktupphandlingsgränsen har regionen fastslagna rutiner för hur dessa köp ska gå till. Enligt uppgift sker inom upphandlingsavdelningen löpande uppföljning på dessa inköp för att kontrollera att de inte överstiger direktupphandlinsgränsen. Kontroll görs bl.a. med hjälp av Inyett. För att upphandla ramavtal gällande längre än 4 år måste det finnas särskilda skäl i enlighet med LOU. Regionens ramavtal med längre löptid gäller avtal med stora investeringar i lokaler, fordon eller maskiner, vilket enligt LOU 7 kap 2 utgör särskilda skäl. Med stora investeringar bedömer regionen bland annat sådana investeringar som har längre avskrivningstid än fyra år. Mallar för direktupphandling inklusive dokumentation finns på intranätet som är tillgänglig för all personal. Tecknade ramavtal uppfyller verksamheternas behov av varor och tjänster. Bedömdes svårt att bedöma. Byggnadsnämnden/ Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Eftersom avvikande fakturor i granskningen inte avsåg nämndens verksamhet så har det inom samhällsbyggnadsförvaltningen inte genomförts några större förändringar. Däremot uppges att dokumentation av direktupphandlingar är ett ständigt förbättringsarbete, framförallt att dokumentationen inte bara hamnar ute på förvaltningen, utan även diarieförs. Arbetet sker dels genom deltagande i upphandlingsrådet för att hålla sig uppdaterad inom området och dels genom information och kunskapsutbyte till cheferna. Regionstyrelsen: Sedan genomförd granskning har en avtalscontroller anställts för att bl.a. följa upp avtalstrohet och köpmönster. De arbetar med s.k. spendanalyser som presenteras på möten med Upphandlingsrådet. Vi har tagit del av ett exempel på spendanalys som visar inköpskostnader för 2016 och 2017 fördelat per förvaltning, kategori och största leverantörerna. Mars 2018 Region Gotland 13 av 33 PwC Page 81 of 332

Vidare uppges att ett arbete med kategoristyrning har påbörjats under 2018 och första område är IT för att analysera hur stora inköp som görs inom detta område. Arbetet med IT beräknas vara klart hösten 2018 och därefter ska nästa område kartläggas. Inköpare/beställare har tillgång till relevant information och är rätt utbildade för att uppfylla sitt uppdrag. Bedömdes ej uppfyllt. Se även kontrollmål 4. Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen köps 98 % från tecknade ramavtal, vilket innebär att de anser att avtalen anses uppfylla verksamheternas behov. Regionstyrelsen: Sedan genomförd granskning har ett Upphandlingsråd startats för närmare kontakt med övriga förvaltningar där upphandlingsplaner, avtal samt information om förändringar i LOU diskuteras. I Upphandlingsrådet ingår representanter från regionstyrelseförvaltningen, samt en person (Inköpssamordnare) i varje förvaltning som skall vara kontaktperson mellan den centrala upphandlingsavdelningen och respektive förvaltning. Vid behov deltar andra nyckelfunktioner på upphandlingsrådet, exempelvis chefsjurist, ekonomidirektör eller olika projektledare m.m. Upphandlingsrådet sammanträder en gång i månaden sedan hösten 2017. Vi har tagit del av minnesanteckningar från möte 2017-10-24. Därutöver har under hösten 2017 projektet för Behörig Beställare startats. Syftet med projektet är att utbilda och informera personerna som gör inköp om rutiner och anvisningar på bl.a. intranätet som skall följas vid anskaffning av varor och tjänster. Detta ska, enligt uppgift, utmynna i att ett mindre antal personer kan göra inköp eller beställningar samt minska antalet leverantörer och fakturor. För de som gör inköp och beställningar finns relevant information på regionens intranät under avsnittet för ekonomi. Där finns också information om kontaktpersoner vid frågor och problem samt de processer och rutiner som finns avseende anskaffning dvs. hjälp med att genomföra beställningar/inköp/direktupphandlingar enligt regionens riktlinjer för anskaffning. Göra inköp Mars 2018 Region Gotland 14 av 33 PwC Page 82 of 332

enligt de rutiner som finns under respektive avtal och ramavtal som finns i regionens avtalsdatabas. Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Enligt uppgift pågår en översyn centralt inom regionen för att utbilda certifierade inköpare. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen är de redan klara gällande antalet personer, samt vilka personer som de vill utbilda som certifierade inköpare. Vidare har upphandlingsrådet bildats, i vilket ingår representant från samhällbyggnadsförvaltning. Upphandlingsrådet uppges öka kunskapen, samarbetet, ett koordinerat upphandlingsförfarande inom koncernen samt överblicken av upphandlingsförfarandet inom regionen. Det finns dokumenterade rutiner och riktlinjer för utvärdering av inkomna offerter. Bedömdes delvis uppfyllt. Regionstyrelsen: Dokumenterade rutiner och riktlinjer för utvärdering av inkomna offerter finns på intranätet. Vi har tagit del av bilaga Dokumentation av direktupphandling som är obligatorisk för samtliga direktupphandlingar över 100 tkr. Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Uppföljning av tecknade avtal görs löpande i samband med attest av fakturor gällande såväl avstämning av priser och leverans som att tecknade ramavtal fyller användarnas behov. Vid ny leverantör, osäkerhet kring befintlig leverantör eller osäkerhet kring avtal så görs alltid en kontroll. Vidare görs kontroll inom ramen för intern kontroll varje år. I nämndens internkontrollplan 2016 ingick ett kontrollmoment avseende att inköp görs i enlighet med Lagen om offentlig upphandling. Uppföljning gjordes av 25 slumpmässigt valda inköp under perioden januari-november. Utfallet som redovisades var att inköp görs enligt Lagen om offentlig upphandling. Av totalt 25 granskade inköp hade 17 stycken inköp gjorts med hjälp av regionens ramavtal. För 8 stycken inköp hade Mars 2018 Region Gotland 15 av 33 PwC Page 83 of 332

direktupphandling skett med motivet att köp har skett med lågt belopp. Inköp görs från upphandlade ramavtalsleverantörer. Bedömdes ej uppfyllt. Regionstyrelsen: Enligt uppgift diskuteras köptroheten fördjupat genom enskilda dialogmöten med förvaltningarna två gånger per år, samt även i Upphandlingsrådet som sammanträder en gång i månaden sedan hösten 2017. För att säkerställa att inköp görs från upphandlade ramavtalsleverantörer har regionen kontakt med SKL för att göra uppföljning på de avtal som de gör avrop på via SKL Kommentus. Upphandlingsenheten delges inköpsvolymer som i sin tur kontrolleras mot verksamhetsdata för att på så sätt kontrollera avtalstrohet. Om vilda inköp upptäcks så kontaktas verksamheten direkt av upphandlingsenheten eller via förvaltningarnas inköpssamordnare. Det är samma rutin för externa anslutna ramavtal som egna ramavtal. Som systemstöd i den centrala upphandlingsfunktionen för kontroll av leverantörstrohet används idag Inyett och Qlikview. Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen köps 98 % från tecknade ramavtal, vilket innebär att förvaltningen bedömt att inga direkta åtgärder krävs gällande nämndens verksamheter. Uppföljning tekniska nämnden Åtgärdsförslag i yttrandet Samtliga beslutsattestanter kommer att få utbildning i upphandling. Kontrollen av priser mot gällande avtal kommer att utökas. Redogörelse av vidtagna åtgärder Samtliga beslutsattestanter har under 2017 fått utbildning i upphandling. Vidare har de även utbildat i attestregler. Vi har tagit del av utbildningsmaterial. Kontrollen av priser mot gällande avtal har att utökats och kontrollaktiviteter dokumenteras genom gransknings- och beslutsattest. Anteckningar kan även göras i anslutning till fakturan, vilket enligt uppgift händer förekommande ofta. Mars 2018 Region Gotland 16 av 33 PwC Page 84 of 332

Vidare så diskuteras frågan kring fakturahantering på månadsmöten och förvaltningen har en grupp som kontinuerligt arbetar med frågan sedan ett år tillbaka. Enligt uppgift finns det numera en bättre medvetenhet om detta. E-faktura kommer att införas för huvuddelen av teknikförvaltningens leverantörer. Det blir då möjligt att följa upp hur mycket som avropats mot respektive leverantör och ramavtal. E-faktura har införts för huvuddelen av teknikförvaltningens leverantörer. Det kommer i framtiden att bli möjligt att följa upp hur mycket som avropats mot respektive leverantör och ramavtal. Enligt uppgift är målet att så ska ske inom ett år, men det förutsätter hjälp från regionstyrelseförvaltningen. Intern kontrollplanen för 2016 kommer att innehålla en uppföljning av hur ramavtal vid inköp används. Ett projekt har startats upp inom teknikförvaltningen för att säkra fakturahanteringen, bl.a. i syfte att säkerställa att leverantörer fakturerar enligt avtal, attestregler tillämpas korrekt inom förvaltningen, avtalsnummer standardiseras, skriftliga beställningar sker mot rätt avtal och att beställningarna finns som bilaga till leverantörsfakturor, förbättra avtalsuppföljning genom att bl.a. införa QlickView. Projektet med att säkra fakturahanteringen beräknas pågå under hela 2016. Intern kontrollplanen för 2016 innehöll en uppföljning av hur ramavtal vid inköp används och resultatet redovisades i årsredovisningen. Ett projekt har pågått inom teknikförvaltningen för att säkra fakturahanteringen. Projektet pågår fortfarande och enligt uppgift arbetar de för närvarande med en digital beställningsblankett för interna beställningar. För externa beställningar är det redan genomfört. Sammanfattande bedömning av vidtagna åtgärder RS Bedömningen är styrelsen i viss utsträckning vidtagit åtgärder samt arbetat utifrån noterade brister och de rekommendationer som lämnades i genomförd granskning. Bl.a. har ett upphandlingsråd bildats med representanter från samtliga förvaltningar. Uppföljning av inköpsvolymer görs löpande för att kontrollera avtalstrohet och leverantörstrohet. En översyn pågår för att utbilda certifierade Mars 2018 Region Gotland 17 av 33 PwC Page 85 of 332

inköpare. Syftet är att ett minska antalet användare som kan göra inköp och därigenom minska antalet leverantörer och fakturor. BN MHN TN Bedömningen är att berörda nämnder i viss utsträckning vidtagit åtgärder och arbetat utifrån de brister som noterades i genomförd granskning, samt utifrån nämndens förslag på åtgärder. Uppföljning sker löpande i samband med attest av faktura och kontroller sker även inom ramen för årliga internkontrollplanen. Inom förvaltningen har kartlagts vilka personer som ska utbildas till certifierade köpare, vidare ingår representant från förvaltningen i upphandlingsrådet. Enligt förvaltningen köps 98 % från tecknade ramavtal, vilket innebär att förvaltningen bedömt att inga direkta åtgärder krävs gällande nämndens verksamheter i övrigt. Bedömningen är att nämnden vidtagit åtgärder och arbetat utifrån de brister som noterades i genomförd granskning, samt utifrån nämndens förslag på åtgärder. Utbildningar har genomförts och ett projekt pågår för att säkra fakturahanteringen. Vidare har e-faktura införts. Inom ramen för 2016-års internkontrollplan gjordes uppföljning avseende användandet av ramavtal vid inköp. Mars 2018 Region Gotland 18 av 33 PwC Page 86 of 332

4. Uppföljning bisysslor (2016) 4.1. Sammanfattning av genomförd granskning På uppdrag av Region Gotlands förtroendevalda revisorer genomförde PwC i februari 2015 (revisionsår 2014) en granskning av hanteringen av anställdas bisysslor. Syftet med granskningen var att bedöma om nämndernas interna kontroll avseende hantering av anställdas bisysslor var tillräcklig. Efter genomförd granskning gjordes bedömningen att den interna kontrollen av hanteringen av anställdas bisysslor inte var helt tillräcklig. Under 2016 genomförde PwC därför en uppföljande granskning av hanteringen av anställdas bisysslor. Granskningen syftade till att besvara följande övergripande revisionsfråga: Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av granskningen som genomfördes 2014? Efter genomförd uppföljande granskning konstaterades det att inga åtgärder hade vidtagits utifrån de tre rekommendationer som lämnades vid 2014-års granskning avseende uppdatering av regionens riktlinjer/rutiner. Enligt uppgift pågick dock ett arbete med att uppdatera de kommunövergripande rutinerna/riktlinjerna för bisysslor. Vidare konstaterades att det i de granskade nämnderna fanns ett stort antal engagemang, varav 549 stycken var aktiva vid tidpunkt för granskning. Under år 2015 hade regionen gjort inköp från 47 av dessa leverantörer. Inköpen uppgick till ca 4,8 mnkr. En kontroll av attesterna för samtliga inköp från dessa 47 leverantörer visade att ingen av de anställda med engagemang själv hade mottagningsattesterat eller beslutsattesterat inköpen. Däremot konstaterades att inköp från 21 av leverantörerna hade konterats på den kod/koddel som motsvarar den anställdas förvaltning. En verifiering gav indikation på att fler anställda hade anmält bisyssla enligt gällande rutin jämfört med föregående granskning. Det kunde dock konstateras att det fortfarande fanns bisysslor som inte anmälts. Granskningarna omfattade socialnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, barnoch utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen. 4.2. Revisorernas rekommendationer I genomförd granskning lämnades följande rekommendationer: Riktlinjerna kompletteras med hur den löpande uppföljningen ska ske och hur genomförd uppföljning ska dokumenteras. Riktlinjerna kompletteras med beskrivning av på viket sätt dokumentationen kring de inledande och årliga medarbetarsamtal som förs, Mars 2018 Region Gotland 19 av 33 PwC Page 87 of 332

mellan arbetsgivaren och medarbetaren avseende förekomsten av bisyssla, ska dokumenteras. Rutin tas fram som tydliggör hur återrapportering av förekomsten av bisysslor, till berörd nämnd, ska göras. Respektive nämnd överväger om uppföljning av efterlevnaden av riktlinjerna för förekomsten av bisysslor bör ingå i nämndens internkontrollplan. 4.3. Nämndens/styrelsens yttrande Inga yttranden har hittats. 4.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder Uppföljning av vidtagna åtgärder har skett genom inhämtande av redogörelse från berörda tjänstemän samt genom dokumentgranskning. Sedan genomförd granskning har riktlinjerna för bisyssla i Region Gotland reviderats utifrån beslut taget av regionstyrelsen 2015-03-26. Beslutet var föranlett av PwC:s granskning av hanteringen av de anställdas bisyssla i regionen. Regionstyrelsen beslutade att de regionövergripande riktlinjerna skulle ses över och kompletteras med regiongemensamma rutiner för hur besluten dokumenteras och följs upp och det har nu genomförts. Vi har tagit del av de reviderade riktlinjerna fastställda av regionstyrelsen 2016-09-02. Lämnad rekommendation Riktlinjerna kompletteras med hur den löpande uppföljningen ska ske och hur genomförd uppföljning ska dokumenteras. Redogörelse av vidtagna åtgärder Regionstyrelsen: Av riktlinjerna framgår följande avseende uppföljning: Godkända bisysslor ska årligen följas upp i medarbetarsamtalet. Uppföljningen ska dokumenteras. Vid förändring ska ny anmälan och bedömning göras. Socialnämnden: I enlighet med Region Gotlands gällande riktlinje för bisysslor anmäler medarbetaren sin bisyssla till närmaste chef, antingen i det årliga medarbetarsamtalet, i vilket bisysslan tas upp som en fråga i samtalsmallen, eller vid det tillfälle då medarbetaren åtar sig bisysslan. Socialförvaltningen registrerar den anmälda bisysslan i regionens ärendehanteringssystem (W3D3) och de anmälda bisysslorna sammanställs sedan månadsvis. Mars 2018 Region Gotland 20 av 33 PwC Page 88 of 332

Hälso- och sjukvårdsnämnden: Förvaltningen anger att de gjorde förändringar direkt efter den första revisionsrapporten. Hanteringen av bisysslor utgår från regionens gemensamma riktlinjer. Varje chef efterfrågar bisysslor i medarbetarsamtalet och eventuella bisysslor dokumenteras på regionens blankett. Det är närmaste chef som gör bedömningen och därefter beslutar förvaltningschefen. Beslutet är skriftligt och diarieförs. Barn- och utbildningsnämnden (UAF): Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) följer regionens gemensamma riktlinjer, vilka reviderades senast 2016-09-02. I dessa sägs att uppföljning sker i de årliga medarbetarsamtalen. Vid förändring ska en ny anmälan göras och därmed ska en ny bedömning av berörd chef göras. Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden (SBF): Samhällsbyggnadsförvaltningen utgår från regionens gemensamma riktlinjer som har tagits fram centralt. Alla bisysslor ska anmälas i samband med anställning, vid det årliga medarbetarsamtalet eller på förekommen anledning. Riktlinjerna kompletteras med beskrivning av på viket sätt dokumentationen kring de inledande och årliga medarbetarsamtal som förs, mellan arbetsgivaren och medarbetaren avseende förekomsten av bisyssla, ska dokumenteras. Regionstyrelsen: Av riktlinjerna framgår följande avseende dokumentation: Godkända bisysslor ska årligen följas upp i medarbetarsamtalet. Uppföljningen ska dokumenteras. Socialnämnden: Riktlinjen avser den regiongemensamma riktlinjen. Socialförvaltningen har ingen egen riktlinje för medarbetarsamtal. Socialförvaltningen använder regionens mall för medarbetarsamtal, i vilken bisysslor finns upptaget som en standardfråga. Respektive chef dokumenterar samtalen och överordnad chef följer upp att samtalen faktiskt blivit utförda. Hälso- och sjukvårdsnämnden: Förvaltningen anger att de gjorde förändringar direkt efter den första revisionsrapporten. Hanteringen av bisysslor utgår från regionens gemensamma riktlinjer. Varje chef efterfrågar Mars 2018 Region Gotland 21 av 33 PwC Page 89 of 332

årligen bisysslor i medarbetarsamtalet och eventuella bisysslor dokumenteras på regionens blankett. Det är närmaste chef som gör bedömningen och därefter beslutar förvaltningschefen. Beslutet är skriftligt och diarieförs. Enligt uppgift finns inget slutdatum för hur länge ett beslut om bisyssla är giltigt. Uppföljning sker årligen. Barn- och utbildningsnämnden (UAF): Det finns ingen beskrivning i de regiongemensamma riktlinjerna angående dokumentation av området bisysslor i medarbetarsamtalen. Inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen ansvarar respektive chef för dokumentation av överenskommelser som görs i medarbetarsamtalen. Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden (SBF): Förvaltningen använder den regiongemensamma riktlinjen och den mall som tagits fram för medarbetarsamtal. Respektive chef dokumenterar sina samtal. Rutin tas fram som tydliggör hur återrapportering av förekomsten av bisysslor, till berörd nämnd, ska göras. Regionstyrelsen: Av riktlinjerna framgår följande avseende återrapportering: Förvaltningschef ansvarar för att samtliga beslut om bisysslor redovisas till nämnd minst en gång per år. Socialnämnden: Alla anmälda bisysslor sammanställs månadsvis, och återrapporteras till socialnämnden två gånger per år. Under 2017 fick nämnden återrapportering i september (för perioden jan-juni) respektive december (för juli-nov). Vi har tagit del av rapporterna. Förvaltningssekreteraren gör sammanställningarna av de anmälda bisysslorna. Nämndsekreteraren har tilldelats uppgiften att notera avrapporteringen till nämnden som en punkt i nämndens kallelse två gånger per år. Förvaltningen har bedömt att det inte behövs en särskild skriftlig rutin för rapporteringen av bisysslor utan att det istället är fullgott att dessa arbetsuppgifter på ett tydligt sätt fördelats till berörda medarbetare. Hälso- och sjukvårdsnämnden: Mars 2018 Region Gotland 22 av 33 PwC Page 90 of 332

Antalet aktuella bisysslor och resultatet av kontrollen redovisas årligen för nämnden i februari, i samband med årsredovisningen. Vi har tagit del av rapporten för 2017 som redovisades för nämnden i februari 2018. Vid årsskiftet 2017/2018 fanns det inom förvaltningen 59 stycken beviljade bisysslor. Barn- och utbildningsnämnden (UAF): Beslut avseende bisysslor fattas av förvaltningschefen och anmäls löpande till nämnd. Besluten samlas under ett diarienummer för BUN respektive GVN. Vi har tagit del av sammanställning för 2017 som visar att tio personer inom BUN har anmält bisyssla. Samtliga har godkänts av förvaltningschef och anmälts till nämnden. Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden (SBF): Enligt de centrala riktlinjerna som finns inom Region Gotland ska förvaltningschef ansvara för att samtliga beslut om bisysslor redovisas till nämnd minst en gång per år. Inom förvaltningen finns ingen tydlig rutin inom hur återrapporteringen av bisysslor redovisas till berörd nämnd. Det uppges att under 2017 gjordes ingen återrapportering till berörda nämnder. Enligt uppgift kommer förvaltningen att se över rutinen för detta under 2018 och göra en återrapportering under året. Respektive nämnd överväger om uppföljning av efterlevnaden av riktlinjerna för förekomsten av bisysslor bör ingå i nämndens internkontrollplan. Socialnämnden: Kontrollpunkten om bisysslor togs med som en granskningspunkt i socialnämndens internkontrollplan för 2015. Granskningen utfördes som slumpvisa kontroller och uppföljningen av de genomförda kontrollerna visade att förvaltningen har en god rutin för att fånga upp bisysslor. Nämnden beslutade att det inte fanns något ytterligare behov av insatser avseende uppföljning/kontroll. Hälso- och sjukvårdsnämnden: Bisysslor ingår i nämndens internkontrollplan och omfattar en särskild kontroll av bisysslor som är anmälda längre tillbaka än 18 månader. Detta för att kontrollera om de ännu är aktuella. Vi har tagit del av uppföljningen av 2017-års kontroll. Vid årsskiftet Mars 2018 Region Gotland 23 av 33 PwC Page 91 of 332

2017/2018 fanns det inom förvaltningen 59 stycken beviljade bisysslor. Barn- och utbildningsnämnden (UAF): Uppföljning av bisysslor ingick i nämndens interkontrollplaner för 2017. I granskningen som gjordes sommaren 2017 föreslogs att området bisyssla bör övervägas som kontrollområde även till kommande plan. Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden (SBF): Nämnden har bedömt att det inte finns ett behov av att uppföljning av bisysslor ingår i interkontrollplanen för 2016 och 2017. Sammanfattande bedömning av vidtagna åtgärder RS SON HSN BUN SBF Bedömningen är att rekommendationen inte fullt ut har åtgärdats. Av riktlinjerna framgår att godkända bisysslor årligen ska följas upp i medarbetarsamtalet samt att uppföljningen ska dokumenteras. Riktlinjerna har dock inte kompletteras med beskrivning av på viket sätt dokumentationen kring de inledande och årliga medarbetarsamtal som förs ska dokumenteras. Bedömningen att berörda nämnder vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades. Nämndernas hantering av bisysslor utgår från regionens gemensamma riktlinjer för bisysslor. Respektive nämnd har rutiner för bisysslor med utgångspunkt i dessa och återrapporterar löpande till nämnd. Vidare har nämnderna kontrollerat bisysslor inom ramen för internkontrollplanen. Bedömningen är att nämnden inte vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades. Det saknas en rutin för hur återrapportering av bisysslor ska göras till nämnd och under 2017 skedde ingen återrapportering. Vidare så har nämnden inte tagit med kontroll av bisysslor i internkontrollplanen. Mars 2018 Region Gotland 24 av 33 PwC Page 92 of 332

5. Privata medel (2015) 5.1. Sammanfattning av genomförd granskning Under 2015 genomförde PwC på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland en granskning av hanteringen av privata medel på två gruppboenden och två särskilda boenden. Granskningen syftade till att bedöma om socialnämnden har ändamålsenliga regler för hantering av privata medel. Följande revisionsfråga var ledande för granskningen: Finns ändamålsenliga regler för hantering av privata medel och är den interna kontrollen kring hanteringen tillräcklig? Efter genomförd granskning var bedömningen att det finns ändamålsenliga regler för hantering av privata medel som ger förutsättningar för en god intern kontroll under förutsättning att de efterlevs fullt ut. I granskningen noterades dock en diskrepans i efterlevnaden av reglerna, då dessa inte efterlevs till fullo på samtliga granskade boenden. Den interna kontrollen bedömdes därmed i vissa avseenden otillräcklig. Övriga brister som noterades i granskningen: Privata medel förvarades inte på ett betryggande sätt på ett boende. Nyckelhanteringen var bristfällig på ett boende. På en granskad enhet fördes inte räkenskaperna inte i enlighet med god redovisningssed. Uppföljningen av räkenskaperna gjordes på olika sätt på boendena. På ett boende var inte uppföljningen i enlighet med god redovisningssed. 5.2. Revisorernas rekommendationer Efter genomförd granskning rekommenderades att efterlevnaden av socialnämndens och socialförvaltningens regler och riktlinjer förbättras i regionen. 5.3. Nämndens/styrelsens yttrande Socialnämnden lämnade förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt svar på revisionsrapporten på sammanträdet i september 2016 (SON 2015/551). Förvaltningen instämde i revisorernas bedömning och angav i sitt svar att de arbetar med att säkerställa att befintliga regler, riktlinjer och rutiner följs. 5.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder Uppföljning har gjorts av den rekommendation som lämnades, samt de kontrollmål som i granskningen bedömdes delvis eller ej uppfyllda. Lägesuppdatering har inhämtats genom intervju med berörd tjänsteman. Mars 2018 Region Gotland 25 av 33 PwC Page 93 of 332

Kontrollmål/ lämnad rekommendation Riktlinjer/policys efterlevs. Bedömdes delvis uppfyllt Privata medel förvaras på ett betryggande sätt i exempelvis låst utrymme. Bedömdes delvis uppfyllt Räkenskaper förs i enlighet med god sed. Bedömdes delvis uppfyllt Det finns en strukturerad uppföljning och utvärdering av hantering av privata medel. Bedömdes delvis uppfyllt Uppföljning vidtagna åtgärder SÄBO: Riktlinjen efterlevs inte fullt ut, men enligt uppgift är det ett arbete som pågår i kvalitetsrådet. Enhetschef har gått ingen om riktlinjen på arbetsplatsträff. Det görs en muntlig överenskommelse som skrivs in i Treserva samt i genomförandeplanen. OOF: Riktlinjen har följts upp (för att säkerställa att den stämmer) i Insatsforum BoLSS, eftersom det endast är aktuellt i den insatsen. En skriftlig överenskommelse görs alltid utifrån den enskilde brukarens och företrädares överenskommelse. SÄBO: Privata medel förvaras inlåst i värdeskåp i den enskilde brukarens lägenhet. OOF: Privata medel förvaras inlåst i värdeskåp i brukarens rum eller lägenhet. Om brukaren önskar kan medel förvaras inlåst i kassaskåp i personalutrymmet. Förvaringssätt dokumenteras i skriftlig överenskommelse om privata medel. SÄBO: Alla brukare har en egen kassabok. OOF: Alla brukare har en egen kassabok. Kvitto samlas i eget block och förvaras i värdeskåp hos den enskilde brukaren eller i kassaskåp i personalutrymme. SÄBO: Kontrollräkning av kassaboken görs 2 ggr per år. Granskningen genomförs av kontaktman tillsammans med annan person, anhörig eller enhetschef och sker i enlighet med Rutin för kontroll av kassaböcker (20131101). Det finns en blankett som används. OOF: Egenkontroll (granskning) av kassabok görs två gånger per år. Granskningen genomförs av personer som inte är kopplade till verksamheten och sker i enlighet med Rutin för kontroll av kassaböcker (20131101). Granskningen rapporteras till företrädare eller den enskilde brukaren. Vidare sker genomgång av granskningen även på APT för att förbättra eventuella brister. Mars 2018 Region Gotland 26 av 33 PwC Page 94 of 332

Rekommendation: Efterlevnaden av socialnämndens och socialförvaltningens regler och riktlinjer förbättras i regionen. Det framkommer att det inom OOF finns svårigheter att efterleva rutinen, eftersom de även behöver arbeta pedagogiskt med kontanter och inte bara använda kort. Ibland görs uppdelning av månadens medel i kuvert för att exemplifiera hur mycket som kan användas till mat, nöjen etc. per månad. Vidare anges att det finns svårigheter då personal behöver kunna pinkod till kontantkort, eftersom den enskilde brukaren inte alltid har möjlighet att fysiskt närvara vid uttag av pengar, alternativt att den enskilde brukaren inte kognitivt har förmågan att känna till sin pinkod till kortet. För att ändå säkra upp ovanstående så görs enligt uppgift en mycket tydlig skriftlig överenskommelse med företrädaren och den enskilde brukaren avseende vad personalen får och ska göra för den enskilde brukaren gällande dennes privata medel. Sammanfattande bedömning av vidtagna åtgärder SON Bedömningen är att nämnden i viss utsträckning vidtagit åtgärder och arbetat utifrån de brister som noterades i genomförd granskning, samt utifrån den rekommendation som lämnades i revisionsrapporten. V har inom ramen för denna granskning inte genomfört verifieringar på boenden och kan därmed inte uttala oss om de boenden på vilka noterades brister har vidtagits konkreta åtgärder. Vad gäller förbättring avseende efterlevnad av nämndens och förvaltningens regler och riktlinjer så anges att det är svårt att fullt ut efterleva dessa utifrån verksamheternas utformning. Mars 2018 Region Gotland 27 av 33 PwC Page 95 of 332

6. Kontanthantering (2012) 6.1. Sammanfattning av genomförd granskning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland genomförde PwC år 2012 en granskning av kontanthantering. Granskningen omfattade hanteringen av försäljningsintäkter och avgifter vid Hemsebadet, Solbergabadet, Återvinningsstationen i Visby, Hemse vårdcentral, restaurang Strandgärdet och centralkassan på Lasarettet. Granskningen syftade till att besvara följande revisionsfråga: Är den interna kontrollen i intäktsrutinerna tillräcklig? Resultatet av granskningen visade att det finns brister i den interna kontrollen, vilka sammanfattas nedan: En dokumenterad kassapolicy saknas som stöd för kontanthantering. Rutinbeskrivningar finns som regel framtagna för hur kassan skall öppnas och avslutas. Däremot saknas regler om hur dagrapporter skall upprättas, hantering av räkenskapsmaterial, behörighetsrutiner mm. Bokföring av inkomster sker inte i enlighet med kommunala redovisningslagens krav. Inkomster bokförs inte alltid senast påföljande arbetsdag utan kan ske med en veckas fördröjning. Dagrapporter upprättas inte dagligen av kassaansvariga. Ett av de granskade försäljningsställena använder sig inte av de tjänster regionen upphandlat för insättning av kontanta medel på bank. Skälet till detta är ekonomiska. Kontanta medel förvaras på ett säkert sätt vid de granskade enheterna. Däremot bör insättning på bank ske med ett tätare intervall. Det förekommer att regionens försäljningsställe ombesörjer hantering av kontanta medel åt Visby simsällskap, i sidoordnade rutiner. Det bör övervägas hur denna hantering skall skötas i framtiden. Den samlade bedömningen var att den interna kontrollen inom de granskade nämnderna inte är tillräcklig i alla delar. Den ekonomiska redovisningen var inte helt aktuell inom vissa av verksamheterna eftersom inkomster inte bokförs löpande dag för dag. Granskningen omfattade regionstyrelsen, tekniska nämnden, kultur- och fritidsnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden. 6.2. Revisorernas rekommendationer/noterade brister I revisionsrapporten lämnades följande specifika rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden: Mars 2018 Region Gotland 28 av 33 PwC Page 96 of 332

Dokumenterad rutinbeskrivning snarast bör tas fram för kassaregistrering i Take Care för primärvården. Rutinen bör diskuteras med all kassapersonal i syfte att få en enhetlig tillämpning. Rutiner för att regelbundet kontrollera behörigheter för kassaregistrering i Take Care bör skapas. Vidare bör också behörighetsprofilerna ses över i syfte att begränsa tillgång till journaler för de som inte måste ha det för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Kontrollrutiner bör införas av att patientavgift tas ut och att den är rätt enligt Avgiftshandboken. Sammanfattning av de i granskningen noterade bristerna: En dokumenterad kassapolicy saknas som stöd för kontanthantering. Rutinbeskrivningar finns som regel framtagna för hur kassan skall öppnas och avslutas. Däremot saknas regler om hur dagrapporter skall upprättas, hantering av räkenskapsmaterial, behörighetsrutiner mm. Bokföring av inkomster sker inte i enlighet med kommunala redovisningslagens krav. Inkomster bokförs inte alltid senast påföljande arbetsdag utan kan ske med en veckas fördröjning. Dagrapporter upprättas inte dagligen av kassaansvariga. Ett av de granskade försäljningsställena använder sig inte av de tjänster regionen upphandlat för insättning av kontanta medel på bank. Skälet till detta är ekonomiska. Kontanta medel förvaras på ett säkert sätt vid de granskade enheterna. Däremot bör insättning på bank ske med ett tätare intervall. Det förekommer att regionens försäljningsställe ombesörjer hantering av kontanta medel åt Visby simsällskap, i sidoordnade rutiner. Det bör övervägas hur denna hantering skall skötas i framtiden. 6.3. Nämndens/styrelsens yttrande Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnade sitt svar på revisionsrapporten 2012-03-33. I yttrandet angavs att systemansvarig för TakeCare och funktionsekonom har till uppdrag att med rutinen som finns för sjukhuset som utgångspunkt ta fram en rutin som gäller för primärvården. Den beräknas vara klar 31 maj 2012. Någon tydlig rutin för avslutande av behörigheter finns inte i dagsläget inom sjukvården. Då en medarbetare slutar inom Region Gotland avslutas möjligheten att logga in på regionens nätverk. Däremot sker inte något automatiskt avslut i andra behörighetsstyrda system, även om tillgången till dessa försvinner då man inte längre har tillgången till nätverket. MIT arbetar i dagsläget för att förtydliga Mars 2018 Region Gotland 29 av 33 PwC Page 97 of 332

rutinen vid avslut av behörigheter samt med att upprätta en rutin för att kontrollera att behörigheter är aktuella. För att kontrollera att patientavgifter tas ut enligt avgiftshandbok finns detta med som en kontrollpunkt i internkontrollplanen för 2012. Tekniska nämnden Yttrande till revisionsrapport hittas inte. 6.4. Uppföljning av vidtagna åtgärder Uppföljning regionstyrelsen: Restaurang Strandgärdet bedömdes på samtliga fyra kontrollpunkter har en tillräcklig intern kontroll. Vid uppföljning framkommer att rutinerna fortfarande är desamma. Uppföljning hälso- och sjukvårdsnämnden: Lämnad rekommendation En dokumenterad rutinbeskrivning bör snarast tas fram för kassaregistrering i Take Care för primärvården. Rutinen bör diskuteras med all kassapersonal i syfte att få en enhetlig tillämpning. Rutiner för att regelbundet kontrollera behörigheter för kassaregistrering i Take Care bör skapas. Vidare bör också behörighetsprofilerna ses över i syfte att begränsa tillgång till journaler för de som inte måste ha det för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Redogörelse av vidtagna åtgärder Rutinbeskrivning för kassaregistreringar Take Care primärvården togs fram våren 2012. Den senaste versionen är uppdaterad per 2017-02-02. Vi har tagit del av och verifierat framtagen kassarutin. Återkommande möten med kassaansvariga sker ca 2 gånger per år. I övrigt så sker korrespondens via mail då behov uppstår, t.ex. vid eventuella förändringar eller frågeställningar som kommit upp. Behörighetsprofil för att begränsa tillgång till journaler för kassapersonal implementerades enligt uppgift våren 2012. Det fungerar genom att det finns en tilläggsprofil för de som ska arbeta med kassa. Vid enbart kassaarbete utgår behörigheten från den profilen och först vid behov (efter beställning från ansvarig chef) läggs ytterligare behörigheter på för att kunna utföra specifika arbetsuppgifter. Inom förvaltningen finns ingen rutin för att regelbundet kontrollera om rätt personer har kassabehörighet. Om personal slutar så finns en rutin för att konto avslutas. I de fall där personal inte längre bemannar en kassa, men fortfarande arbetar kvar inom verksamheten så måste chefen begära förändringar i behörigheten. Om detta inte Mars 2018 Region Gotland 30 av 33 PwC Page 98 of 332

görs så finns ingen informationen om att berörd anställd slutat kassaregistrera och därmed inte längre ska ha kvar den behörigheten. Kontrollrutiner bör införas av att patientavgift tas ut och att den är rätt enligt Avgiftshandboken. Kontroll av att rätt patientavgift tas ut och att den är rätt enligt Avgiftshandboken har funnits med i hälso- och sjukvårdsnämndens internkontrollplan åren 2012, 2013 och 2015. I kontrollen 2015 granskades 20 besök inom specialistvården och 20 besök inom primärvården. Utfallet visade att 16 av 20 slumpmässigt utvalda besök inom specialistvården var korrekt registrerade, respektive 17 av 20 inom primärvården. Utöver detta har ett antal stickprovskontroller utifrån olika aspekter gjorts under åren och information delgetts kassapersonalen. Det uppges att efter att avgifterna förändrades så har flertalet stickprovskontroller gjorts för att säkra att rätt avgifter tas ut. Kontrollerna har inte dokumenterats. Detta utifrån att de för det mesta erhållit korrekta svar på kontrollerna. Vid avvikelser har information gått ut i organisationen. Uppföljning övriga noterade brister Noterad brist Dokumenterad kassapolicy saknas som stöd för kontanthantering. Rutinbeskrivningar finns som regel framtagna för hur kassan skall öppnas och avslutas. Däremot saknas regler om hur dagrapporter skall upprättas, hantering av räkenskapsmaterial, behörighetsrutiner mm. Bokföring av inkomster sker inte i enlighet med kommunala redovisningslagens krav. Inkomster bokförs inte alltid Redogörelse av vidtagna åtgärder Tekniska nämnden: En dokumenterad rutinbeskrivning har tagits fram vilken beskriver samtliga rutiner för betalningar, reservrutiner (om kassasystem ej fungerar), avstämning betalsopsäckar samt kundfakturering. Vi har tagit del av rutinen. Personalen har utbildats och fått genomgång av dokumentet. Enligt uppgift finns inga dagrapporter på papper längre, utan detta sker elektroniskt. Nytt kassasystem (Easy Cashier) har införts vid samtliga sju återvinningscentraler, vilket innebär att varje kassa har sin egen databas. Allt räkenskapsmaterial är numera digitalt och lagras i försystemet. Tekniska nämnden: Alla inkomster vid återvinningscentralerna bokförs i enlighet med redovisningslagen, eftersom det enligt uppgift skickas bokföringsfiler dagligen. Vid Mars 2018 Region Gotland 31 av 33 PwC Page 99 of 332

senast påföljande arbetsdag utan kan ske med en veckas fördröjning. Dagrapporter upprättas inte dagligen av kassaansvariga. Ett av de granskade försäljningsställena använder sig inte av de tjänster regionen upphandlat för insättning av kontanta medel på bank. Skälet till detta är ekonomiska. Kontanta medel förvaras på ett säkert sätt vid de granskade enheterna. Däremot bör insättning på bank ske med ett tätare intervall. dagsavslut skapas en Z-rapport och samtidigt en bokföringsfil som automatiskt exporteras till ekonomisystemet. När filen läses in i ekonomisystemet debiteras balanskontot och samtidigt krediteras intäktskontot samt momskontot. Varje återvinningscentral har eget balanskonto och intäktskonto. Tekniska nämnden: Dagrapporter upprättas dagligen genom digitala rapporter. Vi har verifierat dagrapporter perioden 2018-02-26 2018-03-06. Tekniska nämnden: Alla återvinningscentraler använder sig numera av LOOMIS. Tekniska nämnden: Enligt uppgift har samtliga återvinningscentraler inspekterats. I nuläget finns kassaskåp endast vid två återvinningscentraler, men enligt uppgift kommer beställning av kassaskåp till de fem övriga att ske under mars månad. Insättning på bank sker oftast en gång per månad. Sammanfattande bedömning av vidtagna åtgärder HSN TN Bedömningen är nämnden i viss utsträckning vidtagit åtgärder samt arbetat utifrån noterade brister och de rekommendationer som lämnades i genomförd granskning. Förvaltningen har bland annat tagit fram en rutin för kassahantering samt genomfört kontroller avseende registrering av korrekt patientavgift. Vidare har en behörighetsprofil för att begränsa tillgång till journaler för kassapersonal implementerats. Dock finns inom förvaltningen ingen rutin för att regelbundet kontrollera om rätt personer har kassabehörighet. Bedömningen är att nämnden vidtagit åtgärder samt arbetat utifrån de brister som noterades i genomförd granskning. En dokumenterad rutinbeskrivning har tagits fram och dagrapporter upprättas dagligen och intäkter redovisas dagligen i ekonomisystemet. Samtliga ÅVC använder sig av upphandlat leverantör för insättning på bank. Mars 2018 Region Gotland 32 av 33 PwC Page 100 of 332

2018-04-04 Jenny Nyholm Projektledare Carin Hultgren Uppdragsledare Mars 2018 Region Gotland 33 av 33 PwC Page 101 of 332

Regionens revisorer i-iegion Gotland" Reception Visborg 2018-04- j 8 Revisionsskrivelse Datum 2018-04-04 Regionstyrelsen Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymn.- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljande granskning På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genomfört en uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Följande granskningar omfattas: Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar (2016) Inköp och upphandling (2016) Uppföljning bisysslor (2016) Privata medel (2015) Kontanthantering (2012) Granskningen har syftat till att besvara om regionstyrelsen och nämnderna vidtagit tillräckliga åtgärder för att stärka den interna kontrollen utifrån tidigare identifierade brister. Genom inhämtande av redogörelser och lägesbeskrivningar från berörda tjänstemän samt genomgång av inhämtad dokumentation är den sammanfattande bedömningen att regionstyrelsen och nämnderna i viss utsträckning vidtagit åtgärder för att stärka den interna kontrollen utifrån brister som noterades i tidigare genomförda granskningar samt utifrån de rekommendationer som lämnades i revisionsrapporterna. Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se Page 102 of 332 Region Gotland

Regionens revisorer 2(2) Bedömning av respektive granskning har gjorts enligt följande trafikljusmodell: B Identifierade brister och rekommendationer har inte beaktats eller åtgärdats sedan tidigare granskning, vilket medför att relaterad risk och rekommendation kvarstår. Aktiviteter och åtgärder finns planerade eller är under genomförande, dock kvarstår utvecklingsbehov då åtgärderna ännu inte är på plats och bristerna inte fullt ut har hanterats. Aktiviteter har vidtagits för att åtgärda identifierade brister och utveckling för att begränsa risken har skett på området sedan föregående i granskning. Av de fem tidigare genomförda granskningarna som följts upp bedöms åtgärder ha vidtagits för fyra av dessa utifrån de brister som noterades samt utifrån de rekommendationer som lämnades. För ingen granskning bedöms dock samtliga brister/rekommendationer vara åtgärdade. För en granskning bedöms åtgärder inte ha vidtagits och risken bedöms därmed kvarstå. Uppföljning, omfattning av vidtagna åtgärder samt bedömning presenteras under avsnittet "Uppföljning av vidtagna åtgärder" för respektive granskning. Nedanstående tabell redovisar endast den sammanfattande bedömningen för respektive granskning. Uppföljd granskning Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar Inköp och upphandling Bedömning B w* ', Uppföljning bisysslor Privata medel Kontanthantering Med anledning av granskningens resultat överlämnas rapporten till regionstyrelsen och nämnderna för kännedom. or Region Gotlands revisorer, *y -', b^ i Carin Backlun Ordförande Page 103 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Eva Edin HR-chef Tjänsteskrivelse Rev. GVN 2018/133 31 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning. Jämställdhetsplan 2016 2018, årlig uppföljning Förslag till beslut Rapporten godkänns. Bakgrund Region Gotland har en övergripande jämställdhetsplan för 2016 2018. Utifrån den har utbildningsoch arbetslivförvaltningen (UAF) sammanställt en uppföljning för att redovisa de aktiviteter som genomförts. Region Gotlands jämställdhetsplan omfattar följande områden: Arbetsförhållanden Förvärvsarbete och föräldraskap Trakasserier Rekrytering Utbildning och kompetensutveckling Lönefrågor I uppföljningsdelen ligger ansvaret fördelat mellan regionstyrelseförvaltningen (före detta ledningskontoret) och fackförvaltning. I redovisningen är de aktiviteter som berör utbildningsoch arbetslivsförvaltningen markerade. Dessa ska också följas upp på förvaltningsnivå. Uppföljningen görs via återkommande medarbetarundersökningar, statistik ur personalsystemen och via direkta frågor till ansvariga chefer. Då Region Gotland bytt leverantör för medarbetarenkät/-undersökning sedan 2016 har ett antal frågor inte kunnat utvärderas enligt plan. Det innebär att resultatet från senaste undersökningen (2017) redovisas utan jämförelsevärden. Utifrån den övergripande jämställdhetsplanens noteringar om den politiska avsiktsförklaringen, kan nedanstående insatser nämnas särskilt. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 104 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Rev. GVN 2018/133 - Kvinnor och män ska kunna välja att arbeta heltid : Ett aktivt arbete inom ramen för Heltidsresan har inletts. - Kvinnor och män ska ha lika stora möjligheter till kompetens- och karriärutveckling : Två tjänster som förste förskollärare inrättas fr.o.m. hösten 2018. - Region Gotland ska arbeta för att motverka osakliga löneskillnader : En större del av budgeterade löneökningsmedel 2018 planeras att satsas på den kvinnodominerade gruppen förskollärare inom förskolan, för att minska löneskillnaden i förhållande till andra lärargrupper där andelen män är högre eller betydligt högre. Förvaltningen har, efter au s behandling av ärendet, genomför redaktionella ändringar i rapporten. Bedömning Föreliggande uppföljning är den första systematiska uppföljning som förvaltningen genomfört. Förvaltningens ambition är att fortsättningsvis genomföra en årlig uppföljning och rapportera denna till nämnden. Genom att leva upp till kraven på aktiva åtgärder samt kraven på uppföljning, arbetar förvaltningen i linje med revisionsrapportens rekommendationer till regionstyrelsen ( Regionens jämställdhetsarbete ur ett jämställdhetsperspektiv, GVN 2017/139 och BUN 2017/610). Förvaltningen föreslår därför att rapporten godkänns. Beslutsunderlag Bilaga -Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 105 of 332 2 (2)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bilaga Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Notering: Aktiviteter där ansvaret ligger på förvaltningsnivå har markerats med fet stil i samtliga målbeskrivningar. Arbetsförhållanden (Diskrimineringslagen 3 kap 4 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 1.1 Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever att de behandlas lika och har likvärdiga rättigheter i arbetet. Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att arbetsförhållanden är likvärdiga jämfört med föregående år. 1. Översyn av policys och riktlinjer inom Region Gotland för att säkerställa att genusperspektivet beaktas. 2. Upprätta ett samtalsunderlag kring lika och likvärdiga rättigheter som ska användas på arbetsplatsträffar. Ledningskontoret, förvaltning Ledningskontoret, förvaltning I samband med översyn av policys och riktlinjer ska genusperspektivet alltid finnas med i analysen Samtalsunderlag framtaget Kontinuerligt under 2016 2018. * 2016 3. Genomför arbetsplatsträffar med hjälp av framtaget samtalsunderlag. Förvaltning, chef Upplevelsen av lika och likvärdiga rättig heter mäts i medarbetarenkät Kontinuerligt under 2016 2018. * Kommentar: Samtalsunderlag är utskickat till samtliga chefer med uppmaning att använda vid APT. (Se mål 3:1.) Medarbetarundersökning 2017: Är ni fria från diskriminering på jobbet (avseende kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder)? Enkätsvar oktober 2017 (Uppskattad upplevelse på en skala 1-5) Kvinnor 4,61 Män 4,58 Notering: Jämförelsevärden för enkätsvar i förhållande till den regiongemensamma jämställdhetsplanen från 2016 rörande I Region Gotland har kvinnor och män samma möjligheter? saknas i medarbetarundersökningen 2017. Page 106 of 332

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Mål 1.2 I Region Gotland arbetar kvinnor och män på den sysselsättningsgrad som önskas. Andelen oönskade deltidsanställningar har minskat för kvinnor och män jämfört med föregående år Registrera all oönskad deltidsanställning i HR-systemet. Ta fram åtgärdsplan för att vidta åtgärder som minskar andelen oönskad deltidsanställning. Förvaltning, chef Redovisa andelen oönskad deltidsanställning samt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits. Kontinuerligt under 2016 2018. * Kommentar: Inom UAF är det relativt få medarbetare som anmält att de önskar utökad sysselsättningsgrad. Under perioden har antalet minskat med 9 personer, från 19 till 10. I nuläget är det varje chef som ansvarar för att se över förutsättningarna att erbjuda ökad sysselsättningsgrad inom det egna ansvarsområdet. Heltidsresan i samverkan med Kommunal förväntas minska andelen oönskade deltider ytterligare under 2018. Inom Heltidresan ska varje förvaltning under året ta fram en plan för arbetet, med ambitionen att Region Gotland som arbetsgivare ska ha heltid som norm år 2021. Genomsnittlig sysselsättningsgrad (månadsavlönade). 2016-12-31 2017-11-30 Kvinnor 95,47% 95,88% Män 95,79% 95,40% Andel visstidsanställda (månadsavlönade) av totala antalet anställda: 2016-12-31 2017-11-30 Kvinnor 9,91% 10,03% Män 5,59% 6,24% Antal deltider av totala antalet anställda (månadsanställda): 2016-12-31 2017-11-30 Kvinnor 11,24% 6,41% Män 2,82% 2,01% Antal anmälda oönskade deltider (tillsvidareanställda): 2016-12-31 2017-11-30 Kvinnor 17 (1,2%) 7 (0,5%) Män 2 (0,6%) 3 (0,9%) Notering: HR-systemet saknar i dagsläget (maj 2018) möjlighet att registrera önskemål om utökad sysselsättningsgrad. Page 107 of 332 Sida 2 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Mål 1.3 I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Kvinnors och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. 1. Kartlägg sjuktal på enhets-, avdelnings- och förvaltningsnivå. 2. Identifiera enheter som har ett högt sjuktal och vidta åtgärder för att sänka sjuktalet. 3. Identifiera enheter som befinner sig i riskzonen att höja sjuktalet och vidta åtgärder i förebyggande syfte. Förvaltning, chef Förvaltning, chef Förvaltning, chef Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och om sjuktalet har förändrats. Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och vilka effekter det har fått. Kontinuerligt under 2016 2018. * Kontinuerligt under 2016 2018. * Kontinuerligt under 2016 2018. * * Redovisas i samband med årsredovisning. Kommentar: Sjuktalet för kvinnor totalt har ökat något i förhållande till 2016. För männen har det skett en liten minskning. Förskolans verksamhetsområde, med en skor andel kvinnliga medarbetare, har relativt hög sjukfrånvaro - ett mönster sedan många år och som också gäller riket i övrigt. Under 2018 prövas ett koncept benämnt hållbart arbetsliv som genomförs i samarbete med företagshälsovården och som riktar sig till nyutbildade förskollärare i syfte att främja hälsa och därigenom förebygga sjukskrivningar längre fram i arbetslivet. Om projektet faller väl ut är förhoppningen att applicerbara delar ska användas även för andra personalkategorier. Under hösten 2018 kommer en ny funktion för bevakning av sjukfrånvaro att införas inom UAF (liksom i hela Region Gotland). Bl a kommer ett signalsystem att finnas för korttidsfrånvaro, med en koppling till s k hälsosamtal via företagshälsovården. Detta system har prövats inom delar av socialförvaltningen och uppfattas kunna bidra till att minska sjuktalen. Sjuktal: 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-11-30 Kvinnor 6,34% 6,36% Män 3,56% 3,45% Medarbetarundersökning 2017: Kan du påverka din arbetssituation? Enkätsvar oktober 2017 (Uppskattad upplevelse på en skala 1-5) Kvinnor 3,62 Män 3,82 Page 108 of 332 Sida 3 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Har du en rimlig stressnivå i ditt arbete? Enkätsvar oktober 2017 (Uppskattad upplevelse på en skala 1-5) Kvinnor 3,08 Män 3,28 Får du tillräckligt med återhämtning mellan arbetspassen? Enkätsvar oktober 2017 (Uppskattad upplevelse på en skala 1-5) Kvinnor 3,45 Män 3,63 Är din arbetsplats fri från konflikter som påverkar arbetet negativt? Enkätsvar oktober 2017 (Uppskattad upplevelse på en skala 1-5) Kvinnor 3,22 Män 3,28 Notering: Jämförelsevärden för enkätsvar i förhållande till den regiongemensamma jämställdhetsplanen från 2016 rörande min fysiska arbetsmiljö är tillfredsställande, min psykosociala arbetsmiljö är tillfredsställande samt min psykosociala arbetsmiljö är tillfredsställande, saknas i medarbetarundersökningen 2017. Förvärvsarbete och föräldraskap (Diskrimineringslagen 3 kap 5 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 2.1 Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet har likvärdiga möjligheter att kombinera föräldraskap och arbete. Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att de har likvärdiga möjligheter att kombinera föräldraskap och arbete jämfört med föregående år. 1. Upplevelsen om likvärdiga möjligheter diskuteras utifrån det samtalsunderlag som tas fram under mål 1.1 aktivitet 2 och 3. 2. Se över förläggning av mötesstruktur och arbetstider. Förvaltning, chef Förvaltning, chef Upplevelsen av likvärdiga rättigheter mäts i medarbetarenkät. I medarbetarsamtalet och samtal vid arbetsplatsträffar. Kontinuerligt under 2016 2018. * Kontinuerligt under 2016 2018. * Kommentar: Samtalsunderlag är utskickat till samtliga chefer med uppmaning att använda vid APT. Mål 2.2 Kvinnor och män ska ha Skillnaden mellan kvinnors och mäns uttag av föräldradagar och 1. Kartlägg uttag av föräldraledighet och vård av barn. Förvaltning, chef Redovisning av statistik från HR-systemet Kontinuerligt under 2016 2018. Page 109 of 332 Sida 4 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 likvärdiga möjligheter till uttag av föräldradagar och vård av barndagar. vård av barndagar har minskat jämfört med föregående år. 2. Upprätta en rutin kring hur arbetsgivaren upprätthåller kontakten med och förmedlar viktig information till medarbetare under föräldraledighet. Ledningskontoret Rutin framtagen. * 2016 * Redovisas i samband med årsredovisning. Kommentar: Mäns uttag av föräldraledighet har ökat, men kvinnor står fortfarande för den relativt större andelen av uttaget. Genomsnittligt uttag av föräldraledighetsdagar 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Kvinnor 3,48% 3,41% Män 1,55% 1,97% Genomsnittligt uttag av VAB (vård av barn) 2016-01-01 2016-12-31 2017-01-01 2017-12-31 Kvinnor 0,77% 0,84% Män 0,56% 0,59% Medarbetarundersökning 2017: Fungerar det bra att förena arbete med föräldraskap på din arbetsplats? Kvinnor 3,90 Män 3,92 Enkätsvar oktober 2017 (Uppskattad upplevelse på en skala 1-5) Notering: Jämförelsevärden för enkätsvar i förhållande till den regiongemensamma jämställdhetsplanen från 2016 rörande på min arbetsplats är det möjligt att förena arbete och föräldraskap saknas i medarbetarundersökningen 2017. Page 110 of 332 Sida 5 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Trakasserier (Diskrimineringslagen 3 kap 6 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 3.1 I Region Gotland råder nolltolerans avseende kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet ska vara införstådda med hur Region Gotland arbetar med kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. 1. Riktlinjer för kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön ska diskuteras på en arbetsplatsträff. 2. Upprätta ett samtalsstöd som hjälper chefer att genomföra förebyggande samtal om kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön vid en arbetsplatsträff. Förvaltning, chef Ledningskontoret Följs upp i medarbetarenkät Rutin framtagen. Kontinuerligt under 2016 2018. 2016 * Redovisas i samband med årsredovisning. Kommentar: Samtalsunderlag är utskickat till samtliga chefer med uppmaning att använda vid APT. I samband med de tre olika introduktionsträffarna som genomförs återkommande; för timanställda, för månadsanställda samt för chefer, påtalas särskilt vilka riktlinjer som finns för att motverka trakasserier och var de finns att ta del av. I medarbetarsamtalsmallen finns också en fråga på detta tema som ska ställas till varje medarbetare en gång per år. Medarbetarundersökning 2017: Är ni fria från diskriminering på jobbet (avseende kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder)? Enkätsvar oktober 2017 (Uppskattad upplevelse på en skala 1-5) Kvinnor 4,61 Män 4,58 Notering: Jämförelsevärden för enkätsvar i förhållande till den regiongemensamma jämställdhetsplanen från 2016 rörande har du av chef/kollega under de senaste 12 månaderna utsatts för trakasserier/mobbning, antal kvinnor som utsatts för trakasserier/mobbning på grund av samt antal män som utsatts för trakasserier/mobbning på grund av, saknas i medarbetarundersökningen 2017. Page 111 of 332 Sida 6 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Rekrytering (Diskrimineringslagen 3 kap 7 och 9 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 4.1 Region Gotland ska verka för en jämn könsfördelning inom samtliga yrkesgrupper. Andelen av det underrepresenterade könet ska öka i de yrkesgrupper som inte är jämnt fördelade. Kartlägg könsfördelningen inom samtliga yrkesgrupper på förvaltningsnivå och vidta åtgärder som bidrar till att det underrepresenterade könet ökar. Förvaltning, chef Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och vilka effekter det har fått. Kontinuerligt under 2016 2018. * Mål 4.2 Region Gotlands rekryteringar ska vara fria från diskriminering. Alla chefer ska ha insikt om regionens rekryteringsprocess utifrån ett genusperspektiv. 3. Rekryteringsprocessen ses över utifrån ett genusperspektiv för att säkerställa att rekrytering inte utgår ifrån stereotypa värderingar. Ledningskontoret Översyn genomförd. 2016 4. En utbildning i rekryteringsprocessen utifrån ett genusperspektiv tas fram och erbjuds till alla chefer. Ledningskontoret Andelen chefer som har genomgått utbildningen Kontinuerligt under 2016 2018. * * Redovisas i samband med årsredovisning. Kommentar: Fördelningen mellan andelen kvinnor och andelen män är i princip oförändrad sedan 2016. Vid givna tillfällen, t ex i samband med rekryteringsresor uppmanas det underrepresenterade könet särskilt att söka sig till Region Gotland. I samtliga annonser finns en skrivning på samma tema. Medarbetare, fördelning kvinnor och män 2016-12-31 2017-11-30 Kvinnor 78,29% 78,20% Män 21,71% 21,80% Page 112 of 332 Sida 7 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Utbildning och kompetensutveckling (Diskrimineringslagen 3 kap 8 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 5.1 I Region Gotland har kvinnor, män och personer med annan könsidentitet likvärdiga möjligheter till yrkesutveckling och karriärmöjligheter. Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att de har likvärdiga möjligheter jämfört med föregående år. Alla medarbetare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan med individuella mål som är kopplade till verksamhetens mål. Förvaltning, chef Mäts i medarbetarenkät Kontinuerligt under 2016 2018. * * Redovisas i samband med årsredovisning. Kommentar: Under perioden har antalet män som anställts som chefer ökat och antalet kvinnor minskat. Dock har två kvinnor anställts som tillträder under 2018, en chef för modersmål och studiehandledning (B-nivå) samt en chef för förskolan (A-nivå). Under våren 2018 har nya uppdrag för förstelärare formuleras och rekryteringar genomförts inom ramen för karriärtjänstsatsningen som riktar sig till grundskolan, gymnasiet, särskolan och den kommunala vuxenutbildningen, sammantaget 76 uppdrag. Förvaltningen planerar också för att utnyttja möjligheten att tillsätta lektorat som karriärtjänst för två lärare, ett inom grundskolan och ett inom gymnasiet. Inom förskolan kommer två karriärtjänster som förste förskollärare att inrättas fr o m hösten 2018, i syfte att skapa ytterligare en karriärväg inom den kvinnodominerade skolformen förskola och därmed öka attraktiviteten och likvärdigheten mellan skolformerna. Under 2016 och 2017 genomgick fem kvinnor och två män vägen till ledarskap. Till 2018 har UAF nominerat tre kvinnor och två män att gå samma utbildning. Chefer, fördelning kvinnor och män 2016-12-31 antal 2016-12-31 procent 2017-11-30 antal 2017-11-30 procent Diff antal Kvinnor A chef direkt underställd - kvinnor 0 0% 0 0% A chef direktunderställd män 1 100% 1 100% Diff antal Män B chef på mellanchefsnivå kvinnor 7 58,33% 5 55,56% -2 B chef på mellanchefsnivå män 5 41,67% 4 44,44% -1 C 1:a linjens chef kvinnor 33 73,33% 30 67,77% -3 C 1:a linjens chef män 12 26,67% 13 30,23% 1 F arbetstagare med uttalat ledningsansvar kvinnor 2 100% 2 100% F arbetstagare med uttalat ledningsansvar män 0 0% 0 0% 2 L arbetstagare med ledningsansvar - kvinnor 24 68,58% 26 65% L arbetstagare med ledningsansvar - män 11 31,42% 14 35% 3 Diff -3 3 Page 113 of 332 Sida 8 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Notering: Detta mål mättes inte i medarbetarundersökningen 2017, inte heller frågeställningarna i mitt senaste medarbetarsamtal planerade vi gemensamt min kompetensutvecklingsplan, jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete samt jag upplever att jag har de karriärmöjligheter jag önskar inom Region Gotland fanns med i 2017 års undersökning. Lönefrågor (Diskrimineringslagen 3 kap 10 11 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 6.1 I Region Gotland förekommer inte osakliga löneskillnader på grund av kön. Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män har minskat jämfört med föregående år. Aktiviteter är framtagna i Handlingsplan för jämställda löner 2016-2018. Ledningskontoret, förvaltning. Årlig lönekartläggning och analys som underlag för eventuell justering i handlingsplanen. Kontinuerligt under 2016 2018. * * Redovisas i samband med årsredovisning. Kommentar: I lönekartläggningen gällande 2017 års lönenivåer (tillsvidareanställda, inklusive lärarlönelyft) identifierades den största obalansen mellan likavärderade yrkesgrupper (d v s lika BAS-intervall) mellan den kvinnodominerade gruppen förskollärare och gruppen gymnasielärare, som innefattar en större andel män. Förvaltningen avser därför att satsa extra på gruppen förskollärare inom löneöversynen 2018. Lönenivåer 2017: Förskollärare i förskola och förskoleklass Gymnasielärare exkl yrkeslärare Snitt 29 253 34 362 Median 29 095 34 358 Högst 35 834 44 098 (lektor) Lägst 26 000 28 165 Page 114 of 332 Sida 9 av 9

PLAN Jämställdhetsplan 2016 2018 Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av ledningskontoret Datum 2015-06-15 Gäller 2016 2018 Ärendenr RS 2015/71 Innehåll Region Gotlands Likabehandlingspolicy... 2 Diskrimineringslagen... 2 Politisk avsiktsförklaring mandatperiod 2014 2018... 2 Arbetsgivaransvar... 3 Giltighet och uppföljning... 3 Arbetsförhållanden (Diskrimineringslagen 3 kap 4 )... 3 Mål 1.1...3 Effektmål... 3 Mål 1.2...3 Effektmål... 4 Mål 1.3...4 Effektmål... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap (Diskrimineringslagen 3 kap 5 )... 4 Mål 2.1...4 Effektmål... 4 Mål 2.2...4 Effektmål... 4 Trakasserier (Diskrimineringslagen 3 kap 6 )... 4 Mål 3.1...4 Effektmål... 4 Rekrytering (Diskrimineringslagen 3 kap 7 och 9 )... 5 Mål 4.1...5 Effektmål... 5 Mål 4.2...5 Effektmål... 5 Utbildning och kompetensutveckling (Diskrimineringslagen 3 kap 8 )... 5 Mål 5.1...5 Effektmål... 5 Lönefrågor (Diskrimineringslagen 3 kap 10 11 )... 5 Mål 6.1...5 Effektmål... 6 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 115 of 332 Webbplats www.gotland.se

RS 2015/71 Datum 2015-06-15 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Planen beskriver Region Gotlands jämställdhetsarbete utifrån arbetsgivarperspektivet. Planen är utformad med stöd av organisationens Likabehandlingspolicy 2009-12-14, diskrimineringslagens krav samt den politiska avsiktsförklaringen för mandat-perioden 2016 2018. Jämställdhetsplanen är framtagen i samarbete med en politisk referensgrupp. Region Gotlands Likabehandlingspolicy Region Gotlands vision i Likabehandlingspolicy är att likabehandling är grunden för organisationens värderingar. Arbetsgivare ser, förstår, värdesätter och tillvaratar medarbetares olikheter. I likabehandlingspolicyn framgår att arbetet med likabehandling omfattar både jämställdhet och mångfald. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen fastslår att alla arbetsgivare ska bedriva ett aktivt och målinriktat jämställdhetsarbete, samverka med arbetstagarna om aktiva åtgärder samt upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete vart tredje år. Diskrimineringslagen omfattar i sin helhet sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enligt Diskrimineringslagen utgår jämställdhetsplanen utifrån kön och med lagkrav på åtgärder kopplade till etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. I Region Gotland tas hänsyn till att kön samverkar med andra diskrimineringsgrunder. Politisk avsiktsförklaring mandatperiod 2014 2018 I den politiska avsiktsförklaringen lyfts särskilt: Kvinnor och män ska kunna välja att arbeta heltid Kvinnor och män ska ha lika stora möjligheter till kompetens- och karriärutveckling Region Gotland ska arbeta för att motverka osakliga löneskillnader I Region Gotland finns en viljeinriktning om att utvidga definitionen av kön i jämställdhetsplansarbetet med en tredje könskategori. Region Gotland har för avsikt att successivt införa person med annan könsidentitet som ytterligare benämning utöver kvinna och man. Idag är det inte möjligt att tillämpa fullt ut eftersom regionens statistikgrundande system och andra verktyg inte är så konstruerade. Definitionen person med annan könsidentitet införs från 2016 i de regiongemensamma medarbetarenkätsundersökningar som genomförs. Page 116 of 332 2 (6)

RS 2015/71 Datum 2015-06-15 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Arbetsgivaransvar Regionfullmäktige beslutar om inriktning av regionens jämställdhetsarbete såsom likabehandlingspolicy och jämställdhetsplan Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att uppföljning av det interna jämställdhetsarbetet i regionen sker. Styrelse/nämnd ansvarar för att jämställdhetsplanen implementeras och att jämställdhetsarbete bedrivs i förvaltningen och att resultatet årligen redovisas i enlighet med regionstyrelsens anvisningar. Förvaltningschefen har huvudansvar för att jämställdhetsarbetet bedrivs inom förvaltningens olika verksamheter och redovisar årligen resultatet till styrelse/nämnd. Jämställdhetsplanen kan kompletteras med förvaltningsspecifika aktiviteter vid behov. Giltighet och uppföljning Jämställdhetsplanen gäller för perioden 2016 2018 och uppföljning sker årligen i samband med årsredovisning genom könsuppdelad statistik, medarbetarenkät samt frågor till förvaltningarna enligt regionstyrelsens anvisningar. Samordning sker på ledningskontoret. Region Gotland ska under perioden 2016 2018 arbeta aktivt mot nedanstående jämställdhetsplanens mål och effektmål. De aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen finns beskrivna i bilagan Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan. I bilagan framgår vem som är ansvarig för att aktiviteterna genomförs samt hur uppföljning ska ske. I bilagan redovisas kartläggning av nuläget som blir utgångsläget inför nästa års uppföljning och analys. Aktiviteterna kan komma att förändras under perioden 2016 2018. Arbetsförhållanden (Diskrimineringslagen 3 kap 4 ) Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Mål 1.1 Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever att de behandlas lika och har likvärdiga rättigheter i arbetet. Effektmål Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att arbetsförhållanden är likvärdiga jämfört med föregående år. Mål 1.2 I Region Gotland arbetar kvinnor och män på den sysselsättningsgrad som önskas. Page 117 of 332 3 (6)

RS 2015/71 Datum 2015-06-15 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Effektmål Andelen oönskade deltidsanställningar har minskat för kvinnor och män jämfört med föregående år. Mål 1.3 I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål Kvinnors och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. Förvärvsarbete och föräldraskap (Diskrimineringslagen 3 kap 5 ) Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Mål 2.1 Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet har likvärdiga möjligheter att kombinera föräldraskap och arbete. Effektmål Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att de har likvärdiga möjligheter att kombinera föräldraskap och arbete jämfört med föregående år. Mål 2.2 Kvinnor och män ska ha likvärdiga möjligheter till uttag av föräldradagar och vård av barndagar. Effektmål Skillnaden mellan kvinnors och mäns uttag av föräldradagar och vård av barndagar har minskat jämfört med föregående år. Trakasserier (Diskrimineringslagen 3 kap 6 ) Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Mål 3.1 I Region Gotland råder nolltolerans avseende kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Effektmål Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet ska vara införstådda med hur Region Gotland arbetar med kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Page 118 of 332 4 (6)

RS 2015/71 Datum 2015-06-15 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Rekrytering (Diskrimineringslagen 3 kap 7 och 9 ) Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Arbetsgivaren ska anstränga sig för att få en jämn könsfördelning inom alla yrkesgrupper och särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterande könet. Mål 4.1 Region Gotland ska verka för en jämn könsfördelning inom samtliga yrkesgrupper. Effektmål Andelen av det underrepresenterade könet ska öka i de yrkesgrupper som inte är jämnt fördelade. Mål 4.2 Region Gotlands rekryteringar ska vara fria från diskriminering. Effektmål Alla chefer ska ha insikt om regionens rekryteringsprocess utifrån ett genusperspektiv. Utbildning och kompetensutveckling (Diskrimineringslagen 3 kap 8 ) Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. Mål 5.1 I Region Gotland har kvinnor, män och personer med annan könsidentitet likvärdiga möjligheter till yrkesutveckling och karriärmöjligheter. Effektmål Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att de har likvärdiga möjligheter jämfört med föregående år. Lönefrågor (Diskrimineringslagen 3 kap 10 11 ) Arbetsgivaren ska var tredje år kartlägga och analysera osakliga löneskillnader samt upprätta en handlingsplan. Mål 6.1 I Region Gotland förekommer inte osakliga löneskillnader på grund av kön. Page 119 of 332 5 (6)

RS 2015/71 Datum 2015-06-15 Region Gotland Jämställdhetsplan 2016 2018 Effektmål Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män har minskat jämfört med föregående år. Page 120 of 332 6 (6)

Region Gotland Bilaga Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Arbetsförhållanden (Diskrimineringslagen 3 kap 4 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 1.1 Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever att de behandlas lika och har likvärdiga rättigheter i arbetet. Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att arbetsförhållanden är likvärdiga jämfört med föregående år. 1. Översyn av policys och riktlinjer inom Region Gotland för att säkerställa att genusperspektivet beaktas. 2. Upprätta ett samtalsunderlag kring lika och likvärdiga rättigheter som ska användas på arbetsplatsträffar. Ledningskontoret, förvaltning Ledningskontoret, förvaltning I samband med översyn av policys och riktlinjer ska genusperspektivet alltid finnas med i analysen Samtalsunderlag framtaget Kontinuerligt under 2016 2018. * 2016 3. Genomför arbetsplatsträffar med hjälp av framtaget samtalsunderlag. Förvaltning, chef Upplevelsen av lika och likvärdiga rättigheter mäts i medarbetarenkät Kontinuerligt under 2016 2018. * Mål 1.2 I Region Gotland arbetar kvinnor och män på den sysselsättningsgrad som önskas. Andelen oönskade deltidsanställningar har minskat för kvinnor och män jämfört med föregående år Registrera all oönskad deltidsanställning i HR-systemet. Ta fram åtgärdsplan för att vidta åtgärder som minskar andelen oönskad deltidsanställning. Förvaltning, chef Redovisa andelen oönskad deltidsanställning samt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits Kontinuerligt under 2016 2018. * Mål 1.3 I Region Gotland överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Kvinnors och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. 1. Kartlägg sjuktal på enhets-, avdelnings- och förvaltningsnivå. 2. Identifiera enheter som har ett högt sjuktal och vidta åtgärder för att sänka sjuktalet. Förvaltning, chef Förvaltning, chef Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och om sjuktalet har förändrats. Kontinuerligt under 2016 2018. * Kontinuerligt under 2016 2018. * 3. Identifiera enheter som befinner sig i riskzonen att höja sjuktalet och vidta åtgärder i förebyggande syfte. Förvaltning, chef Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och vilka effekter det har fått. Kontinuerligt under 2016 2018. * * Redovisas i samband med årsredovisning. Page 121 of 332

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Andel av kvinnor/män som har hel- och deltidsanställning 2014-12-31 Andel visstidsanställda, månadsavlönade, av samtliga anställda 2014-12-31 100% 80% 60% 40% 20% 0% 85% Kvinnor Män 69% 24% 10% 7% 5% Syssgrad 100% Syssgrad 75-99 % Syssgrad 1-74 % Män 13% Kvinnor 10% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sjuktal, december 2013 - november 2014 6,0% 5,2% Genomsnittlig sysselsättningsgrad 2014-12-31 4,0% 2,9% Män 96% 2,0% Kvinnor 93% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% 0,0% Kvinnor Män Andel deltider av totala antalet anställda (tillsvidareanställda) 2014-12-31 I Region Gotland har kvinnor och män samma möjligheter? Män 15,5% Män 80,0% har svarat ja Kvinnor 31,6% Kvinnor 56,0% har svarat ja 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Page 122 of 332 Sida 2 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Min fysiska arbetsmiljö är tillfredsställande Jag kan påverka hur jag utför mitt dagliga arbete Män 3,8 Män 4,1 Kvinnor 3,6 Kvinnor 4,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Min psykosociala arbetsmiljö är tillfredsställande Män Kvinnor 3,6 3,6 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Page 123 of 332 Sida 3 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Förvärvsarbete och föräldraskap (Diskrimineringslagen 3 kap 5 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 2.1 Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet har likvärdiga möjligheter att kombinera föräldraskap och arbete. Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att de har likvärdiga möjligheter att kombinera föräldraskap och arbete jämfört med föregående år. 1. Upplevelsen om likvärdiga möjligheter diskuteras utifrån det samtalsunderlag som tas fram under mål 1.1 aktivitet 2 och 3. 2. Se över förläggning av mötesstruktur och arbetstider. Förvaltning, chef Förvaltning, chef Upplevelsen av likvärdiga rättigheter mäts i medarbetarenkät. I medarbetarsamtalet och samtal vid arbetsplatsträffar. Kontinuerligt under 2016 2018. * Kontinuerligt under 2016 2018. * Mål 2.2 Kvinnor och män ska ha likvärdiga möjligheter till uttag av föräldradagar och vård av barndagar. Skillnaden mellan kvinnors och mäns uttag av föräldradagar och vård av barndagar har minskat jämfört med föregående år. 1. Kartlägg uttag av föräldraledighet och vård av barn. 2. Upprätta en rutin kring hur arbetsgivaren upprätthåller kontakten med och förmedlar viktig information till medarbetare under föräldraledighet. Förvaltning, chef Ledningskontoret Redovisning av statistik från HR-systemet Rutin framtagen. Kontinuerligt under 2016 2018. * 2016 * Redovisas i samband med årsredovisning. Genomsnittligt uttag av föräldraledighetsdagar perioden december 2013 november 2014 Genomsnittligt uttag av "vård av barn" dagar perioden december 2013 november 2014 Män 6,3% Män 0,9% Kvinnor 11,3% Kvinnor 1,4% 0,00% 2,00% 4,00% 6,00% 8,00% 10,00% 12,00% 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% På min arbetsplats är det möjligt att förena arbete och föräldraskap Män Kvinnor 4,1 4,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Page 124 of 332 Sida 4 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Trakasserier (Diskrimineringslagen 3 kap 6 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 3.1 I Region Gotland råder nolltolerans avseende kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet ska vara införstådda med hur Region Gotland arbetar med kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. 1. Riktlinjer för kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön ska diskuteras på en arbetsplatsträff. 2. Upprätta ett samtalsstöd som hjälper chefer att genomföra förebyggande samtal om kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön vid en arbetsplatsträff. Förvaltning, chef Ledningskontoret Följs upp i medarbetarenkät Rutin framtagen. Kontinuerligt under 2016 2018. * 2016 * Redovisas i samband med årsredovisning. Har du av chef/kollega under de senaste 12 månaderna utsatts för trakasserier/mobbning? Män Kvinnor 2,0% har svarat ja 3,0% har svarat ja 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% Antal kvinnor som utsatts för trakasserier/mobbning på grund av: Antal män som utsatts för trakasserier/mobbning på grund av: annat könsöverskridande identitet funktionshinder religion ålder Sexuell läggning etnisk tillhörighet kön 0 0 1 1 7 8 8 80 annat könsöverskridande identitet funktionshinder religion ålder Sexuell läggning etnisk tillhörighet kön 0 0 0 1 1 1 3 10 0 20 40 60 80 0 2 4 6 8 10 Page 125 of 332 Sida 5 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Rekrytering (Diskrimineringslagen 3 kap 7 och 9 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 4.1 Region Gotland ska verka för en jämn könsfördelning inom samtliga yrkesgrupper. Andelen av det underrepresenterade könet ska öka i de yrkesgrupper som inte är jämnt fördelade. Kartlägg könsfördelningen inom samtliga yrkesgrupper på förvaltningsnivå och vidta åtgärder som bidrar till att det underrepresenterade könet ökar. Förvaltning, chef Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och vilka effekter det har fått. Kontinuerligt under 2016 2018. * Mål 4.2 Region Gotlands rekryteringar ska vara fria från diskriminering. Alla chefer ska ha insikt om regionens rekryteringsprocess utifrån ett genusperspektiv. 3. Rekryteringsprocessen ses över utifrån ett genusperspektiv för att säkerställa att rekrytering inte utgår ifrån stereotypa värderingar. Ledningskontoret Översyn genomförd. 2016 4. En utbildning i rekryteringsprocessen utifrån ett genusperspektiv tas fram och erbjuds till alla chefer. Ledningskontoret Andelen chefer som har genomgått utbildningen Kontinuerligt under 2016 2018. * * Redovisas i samband med årsredovisning. Medarbetare, fördelning kvinnor och män 2014-12-31 22,6% Kvinnor Män 77,4% Page 126 of 332 Sida 6 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Utbildning och kompetensutveckling (Diskrimineringslagen 3 kap 8 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 5.1 I Region Gotland har kvinnor, män och personer med annan könsidentitet likvärdiga möjligheter till yrkesutveckling och karriärmöjligheter. Kvinnor, män och personer med annan könsidentitet upplever i högre grad att de har likvärdiga möjligheter jämfört med föregående år. Alla medarbetare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan med individuella mål som är kopplade till verksamhetens mål. Förvaltning, chef Mäts i medarbetarenkät Kontinuerligt under 2016 2018. * * Redovisas i samband med årsredovisning. Chefer, fördelning kvinnor och män 2014-12-31 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 100% Kvinnor Män Män 4,0 80% 60% 50% 50% 48% 52% 69% Kvinnor 4,2 40% 31% 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 20% 0% Koncernledningsgruppen Avdelningschefer Enhetschefer Jag upplever att jag har de karriärmöjligheter jag önskar inom Region Gotland I mitt senaste medarbetarsamtal planerade vi gemensamt min kompetensutvecklingsplan Män Kvinnor 3,1 3,1 Män 4,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Kvinnor 3,7 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Page 127 of 332 Sida 7 av 9

Fast kontant månadslön Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Lönefrågor (Diskrimineringslagen 3 kap 10 11 ) Mål Effektmål Aktivitet Ansvar Uppföljning Tid Mål 6.1 I Region Gotland förekommer inte osakliga löneskillnader på grund av kön. Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män har minskat jämfört med föregående år. Aktiviteter är framtagna i Handlingsplan för jämställda löner 2016-2018. Ledningskontoret, förvaltning. Årlig lönekartläggning och analys som underlag för eventuell justering i handlingsplanen. Kontinuerligt under 2016 2018. * * Redovisas i samband med årsredovisning. Lönekartläggning 2014 Medellön (kr/mån) 2014-06-30 utan hänsyn tagen till arbetsvärdering 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Kvinnor Män 31000 30000 29000 28000 27000 26000 25000 26988 Kvinnor 30574 Män Arbetsvärderingsintervall Page 128 of 332 Sida 8 av 9

Region Gotland Bilaga om Aktiviteter och årlig uppföljning av jämställdhetsplan 2016 2018 Medianlön (kr/mån) 2014-06-30 utan hänsyn tagen till arbetsvärdering 28000 27500 27000 26500 26000 25500 25000 24500 24000 23500 23000 24742 Kvinnor 27479 Män Page 129 of 332 Sida 9 av 9

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende GVN 2016/99 31 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Beslut om godkännande av slutrapport till Skolverket gällande Nyanländas lärande Förslag till beslut Slutrapporten godkänns under förutsättning av att barnoch utbildningsnämnden fattar motsvarande beslut. Sammanfattning I december 2016 tecknades en överenskommelse mellan Skolverket och Region Gotland, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, gällande insatser för att stärka utbildningens kvalité för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska. Överenskommelsen har gällt riktade insatser till grundskola och gymnasieskola och de insatser som överenskommelsen innefattat är följande: 1. Systematiskt kvalitetsarbete 2. Mottagande av nyanlända elever i grundskolan och på gymnasiet 3. Synliggöra nyanlända elevers kunskaper i grundskolan och på gymnasiet 4. Studiehandledning på modersmål 5. Språkutveckling med digitala resurser Utvecklingsarbetet har genomförts i tätt samarbete med Skolverket och en projektledare har varit anställd för att hålla samman och driva de olika utvecklingsinsatserna. Till projektet har det funnits en styrgrupp bestående av cheferna för förskolan, grundskolan, gymnasieoch vuxenutbildningen samt kvalitetsoch utvecklingsavdelningen. Projekttid 2016 Behovsanalys och tecknande av överenskommelse Läsåret 17/18 Genomförande av planerade insatser Vt -18 Uppföljningsarbete, analys och långsiktighet 30 juni 2018 Sista dag att skicka in slutrapport till Skolverket 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 130 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Tjänsteskrivelse Ärende GVN 2016/99 31 maj 2018 Ärendebeskrivning Slutredovisning ska göras enligt mall tillhandahållen av Skolverket. Varje insats redovisas i ett separat dokument. Där anges orsak till problem inom utvecklingsområdet, målgrupper som tagit del av insatsen, mål- och förväntade effekter, eventuella avvikelser, synliga förändringar, delaktighet i uppföljning och fortsatt utvecklingsarbete. Hänvisar till följande bestämmelser som underlag: 2 kap. 8 (Skollagen) - Huvudmannens ansvar för utbildningen 2 kap. 8 a (Skollagen) - Kommunens resursfördelning 7 kap. 2-3 och 29 kap. 2 (Skollagen) - rätt till utbildning för vissa barn utan skolplikt 3 kap. 12 a (Skollagen) - Definitionen nyanländ 3 kap. 12 b (Skollagen) - Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och vissa andra elever 3 kap. 12 c-d (Skollagen) - Bedömning av en elevs kunskaper 3 kap. 12 e (Skollagen) - Placering i årskurs och undervisningsgrupp 3 kap. 12 f (Skollagen) - Förberedelseklass 4 kap. 3-5 (Skollagen) - Systematiskt kvalitetsarbete 17 kap. 16 (Skollagen) - Skyldighet att erbjuda utbildning på gymnasieskolans språkintroduktion 5 kap. 4 (Skolförordningen) och 9 kap. 9 (Gymnasieförordningen) - Rätten till studiehandledning 9 kap. 4 a - Prioriterad timplan (Skolförordningen) 6 kap. 7-8 (Gymnasieförordningen) - Språkintroduktion Bedömning Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens bedömning är att slutrapporten väl beskriver de förändringar som ägt rum och det arbetet som är planerat att genomföras framöver. Beslutsunderlag (Slutrapporten som ska sändas till Skolverket bifogas denna tjänsteskrivelse som beslutsunderlag.) Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Skolverket Page 131 of 332 2 (2)

SLUTRAPPORT Nyanländas lärande Fastställd av barnoch utbildningsnämnden och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden Framtagen av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Datum 2018-06-12 Gäller - Ärendenr BUN 2016/414, GVN 2016/99 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 132 of 332 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande Nyanländas lärande Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...4 1. Systematiskt kvalitetsarbete...5 UTVECKLINGSOMRÅDE...5 RESULTAT OCH EFFEKTER AV...5 INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET...5 2. Mottagande av nyanlända elever i grundskolan och på gymnasiet...8 UTVECKLINGSOMRÅDE...8 RESULTAT OCH EFFEKTER AV...8 INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET...8 3. Skapa förutsättningar för nyanlända elevers lärande...12 UTVECKLINGSOMRÅDE...12 RESULTAT OCH EFFEKTER AV...12 INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET...12 4. Studiehandledning på modersmål...14 UTVECKLINGSOMRÅDE...14 RESULTAT OCH EFFEKTER AV...14 INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET...14 5. Språkutveckling med digitala resurser...17 UTVECKLINGSOMRÅDE...17 RESULTAT OCH EFFEKTER AV...17 INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET...17 Avslutning...18 Page 133 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande Inledning I december 2016 tecknades en överenskommelse mellan Skolverket och Region Gotland, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, gällande insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska. Överenskommelsen gällde riktade insatser till grundskola och gymnasieskola och de insatser som överenskommelsen innefattade var: 1. Systematiskt kvalitetsarbete 2. Mottagande av nyanlända elever i grundskolan och på gymnasiet 3. Synliggöra nyanlända elevers kunskaper i grundskolan och på gymnasiet 4. Studiehandledning på modersmål 5. Språkutveckling med digitala resurser Utvecklingsarbetet har genomförts i tätt samarbete med Skolverket och en projektledare har varit anställd för att hålla samman och driva de olika utvecklingsinsatserna. Till projektet har det funnits en styrgrupp bestående av cheferna för förskolan, grundskolan, gymnasieoch vuxenutbildningen samt kvalitetsoch utvecklingsavdelningen. Den 30 juni löper projekttiden ut och en slutrapport ska skicka in till Skolverket. Rapporten är skriven i Skolverkets mall för slutredovisning och innefattar en beskrivning av utvecklingsområdena samt resultat och effekter inom utvecklingsområdena. För att få en helhetsbild av genomfört projekt finns även material beskrivet nedan att ta del av. Det är underlag som under projektets genomförande har skickats in till Skolverket men som i detta skede ej bifogats slutrapporten. - Överenskommelse mellan Skolverket och Region Gotland - Åtgärdsplan - Delrapport feb 2017 - Beskrivning av genomförda aktiviteter - Presentation av genomfört uppföljningsarbete - Handlingsplan för fortsatt utvecklingsarbete 2018-2020 - Rutinbeskrivning för mottagande och undervisning av nyanlända barn, elever och vuxna - Ekonomisk redovisning av förbrukade medel (finns att tillgå senast 15 september 2018, mall för detta har ännu inte tillhandahållits av Skolverket) Page 134 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande Sammanfattning I december 2015 tog Gotland emot över 1 000 nyanlända barn, unga och vuxna vilket ställde stora krav på verksamheterna inom Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen men även inom andra förvaltningar. Gotlands ringa erfarenhet av tidigare mottagande och det antal nyanlända i förhållande till befolkningsmängden låg till grund för Skolverkets urval av kommuner som skulle få erbjudande om att ta del av Skolverkets riktade insatser för att utveckla sina verksamheter. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen tackade ja till erbjudandet och en behovsanalys gjordes av nyckelpersoner från samtliga verksamheter inom Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. I december 2016 kunde en överenskommelse tecknas med Skolverket gällande de riktade insatser Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen skulle få ta del. Läsåret 2017/2018 genomfördes en rad olika aktiviteter inom insatsområdena riktade mot olika målgrupper. Inledningsvis under våren 2017 fokuserades på att höja kunskapsnivån hos cheferna för att dessa sedan skulle ha förutsättningar att genomföra de förändringar som behövdes på verksamhetsnivå. Hösten 2017 riktades uppmärksamheten mot pedagogerna i verksamheterna. Hur undervisningen kan anpassas för att tillvarata flerspråkighet och inkludera alla elever blev en viktig fråga. Våren 2018 ägnades åt uppföljning av genomförda aktiviteter, analys och planering för fortsatt långsiktigt arbete. Nu vid projekttidens slut kan konstateras att samarbetet med Skolverket har varit framgångsrikt. Vi har inom alla områden nått de uppsatta målen och flera nya utvecklingsbehov har även identifierats och åtgärdats under arbetets gång. Mycket arbete kvarstår, men en god grund finns att bygga vidare på. Page 135 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande 1. Systematiskt kvalitetsarbete UTVECKLINGSOMRÅDE Namn på utvecklingsområde Orsaker till problem inom utvecklingsområde Styrning och utveckling av verksamheten Gotland har en liten, ojämn och begränsad erfarenhet gällande mottagande av nyanlända elever därför saknas delvis kunskap, rutiner och handlingsplaner för detta. Många skolledare är nya i sina roller och relativt oerfarna och omsättningen på skolledare har varit hög de senaste åren. 2016 slogs Barn- och utbildningsförvaltningen och Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samman. Sammanslagningen grundas på en önskan om att få en helhetssyn på elevers lärande genom alla skolformer för att öka måluppfyllelsen men samarbetsformerna över skolformerna behöver ännu utvecklas. RESULTAT OCH EFFEKTER AV INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Namn på insats (ange nummer och namn enligt överenskommelse) Målgrupper Mål och förväntade effekter 5.1 Systematiskt kvalitetsarbete Chefer förvaltningsnivå Rektorer grundskola och gymnasiet Projektledare Kvalitetscontroller Tillsätta ett lokalt team för att hålla samman, stödja och följa upp det utvecklingsarbete som prioriterats Hitta strukturer för kontinuerlig avstämning och uppföljning gällande de olika insatserna Samordna de aktuella insatserna för ett långsiktigt resultat Öka kunskap om lagar och förordningar gällande nyanlända vilket i sin tur förväntas leda till verksamhetsförändringar för att skapa bättre förutsättningar för våra nyanlända elever Hitta strukturer för hur det systematiska kvalitetsarbetet utifrån nyanländas lärande ska bedrivas Skapa regionala rutiner för mottagande och undervisning av nyanlända elever vilket förväntas leda till likvärdighet och högre kvalité Hållbara ledare vilket förväntas leda till utveckling av våra verksamheter Utveckla samarbetsformer inom och över skolformerna, förväntad effekt är bättre samarbete och övergångar Avvikelser Det lokala teamet har under ht 17 ersatts med en styrgrupp bestående av chef för förskolan, grundskolan, gymnasiet- och vuxenutbildningen och kvalitetsoch utvecklingsavdelningen och ett antal utvecklingsgrupper från olika verksamhetsområden. Insatsen var från början endast avsedd Page 136 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande för chefsnivå men under arbetets gång har även aktuella verksamheter involverats för att genomföra förändringsarbetet genom att vi skapat ett antal utvecklingsgrupper. Utvecklingsgrupperna har haft en nyckelperson som varit ansvarig för att rapportera till styrgruppen gällande pågående arbete och har även fört fram frågor som styrgruppen fattat beslut om. Detta har bidragit till en aktiv styrkedja där utbildningscheferna haft nära samarbete med verksamheterna. Synliga förändringar En modell för hur cheferna på förvaltningsnivå ska arbeta med projekt finns nu En projektorganisation på förvaltningsnivå har skapats för att samordna olika projekt för att underlätta för de olika verksamheterna samt för att stödja varandra Projektledare tillsätts för att driva utvecklingsarbete som finansieras i form av statsbidrag Ett administrativs stödsystem för att kunna följa nyanländas elevers resultat finns inom grundskolan En ekonomisk modell för att fördela medel till de skolor som tar emot nyanlända elever finns Matriser för att kunna följa elevers kunskapsutveckling innan betyg E (år 9) är framtagna i ämnena matematik och no, övriga är under framtagande. I diskussionerna under arbetets gång har det medvetandegjorts hos pedagogerna vikten av att visa på elevernas progression för att bibehålla motivationen även om godkänt betyg inte uppnåtts. Det är dock för tidigt att visa på resultat på individnivå men pedagogerna säger själva att detta arbetssätt underlättar för dem och gör bedömningar av elevernas kunskapsnivå mer likvärdig på Gotland. Att matriserna dessutom kan användas för samtliga elever visar på att förståelse för detta arbetssätt inte endast inkluderar nyanlända elever utan att det är en metod som gynnar alla elever. Samarbete för bättre övergångar år 9 till gymnasiet äger rum Alla skolor tar emot nyanlända elever, tidigare endast två En regional rutinbeskrivning är framtagen gällande mottagande och undervisning av nyanlända barn, unga och vuxna med annat modersmål än svenska Förändring i ledningsgruppsstrukturer har ägt rum. Den externa konsultfirma som varit inkopplad i insatsen har medvetet arbetat med att skapa effektiva ledningsgrupper och tex inom förskolan har man nu en beredningsgrupp som bereder frågor innan dessa tas upp i ledningsgruppen. Mötena blir därmed mer effektiva och beslut fattas med bakgrund som är väl ggrundade. 93% av alla chefer/rektorer upplever att insatsen har lett till större ambition att ta ett gemensamt ansvar för alla barn, ungdomar och vuxna i förskolor och skolor på Gotland. Medvetenheten om att nyanlända elever är allas ansvar även om man just nu inte har några i sin egen verksamhet finns. Rektorer tillhandahåller tex förstelärare som arbetar med regionala uppdrag tex vad gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och mottagningsansvariga finns inom alla skolor/linjer. 86% av alla chefer/rektorer anger att de i större grad stöttar sina kollegor efter genomförd insats 76% av alla chefer/rektorer anger att de får mer stöd av sina kollegor efter genomförd insats. Detta visar på att tryggheten kollegor emellan har ökat. Det kollegiala Page 137 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande lärandet på chefsnivå äger rum genom att tid i rektorsnätverk ges för att diskutera olika utmaningar. Erfarenheter delas och ett gemensamt lärande sker. Delaktighet i uppföljning Fortsatt utvecklingsarbete Enkäter: styrgruppen samtliga rektorer och chefer inom förvaltningen samtliga ledningsgrupper Arbeta med den handlingsplanen som styrgruppen tagit fram för åren 2018-2020 Rutinbeskrivningen ska årligen utvärderas och uppdateras, ansvarig är utsedd Säkerställa att tydliga rutiner på enhetsnivå kring mottagande och undervisning av nyanlända finns handlingsplaner på enhetsnivå. Det är chef för grundskolan och chef för gymnasieskolan som ansvarar för att följa upp detta arbete med sina rektorer. Hur uppföljningen ska gå till diskuteras i styrgruppen som kommer att leva kvar även efter projektavslut. Page 138 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande 2. Mottagande av nyanlända elever i grundskolan och på gymnasiet UTVECKLINGSOMRÅDE Namn på utvecklingsområde Orsaker till problem inom utvecklingsområde Undervisning och lärande Varje grundskola, många små utspridda enheter, gör själva den obligatoriska kartläggningen som tillhandahas av Skolverket gällande elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Kartläggningen är tidskrävande och ingen expertis finns på området. Vad gäller gymnasiet har studieoch yrkesvägledare ett inskrivningssamtal med eleven och placering i klass görs utifrån detta. Detta gör att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper inte tillvaratas på bästa sätt. RESULTAT OCH EFFEKTER AV INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Namn på insats (ange nummer och namn enligt överenskommelse) Målgrupper Mål och förväntade effekter 5.2 Mottagande av nyanlända elever i grundskolan och på gymnasiet Rektorer grundskola och gymnasieskola Pedagoger språkintroduktionsprogrammet Chef för studieoch yrkesvägledning Studie och yrkesvägledarna Nyckelpersoner inom grundskolan mottagningsansvariga Personal i Lotsen, den centrala mottagningen för nyanlända elever Vi behöver en tydlig organisation för hur kartläggning ska göras på grund- och gymnasieskola men också kunskap gällande hur man använder kartläggning för planering av undervisningen hos mottagande lärare när kartläggningen är gjord. Överlämningarna gällande nyanlända elever från grundskola till gymnasiet har också varit ofullständig, rutiner för detta behöver tas fram så att eleverna när de börjar gymnasiet direkt kan fortsätta sina studier på anpassad nivå utifrån deras kunskaper, ålder och personliga förhållanden. Avvikelser En planerad aktivitet var att stärka pedagogerna på språkintroduktionsprogrammets kompetens i Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial steg 1, 2 samt steg. Aktiviteterna som planerades för gymnasiet fick avbrytas då det blev tydligt att en helt ny organisation på språkintroduktionsprogrammet var nödvändig. Insatsen på gymnasiet har därför istället fokuserat på att ta fram en ny organisation som ska möjliggöra att eleverna kan läsa olika ämnen på olika nivåer utifrån deras tidigare kunskaper i olika ämnen och att utbilda pedagogerna i hur de kan lägga upp undervisningen för att arbeta mot de centrala kunskapsmålen för år 9. Det visade sig även att pedagogerna önskade verktyg för att möte traumatiserade elever och det har därför under Page 139 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande våren 2018 även fått utbildning i Rädda barnens regi i detta som en extra insats. Lotsen, Gotlands centrala mottagning för nyanlända elever 6-19 år Synliga förändringar En gemensam verksamhet för grundskolan och gymnasiet för kartläggning och introduktion har etablerats, verksamheten går under namnet Lotsen. Där tas samtliga nyanlända barn och unga 6-19 år emot för att kartläggas och ges en introduktion till det gotländska samhället. Pedagogisk överlämning av elevakt som innehåller bla kartläggningsmaterial äger rum. Vid överlämning deltar pedagog från Lotsen, mottagningsansvariga och oftast rektor. Två skolsköterskor har huvudansvaret för alla nyanlända elever. De gör hälsokartläggningar och sköter kontakterna med berörda. Snabba pedagogiska utredningar av elever görs vid behov. Etablerade kontakter finns mellan personal i Lotsen och elevhälsoteam. Trygga elever och föräldrar som säger att de blivit väl mottagna på Gotland Tryggare pedagoger som anger att de får stöd av gjorda kartläggningar Rektorer som anger att de känner sig trygga med att de tar rätt beslut gällande bl a årskursplaceringar och placering i undervisningsgrupp. Rektorer efterfrågar fortbildning från personal i Lotsen gällande interkulturalitet. Detta är ett tecken på att rektorerna har blivit medvetna om att deras pedagoger behöver en större kunskap om de nyanlända elevernas bakgrund för att kunna vidga sin förståelse gällande hur denna grupp bör bemötas och på bästa sätt stödjas för att få en framgångsrik skolgång. Mottagningsansvariga Alla skolor har en utsedd mottagningsansvarig som fungerar som stöd till rektor gällande mottagande och fortsatt undervisning och för att vara länken mellan Lotsen och mottagande skola. Ett nätverk (mottagningsansvariga) som träffas regelbundet av pedagoger inom grundskola och gymnasieskola finns. Detta nätverk har utbildats i kartläggningsmaterialet och på ett antal skolor finns nu forum för pedagogerna att sprida kunskap om gjorda kartläggningar i Lotsen till övrig berörd personal. Utbildning av personal i kartläggningsmaterialet, steg 3, genomförs på vissa grundskolor Studie- och yrkesvägledning En studieoch yrkesvägledare är anställd för att fokusera på studieoch yrkesvägledning för Page 140 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande nyanlända. Personen har avsatt tid i Lotsens verksamhet. En grupp studieoch yrkesvägledare har bildats. Dessa träffas regelbundet för att lyfta frågor gällande nyanlända. En studieoch yrkesvägledare har anställts för att genomföra riktade aktiviteter för nyanlända elever på grundskolan och gymnasiet. Elever som kommer sent till Sverige behöver mer studieoch yrkesvägledning för att få kunskap om de yrken och utbildningsmöjligheter som finns i Sverige och då måste extra insatser göras för denna grupp. Hur aktiviteterna ska genomföras är ännu ej fastställt. Traumamedveten omsorg Gymnasiets rektor efterfrågade en utbildning i traumamedveten omsorg för sina pedagoger på IM-programmen för att rusta och stödja sin personal i det utmanande arbetet de har att möta nyanlända elever som lever under stor press. Utbildningen som tillhandahållits av Rädda Barnen har varit mycket uppskattad och personalen känner sig motiverad genom att de fått bekräftelse på de gör rätt saker. Att bli sedd och lyssnad på, att skapa trygghet och bygga relationer måste vara nummer ett innan undervisning kan bedrivas. Utbildningen och den kontakt med utbildarna som har etablerats har skapat en trygghet hos personalen och indirekt påverkar detta eleverna positivt. Ny organisation på Språkintroduktionsprogrammet. Tidigare arbetade pedagogerna mot målen i år 3, år 6 och år 9 vilket gjorde att det tog lång tid för eleverna att nå målen för årskurs nio. Flera lågstadielärare var anställda för att kunna erbjuda utbildning enligt denna modell. Nu finns endast pedagoger med behörighet att undervisa tom år 9 är anställd på språkintroduktionsprogrammet vilket vi hoppas skapar bättre förutsättningar för att eleverna snabbare ska nå målen. Pedagogerna har under lå 17/18 fått handledning i hur de kan lägga upp sin undervisning utifrån det centrala innehållet i år 9 vilket också hoppas ge effekten att pedagoger och elever inte känner samma stress med att hinna med allt innehåll. Organisationen har nu också en helt annan flexibilitet. Eleverna kan läsa olika ämnen på olika nivåer utifrån deras tidigare kunskaper och erfarenheter. Detta möjliggör att snabbare kunna erhålla ett betyg och därefter kunna fokusera på ett annat ämne. Överlämningsmaterial från grundskolan till gymnasiet kompletteras med en bedömning av var eleverna befinner sig innan betyg E (ma/no). Delaktighet i uppföljning Enkäter Samtliga rektorer Mottagningsansvariga Samtliga pedagoger Pedagoger Språkintroduktionsprogrammet Djupintervjuer Personal, elever och föräldrar i Lotsen Page 141 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande Chef studieoch yrkesvägledning En studieoch yrkesvägledare Fortsatt utvecklingsarbete Se till att samtliga rektorer skapar förutsättningar på den egna skolan för att tillvarata kartläggningsmaterialet. Detta kan göras på ett gemensamt skolformsmöte där samtliga rektorer träffas och utrymme ges för diskussion och erfarenhetsutbyte. Därefter är det chefen för grundskolan och gymnasiets rektor som är ansvarig att följa upp arbetet med ansvarig rektor/biträdande rektor. Via mottagningsansvariga fortsätta arbetet ute på skolorna med att de ska genomföra kartläggning steg 3. Utbilda mottagningsansvariga i hur man som pedagog kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Detta kommer att göras på nätverksträffar nästa år under handledning av förstelärare i SKUA, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Fortsatt kompetensutveckling av personal gällande interkulturalitet. Personal i Lotsen tillhandahåller på efterfrågan av rektor. Fortsatt utveckling av bedömningsmatriser, innan betyg E (år 9). Målet är att matriser ska finnas för samtliga ämnen vilket skulle underlätta arbetet med att synliggöra elevens kunskaper och förmågor både för eleven själv men också för mottagande pedagoger vid överlämningar. Utveckla samordning inom grundskola av prövning av betyg. Utveckla samarbetet mellan Lotsen och särskolan. Idag tar Lotsen emot samtliga nyanlända elever. Om personalen i Lotsen anar att en elev kan vara aktuell för särskola kontaktas ansvarig rektor som i sin tur engagerar sitt elevhälsoteam. Utredningar görs på plats i Lotsen som är en trygg miljö för eleven. Under hösten 2018 ska en mentor från särskolan stötta Lotsens personal så att dessa kan göra den pedagogiska utredningen och när samtliga utredningar är gjorda ska beslut om mottagande i särskolan göras skyndsamt. Det vi måste utveckla är hur vi når föräldrarna. Hur informerar vi om vad särskola är på bästa sätt? Om eleven börjar i särskola, hur stöttar vi eleven och föräldrarna då på bästa sätt? Ta fram en plan för vad personalen i Lotsen ska göra vid lägre inflöde av elever flexibilitet Utveckla samarbetet mellan Lotsen och Integrationsenheten gällande föräldracirklar för nyanlända föräldrar. Integrationsenheten har till och från under några års tid erbjudit föräldracirklar för nyanlända elever. Under dessa cirklar framkommer ofta information om problem i skolan. Vi måste systematisera hur vi tar tillhanda den information vi får och vad vi gör av den. Planera aktiviteter, SYV, för nyanlända elever Page 142 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande 3. Synliggöra nyanlända elevers kunskaper på grundskolan och gymnasiet UTVECKLINGSOMRÅDE Namn på utvecklingsområde Undervisning och lärande Orsaker till problem inom utvecklingsområde När flyktingvågen nådde Gotland i nov 2015 påverkades flera skolor. Tidigare var det främst två grundskolor i Visby som hade delat på ansvaret att ta emot elever med ett annat modersmål än svenska men plötsligt stod flera skolor inför detta faktum. Då erfarenheten av att ta emot elever med annat modersmål än svenska varit begränsad stod många skolor inför stora pedagogiska utmaningar. Frågan som ställdes var, hur kan jag som undervisande pedagog på bästa sätt anpassa min undervisning för att på bästa sätt tillgodose behoven hos samtliga elever i klassen? RESULTAT OCH EFFEKTER AV INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Namn på insats (ange nummer och namn enligt överenskommelse) 5.3 Synliggöra nyanlända elevers kunskaper på grundskolan och gymnasiet Målgrupper Fyra pedagoger, två inom grundskolan och två från gymnasiet, SKUA-handledare Pedagoger inom grundskola och gymnasieskola Mål och förväntade effekter Att fyra pedagoger genomgår Nationellt centrums för andraspråks utbildning i Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vidareutveckla former för ett kollegialt och hållbart lärande bland pedagogerna vilket förväntas leda till högre måluppfyllelse för samtliga elever. Avvikelser Av undertecknad överenskommelse framgår att utbildningen som utvalda pedagoger skulle genomgå hade fokus på kartläggning vilket den inte hade. Utbildningen gav pedagogerna redskap för att kunna handleda pedagoger gällande ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, något som vi också tagit fasta på. Inga riktade utbildningsinsatser har gjorts mot gymnasiet då de under läsåret har fokuserat på Läslyftet och omorganisationen på språkintroduktionsprogrammet. Synliga förändringar Samsynen grundskola-gymnasiet har ökat då två av handledarna kommer från grundskolan och två från gymnasieskola Page 143 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande Rektorers kunskaper om vad språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är har ökat då det själva fått ta del av workshops i ämnet Fem grundskolor har under upprepade tillfällen erhållit fortbildning i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket har upplevts mycket positivt. Det positiva som lyfts fram är att handledarna anpassat utbildningen i samförstånd med personalen på skolan vilket gör att behoven hos pedagogerna har tillgodosetts. Att utbildningen är konkret och ger handfasta verktyg är annat som lyfts fram som positivt. Handledarna själva lyfter fram att deras lokala förankring varit värdefull och att de har lång erfarenhet inom skolan skapar förtroende hos de som utbildats. Utbildning har också erbjudits på olika tider för att passa mottagande skolas behov. Efterfrågan av fortbildning från både pedagoger och rektorer finns. Delaktighet i uppföljning Enkäter: Rektorer Pedagoger som mottagit fortbildning Djupintervjuer: SKUA-handledarna Tre pedagoger har fått försteläraruppdrag 2018-2020 för att fortsätta bedriva kompetensutveckling med fokus språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom grundskola och gymnasieskola. Yttterligare två pedagoger kommer att ha avsatt tid för att arbeta med handledning i SKUA. Fortsatt utvecklingsarbete En modellskola för hur man arbetar med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom grundskolan ska finnas from ht 18. Skolan ska få handledning av förstelärare som ska arbeta med att implementera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Pedagoger på gymnasiet som tar emot nyanlända elever på de nationella programmen ska from ht 2018 få handledning i hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande. Mottagningsansvariga ska under lå 18/19 få fortbildning i SKUA på sina nätverksträffar för att i sin tur kunna handleda pedagoger på sina skolor. Önskar utveckla fler handledare. Förfrågan har ställts till NC men utbildningarna är fulla, vi står på väntelista. Page 144 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande Page 145 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande 4. Studiehandledning på modersmål UTVECKLINGSOMRÅDE Namn på utvecklingsområde Undervisning och lärande Orsaker till problem inom utvecklingsområde 2016 bedrevs studiehandledning på modersmålet endast sporadiskt och utan större medvetenhet. Orsaken var okunskap då efterfrågan inte funnits tidigare men det var också svårt att rekrytera studiehandledare. RESULTAT OCH EFFEKTER AV INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Namn på insats (ange nummer och namn enligt överenskommelse) 5.4 Studiehandledning på modersmål Målgrupper Rektorer Enhetschef för modersmål och studiehandledning Studiehandledarna Pedagoger Elever Mål och förväntade effekter En organisation för studiehandledning behöver byggas upp Studiehandledare behöver rekryteras och utbildas Huvudman, skolledning, pedagoger och elever behöver få en förståelse för vad studiehandledning på modersmål är eller hur det bör genomföras för att få bästa effekt. Avvikelser Inga avvikelser Synliga förändringar Kunskapen om vad studiehandledning är har ökat markant både hos rektorer och pedagoger. 2016 var det många som inte visste skillnaden mellan studiehandledning och studieoch yrkesvägledning. Kunskap om modersmål och svenska som andraspråk varierade också. Den ökade kunskapen hos rektorerna visar sig genom att de i högre grad efterfrågar studiehandledning till sina elever. 22 studiehandledare rekryterades och utbildades under 2017. 15 av dessa är idag anställda av enheten för modersmål och studiehandledning och arbetar inom både grundskola och gymnasieskola. Region Gotland tillhandahåller nu även studiehandledare till öns fristående enheter som har behov av studiehandledare. Studiehandledarna träffas regelbundet för kollegialt lärande och därmed förbättras kvalitén på studiehandledningen som erbjuds efterhand. Flera av studiehandledarna har inte själva befunnits sig så Page 146 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande många år i Sverige och de måste därför ges förutsättningar för att utvecklas med sitt uppdrag. Under lå 17/18 har rektorerna blivit bättre på att ge förutsättningar för studiehandledning, detta är ett resultat av den utbildning de fått gällande de lagar och förordningar som finns gällande nyanlända och vilka krav de ställer på rektorerna. En förutsättning som ges är tex att flera skolor har gemensam schemalagd planeringstid för studiehandledare och pedagoger vilket visar på att rektorerna blivit medvetna om vad som är viktigt för att studiehandledning ska bli framgångsrik. Rektorer, både på gymnasiet och inom grundskolan, efterfrågar fortbildning för sina andra pedagoger gällande vad studiehandledning är och hur det bör genomföras på bästa sätt. En vilja att studiehandledningen ska bli framgångsrik finns. Det är logistiskt utmanande att genomföra studiehandledning. Olika moment i olika ämnen till olika elever under olika tider på dagen. För att underlätta detta har ett digitalt bokningsschema för studiehandledning tagits fram på gymnasiet och ska testas under hösten 2018. Modersmål och studiehandledning har aldrig erbjudits inom vuxenutbildningen på Gotland. Under projekttiden har dock framgångsfaktorerna av detta diskuterats flitigt vilket har resulterat i att även vuxenutbildningen nu efterfrågar studiehandledning för sina studerande from ht 2018. Eleverna uppger att studiehandledning är viktigt för deras måluppfyllelse och de är nöjda med den studiehandledningen de fått. Tyvärr har dock inte studiehandledning kunnat erbjudas i alla språk då tillgång på studiehandledare i vissa språk inte funnits att tillgå. System för att kunna bedriva fjärrundervisning är inköpt efter att en noggrann förundersökning genomförts. Studiehandledarna uppger att deras status har ökat. Det kan vara ett resultat av den utbildning de fått via den uppdragsutbildning de tagit del av via Uppsala universitet. Att känna trygghet i vad uppdraget ska bestå av och vilka krav jag som studiehandledare kan ställa på mina kollegor och rektorer är viktigt för självkänslan. Att även få ett intyg på att jag har erövrat nya kunskaper inom ett specifikt område är viktigt. Studiehandledarna upplever att deras uppdrag är mer känt hos övriga pedagoger och att övriga pedagoger ofta ber om hjälp/stöd när det gäller nyanlända elever. Elever som fått systematisk och kontinuerlig studiehandledning år 7-9 når i högre grad godkända betyg. Det har visat sig lyckosamt att koncentrera sig på ett till två ämnen per termin för att bygga upp en baskunskap i ämnet på svenska. Studiehandledarna har även i många fall blivit brobyggare mellan de nyanlända eleverna/familjerna Page 147 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande och det svenska samhället. Här finns en utmaning framåt att stödja studiehandledarna i att våga begränsa sitt uppdrag gentemot sina landsmän, något som upplevs mycket svårt. Delaktighet i uppföljning Enkäter: Rektorer Pedagoger Djupintervjuer Studiehandledare Elever Fortsatt utvecklingsarbete Säkerställa att alla elever år 7-9 får studiehandledning Fortsatta kompetensutvecklingsinsatser för pedagoger gällande vad studiehandledning är och hur det ska genomföras på bästa sätt Fortsatt kompetensutveckling av studiehandledare via de distansutbildningar som erbjuds av olika lärosäten Utveckla organisationen för studiehandledning inom vuxenutbildningen Utveckla det kollegiala lärandet studiehandledare emellan Fortsätta utveckla organisationen för fjärrundervisning Fortsätta arbetet med att rekrytera studiehandledare i alla språk, idag saknas studiehandledare i swahili och somaliska Att systematiskt följa upp de elever som får studiehandledning, i hur grad leder det till godkända betyg? Page 148 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande 5. Språkutveckling med digitala resurser UTVECKLINGSOMRÅDE Namn på utvecklingsområde Orsaker till problem inom utvecklingsområde Undervisning och lärande Kunskapen gällande vilka digitala verktyg som finns och hur de kan användas för att underlätta inlärning för nyanlända elever varierar mycket hos pedagogerna. Behov finns av kompetensutveckling och att tydliggöra IT-pedagogens roll kopplat till detta arbete. RESULTAT OCH EFFEKTER AV INSATSERNA INOM UTVECKLINGSOMRÅDET Namn på insats (ange nummer och namn enligt överenskommelse) Målgrupper 5.5 Språkutveckling med digitala resurser Rektorer Pedagoger Elever Mål och förväntade effekter Öka kunskapen hos pedagoger gällande hur man kan använda digitala resurser i undervisningen som i sin tur förväntas leda till högre måluppfyllelse för eleverna Avvikelser Synliga förändringar Har inte nått detta mål ännu. Fokus har legat på att få en struktur på hur detta ska genomföras. Anställt en IKT-pedagog i Lotsen Tillhandahåller ipads till alla nyanlända elever, from förskoleklass, för att kunna ta del av undervisningen Ger alla nyanlända elever en introduktion i hur man använder en ipad Introducerar eleverna i Lotsen i användbara digitala verktyg Skapat forum för pedagoger att dela metoder och material digitalt pedagog Gotland och olika grupper i Office 365 Delaktighet i uppföljning Fortsatt utvecklingsarbete Enkäter: Rektorer Djupintervjuer: Elever som vistats i Lotsen Inplanerade kompetensutvecklingsinsatser riktade till pedagoger i samverkan med projektet Digitalisering är inplanerade under ht 2018 Page 149 of 332

Region Gotland Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Nyanländas lärande Avslutning Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust så lyder Gotlands gemensamma vision för år 2025. Ett av de övergripande målen är att vi då ska vara 65 000 invånare och arbetet med att förbättra mottagandet och undervisningen av våra nyanlända barn, ungdomar och vuxna är en viktig del för att nå det uppsatta målet. Konstateras kan göras att trots att de åtta asylboendena som fanns på ön 2016 när arbetet med Nyanländas lärande inleddes i dag är nedstängda, har vi bibehållit antalet nyanlända individer på ön. Det fantastiska engagemang som finns hos lokalbefolkningen på ön tillsammans med det fina arbete som görs inom Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens verksamheter är några av framgångsfaktorer som ligger till grund för detta. Avslutningsvis kan sammanfattas att samarbetet med Skolverket har varit framgångsrikt för Region Gotland och Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Att erhålla statligt stöd i form av riktade insatser har inneburit att UAF i nära dialog med representanter från Skolverket fått stöd och hjälp i arbetet med att utveckla våra verksamheter med nyanlända elevers bästa i sikte. Att överenskommelsen löper ut den 30 juni 2018 kommer dock inte att betyda att utvecklingsarbetet upphör. En långsiktig plan för fortsatt arbete finns för att säkra att de goda effekter som uppstått består och att kvarvarande utvecklingsområden tas omhand. Härmed intygas att uppgifterna i denna slutredovisning är korrekta. Gotland 2018-05-31 Gotland 2018-06-11 Anders Jolby Utbildningsdirektör Saga Carlgren ordf Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gotland 2018-06-12 Brittis Benzler ordf Barn- och utbildningsnämnden Page 150 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Chef för kvalitet och utveckling Tjänsteskrivelse BUN 2017/605, GVN 2017/138 14 maj 2018 Barn- och utbildningsnämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Rapport. Uppföljning av verksamhetsplan 2018, analysrapport vår Förslag till beslut Informationen godkänns och ärendet överlämnas till nämnden för godkännande. Bakgrund Som ett led i uppföljningen av verksamhetsplan 2018 samt som en del i det systematiska kvalitetsarbetet framställer kvalitetsoch utvecklingsavdelningen två olika analysrapporter kopplat till läsåret 2017/2018. Analysrapport HÖST har utgångspunkt mål och resultat. Analysrapport VÅR har fokus på trygghet, trivsel och tillgängliga lärmiljöer. Utgångspunkt för Analysrapport VÅR 2018 är det prioriterade utvecklingsområdet 4.1 Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund i verksamhethetsplanen för 2018 som tillsammans med flertalet olika data och resultat bildar ett underlag för analysrapporten. Analysrapport VÅR utgör dessutom ett av underlagen för kommande års verksamhetsplan och dess prioriteringar. En del i framtagandet av analysrapporten är att processa resultatet i olika forum. Arbetsutskottet är ett av dessa viktiga forum för inspel, reflektioner och synpunkter till den slutliga rapporten som presenteras i nämnd. En del i framtagandet av analysrapporten är att processa resultatet i olika forum. Arbetsutskottet är ett av dessa viktiga forum för inspel, reflektioner och synpunkter till den slutliga rapporten som presenteras i nämnd. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 151 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2017/605, GVN 2017/138 Bilaga 1 Kallelse till kvalitetsuppföljning för skolledare VT 2018 inkl. frågeställningar Bilaga 2 Kallelse till kvalitetsuppföljning för övriga chefer VT 2018 inkl. frågeställningar Bilaga 3 Resultatsammanställning elevenkäter åk 3, 5, 8 och år 2 på gymnasiet HT17 Bilaga 4 Resultatsammanställning elevenkät grund- och gymnasiesärskola HT17 Bilaga 5 Resultatsammanställning enkäter till vårdnadshavare läsår 2017/2017 Page 152 of 332 2 (2)

RAPPORT Analysrapport VÅR 2018 Framtagen av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Datum 2018-06-05 Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 153 of 332 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Analysrapport VÅR 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...4 2. Bakgrund och syfte...5 3. Metod och underlag...6 Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 4. Nulägesbeskrivning...7 4.1. Systematiskt kvalitetsarbete...7 4.2. Resultat...9 4.2.1. Elevenkäter...9 Grundskola...10 Grundsärskola och gymnasiesärskola...11 Gymnasieskola...11 4.2.2. Enkäter till vårdnadshavare...12 Förskola...12 Fritidshem...12 Grundsärskola och gymnasiesärskola...13 4.2.3. Kränkande behandling och frånvaro...13 Förskola...14 Grundskola, förskoleklass och fritidshem...15 Grundsärskola och gymnasiesärskola...15 Gymnasieskola...15 4.3. Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund...15 4.3.1. Värdegrund och effekten av det globala uppropet #metoo...15 Förskola...16 Grundskola, förskoleklass och fritidshem...16 Grundsärskola och gymnasiesärskola...17 Gymnasiet...17 Vuxenutbildning...18 Folkhögskolan...18 4.3.2. Frånvaro och närvaro...18 Förskola...18 Grundskola och förskoleklass...19 Grundsärskola och gymnasiesärskola...20 Gymnasieskola...20 Vuxenutbildning...20 Folkhögskolan...20 4.3.3. Förstelärare...21 Förskola...21 Grundskola, förskoleklass och fritidshem...21 Grundsärskola och gymnasiesärskola...22 Gymnasiet...22 Vuxenutbildning...22 4.3.4. Likvärdighet och tillgänglighet...22 Kvalitetssäkra övergångar och samverkan...23 Implementera Skolverkets och egna stödmaterial och handlingsplaner....23 4.4. Verksamheter som är nya i uppföljningssamtal inom det systematiska kvalitetsarbetet...23 Page 154 of 332 2 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 4.4.1. Arbetsmarknadsenheten...23 4.4.2. Integrationsenheten...24 4.4.3. Ungdomsenheten...24 4.4.4. Kulturskolan...25 4.4.5. Fenomenalen...26 5. Analys och diskussion...26 5.1.1. Systematiskt kvalitetsarbete...26 5.1.2. Förskola...27 5.1.3. Grundskola, förskoleklass och fritidshem...28 5.1.4. Grundsärskola och gymnasiesärskola...30 5.1.5. Gymnasieskola...31 5.1.6. Vuxenutbildningen...32 5.1.7. Folkhögskola...32 6. Slutsatser...32 7. Referenser...35 8. Bilagor...35 Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Page 155 of 332 3 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 1. Sammanfattning Analysrapporter tas fram två gånger per läsår och är del av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Analysrapport Höst har större fokus på kunskapsresultat och analysrapport Vår har större fokus på värdegrundsarbete och trivsel. Syftet med analysrapporterna är att utveckla och säkerställa kvaliteten i utbildningsoch arbetslivsförvaltningens olika skolformer och övriga verksamheter genom att följa upp innevarande års verksamhetsplan. Våren 2018 deltog flera av utbildningsoch arbetslivsförvaltningens verksamheter för första gång i uppföljningssamtal som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa verksamheter var arbetsmarknadsenheten, integrationsenheten, ungdomsenheten, kulturskolan och Fenomenalen. Samtalen genomfördes som introduktionssamtal med syfte att i första hand ta del av enhetschefernas analys och reflektion av den egna verksamheten samt insyn i enheternas arbete med framtagandet av handlingsplan. Syftet var även att se hur verksamheterna arbetar med värdegrundsfrågor samt ge verksamhetscheferna en inblick i hur det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå bedrivs. De senaste åren har vi sett en utveckling av skolledarnas systematiska kvalitetsarbete. Nu ser vi att styrkedjan inom flertalet enheter har etablerats hela vägen från Region Gotlands koncernstyrkort till och med enheternas handlingsplan. Hur rektorer, förskolechefer och enhetschefer arbetar varierar dock mellan de olika verksamheterna. Det varierar även hur och i vilken grad medarbetarkontrakt har kopplats till handlingsplanen. Under vårens kvalitetsuppföljningssamtal har flera framgångsfaktorer utkristalliserat sig för att lyckas med att förankra styrkedjan och det systematiska kvalitetsarbetet samt att göra handlingsplanen levande i verksamheten. Dessa är bland annat att involvera personalen i framtagandet av handlingsplanen, koppla handlingsplanen till varje medarbetares medarbetarkontrakt, att hålla i prioriterade utvecklingsområden samt planera och genomföra kontinuerliga uppföljningar. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Resultatet av elevenkäterna som genomfördes i Gotlands kommunala skolor höstterminen 2017 visar att eleverna på de flesta frågor är positiva till skolan och undervisningen. Generellt är de yngre eleverna mer positiva till skolans verksamhet än de äldre eleverna. Inom grundskolan, grundsärskola, gymnasiesärskola samt gymnasieskolan visar resultaten vidare att vi har trygga elever. En tydlig avvikelse är frågan om huruvida skolarbetet gör eleverna nyfikna och ger lust att lära mer, där alla årskurser inklusive grundsärskola och gymnasiesärskola har lägre resultat än för övriga frågor. Även frågorna som rör delaktighet har relativt låga resultat som dessutom sjunker betydligt med ökande ålder. Låga resultat gällande nyfikenhet är inte unikt för Gotland utan gäller även för övriga Sverige, vilket framkommer av tidigare resultat av Skolenkäten som genomförs av Skolinspektionen. Gällande vårdnadshavares nöjdhet med förskolans, fritidshemmens samt särskolans verksamhet kan vi se att vårdnadshavare överlag är nöjda. Inom förskolan behöver vårdnadshavare får större insyn i vilka delar barnen kan påverka under dagens aktiviteter. En fråga vi behöver arbeta vidare med är varför nöjdheten mellan våra olika förskolor varierar så stort. Om det finns arbetssätt inom våra förskolor som är mer fördelaktiga än andra och som genererar nöjdare föräldrar är det av stor vikt att vi drar lärdom av varandras arbete och lyfter goda exempel inom våra förskolor. Vi vill även trycka på vikten av att förskolorna tar med vårdnadshavarna i analysen av enkätresultaten för att få konkreta svar på varför resultatet ser ut som det gör. Page 156 of 332 4 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Under vårens kvalitetsuppföljningssamtal ställdes frågor kring värdegrund, frånvaro/närvaro samt förstelärarens uppdrag. I samband med diskussioner kring #metoo och värdegrundsfrågor har många skolledare lyft vikten av undervisning inom sex och samlevnad. Även om ämnet finns med i läroplanen har det en tendens att ramla mellan stolarna. Grundskolan på Gotland behöver diskutera hur arbetet skall utvecklas och hur vi kan säkerställa att undervisningen verkligen genomförs. Wisbygymnasiets arbete inom IRL har vidare många fördelar och uppmärksammar frågor inom genus, sex och samlevnad. Vi ser dock farhågor i att det endast är vissa klasser som får ta del av utbildningen då utbildningen är efterfrågestyrd. Wisbygymnasiet behöver se över fördelningen av denna undervisningsform och göra den tillgänglig för alla elever på Wisbygymnasiet. Hösten 2017 togs en ny handlingsplan för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro fram. Handlingsplanen ska ge en konkret vägledning för att motverka risker för långvarig skolfrånvaro. Det är glädjande att notera att skolornas arbete med att uppmärksamma och följa upp frånvaron hos eleverna har fått en god systematik. Utmaningen är därför vidare att se mönster och förstå orsaker för att kunna möta och ändra elevers beteenden där närvaron är låg. Under kvalitetsuppföljningssamtalen diskuterades även förstelärarens uppdrag och effekterna av dessa. Utvärderingen av förstelärarnas uppdrag samt lärdomar till kommande projektperiod kommer att behandlas mer ingående under maj månad då en utvärderingsträff sker i regi av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen. Några framgångsfaktorer som dock lyftes i genomförda samtal var vikten av tydliga uppdrag och mandat, att arenor skapas för försterläraren att utöva sitt uppdrag på samt en ökad förståelse hos övrig lärarkår kring syftet med uppdraget. Slutligen ser vi att enheterna över lag har en allt bättre systematik i att anmäla kränkande behandling. Skolor som inte har gjort detta tidigare har nu kommit igång med att anmäla kränkande behandling och nu ser vi ett system som fungerar. Viktigast är naturligtvis att arbeta förebyggande mot kränkande behandlingar och att agera direkt när händelser inträffar. 2. Bakgrund och syfte Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Analysrapporter tas fram två gånger per läsår och är del av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet skall enligt skollagen inriktas mot att uppfylla de nationella målen med utbildningen och innebär systematisk och kontinuerlig uppföljning, analys, planering och utveckling av såväl huvudmän som förskole- och skolenheter (Skolverket 2012:5). Analysrapporterna följer dels upp de verksamheter inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen som har ett lagstadgat krav på systematiskt kvalitetsarbete. Dessa verksamheter är förskola, grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. I denna analysrapport har vi dock även valt att följa upp de övriga verksamheterna som finns inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen. Dessa är Gotlands folkhögskola, arbetsmarknadsenheten, integrationsenheten, ungdomsenheten, kulturskolan och Fenomenalen. Analysrapporterna är uppdelade utifrån skolans två huvuduppdrag, kunskaper och värden. Page 157 of 332 5 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden (Skollagen 2010:800). Analysrapport HÖST som görs på hösten, fokuserar på kunskapsresultat medan analysrapport VÅR som skrivs på våren fokuserar på värdegrundsarbetet inom verksamheterna där bland annat trygghet är ett område som behandlas. De två huvuduppdragen, att förmedla kunskap och skapa trygghet är beroende av varandra och påverkar varandra. Syftet med analysrapporterna är att utveckla och säkerställa kvaliteten i utbildningsoch arbetslivsförvaltningens olika skolformer och övriga verksamheter genom att följa upp innevarande års verksamhetsplan. Därmed blir analysrapporterna även ett viktigt underlag till det kommande årets verksamhetsplan. 3. Metod och underlag Kvalitets- och utvecklingsavdelningen ansvarar för att ta fram en förvaltningsövergripande analysrapport två gånger per läsår. Ett utkast tas fram av avdelningen gemensamt genom att använda nedanstående underlag. Under arbetet involveras även avdelningscheferna som får ge sin syn på det underlag vi har att tillgå. Utkastet bearbetas därefter i förvaltningsledningsgrupp och sedan i barnoch utbildningsnämndens och gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott. Därefter fastställs analysrapporten av utbildningsdirektören. Följande underlag har använts i framtagandet av analysrapport VÅR 2018: Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Verksamhetsplan 2018, med tillhörande arbetsplaner och handlingsplaner Kvalitetsuppföljningssamtal med skolledare (se bilaga 1 och 2 för frågeställningar som lyftes i samtalen) Enkätresultat från förskola, grundskola inklusive fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola (se bilaga 3, 4 och 5). Analysrapport 2 2016/2017 1 Analysrapport Höst 2017 Analysarbete i kvalitetsoch utvecklingsavdelningen Analysarbete i ledningsgrupper för avdelningen för förskola, avdelningen för grundskola och avdelningen för gymnasie-/vuxenutbildning. Analysarbetet vid avdelningschefsmöte, i förvaltningsledningsgrupp samt i arbetsutskott för barnoch utbildningsnämnden och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden Delårsrapport 2 2017 Avdelningschefers verksamhetsberättelser 2017 1 Våren 2017 hette rapporten Analysrapport 2 2016/2017, därefter togs ett beslut att ändra namn på analysrapporterna till Analysrapport Vår respektive Analysrapport Höst. Page 158 of 332 6 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 4. Nulägesbeskrivning 4.1. Systematiskt kvalitetsarbete Region Gotland har ett gemensamt koncernstyrkort. Varje förvaltning upprättar därefter, med utgångspunkt från styrkortet en verksamhetsplan som fungerar som ett förvaltningsövergripande dokument. I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för förvaltningen, samt nämndernas egna mål. Vidare beskriver verksamhetsplanen prioriterade utvecklingsområden för att nå målen samt aktiviteter kopplade till utvecklingsområdena. Med verksamhetsplanen som utgångspunkt gör sedan varje avdelning en arbetsplan och varje enhet en handlingsplan. För alla medarbetare ska det årligen upprättas medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildas uppdrag med det förvaltningsövergripande uppdraget. Figur 1 Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt Vid samtliga kvalitetsuppföljningssamtal har frågan "Hur har du arbetat fram och förankrat din arbetsplan/handlingsplan" ställts. Syftet med frågan har varit att undersöka hur förvaltningens verksamheter arbetar med framtagandet av sin arbetsplan/handlingsplan utefter ovanstående styrkedja, undersöka graden av delaktighet hos övriga medarbetare i samband med framtagandet samt undersöka i vilken grad planerade uppföljningar finns. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Efter genomförda kvalitetsuppföljningssamtal kan vi här exemplifiera hur verksamheterna arbetar systematiskt. I många fall framgår att ovanstående styrkedja börjar bli väl förankrad inom våra verksamheter. Inom vissa verksamheter har stort fokus lagts på att få medarbetarna att förstå hela styrkedjan för att på så vis öka förståelsen för innehållet i respektive medarbetarkontrakt. Flera förskolechefer och rektorer berättar om hur de, med stöd av handlingsplanen, kan föra en diskussion med respektive medarbetare utifrån frågan "Vart ser du dig själv i denna handlingsplan, hur kan du bidra till att vi når våra uppsatta mål?". Inom andra verksamheter har styrkedjan förankrats under tidigare år vilket har gjort arbetet med framtagande och implementering av handlingsplanen till en smidigare process. Ett gott exempel kommer från Solbergaskolan, där skolledningen genomför lektionsbesök där de tittar på utvecklingsområden som finns i handlingsplanen. Genom lektionsbesöket kopplas handlingsplanen till medarbetarsamtal och lönesamtal. Vilka underlag som använts i samband med att respektive enhet arbetat fram sin handlingsplan varierar. I vissa fall har arbetsplanen upplevts svår att bryta ner till sin verksamhet vilket har gjort att verksamhetsplanen fått en större roll i arbetet. I de flesta fall har enheterna arbetat fram sin handlingsplan genom att utgå från arbetsplanen. Några skolledare lyfter problematiken kring den korta tid som är mellan att arbetsplanen blir klar Page 159 of 332 7 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 till att handlingsplanen ska vara färdig. Andra underlag som bidragit i framtagandet av handlingsplanen är bland annat resultat från gjorda enkäter, betyg, frånvarorapportering, anmälningar om kränkande behandling och klagomål, RiTiSk 2, elevhälsoarbete, PRIO 3 - handbok, arbetet med tillgängliga lärmiljöer samt föregående års handlingsplan. Majoriteten av verksamheterna har utgått från handlingsplanen för 2017 för att säkerställa att de satsningar som då påbörjades verkligen genomförs och får effekt. Vikten av att hålla i identifierade utvecklingsområden över tid har lyfts vid ett flertal tillfällen. Vissa skolområden har förändrats inför höstterminen 2017. I dessa fall har skolledarna påbörjat arbetet med att arbeta fram en gemensam handlingsplan för hela skolområdet men i de flesta fall skjutit på detta till handlingsplanen för 2019. Vi har även förskolor och skolor där det under en tid pågått renoveringsarbete alternativt ombyggnadsarbete. Dessa faktorer visar sig påverkat verksamhetens förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Wisbygymnasiet som hade sin officiella start höstterminen 2017 såg en unik möjlighet kring framtagandet av en gemensam handlingsplan. Då två gymnasieskolor gick ihop till en var behovet av en genomarbetad och förankrad handlingsplan av största vikt. Av denna anledning började Wisbygymnasiet redan under juni 2017 att samla personalen för en idéproduktionsdag med syfte att alla skulle få möjlighet att tycka till om vad som skulle prioriteras och vad som skulle satsas på. Materialet som kom ut av dagen var väl diskuterat och till viss del ostrukturerat. Arbetet som följde bestod dels av att sammanställa materialet, göra en SWOT 4 -analys samt synkronisera underlaget med arbetsplanen för 2018. Wisbygymnasiet landade sedan i att dela upp handlingsplanen utefter yrkesgrupp. Genom att göra denna indelning upplever rektorerna att tydligheten ökat kring vad som förväntas av respektive yrkesgrupp vilket underlättar både vid förankring, genomförande och uppföljning. Gällande den planerade uppföljningen inom verksamheterna meddelar de flesta att de har en plan för när och hur handlingsplanen ska följas upp. Vissa gör det veckovis, andra gör det månadsvis alternativt kvartalsvis. Inom framförallt förskolan framgår tydligt att det digitala anteckningsverktyget OneNote används i samband med mötesanteckningar och planerade uppföljningar. Genom att skapa gemensamma digitala anteckningsböcker som hela förskolan samt förskolechefen kommer åt kan samtliga ta del av mötesanteckningar och nulägesanalys, oavsett om personen hade möjlighet att närvara fysiskt. Även vissa rektorer har lyft fördelarna med digitala anteckningsböcker som bland annat gör det möjligt att skapa en systematisk arbetsgång och informationsflödesgång vilket underlättar tillgängligheten inom hela medarbetargruppen. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Övrigt som kommit fram kring det systematiska kvalitetsarbetet Som nämns ovan har handboken för PRIO varit en del i framtagandet av verksamheternas handlingsplan. Flertalet nämner även att handboken för PRIO hjälper dem i det systematiska kvalitetsarbetet över lag. Under hösten 2017 fastställdes en handlingsplan för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro inom grundskolan samt grundsärskolan. Utifrån denna handlingsplan upplever skolledare att det har blivit tydligare i hur skolan 2 RiTiSk är Region Gotlands avvikelsesrapporteringssystem enligt arbetsmiljölagen 3 PRIO är ett utvecklingsarbete som drivs av SKL och Stockholms stad, står för prioritering, resultat, initiativ, organisation. 4 SWOT-analys (namnet SWOT kommer från orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") är ett företagsekonomiskt planeringshjälpmedel hjälpmedel där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Page 160 of 332 8 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 systematiskt kan arbeta med att främja närvaron och minska frånvaron hos eleverna. Då handlingsplanen är övergripande för samtliga kommunala grundskolor underlättar det kommunikationen med både elever och föräldrar då utgångspunkten är samma. Kvalitetsoch utvecklingsavdelningen ser nu att det finns en större systematik kring hantering av frånvaro i våra kommunala skolor. Ett ytterligare exempel på systematiskt kvalitetsarbete kommer från Roma/Vänge förskoleområde. Här har förskolechefen tillsammans med biträdande förskolechef under en längre tid arbetat med att ta fram en beskrivning kring förskoleområdets systematiska kvalitetsarbete. Våren 2018 deltog flera av utbildningsoch arbetslivsförvaltningens verksamheter för första gång i uppföljningssamtal som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Under punkt 4.4 ges en beskrivning över deras systematiska kvalitetsarbete. 4.2. Resultat Under höstterminen 2017 genomfördes enkäter till elever i årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan, elever i grundsärskola och gymnasiesärskola och elever i årskurs 2 på gymnasiet. Under läsåret 2017/2018 genomfördes enkät till vårdnadshavare med barn i fritidshem genom att de fick en fråga per månad i perioden september-april. I början av vårterminen 2018 genomfördes enkäter till vårdnadshavare med barn i förskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. En sammanfattning av resultaten presenteras i detta avsnitt. Se bilaga 3, 4 samt 5 för mer detaljerad resultatredovisning. Utöver enkäterna som genomförs av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen genomför Skolinspektionen även Skolenkäten vartannat år som en del av deras granskning av landets skolor. Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen, som ett underlag inför bedömningen av skolan. Skolinspektionen publicerade resultatet av Skolenkäten i april 2018. I skrivande stund finns inte Skolinspektionens enkätresultat att tillgå i det format som är jämförbart med tidigare redovisningar. Vi väljer därför att avvakta en presentation och analys tills resultaten finns att tillgå i jämförbart format. 4.2.1. Elevenkäter Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Resultatet av elevenkäterna som genomfördes i Gotlands kommunala skolor höstterminen 2017 visar att eleverna på de flesta frågor är positiva till skolan och undervisningen. Generellt är de yngre eleverna mer positiva till skolans verksamhet än de äldre eleverna. En tydlig avvikelse är frågan om huruvida skolarbetet gör eleverna nyfikna och ger lust att lära mer, där alla årskurser inklusive grundsärskola och gymnasiesärskola har lägre resultat än för övriga frågor 5. 5 I enkäten till elever åk 3, 5, 8 och 2 på gymnasiet är frågan formulerat som Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag har lust att lära mer. I enkäten till elever i grundsärskola och gymnasiesärskola är frågan formulerat som Skolarbetet är intressant. Page 161 of 332 9 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Nyfikenhet, lust att lära mer, intresse andel positiva svar 2013-2017 2013 2014 2015 2016 2017 Åk 3 Åk 5 Åk 8 GY 2 Grundsärskola och gymnasiesärskola Alla kommuner ovägt medel Åk 5 Alla kommuner ovägt medel åk 8 Grundskola Medelvärdet för alla frågor till årskurs 3 per kommunal skola är mellan 3,1 och 3,7 på en fyrgradig skala, vilket tyder på att eleverna generellt är nöjda med verksamheten. Lägsta medelvärdet får frågan om skolarbetet gör eleverna nyfikna att lära mer. Högsta medelvärdet får frågan om lärarna hjälper till med skolarbetet vid behov. Nöjd elevindex har ökat något jämfört med 2016 6, från 79,2 till 81,1. Flickorna är generellt mer positiva till skolan och undervisningen än pojkarna. Medelvärdet visar dock endast marginella skillnader mellan pojkar och flickor. Störst är skillnaden mellan pojkars och flickors resultat när det gäller nyfikenhet och lust att lära mer, där flickor är mer positiva 81,1 82,0 än pojkar. Nöjd elevindex skiljer sig med 1,7 indexpoäng mellan könen. Svarsfrekvens år 2017 för årskurs 3 var 91 %. Totalt 2017 Nöjd elevindex åk 3 HT 2017 Flickor 2017 80,3 79,2 Pojkar 2017 Totalt 2016 Figur 2 Nöjd elevindex åk 3 2016-2017, kommunala skolor. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Medelvärdet för alla frågor till årskurs 5 per kommunal skola är mellan 3,0 och 3,7 på en fyrgradig skala, vilket tyder på att eleverna generellt är nöjda med verksamheten. Det lägsta medelvärdet har frågorna om nyfikenhet och lust att lära mer, samt att veta vad man ska kunna för att nå kunskapskraven. Högsta medelvärdet får frågorna om möjlighet att få hjälp i skolarbetet vid behov och om läraren förväntar sig att eleven ska nå kunskapskraven. Nöjd elevindex har 2017 sjunkit med ett indexpoäng jämfört med 2016. Det finns inga större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller medelvärdet för de olika frågorna. Skillnaderna i nöjdhet mellan könen är något mer framträdande i nöjdhetsindexet där resultatet för pojkar är två indexpoäng högre än för flickor. Svarsfrekvens år 2017 för årskurs 5 var 80 %. Medelvärdet för de flesta frågor tyder på att eleverna i årskurs 8 i kommunala skolor har en relativt positiv 6 Frågorna som bildar nöjd elevindex ställdes första gång till årskurs 3 i 2016 och kan därför inte jämföras längre bakåt i tid. 61,1 61,4 61,9 63,0 64,0 Page 162 of 332 73,3 Totalt 2017 Nöjd elevindex åk 5 HT 2017 72,4 74,4 74,3 75,0 Flickor Pojkar Totalt 2016 Totalt 2015 73,0 Totalt 2014 Figur 3 Nöjd elevindex åk 5, 2014 2017, kommunala skolor Nöjd elevindex åk 8 HT 2017 59,0 10 (35) Figur Totalt 4 Flickor Nöjd elevindex Pojkar Totalt åk 8, 2014 2017, Totalt Totalt kommunala 2017 2017 skolor 2017 2016 2015 2014

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 uppfattning och upplevelse av sin skola och undervisning. De lägsta medelvärden hittar vi på frågorna som rör nyfikenhet att lära mer och lärarnas hänsyn till elevernas åsikter. Högsta medelvärdet fick frågorna om trygghet och lärarnas förväntningar. Nöjd elevindex för 2017 har sjunkit med nästan två indexpoäng jämfört med 2016. Flickorna har ett lägre medelvärde än pojkarna på alla frågor med undantag av frågorna som rör lust och nyfikenhet att lära mer samt lärarens förväntningar. Mest påfallande är skillnaden mellan könen när det gäller trygghet och upplevelse av att läraren tar hänsyn till elevernas åsikter. Skillnaderna mellan könen speglas även något i nöjdhetsindexet där flickornas index är lägre än pojkarnas. Svarsfrekvens år 2017 för årskurs 8 var 63 %. Grundsärskola och gymnasiesärskola Resultatet av elevenkäten som genomfördes i grundsärskolan och gymnasiesärskolan höstterminen 2017 visar att eleverna generellt är mycket positiva till skolan och undervisningen. Undantaget är frågorna som handlar om hur intressant skolarbetet är där eleverna är mindre positiva än för övriga frågor. Högst andel positiva svar har frågan som gäller att få framföra sina åsikter. Den övergripande nöjdheten har ökat 2017 jämfört med 2016. Under 2017 är pojkarna överlag mer positiva till skolan och undervisningen än flickorna, vilket skiljer sig från resultatet för 2016 där det inte fanns några tydliga mönster i skillnaderna mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mer positiva än flickorna på sju av tio frågor och den mest påfallande skillnaden gäller frågan om skolarbetet är intressant. Flickorna tycker dock i högre grad än pojkarna att läraren pratar med eleverna om hur de ligger till i skolarbetet och vad de kan bli bättre på. Svarsfrekvens för grundsärskolan år 2017 var 100 %. Gymnasieskola Medelvärdet för de flesta av frågorna hamnar mellan 2,8 och 3,5 på en fyrgradig skala. Undantaget är frågan om nyfikenhet att lära mer, där medelvärdet är så lågt som 2,4. Det högsta medelvärdet finns för frågorna om trygghet och lärarnas förväntningar. När det gäller nöjd elevindex har gymnasiets resultat ökat med drygt fem indexpoäng jämfört med 2016 och är i nivå med resultatet för grundskolans årskurs 8. Det finns skillnader i resultatet mellan kvinnliga och manliga elever. Kvinnorna svarar något mindre positivt på alla frågor än männen och har även ett lägre nöjdhetsindex. Svarsfrekvens år 2017 för Wisbygymnasiet var 78 %. Elevernas nöjdhet med skolan som helhet 2014-2017 87 79 84 72 2017 2016 2015 2014 Figur 5 Övergripande nöjdhet i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, 2017-2018 Nöjd elevindex Wisbygymnasiet årskurs 2 2017 66,4 64,5 67,8 65,9 66,7 61,2 63,0 65,0 Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 4.2.2. Enkäter till vårdnadshavare Resultatet av enkäterna till vårdnadshavare som har genomförts i förskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasiesärskola visar att vårdnadshavarna överlag är nöjda med verksamheterna. Vårdnadshavare med barn i förskola, grundsärskola och gymnasiesärskola är mer positiva till verksamheterna än vårdnadshavare med barn i fritidshem. Page 163 of 332 Figur 6 Nöjd elevindex åk 2 Wisbygymnasiet, 2014 2017, kommunala skolor Totalt 2017 Yrkesprogram Högskoleförberedande program Kvinnor Män Totalt 2016 Totalt 2015 Totalt 2014 11 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Förskola Enkäten till vårdnadshavare med barn i Gotlands kommunala förskolor visar att vårdnadshavarna överlag är nöjda med verksamheten. Lägst resultat har frågeområdet som rör barns inflytande i verksamheten och högsta resultat har frågeområdet gällande normer och värden. Den övergripande nöjdheten har ökat med ungefär tre poäng (på en 100-gradig skala) 2018 jämfört med 2017. Några frågor är nya för 2018. Resultatet är därför inte direkt jämförbart med tidigare års resultat. Marginella skillnader finns i nöjdhet mellan vårdnadshavare till flickor och vårdnadshavare till pojkar. Det finns stora skillnader mellan de olika förskolorna i vårdnadshavarnas nöjdhet. Mellan förskolan med lägsta och förskolan med högsta resultat på den övergripande nöjdhetsfrågan skiljer hela 27 poäng. Svarsfrekvensen 2018 var 49 %. Nytt för 2018 är att enkäten för kommunal förskola skickades till båda vårdnadshavarna om båda hade en registrerat e-postadress. Detta antas bidra till den låga svarsfrekvensen. Vårdnadshavarnas nöjdhet med förskolan som helhet 2018 81,4 80,7 81,9 78,3 Totalt VT18 Vårdnadshavare till pojkar VT18 Vårdnadshavare till flickor VT18 Fritidshem En gång per månad i perioden september-april har vårdnadshavare med barn i fritidshem svara på en fråga om hur de upplever sitt barns fritidshem. Fyra olika frågor ställdes under höstterminen, sedan ställdes de samma frågorna under vårterminen. Slutligen fick vårdnadshavarna svara på en fråga kring deras övergripande nöjdhet med fritidshemmet. Totalt VT17 Figur 7 Övergripande nöjdhet för vårdnadshavare med barn i kommunal förskola, 2017-2018 Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Resultatet av enkäten till vårdnadshavare med barn i kommunala fritidshem visar att vårdnadshavarna överlag är nöjda med fritidshemsverksamheten. Högsta resultat har frågan som rör samarbetet mellan vårdnadshavare och fritidshemmet. Lägsta resultat har frågan som gäller vårdnadshavarnas upplevelse av att det finns meningsfulla, stimulerade och utvecklande aktiviteter för barnet. Skillnaderna i resultat mellan höstterminen och vårterminen är marginella. Den övergripande nöjdheten har ökad mellan läsåret 2016/2017 och läsåret 2017/2018. Det finns stora skillnader mellan de olika fritidshemmen i vårdnadshavarnas nöjdhet. Mellan fritidshemmet med lägsta resultat och fritidshemmet med högsta resultat på den övergripande nöjdhetsfrågan skiljer hela 43 poäng (på en 100-gradig skala). Genomsnittlig svarsfrekvens för läsår 2017/2018 är 44 %. Vårdnadshavarnas nöjdhet med fritidshemmet som helhet 2017-2018 77 71 Lå 2017/2018 Lå 2016/2017 Figur 8 Övergripande nöjdhet för vårdnadshavare med barn i kommunala fritidshem, 2017-2018 Under februari månad 2018 genomfördes även en enkät för att undersöka medarbetarna i fritidshemmens upplevelse av fritidshemmets verksamhet inom fritidshemmets uppdrag. Uppmaningen var att besvara frågorna utifrån hur medarbetaren såg på arbetet inom det fritidshem medarbetaren arbetade på. Under hösten 2018 kommer resultatet att presenteras och en analys att göras. Grundsärskola och gymnasiesärskola Page 164 of 332 12 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Resultatet av enkäten till vårdnadshavare med barn i grundsärskola och gymnasiesärskola visar att vårdnadshavarna överlag är mycket nöjda med verksamheten. På alla frågor ligger resultatet mellan 3,8 och 3,9 på en fyrgradig skala och har förbättrats jämfört med enkäten som genomfördes 2017. Den övergripande nöjdheten har ökat marginellt med ungefär ett poäng (på en 100-gradig skala) 2018 jämfört med 2017. Svarsfrekvensen 2018 var 71 %. Vårdnadshavarnas nöjdhet med särskolan som helhet 2017-2018 87,5 86,4 VT 2018 VT 2017 Figur 9 Övergripande nöjdhet för vårdnadshavare med barn i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, 2017-2018 4.2.3. Kränkande behandling och frånvaro Varje kommunal förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola på Gotland har en plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling ligger på respektive enhets Schoolsoft 7 eller hemsida där den är tillgänglig för både elever och vårdnadshavare. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen, enligt Skollagen (2010:800, kap 6 10). Denna anmälan skickas till nämndsekreterare för registrering, därefter till kvalitetsoch utvecklingsavdelningen för vidare uppföljning och eventuell utredning. Huvudmannen är vidare skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas att förhindra kränkningar i framtiden. Barn- och utbildningsnämnden samt gymnasieoch utbildningsnämndens arbetsutskott tar emot varje enskild rapport om anmälningar rörande kränkande behandling. En samlad rapport om anmälningar delges båda nämnderna terminsvis. Anmälan om kränkande behandling Vår 2017 Höst 2017 Vår 2018 Förskola 1 1 0 Grundskola 57 71 77 Grundsärskola 0 0 0 Gymnasiesärskola 0 1 0 Gymnasieskola 3 2 0 Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Uppföljning av hög frånvaro och risk där skolplikten inte fullgörs (kommunal/fristående) Vår 2017 Höst 2017 Vår 2018 7 Schoolsoft är en digital plattform som används inom förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola Page 165 of 332 13 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Hög frånvaro Risk för skolplikt Hög frånvaro Risk för skolplikt Hög frånvaro Risk för skolplikt Grundskola 42 30 * * 167 42 Grundsärskola 0 0 0 0 0 0 *Under hösten 2017 infördes en ny handlingsplan mot skolfrånvaro och nya rutiner kring frånvarorapportering. Detta har inneburit en osäkerhet kring antalet elever med hög frånvaro respektive risk att inte skolplikten fullgörs och redovisas därmed inte. Skollagen, 7 kap. 22, anger att Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Som en del av detta ansvar får barnoch utbildningsnämnden minst två gånger om året en rapport som beskriver den rapportering som skett från huvudmannens rektorer samt från de fristående skolorna avseende elever som har hög frånvaro. Rektorerna rapporterar fortlöpande, till kvalitetsoch utvecklingsavdelningen, om det finns risk för att elevers höga frånvaro riskerar att skolplikten inte kommer att fullgöras. Barn- och utbildningsnämnden ges i slutet av varje termin en detaljerad muntlig rapport. Som en del av det förebyggande arbetet har en ny handlingsplan för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro tagits fram i samarbete mellan specialpedagogiska nätverket, barnoch elevhälsan och kvalitetsoch utvecklingsavdelningen. Handlingsplanen fastställdes 2017-10-23 och ska ge en konkret vägledning för att motverka risker för långvarig skolfrånvaro. Enligt ny rutin ska frånvarorapporteringen ske tre gånger per läsår; 15 oktober, 15 februari och 15 maj. Ett intensivt arbete med implementering av ny handlingsplan påbörjades under vårterminen 2018. Den nya planen ska följas upp och förtydligas efter läsårets slut av den grupp som arbetat fram planen. Effekten av handlingsplanen ser i inledningsskedet ut att generera en ökning av antal elever med hög frånvaro och elever som riskerar att inte skolplikten fullgörs. Intentionen av den nya handlingsplanen är att snabbare få fatt i en elevs frånvaro och skälen till det och därmed minska antalet elever med hög frånvaro och risk att inte skolplikten fullgörs. En uppföljning av handlingsplanens förebyggande arbetsgång och effekterna av den ska genomföras efter ett år då vi har jämförelsedata. Wisbygymnasiet har arbetat fram en frånvarotrappa som gäller från och med läsåret 2017/2018 och ska följas upp vid läsårets slut. Ingen anmälan om frånvaro sker till huvudman då skolplikten inte gäller gymnasieskolan. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Förskola I förskolan har det gjorts två anmälningar om kränkande behandling under 2017, ingen anmälan har rapporterats under våren 2018. Skälen till att det rapporteras så få anmälningar om kränkande behandling inom förskolan beror på innehållet i läroplanens värdegrund och uppdrag. Ett exempel är att arbetslaget ska stimulera barnens samspel och lära dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra Grundskola, förskoleklass och fritidshem I grundskolan anmäldes 57 ärenden om kränkande behandling våren 2017 och 71 anmälningar om kränkande behandling hösten 2017. Våren 2018 visar att antalet anmälningar om kränkande behandling är relativt konstant. När det gäller grundskolans anmälningar till huvudman så sker det inom flertalet skolområden ett systematiskt arbete med rapportering av kränkande behandling till huvudman. Ett fåtal skolområden anmäler ingen kränkande behandling vilket förvaltningen har följt upp inom vissa skolområden. Det Page 166 of 332 14 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 har visat sig att de har ett systematiskt arbete när det gäller händelserapportering. Detta kommer att följas upp ytterligare under innevarande år för att säkerställa att huvudman får rapport om alla kränkande behandlingar som sker. Under våren 2018 kan vi konstatera att alla skolor arbetar utifrån den nya handlingsplanen för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro. Antalet elever med hög frånvaro uppgår till 167 och antal elever med risk för att inte skolplikten fullgörs uppgår till 42 elever inklusive inskrivna vid fristående grundskolor. Grundsärskola och gymnasiesärskola I grundsärskolan har det inte gjorts några anmälningar om kränkande behandling hittills under 2017. I gymnasiesärskolan gjordes 2017 endast en anmälan om kränkande behandling. Det har inte gjorts några anmälningar om kränkande behandling för varken grundsärskolan eller gymnasiesärskolan under våren 2018. Skälet till detta har följts upp med rektorerna som berättar om att det pågår ett mycket väl fungerande och systematiskt förebyggande arbete mot kränkande behandling. Gymnasieskola I gymnasieskolan har det gjorts tre anmälningar om kränkande behandling våren 2017 och två anmälningar om kränkande hösten 2017. Våren 2018 visar antal anmälningar om kränkande behandling en minskning jämfört med halvårsrapporterna för 2017. Inom gymnasiet är det få anmälningar om kränkande behandling till huvudman per år. Det har inte genomförts någon uppföljning eller analys av skälet till det. Men om vi kopplar ihop det till antalet klagomålsanmälningar och anmälningar till Skolinspektionen/Barn och elevombudet så stämmer det väl överens. Vi har få anmälningar överlag inom gymnasieskolan. 4.3. Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Hela 4.3.1-4.3.3 utgår ifrån de kvalitetsuppföljningssamtal som genomförts under våren 2018. 4.3.1. Värdegrund och effekten av det globala uppropet #metoo Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Det prioriterade utvecklingsområdet 4.1.1 Värdegrundsarbete i verksamhetsplanen för 2018 lyftes särskilt fram i vårens kvalitetsuppföljningssamtal. I majoriteten av samtalen ställdes frågan: Vilken effekt har upprop som #metoo 8, #tystiklassen 9 #räckupphanden 10 med mera haft på barn, elever och vuxna i våra verksamheter? Detta blev en ingång till en fördjupad diskussion kring värdegrundsuppdraget samt vad som ingår det. Alla skolledare poängterade att frågor kring sexuella trakasserier är en del av uppdraget utifrån skollag. Ungdomsenheten har ett omfattande värdegrundsarbete som redogörs för under punkt 4.4.3. 8 #metoo är ett upprop som skapades i sociala medier hösten 2017 för att uppmärksamma omfattningen av sexuella trakasserier mot kvinnor 9 #tystiklassen är ett upprop som skapades av i sociala medier hösten 2017 för att uppmärksam sexuella trakasserier i skolan 10 #räckupphanden är ett upprop som skapades av i sociala medier hösten 2017 för att uppmärksam sexuella trakasserier i skolan Page 167 of 332 15 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Förskola Under vårens samtal med skolledare inom förskolan på Gotland framkommer att det pågår ett medvetet värdegrundsarbete inom förskolorna. #metoo har tagits upp i de flesta personalgrupper under arbetsplatsträff. Under dessa diskussioner har många valt att diskutera likabehandlingsplanen samt planen mot kränkande behandling. Gällande normer och värderingar har till exempel en förskola jobbat aktivt med att få med föräldrarna i arbetet. Denna förskolechef anser att det är viktigt att förskolan och föräldrarna gör lika inom dessa frågor. Någon chef nämner reklamfilmer de tittat på tillsammans med sina medarbetare som mycket tydligt visar vilka normer vuxna och samhället ger våra barn och hur viktigt det är att ha ett normkritiskt förhållningssätt. Andra chefer nämner innehållet i Förskolebrevet 11 som en hjälp och ett förhållningssätt i arbetet att förebygga övergrepp och integritetskränkningar. Jargong har varit en röd tråd inom samtalen. Vilken jargong råder på vår arbetsplats och hur upplevs den när någon ny kommer in i verksamheten? Inom förskolan har personalen mycket kontakt med föräldrarna till barnen. I mötet med föräldrarna finns det personal som upplever att vissa föräldrar har ett hårt språk innehållande svordomar samt en attityd gentemot kvinnlig personal som kan upplevas otrevlig och kränkande. Inom barngruppen arbetar många med Stopp min kropp. Frågor som diskuterats är bland annat hur man redan vid ett års ålder kan få barnen att förstå att det är ok att säga nej. I barngrupperna pratar pedagoger tillsammans med barn om jämställdhet. Törnrosa som blir väckt med en kyss, är det ok att pussa någon som sover? Vidare trycker många på vikten av att ha ett normkritiskt tänkande. Att stärka flickor och att lära pojkar att få vara känsliga. I en förskola med starka flickor, hur kan personalen hjälpa dem att fortsätta vara starka utan att det sker på bekostnad av andra? Oavsett om #metoo har diskuterats eller ej på respektive förskola framgår dock att medvetenheten om problematiken inom de utmaningar som råder inom ämnet har ökat. Slutligen efterfrågas mer arbetsmaterial inom ämnet som cheferna kan använda i sina verksamheter, både tillsammans med övrig personal samt i barngrupper. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Grundskola, förskoleklass och fritidshem Inom grundskolan vittnar flertalet skolledare om att värdegrundsarbete är en del av det vardagliga och ett konstant arbete. Många nämner likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling som verktyg att använda sig av. Uppropet kring #metoo har gjort många berörda och ökat medvetenheten inom värdegrundsfrågor på skolorna. Även inom grundskolan har flertalet skolor tagit upp #metoo under arbetsplatsträff. Inom några få skolor har uppropet lett till att elever vågat träda fram och berättat om situationer som inte är att acceptera. Skolorna har då fått möjlighet att agera inom området samt anpassa undervisningen för att tydliggöra vad som är ok och inte. En rektor trycker på vikten av att agera direkt och våga ta diskussionen med barn, elever och föräldrar. Barn snappar upp och testar. Lär sig vad som är rätt och fel genom att bland annat testa sig fram. I samband med diskussioner kring #metoo och värdegrundsfrågor har många skolledare lyft vikten av undervisning inom sex och samlevnad. Även om ämnet finns med i 11 Läs mer på förskolebrevet.se. En plattform och ett gratis verktyg för att systematiskt arbeta förebyggande kring övergrepp och integritetskränkningar. Page 168 of 332 16 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 läroplanen har det en tendens att ramla mellan stolarna. Detta är något som Skolinspektionen även uppmärksammat i en nyligen publicerad kvalitetsrapport. 12 Under samtalen framkommer även synpunkter kring att vissa elever och lärare inte bryr sig om värdegrundsfrågor vilket leder till utmaningar kring genus och värdegrund på skolan. Det upplevs finnas en attitydsproblematik. Vidare lyfter skolledare att rasten är en tid då det sker saker skolan inte alltid kan komma åt. Jargong nämns även inom grundskolan som en utmaning i arbetet med jämställdhet och värdegrundsarbetet. Olika jargong finns både inom personal- och elevgrupper. Många elever har en viss jargong med hårda ord mot varandra. Jargongen upplevs accepterad inom gruppen. Frågan är om denna jargon verkligen är så accepterad som vuxna tror? "Normstorm" 13 är teaterföreställningar med workshops inom ämnen så som genus, jämställdhet och värdegrund och är ett exempel på hur skolor arbetar kring dessa ämnesområden. Andra skolor använder sig av skolkuratorn samt medarbetare från fritidsgårdarna i sitt arbete med värdegrund och frågor som rör #metoo. Elevrådet upplevs även som en uppsamlande funktion på skolan. Vikten av att inte tappa pojkarna nämns även under samtalen. Vi behöver arbeta och prata mer om hur vi kan påverka och få verbala, intellektuella och känsliga pojkar. Även skolledare i grundskolan nämner normkritiska reklamfilmer som en del i arbetet med personalen kring normkritiskt tänkande. Grundsärskola och gymnasiesärskola Under vårens kvalitetsuppföljningssamtal lyfter grundsärskolans och gymnasiesärskolans skolledare ett värdegrundsarbete som har pågått aktivt över flera år. Skolledarna anser att frågorna som lyftes fram med bland annat uppropet #metoo redan är en del av detta arbete. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Gymnasiet Wisbygymnasiet beskriver ett pågående systematiskt värdegrundsarbete och att de frågor som lyftes fram genom bland annat #metoo redan är en del av detta värdegrundsarbetet. I anknytning till detta konstateras även att skolan har ett glädjande högt resultat på frågan som rör elevernas upplevelse av trygghet i elevenkäten som genomfördes höstterminen 2017. I fokus av #metoo har skolan arbetat på olika sätt kring att följa upp sexuella trakasserier bland annat genom en enkätundersökning. Wisbygymnasiet har två lärare med tid i sina tjänster för att jobba med lektionskonceptet IRL (Identitet, Relationer och Levnadsnormer). IRL har bland annat fokus på att systematiskt arbeta med genus, sex och samlevnad. För att en klass ska få ta del av IRL kräver det att klassens lärare bokar in och efterfrågar IRL. Vuxenutbildning Under vårens samtal med skolledarna för vuxenutbildningen framgår även här att de frågor som lyftes fram i och med uppropet #metoo redan ingår i det kontinuerliga värdegrundsarbetet. Värdegrundsarbetet inom bland annat kursen svenska för invandrare 12 Sex och samlevnadsundervisning, tematisk kvalitetsgranskning 2018, Skolinspektionen 13 Normstorm.nu en gratis webbutbildning inom genus, jämställdhet och värdegrundsarbete Page 169 of 332 17 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 (SFI) är särskilt viktigt. Inom utbildningen lägger lärarna stor vikt vid att plocka upp, tydliggöra och sätta ord på olika situationer som rör området. Folkhögskolan Gotlands folkhögskola har ett omfattande och systematiskt värdegrundsarbete där likabehandlingsplaner utgör grunddokumentet. Fortbildning inom området sker löpande för att stärka medarbetarnas möjlighet och förmåga att jobba med värdegrundsfrågor inom sina olika kurser. Folkhögskolan i Fårösund är regnbågsmärkta av Gotlands Regnbågsgrupp 14. En regnbågsmärkning innebär att all personal på skolan har genomgått en utbildningsinsats inom hbtq-frågor. Märkningen förlängs årsvis om skolan kan visa att de arbetar kontinuerligt med hbtq-frågor och att några ur personalen skickas till vidareutbildning i dessa frågor varje år. Folkhögskolan i Hemse har som utvecklingsområde under året att arbeta vidare kring värdegrund där hbtq-frågor är en del inom detta utvecklingsområde. De nyanlända som läser Etableringskursen och SFI på folkhögskolan får rika möjligheter att möta de andra deltagarna på folkhögskolan och integreras på detta sätt i det svenska samhället. 4.3.2. Frånvaro och närvaro Grundskolan har hösten 2017 antagit en ny handlingsplan för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro och gymnasieskolan en ny frånvarotrappa. I samband med detta har frånvaro och närvaro tagits upp som diskussionsfrågor i flera av vårens kvalitetsuppföljningssamtal. Frågorna som diskuterades under samtalen är bland annat hur det går med implementeringen av handlingsplanen och frånvarotrappan, vilka effekter man ser av dessa och även om det är möjligt att se mönster redan i förskolan. Förskola Inom förskolan råder ingen skolplikt och pedagogerna är inte skyldiga att ringa föräldrarna när barnen uteblir utan att anmäla frånvaro. Flera förskolechefer oroar sig för barn som har mycket långa dagar på förskolan och i vissa fall inte får någon sammanhängande ledighet under året. Inom några förskolor arbetar man aktivt med att få personalgruppen att våga möta och prata med föräldrar kring barnens vistelsetid och lyfta barnets perspektiv och barnets mående och behov. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Även om förskolan inte har som skyldighet att ringa föräldrarna när barnet inte dyker upp på förskolan gör många medarbetare det ändå. Ibland kan det upplevas obehagligt att ringa men då tipsar våra chefer om att använda sms istället. En förskolechef är tydlig med att det handlar om att bryta mönster och vanor hos föräldrarna och att förskolan kan uppleva att föräldrarna inte vill ha det personliga ansvaret. Inom vissa förskolor finns behov av att prata om vikten av kontinuitet med föräldrarna samt informera om förskolans uppdrag att bland annat bygga barnen inför skolan och framtiden. Grundskola och förskoleklass Enligt skollagen råder skolplikt samt rätt till utbildning i grundskolan 15. I förskoleklass råder ingen skolplikt fram till och med vårterminen 2018. Hösten 2017 fastställdes en handlingsplan för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro inom grundskolan samt 14 Gotlands regnbågsgrupp är en ideell förening för personer på eller med anknytning till Gotland med intresse av hbtq-frågor. 15 Skollagen 2010:800, 7 kap, 1 4 Page 170 of 332 18 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 grundsärskolan. Många skolledare har under hösten och våren arbetat med att implementera denna handlingsplan på skolan och arbetar nu systematiskt med närvaroregistrering, uppföljning och rapportering av ogiltig frånvaro till förvaltningen. Inom vissa grundskolor har man även valt att lägga ut handlingsplanen på Schoolsoft för att informera och göra föräldrarna uppmärksamma på vikten av närvaro i skolan. Några skolor har tagit upp och pratat om handlingsplanen i elevrådet. Grundskolorna på Gotland arbetar lite olika med att söka upp och möta de elever som har låg närvaro i skolan. I vissa fall är det socialpedagogen som har uppdraget medan det i andra skolor görs av elevhälsoteamet. Överlag redogör samtliga skolor för att de skapat en systematisk tågordning kring hanteringen av frånvaron. Olika funderingar kring hög frånvaro som kommit upp under samtalen är bland annat att elever som befinner sig i skolan men inte går på lektionerna är lättare att hantera än de elever som inte kommer till skolan alls. Grupptryck har tagits upp som en av orsakerna till hög frånvaro hos elevgrupper. Någon lyfter vikten av att se tidiga varningstecken kring elevers beteende. Frånvaro under idrottslektionen kan vara ett sådant tecken. Sen ankomst kan vara ett annat tecken. Inom en linje arbetar skolorna med förväntningsdokument. Socialpedagogernas funktion på skolan ses vidare som mycket viktig i arbetet med att förhindra hög frånvaro. En rektor lyfter problematiken kring när föräldrar hindrar barn från att gå i skolan, mot deras vilja. En annan rektor är tydlig med att en elevs frånvaro kan komma av olika hem- eller skolförhållande. Eventuellt kan eleven uppleva att den behövs hemma och känner stort ansvar för att stanna hemma, eventuellt kan elever vara orolig för något i skolan och välja att stanna hemma av denna anledning. Glömstaskolan 16 tas upp som en inspirerande skola som tänker på ett annat sätt kring hanteringen av frånvaro samt sen ankomst. Istället föra att sätta upp regler och tider som föräldrar och elever har svårt att möta har skolan valt att ändra på sin struktur och har exempelvis "incheckning" på morgonen vilket gör starttiden mer flexibel för familjerna. Skolan har även "röris" 17 innan lektionerna börjare med syfte att rörelse främjar inlärningen. Något som tas upp i de flesta samtal är den ökade andelen ledighetsansökningar som kommit in under hösten och våren. Här resonerar skolledarna på olika sätt i mötet med föräldrar. Vissa har nolltolerans mot ledighetsansökningar och behandlar frånvaro i samband med att en ledighetsansökan nekats som ogiltig frånvaro. Andra försöker tillmötesgå föräldrarnas önskemål i den mån det går. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Grundsärskola och gymnasiesärskola Precis som i grundskolan råder skolplikt och rätt till utbildning även i grundsärskolan enligt Skollagen 18. Elever i gymnasiesärskolan ska enligt Skollagen delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om inte eleven har giltigt skäl att utebli 19. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan upplever skolledarna ingen större problematik kring frånvaro och har inga elever med låg närvaro. Skolan har dialog med vårdnadshavarna direkt om en elev inte är på plats efter femton minuter. Däremot händer det att elever i gymnasiesärskolan väljer att avbryta sin utbildning. Dettas gäller särskilt 16 Glömstaskolan är en kommunal skola för årskurserna F-9 som ligger i Flemingsberg http://www.huddinge.se/glomstaskolan 17 Röris är ett rörelseprogram för barn mellan 6 och 10 år utarbetat av Friskis & Svettis. 18 Skollagen (2010:800) 7 kap 1-5 19 Skollagen (2010:800) 15 kap 16 Page 171 of 332 19 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 elever som ligger på gränsen när det gäller att vara i gymnasiesärskola framför ordinarie gymnasieskola. Gymnasieskola Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men enligt Skollagen ska elever i gymnasieskolan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om inte eleven har giltigt skäl att utebli 20. Enligt gymnasieförordningen ska en elev som har påbörjat en utbildning och därefter har uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, anses ha avslutat utbildningen 21. Wisbygymnasiet är i implementeringsfasen av den nya frånvarotrappan. I vårens kvalitetsuppföljningssamtal framkommer det att skolledarna upplever att den nya frånvarotrappan har satt nytt ljus på frågan, samt att den tydliggör att detta är en del av klassföreståndaruppdraget och även varje yrkesgrupps roll i arbetet med frånvaro. Största delen av frånvaron på Wisbygymnasiet finns på introduktionsprogrammen. På språkintroduktionsprogrammet går lärarna en utbildning i att möta trauma för att bidra till att skapa en trygg miljö i skolan, vilket ska främja närvaro. Under samtalen lyfts en problematik kring sjukvårdens sjukskrivning av unga. Skolan ansvarar för att bedöma om frånvaron är ogiltig samt att rapportera in ogiltig frånvaro till CSN. Förutom lärarnas dagliga arbete med frånvaro/närvaro arbetar elevhälsoteamet med respektive biträdande rektor och har avstämning av frånvaron en gång i månaden. Vuxenutbildning I vuxenutbildningen finns med få undantag ingen närvaroplikt för eleverna och skolan har elever både på skolan och på distans. Undantaget är elever i etableringsprogram som har närvaroplikt, men här finns hög frånvaro. Lärarna följer dock närvaron för alla klassrumselever och rutiner finns för uppföljning av klassrumselever som har varit frånvarande tre veckor eller längre. Efter fyra veckors frånvaro rapporteras avbrott i utbildning till CSN. Folkhögskolan Folkhögskolan har ett omfattningskrav på sina utbildningar och ett närvarokrav på 80 % för att man skall kunna tillgodoräkna sig utbildningen. På Allmänna linjen erbjuds inläsningsveckor vid terminens slut för deltagare som har missat delar av kursen. 4.3.3. Förstelärare Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Karriärtjänster som förstelärare riktar sig till legitimerade lärare inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen samt inom projektet PRIO. Syftet med karriärtjänsterna som förstelärare är att säkra god undervisning för elever och vuxenstuderande och därmed utveckla Region Gotlands skolverksamheter. Som förstelärare förväntas man bidra till skolutveckling utifrån de behov som finns inom verksamheterna så att fler elever uppnår uppsatta mål. 20 Skollagen (2010:800) 15 kap 16 21 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 kap 4 Page 172 of 332 20 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har nu haft förstelärare sedan höstterminen 2016. Uppdragen löper i två års perioder och hösten 2018 startar en ny förstelärarperiod. Nytt för denna period är att även förskolan kommer att ha försteläraruppdrag. Under vårens kvalitetsuppföljningssamtal diskuterades förstelärarnas uppdrag och vilken effekt skolledarna upplever att uppdragen har haft. I diskussionerna har det framkommit att förstelärarnas uppdrag har haft varierande effekt i verksamheterna. En tydlig lärdom har varit vikten av att inneha ett tydligt och uttalat mandat för sitt uppdrag samt en tydlig arena att arbeta på för att lyckas. Förskola Då förskolan inte haft förstelärare under den första perioden har inga direkta tankar kommit fram. Två förskolechefer lyfter dock en viss oro kring kommande uppdrag för förstelärare inom förskolan. Uppdraget kommer dels gå ut på att utveckla en stödjande och lärande arbetsmodell för att implementera den nya läroplanen med särskild fokus på undervisningsuppdraget. Uppdraget kommer även att innebära att regionövergripande stödja förskollärare och barnskötare/övrig personal att utveckla en högre kunskap och medvetenhet om förskolans undervisningsuppdrag och vilka konsekvenser det kan ha för förskolans organisation, arbetsmetoder m.m. Synpunkter som kommit fram är bland annat att det har gått lite för snabbt i arbetet med att definiera uppdraget samt att det är för få personer som får uppdraget. Grundskola, förskoleklass och fritidshem Under vårens kvalitetsuppföljningssamtal med grundskolans skolledare framgår att det finns stora olikheter mellan skolorna i hur förstelärarnas uppdrag har utformats och vilken effekt uppdragen har haft i verksamheterna. Skolledare med erfarenhet från skolor utanför Gotland bekräftar att detta inte är unikt för Gotland. Skolledarna beskriver även skillnader i hur förstelärarna och deras uppdrag har tagits emot bland personalen och vilket mandat förstelärarna har fått. Flera skolledare upplever att det finns inslag av jantelag 22 bland personalen och att detta är ett hinder för förstelärarna i att få genomslag för sina uppdrag. Detta beskrivs även som en medverkande faktor till att flera förstelärare förväntas att inte söka försteläraruppdraget igen. Det lyfts även flera exempel på försteläraruppdrag som har haft effekt i verksamheterna. Typiskt för de lyckade uppdragen är att försteläraren redan sedan tidigare har sina kollegors förtroende och har lyckats få mandat bland personalen för att driva sitt uppdrag, samt att uppdragen har varit tydligt formulerade. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Tydliga uppdrag lyfts av de flesta skolledare som nyckeln till att få effekt av uppdragen i verksamheten. I de fall där uppdragen har varit otydligt formulerade har ofta uppdragen blivit mycket personbundna och beroende av att försteläraren har varit självständig i att utforma uppdrag och driva utveckling. Flera skolledare berättar om sina planer på att göra de framtidiga försteläraruppdragen tydligare och mer välförankrade i verksamhetens behov. Från och med höstterminen 2018 kommer det för första gången finnas ett försteläraruppdrag för fritidspedagoger. Flera skolledare som har förstelärare med centrala uppdrag lyfter att det kan vara svårt att hantera och planera för den egna verksamheten, då till exempel många möten i samband med uppdraget sker under lektionstid. 22 Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag som säger att man inte får sticka ut och tro att man är bättre än andra på något sätt. Page 173 of 332 21 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Grundsärskola och gymnasiesärskola Grundsärskolan och gymnasiesärskolan har två förstelärare, varav den ena har ett uppdrag inom digitalisering och den andra ett uppdrag inom hälsofrämjande arbete. Förstelärarna håller i var sin linjeövergripande grupp inom sina respektive uppdrag. Skolledare deltar när de har möjlighet. Skolledarna upplever att dialogen mellan ledning och förstelärarna fungerar bra, att förstelärarna är engagerade och aktiva och att deras uppdrag är tydliga och ger effekt. Ledningen ser dock en utmaning framöver i fackets önskan om nedsättning i tid för förstelärarna. Gymnasiet Wisbygymnasiet har för tillfället elva förstelärare. I vårens kvalitetsuppföljningssamtal beskriver skolledarna att försteläraruppdragen har haft varierande effekt och att förstelärarna har varit synliga i verksamheten i olika grad. Ledningen ser till att skapa utrymme i förstelärarnas tjänster för att arbeta med sina uppdrag (ej nedsättning i tid) och lyfter behovet av att förstelärarna får ledning och styrning, uppföljning och arenor att arbeta på. Det har uppmärksammats att förstelärarna till viss grad saknar arenor för att sprida sitt arbete och skapa mandat efter att Läslyftet påbörjades hösten 2017. Anledningen till detta är att de arenor för kollegialt lärande som förstelärarna tidigare höll i nu används till arbetet med Läslyftet. I likhet med flera av grundskolans skolledare upplever Wisbygymnasiets skolledare att det har funnits en viss grad av jantelag bland personalen när det gäller försteläraruppdragen, men att detta har förändrats och förbättrats under de senaste åren. Framöver finns planer på att väva in arbetet med IRL i kommande försteläraruppdrag och därmed undvika att detta arbetet blir personbundet. Det planeras även uppföljning och återkoppling mellan ledningsgruppen och förstelärarna, vilket det tidigare inte har funnits system för. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har tre förstelärare med uppdrag inom flexibelt arbetssätt, svenska för invandrare och projektet nyanländas lärande. I vårens kvalitetsuppföljningssamtal beskriver skolledningen att de ser en positiv effekt av försteläraruppdragen och framhåller vikten av att som skolledare ha avstämningssamtal med förstelärarna under uppdragets gång. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 4.3.4. Likvärdighet och tillgänglighet Vårterminen 2017 påbörjade Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen ett samarbete med SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten, i värderingsverktyget för tillgänglig skola. I region Gotlands skolor och förskolor finns, i jämförelse med riket, en hög andel barn och elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns elever med lång och problematisk frånvaro samt elever med psykisk ohälsa inom funktionsnedsättningsområdet. Mot bakgrund av detta har regionen beslutat att göra en bred och genomgripande satsning på att förbättra lärandemiljön genom att på ett mer systematiskt sätt värdera vilka områden som verksamheterna behöver utveckla och förbättra. I verksamhetsplanen för 2018 görs uppdraget tydligt Alla elever har enligt lag rätt till likvärdig utbildning". Då vi ser att resultaten mellan skolor, skolformer, ämnen och kön länge varit ojämn och skiftande i våra verksamheter så är likvärdigheten ett fortsatt utvecklingsområde på Gotland. Med en tillgänglig utbildning menas att lärmiljöerna i pedagogiska, fysiska såväl som sociala hänseenden är tillgängliga och anpassade till alla elevers olika behov och förutsättningar. Omgång ett och två med utbildning av Page 174 of 332 22 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 nyckelpersoner inom flera förskole- och skolområden är nu klar och de utbildade nyckelpersonerna fortsätter nu i sin tur att utbilda sina kollegor. Övergångar mellan våra olika verksamheter är prioriterat område i vår arbetsplan för alla skolformer. Under fokusområdet Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund står det att vi skall: Kvalitetssäkra övergångar och samverkan Implementera Skolverkets och egna stödmaterial och handlingsplaner. Syftet är en trygg och likvärdig övergång som möter barn och elever på sin nivå. Alla grundskolor arbetar numera med sambedömning vilket innebär att lärare samarbetar om bedömning eller betygssättning, till exempel genom att bedöma elevers prestationer tillsammans eller genom att diskutera bedömningen. Sambedömning kan vara ett sätt att öka likvärdigheten i lärarnas bedömning och betygssättning, eftersom den stärker lärarnas enighet i vad som ska bedömas. 4.4. Verksamheter som är nya i uppföljningssamtal inom det systematiska kvalitetsarbetet Våren 2018 deltog flera av utbildningsoch arbetslivsförvaltningens verksamheter för första gång i uppföljningssamtal som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. I samtalen deltog enhetschefer för arbetsmarknadsenheten, integrationsenheten, ungdomsenheten och Fenomenalen, samt rektor för kulturskolan. Ungdomsenheten är även helt nya i utbildningsoch arbetslivsförvaltningen sedan 1 januari 2018. Samtalen genomfördes som introduktionssamtal med syfte att i första hand ta del av enhetschefernas analys och reflektion av den egna verksamheten samt insyn i enheternas arbete med framtagandet av handlingsplan. Syftet var även att se hur verksamheterna arbetar med värdegrundsfrågor samt ge verksamhetscheferna en inblick i hur det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå bedrivs. 4.4.1. Arbetsmarknadsenheten Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Arbetsmarknadsenheten består av tre delar: Steget 23, den samlade studieoch yrkesvägledarorganisationen och Ungdomskraft som har hand om det kommunala aktivitetsansvaret. Under vårens samtal beskriver enhetschefen och biträdande enhetschef för arbetsmarknadsenheten arbetet med att ta fram sin handlingsplan. Eftersom avdelningens arbetsplan upplevs vara för övergripande och därför svår att bryta ned till enhetsnivå, utgår handlingsplanen huvudsakligen från utbildningsoch arbetslivsförvaltningens verksamhetsplan och Region Gotlands övergripande styrkort. En heldag med alla verksamheter inom arbetsmarknadsenheten startade med styrkortet, där personalen fick genomföra övningar kopplat till Region Gotlands vision och värdeord. Därefter arbetade alla i sina arbetslag och processade fram sina bidrag till de prioriterade utvecklingsområdena i förvaltningens verksamhetsplan. Planer finns på att utarbeta medarbetarkontrakt utifrån handlingsplanen. Då enheten inte har haft en handlingsplan 23 Steget ansvarar bland annat för arbetsmarknadsinsatser som arbetspraktik, arbetsinriktad rehabilitering, arbetsträning, sysselsättningsplatser, offentlig skyddat arbete (OSA) och extra tjänster Page 175 of 332 23 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 tidigare lyfter ledningen vikten av att lägga tid på det grundläggande arbetet, och de upplever att personalen har uppskattat att involveras i arbetet. Enhetens ledning upplever att det kan vara en utmaning att skapa en gemensam handlingsplan för en så bred verksamhet. Gällande #metoo och frågor kring sexuella trakasserier har ämnet tagits upp och diskuterats med personalen i verksamheten. 4.4.2. Integrationsenheten Integrationsenheten har uppdraget att ge nyanlända gotlänningar förutsättningar för etablering i det gotländska samhället. Enhetschefen för integrationsenheten beskriver att arbetet med att ta fram enhetens handlingsplan startade med att ta fram avdelningens arbetsplan på enhetens arbetsplatsträff. Här fick personalen diskutera vad som är relevant för enhetens handlingsplan utifrån ett integrationsperspektiv. Utifrån detta utarbetades enhetens handlingsplan. I medarbetarsamtal har varje medarbetare fått gå igenom handlingsplanen och markera vilka områden som tillhör respektives uppdrag, vilket sedan har resulterat i ett medarbetarkontrakt. I samtalet beskriver enhetschefen en otydlighet kring integrationsenhetens uppdrag, då det initiala uppdraget har förändrats över kort tid. Det ursprungliga uppdraget var att samla Region Gotlands flyktingmottagande. 4.4.3. Ungdomsenheten Ungdomsenheten har som helt nya inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen inte tagit fram en handlingsplan för 2018 utifrån avdelningens arbetsplan och förvaltningens verksamhetsplan. Däremot har ungdomsenheten ett måldokument sedan tidigare som är levande och välförankrad hos personalen. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Ledningen beskriver en systematisk planering och uppföljning av verksamheten. Planering av höstterminen görs i början av terminen och arbetet utvärderas i december. Utifrån decembers utvärdering görs planeringen för vårterminen i januari och arbetet utvärderas i juni. Gotlands ungdomsgårdar ingår i Nackanätverket 24, där representanter från flera kommuner träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och tillsammans arbetat med att utveckla ungdoms- och fritidsgårdsverksamheterna i kommunerna. Ungdomsenheten genomför brukarundersökningar med frågor utarbetade i nätverket, vilket ger möjlighet att jämföra resultat med de andra kommunernas resultat. I nätverket utvecklas nu ett digitalt utvärderingsverktyg som personalen kan använda för att ytterligare följa upp och utvärdera verksamheterna. 24 Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga förfritidsgårdsverksamheten i sex svenska kommuner. Kommuner som nu ingår i nätverket är Nacka, Haninge, Tyresö, Gotland, Mjölby och Jönköping Page 176 of 332 24 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Värdegrundsarbetet beskrivs som mycket tydligt i måldokumentet och att arbete sker i den egna verksamheten. Bland annat jobbar fältfritidsledare med Respekt och självrespekt 25 (RoS) i skolorna. Det beskrivs även att ämnet maktbeteende har varit på bordet i flera år. I skrivande stund arbetar några verksamheter med #killmiddag26 som är ett koncept där män/killar får samtala med varandra i grupp om hur det är att vara man utifrån olika teman. Utöver detta genomförs annonserade satsningar kring olika ämnen. Exempel på detta är satsningar kring normer och normbrytande beteende och integration. Ledningen beskriver i övrigt att ungdomsenheten mycket snabbt fångar frågor och ämnen som är dagsaktuella för ungdomarna. Ungdomsenheten samverkar med både grundskolan och gymnasieskolan. Samverkan sker även över förvaltningsgränserna, men ledningen upplever att de med fördel skulle kunna samverka ännu mer. 4.4.4. Kulturskolan Kulturskolan har en arbetsplan för år 2018 som är utarbetad av föregående rektor. Hos den nytillträdda rektorn för skolan finns en osäkerhet i hur levande och väl förankrad arbetsplanen är. Rektor upplever att arbetsplanen är mycket övergripande och saknar konkreta, tydliga mål och att det av denna anledning kan bli svårt att utvärdera och följa upp verksamheten utifrån arbetsplanen. Under samtalet lyfter rektor ett behov av att utveckla processen kring framtagandet av arbetsplanen inför 2019 och lyfter idéer kring detta samt ger förslag på hur detta arbete kan utvecklas. Varje medarbetare på kulturskolan har en arbetstidsmall som kan jämföras med ett medarbetarkontrakt, där vad som ska ingå i medarbetarens uppdrag beskrivs på detaljnivå. I samtalet framkommer det att det inte finns signaler på problematik eller konkreta ärenden kring sådana frågor som lyfts med bland annat #metoo. Rektor upplever att värdegrundsarbetet redan är och har varit på en hög nivå, men poängterar att det ändå är viktigt att inte släppa fokus på dessa frågor. En utmaning rektorn lyfter som särskilt unik för kulturskolan är att undervisningen till stor del sker i individuella undervisningssituationer mellan en lärare och en elev. Det kan vara svårt att komma åt vad som faktiskt händer i dessa undervisningssituationer och det är därför av stor vikt att prata om hur man pratar med elever, vilken jargong man använder med mera. Rektor har dock inte mottagit några signaler, så som till exempel klagomål från föräldrar, på problem kring detta. 4.4.5. Fenomenalen Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Fenomenalen är ett av Sveriges 18 Science Centers och är Gotlands enda Science Center. Verksamhetschef för Fenomenalen upplever inte att upprop som till exempel #metoo har varit aktuellt för verksamheten. Däremot beskrivs det att värdegrundsarbetet i stort är en självklarhet i verksamheten och beaktas i varje led av verksamhetens arbete. Ett exempel är vikten av att tänka på att alltid ha representation av olika kön som frontfigurer för projekt. 25 Respekt och självrespekt har sitt ursprung från RoS Stockholm som är ett projekt med syfte att skapa goda förutsättningar och verktyg för unga genom att medvetandegöra eget ansvar, hur man drar gränser och vilka värderingar som finns i samhället. 26 #Killmiddag startades av jämlikhetsstiftelsen Make Equal sommaren 2016 Page 177 of 332 25 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Fenomenalen har ingen arbetsplan eller handlingsplan, men arbetet har påbörjats. Verksamhetschefen för Fenomenalen beskriver att verksamheten har haft ett otydligt uppdrag och därför huvudsakligen har lutat sig mot Skolverkets grundvillkor för att beviljas bidrag till Science Center. Uppdraget från utbildningsoch arbetslivsförvaltningen upplevs dock bli mer tydligt och även Fenomenalens tillhörighet till förvaltningen blir synlig. 5. Analys och diskussion 5.1.1. Systematiskt kvalitetsarbete De senaste åren har vi sett en utveckling av skolledarnas systematiska kvalitetsarbete. Nu ser vi att styrkedjan inom flertalet enheter har etablerats hela vägen från Region Gotlands koncernstyrkort till och med enheternas handlingsplan. Hur rektorer, förskolechefer och enhetschefer arbetar varierar dock mellan de olika verksamheterna. Det varierar även hur och i vilken grad medarbetarkontrakt har kopplats till handlingsplanen. Utifrån vårens kvalitetsuppföljningssamtal utkristalliserar sig flera framgångsfaktorer för att lyckas med att förankra styrkedjan och det systematiska kvalitetsarbetet samt att göra handlingsplanen levande i verksamheten. Gemensamt för verksamheter som har lyckats med detta är att personalen har involverats i framtagandet av handlingsplanen, gärna genom workshop eller liknande där arbetet med att bryta ned verksamhetsplanen och arbetsplanen till enhetsnivå har gjorts i grupp. Ett ytterligare steg för att förankra och levandegöra handlingsplanen är att i samråd med varje medarbetare koppla respektives medarbetarkontrakt till handlingsplanen. På så vis tydliggörs den enskildas bidrag till arbetet för att verksamheten ska nå sina mål. I de grundskolor som har genomgått PRIO ser vi att PRIO-handboken, som har tagits fram av verksamheten och medarbetarna själva, utgör ett välförankrat fundament för handlingsplanen. De flesta verksamheter som har lyckats att involvera medarbetarna har startat processen med att ta fram handlingsplanen tidigt, redan innan avdelningens arbetsplan är klar. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 För att handlingsplanen ska få effekt i verksamheten lyfter rektorer, förskolechefer och enhetschefer att det är viktigt att hålla i de prioriterade utvecklingsområdena och att begränsa antal nya insatser och projekt. För att handlingsplanen ska ge effekt i verksamheten är det också viktigt att planera uppföljning av handlingsplanen med en viss kontinuitet. Utifrån vårens uppföljningssamtal lyfts digitala plattformar som OneNote som goda hjälpmedel i uppföljningsarbetet, då det förenklar kontakt mellan chef och medarbetare och möjliggör för samtliga medarbetare att vara delaktiga i verksamhetens uppdrag. Även att ha legitimerad personal lyfts som en framgångsfaktor för det systematiska kvalitetsarbetet samt att ha kollegialt lärande med olika yrkeskompetenser. Utifrån vårens uppföljningssamtal framkommer några faktorer som har försvårat framtagandet av handlingsplanen. Dessa faktorer är om rektor, förskolechef eller enhetschef är ny i sin roll eller i sitt område samt om verksamheten genomgår eller nyligen har genomgått organisatoriska eller strukturella förändringar. Viktigt att nämna är att även om förändringar i verksamheten försvårar framtagandet av handlingsplan kan det även skapa nya möjligheter. Ett exempel är omorganiseringen av Wisbygymnasiet. Omorganiseringen utgjorde en utmaning för ledningen och personalen, men skapande även Page 178 of 332 26 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 en unik möjlighet att bygga upp handlingsplanen från grunden med hög delaktighet från personalen. Synpunkter har kommit från enhetschefer inom olika skolformer att handlingsplanens benämning kan skapa förvirring, eftersom det även finns många handlingsplaner inom flera olika områden. Önskemål om att ändra benämning på handlingsplanen har framkommit under vårens kvalitetsuppföljningssamtal. 5.1.2. Förskola Gällande vårdnadshavares nöjdhet med förskolans verksamhet kan vi se att vårdnadshavare överlag är nöjda. En anledning till att frågeområdet som rör barns inflytande i verksamheten ger lägst poäng kan vara att föräldrarna inte har någon insyn i hur barnen ges möjlighet att påverka innehållet i verksamheten. Här kan förskolorna bli bättre på att informera föräldrarna om hur förskolan arbetar med barns rätt till inflytande. En fråga vi behöver arbeta vidare med är varför nöjdheten mellan våra olika förskolor varierar så stort. Om det finns arbetssätt inom våra förskolor som är mer fördelaktiga än andra och som genererar nöjdare föräldrar är det av stor vikt att vi drar lärdom av varandras arbete och lyfter goda exempel inom våra förskolor. Glädjande är att frågan kring normer och värden får höga betyg. Detta visar att våra gotländska förskolor arbetar medvetet kring värdegrundsfrågorna och att vårdnadshavarna ser det arbete som görs. Både inom förskolan och grundskolan lyfts dock vikten av att arbeta tillsammans med hemmen kring värdegrundsfrågor. Vi ser stora fördelar för barnen om förskolan/skolan och föräldrarna har samma syn på värdegrundsfrågor. Förskolornas omfattande arbete med värdegrundsfrågor framkommer även under vårens kvalitetsuppföljningssamtal. Oavsett resultat är det viktigt att förskolorna tar med vårdnadshavarna i analysen av resultatet för att få konkreta svar på varför resultatet ser ut som det gör. Det är även viktigt att förskolechefen uppmärksammar eventuella avvikelser i resultaten och tittar på orsaker och lösningar tillsammans med föräldrar och medarbetare. Förskolechefer visar under samtalen en viss oro kring några barns långa vistelsetider och brist på längre sammanhängande ledigheter. Vi vill här förtydliga förskolans uppdrag enligt skollagen där det framgår att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Det är dock av största vikt att förskolechefen anmäler sin oro till socialtjänsten om sådan finns. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 5.1.3. Grundskola, förskoleklass och fritidshem I samband med diskussioner kring #metoo och värdegrundsfrågor har många skolledare lyft vikten av undervisning inom sex och samlevnad. Även om ämnet finns med i läroplanen har det en tendens att ramla mellan stolarna. I Skolinspektionens rapport kring sex och samlevnad slår de fast att sexoch samlevnadsundervisningen är viktig för att stärka elevernas självkänsla och förmåga att göra medvetna och ansvarstagande val som rör hälsa, relationer och sexualitet. Rapporten hänvisar även till att den aktuella debatten kring Page 179 of 332 27 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 #metoo och elevers vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp i skolan under #tystiklassen och #räckupphanden tyder på att undervisningen om sexualitet, identitet och relationer behöver vidgas och förändras. I rapporten framgår även att bristen inom undervisningen av sexoch samlevnad är en nationell utmaning då sexoch samlevnadsundervisningen varierar stort mellan och inom skolor i Sverige. Grundskolan på Gotland behöver diskutera hur arbetet skall utvecklas och hur vi kan säkerställa att undervisningen verkligen genomförs. Inom grundskolan visar resultaten av elevenkäterna att vi har trygga elever. Enkätens resultat visar dock också att elevernas nyfikenhet och intresse att lära är låg för alla årskurser i grundskolan. Detta gäller även för grund- och gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Även frågorna som rör delaktighet 27 har relativt låga resultat som dessutom sjunker betydligt med ökande ålder. Låga resultat gällande nyfikenhet är inte unikt för Gotland utan gäller även för övriga Sverige, vilket framkommer av tidigare resultat av Skolenkäten som genomförs av Skolinspektionen. Låga resultat i frågor kring lärande och delaktighet i alla skolformer uppmärksammades även i analysrapport 2 läsår 2016/2017, där vi lyfte fram sambandet mellan elevernas upplevelse av delaktighet och elevernas intresse och nyfikenhet gällande skolarbetet. Både Skolverket och annan forskning visar på att ökad upplevelse av delaktighet främjar elevernas intresse för att lära. För mer information om detta hänvisas till analysrapport 2 läsår 2016/2017. I vårens kvalitetsuppföljningssamtal reflekterar en rektor, utifrån resultatet av nyfikenhetsfrågan, kring om det är rätt och realistiskt att lägga så stort fokus på att skolan ska vara kul. Ovannämnd forskning tyder på att elevernas upplevelse av delaktighet är viktigare för att främja intresset för skolarbetet än att eleverna tycker att skolan är rolig. I samband med diskussioner kring vad som främjar elevernas nyfikenhet och intresse har det framkommit synpunkter i samtalen kring hur frågan om nyfikenhet har formulerats och hur eleverna tolkar frågan. Förslag har kommit från rektorer att till exempel förtydliga frågan eller att dela upp frågan i delfrågor. Detta kommer att tas med i det framtidiga enkätarbetet på förvaltningsnivå. Det är glädjande att notera att skolornas arbete med att uppmärksamma och följa upp frånvaron hos eleverna har fått en god systematik. Utmaningen är därför vidare att se mönster och förstå orsaker för att kunna möta och ändra elevers beteenden där närvaron är låg. Några orsaker till hög frånvaro och risk att inte skolplikten fullgörs är bland annat sjukdomsbilder hos eleverna av olika slag samt ogiltig frånvaro så som ledighet som inte är beviljad. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Kan ett sätt att arbeta vidare med frågan vara att varje skola inför ett gemensamt upplägg kring hur en lektion börjar samt slutar? Om samtliga lektioner på en skola alltid börjar på samma sätt kanske vi kan få eleverna att i större utsträckning känna ett minskat motstånd till att gå på lektionen. Vi kan öka känslan av igenkänning för eleverna och med den en ökad trygghet genom att tillexempel alla lektioner startar på utsatt tid. Skolledarna har vidare i samband med diskussioner kring frånvaro uppmärksammat utmaningen med den ökande mängd ledighetsansökningar som kommit under det senaste läsåret. Enligt skollagen råder skolplikt för barn som är bosatta i Sverige. Skolplikten innebär även att eleverna har rätt till utbildning. En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda 27 Frågorna Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och Jag vet var jag skall kunna för att nå kunskapskraven Page 180 of 332 28 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 angelägenheter. Om det finns synnerligare skäl får längre ledighet beviljas. Skolan har vidare ett uppdrag att ge eleven de förutsättningar som krävs för att eleven ska kunna nå de uppsatta målen. I de fall rektor anser att en ledighet kan riskera att eleven inte kommer att nå målen ska ledigheten avslås. För att underlätta för skolan och föräldrarna i samband med att en ledighet planeras bör skolan vara tydlig med skollagens innehåll och elevens möjligheter till att nå uppsatta mål i dialogen kring ledighet. Enheterna har över lag en allt bättre systematik i att anmäla kränkningar. Skolor som inte har gjort detta tidigare har nu kommit igång med att anmäla kränkande behandling och nu ser vi ett system som fungerar. Anmälningar av kränkande behandling ligger relativt konstant. Elva av sjutton skolområden har gjort anmälan om kränkande behandling till huvudman under vårterminen 2018. Hur kommer det sig att sex skolområden inte har anmält någon kränkande behandling under vårterminen? Har dessa skolområden en väl utarbetad systematik kring kränkningar, eller gör lärare och rektorer olika bedömning av liknande händelser? Uppföljning och diskussioner sker för närvarande i rektorsgruppen med syfte att göra en likvärdig bedömning av kränkningar. Administration och hantering kring anmälningar av kränkande behandling bör förenklas genom hela ledet, från händelse till uppföljning av huvudman. I dagsläget upplevs rutinen som mycket tidskrävande och hanteras av flertalet personer. Ett förslag till utveckling och förenkling av rutinen är bland annat att digitalisera anmälnings- och uppföljningsprocessen. Det viktigaste är att alla enheter har ett väl fungerande och förebyggande arbete mot kränkande behandling. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Utvärderingen av förstelärarnas uppdrag samt lärdomar till kommande projektperiod kommer att behandlas mer ingående under maj månad då en utvärderingsträff sker i regi av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen. Alla skolformer med förstelärare är inbjudna att delta i utvärderingsträffen. Några framgångsfaktorer som har lyfts i genomförda samtal är vikten av tydliga uppdrag och mandat, att arenor skapas för försterläraren att utöva sitt uppdrag på samt en ökad förståelse hos övriga lärarkår kring syftet med uppdraget. Behovet av förankring och legitimitet för försteläraruppdragen för att uppnå positiva effekter av uppdragen lyfts även i Statskontorets uppföljning av karriärtjänster. Enligt Skolverkets beskrivning av förstelärarens roll är det en framgångsfaktor för att skapa legitimitet att tydligt informera all personal om vilka uppgifter som tillhör respektive försteläraruppdrag. Skolverket lyfter i sin beskrivning av förstelärarens roll även vikten av samarbete och regelbunden dialog och uppföljning mellan förstelärare och rektor som en viktig framgångsfaktor. Det finns inte plats för avundsjuka och rädslan att vara mer än någon annan i uppdraget. I Statskontorets uppföljningar av karriärtjänstreformen har det dock framkommit att det troligen har funnits missnöje med reformen i lärarkåren. Detta har koppling till att lärarkåren historiskt har haft stärkt kollegial känsla där det kan vara svårt att sticka ut. Det behöver slutligen läggas stort fokus på hur uppdraget påverkar eleverna i slutändan. Det är där vi vill se skillnad. Inom fritidshemmet verksamhet genomförs enkäter till vårdnadshavare som har barn inom fritidshemmet. Resultaten visar att många vårdnadshavare är nöjda med verksamheten. Vi har dock utmaningar i att få fler vårdnadshavare att besvara enkäten då vi upplever en låg svarsfrekvens. I dialog med skolor där svarsfrekvensen har ökat under läsåret anges olika framgångsfaktorer för att få upp svarsfrekvensen. Det är viktigt att informera vårdnadshavarna att fritidshemmen tar till sig av de resultat de får och att månadens fråga är en viktig del i fritidshemmets kvalitetsarbete. Det visar sig också hjälpa om Page 181 of 332 29 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 fritidshemmet informerar i sitt veckobrev om kommande fråga samt vad resultatet blev från föregående fråga. En ytterligare nyckelfaktor kan vara att våga möta vårdnadshavarna och beskriva det pedagogiska arbetet som sker. Som nämnt under resultatdelen genomfördes en enkät till medarbetarna på våra kommunala fritidshem under vårterminen. För att synliggöra kvaliteten i de kommunala fritidshemmen på Gotland samt uppmärksamma utvecklingsområden ser vi ett behov av vidare analys utifrån genomförda enkäter. Analysen planeras att genomföras under hösten 2018. 5.1.4. Grundsärskola och gymnasiesärskola Inom grundsärskolan samt gymnasiesärskolan visar resultaten att eleverna överlag är mycket positiva till undervisningen i skolan vilket är mycket glädjande att se. Den övergripande nöjdheten har ökat 2017 jämfört med 2016 med 8 indexpoäng viket måste ses som en stor ökning i sammanhanget. Även vårdnadshavare till elever inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan får möjligheten att besvara en enkät. Resultaten är mycket positiva och vi kan se att vårdnadshavarna är nöjda med skolans verksamhet. Som för grundskolan och gymnasieskolan visar dock elevenkäten att elevernas intresse för skolarbetet är något låg. Även frågorna som rör delaktighet genererade något lägre resultat, även om skillnaderna jämfört med resultatet på övriga frågor är marginella. Låga resultat i frågor kring lärande och delaktighet i alla skolformer uppmärksammades även i analysrapport 2 läsår 2016/2017. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan kompletterar resultaten av elevenkäten med djupintervjuer med eleverna. Av djupintervjuerna framkommer att eleverna tycker att det händer mycket roligt i skolan. I analysrapport 2 läsår 2016/2017 diskuterades dock sambandet mellan elevernas upplevelse av delaktighet och deras intresse och nyfikenhet gällande skolarbetet. Både Skolverket och annan forskning visar på att ökad upplevelse av delaktighet främjar elevernas intresse för att lära. För mer om detta hänvisas till analysrapport 2 läsår 2016/2017. Detta tyder på att elevernas upplevelse av delaktighet är viktigare för att främja intresset för skolarbetet än att eleverna tycker skolan är rolig. Utifrån detta kan vi förklara varför eleverna säger sig tycka skolan är rolig och ändå svara lågt när det gäller intresset för skolarbetet. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan arbetar tillsammans med eleverna kring resultaten av elevenkäten och skapar på så vis delaktighet för eleverna. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Vi ser att det pågår ett aktivt och väl fungerande värdegrundsarbete i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. I sammanhanget är de relevant att lyfta att det som tidigare nämnt finns en nationell utmaning i att sexoch samlevnadsundervisningen brister inom både grundskola, grund- och gymnasiesärskola och gymnasieskola. Detta visar på vikten av sexoch samlevnadsundervisning i alla dessa skolformer. 5.1.5. Gymnasieskola Vi ser att Wisbygymnasiet har ett mycket väl fungerande systematiskt värdegrundsarbete bland annat genom IRL. Fördelarna med IRL är flera och eleverna upplevs positiva till upplägget. Vi ser dock farhågor i att det endast är vissa klasser som får ta del av utbildningen då utbildningen är efterfrågestyrd. Hur säkerställer vi att alla elever få ta del av IRL som utbildningsform? I sammanhanget är de relevant att lyfta att det som tidigare nämnts finns en nationell utmaning i att sexoch samlevnadsundervisningen brister inom både grundskola, grund- och gymnasiesärskola och gymnasieskola. Detta visar på vikten av fortsatt fokus på sexoch samlevnadsundervisning. Page 182 of 332 30 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Att det systematiska värdegrundsarbetet fungerar väl bekräftas i elevenkäten som visar att eleverna känner sig trygga i skolan. Däremot är elevernas intresse och nyfikenhet låg. Detta gäller även för grundskolan och grund- och gymnasiesärskolan. Även frågorna som rör delaktighet har relativt låga resultat, även om resultaten inte är lika låga som för nyfikenheten. Låga resultat gällande nyfikenhet är inte unikt för Gotland utan gäller även för övriga Sverige, vilket framkommer av tidigare resultat av Skolenkäten. Överlag låga resultat i frågor kring lärande och delaktighet i alla skolformer uppmärksammades även i analysrapport 2 läsår 2016/2017, där vi diskuterade sambandet mellan elevernas upplevelse av delaktighet och deras intresse och nyfikenhet gällande skolarbetet. Både Skolverket och annan forskning visar på att ökat upplevelse av delaktighet främjar elevernas intresse för att lära. För mer om detta hänvisas till analysrapport 2 läsår 2016/2017. Wisbygymnasiet berättar att det från elevenkätens resultat är frågan om nyfikenhet som utmärker sig som ett område att arbeta vidare med. Skolan har systematiskt involverad eleverna i arbetet med resultatet av enkäten och låtit eleverna klassvis arbeta ned resultatet av enkäten och formulera vad som ligger bakom resultatet. Wisbygymnasiets försteläraruppdrag har haft varierande effekt. Under vårens kvalitetsuppföljningssamtal framkommer några framgångsfaktorer för att skapa försteläraruppdrag som ger effekt i verksamheten. Faktorer som påverkar positivt är tydlig ledning, styrning och uppföljning från skolledningen. Som nämnts tidigare i rapporten har detta stöd av Skolverket som i sin beskrivning av förstelärarens roll lyfter vikten av samarbete och regelbunden dialog och uppföljning mellan förstelärare och rektor som en viktig framgångsfaktor. Det är även viktigt att förstelärarna har arenor att arbeta på och mandat till att driva sitt uppdrag. Att förstelärarna till viss grad saknar arenor för att sprida sitt arbete och skapa mandat efter att Läslyftet påbörjades visar vikten av att vara uppmärksam på hur nya satsningar i skolan påverkar försteläraruppdragen. I samband med att skapa mandat detta lyfter som tidigare nämnt Statskontoret behovet av förankring och legitimitet för försteläraruppdragen för att uppnå positiva effekter av uppdragen. Enligt Skolverkets beskrivning av förstelärarens roll är det en framgångsfaktor för att skapa legitimitet för försteläraren och försteläraruppdraget att tydligt informera all personal om vilka uppgifter som tillhör respektive försteläraruppdrag. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Ett hinder för att skapa mandat för förstelärarna att driva sitt uppdrag är inslagen av jantelag som fortfarande finns, även om Wisbygymnasiets skolledning upplever att detta har förändrats och förbättrats de senaste åren. Som tidigare nämnt framkommer det av Statskontorets uppföljningar av karriärtjänstreformen att det troligen har funnits missnöje med reformen i lärarkåren. Detta har koppling till att lärarkåren historiskt har haft stärkt kollegial känsla där det kan vara svårt att sticka ut. Utvärderingen av förstelärarnas uppdrag samt lärdomar till kommande projektperiod kommer att behandlas mer ingående under maj månad då en utvärderingsträff sker i regi av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen. Alla skolformer med förstelärare är inbjudna att delta i utvärderingsträffen. 5.1.6. Vuxenutbildningen I likhet med gymnasiet framhåller rektor för vuxenutbildningen att det för att få effekt av försteläraruppdragen är av största vikt att ha avstämningssamtal mellan skolledare och Page 183 of 332 31 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 förstelärare under uppdragets gång. Som redan nämnts tidigare stödjs denna uppfattning av Skolverket som lyfter vikten av samarbete och uppföljande dialog mellan förstelärare och rektor som en viktig framgångsfaktor för försteläraruppdrag som ger effekt. Utvärderingen av förstelärarnas uppdrag samt lärdomar till kommande projektperiod kommer att behandlas mer ingående under maj månad då en utvärderingsträff sker i regi av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen. Alla skolformer med förstelärare är inbjudna att delta i utvärderingsträffen. Utifrån vårens kvalitetsuppföljningssamtal framkommer det att de frågor kring sexuella trakasserier som har lyfts i och med upprop som bland annat #metoo är en självklar del av värdegrundsarbetet. Särskilt viktigt är värdegrundsarbetet inom bland annat kursen svenska för invandrare (SFI). Utifrån det som framkommit i vårens kvalitetsuppföljningssamtal med vuxenutbildningen framkommer inga avvikelser när det gäller värdegrundsarbetet. Vi ser dock att detta arbetet kan vara en utmaning i vuxenutbildningen som är en mycket bred och differentierad verksamhet med ett ständigt in- och utflöde av elever. 5.1.7. Folkhögskola Vi ser att det pågår ett omfattande och systematiskt värdegrundsarbete på Gotlands folkhögskola. De nyanlända som läser Etableringskursen och SFI på folkhögskolan får rika möjligheter att möta de andra deltagarna på folkhögskolan och integreras på detta sätt i det svenska samhället. Folkhögskolans unika utgångspunkt för att främja integration lyfts även i Folkbildningsrådets i kartläggning av svenska för invandrare i folkhögskolan. Genom kartläggningen framkom synpunkter bland annat kring att folkhögskolans arbetar med att deltagarna ska känna tillhörighet och att svenska för invandrare inom folkhögskolans ramar skulle kunna vara en integrationsutbildning framför en språkutbildning. 6. Slutsatser Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och styrkedjan har i många fall satt sig hela vägen från Region Gotlands koncernstyrkort till och med handlingsplan, men arbetet med medarbetarkontrakt behöver utvecklas. För att få effekt av styrkedjan är det av största vikt att inte göra större ändringar i de prioriterade utvecklingsområdena i verksamhetsplanen mellan åren. Därav följer att det även är av stor vikt att vi blir bättre på att begränsa oss till att söka de riktade statsbidrag som kan kopplas till verksamhetsplanen. För att handlingsplanen ska bli ett levande dokument föreslår vi att handlingsplanen framöver kontinuerligt kan revideras under året. Vi föreslår även att se över benämningen av de olika planerna i styrkedjan för att underlätta för chefer och medarbetare att hålla isär de olika planerna. I skrivande stund är arbetet med handlingsplaner fortfarande en relativt ny del av det systematiska kvalitetsarbetet. För framtiden är det viktigt att följa upp vilken effekt innehållet i handlingsplanerna har haft i verksamheterna. Vi ser att vårdnadshavare till barn i förskolan behöver få större insyn i vilka delar barnen kan påverka under dagens aktiviteter. Vi vill även trycka på vikten av att förskolorna tar med vårdnadshavarna i analysen av enkätresultaten för att få konkreta svar på varför resultatet ser ut som det gör. Det är även viktigt att förskolechefen uppmärksammar eventuella avvikelser i resultaten och tittar på orsaker och lösningar tillsammans med föräldrar och medarbetare. Page 184 of 332 32 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Som konstaterades i analysrapport 2 läsår 2016/2017 är det fortsatt ett utvecklingsområde för Gotlands kommunala skolor att öka elevernas delaktighet. Inför kommande elevenkät behöver frågan kring elevers nyfikenhet och intresse skrivas om för att öka möjligheten till analys utifrån resultaten. För att synliggöra kvaliteten i de kommunala fritidshemmen på Gotland samt uppmärksamma utvecklingsområden ser vi ett behov av vidare analys utifrån genomförda enkäter. Analysen planers att genomföras under hösten 2018. Ett omfattande och kontinuerligt värdegrundsarbete pågår i våra verksamheter. Inom förskolan och grundskolan behöver verksamheterna arbeta tillsammans med hemmen kring värdegrundsfrågor. Vi ser stora fördelar för barnen om förskolan/skolan och föräldrarna har samma syn på värdegrundsfrågor. De frågor kring sexuella trakasserier som lyfts genom upprop som #metoo och #tystiklassen ingår redan i detta arbetet. Utifrån vårens kvalitetsuppföljningssamtal och Skolverkets rapport ser vi dock att det finns brister i sexoch samlevnadsundervisningen och att denna undervisning behöver få ett ökat fokus. Wisbygymnasiets arbete inom IRL har många fördelar och uppmärksammar frågor inom genus, sex och samlevnad. Vi ser dock farhågor i att det endast är vissa klasser som får ta del av utbildningen då utbildningen är efterfrågestyrd. Wisbygymnasiet behöver se över fördelningen av denna undervisningsform och göra den tillgänglig för alla elever på Wisbygymnasiet. Försteläraruppdragens effekt i verksamheterna varierar både mellan enheter och uppdrag. Framgångsfaktorer för ett lyckat försteläraruppdrag är tydlig ledning och styrning, regelbunden dialog och uppföljning mellan rektor och förstelärare samt att försteläraren har mandat och arenor för att genomföra sitt uppdrag. Satsningen inom tillgängliga lärmiljöer kommer ge effekt genom att öka elevernas trygghet, tillgång till kunskap och ökad skolnärvaro. Det blir spännande att följa upp och utvärdera utbildningssatsningen på att göra all utbildning och undervisning mer tillgänglig för alla barn, elever och vuxna. Vi kan nu följa upp och se att satsningen på PRIO ger effekt på skolornas systematiska kvalitetsarbete och därmed ökar elevernas resultat på sikt. PRIO ligger till grund för grundskolornas handlingsplaner och har en tydlig organisation och struktur. Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Den nya handlingsplanen för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro i grundskolan och gymnasiets nya frånvarotrappa verkar ha effekt genom att processerna kring frånvarorapportering är tydliggjorda och att skolorna i större utsträckning uppmärksammar elevers frånvaro i ett tidigt skede. Skolorna behöver nu försöka se mönster och förstå orsaker till frånvaron för att kunna möta och ändra elevers beteenden där närvaron är låg. En större informationsinsats vid alla föräldramöten bör genomföras vid höstterminens start för att tydliggöra elevens rätt till utbildning och vad förälderns ansvar är enligt skollag. Handlingsplanen ska följas upp och utvärderas efter läsåret 2017/2018 års slut och eventuellt revideras inför kommande läsår. Enligt Skollagen ska rektor bedöma ansökningar om ledighet utifrån en samlad bedömning av elevens situation i varje enskilt fall. Det finns behov av att säkerställa att ledighetsansökningar i Gotlands kommunala skolor hanteras enligt Skollagen. Page 185 of 332 33 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 Gällande kränkande behandling behöver en djupare analys göras inom de förskolor, förskoleklasser, grundskolor, fritidshem samt gymnasieskolan där inga anmälningar sker alternativt få anmälningar sker. Vidare åtgärd är att utbildningsoch arbetslivsförvaltningen ska skicka en förfrågan till Barn- och elevombudet att komma till Gotland och föreläsa för all personal inom förvaltningen. Detta för att all personal ska få information och kunskap om det förebyggande arbete vi är skyldiga att bedriva enligt skollagen (2010:800, 6 kap). Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Page 186 of 332 34 (35)

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Analysrapport VÅR 2018 7. Referenser Analysrapport 2 läsår 2016/2017. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Folkbildningsrådet. Svenska för invandrare på folkhögskola kartläggning för 2016 och 2017. Folkbildningsrådet 2017. Skolinspektionen. Sex- och samlevnadsundervisning. Skolverket 2018 Skolverket. Förstelärarens roll. https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/skolledare/forstelararens-roll- 1.257719 Statskontoret. Uppföljning av karriärstegsreformen för lärare, delrapport 1. Statskontoret 2015 8. Bilagor Bilaga 1 Kallelse till kvalitetsuppföljning för skolledare VT 2018 inkl. frågeställningar Bilaga 2 Kallelse till kvalitetsuppföljning för övriga chefer VT 2018 inkl. frågeställningar Bilaga 3 Resultatsammanställning elevenkäter åk 3, 5, 8 och år 2 på gymnasiet HT17 Bilaga 4 Resultatsammanställning elevenkät grund- och gymnasiesärskola HT17 Bilaga 5 Resultatsammanställning enkäter till vårdnadshavare läsår 2017/2018 Ärendenr BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Datum 2018-06-05 Page 187 of 332 35 (35)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Kallelse till uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inför analysrapport VÅR Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har genom kalenderbokning i Outlook kallat alla skolledare inom utbildningsoch arbetslivförvaltningen till kvalitetsuppföljningssamtal. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt, planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skollagen 4 kap 3 Utgångspunkt för vårens samtal är det prioriterade utvecklingsområdet 4.1 Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund i verksamhethetsplanen för 2018 Inför samtalen använder kvalitetsoch utvecklingsavdelningen bland annat följande underlag: Avdelningschefernas arbetsplaner Skolledarnas handlingsplaner Resultat av elevenkäter och enkäter till vårdnadshavare Anmälningar om kränkande behandling, klagomål och Skolinspektionsanmälningar Uppföljning av elever med hög frånvaro och risk att skolplikten inte fullgörs - Handlingsplan för att förebygga, förhindra och åtgärda frånvaro (grundskola) och frånvarotrappan (gymnasieskola) Avdelningarnas verksamhetsberättelser 2017 Efter att alla samtal har genomförts sammanställs och analyseras samtalen och de övriga underlagen i analysrapport VÅR som redovisas för barnoch utbildningsnämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden. Analysrapport VÅR är även ett av underlagen till verksamhetsplanen 2019. Välkomna! Elisabeth Jonsson Höök Chef kvalitetsoch utvecklingsavdelningen Karin Sandberg Täpp Caroline Gränefjord Christina H. Nielsen Kvalitetsutvecklare Kvalitetscontroller Kvalitetscontroller Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se facebook.com/regiongotland Page 188 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (2) Frågeställningar 1. Hur har du arbetat fram och förankrat din handlingsplan? -underlag -delaktighet (personal och elever) -planerad uppföljning 2. Individuellt anpassade frågor kopplat till vars och ens handlingsplan och verksamhet Diskussionsfrågor i gruppen: Hur har #metoo och #tystiklassen påverkat din verksamhet? Frånvaro och närvaro Hur går det med implementeringen av handlingsplanen för att förebygga, förhindra och åtgärda skolfrånvaro i grundskolan? Kan man se mönster redan i förskolan? Kan man se effekter av gymnasiets frånvarotrappa? Förstelärare uppdrag och effekt? (grundskola och gymnasieskola) Diskussionsfrågor i gruppen kan variera utifrån vad som kommer upp i respektive samtal och hur mycket tid vi har. Samtalets upplägg: Karin leder samtalet och börjar med att var och en svarar på fråga nr. 1 under ca fem minuter. Därefter får var och en svara/berätta utifrån individuellt anpassade frågor kopplat till den egna handlingsplanen och verksamheten Christina/Caroline skriver minnesanteckningar som underlag till analysrapport VÅR Avdelningschefer deltar i de samtal de har möjlighet till för att lyssna och ge en avslutande reflektion Fem minuters paus efter ungefär en timme Efter samtalet kommer gruppen att få en kort sammanfattning av samtalet på gruppnivå i punktform Alla kommer att motta en utvärderingsenkät efter genomfört samtal Page 189 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Kallelse till uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inför analysrapport VÅR Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har genom kalenderbokning i Outlook kallat er som är rektor/chef för kulturskola, arbetsmarknadsenheten, integrationsenheten, Fenomenalen och ungdomsgårdar till kvalitetsuppföljningssamtal. Vi har valt att träffa er två och två vid denna första uppföljning. Syftet med samtalen är att ta del av er analys och reflektion av era verksamheter, samt ert arbete med värdegrundsfrågor. Kvalitetsuppföljningssamtalen är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Utgångspunkt för vårens samtal är det prioriterade utvecklingsområdet 4.1 Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund i verksamhethetsplanen för 2018 Inför samtalen använder kvalitetsoch utvecklingsavdelningen bland annat följande underlag: Verksamhetsplan samt tillhörande arbets- och handlingsplaner 2018 Eventuella klagomål, synpunkter och beröm Avdelningarnas verksamhetsberättelser 2017 Efter att alla samtal har genomförts sammanställs och analyseras samtalen och de övriga underlagen i analysrapport VÅR som redovisas för barnoch utbildningsnämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden. Analysrapport VÅR är även ett av underlagen till verksamhetsplanen 2019. Välkomna! Elisabeth Jonsson Höök Chef kvalitetsoch utvecklingsavdelningen Karin Sandberg Täpp Caroline Gränefjord Christina H. Nielsen Kvalitetsutvecklare Kvalitetscontroller Kvalitetscontroller Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se facebook.com/regiongotland Page 190 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (2) Frågeställningar 1. Hur har du arbetat fram och förankrat din arbetsplan/handlingsplan? -underlag -personalens delaktighet -planerad uppföljning 2. Individuellt anpassade frågor kopplat till vars och ens arbetsplan/handlingsplan och verksamhet Diskussionsfråga: Hur har #metoo påverkat din verksamhet? Samtalets upplägg: Karin leder samtalet och börjar med att var och en svarar på fråga nr. 1 under ca fem minuter. Därefter får var och en svara/berätta utifrån individuellt anpassade frågor kopplat till den egna handlingsplanen och verksamheten Christina/Caroline skriver minnesanteckningar som underlag till analysrapport VÅR Avdelningschefer deltar i de samtal de har möjlighet till för att lyssna och ge en avslutande reflektion Efter samtalet kommer gruppen att få en kort sammanfattning av samtalet på gruppnivå i punktform Alla kommer att motta en utvärderingsenkät efter genomfört samtal Page 191 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Grundsärskola, gymnasiesärskola Resultat elevenkät läsår 2017/2018 Uppföljningar av verksamhetsplan Elevernas syn på skola och undervisning Elevens nöjdhet med skolan som helhet ( nöjd elevindex ) Elevenkäterna för grundsärskolan och gymnasiesärskolan genomfördes höstterminen 2017. Metod Enkäten genomfördes på papper. Enkäten har genomförts så att läraren har läst en fråga i taget högt, förvissat sig om att alla så långt som möjligt har förstått frågeställningen och sedan har eleverna markerat sitt svar. Enkätfrågor Frågorna i elevenkäten är begränsat till att gälla elevernas syn på skola och undervisning. Fråga 1 10 har eleverna besvarat genom en fyrgradig skala, där 1= instämmer helt och 4= instämmer inte alls. Fråga 11är en övergripande nöjdhetsfråga och besvaras genom en tiogradig skala (se information om nedan). Resultatredovisning Resultaten redovisas som andel positiva svar på totalnivå. Nöjdhet med skolan som helhet ( nöjd elevindex ) Eleverna i grundsärskola och gymnasiesärskola har även fått ge totalomdöme om sin skola med hjälp av en fråga om nöjdhet med skolan som helhet. Skalan är 10-gradig och eleverna får ange var på skalan deras skola befinner sig. Resultatet räknas sedan om till en skala 0 100. Page 192 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Andel positiva svar 2015-2017 Totalt 2015 Totalt HT 2016 Totalt HT 2017 95% 93% 95% 87% 87% 98% 88% 91% 97% 93% 95% 91% 91% 95% 93% 98% 88% 90% 93% 90% 95% 97% 93% 95% 85% 90% 87% 92% 94% 90% Totalresultat 2017 Resultatet av elevenkäten som genomfördes i grundsärskolan och gymnasiesärskolan höstterminen 2017 visar att eleverna generellt är mycket positiva till skolan och undervisningen. För de flesta frågor är andelen positiva svar 90 % eller högre. Undantaget är frågorna som handlar om hur intressant skolarbetet där 85 % procent svarar positivt. Högst andel positiva svar har frågan som gäller att få framföra sina åsikter. Jämförelse 2015 2017 Jämfört med resultatet 2016 har andelen positiva svar 2017 ökat för sju av tio frågor. Resultaten för perioden 2015 2017 visar inga tydliga trender. Största ökningen i andel positiva svar mellan 2016 och 2017 får frågan om huruvida läraren berättar om kunskapskraven som har ökat med fem procentenheter. En positiv utveckling har även skett när det gäller elevernas känsla av trygghet, då särskilt på skolan och på rasterna. De mest påfallande minskningarna i andel positiva svar mellan åren gäller att få hjälp när man inte förstår. 2 Page 193 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Andel positiva svar 2017, pojkar/flickor 92% 95% 86% 77% Flickor 100% 91% 85% 92% 91% 90% Pojkar 95% 92% 91% 85% 96% 92% 100% 96% 96% 92% Pojkar och flickor 2017 är pojkarna ar överlag mer positiva till skolan och undervisningen en flickorna, vilket skiljer sig från resultatet 2016 där inte fanns några tydliga mönster i skillnaderna mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mer positiva än flickorna på sju av tio frågor och den mest påfallande skillnaden gäller frågan om skolarbetet är intressant. Flickorna tycker dock i högre grad än pojkarna att läraren pratar med dom hur om hur de ligger till i skolarbetet och vad de kan bli bättre på. Nöjdhet med skolan som helhet Den övergripande nöjdheten uppgår till 87 poäng 2017. Detta är en rejäl förbättring med 10 poäng jämfört med 2016 och är även ett högre resultat än 2014 och 2015. Nöjdhet med skolan som helhet 2014-2017 87 79 84 72 2017 2016 2015 2014 3 Page 194 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 Förskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola Resultat av enkäter till vårdnadshavare läsår 2017/2018 Uppföljningar av verksamhetsplan Metod Enkät till föräldrar och till barn i förskola genomfördes digitalt vårterminen 2018. Föräldrar och vårdnadshavares nöjdhet med förskola, skola, Enkät till föräldrar och vårdnadshavare till barn i fritidshem har genomförts digitalt med en fråga per månad fritidshem i perioden september till april läsåret 2016/17, s.k. månadens fråga. Enkät till föräldrar och vårdnadshavare till elever i grundsärskola och gymnasiesärskola genomfördes Nöjdhetsindex på papper vårterminen 2018. Enkätfrågor Frågorna ser olika ut beroende på skolform. Frågorna i enkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan har ändrats 2018 och är därför inte direkt jämförbara med tidigare års resultat, med undantag av den övergripande nöjdhetsfrågan som även har ställts tidigare år. De flesta frågor har besvarats genom en fyrgradig skala där 1=instämmer inte alls och 4=instämmer helt. Undantaget är den övergripande nöjdhetsfrågan som besvarat på en tiogradig skala där 1 är lägst och 10 är högst. Resultatet av nöjdhetsfrågan räknas sedan om till en 100- gradig skala. Resultatredovisning Resultatet för varje fråga redovisas både som medelvärde och andel per svarsalternativ. Enkäten till vårdnadshavare med barn i förskola är uppdelat i olika frågeområden och resultatet redovisas därför även som genomsnittligt resultat per frågeområde. Page 195 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 Innehåll 1. Svarsfrekvens... 3 2. Resultat av enkät till vårdnadshavare med barn i kommunal förskola... 4 2.1. Medelvärde per frågeområde... 4 2.2. Resultat per fråga... 4 3. Resultat av månadens fråga till vårdnadshavare med barn i fritidshem... 7 4. Resultat av enkät till vårdnadshavare med barn i grundsärskola och gymnasiesärskola... 9 Page 196 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 1. Svarsfrekvens Svarsfrekvens kommunala verksamheter Läsår 2017/2018 Antal svarande 2017/2018 Svarsfrekvens Läsår 2016/2017 Förskola 49 % 1941 77 % Fritidshem 44 % 56 % genomsnitt Grund-och gymnasiesärskola 71 % 61 72% Enkäten tillvårdnadshavare med barn i kommunal förskola skickades ut till 4001 vårdnadshavare, varav 127 utskick blev permanent avvisad 1. Vårdnadshavare som av olika anledningar inte har haft möjlighet att besvara enkäten via e-post har fått möjlighet att besvara enkäten digitalt på förskolan eller att fylla i en enkät på papper. Svarsfrekvensen för den kommunala förskolan landade i slutänden på 47 % 2. Det skickades ut en enkät per barn. Nytt för 2018 ät att enkäten för kommunal förskola även skickades till båda vårdnadshavarna, förutsatt att båda hade en registrerat e-postadress i våra system. Detta kan vara bidragande till den låga svarsfrekvensen. För fristående förskolor skickades enkäten huvudsakligen till endast en av vårdnadshavarna, vilket kan vara en bidragande orsak till skillnaden i svarsfrekvens mellan kommunal och fristående förskola. högre svarsfrekvens än fristående fritidshem. Vi har uppmärksammats av personal i fritidshem och förskola att på att enkäterna som skickas på e- post i flera fall hamnar i skräpposten. Problemet verkar ha ökat i och med övergången till nytt enkätsystem i december 2017 och kan därmed vara en bidragande orsak till den låga svarsfrekvensen både för förskolan och fritidshemmet. Enkäten till vårdnadshavare med barn i grundsärskola och gymnasiesärskola har hög svarsfrekvens som är oförändrat jämfört med enkäten som genomfördes vårterminen 2017. Även i fritidshemmen har svarsfrekvensen sjunkit jämfört med läsåret 2016/17 och blev rekordlåg mot slutet av läsår 2017/18. Svarsfrekvensen på månadens fråga har varierat mellan månaderna. I kommunala fritidshem har svarsfrekvensen på det högsta varit 56 % och på det lägsta 36 %. Svarsfrekvensen var högst i början på terminen och lägst i slutet, men relativt stabil däremellan. Kommunala fritidshem har något 1 E-posten med enkäten kom inte fram till respondenten efter upprepade försök 2 Beräknat på antal e-postutskick och antal mottagna besvararde enkäter, oberoende av om enkäten besvarades via mail eller på annat sätt. Page 197 of 332

Medelvärde Procent Medelvärde Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 2. Resultat av enkät till vårdnadshavare med barn i kommunal förskola 2.1. Medelvärde per frågeområde Varje frågeområde består av 1-3 frågor. 3,53 3,64 3,66 3,51 3,54 3,38 Information om barnets utveckling Normer och värden Trygghet och omsorg Utveckling och lärande Anpassning efter Barns inflytande barnets behov 2.2. Resultat per fråga 2.2.1. Information om barnets utveckling 3,42 3,60 3,57 7,3% 0,7% 0,8% 3,3% 0,6% 1,8% 41,0% 31,2% 11,9% 4,2% 1,4% 25,0% 50,2% 63,2% 57,5% Jag upplever att jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro på förskolan Jag upplever att förskolan tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn (t.ex. om barnets mående, familjesituation eller utveckling). Jag upplever att jag fick tydlig information om hur det går för mitt barn på förskolan under utvecklingssamtalet. Jag upplever att jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro på förskolan Jag upplever att förskolan tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn (t.ex. om barnets mående, familjesituation eller utveckling). Jag upplever att jag fick tydlig information om hur det går för mitt barn på förskolan under utvecklingssamtalet. Vet ej Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet 4 Page 198 of 332

Medelvärde Procent Medelvärde Procent Medelvärde Procent Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2.2.2. Normer och värden Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 3,62 3,63 3,69 2,6% 0,5% 3,9% 2,4% 0,5% 8,9% 12,1% 2,0% 0,3% 30,1% 27,9% 22,6% 63,0% 60,3% 63,1% Jag upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra Jag upplever att det är tydligt att kränkande behandling inte accepteras på förskolan. Jag upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på förskolan. Jag upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra Vet ej Stämmer ganska dåligt Stämmer helt och hållet Jag upplever att det är tydligt att kränkande behandling inte accepteras på förskolan. Jag upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på förskolan. Stämmer inte alls Stämmer ganska bra 2.2.3. Trygghet och omsorg 3,59 3,69 3,71 2,8% 0,4% 2,0% 2,0% 0,3% 0,7% 2,2% 0,3% 0,5% 33,8% 26,3% 24,1% 61,0% 70,8% 73,0% Jag upplever att förskolan ger mitt barn en bra balans av aktivitet och vila under dagen. Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan. Jag upplever att det känns tryggt att lämna mitt barn på förskolan. Jag upplever att förskolan ger mitt barn en bra balans av aktivitet och vila under dagen. Vet ej Stämmer ganska dåligt Stämmer helt och hållet Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan. Jag upplever att det känns tryggt att lämna mitt barn på förskolan. Stämmer inte alls Stämmer ganska bra 2.2.4. Utveckling och lärande 3,53 3,46 3,53 3,5% 0,5% 2,5% 4,9% 0,5% 1,8% 4,1% 0,6% 2,2% 37,8% 42,1% 35,7% 55,8% 50,6% 57,4% Jag upplever att verksamheten på förskolan väcker mitt barns nyfikenhet Jag upplever att förskolan erbjuder mitt barn en stimulerande miljö. Jag upplever att mitt barn lär sig mycket på förskolan. Jag upplever att verksamheten på förskolan väcker mitt barns nyfikenhet Vet ej Stämmer ganska dåligt Stämmer helt och hållet Jag upplever att förskolan erbjuder mitt barn en stimulerande miljö. Jag upplever att mitt barn lär sig mycket på förskolan. Stämmer inte alls Stämmer ganska bra 5 Page 199 of 332

Medelvärde Medelvärde Procent Medelvärde Procent Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 2.3. Anpassning efter barnets behov 3,54 4,2% 0,3% 3,5% 35,3% 56,8% Jag upplever att mitt barn får ett tillräckligt stöd på förskolan. Jag upplever att mitt barn får ett tillräckligt stöd på förskolan. Vet ej Stämmer ganska dåligt Stämmer helt och hållet Stämmer inte alls Stämmer ganska bra 2.4. Barns inflytande 3,23 3,49 29,4% 1,4% 6,7% 4,7% 0,3% 4,3% 38,8% 36,4% 51,9% 26,1% Jag upplever att barnen får vara med och påverka hur det ska vara på förskolan. Jag upplever att barnen blir sedda och hörda av förskolepersonalen. Jag upplever att barnen får vara med och påverka hur det ska vara på förskolan. Vet ej Stämmer ganska dåligt Stämmer helt och hållet Jag upplever att barnen blir sedda och hörda av förskolepersonalen. Stämmer inte alls Stämmer ganska bra 2.5. Övergripande nöjdhet Om du tänker på ditt barns förskola i sin helhet hur nöjd är du då med den? 81,41 80,71 81,94 78,32 Totalt VT18 Vårdnadshavare till pojkar VT18 Vårdnadshavare till flickor VT18 Totalt VT17 6 Page 200 of 332

Totalt Asken förskola Blå Huset förskola Bogen förskola Bryggaren förskola Bullerbyn förskola Dalhem förskola Endre förskola Eskelhem förskola Fårösund förskola Fole förskola Forellen förskola Garda förskola Glasmästaren förskola Gothem förskola Havdhem förskola Heden/Myggan förskola Hemse Mullvaden förskola Hemse Tallen förskola Humlan förskola Kabyssen förskola Klinte förskola Klubbsvampen förskola Lärbro förskola Lien förskola Linden förskola Myran förskola Öja förskola Persgränd förskola Roma förskola Sanda förskola Skräddaren förskola Slite förskola Stånga förskola Stenkyrka förskola Storken förskola Storkens språkförskola resurs Törnekvior förskola Vänge förskola Väskinde förskola Västerhejde Korallen förskola Västerhejde Torpet förskola Visborgsstaden förskola Vitkålen förskola Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 81 87 84 79 89 84 87 84 84 80 76 76 79 86 81 70 94 92 85 86 85 82 86 79 82 75 76 77 79 78 78 83 88 76 78 85 82 82 83 85 82 76 77 67 3. Resultat av månadens fråga till vårdnadshavare med barn i fritidshem 3.1. Resultat per fråga 3,51 3,51 3,53 3,51 3,23 3,21 3,57 3,58 September 2017 Januari 2018 Oktober 2017 Februari 2018 November 2017 Mars 2018 December 2017 April 2018 Det känns tryggt att lämna mitt barn på fritidshemmet Jag upplever att personalens bemötande på mitt fritidshem är bra Det finns meningsfulla, stimulerande och utvecklande aktiviteter för mitt barn Samarbetet melllan mig och mitt barns fritidshem fungerar bra. 7 Page 201 of 332

Medelvärde Procent Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 60,4% 62,3% 61,8% 60,5% 38,8% 38,8% 64,9% 66,9% 45,4% 44,4% 30,7% 28,9% 30,3% 31,4% 28,1% 25,8% 8,0% 5,8% 0,9% 3,0% 6,9% 6,2% 14,3% 14,6% 1,1% 2,0% 1,6% 2,2% 1,7% 5,3% 1,5% 5,9% September Januari 2018 Oktober Februari November Mars 2018 December April 2018 2017 2017 2018 2017 2017 Det känns tryggt att lämna mitt barn på fritidshemmet Jag upplever att personalens bemötande på mitt fritidshem är bra Det finns meningsfulla, stimulerande och utvecklande aktiviteter för mitt barn Samarbetet melllan mig och mitt barns fritidshem fungerar bra. 3.2. Om du tänker på ditt fritidshem i sin helhet hur nöjd är du med det? 77 71 Lå 2017/2018 Lå 2016/2017 77 75 68 76 80 82 84 82 78 89 80 67 83 71 69 71 72 75 65 87 62 81 87 83 75 96 74 72 89 8 Page 202 of 332

Medelvärde Procent Medelvärde Procent Medelvärde Procent Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 4. Resultat av enkät till vårdnadshavare med barn i grundsärskola och gymnasiesärskola 4.1. Det känns tryggt för mitt barn i skolan 3,83 3,75 85,7% 76,8% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 11,1% 21,4% 0,0% 3,2% 0,0% 1,8% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 4- instämmer helt 3 2 1 - instämmer inte alls 4.2. Mitt barn får den hjälp han/hon behöver 3,84 3,64 69,6% 85,5% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 25,0% 12,9% 0,0% 5,4% 0,0% 1,6% Föräldraenkät Föräldraenkät särskola VT17 särskola VT18 4- instämmer helt 3 2 1 - instämmer inte alls 4.3. Jag har förtroende för verksamheten i mitt barns skola 3,81 3,71 84,1% 75,0% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 12,7% 21,4% 0,0% 3,2% 0,0% 3,6% Föräldraenkät särskolaföräldraenkät särskola VT18 4- instämmer helt VT17 9 Page 203 of 332

Medelvärde Procent Medelvärde Procent Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 4.4. Samarbetet med skolan fungerar bra Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 3,76 3,68 82,3% 73,2% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 11,3% 21,4% 6,5% 0,0% 0,0% 5,4% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 4- instämmer helt 3 2 1 - instämmer inte alls 4.5. Jag får via utvecklingssamtal, via Schoolsoft eller på annat sätt veta hur det går för mitt barn i skolan 3,81 3,66 85,7% 75,0% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 19,6% 11,1% 1,6% 3,6% 1,8% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 4- instämmer helt 3 2 1 - instämmer inte alls 10 Page 204 of 332

Medelvärde Medelvärde Procent Medelvärde Procent Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 8 maj 2018 4.6. Jag är nöjd med utvecklingssamtalen 3,86 3,75 88,9% 80,4% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 16,1% 7,9% 0,0% 3,2% 1,8% Föräldraenkät särskola Föräldraenkät särskola VT18 VT17 4- instämmer helt 3 2 1 - instämmer inte alls 4.7. Personalen på mitt barns skola motverkar aktivt att någon behandlas illa 3,84 3,74 86,9% 73,6% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 9,8% 26,4% 0,0% 3,3% 0,0% Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 4- instämmer helt 3 2 1 - instämmer inte alls 4.8. Vad tycker du om ditt barns skola i sin helhet? 87,52 86,41 Föräldraenkät särskola VT18 Föräldraenkät särskola VT17 11 Page 205 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Grundskola, gymnasieskola Resultat elevenkät läsår 2017/2018 Uppföljningar av verksamhetsplan Elevernas syn på skola och undervisning Nöjd elevindex (NEI) Elevenkäterna för årskurs 3, årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet genomfördes höstterminen 2017. Metod Enkäten genomfördes digitalt. Elevenkäten för grundskolan genomfördes i både kommunal och fristående verksamhet. Endast en fristående verksamhet deltog. Av denna anledning redovisas endast resultat för kommunala skolor i denna sammanställning. Elevenkäten för eleverna på gymnasiet genomfördes endast i kommunal verksamhet. Enkätfrågor Frågorna i elevenkäten är begränsat till att gälla elevernas syn på skola och undervisning. Antal frågor har minskats betydligt jämfört med tidigare år och består av tio frågor som är likadana för alla årskurser. Fråga 1-7 har eleverna besvarat genom en fyrgradig skala, där 1= instämmer inte alls och 4= instämmer helt. Fråga 8-10 har eleverna besvarat genom en tiogradig skala och resultatet av frågorna bildar ett nöjdhetsindex (se information om nöjd elevindex nedan). OBS: För gymnasieskolan är resultatet av elevenkäten inte direkt jämförbart med tidigare resultat eftersom både frågor och skala (tidigare femgradig) har ändrats i 2016/17. Resultatredovisning Resultaten av elevenkäterna kommer här att redovisas på totalnivå, med fokus på resultatet för de kommunala skolorna. Resultaten av fråga 1-7 redovisas som medelvärde och andel positiva svar per fråga. Resultatet av frågorna 8-10 redovisas endast sammanvägt i nöjd elevindex. Nöjd elevindex Nöjd elevindex (NEI) bygger på en modell utarbetad av SKL och SCB med ett begränsat antal frågor. Resultatet är jämförbart med andra verksamheter och kommuner. Indexet sammanfattar fråga 8-10 i elevenkäten som handlar om elevernas uppfattning av skolan. Frågorna besvaras genom en tiogradig skala. Medelvärdet för frågorna på den tiogradiga skalan vägs samman till ett sammanfattande index på en 100-gradig skala enligt följande: (Summan av medelbetygen på frågorna (((a+b+c): 3-1): 9 ) *100 Resultatet av följande frågor bildar nöjd elevindex: Om du tänker på din skola i sin helhet hur nöjd är du med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din skola kommer? Page 206 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen februari 2018 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Innehåll 1. Svarsfrekvens... 3 2. Resultat av elevenkät alla årskurser 2017... 4 3. Resultat av elevenkät årskurs 3... 5 4. Resultat av elevenkät årskurs 5... 6 5. Resultat av elevenkät årskurs 8... 7 6. Resultat av elevenkät gymnasiet årskurs 2... 8 7. Fördjupning... 9 7.1. Fördjupning: Elevernas nyfikenhet och lust att lära... 9 7.1. Fördjupning: Kunnskapskraven elevens kännskap och lärarens förväntningar... 10 Bilaga: Nöjd elevindex (NEI) per grundskola och gymnasieprogram... 12 2 Page 207 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen februari 2018 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 1. Svarsfrekvens Svarsfrekvens Inbjudna Svarande Svarsfrekvens 2016 Årskurs 3 91% 559 511 83 % Årskurs 5 80% 551 441 80 % Årskurs 8 63% 500 315 63 % Gymnasiet år 2 75% 430 324 57% Svarsfrekvensen för årskurs 3 är hög och det var endast en skola som inte genomförde enkäten. För årkurs 5 är svarsfrekvensen densamma som 2016 och det var endast en skola som inte genomförde enkäten. Detta var dock en skola med många elever i årskurs 5. Även för årskurs 8 är svarsfrekvensen densamma som 2016. Alla skolor genomförde enkäten men några med en svarsfrekvens på endast ca 50 %. För årskurs 2 på gymnasiet är svarsfrekvensen betydligt högre än 2016, vilket beror på ett medvetet arbete från skolledningen. De flesta program hade ett mycket högt deltagande i enkäten. 3 Page 208 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen februari 2018 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 2. Resultat av elevenkät alla årskurser 2017 Medelvärde HT 2017 3,5 3,5 3,5 3,5 3,2 3,0 2,4 2,4 3,6 3,5 3,3 3,1 2,9 3,0 3,0 2,8 3,7 3,7 3,2 3,2 3,4 3,3 3,0 3,0 3,6 3,6 3,4 3,4 Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag skall kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Åk 3 Åk 5 Åk 8 År 2 GY Figur 1 Medelvärde för alla frågor och alla årskurser, kommunala skolor höstterminen 2017. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag skall nå kunskapskraven i alla ämnen Det sammanlagda resultat av elevenkäten som genomfördes på Gotlands kommunala skolor höstterminen 2017 visar att eleverna på de flesta frågor är positiva till skolan och undervisningen. Ett tydligt undantag är frågan om huruvida skolarbetet gör eleverna nyfikna och ger lust att lära mer, där resultatet ligger mellan 2,4 och 3,2 beroende av årskurs. Generellt är eleverna i årskurs 3 och 5 betydligt mer positiva till skolans verksamhet än eleverna i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Undantaget gäller känslan av trygghet på skolan och lärarnas förväntningar till eleverna, där alla årskurser uppnår ett resultat på 3,5. När det gäller nöjd elevindex ser vi en liknande tendens som för de andra frågorna. Eleverna i de lägre årskurserna är mer nöjda än eleverna i de högre årskurserna. Eleverna på gymnasiet är dock något mer nöjda än eleverna i årskurs 8. Nöjd elevindex HT 2017 81,1 73,3 61,1 66,4 Åk 3 Åk 5 Åk 8 År 2 GY Figur 2 Nöjd elevindex för alla årskurser, kommunala 4 skolor höstterminen 2017 Page 209 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen februari 2018 3. Resultat av elevenkät årskurs 3 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Medelvärde årskurs 3 HT 2017 3,5 3,5 3,4 3,2 3,3 3,1 3,6 3,6 3,5 3,3 3,3 3,3 3,7 3,7 3,7 3,4 3,4 3,3 3,6 3,6 3,7 Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag skall kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Figur 3 Medelvärde för kommunala skolor åk 3, totalt och uppdelat på kön Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Totalt 2017 Flickor 2017 Pojkar 2017 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag skall nå kunskapskraven i alla ämnen Totalresultat kommunala skolor Medelvärdet för alla frågor till årskurs 3 i kommunala skolor är mellan 3,1 och 3,7, vilket tyder på att eleverna generellt är nöjda med verksamheten. Om vi tittar på andel elever som har svarat positivt (svarsalternativ 3 och 4) visar även här det sammanvägda resultatet att en hög andel elever är positiva till skolan. Lägsta medelvärdet får frågan om skolarbetet gör eleverna nyfikna att lära mer. Högsta medelvärdet får frågan om lärarna hjälper med skolarbetet vid behov. Trend 2015 2017 Jämfört med elevenkäten 2016 visar det sammanvägda resultatet av elevenkäten 2017 att andelen positiva svar har ökat med en procentenhet men fortfarande är lägre än 2015. 92% Sammanvägt resultat Andel positiva svar 2015-2017 89% 90% Nöjd elevindex har ökat med två indexpoäng högre 2017 jämfört med 2016. Frågorna som ingår i nöjd elevindex ställdes för första gång 2016 till årskurs 3 och resultatet kan därför inte jämföres längre tillbaka i tid. 81,1 Nöjd elevindex åk 3 HT 2017 82,0 80,3 79,2 Totalt 2017 Flickor 2017 Pojkar 2017 Totalt 2016 Figur 5 Nöjd elevindex åk 3 2016-2017, kommunala skolor Pojkar och flickor Flickorna är generellt mer positiva till skolan och undervisningen än pojkarna. Medelvärdet visar dock endast marginella skillnader mellan pojkar och flickor. Störst är skillnaden när det gäller nyfikenhet och lust att lära mer. Nöjd elevindex skiljer med i under två indexpoäng mellan könen. 2015 2016 2017 Figur 4 Sammanvägt resultat åk 3. Andel positiva svar 2015 2017, kommunala skolor 5 Page 210 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen februari 2018 4. Resultat av elevenkät årskurs 5 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 3,5 3,5 3,6 3,0 3,0 3,0 3,5 Medelvärde årskurs 5 HT 2017 3,7 3,7 3,5 3,5 3,1 3,2 3,1 3,7 3,3 3,3 3,3 3,6 3,6 3,6 Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag skall kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Totalt 2017 Flickor Pojkar Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (Åk 5 Kommunala skolor) Mina lärare förväntar sig att jag skall nå kunskapskraven i alla ämnen Figur 6 Medelvärde för kommunala skolor åk 5, totalt och uppdelat på kön Totalresultat kommunala skolor Medelvärdet för alla frågor till årskurs 5 i kommunala skolor är mellan 3,0 och 3,7, vilket tyder på att eleverna generellt är nöjda med verksamheten. Om vi tittar på andel elever som har svarat positivt (svarsalternativ 3 och 4) visar även här det sammanvägda resultatet att en hög andel elever är positiva till skolan. Det lägsta medelvärdet har frågorna om nyfikenhet och lust att lära mer, samt att veta vad man ska kunna för att nå kunskapskraven. Högsta medelvärdet får frågorna om möjlighet att få hjälp i skolarbetet vid behov och om läraren förväntar sig att eleven ska nå kunskapskraven. Trend 2015-2017 Jämfört med elevenkäten 2016 visar det sammanvägda resultatet av elevenkäten 2017 att andelen positiva svar har minskat med 1,5 procentenheter och är ungefär i nivå med resultatet 2015. Sammanvägt resultat Andel positiva svar 2015-2017 89% 90,3% 87% 87% 88,8% 2015 2016 2017 Gotland, kommunala skolor Riket Till och med 2016 redovisade Skolverket resultat av desamma frågorna nationellt och på kommunnivå och resultatet kan därmed jämföres med siffror för riket. Gotlands kommunala skolors årskurs 5 har haft ett högre resultat än riket 2015 och 2016 och har även i 2017 ett resultat högre än rikets resultat för 2015 och 2016. Nöjd elevindex har sjunkit i perioden 2015 2017. 73,3 Totalt 2017 Nöjd elevindex åk 5 HT 2017 74,4 74,3 75,0 72,4 Flickor Pojkar Totalt 2016 Totalt 2015 73,0 Totalt 2014 Figur 8 Nöjd elevindex åk 5, 2014 2017, kommunala skolor Pojkar och flickor Det finns inga större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller medelvärdet för de olika frågorna. En tendens att pojkarna är något mer positiva än flickorna när det gäller trygghet och att veta var man ska kunna för att nå kunskapskraven. Skillnaderna i nöjdhet mellan könen är något med framträdande i nöjdhetsindexet där resultatet för pojkar är två indexpoäng högre än för flickor. Figur 7 Sammanvägt resultat åk 5. Andel positiva svar 2015 2017, kommunala skolor 6 Page 211 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen februari 2018 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 5. Resultat av elevenkät årskurs 8 3,5 3,3 3,6 Medelvärde årskurs 8 HT 2017 3,2 3,2 3,1 3,0 3,1 2,9 2,9 2,8 3,3 3,0 2,9 3,1 3,4 3,5 3,4 2,4 2,4 2,3 Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag skall kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Totalt 2017 Flickor 2017 Pojkar 2017 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag skall nå kunskapskraven i alla ämnen Figur 9 Medelvärde för kommunala skolor åk 8, totalt och uppdelat på kön Totalresultat kommunala skolor Att döma från medelvärdet på de flesta frågor har eleverna i årskurs 8 i kommunala skolor en relativt positiv uppfattning och upplevelse av sin skola och undervisning. De lägsta medelvärden hittar vi på frågorna som rör nyfikenhet att lära mer och lärarnas hänsyn till elevernas åsikter. Högsta medelvärdet fick frågorna om trygghet och lärarnas förväntningar. Om vi tittar på andel elever som har svarat positivt (svarsalternativ 3 och 4) visar även det sammanvägda resultatet att en relativt hög andel elever är positiva till skolan. resultat av desamma frågorna nationellt och på kommunnivå och det sammanvägda resultatet kan därmed jämföres med siffror för riket. Gotlands kommunala skolors årskurs 8 har haft ett högre resultat än riket 2015 och 2016 och har även i 2017 ett resultat högre än rikets resultat för 2015 och 2016. Nöjd elevindex åk 8 HT 2017 64,0 63,0 61,1 61,4 61,9 59,0 Trend 2015 2017 Jämfört med elevenkäten 2016 visar det sammanvägda resultatet av elevenkäten 2017 att andelen positiva svar har minskat med två procentenheter och är i nivå med resultatet 2015. Totalt 2017 Flickor 2017 Pojkar 2017 Totalt 2016 Totalt 2015 Totalt 2014 Sammanvägt resultat Andel positiva svar 2015-2017 77% 79% 75% 75% 77% 2015 2016 2017 Gotland, kommunala skolor Riket Figur 10 Sammanvägt resultat åk 8. Andel positiva svar 2015 2017, kommunala skolor. Även nöjd elevindex har sjunkit i perioden 2015-2017. Till och med 2016 redovisade Skolverket Figur 11 Nöjd elevindex åk 8, 2014 2017, kommunala skolor Flickor och pojkar Flickorna har ett lägre medelvärde än pojkarna på de flesta frågor med undantag av frågorna som rör lust och nyfikenhet att lära mer och lärarens förväntningar. och högre andel positiva svar än pojkarna på alla frågor. Mest påfallande är skillnaden mellan könen när det gäller trygghet och upplevelse av att läraren tar hänsyn till elevernas åsikter. Skillnaderna mellan könen speglas även något i nöjdhetsindexet, där flickornas index är lite lägre än pojkarnas 7 Page 212 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 6. Resultat av elevenkät gymnasiet årskurs 2 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 4,0 3,5 3,0 2,5 3,5 3,4 3,6 2,4 2,3 2,5 Medelvärde årskurs 2 GY HT 2017 3,2 3,0 3,1 2,8 2,8 2,9 2,8 3,3 3,0 3,0 2,9 3,1 3,4 3,4 3,5 2,0 Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag skall kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Totalt 2017 Kvinnor Män Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag skall nå kunskapskraven i alla ämnen Figur 12 Medelvärde för kommunala skolor åk 2 på gymnasiet, totalt och uppdelat på kön Totalresultat Medelvärdet för de flesta av frågorna hamnar på mellan 2,8 och 3,5. Undantaget är frågan om nyfikenhet att lära mer, där medelvärdet är så lågt som 2,4. Det högsta medelvärdet finns för frågorna om trygghet och lärarnas förväntningar. Om vi tittar på andel elever som har svarat positivt (svarsalternativ 3 och 4) visar även det sammanvägda resultatet att en relativt hög andel elever är positiva till skolan och gymnasiets resultat ligger i nivå med resultatet för grundskolans årskurs 8, vilket även gäller för nöjd elevindex. Även nöjd elevindex ökat och är högre än 2014-2016. Förutom frågorna som bildar nöjdhetsindex ställdes frågorna i elevenkäten 2017 för första gång 2016 till gymnasiets årskurs 2 och resultatet kan därför inte jämföres längre tillbaka i tid än 2016. Nöjd elevindex Wisbygymnasiet årskurs 2 2017 66,4 67,8 64,5 65,9 66,7 65,0 63,0 61,2 Trend 2016-2017 Jämfört med elevenkäten 2016 visar det sammanvägda resultatet av elevenkäten 2017 att andelen positiva svar har ökat med drygt två procentenheter. Sammanvägt resultat Andel positiva svar 2015-2017 75% 77,3% 2016 2017 Figur 13 Sammanvägt resultat åk 2 Wisbygymnasiet, andel positiva svar 2016 2017 Figur 14 Nöjd elevindex åk 2 Wisbygymnasiet, 2014 2017, kommunala skolor Kvinnor och män Det finns skillnader i resultatet mellan kvinnliga och manliga elever. Kvinnorna svarar något mindre positivt på alla frågor än männen och har även ett lägre nöjdhetsindex. De mest påfallande skillnaderna gäller frågorna om möjligheten att få hjälp av läraren vid behov och om läraren tar hänsyn till elevernas åsikter. Page 213 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 7. Fördjupning 7.1. Fördjupning: Elevernas nyfikenhet och lust att lära 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% "Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer" andel positiva svar 2013-2017 2013 2014 2015 2016 2017 Åk 3 Åk 5 Åk 8 GY 2 Alla kommuner ovägt medel Åk 5 Alla kommuner ovägt medel åk 8 Figur 15 Andel positiva svar per årskurs i perioden 2013 2017, kommunala skolor. Frågan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer är den fråga i elevenkäten som har fått lägst medelvärde för alla årskurser. Skillnader mellan årskurser Vi har sett att andelen medelvärdet för frågan sjunker ju högre upp i ålder eleverna kommer och detta gäller även andel positiva svar (svarsalternativ 3 och 4). Mellan årskurs 3 på grundskolan och årskurs och årskurs 8 skiljer i 2017 hela 40 procentenheter i andel positiva svar. Jämförelse över tid Om vi jämför över tid ser vi att skillnaden mellan årskurserna har funnits med de senaste åren. Skillnaden har dock minskat i 2015 och 2016, då andelen positiva svar för årskurs 3 och årskurs 5 har minskade medan andel positiva svar för årskurs 8 har ökat. 2017 har andelen som svarat positivt ökat i årskurs 3, 5 och 2 på gymnasiet jämfört med 2016. För årskurs 8 har andelen minskat. Fördelning mellan svarsalternativ Det är även intressant att titta på fördelningen mellan svarsalternativen 1 4. Där andel positiva svar ger en bild av hur stor andel som är nöjda och hur stor andel som inte är nöjda, ger andel per svarsalternativ möjligheten att titta på frågor som hur Hur nöjda är de som svarar positivt? och hur missnöjda är de som inte svarar positivt? I årskurs 3 ser vi att fördelningen mellan svarsalternativ 3 och 4 är ungefär lika. I årskurs 5 är det däremot endast i underkant av 1/3 av de nöjda eleverna som anger högsta svarsalternativ. Denna trenden fortsätter ju högre upp i årskurserna vi kommer. Andelen av de positiva svaren som är mycket positiva sjunker. I gymnasiets årskurs 2 är det mindre än 1/10 av eleverna som har svarat positivt som har svarat svarsalternativ 4. "Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag har lust att lära mer" Fördelning mellan 100% svarsalternativ4 4 4 80% 4 3 3 60% 40% 20% 0% 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 Åk 3 Åk 5 Åk 8 GY 2 Figur 16 Fördelning per svarsalternativ 2017, kommunala skolor Page 214 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 "Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer" Spridning mellan lägsta och högsta medelvärde per grundskola och gymnasieprogram 4 3 2 1 0 Åk 3 Åk 5 Åk 8 Åk 2GY Figur 17 Spridning mellan grundskolor och gymnasieprogram 2017, kommunala skolor Skillnader mellan högsta och lägsta medelvärde Det finns stor spridning i resultatet mellan grundskolor och mellan de olika gymnasieprogrammen. Den största spridningen mellan grundskolorna ser vi i årskurs 3, där skillnaden mellan skolan med högsta medelvärde och skolan med lägsta medelvärde är hela 1,9. Skillnaden mellan de olika gymnasieprogrammen kommer nära detta med 1,8 i skillnad mellan programmet med högsta medelvärde och programmet med lägsta medelvärde. Skillnaden är något mindre för årskurs 5 och endast marginell i årskurs 8. 7.1. Fördjupning: Kunskapskraven elevens kännedom och lärarens förväntningar 100% 90% 80% 70% 60% "Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven" andel positiva svar 2013-2017 50% 2013 2014 2015 2016 2017 Åk 3 Åk 5 Åk 8 GY 2 Alla kommuner ovägt medel åk 5 Alla kommuner ovägt medel åk 8 Figur 18 Andel positiva svar per årskurs i perioden 2013 2017, kommunala skolor. Frågan Jag vet vad jag skall kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena är bland frågorna med lägsta medelvärdet och andel positiva svar i elevenkäten 2017. I kontrast till detta svarar en mycket högre andel av eleverna att de upplever att läraren förväntar att de ska nå kunskapskraven. Skillnader mellan årskurser Andelen positiva svar på frågan om eleven vet vad man ska kunna för att nå kunskapskraven är Page 215 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen februari 2018 marginellt högre i årskurs 3 än årskurs 5. I övrigt sjunker andelen positiva svar för frågan ju högre upp i ålder eleverna kommer. Den störste skillnaden finns mellan årskurs 8 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Jämförelse över tid Skillnaderna mellan årskurserna i andel positiva svar på frågan om att veta vad man ska kunna för att nå kunskapskraven har minskat jämfört med perioden 2013 2015. Andel elever som svarar positivt på frågan i årskurs 3 har sjunkit de senaste åren medan andel positiva svar i årskurs 5 har ökat marginellt mellan 2015 och 2016 för att minska igen 2017. För årskurs 8 ökade andelen positiva svar 2016 jämfört med 2013 2015 har stannat kvar på denna nivån 2017. För gymnasiet har andelen positiva svar ökat något mellan 2016 och 2017 Kunskapskraven -elevens kännedom och lärarens förväntningar HT 2017 3,2 3,1 3,0 2,8 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Diskrepans mellan elevens kännedom till kunskapskraven och elevens upplevelse av lärarens förväntningar Figur 19 visar medelvärdet för frågan om eleven vet vad den ska kunna för att nå kunskapskraven (staplarna) och elevens upplevelse av att läraren förväntar sig att eleven ska nå kunskapskraven (linje). Vi ser att det finns ett gap mellan elevens kännedom till kunskapskraven och lärarens förväntningar och att detta gapet verkar öka med åldern. Det är även intressant att titta på skillnaden i andel positiva svar för de två frågorna och fördelningen mellan svarsalternativ 3 och 4. på svar per svarsalternativ. Där andel positiva svar ger en bild av hur stor andel som håller med i ett påstående visar fördelningen mellan alternativen i hur stor grad de håller med. I diagrammet nedan ser vi att det för alla årskurser gäller att andelen positiva svar är högre när det gäller upplevelsen av lärarens förväntningar än av den egna kunskapen om kunskapskraven. Vi ser även att andelen av de positiva svaren som är svarsalternativ 4 är betydligt högre när det gäller lärarens förväntningar än vad gäller elevens egen kännedom om kunskapskraven. Åk 3 Åk 5 Åk 8 GY 2 Lärarens förväntning Figur 19 Medelvärde per årskurs 2017, kommunala skolor 100% Andel positiva svar (svarsalternativ 3 och 4) Elevernas kännedom och lärarens förväntningar HT 2017 80% 60% 4 4 4 4 4 4 4 4 40% 20% 0% 3 3 3 3 3 3 3 3 Kännedom Förväntningar Kännedom Förväntningar Kännedom Förväntningar Kännedom Förväntningar Åk 3 Åk 5 Åk 8 GY 2 Figur 20 Andel positiva svar och fördelning mellan svarsalternativ 3 och 4 2017, kommunala skolor 11 Page 216 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen februari 2018 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Bilaga: Nöjd elevindex (NEI) per grundskola och gymnasieprogram 75 97 87 91 91 93 72 Nöjd elevindex årskurs 3 HT 2017 89 83 72 75 87 85 92 86 72 70 84 75 90 79 77 74 79 Figur 21 Nöjd elevindex i årskurs 3 per skola. Resultat för skolor med mindre än fem svarande redovisas ej. 65 Nöjd elevindex årskurs 5 HT 2017 82 67 75 69 66 80 75 70 70 70 77 81 91 72 76 81 75 87 82 56 65 66 69 Figur 22 Nöjd elevindex i årskurs 5 per skola. Resultat för skolor med mindre än fem svarande redovisas ej. Nöjd elevindex årskurs 8 HT 2017 72 54 54 53 58 62 64 Figur 23 Nöjd elevindex i årskurs 8 per skola. Resultat för skolor med mindre än fem svarande redovisas ej. Nöjd elevindex åk 2 GY HT 2017 66,4 64,5 67,8 69,5 65,4 67,2 65,0 61,6 62,4 64,7 66,8 51,5 74,1 66,2 68,5 72,1 65,7 63,5 58,3 Figur 24 Nöjd elevindex i årskurs 2 per gymnasieprogram. Resultat för program med mindre än fem svarande redovisas ej. 12 Page 217 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Grundsärskola, gymnasiesärskola Resultat elevenkät läsår 2017/2018 Uppföljningar av verksamhetsplan Elevernas syn på skola och undervisning Elevens nöjdhet med skolan som helhet ( nöjd elevindex ) Elevenkäterna för grundsärskolan och gymnasiesärskolan genomfördes höstterminen 2017. Metod Enkäten genomfördes på papper. Enkäten har genomförts så att läraren har läst en fråga i taget högt, förvissat sig om att alla så långt som möjligt har förstått frågeställningen och sedan har eleverna markerat sitt svar. Enkätfrågor Frågorna i elevenkäten är begränsat till att gälla elevernas syn på skola och undervisning. Fråga 1 10 har eleverna besvarat genom en fyrgradig skala, där 1= instämmer helt och 4= instämmer inte alls. Fråga 11är en övergripande nöjdhetsfråga och besvaras genom en tiogradig skala (se information om nedan). Resultatredovisning Resultaten redovisas som andel positiva svar på totalnivå. Nöjdhet med skolan som helhet ( nöjd elevindex ) Eleverna i grundsärskola och gymnasiesärskola har även fått ge totalomdöme om sin skola med hjälp av en fråga om nöjdhet med skolan som helhet. Skalan är 10-gradig och eleverna får ange var på skalan deras skola befinner sig. Resultatet räknas sedan om till en skala 0 100. Page 218 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Andel positiva svar 2015-2017 Totalt 2015 Totalt HT 2016 Totalt HT 2017 95% 93% 95% 87% 87% 98% 88% 91% 97% 93% 95% 91% 91% 95% 93% 98% 88% 90% 93% 90% 95% 97% 93% 95% 85% 90% 87% 92% 94% 90% Totalresultat 2017 Resultatet av elevenkäten som genomfördes i grundsärskolan och gymnasiesärskolan höstterminen 2017 visar att eleverna generellt är mycket positiva till skolan och undervisningen. För de flesta frågor är andelen positiva svar 90 % eller högre. Undantaget är frågorna som handlar om hur intressant skolarbetet där 85 % procent svarar positivt. Högst andel positiva svar har frågan som gäller att få framföra sina åsikter. Jämförelse 2015 2017 Jämfört med resultatet 2016 har andelen positiva svar 2017 ökat för sju av tio frågor. Resultaten för perioden 2015 2017 visar inga tydliga trender. Största ökningen i andel positiva svar mellan 2016 och 2017 får frågan om huruvida läraren berättar om kunskapskraven som har ökat med fem procentenheter. En positiv utveckling har även skett när det gäller elevernas känsla av trygghet, då särskilt på skolan och på rasterna. De mest påfallande minskningarna i andel positiva svar mellan åren gäller att få hjälp när man inte förstår. 2 Page 219 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 februari 2018 Andel positiva svar 2017, pojkar/flickor 92% 95% 86% 77% Flickor 100% 91% 85% 92% 91% 90% Pojkar 95% 92% 91% 85% 96% 92% 100% 96% 96% 92% Pojkar och flickor 2017 är pojkarna ar överlag mer positiva till skolan och undervisningen en flickorna, vilket skiljer sig från resultatet 2016 där inte fanns några tydliga mönster i skillnaderna mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mer positiva än flickorna på sju av tio frågor och den mest påfallande skillnaden gäller frågan om skolarbetet är intressant. Flickorna tycker dock i högre grad än pojkarna att läraren pratar med dom hur om hur de ligger till i skolarbetet och vad de kan bli bättre på. Nöjdhet med skolan som helhet Den övergripande nöjdheten uppgår till 87 poäng 2017. Detta är en rejäl förbättring med 10 poäng jämfört med 2016 och är även ett högre resultat än 2014 och 2015. Nöjdhet med skolan som helhet 2014-2017 87 79 84 72 2017 2016 2015 2014 3 Page 220 of 332

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Christina Højland Nielsen Controller Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2017/605 & GVN 2017/138 14 maj 2018 Barn- och utbildningsnämnden & Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Förslag på uppdatering av indikatorer Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnde beslutar att godkänna förslaget på uppdatering av indikatorer Sammanfattning Nedan följer en uppdatering av indikatorförslaget till verksamhetsplanen för 2018. Syftet med uppdateringen är att skapa ökat jämförbarhet, överensstämma med koncernstyrkortet och tillmötesgå önskemål från respektive nämnd. Utgående indikator Andel elever med examensbevis efter avslutat gymnasieutbildning av alla avgångselever Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium av alla avgångselever Ny indikator Andel elever med examensbevis efter avslutat gymnasieutbildning enl. Skolverkets urval 1 Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram enl. Skolverkets urval Motivering: Statistiken har av tradition tagits fram baserat på ett urval som inte stämmer överens med det urval Skolverket använder i den nationella statistiken. Genom att ta fram statistiken baserat på ett urval som stämmer överens med Skolverkets statistik blir statistiken direkt jämförbar med nationell statistik. Utgående indikator Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel Ny indikator Ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, andel Motivering: För att överensstämma med Region Gotlands koncernstyrkort, statistik från SKL:s Öppna Jämförelser Gymnasieskola och för att möjliggöra tillgång till könsuppdelat statistik. Utgående indikator Andel elever på introduktionsprogram som når gymnasiebehörighet Ny indikator Byte föregående år fr. IM till nationellt program, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor Motivering: Genom att använda Skolverkets statistik kan resultatet jämföras med resultatet för riket och andra kommuner. 1 Skolverkets urval innefattar elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 221 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bilaga Region Gotland Ärende BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Utgående indikator Elevers och föräldrars nöjdhet med Kulturskolan Motivering Elevers och föräldrars upplevelse av lärande och utveckling i Kulturskolan behålls som ända indikator från Kulturskolans enkät till elever och föräldrar då denna indikator har störst koppling till nämndmålen. Utgående indikator Studerandes syn på skola och undervisning inom vuxenutbildningen (enkät) Motivering Enkät till elever i vuxenutbildning är svår att genomföra på grund av bredden i kurser och elever i verksamheten. Utgående indikator Deltagares nöjdhet efter deltagande i Integrationsenhetens samhällsorientering och föräldrastödsgrupp Ny Utvärdering av integrationsenhetens "Hej, klara, färdiga, gå!" påbörjats. Syftet är att utvärdera insatsernas innehåll och genomförande Besökandes nöjdhet med Medborgarplatsen Motivering Indikatorerna bedöms vara svaga indikatorer på lyckad integration och även svåra att genomföra. Istället har er arbete med att utveckla ett utvärderingsmaterial till integrationsenhetens "Hej, klara, färdiga, gå!" påbörjats. Syftet är att utvärdera insatsernas innehåll och genomförande Ny indikator Gymnasieelever som avslutat från ett kvinnodominerat program, andel (%) Gymnasieelever som avslutat från ett mansdominerat program, andel (%) Gymnasieelever som avslutat från ett program med jämn könsfördelning, andel (%) Motivering Efter önskemål från politik och utbildningsdirektör att följa upp resultat för elever på mansdominerade respektive kvinnodominerade program. Bedömning Förvaltningens bedömning är att uppdatering av indikatorerna enligt förslaget skapar ökat jämförbarhet, underlättar genom att överensstämma med koncernstyrkortet och tillmötesgår önskemålen från respektive nämnd. Beslutsunderlag Verksamhetsplan 2018, uppföljning av grundskola och gymnasieskola. Förvaltningens tjänsteskrivelse, 2018-05-14 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 222 of 332 2 (5)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bilaga Region Gotland Ärende BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Fullständig översikt över indikatorer utifrån ovan förslag (grönmarkerade tillkommer, rödmarkerade utgår) Nämnd BUN GVN Indikator Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Föräldrars nöjdhet med förskola (enkät) Språkutveckling, språklig medvetenhet i förskoleklass Elevernas syn på skola och undervisning i grundskolan, årskurs 3, 5 och 8 (enkät) Andel elever i åk 3 som nått godkänt på nationella prov i svenska och matematik Andel elever i åk 6 som når godkänt på nationella prov i svenska, engelska och matematik Andel elever i åk 9 behöriga till yrkesprogram SALSA - Skolenheters resultat av slutbetygen i årskurs 9 med hänsyn till elevsammansättningen Föräldrars nöjdhet med fritidshem (enkät) Fritidshemmets arbete utifrån läroplanen - enkät till personal Elevernas syn på skola och undervisning i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (enkät) Föräldrars nöjdhet med grundsärskolan och gymnasiesärskolan (enkät) Andel avgångselever i gymnasiesärskolan med fullständiga betyg Andel elever på Lärvux som fullföljt sina planerade studier Elevernas syn på skola och undervisning på Lärvux (enkät) Andel skolor som har tillgång till alla de lagstadgade kompetenserna som ska ingå i elevhälsan Upplevelse av förutsättningar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande - självskattning rektor och elevhälsoteam Elevers och föräldrars upplevelse av lärande och utveckling i Kulturskolan (från enkät) Elevers och föräldrars nöjdhet med Kulturskolan (från enkät) Andel av Kulturskolans undervisningstimmar som ges utanför Visby Barn och elever i kommunal förskola och skola som deltagit i skolprogram på Fenomenalen Elevernas syn på skola och undervisning i gymnasieskolan, år 2 Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år Andel gymnasieelever med examen från inom 4 år Programval på gymnasiet till år 1 - andel som får sitt förstaval Andel elever med examensbevis efter avslutat gymnasieutbildning Genomsnittlig betygspoäng för elever med examensbevis från gymnasieskolan Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram Andel elever på introduktionsprogram som når gymnasiebehörighet Byte föregående år fr. IM till nationellt program, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor Gymnasieelever som avslutat från ett kvinnodominerat program, andel (%) Gymnasieelever som avslutat från ett mansdominerat program, andel (%) Gymnasieelever som avslutat från ett program med jämn könsfördelning, andel (%) Studerandes syn på skola och undervisning inom vuxenutbildningen (enkät) Andel deltagare inom grundläggande vuxenutbildning som slutför kurs Page 223 of 332 3 (5)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bilaga Region Gotland Ärende BUN 2017/605 & GVN 2017/138 GVN BUN GVN BUN GVN Andel deltagare inom gymnasial vuxenutbildning som slutför kurs Genomsnittlig tid för en elev att bli godkänd i lägsta kursen (A) inom utbildning i svenska för invandrare, antal veckor Genomsnittlig tid för en elev att bli godkänd i högsta kursen (D) inom utbildning i svenska för invandrare, antal veckor Deltagares upplevelse av folkhögskolan utifrån statens syften (index) Deltagares nöjdhet med folkhögskolan - nöjdhetsindex Andel av folkhögskolans deltagare som uppnått behörighet för högskolestudier motsvarande treårigt gymnasieprogram Andel studerande som uppnår målen för svenska för invandrare resultat nationella slutprov. Kunskapslyft i arbetslivet Ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, andel Antal ungdomar 16-20 år inom aktivitetsansvar (möjligheten att på ett kvalitetssäkert sätt redovisa andel som går tillbaka till studier undersökes) Lyckad integration Andel nyanlända elever i åk 9 behöriga till yrkesprogram Andel av folkhögskolans alla deltagare som går i etableringskurs/sfi Utvärdering av integrationsenhetens "Hej, klara, färdiga, gå!" - innehåll och genomförande. Följande nyckeltal redovisas i verksamhetsberättelse för 2018 Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel (%) Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (% Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%) Inskrivna barn/årsarbetare kommunala fritidshem, antal Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Elever/lärare (heltidstjänst) i grundsärskola och gymnasiesärskola, lägeskommun, antal Nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i åk. 9, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever år 2: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%) Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal gymnasieskola, antal Utredning sker av möjligheten för samverkan mellan socialtjänsten, arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten kring personer med försörjningsstöd och i förlängningen hur en sådan samverkan kan mätas. Ungdomsgårdarnas brukarenkät Även följande indikatorer GVNs och BUNs verksamhetsområden följs upp enligt koncernstyrkortet: Page 224 of 332 4 (5)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bilaga Region Gotland Ärende BUN 2017/605 & GVN 2017/138 Indikator God kvalitet i skolan Kostnad förskola Plats på förskola på önskat placeringsdatum Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar Andel elever i åk 9 behöriga till yrkesprogram. Andel gymnasieelever med examen inom 4 år. God tillgång till vuxenutbildning Pågående yrkeshögskoleutbildningar i egen regi eller i samarbete med andra utbildningsaktörer Antal gymnasiala vuxenutbildningar under året Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning Antal personer som under året anvisats plats från Arbetsförmedlingen till Region Gotlands förvaltningar Ett jämställt och jämlikt Gotland Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning Barn 1-5 inskrivna i förskola Elever åk 9 som är behöriga till yrkesprogram Alla elever fullföljar gymnasieskolan Elever åk 9 som är behöriga till yrkesprogram Andel gymnasieelever med examen inom 4 år Page 225 of 332 5 (5)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Lena Nordström Avdelningschef för gymnasiet och vuxenutbildningen Tjänsteskrivelse Ärende GVN 2017/53 7 juni 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kompetenta Gotland, ett delprojekt inom Hållbara Gotland Förslag till beslut Informationen tas emot Bakgrund Bakgrunden till detta projekt tar utgångspunkt i två huvudspår: Utbildningsnivån på Gotland är lägre än i riket. Arbetsgivare uppger brist på rätt kompetens som ett av de största hindren för tillväxt. Utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet. Andelen elever som inom 4 år tar gymnasieexamen är 68% jämfört med rikets 71%. Av Gotlands befolkning i åldrarna 25 64 år har 21% en eftergymnasial utbildning om minst tre år, jämfört med 26% i riket (RGs årsrapport 2016). Låg utbildningsnivå medför kompetensförsörjningsproblem för arbetsgivare men har också effekter på individen då det finns starka samband mellan utbildningsnivå och hälsa (SOU 2016:55). En höjd utbildningsnivå påverkar många delar av samhällsutvecklingen och därmed också tillväxten. Att fullfölja gymnasiet är i princip en förutsättning för att få ett arbete. Gymnasiet förbereder för livet som vuxen och utvecklar förmågor viktiga för inträde i arbetslivet och vidare studier. Dessa ståndpunkter poängteras i betänkandet "En gymnasieskola för alla, SOU 2016:77". Gällande ungdomars studieavbrott lyfts komplexa orsakssammanhang men brist på studiemotivation är en återkommande förklaring. Det kan handla om dåliga förkunskaper, felval, att man känt sig oförberedd på krav, studietakt och måttet av självständighet. I betänkandet framhålls flera förebyggande insatser för att minska studieavbrotten, bl.a. ett systematiserat och integrerat arbete med studieoch yrkesvägledning. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 226 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende GVN 2017/53 Att en god studieoch yrkesvägledning minskar risken för studieavbrott och har positiva effekter för studieresultat, övergången mellan olika utbildningsnivåer och för elevernas etablering på arbetsmarknaden finns belagt, se t.ex. SOU 2015:97. Projektet vill bidra till ökad genomströmning i grund- och gymnasieskolan utifrån aktiviteter som syftar till stärkt studieoch yrkesvägledning och stärkta strukturer och kontakter mellan skola och arbetsliv. En ökad kunskap om arbetslivet, arbetsmarknaden samt om utbildningsvägar framåt förväntas höja motivationen till en genomförd gymnasieutbildning och en ökad andel som söker eftergymnasial utbildning - vilket också inverkar på utbildningsnivån. En ökad andel elever som avslutar sin gymnasieutbildning är ett mål i Region Gotland styrkort. Sociala orsaker som stress och psykisk ohälsa som orsak till studieavbrott kommer inte att behandlas i detta projekt. Arbetskraft med rätt kompetens Utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv är tillgången på arbetskraft med rätt kompetens en förutsättning för näringslivets utveckling. Näringslivet uppger svårigheter att hitta lämplig kompetens, vilket nämns i rapporter från Svenskt Näringsliv och Företagarna. Det är därmed angeläget att minska gapet mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft. Projektets aktiviteter syftar till att stärka strukturer och samarbeten på lång sikt mellan skolan och arbetslivet där tanken är att ökad kunskap om arbetsmarknaden hos unga och ett ökat engagemang från arbetsgivare kan leda till att arbetsgivare i större utsträckning och på lång sikt hittar den kompetens de efterfrågar. För att stärka arbetsgivares möjligheter att hitta kompetens behöver dessutom utbildningssatsningar och utbildningsutbud kompletteras utifrån det småskaliga näringsliv som präglar ön. Därför ska projektet hitta strukturer för att i högre grad nyttja möjligheten till yrkeshögskoleutbildningar, YH - utbildning, liksom att undersöka möjligheten att införa Teknik- och/eller Vård- och omsorgscollege på ön. Bakgrunden till att utreda möjligheterna av införande av college är, förutom att möta lokala arbetsgivares behov av kompetens, att bidra till en höjd utbildningsnivå. Utmaningar nu och på sikt - Att höja utbildningsnivån på Gotland. En gymnasieexamen bedöms vara den i särklass viktigaste faktorn för inträdet på arbetsmarknaden och till vidare studier. Den är därför helt avgörande för hur utbildningsnivån på Gotland utvecklas på lång sikt. Ökad kunskap om arbetsmarknaden och möjliga utbildningsvägar är en annan faktor som på lång sikt påverkar utbildningsnivån. - Öka tillgången till kompetens utifrån arbetsgivares behov. Utbildning, anpassad till den gotländska näringslivsstrukturen, är en viktig faktor för att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. - Skapa långsiktigt hållbara strukturer som förändrar arbetssätt och minskar glappet mellan skola och arbetsliv. Etablera arbetssätt/mötesplats mellan skolan och arbetsgivare i syfte att skapa förståelse, förändra attityder till och öka samverkan. Page 227 of 332 2 (3)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende GVN 2017/53 Förväntat resultat efter projekttiden beskrivs nedan under de fyra aktivitetsrubrikerna: Skola och arbetsliv: Skolan och arbetsgivarna arbetar i ett nära, ömsesidigt och långsiktigt samarbete. Hela skolans ansvar för studieoch yrkesvägledning är systematiserat och tydliggjort genom kompetens- och metodutvecklingsinsatser. Fler unga upplever att de kan göra väl underbyggda val. Hållbarhetsperspektiven har bidragit till att synliggöra könsstereotypa mönster och ifrågasätta traditionella normsystem. Barn och unga har fått verktyg och vidgade perspektiv och har ökat sin valkompetens inför kommande studieoch yrkesval. Yrkeshögskoleutbildning (YH): Arbetet med YH utgår från ett tydligt uppdrag utifrån en tydliggjord struktur och modell. YH planeras och bedrivs både i egen regi och i samverkan med andra utbildningsanordnare. Delaktighet av Uppsala universitet höjer både utbildningens kvalitet och attraktivitet. En fysisk plats är etablerad för stöd till studerande. Hållbarhetsperspektiven har bidragit till en mer effektiv och sammanhållen process kopplat till YH som är funktionell på lång sikt. Utveckling av YH- utbildning på Gotland (ink. distans) ökar möjligheten för både kvinnor och män att tillgodogöra sig eftergymnasial utbildning. College: Utbildning i teknik och vård- och omsorg bedrivs i form av college på gymnasiet och bidrar till att arbetsgivare hittar den kompetens som efterfrågas. Genom att medveten utgå från hållbarhetsperspektiven utveckla och marknadsföra college, kan status och intresse öka för både teknik och vård- och omsorgsämnena hos både flickor och pojkar och därigenom motverkas traditionella val utifrån könsnormer. Forskning: Resultatet av följeforskningen kopplat till projektet ligger till grund för kommande utvecklingsarbeten. Följeforskningen har bidragit till att synliggöra och fokusera hållbarhetsperspektiven och dess betydelse för projektets resultat. Samarbetet med Uppsala universitet fortsätter och fungerar som drivkraft för det. Bedömning Förvaltningen bedömer att projektet utvecklas enligt angiven tidsplan och att projektledaren Erik Bäckström kontinuerligt informerar styrgruppen kring eventuella avvikelser. Projektledaren har på kort tid arbetat fram tydliga strukturer för hur arbetet ska genomföras. Beslutsunderlag Projektdirektiv och projektplan Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 228 of 332 3 (3)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Lena Nordström Avdelningschef för gymnasiet och vuxenutbildningen Tjänsteskrivelse GVN 2018/136 5 juni 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utvärdering av studieoch yrkesvägledarnas organisation. Förslag till beslut Informationen tas emot Sammanfattning En utvärdering har gjorts av den samlade studieoch yrkesvägledningsorganisationen som infördes 2014. Utredningen som genomfördes av Jan-Olof Henriksson visar att nuvarande verksamhet är väl fungerande men att utvecklingsområden finns. De föreslagna utvecklingsområdena ska beaktas och hanteras under 2018. Utbildningsdirektören Anders Jolby kommer i dagsläget ej att förändra befintlig organisation utan avvaktar den utredning som regeringen initierat om att utveckla studieoch yrkesvägledning, vilket förväntas redovisas senast i oktober 2018. Bakgrund I december 2012 fick dåvarande barnoch utbildningsförvaltningen och gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen ett gemensamt uppdrag: att kartlägga studieoch yrkesvägledningens omfattning och inriktning inom Region Gotland. att beskriva vilka behov studieoch yrkesvägledningen utifrån statliga styrdokument förväntas fylla och vilka mål som är prioriterade för verksamheten. att lämna förslag på en samlad organisation för studieoch yrkesvägledningen och beskriva för- och nackdelar i förhållande till nuvarande organisation. 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 229 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/136 I augusti 2013 överlämnade utredaren Anders Weiborg sitt förslag till samlad studieoch yrkesvägledning inom Region Gotland: Utredningen föreslog, att barnoch utbildningsnämnden och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden skulle besluta att: Inrätta en samlad organisation, Vägledningsenheten, för studieoch yrkesvägledningen inom Region Gotland från och med 1 juli 2014. Vägledningsenheten bildar en resultatenhet under gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden. Vägledningsenheten ansvarar för studieoch yrkesvägledningen inom regionens grund- och gymnasieskolor, den kommunala vuxenutbildningen samt inom Gotlands folkhögskola. Vägledningsenheten bemannas med personalresurser (enhetschef och vägledare) inom ramen för befintlig verksamhet. Uppdra åt utbildningschefen i gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen att påbörja rekrytering av en chef för enheten med tillträde den 1 januari 2014. Den nytillträdde chefen får uppdraget att leda, utveckla och utforma studieoch yrkesvägledningen i regionens verksamheter utifrån utredningens förslag och i nära samarbete med vägledare, rektorer och tjänstemän. Godkänna förslaget till tidsplan och förslag till förberedelsearbete Förslaget antogs (med tre extra beslutspunkter, se nedan) och organisationen bildades den 1 juli 2014 och placerades på Kompetenscentrum, chef för den nya enheten blev Inger Svenserud. Enhetschefen ska kontinuerligt återrapportera till berörda nämnder Särskolans speciella behov ska beaktas i den nya organisationen Barn- och utbildningsnämnden påpekar vikten av att verksamheten bedrivs även under sommaren då behovet av kontakt med en studieoch yrkesvägledare kan vara stort i samband med gymnasieantagningen. Jan-Olof Henriksson fick i slutet av 2017 i uppdrag av utbildningsdirektör Anders Jolby att utvärdera den samlade organisationen för studieoch yrkesvägledning som infördes 2014. Uppdraget omfattade: - En utvärdering av den beslutade organisationen och hur organisationens medlemmar och avnämare ser på den nu. - En analys av hur väl nuvarande organisation levererar i enlighet med organisationens behov. Page 230 of 332 2 (5)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/136 - Förslag på eventuella förändringar för att än bättre leva upp till behoven. Det kan handla om ett preliminärt förslag på antingen bibehållen organisation med förslag till förbättrande åtgärder, eller en förändrad organisation, om utredaren kommer fram till att detta bör göras. Några av de frågeställningar som utredaren ville få besvarade var: Vilka förväntningar hade man på den nya organisationen? Hur har dessa uppfyllts? Vilken skattning via enkätverktyget gjordes 2013? Hur ser den skattningen ut idag? Hur var organisationen utformad då? Hur ser organisationen ut idag? Vilka förändringar har gjorts? Orsak till förändringarna? Uppdraget slutfördes under mars 2018, då en rapport Utvärdering av studieoch yrkesvägledningens organisation inom Region Gotland överlämnades. Slutsatser från rapporten Hälften av rektorerna (9 st) anser att den samlade organisationen ska behållas något färre (7 st) anser att den bör förändras men att samordningsfunktionen gällande bemanning, möten och kompetensutveckling ska finnas kvar i någon form. Ett fåtal rektorer (2 st) anser att den samlade organisationen bör avvecklas helt. Av studieoch yrkesvägledarna anser 8 st att den samlade organisationen ska behållas och 6 st är mer tveksamma. Alla ser att den samlade organisationen bidragit till att professionen stärkts. Några av de tillfrågade anser att organisationen är oflexibel, exempel på det är centrala möten för studieoch yrkesvägledare på tider som ej passar verksamheterna och nekad tillsvidareanställning av icke behörig studieoch yrkesvägledare i särskolan. Studie- och yrkesvägledarnas främsta kritik av organisationen var frågan om lönen och att det ej är möjligt att byta jobb inom regionen för att få tillfälle att förhandla lönen. Flera rektorer förde fram åsikten att de själva vill styra över de personer som arbetar i deras verksamhet. Ekonomiskt är nuvarande organisation inte dyrare än tidigare bortsett från en chefstjänst. Studie- och yrkesvägledarna lyfter styrkan i att ha en gemensam chef som är väl insatt i arbetet med studieoch yrkesvägledningsuppdraget och som samordnar möten, nätverkande och kompetensutveckling mm för dem. Samordningen av möten, nätverkande, gemensam kompetensutveckling möjliggör ökad kvalité och likvärdigheten i studieoch yrkesvägledningen i regionen anser både studieoch yrkesvägledare och rektorer. Page 231 of 332 3 (5)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/136 Ingen rektor framförde att nuvarande organisation inte skött sitt uppdrag, 1 rektor påpekar att det bytts studieoch yrkesvägledare på skolan flera gånger vilket påverkat arbetet med inkluderingen av studieoch yrkesvägledare i det dagliga arbetet. I princip samtliga rektorer och studieoch yrkesvägledare anser att resurserna för studieoch yrkesvägledningen är för små i förhållande till behoven i verksamheterna. Både rektorer och studieoch yrkesvägledare är eniga om att kvaliteten på studieoch yrkesvägledningen i Region Gotland har höjts, genom samordnad kompetensutveckling och strukturerat nätverkande. Utifrån ovanstående behöver tas ställning till att antingen avveckla den samlade organisationen, förändra utifrån utvärderarens förslag med en central samordning men anställning i respektive verksamhet eller bibehålla och utveckla/förbättra den samlade organisationen. Förslag till utvecklingsområden: Kartlägg skolornas behov av studieoch yrkesvägledning Definiera studieoch yrkesvägledarnas arbetsuppgifter tydligare och klargör vad som bör tas bort/läggas till, se till att detta blir verklighet ute på skolorna Omfördela och förstärk vid behov resurser för att möta de definierade behoven. Klarlägg tydligare hur ansvaret fördelas mellan rektor och chefen för studieoch yrkesvägledning. Skapa ett årshjul för vägledningsarbetet kopplat till skolans årshjul. Klarlägg därvid när det är lämpligt att lägga centrala möten, kompetensutveckling för studieoch yrkesvägledarna mm. Skapa tillfällen på skolorna där vägledningsarbetet tas fram för all personal som ett led i kvalitetsutvecklingen på skolan. Skapa och systematisera en kontinuerlig dialog mellan organisationen för studieoch yrkesvägledare, rektorerna och förvaltningsledningen. Digitalisera snarast PRAO 1 och gymnasievalen Överväg att eventuellt flytta ledningen för studieoch yrkesvägledning till förvaltningsledningen för att underlätta förvaltningsledningens inflytande/styrning av verksamheten liksom studieoch yrkesvägledningens och skolans behov av dialog. Fortsätt att implementera Röda Tråden 2 Tillåt Särskolan att göra avsteg från grundprincipen av anställning. 1 Praktisk arbetslivsorientering 2 Handlingsplan för att arbeta med vägledningsarbete med elever i alla åldrar Page 232 of 332 4 (5)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/136 Bedömning Utifrån rapporten bedömer förvaltningen att det i dagsläget inte är aktuellt med någon förändring av nuvarande studieoch yrkesvägledningsorganisation. Befintlig organisation bör kvarstå, då den är välfungerande men vissa föreslagna områden behöver utvecklas och förbättras. Det bör även beaktas att regeringen har tillsatt en utredning för att utveckla studieoch yrkesvägledningen. Detta med anledning av att alla elever ska ha möjlighet att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv. Det ska inte ha någon betydelse vilken social bakgrund eller vilka hemförhållanden en elev har för att styra framtida yrkesval. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2018. Detta regeringsuppdrag kan komma att påverka nuvarande uppdrag och organisation. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämnden BUN 74, BUN 2013/237 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden GVN 2012/125 Rapport Utvärdering av Studie- och yrkesvägledningens organisation inom Region Gotland, mars 2018 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Hanna Karlsson, chef för studieoch yrkesvägledningsorganisationen Page 233 of 332 5 (5)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Lena Nordström Chef för gymnasiet och vuxenutbildningen Tjänsteskrivelse Ärende GVN 2016/92 14 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning yrkeshögskola Förslag till beslut Informationen godkännes Nästa rapport lämnas till nämnd i december 2018 Bakgrund Förvaltningen har i uppdrag att kontinuerligt lämna information om utbildningar inom yrkeshögskola, detta ska göras i juni och december. Uppföljning Föregående rapport lämnades i december 2017 och utbildning- och arbetslivsförvaltningen (UAF) är fortfarande engagerade i två olika yrkeshögskoleutbildningar (YH). Drift- och underhållstekniker där UAF själva är utbildningsanordnare. Medicinsk sekreterare är den andra utbildningen, där är dock inte Gotland ansvarig utan det är ett samarbete med Lernia i Östersund och Piteå. Kompetenscentrum hjälper till med lokaler och teknisk utrustning samt LIA 1 platser. Utbildning Anordnare Status Övrigt Drift- och underhållstekniker Drift- och underhållstekniker Drift- och underhållstekniker Kompetenscentrum/ Campus Gotland Kompetenscentrum/ Campus Gotland Kompetenscentrum/ Campus Gotland Årskull 1 avslutning maj 2018 Årskull 2 färdig med första året Årskurs 1 börjar i september Medicinsk sekr Lernia Östersund/Piteå Årskull 1 avslutning juni 2018 Medicinsk sekr Lernia Östersund/Piteå Årskull 2 färdig med första året Medicinsk sekr Lernia Östersund/Piteå Årskurs 1 börjar efter sommaren aug 2016- maj 2018 aug 2017 maj 2019 sep 2018 maj 2020 Aug 2016 - juni 2018 aug 2017 juni 2019 aug2018 juni 2020 1 Lärande i arbete (praktik) 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 234 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende GVN 2016/92 Drift och underhållstekniker (Start 2016) Region Gotlands egen YH-utbildning till drift- och underhållstekniker har för första årskursen fungerat bra fram till avslutningen. Vid start hösten 2016 var det 21 studenter som började, två hoppade av strax efter start och ytterligare en efter ett halvår, totalt finns 18 studerande kvar. I månadsskiftet maj/juni avslutas den första årskursen. Redan under våren, innan examen, har flera studeranden fått fast anställning inom utbildningens branscher. Bland annat har såväl Teknikförvaltningen, Cementa och Gotlands slagteri tillsvidare anställt studenter. En av studenterna gör sin sista praktik (LIA) hos Lantmännen maskin där avsikten är att han ska fortsätta som mekaniker för tungamaskiner. Detta är inte syftet med YH utbildningen men visar att en grundläggande teknisk utbildning kan fungera även till närliggande branscher. Dock kommer inte alla studerande att ha klarat av examen inom föreskriven tid. Antal elever/start Avbrott Kvar i utbildning 2016:1 21 3 18 2016:2 18 0 18 2017:1 21 3 18 Drift och underhållstekniker (Start 2017) Det andra intaget av studerande i september 2017 har klarat av sitt första år. Av de 21 som började har tre lämnat utbildningen. En för andra studier och två för anställningar som dessutom finns inom utbildningens branscher. Det är ett problem att få tag på tillräckligt många bra (LIA) praktikplatser. Under året har 36 studerande varit i behov av praktikplatser (10 veckor per studerande). Många arbetsgivare är underbemannade och har fulla orderböcker. Trots att de har behov av fler anställda har de, i den situation de befinner sig i, svårt att ta emot tillräckligt med praktikanter. Alla studerande har dock erbjudits praktikplatser. Utbildningen bedrivs dels i UAF:s verkstad på Broväg, i egna lokaler hos Kompetenscentrum, vanliga lektionssalar på Wisbygymnasiet samt i El- och energiprogrammets laborationssalar. Utbildningen bemannas av personal från såväl Kompetenscentrum, Wisbygymnasiet, Uppsala universitetet campus Gotland samt konsulter från näringslivet. I stora hela har samarbetet kring denna utbildning fungerat bra mellan dessa olika utbildningsanordnare. I februari 2018 beviljades en ny omgång med två antagningar (hösten 2018 och hösten 2019) av utbildningen. Den planeras att starta den 3 september i höst. Ett minskat intresse för utbildningen kan noteras då allt färre ansöker. Dock är förhoppningen att det är möjligt att starta utbildningen även i höst. Medel från Yrkeshögskolemyndigheten har erhållits för att bedriva en behörighetsgivande förutbildning. Utbildningen kommer genomföras i augusti för de sökanden som, inom vissa gränser, saknar tillräcklig behörighet. Page 235 of 332 2 (3)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende GVN 2016/92 Medicinsk sekreterare Medicinsksekreterare är även den en tvåårig utbildning. Det gotländska inslaget består av sammanlagt 13 studenter i de båda årskurserna. Det är främst HSF 2 som är engagerade i utbildningen genom LIA platser och deltagande i utbildningens ledningsgrupp. De studerande som nu avslutar sin utbildning, sex stycken gotlänningar, har i princip erbjudits anställning hos HSF. Tandsköterska Folkuniversitet beviljades våren 2018 möjligheten att starta en utbildning till tandsköterska. Den första starten sker efter sommaren. UAF är inte direkt engagerad i utbildningen annat än via representation i dess ledningsgrupp. I den finns även HSF som har ett stort intresse att anställa de färdiga tandsköterskorna. Övrigt Ytterligare en aktör beviljades en YH utbildning med Gotland som bas. Det är företaget Yrkesakademin (med säte i Dalarna) som startar en distansutbildning Affärsutvecklare besöksnäring. I ledningsgruppen finns representanter för den gotländska turistnäringen med. Samma anordnare med samma namn på utbildningen har även beviljats med Västernorrland och Jämtland som bas. Myndigheten för yrkeshögskola har tilldelats mer medel att bedriva YH utbildningar för. Det betyder att fler utbildningar startar hösten 2018 än vad som tidigare varit fallet. En viss ökning kommer även att ske kommande år vilket borde öka möjligheten för gotländska ansökningar att bli beviljade. Beslutsunderlag Underlag från Jörgen Benzler, ansvarig för utbildningen Drift- och underhållsteknik i Region Gotlands regi. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Page 236 of 332 3 (3)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Malin Bergström Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse GVN 2016/194 17 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag till Gotlands folkhögskola Förslag till beslut Uppdraget till Gotlands folkhögskola fastställs. Bakgrund Det är Folkbildningsrådets styrelse som beslutar om fördelningen av statsbidrag till folkhögskolorna. I villkoren för statsbidrag 2018 1 framgår det att mottagare av statsbidrag från Folkbildningsrådet ska uppfylla vissa organisatoriska villkor. Villkoren ska säkerställa att folkhögskolans styrelse har förutsättningarna att ta ansvar för verksamheten och känna till de villkor som gäller för att erhålla stadsbidrag. I Uppdrag till Gotlands folkhögskola beskrivs de uppdrag som Gotlands folkhögskola har från folkbildningsrådet och från Region Gotland. Det är gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden som har det samlade ansvaret för Gotlands folkhögskola oavsett vilket uppdrag som avses. Beslutsunderlag Uppdrag till Gotlands folkhögskola Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Gotlands folkhögskola 1 http://www.folkbildningsradet.se//globalassets/statsbidrag-folkhogskolor/2018/dnr-387-statsbidragsvillkor- 2018_.pdf?epieditmode=true 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 237 of 332 Webbplats www.gotland.se

PLAN Uppdrag till Gotlands folkhögskola Fastställd av gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden Framtagen av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Datum 2018-06-11 Ärendenr GVN 2016/194 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 238 of 332 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag till Gotlands folkhögskola Uppdrag till Gotlands folkhögskola Innehåll Inledning...3 Vad är en folkhögskola?...3 Gotlands folkhögskola...4 Styrelsens ansvar inom sitt verksamhetsområde...4 Styrelsens styrning av folkhögskolan...4 Folkhögskolan som aktör i det gotländska samhället...5 Lärande och tillväxt...5 Personlig utveckling och delaktighet i kulturlivet...6 Uppdrag till Gotlands folkhögskola...6 Nämndmål...6 Prioriterade utvecklingsområden...6 Mål 1, Kunskapslyft för barn, unga, vuxna...7 Mål 2, Kunskapslyft i arbetslivet...7 Mål 3, Lyckad integration...8 Mål 4, Kunskapslyft i kulturlivet...8 Uppföljning och redovisning av folkhögskolans uppdrag...9 Ärendenr GVN 2016/194 Datum 2018-06-11 Page 239 of 332 2 (9)

Region Gotland Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag till Gotlands folkhögskola Inledning De första svenska folkhögskolorna grundades 1868. Mellan 1991 och 2016 har antalet folkhögskolor ökat från 127 till 154 stycken. Utöver de 154 folkhögskolorna finns det ungefär lika många filialer. Gotlands folkhögskola grundades 1876 vid Isums i Atlingbo socken under namnet Gotlands läns folkhögskola. År 1881 flyttade skolan till Hemse. Sedan 2004 har folkhögskolan även verksamhet i Fårösund. I detta dokument Uppdrag till Gotlands folkhögskola beskrivs de uppdrag som Gotlands folkhögskola har från folkbildningsrådet och från Region Gotland. Det är gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden som har det samlade ansvaret för Gotlands folkhögskola oavsett vilket uppdrag som avses. Vad är en folkhögskola? Folkhögskolan är en utbildningsform för vuxna som kännetecknas av en balans mellan det formella och det icke-formella, utbildning och bildning. Folkhögskolan kombinerar frågorna "Vad ska du bli?" och "Vem ska du bli?". Utbildningsformen ger formella kunskaper av olika slag i kombination med ett brett fokus på allmän bildning. Statens mål med folkbildningen sammanfattas med att den ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället Verksamheten och uppdraget är baserat på statens syfte med stödet till folkbildningen: att utveckla demokratin ge människor möjlighet delta i samhällsutvecklingen utjämna utbildningsklyftor bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet Folkbildningsrådet anger regelverket och står för basfinansieringen av kursverksamheten. Ärendenr GVN 2016/194 Datum 2018-06-11 Folkhögskolan har en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. De allmänna kurserna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden: Allmän kurs (behörighetsgivande) som är ett alternativ till grund/gymnasieskolan eller komvux på olika nivåer Särskilda kurser, profilerade mot ett särskilt intresse Särskilda kurser, yrkesutbildningar Distanskurser Kortkurser, framför allt sommarkurser Page 240 of 332 3 (9)

Region Gotland Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag till Gotlands folkhögskola Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som utbildningsform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner utan istället arbetar man efter egna verksamhetsplaner. Genom överenskommelse med Universitets- och högskolerådet kan allmän kurs ge behörighet till högskolestudier och genom överenskommelse med Myndigheten för yrkeshögskolan kan allmän kurs ge behörighet till yrkeshögskolestudier. Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och landstingsbidrag. De studerande får studiestöd genom CSN. Gotlands folkhögskola Gotlands folkhögskola har till uppgift att bedriva folkbildningsverksamhet och ansvarig styrelse är gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden inom Region Gotland. Styrelsen ansvarar för drift och förvaltning av Gotlands folkhögskola i enlighet med de statliga styrdokumenten samt anvisningar från folkbildningsrådet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag till folkhögskolan syftar till att tydliggöra uppdraget ur Region Gotlands perspektiv och säkerställa att verksamheten genomförs även utifrån de aktuella program och planer som finns inom Region Gotland. Gotlands folkhögskola är en del av utbildning- och arbetslivsförvaltningen och återfinns inom avdelningen gymnasiet och vuxenutbildningen. Styrelsens ansvar inom sitt verksamhetsområde Styra och leda folkhögskolan utifrån såväl det regionala perspektivet som utifrån folkbildningsrådets direktiv. Följa vad som anges i lag eller annan förordning Följa det fullmäktig i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen ska fullgöra. Verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Ärendenr GVN 2016/194 Datum 2018-06-11 Styrelsens styrning av folkhögskolan Koncernstyrkort framtaget av regionfullmäktige. Modellen bygger på ett gemensamt styrkort för hela koncernen med årliga verksamhetsplaner där nämnder och förvaltningar beskriver hur de bidrar till att uppfylla målen i styrkortet. Reglementet antaget av regionfullmäktige har givit gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden uppdraget att även vara styrelse för Gotlands folkhögskola. Delegationsordningen tydliggör rektors ansvar och mandat gentemot styrelsen. Verksamhetsplanen för utbildningsoch arbetslivsförvaltningen ger inriktning och prioriterade mål för förvaltningens olika verksamheter som även innefattar folkhögskolan. Page 241 of 332 4 (9)

Region Gotland Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag till Gotlands folkhögskola Folkbildningsrådet ger årligen ut villkor för utbildningsformen folkhögskola och fördelningskriterier för statsbidraget. I Uppdraget till Gotlands folkhögskola, i detta dokument beskrivs folkhögskolans samlade uppdrag det kommunala (verksamhetsplanen) och det nationella (från folkbildningsrådet) som styrelsen ansvar för. I handlingsplanen för folkhögskolan assimileras utbildningsoch arbetslivsförvaltningens prioriterade utvecklingsmål och statens syften med stöd till folkhögskolor. Aktiviteter för att uppnå målen finns framtagna för olika utvecklingsområden. Folkhögskolan som aktör i det gotländska samhället Utbildning har en avgörande betydelse för det gotländska samhället i flera avseenden. Dagens samhälle kräver aktiva och kunniga medborgare i alla åldrar som kan tillvarata sina demokratiska fri-och rättigheter. Den tekniska utvecklingen påverkar såväl arbetsliv som privatliv. Ökad valfrihet ställer krav på förmåga att inhämta och kritiskt granska information. För att fungera i det moderna samhället och i det sociala samspelet krävs inte bara kompetens och kunskap utan också bildning. Nödvändigheten att tolka och möjlighet att hantera den ständigt ökande mängden av information och erbjudanden/val utgör en viktig del av individens demokratiska rättigheter. Ett föränderligt samhälle kräver en högkvalitativ och flexibel utbildning för såväl unga som vuxna. Förändringarna i samhället och på arbetsmarknaden kräver ständig förnyelse av utbildningsutbud och former som utvecklar individen och individernas studieförmåga och studieintresse samt viljan att ta ansvar för det egna lärandet. I detta avseende har folkhögskolan en viktig roll att spela. Dagens arbetsliv ställer allt större krav på högre utbildning. Allt fler vuxna är intresserade av vidareutbildning men hindras i sin yrkeskarriär av att de saknar behörighet för högre studier. Många behöver stimulans och stöd för att ta steget vidare. Genom att möjlighet till kompletterande utbildning erbjuds på hemorten ökar dels förutsättningarna för att den enskilde påbörjar och genomför högre studier, dels att man förblir boende i kommunen under och efter högskolestudierna. Efterfrågan på arbetskraft med högre utbildning ökar ständigt, en bred och högkvalitativ gymnasieskola och vuxenutbildning är ett effektivt sätt att öka kommunens andel med högre utbildning. Ärendenr GVN 2016/194 Datum 2018-06-11 Lärande och tillväxt Den enskilt viktigaste faktorn för en framgångsrik utveckling av det gotländska samhället och näringslivet torde vara den yrkesverksamma befolkningens utbildning och kompetens. Utbudet inom vuxenutbildningen kommer att ha starka kopplingar till kommunens tillväxt. Det är viktigt att på Gotland eftersträva former som främjar såväl kontinuitet som flexibilitet. Nya grupper tillkommer ständigt som behöver få en andra chans efter avbrutna studier. Innehållet i utbildningsutbudet skall svara mot det faktiska behovet på arbetsmarknaden men framförallt på nya kompetenser som kommer att krävas för att vi skall få ökad tillväxt. Vuxenutbildningen måste därför utöver kurser som är högskoleförberedande även erbjuda kurser som har direkt koppling till det regionala behovet utifrån det regionala tillväxtarbetet. Samhällsnyttan i kombination med individens utveckling kan tillvaratas i samspel mellan gamla och nya aktörer. Page 242 of 332 5 (9)

Region Gotland Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag till Gotlands folkhögskola Personlig utveckling och delaktighet i kulturlivet Folkhögskolan är en annorlunda utbildningsform som tror på att förena teori och praktik och låta olika människor, kulturer, livsvillkor och intresseinriktningar möta varandra. Allt detta blir tillsammans folkhögskolan där man som deltagare är med och skapar sin egen utbildning! Folkhögskolan bestämmer självständigt över sitt kursutbud och sin profil och är inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Skolan ska utgå från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Deltagarnas aktiva deltagande i gruppen är mycket viktigt. Delaktigheten och möjligheten att påverka stärker individens självbild med en ökad tillit, såväl till sig själv som till samhället, som mål. Folkhögskolan skall erbjuda anpassad undervisning, socialt stöd och en tillgänglig miljö för studerande med olika funktionsvariationer. Folkhögskolan erbjuder ett rikt deltagande och upplevelser i kulturlivet. Folkhögskolan erbjuder en rad estetiska utbildningar och kulturevenemang som vänder sig till hela det gotländska samhället. Uppdrag till Gotlands folkhögskola Nämndmål Utifrån koncernstyrkort och statliga styrdokument tolkar nämnderna i förvaltningens verksamhetsplan att följande nämndmål är kärnan för verksamheterna inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen. Ärendenr GVN 2016/194 Datum 2018-06-11 Prioriterade utvecklingsområden Utifrån nämndmålen har förvaltningen prioriterat ett antal utvecklingsområden som förvaltningen behöver utveckla eller bevara i syfte att öka måluppfyllelsen avseende de direkt tillämpliga målen från koncernstyrkortet och nämndernas egna mål. Områdena har valts ut på bakgrund av nuläget och ur ett omvärldsperspektiv, och bedöms vara viktiga för organisationen i sin helhet. De prioriterade utvecklingsområdena anges i förvaltningens årliga verksamhetsplan och skall sedan konkretiseras i såväl avdelningens arbetsplan som i enhetens handlingsplan. Page 243 of 332 6 (9)

Region Gotland Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag till Gotlands folkhögskola De prioriterade utvecklingsområden är även applicerbara på de områden som folkhögskolan ska bedriva och redovisa gentemot folkbildningsrådet. Det är viktigt för mig att det går bra för dig är ett förhållningssätt som ska genomsyra förvaltningens kultur i alla led. Mål 1, Kunskapslyft för barn, unga, vuxna Gotlands Folkhögskola har i uppdrag att erbjuda en god lärmiljö för livslångt lärande som kan bidra till och göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och delta i samhällslivet. Genom att: särskilt prioritera personer som saknar gymnasieutbildning (allmän linje) undervisningen utgår från deltagarens bakgrund, erfarenhet och kompetens deltagarna har tillgång till socialpedagogiskt stöd erbjuda ett socialt sammanhang och en god boendemiljö erbjuda kurser enligt av nämnden fastställt kursutbud samverka med andra utbildningsanordnare såväl interna som externa samt med andra samhällsaktörer särskilt verka för att folkhögskolans bildningsuppdrag tydliggörs ha tillväxtprogram för Gotland 2016-2020 i åtanke vid planering av verksamheten. Mål 2, Kunskapslyft i arbetslivet Gotlands folkhögskola har en viktig roll i att bidra till att gotländsk arbetsmarknad har tillgång till kompetent arbetskraft. Folkbildning leder till att människor utvecklas, växer och känner sig rustade för arbetslivet. Genom att de särskilda kurserna utformas för att motsvara branschens efterfrågan Ärendenr GVN 2016/194 Datum 2018-06-11 delta i regionens kompetensplattform ha en nära samverkan med förvaltningens arbetsmarknadsenhet och Arbetsförmedlingen ha tillväxtprogram för Gotland 2016-2020 i åtanke vid planering av verksamheten. Page 244 of 332 7 (9)

Region Gotland Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag till Gotlands folkhögskola Mål 3, Lyckad integration Gotlands folkhögskola ska erbjuda utbildning, och integrationsinsatser som leder till att nyanlända kommer in i gotländskt samhälls- och arbetsliv, där mångfald ses som en tillgång. Genom att erbjuda kurser riktade till nyanlända enligt av nämnden fastställt kursutbud för målgruppen verka för att nyanlända fortsätter att studera särskilt prioritera att erbjuda nyanlända med låg utbildningsbakgrund möjlighet till fortsatta studier på Gotlands folkhögskola ha en nära samverkan med integrationsenheten och övriga relevanta aktörer såväl interna som externa Mål 4, Kunskapslyft i kulturlivet 1 Genom att verka för att fler gotlänningar erbjuds deltagande och upplevelser inom kulturlivet erbjuda förutsättningar för skapande verksamhet inom bla. musik, foto, textil, skrivande främja kunskap och intresse för det som är specifikt för Gotland beträffande historia, kulturarv, flora och fauna. bidra till att utveckla film på Gotland enligt Region Gotlands filmstrategi 2018-2023, liksom enligt Region Gotlands kulturplan 2017-2020 Ärendenr GVN 2016/194 Datum 2018-06-11 1 Detta mål gäller endast folkhögskolan och återfinns ej i förvaltningens verksamhetsplan. Page 245 of 332 8 (9)

Region Gotland Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag till Gotlands folkhögskola Uppföljning och redovisning av folkhögskolans uppdrag Varje år utkommer folkbildningsrådet med anvisningar Statsbidrag till folkhögskolor där det framgår vad folkhögskolan ska redovisa till folkbildningsrådet Verksamhetsberättelse och årsredovisning, undertecknade Revisionsberättelse samt i förekommande fall årsmötesprotokoll, undertecknade Verksamhetsplan, inklusive plan för uppföljning och utvärdering för det år som verksamhetsberättelsen avser. Statistikuppföljning baserat på inlämnat underlag till SCB Dessutom sker en kontinuerlig dialog med såväl nämnd som förvaltning kring folkhögskolans uppdrag och utveckling. Folkhögskolan uppdrag inom Region Gotland redovisas enligt uppföljning inom de ordinarie rutiner som finns inom förvaltningen för det systematiska kvalitetsarbetet samt i delårsrapporter och årsredovisningar. Årsbokslut för gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden Avdelningens verksamhetsberättelse Delår 1 och 2 Analysrapport 1 och 2 (sammanställs av kvalitets och utvecklingsavdelningen) Dessutom sker en kontinuerlig dialog med såväl nämnd som förvaltning kring folkhögskolans uppdrag och utveckling. Ärendenr GVN 2016/194 Datum 2018-06-11 Page 246 of 332 9 (9)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Lena Nordström Chef för gymnasieoch vuxenavdelningen Tjänsteskrivelse GVN 2018/131 15 maj 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden RS-Remiss av förslag till Besöksnäringsstrategi för Gotland Förslag till beslut Upprättat förslag till yttrande överlämnas som nämndens eget svar till regionstyrelsen. Övergripande synpunkter på dokumentets innehåll och uppbyggnad. Det är ett mycket omfattande och rikt material som presenteras i besöksnäringsstrategin. Strategin rymmer det mesta men skulle sannolikt behöva skäras ner till ett mera hanterligt format, för att på bästa sätt nå sitt syfte. Möjligen skulle statistik och analysdelarna med fördel kunna ligga som bilagor till själva strategin. B Strategi för tematiskt baserad produktportfölj (sid 24) Det är bra att filmen betonas som en del av det tematiska paketet men både filmen och kulturen i stort, får ett minimalt utrymme i förhållande till den roll som den spelar och kan spela i ett besöksnäringssammanhang. Kopplingen till filmstrategin och nyttan med film ur ett besöksnäringsperspektiv bör förtydligas; (utdrag ur filmstrategin) Gotland har en lång filmhistoria och unika inspelningsmiljöer. Filmproduktion på Gotland bidrar med ekonomisk tillväxt, jobbmöjligheter, gynnar korsbefruktning mellan olika konstarter och stärker varumärket Gotland. Det gör även Gotland attraktivt och spännande utifrån ett besöksnäringsperspektiv. Med tillväxt och attraktionskraft avses de direkta och indirekta effekterna som filmrelaterade verksamhet har på det lokala näringslivet. Direkta effekter är den konsumtion av varor och tjänster som uppstår i samband med filmrelaterade verksamheter. Indirekta effekter är till exempel stärkt besöksnäring, fotspårsturism, merförsäljning och att varumärket Gotland stärks. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 247 of 332 Webbplats www.gotland.se

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/131 Filmrelaterad verksamhet ska bidra till ekonomisk tillväxt men ska även göra ön mer attraktiv för dem som vill leva och verka på Gotland. Tema natur & kulturupplevelser reseanledningar för den nyfikna resenären (sid 27) Under denna rubrik slår strategidokumentet fast att; På Gotland finns en mängd olika aktiviteter inom kulturområdet som besökare är intresserade av och där det finns en utvecklingspotential. Tillgångarna avseende kultur på Gotland omfattar (strategin definierar 9 områden varav det första är film) "Film, berättelser och sevärdheter kring Ingmar Bergman Film, berättelser och sevärdheter är betydligt vidare än den valda formuleringen. Att enbart fokusera på Bergman är att exkludera annan produktion av stor betydelse. Det finns andra viktiga exempel av filmproduktion, både dåtida och nutida, som kan bidra till en utvecklad fotspårsturism. Filmerna om Pippi Långstrump, Offret av Andrei Tarkovskij, Kickis expressbud av Miyazaki men också aktuella produktioner som Maria Wern samt de produktioner som Gotlands Filmfond samproducerar. Mest aktuell är Bergman Island, en internationell produktion med världsstjärnor och en huvudsaklig internationell målgrupp. I fallet med de produktioner som samproduceras av den regionala fonden kan Region Gotland i ett tidigt skede skapa goda villkor för att främja fotspårsrelaterade aktiviteter. En öppnare och bättre formulering; Film, berättelser och sevärdheter alltifrån Bergman till samtida produktioner på filmön Gotland, med sitt unika läge. Evenemang och möten på Gotland (sid 28) Gotland har ett rikt kulturutbud, en fascinerande historia och storslagen natur som ger varje möte en alldeles speciell inramning konstateras i strategin. Det rika sommarkurs/kortkursutbud som utgör en icke obetydlig del av besöksnäringen borde finnas omnämnt och inplacerat i strategin. Möjligen är det under en egen rubrik som utbudet av kurser och fördjupning inom olika områden skulle nämnas i en besöksnäringsstrategi. Begreppet Kunskapsturism blir allt vanligare och är på väg att etablera sig runt om i landet, begreppet finns även internationellt; Knowledge tourism. Såväl Gotlands folkhögskola Hemse/Fårösund som Uppsala Universitet (UU) Campus Gotland bedriver en omfattande kortkursverksamhet som lockar hundratals besökare inom olika ämnesområden, ofta med koppling till Gotland, gotländsk historia, arkeologi, flora och fauna, kyrkokonst etc. Dessa kurser genomförs redan i befintligt utbud med många hundra kursdeltagare som tillsammans genererar tusentals gästnätter. Besökarna är såväl inhemska som internationella. Konceptet med kurser och utbildningar kan utvecklas vidare även om det redan idag har en stor omfattning. Samverkan omkring marknadsföring och utbud borde inrymmas i strategin. Page 248 of 332 2 (3)

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2018/131 Beslutsunderlag RS-Remiss av förslag till Besöksnäringsstrategi för Gotland Thomas Nilsson rektor vid Gotlands folkhögskola har bidragit med underlaget. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Regionstyrelsen Page 249 of 332 3 (3)

Regionstyrelsen Ärende RS 2016/731 3 april 2018 Remiss Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Arbetet med att ta fram en regional besöksnäringsstrategi för Gotland har nu kommit till remissförfarande. Vi erbjuder därför er möjlighet att lämna synpunkter. Det är möjligt för alla som önskar att lämna svar och ni får gärna skicka denna information vidare till andra intressenter/medlemmar. Sista dag för att svara på remissen är 15 juni 2018. Remissvar ska lämnas i word- eller pdf-format till registrator-rs@gotland.se. I mejlets ämnesrad ska Remissvar RS2016/763 från samt remissinstansen namn anges. Ni är välkomna att lämna synpunkter på hela eller delar av strategin. Som en hjälp på vägen kommer här några frågor som ni gärna får belysa i ert svar. 1. Övergripande synpunkter på dokumentets innehåll och uppbyggnad. 2. Avsnitt 3. Mål, utmaningar och effekter. Hur kan besöksnäringen bidra till hållbar tillväxt på Gotland? Hur kan sommarsäsongen utvecklas hållbart? Hur kan reseanledningar året runt utvecklas? 3. Avsnitt 4. Nuläge Avsnittet beskriver förutsättningar och viktiga tillgångar i utveckling av en hållbar turism. Finns det tillgångar som saknas eller bör betonas ytterligare? 4. Avsnitt 5. Strategisk potential och inriktning Hur bedömer ni anslaget att utveckla Gotland som ett hållbart resmål året runt? Vad ska läggas till/väljas bort? 5. Avsnitt 6. Målbild steg på vägen mot en gemensam vision Delar ni uppfattningen att fem år är en lämplig period för att sjösätta strategin och nå den fulla utvecklingspotential som beskrivs i avsnittet? Hur kan vi nå visionen om att Gotlands ska vara världens mest attraktiva resmål 2027? 6. Avsnitt 7. Strategier Avsnittet beskriver de sex områden som är avgörande för att nå en hållbar utveckling inom besöksnäringen. För vart och ett av dessa områden ställer vi följande frågor: a. Vad saknas och bör kompletteras? Något som ska bort? b. Vill ni/er organisation bidra till arbetet inom området? c. Om ja, på vilket sätt? Var gärna så konkreta som möjligt. Notera att svaren inte innebär ett formellt åtagande. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se facebook.com/regiongotland Page 250 of 332

Regionstyrelsen Region Gotland 2 (2) 7. Avsnitt 8: Roller och ansvar Synpunkter på genomförande och uppföljning? Synpunkter på hur det strategiska arbetet ska finansieras framåt deltagaravgifter, medlemsintäkter, regionala utvecklingsmedel? Synpunkter på roller och ansvar för framtida organisering? Synpunkter på roller och ansvar för uppföljning? Vilka ser ni som de mest avgörande faktorerna för att besöksnäringsstrategin ska leda till handling? Kontakt För frågor kring remissen kontakta Mats Jansson, 0498-26 93 25, mats.jansson@gotland.se. Sändlista Byggnadsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Tekniska nämnden Centerpartiet Feministiskt initiativ Liberalerna Miljöpartiet de gröna Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Miljörådet Tillgänglighetsrådet Tillväxtrådet Världsarvsrådet Gotlandshem Länsstyrelsen på Gotland Försvarsmakten Gotland Swedavia Visby Airport Uppsala Universitet campus Gotland Destination Gotland Företagarna Gotland Gotland Grönt Centrum Gotland Handel Gotlands Besöksnäring Gotlands Bildningsförbund Gotlands Hembygdsförbund Gotlands Idrottsförbund Gotlands Internationella företagarförening Gotlands Krögarförening Gotländska Konsthantverkare & Formgivare Hela Sverige ska leva Gotland Hushållningssällskapet LRF Gotland Naturskyddsföreningen på Gotland Svenska Kyrkan Visby Stift Svenskt Näringsliv Gotland Tillväxt Gotland Gotlands Museum Gotlandsmusiken Gotländska Konsthantverkare & Formgivare Konstnärernas Riksorganisation Länsteatern på Gotland GUBIS Burgsviken utveckling Fårö Framtid Fårö Utveckling Heligholm Hemse Knutpunkten Utveckling Lädubro utveckling Nygarn utveckling Slite Utveckling Virudden Utveckling Klintetraktens framtid Roma intresseförening Visby Centrum Företagarföreningen Skarphäll Stenhuggaren handelsförening Bergmancenter Bläse Kalkbruksmuseum Bungemuseet Gotlands Försvarsmuseum Kneippbyn Körsbärsgården Lummelundagrottan Museum Lars Jonsson Roma Kungsgård Stora Karlsö Visby Domkyrkoförsamling Almedalsveckan Gotland Art Week Medeltidsveckan Page 251 of 332

STRATEGI REMISS Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Fastställd av regionstyrelsen Datum 2018-04-26 Gäller 2017-2027 Ärendenr RS 2016/731 Version [1.0] Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Remissversion Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Page 252 of 332

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte... 4 2.3. Riktlinjer för framtagande av besöksnäringsstrategi... 4 3. Mål, utmaningar och effekter... 7 3.1 Uppdragets mål... 7 3.2 Uppdragets utmaningar... 7 3.3 Uppdragets effektmål... 7 4. Nuläge... 8 4.1 Svenska gästers uppfattning om Gotland... 8 4.2 Beskrivning av utländska gästers uppfattning om Gotland... 8 4.3 Volymer - besökare... 8 4.4 Gotlands säsonger... 10 4.5 Infrastruktur... 11 4.6 Nulägesanalys av tillgångar och egenskaper... 12 4.7 Sammanfattning av nuläget och utmaningar... 16 5. Strategisk potential och inriktning... 17 6. Målbild steg på vägen mot gemensam vision... 18 6.1 Affärs- och tillväxtmål 2022... 19 6.2 Strategiska mål för att nå målbilden... 20 6.3 Förslag på åtgärder att genomföra för att nå målbild 2022... 20 7. Strategier... 23 A En hållbar besöksnäring... 23 B Strategi för tematiskt baserad produktportfölj... 24 C - Strategi för besöksstråk... 30 D Utvecklingsmodell för produktägare och leverantörer... 31 E Samordnad marknadsföring och distribution... 32 F Samverkan mellan besöksnäringen, Region Gotland och övriga aktörer... 37 8. Roller och ansvar... 38 8.1 Rollen för Gotlands förenade besöksnäring - Gfb... 39 8.2 Rollen för region Gotland... 39 9. Processer för framtiden... 40 Page 253 of 332 2 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland 1. Sammanfattning Gotlands besöksnäring står inför stora utmaningar för att nå en målbild om sju procents årlig tillväxttakt år 2022. Målbilden är en del på vägen mot visionen 2027 att vara världens mest attraktiva resmål. För att nå den framgång som Gotland strävar efter behöver sex strategier implementeras. Strategierna utvecklas genom: En hållbar besöksnäring En tematisk baserad produktportfölj Tre nya besöksstråk Utvecklingsmodell för produktägare och leverantörer Samordnad marknadsföring och distribution Samverkan mellan besöksnäringen och Region Gotland Gotlands förenade besöksnäring (Gfb) bör vara mottagare av strategin och ta en aktiv roll för att säkerställa implementering och den fortsatta utvecklingen. Gfb och Region Gotland föreslås också utveckla ett partnerskap i syfte att i samförstånd strategiskt driva besöksnäringsfrågor mot gemensamma mål. Gotland har de tillgångar och attraktiva egenskaper som krävs för att bli en hållbar och export-mogen destination året runt. Gotland behöver allokera resurser och prioritera de aktiviteter som krävs genom att sätta igång projekt som utvecklar hela destinationen. Projekten utföras etappvis men bör pågå fram till 2022 då första strategiska målet ska vara uppfyllt. Projektformen kan vara lämplig men siktet bör vara att successivt växla över till mer permanenta arbetsformer. 2. Inledning 2.1. Bakgrund Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020 pekar ut besöksnäringen tillsammans med matoch livsmedelsnäringarna som styrkeområden. För besöksnäringen finns goda möjligheter att utvecklas med en utökad färjekapacitet mellan fastlandet och Gotland, den nya kryssningskajen och fler reseanledningar året runt inom bland annat natur, kultur och kulturarv. I samband med beslutet kring regionalt tillväxtprogram uppdrog Regionstyrelsen till Regionstyrelseförvaltningen att tillsammans med besöksnäringens aktörer ta fram en långsiktig regional besöksnäringsstrategi. Svensk Destinationsutveckling fick under våren 2017 i uppdrag av Region Gotland att bistå i utvecklandet av en regional besöksnäringsstrategi för Gotland. I uppdragets initiala skede beslöts att Inspiration Gotlands verksamhet skulle läggas ner och delar av verksamheten flyttas till regionstyrelseförvaltningen. Vikten av hur dessa roller bör utvecklas och organiseras har tydligt aviserats från näringen som särskilt betydelsefulla. Page 254 of 332 3 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Innehållet i strategin baseras på intervjuer och möten med personer som representerar besöksnäringen på Gotland samt ett arbete som gjorts tillsammans med projektets styrgrupp. Dessutom har ett stort antal dokument och rapporter studerats som belyser Gotland som destination utifrån olika perspektiv. Region Gotland är ägare till dokumentet men besöksnäringens aktörer på Gotland är viktiga mottagare av resultatet. 2.2. Syfte Dokumentets huvudsakliga syfte är att tydliggöra den strategiska inriktning som Gotlands besöksnäring ska sikta på för att uppnå hållbara mål och resultat. Ett annat syfte är att beskriva hur strategin kan genomföras. Strategin ska tjäna som underlag för att motivera såväl besöksnäringens aktörer som regionens ansvariga att engagera sig och medverka till den drivkraft som är nödvändig för att förverkliga vad som föreslås i strategin. För att kunna åstadkomma vad som beskrivs i syftet ovan krävs att tydliga mål, strategier och fördelning av ansvar för kommande utvecklingsinsatser tas fram. Detta bör ske genom att successivt utveckla styrdokument, handlingsplaner, rollbeskrivningar inklusive ansvarsbeskrivningar etc. Dessutom bör arbetsgrupper sättas igång som arbetar mot de föreslagna målen. 2.3. Riktlinjer för framtagande av besöksnäringsstrategi 2.3.1 Tillväxtprogrammet I Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020 pekas besöksnäringen tillsammans med matoch livsmedelsnäringarna ut som några för Gotland särskilda styrkeområden. Tillväxtprogrammet identifierar att Gotland står inför avgörande utmaningar och förändringar för att kunna ta tillvara de möjligheter som finns inom besöksnäringen de kommande åren. En hållbar utveckling kommer att kräva nya och omfattande insatser samt ett tydligt fokus som omfattas av att samtliga aktörer arbetar i bred och nära samverkan. Några viktiga inriktningsmål från Tillväxtprogrammet är (utmaningar) Ett välutvecklat samarbete mellan aktörer för helhetens bästa ska leda till att Gotland är ett av Sveriges ledande internationella resmål året runt. Destinationen kännetecknas av bemötande och service i världsklass. Gästerna erbjuds spännande aktiviteter, upplevelser och evenemang. Temaveckor, evenemang, idrott, konferenser och stora möten skapar reseanledningar för utvalda grupper av resenärer. Samarbete ska skapas och leda till förutsättningar för att tillgodose kundernas önskemål. En kommunikation som är anpassad till marknaderna och målgrupperna ger en positiv bild av Gotland i Sverige och internationellt. Sammanfattningsvis pekas nedanstående områden ut som skulle kunna hjälpa utvecklingen av Gotlands besöksnäring. Utökad färjekapacitet mellan fastlandet och Gotland. Ny kryssningskaj i Visby Page 255 of 332 4 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Utveckling av reseanledningar året runt inom bland annat natur, kultur och kulturarv. Stora förutsättningar för ett breddat samarbete med kulturella och kreativa näringar, idrottsaktörer samt inom matoch måltidsturism. Vidare pekas på förändringar i omvärlden som leder till ökade krav på smartare och gemensam användning av offentliga resurser för innovation, hållbar tillväxt och utveckling. Genom ett ökat fokus på branscher där Gotland har sina styrkor, fler fördelar och därmed potentiellt starkare konkurrenskraft än andra regioner möjliggörs viktiga arbetssätt för att åstadkomma detta. 2.3.2 Nationell hållbar strategi för besöksnäringen 2020 Sedan 2010 arbetar flertalet regioner i Sverige utifrån en nationell strategi för besöksnäringen, framtagen av näringen under ledning av Svensk Turism AB. Visionen och målsättningen är att med fokus på hållbarhetsfrågorna fördubbla omsättningen inom svensk besöksnäring till år 2020. Resmålet Sverige är ett naturligt förstahandsval för den globala resenären (VisitSwedens målgrupp den globala resenären ). I kölvattnet från den Nationella strategin för hållbar besöksnäring 2020 startade Tillväxtverket 2012 projektet Hållbar destinationsutveckling. De viktigaste slutsatserna för att lyckas är - en strategisk, långsiktig och systematisk process för destinationsutveckling där samverkan är nyckeln till framgång. 2.3.3 Viktiga karaktäristika som ingångsvariabler vid framtagandet Gotland uppfattas ha ett unikt geografiskt läge i Östersjön som har gjort platsen till en naturlig mötesplats med tusenåriga handelsförbindelser och internationella kontakter. Hansestaden Visby finns med på UNESCOs världsarvslista och ingår även i Hansaförbundet med 187 städer i 16 länder. Visby är en Hansestad och kännetecknas av att vara en levande och attraktiv plats året runt och mycket viktig för en hållbar utveckling av hela Gotland. Gotland har lång erfarenhet av turism och besöksnäringen är väletablerad och livskraftig med en stark högsäsong över sommaren. Gotland utgör också ett av svenskarnas mest populära sommarresmål. En analys av näringslivet visar att andelen anställda på hotell, vandrarhem, campingplatser, restauranger och caféer är högre än riksgenomsnittet. Sommarturismen har vuxit stadigt under 1900-talet och fram till idag. De kommersiella gästnätterna uppgick 2016 till ca: en miljon. Till detta ska läggas boende hos släkt och vänner samt i eget ägt fritidshus. Totalt uppgår antalet gästnätter till närmare tre miljoner per år. I takt med ökningen har också kraven på bl.a. boende ökat och utbudet breddats. Oavsett om kunden efterfrågar camping, privat stuga eller hotellboende finns ett brett utbud med olika standard att välja mellan. Men det finns också utmaningar som t.ex. kapacitetsbrist sommartid, låg beläggning utanför högsäsong och behovet av reseanledningar samt en bättre tillgänglighet året runt. Genom kongressanläggningen Wisby Strand och utvecklade resmöjligheter med färja och flyg har resandet ökat året runt och intresset från den internationella marknaden att besöka Gotland växer. Det finns goda möjligheter till en fortsatt positiv utveckling av besöksnäringen på Gotland. Många av de etableringar inom boende och restaurang som tillkommit under senare år hål- Page 256 of 332 5 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland ler en hög klass. Det finns ett intressant utbud av shopping, utflyktsmål och aktiviteter med potential att utvecklas ytterligare för att fullt ut fungera för den resvane besökaren. Det finns även utvecklingspotential i områdena av riksintresse för naturvård på norra delen av Gotland. En förstudie om bildande av nationalpark startade under hösten 2016. Ur ett besöksnäringsperspektiv skulle en nationalpark skapa ett ytterligare starkt resmål på Gotland. Utmaningarna för en ny besöksnäringsstrategi som strävar mot bl.a. internationalisering och exportmognad är att Gotland består av en lång rad små och några större företag. De enskilda företagen har i många fall svårt att sätta av tid och resurser för egen affärsutveckling och än mindre för att diskutera strategier och långsiktig destinationsutveckling med gemensamma målbilder. 2.3.4 Agenda 2030 Globala mål för hållbar utveckling Agenda 2030 är den nya utvecklingsagendan som består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål. De globala målen för hållbar utveckling ersätter milleniemålen. Agenda 2030 med dess mål och delmål är vägledande principer för hållbar utveckling som består av tre sinsemellan lika viktiga perspektiv: socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Svensk Turism och Visita har ingått avtal med UNWTO, FN:s världsturismorganisation gällande mål och riktlinjer för hållbar turism. Genom avtalet åtar sig den svenska besöksnäringen att bidra till långsiktig hållbarhet både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Koden innebär bland annat att turismen ska gynna lokalbefolkningen och skapa jobb lokalt, rättvisa villkor för arbetstagare, turism som en faktor för hållbar utveckling och som ett verktyg för både individers och samhällets välstånd. Mer ingående baseras inriktning och målen på nedanstående tolv principer. 1 Ekonomiskt tillämplig: För att säkerställa livskraften och konkurrenskraften hos turistmål och företag, så att de kan fortsätta att lyckas och ge fördelar på lång sikt. 2 Lokalt välstånd: Att maximera turismens bidrag till destinationens välstånd, inklusive andelen besökareutgifter som behålls lokalt. 3 Ansvar: Att stärka antalet och kvaliteten på lokala arbetstillfällen som skapas och stöds av turismen, inklusive lön, anställningsvillkor och tillgänglighet till alla utan diskriminering på grund av kön, ras, funktionsvariation eller på andra sätt. 4 Socialt kapital: Att söka en utbredd fördelning av ekonomiska och sociala fördelar från turismen i hela mottagargemenskapen, bland annat genom att förbättra möjligheter, inkomst och tjänster som är tillgängliga för de resurssvaga. 5 Besökarens uppfyllelse: Att tillhandahålla en säker, tillfredsställande och uppfyllande upplevelse för besökare, tillgänglig för alla utan diskriminering på grund av kön, ras, funktionsvariation eller på andra sätt. 6 Lokal kontroll: Att engagera och bemyndiga lokala samhällen i planering och beslutsfattande om förvaltning och framtida utveckling av turismen i deras område, i samråd med andra intressenter. 7 Urval av områden: Att behålla och stärka livskvaliteten i lokalsamhällen, inklusive sociala strukturer och tillgång till resurser, bekvämligheter och livsstödssystem, vilket undviker någon form av social nedbrytning eller utnyttjande. Page 257 of 332 6 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland 8 Kulturell rikedom: Att respektera och förbättra det historiska arvet, äkta kultur, traditioner och särskiljningsförmåga hos värdsamhällen. 9 Fysisk Integritet: För att upprätthålla och förbättra landskapskvaliteten, både urbana och på landsbygden, och undvik fysisk och visuell försämring av miljön 10 Biologisk mångfald: Att stödja bevarande av naturområden, livsmiljöer och vilda djur och minimera skador på dem. 11 Turistorganisationens effektivitet: Att minimera användningen av knappa och icke-förnybara resurser i utveckling och drift av turismanläggningar och -tjänster. 12 Miljöfrågor: För att minimera föroreningar av luft, vatten och mark och avfallshantering av turismföretag och besökare. 3. Mål, utmaningar och effekter Framtagandet av en regional besöksnäringsstrategi ska leda till tydliga handlingsvägar för hur besöksnäringen ska kunna bidra till hållbar tillväxt på Gotland. 3.1 Uppdragets mål Uppdraget ska leda till en hållbar besöksnäringsstrategi som tydligt beskriver vad som ska fokuseras och hur roller, aktiviteter och processer bör utformas så att Gotland kan utvecklas till en destination i världsklass och vara en av Sveriges ledande året runt-destinationer. Målet är också att föreslå tillvägagångssätt för att implementera strategin för att säkra besöksnäringens utveckling. Det är särskilt viktigt att besöksnäringens aktörer är delaktiga i en sådan utveckling för att också kunna ta ett eget ansvar för kommande implementering av strategin och för det fortsatta operativa arbetet. Därför ska det även framgå hur besöksnäringens aktörer bör involveras i ett nästa utvecklingssteg för implementeringen av strategin. 3.2 Uppdragets utmaningar Det finns goda möjligheter till en fortsatt positiv utveckling av besöksnäringen på Gotland. Utmaningen är att säkerställa och utveckla sommarsäsongen på ett hållbart sätt, men också att utveckla nya reseanledningar året runt, i form av temaveckor, weekendresor, möten och idrotts- och andra evenemang så att de ökar intresset för att resa till Gotland året runt. Kryssningstrafiken har fått en särskilt viktig roll i sammanhanget. Utmaningen är också att entusiasmera och involvera besöksnäringens företagare och samtidigt ge företagen en möjlighet att utvecklas för att nå högre tillväxt och lönsamhet. 3.3 Uppdragets effektmål Gotland har goda möjligheter och utmanas till att bli ett av Sveriges viktigaste internationella resmål. Det kommer att kunna avläsas i form av Högre omsättning och större vinster hos besöksnäringsföretagen Högre grad av sysselsättning året runt Högre skatteintäkter Utvecklingen sker på ett hållbart sätt där sociala, miljömässiga och ekonomisk aspekter utvecklas hand i hand. Page 258 of 332 7 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland 4. Nuläge Bilden av Gotland beror på vem som betraktar. Uppfattningen om Gotland skiljer sig mellan svenska besökare jämfört med utländska beroende på skillnaden i kännedomen om tillgångar och hur attraktiva dessa tillgångars egenskaper upplevs. 4.1 Svenska gästers uppfattning om Gotland Profilen för Gotland karaktäriseras till stor del av sommar, bad och stränder kompletterat med Visbys stora utbud av uteliv och restauranger. Men även naturen och kulturen har en central plats i svenskens uppfattning av Gotland. För många är reseanledningen till Gotland just Gotland. Havet, stränder, boendemiljöer, kulturen tillsammans med innevånarnas värdskap ger en bild av en livsstil som många fastlandsbor söker. Det återspeglas bl.a. i allt fler fritidsboenden men framför allt i att svenskarna har Gotland som ett högt prioriterat resmål för sin sommarsemester. För de svenska besökarna är reseanledningarna till Gotland i stort sett desamma i dag som för tio-tjugo år sedan. Gotland har en stor andel återkommande resenärer. En allt större grupp svenskar börjar dock upptäcka Gotland utanför högsäsongen där våren men framförallt sensommaren, perioden september oktober, börjar bli allt mer intressant. 4.2 Beskrivning av utländska gästers uppfattning om Gotland En avgörande skillnad mellan svenska och utländska gäster är framförallt att bilden av Gotland skiljer sig avsevärt. Till stor del beror det sannolikt på att utländska gäster sällan har någon relation till eller detaljerad uppfattning av Gotland. Även de som kommer från de s.k. närmarknaderna såsom Norge, Finland, Danmark och Tyskland har en väsentligt mer oklar uppfattning av vad Gotland erbjuder än vad svenskarna har. Besökare från utlandsmarknaderna har inte bara olika uppfattningar och förväntningar på vad Gotland har att erbjuda utan det skiljer sig också till viss del, när på året de besöker eller har möjlighet att besöka Gotland. Reseanledningen till Gotland för finländare och norrmän påminner mer om svenskarnas motiv att resa till Gotland, medan danskar och tyskar har andra perspektiv och förväntningar. Reseanledningen för utländska gäster är oftast inte att enbart besöka en plats utan att få en upplevelse på resmålet. Det som profilerar Gotland för den svenska gästen är viktiga mervärden för den internationella besökaren när denne väl är på plats men är inte tillräckliga som reseanledningar. 4.3 Volymer - besökare 2017 ökade antalet resenärer med flyg och färja till 2 240 000 resenärer. Antalet gästnätter minskade något till 1 004 000 övernattningar på Gotlands kommersiella boendeanläggningar Utländska turister skiljer sig från svenska besökare i termer av konsumtionsmönster och intressen. Även resmönster skiljer sig åt. Page 259 of 332 8 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Andelen utländska gästnätter har ökat de senaste åren och står för 12 procent av totala antalet gästnätter, att jämföra med snittet för riket som är 26 procent. (Källa Tillväxtverket och SCB). På den utländska marknaden är det, liksom tidigare år, Tyskland som står för de flesta besökarna. Länder med flest gästnätter på Gotland 2015 2016 2017 Tyskland Norge Danmark Finland Storbritannien Nederländerna Schweiz USA 31 566 16 173 13 605 11 266 2260 3 185 3 217 3 251 36 273 15 786 12 414 9 116 3 154 3 689 3 329 3 184 37 322 14 009 12 555 8 630 5 386 2 987 3 645 5 790 4.3.1 Volymer gästnätter 2017 Antalet gästnätter minskade med 2 procent under 2017. Den största minskningen skedde för stugbyar som minskade med 29 000 gästnätter (22 procent). Vandrarhem minskade med nästan 10 000 gästnätter (11 procent). Gästnätterna på hotell ökade med 15 500 (3,5 procent) jämfört med föregående år. 88 procent av alla övernattande gäster på Gotland var svenskar. 4 procent kom från de övriga nordiska länderna, 6 procent kom från övriga Europa och 2 procent från övriga världen. Inkvarteringsstatistiken för 2017 visade även att företagsmarknaden står för en tredjedel av hotellrummens beläggning och privatmarknaden för resten. I riket är förhållandet ungefär det motsatta. Page 260 of 332 9 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland 4.4 Gotlands säsonger 4.4.1 Perspektiv över nuläget för fritidsturismen Utifrån ett besöksperspektiv har styrgruppen identifierat att Gotland kännetecknas av sex säsonger, vinter, vår, sommar, sensommar höst och jul. JUL HÖST 1:a november till 30 november 1:a advent till 13-dagsafton 13-dagen till påsk VINTER SEN- SOMMAR 1:a september till 31 oktober Midsommar till 30:e augusti Påsk till midsommar VÅR SOMMAR Vintern är lågsäsong med låg intensitet hos stora delar av näringen. I början av året stänger en del anläggningar för semester och renoveringar under någon eller några veckor. Det är glest mellan besökare även om de finns både individuellt och i grupp. Besökare söker både den karga naturen och stillheten i Visbys kulturhistoriska miljöer. Våren börjar vid påsk och kännetecknas av primörer, konstrundor, matrundor, naturens uppvaknande efter vintern med olika marknader och evenemang som påskparad, bokmässa, hem & trädgård m.fl. Dessutom sker ett stort antal sportaktiviteter. Besökare med golfintresse hittar också till Gotland under våren. Weekendresandet är starkt och särskilt i samband med helger som påsk och Kristi Himmelsfärd utnyttjas kapaciteten på färjorna maximalt. Våren är en viktig säsong för konferenser och kongresser, som bidrar till lönsamhet för boendeanläggningar, restauranger och mötesbranschen. Högsäsongen under sommaren karaktäriseras av sol och bad, kultur, marknader och festivaler samt utomhusaktiviteter så som vandring, cykling, ridning, dykning och kajaking etc. Gotland och särskilt Visby, erbjuder inte bara ett rikt restaurangutbud med möjlighet till kulinariska upplevelser utan även ett rikt nöjesliv med stort attraktionsvärde för den svenska marknaden. Gotland erbjuder även ett åttiotal fritids- och sportevenemang under perioden. Sensommaren uppfattas vara en relativt oexploaterad semestertid på Gotland. Vattnet är fortfarande varmt och jämfört med sommaren är det väsentligt färre gäster. Många evenemang ordnas även under denna tidsperiod. Perioden kännetecknas även av skördesäsongen där skörde- och matfester ofta står på dagordningen. Flera fritidsevenemang kring cykel och vandring etc. men även kulturarrangemang anordnas. Page 261 of 332 10 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Under hösten tonas aktiviteterna ner. Festivaler som Visby Wine & Beer Festival och Gotlands tryfflelfestival är dock några som utmärker under november månad. Gotland har ett omfattande kultur utbud inom teater och musik som ger bidrar med reseanledningar. Julsäsongen präglas av julbord och julmarknader över hela Gotland. Fler och fler upptäcker tjusningen med julen på Gotland. Det kan gälla att antingen fira den på Gotland eller att besöka ön för att julhandla och passa på och njuta av öns spännande miljö. Antal öppna anläggningar och beläggningsgrad 2017 Antal gästnätter per månad 2017 4.5 Infrastruktur 4.5.1 Flygplats Visby Airport Till Visby Airport flyger affärs-, taxi- samt privatflyg inklusive charterflyg. Enligt flygplatsens statistik reste totalt 491 466 personer till och från Visby Airport under 2017. Flygresan till Stockholm tar cirka 40 minuter. 2017 kan man flyga direkt till Stockholm (Arlanda, Bromma), Göteborg och Malmö. Sommarlinjer finns till Umeå, Sundsvall, Östersund, Norrköping och Ängelholm. Utrikes sommarlinjer finns till Oslo och Helsingfors. Under Almedalsveckan finns även direktlinjer till Linköping, Västerås, Karlstad och Jönköping. Som charterdestination från Visby Airport 2017 kan man välja mellan Sardinien, Mallorca, Rhodos, Kroatien, Kreta, Teneriffa och Gran Canaria. Flygplatsen investerar och moderniserar för bättre komfort och snabbare passage men även för en bredare taxibana för flygplanen. Källa: Visby Airport/Swedavia Page 262 of 332 11 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland 4.5.2 Hamnar för färjetrafik och kryssningsfartyg Visby Med färjorna till Gotland tar det cirka tre timmar att resa till Visby oavsett om man väljer att resa från Nynäshamn eller Oskarshamn. Det gör att man som boende på Gotland också kan besöka fastlandet över dagen. Destination Gotland transporterade under 2016, 1 749 755 passagerare och 524 225 personfordon mellan Gotland och fastlandet. Under sommarsäsongen körs upp till 22 turer till och från Visby per dygn. Vintertid går båttrafiken normalt med 6 turer per dygn. Sommaren 2017 trafikerades även sträckan Västervik-Visby. Källa. Destination Gotland. Under 2018 planerar Destination Gotland för förbättrad kapacitet, genom ny färja med utökat bildäck. Den nya hamnen för kryssningsfartyg är strategisk för Gotlands framtida turism. 4.5.3 Vägnät och lokala transporter Gotland saknar det som till vardags kallas riksvägar och europavägar. De skyltade länsvägarna utgör Gotlands primära vägnät, vilket utgörs av drygt 100 mil landsvägar utanför Visby. Det är viktigt att fortsätta utveckla vägnätet för att bibehålla en god standard för olika trafikantgrupper. Delar av vägnätet har goda förutsättningar för cykelturismen. Det är framförallt mindre vägar med utsikt över hav och ängar som är strategiskt viktiga för cykelturismen. Biltrafiken på länsvägarna har ökat över lång tid och det är idag färre som cyklar Gotland Runt jämfört med 20 30 år sedan då Gotland var en uttalad cykeldestination. För att åter nå en sådan position krävs en ökning av anpassade cykelvägar och cykelleder. Kollektiva transporter är en viktig tillgång för att möjliggöra tillgängliga och klimatsmarta lösningar samt att erbjuda besökare möjlighet till resande utan egen bil. En viktig förutsättning för detta är att kommande kollektivtrafikupphandling också tar hänsyn till besökares efterfrågan på resande. 4.6 Nulägesanalys av tillgångar och egenskaper Turistiska tillgångar beskrivs som de tillgångar som kan aktiveras eller användas för att attrahera besökare. Tillgångarnas egenskaper; särdrag, attribut och sammanhang avgör vilket värde besökaren sätter på tillgången. Dessa tillgångar består av produkter som dels är allmänt tillgängliga och dels går att ta betalt för. Det är viktigt att se sammanhanget mellan tillgångar som bidrar till att skapa reseanledningar och servicetjänster som i sig är kommersiella. Det kan handla om att skapa produkter i närheten som går att ta betalt för samt att öka andelen produkter som är direkt relaterade till tillgången. Genom en tillgångsinventering av Gotland står det klart att det finns flera tillgångar med intressanta egenskaper. De som identifierats och är mest relevanta för den både den svenska och utländska besökaren kan kategoriseras inom fyra tydliga tematiska områden: outdoor, natur, kultur och mat & dryck. Dessutom är evenemang, som i varierande grad baseras på dessa teman, en tillgång. Även om boendeanläggningar i sig sällan är en reseanledning är de en förutsättning för att destinationen ska kunna ses som exportmogen. Page 263 of 332 12 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland En viktig del i nulägesanalysen är destinationens egenskaper och tillgångar som skapar attraktionsvärde samt hur dessa utvecklats i ett historiskt perspektiv. En tentativ kartläggning görs även över tillgångarnas förmåga att skapa intäkter så att analysen kan peka på vad som är eller har potential att bli framtida intäktsgeneratorer. 4.6.1 Tillgångar och egenskaper - Natur Gotlands geologi är en grundförutsättning för många av de naturvärden som attraherar besökare. Den västra kustens branta klinter, alla de många raukfälten, fossiler och klapperstensstränder erbjuder promenader och upplevelser. Lummelundagrottans droppformationer med stalagmiter och stalaktiter ger ytterligare förklaringar till öns geologi. Kusten är närmare 80 mil och erbjuder sol och bad på långa sandstränder eller små undangömda badvikar. Men här finns många fler naturtyper. Alla med sin särpräglade flora och fauna anpassad till berggrund och klimat. Närmare en tredjedel av världens alvarmarker finns på Gotland. De är utspridda över hela ön och de mesta kända områdena finns på norra Gotland och Fårö. Kännetecknande är glest växande och vindpinade tallar och enar. Gotland har en hög andel skogsmark. På västra kusten finns kustnära blandbarrskog som lockar till promenader och upptäcktsfärder. Russparken i Lojsta är ett stort betesområden där en liten russtam lever så vilt det är möjligt. Lövängarna är populära strövområden. Strandängarna är utmärkta fågelplatser med vadare och många sträckfåglar vår och höst. En särskild naturtyp är sanddynerna på Fårö och Gotska sandön. Gotska Sandön är nationalpark som kan besökas sommartid med regelbunden båttrafik från Nynäshamn och Fårösund. Lilla Karlsö och Stora Karlsö är skyddade naturområden med häckande sillgrisslor och tordmular. 4.6.2 Tillgångar och egenskaper - Kultur och kulturarv Gotland kallas av många kulturens ö. Ön har ett rikt kulturarv, men också ett ständigt växande kulturliv där kreatörer med olika inriktningar använder Gotland med hela sitt rika arv för nyskapande och kulturupplevelser. Visby är en dynamisk och levande stad året runt med allt från nöjesliv till shopping och universitetsliv. Konstnärer, konsthantverkare, musiker, dramatiker och författare lever och verkar med en rik och ständigt växande kulturskatt att ösa ur. Från Körsbärsgården i söder till Bergmancenter på Fårö finns en stor mängd gallerier och utställningar att besöka. Vårens och sommarens konstrundor bjuder besökaren hem till gårdar och ateljeer. Många kulturevenemang återkommer årligen med Medeltidsveckan som det största. Bergmanveckan, Gotland Art Week och Romateaterns föreställningar i Roma klosterruin lockar många besökare. Här finns också ett rikt nöjesliv med små konserter och stora föreställningar året runt. Kulturarvet är lätt att ta till sig runt hela ön, med kyrkor, fiskelägen, gravrösen, stensättningar, gotlandsgårdar mm som tydliga exempel på mänskligt liv genom historien. Vikingatidens många skatter och gravfynd kommer till nytt liv på Gotlands Museum. Världsarvet Hansestaden Visby, ringmuren, stadens bebyggelse med kyrkor och ruiner har en särskild dragningskraft för besökare. Utmaningen är att ytterligare tillgängliggöra kulturen för såväl inhemska som internationella gäster. Page 264 of 332 13 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Ett påtagligt karaktärsdrag på Gotland är närhet och småskalighet. Besökaren kan åtnjuta traditioner genom olika både mindre och större evenemang. Från täckating till Slite marknad. Avstånden är greppbara och det finns alltid något spännande att komma fram till. Småskaligheten kommer till uttryck i betande ängsmarker, gårdsbutiker, närodlat, lokala bagerier mm. Det finns ett ekologiskt tänkande som genomsyrar människornas attityder till medmänniskor, natur och miljö. Utmaningen är att säkerställa att småskaligheten kan komma gästerna till godo, där besöksnäringen behöver stimulera företagare och föreningar att ha öppet för att utveckla Gotland till en året-runt destination. 4.6.3 Tillgångar och egenskaper Outdoor friluftsliv, aktivitet och sport Gotlands natur- och kulturlandskap ger många möjligheter till vistelse i naturen och aktivitet utomhus. Definitionsmässigt är friluftsliv vistelse utomhus för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. I en tid där allt fler vill vara aktiva så kan man till detta addera träning och tävling i sin upplevelse. Naturen är ett viktigt riksintresse för Gotland. Här finns många skyddade naturområden bland annat genom naturreservatet Gotlandskusten. Vandringar: Gotlands kust inbjuder till kortare och längre vandringar. Det finns inte så många uppmärkta leder men däremot finns det många beskrivningar och förslag med text och kartor att använda.att ta sig hela Gotland runt är fullt möjligt men kanske lämpligt att dela upp i fler deletapper. Pilgrimsleden går i norske konungen S:t Olav Haraldssons spår från S:t Olofsholm på nordöstra kusten till Visby. Leden är cirka fem mil lång och uppmärkt. Cykling: Gotland erbjuder många möjligheter att cykla längs leder i naturen eller på mindre vägar. På olika delar av Gotland finns framtagna lokala cykelleder. Även med cykel är det möjligt att sig längs eller nära kusten även om vissa delar måste cyklas på allmänna vägar. Slite och norra Gotland har genom satsningen Gotland Bike Park blivit en av Sveriges största mountainbikeparker med 20 mil leder. Det finns ett bredd utbud av cyklar att hyra på olika platser på Gotland. Ridning: Gotland erbjuder många möjligheter för hästintresserade allt från turridning och westernridning till körning med häst och vagn. Klättring: Gotland har intressanta och naturliga förutsättningar för klättring. Kalkstensklintarna på Gotlands västkust erbjuder möjligheter till unik klättring både för nybörjare och mer avancerade klättrare. Fågelskådning: Gotland har utmärka möjligheter till fågelskådning både för sträckande och häckande fågel. Vid några av öns många strandängar finns välbesökta fågeltorn. Halsbandsflugsnapparen är en av rariteterna som också är Gotlands landskapsfågel. Fiske: Den långa havskusten erbjuder, särskilt under vår och höst, ett intressant fritidsfiske som inte kräver tillstånd eller fiskekort. Det gotländska havsöringsfisket har under senare år blivit allt mer känt. Fiskeguider och färdiga paket för fiskeintresserade finns att tillgå. Kajak: De bästa förutsättningarna för att paddla finns i skärgården utanför Slite. Slite är också Gotlands havskajakcentrum. Här finns relativt många och lättillgängliga öarna och möjligheten att paddla inomskärs möjliggör kajakpaddling oavsett väder. Page 265 of 332 14 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Golf: På Gotland finns natursköna golfbanor med varierad karaktär. På grund av det milda klimatet på ön sträcker sig ofta golfsäsongen från tidig vår till sen höst. Totalt finns sju golfbanor med varierande svårighetsgrad och landskapskaraktär. Inom samtliga dessa områden finns kommersiella aktörer och ett föreningsliv som erbjuder guidning, paket och evenemang. Ytterligare insatser kommer att krävas framåt. Inom fler av dessa områden finns också en tydlig koppling till idrottsliv och tävlingsverksamhet som ytterligare kan förstärkas. 4.6.4 Tillgångar och egenskaper Mat och dryck Gotländsk matkultur är känd i Sverige för sina fina råvaror och konsten att förädla dem till en kulinarisk upplevelse. Det milda och soliga klimatet och en rik matkultur i kombination med duktiga odlare och krögare skapar förutsättningar för detta. Den gedigna jordbrukstraditionen på Gotland gör att man enkelt finner bra kvalitet på lamm, fläsk och nötkött. Speciellt det gotländska lammköttet är känt för sin goda smak och slaktas nu hela året. Flera av livsmedelsbutikerna på Gotland har specialiserat sig på gotländskt kött och det går att köpa "gårdskött" från olika lammgårdar på ön i butik. Från april till midsommar är det säsong för sparrisen som är en gotländsk delikatess. Nyskördat under sommaren tillhör också det gotländska utbudet. Många fina caféer finns runtom på ön som bakar eget bröd och allt fler gårdsbagerier och specialbagerier har öppnat de senaste åren. Matkulturen har intagit en central position i den gotländska kulturen och samhället och många nya produkter har utvecklats under senare tid som serveras på Gotlands krogar. På Gotland finner man allt från små, mysiga caféer till restauranger som håller hög klass. Till exempel återfinns 17 av White Guides 598 restauranger på Gotland 4.6.5 Tillgångar och egenskaper Boende Det finns ett stort och varierat utbud av boende på Gotland. Under senare år har kvaliteten på det kommersiella boendet stadigt ökat genom nybyggnation och renoveringar. Inte minst på landsbygden är det vanligt att anläggningar erbjuder olika typer av boende och inte bara hamnar under en kategori. Hotell. Ön erbjuder allt ifrån förstklassiga hotell i Visby till mysiga hotell på landsbygden. Många hotell har öppet året runt. I Visby har antalet rum och bäddar ökat i både nya och befintliga anläggningar. Stugbyar. Gotland erbjuder ca: 20 stugbyar för semesterboende från Fårö i norr till Fide i söder. Standarden har höjts och fler håller öppet en längre period av året även om sommaren är den naturliga högsäsongen. Camping. Öns 20 campingplatser erbjuder plats för tält, husvagnar och husbilar. Flera av campingplatserna hyr även ut campingstugor. Vandrarhem. Cirka 40 vandrarhem finn på Gotland. Det finns allt ifrån enklare standard till högre. Bed & Breakfast. Det finns gott om B&B på ön, dels inne i Visby men även ute på landsbygden. Det är vanligen lite mindre anläggningar med ett personligt mottagande. Page 266 of 332 15 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Stugor och lägenheter. Gotland har ett stort utbud av stugor, lägenheter och rum som hyrs ut genom olika förmedlingsfunktioner på nätet. De är en viktig del av boendekapaciteten men endast en mindre del redovisas i någon statistik. 4.6.5 Tillgångar och egenskaper Möten och evenemang Möten och evenemang är viktiga delar av den gotländska besöksnäringen. Små och stora evenemang sker året runt på olika platser runt hela ön. Dessa evenemang har olika karaktär och koppling till besöksnäringen. Här finns både årligen återkommande evenemang med lokalt arrangörskap och tillfälliga evenemang där arrangören kommer utifrån. Idrottsföreningar, kulturföreningar och lokala sammanslutningar är viktiga arrangörer. Konferenser och företagsevent som kommer utanför högsäsong är idag en viktig del av besöksnäringen och har vuxit till ett starkt segment. Gotland har en växande verksamhet inom eventbolag och andra företag som levererar kringtjänster. Kongresser är en annan typ av stora möten med delvis annorlunda affärslogik. Dessa möten bygger på ett lokalt värdskap inom forskning, yrkesföreningar, branschmöten mm. Genom Gotland Convention Bureau har vi goda möjligheter att tillsammans med en lokal värd lämna bud på exempelvis årsmöte för en viss yrkeskategori. 4.7 Sammanfattning av nuläget och utmaningar Utveckling av totala antal gästnätter från 2009-2016 har ökat något över jämfört med genomsnittet för riket. (se figuren nedan) Dock visar en djupare analys, att Gotland har en väsentligt mer ojämn utveckling med flera år med negativ utveckling. (Se bilaga sid 2) Utländska gästnätter (se figuren nedan) har ökat mer på Gotland (38 %) under åren 2009-2016 än för riket (28 %). Andelen utländska gäster jämfört med totala antalet gästnätter har minskat med en (1) procentenhet för riksgenomsnittet men även för Gotland. Andelen utländska gästnätter är på Gotland är 14 procent lägre än riksgenomsnittet. Förändring av antalet gästnätter 2009-2016 Gotland Totalt antal gästnätter Utländska gästnätter Andel utländska, procent 2009 2016 Förändring, procent 822 600 81 000 10% 1 022 000 112 000 11% + 24% + 38% Sverige Totalt antal gästnätter Utländska gästnätter Andel utländska, procent 51 011 000 12 330 000 24% 61 862 000 15 676 000 25% + 21% + 27% Antalet gästnätter och kapacitetsnyttjandet är mycket högt under juli men det finns ytterligare bäddkapacitet. Utländska gästnätter har relativt de totala gästnätterna en större spridning efter augusti oktober månad. Se bilaga. En viktig utmaning, som speglas i mål och strategier är att öka andelen utländska gäster och försöka styra dessa till i första hand augusti-oktober men även till vår och försommarsäsongen. En ytterligare utmaning i förhållande till nuläget är att locka gäster att besöka hela ön varför mål och strategier söker sådana vägval. Page 267 of 332 16 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland 5. Strategisk potential och inriktning Att medvetet välja inriktning, att välja marknader och teman att fokusera på, utifrån var det går att skapa affärsnytta, är avgörande för en framgångsrik satsning. Prioriterade marknader efter volympotential och besökares drivkrafter Den svenska marknaden har störst ekonomisk betydelse utifrån nuvarande volymer. Tillväxten bedöms dock inte komma från Sverige i första hand utan från länder som betraktas som närmarknader. På exportmarknaderna är det framförallt Tyskland, Norge, Danmark och Finland som ses som de största potentialmarknaderna för Gotland de närmsta åren. Bedömningen är gjord efter historiska, nuvarande och potentiella volymer men även efter de drivkrafter som segmenten från dessa geografiska marknader har. Drivkraftbedömningar är gjorda utifrån Visit Swedens analyser om drivkraftssegmentering. Inriktning på teman och produkter med krav på exportmognad De prioriterade utländska marknader som Gotland vänder sig till behöver få en tydlig bild av vad området har att erbjuda. Därför behövs en utveckling av tematiska reseanledningar och en tydlig kommunikation anpassade till de prioriterade marknadernas behov. Om en besökare från en prioriterad marknad ska attraheras av upplevelser så måste det finnas produkter av hög kvalitet som målgruppen finner enkla och intressanta att köpa. Ett avgörande ställningstagande är att den strategiska inriktningen fokuserar på ett begränsat antal teman med underliggande produktgrupper. Att välja temastrategi är centralt för utvecklingen och implementeringen av strategin. Potentialen att utveckla besöksstråk För att hela Gotland ska kunna utvecklas mot en året-runt-destination i världsklass är det mycket viktigt att utveckla besöksstråk som på ett tydligt och organiserat sätt gör det möjligt för besökare att tas sig ut på den gotländska landsbygden. Visby är ett självklart nav i utvecklingen och bör ha central roll från stråken som utgår därifrån. Samverkan och tydligare hållbar affärsnytta Besöksnäringen i Gotland bör fokusera mot tydligare hållbar affärsnytta. Även om lönsamhet och tillväxt står i fokus ska även andra mått på sikt utvecklas. Volymtillväxten utvecklas enklast genom att säkerställa samverkan mellan företagen och marknadsförings- och säljorganisationerna men även genom samverkan mellan företagen och Region Gotland. Samverkan kan med fördel ske genom att företagarna i området utser tydliga produktägare med ett helhetsansvar för produktens hela förädlingsgrad från idé och koncept via produktutveckling till lansering och marknadsföring för att skapa långsiktiga och hållbara engagemang. Affärsnyttans fulla verkningsgrad tydliggörs när de processer som skapar förädlingsvärde tydliggörs. Detta innebär i förlängningen att den värdekedja eller värdekedjor för de produkter och/eller teman som väljs behöver utvecklas, beskrivas och mätas utifrån kundvärden, värde för samhället och medarbetare. Inom denna värdekedja eller värdekedjorna kan den hållbara affärsnyttan med ekonomiska, sociala och miljömässiga frågeställningar utvecklas. Hur detta ska hanteras föreslås att behandlas i ett senare utvecklingsoch implementeringsarbete. Page 268 of 332 17 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Inriktning och fokusering i sammanfattning Fokusera på Sverige, Tyskland, Danmark, Norge och Finland. Ta fasta på de kända drivkrafterna hos de geografiska marknaderna och segmenten. Fokusera teman utifrån de tillgångar Gotland har och som möter marknadernas drivkraft. Utveckla tre besöksstråk som stödjer tanken om hela Gotland som en året-runtdestination. Eftersträva hållbar affärsnytta i produktutvecklingen genom samverkan och produktägarskap. Evenemang och möten av olika slag kompletterar och stärker utbudet året runt. 6. Målbild steg på vägen mot gemensam vision Mål och vision för Gotland har två tydliga steg: Målbilden är att Gotland ska upplevas som en exportmogen destination 2022 där företagen samverkar för att uppnå synergier som skapar hållbar tillväxt. Med rätt strategiska vägval ska vi då börja se effekter som leder mot visionen med sikte på 2027. Företagen som medverkat under processen har formulerat en vision, uttryckt som en stark vilja att samarbeta och som utgår från de kvaliteter som finns i området. Vision Gotland ska vara världens mest attraktiva resmål 2027 Formuleringen av visionen har en hög ambitionsnivå och föreslås utvecklas vidare i ett senare utvecklings och implementeringsarbete. Visionens formulering måste alltid sättas i relation till de resurser och möjligheter som näringen och dess intressenter har samt även i relation till de strategiska åtgärder som måste göras för att nå en målbild längs resan mot visionen. Page 269 of 332 18 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Gotland ska vara världens mest attraktiva resmål 2027 Vision 2027 Affär Gapanalys Målbild Medarbetare System & Struktur Affär Nuläge Strategiska åtgärder Medarbetare System & Struktur Affär Medarbetare System & Struktur Strategiska vägval År 2022 har vi uppnått en hållbar årlig tillväxt om 7 procent inom våra strategiska tillväxtområden. Vision 2027 Affär Gapanalys Målbild Medarbetare System & Struktur Affär Nuläge Strategiska åtgärder Medarbetare System & Struktur Affär 6.1 Affärs- och tillväxtmål 2022 Företagen föreslås sätta upp en målbild som ska uppnås år 2022. Förslaget är att Gotlands besöksnäring växlar upp utvecklingstakten så att näringen kan nå en årlig tillväxttakt om 7 procent inom utpekade strategiska tillväxtområden. Även här, som för visionsformuleringen bör denna ambitionsnivå förankras och utvecklas vidare i senare utvecklingsoch implementeringsarbete. Medarbetare System & Struktur Strategiska vägval Page 270 of 332 19 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland 6.2 Strategiska mål för att nå målbilden Gotland ska upplevas som en destination öppen året om som är exportmogen år 2022. I sina utvecklingsprocesser ska Gotland ha fokus på tydliga erbjudanden mot den globala resenären. För att klara uppgiften ska Gotland snarast utvecklas tre tematiska områden för fritidsbesökaren. Dessutom behöver Gotland utveckla tre besökstråk som gör den gotländska landsbygden attraktiv och tillgänglig året runt. Utvecklingen ska främst ske inom tre tydliga tematiska områden som ska nå exportmognad: Utvecklade outdoor-upplevelser med hög konkurrenskraft som dragare Profilerande natur- och kulturupplevelser med högt internationellt attraktionsvärde Unika och profilerande dryck- och matupplevelser Kombinerade produktkoncept från olika teman ska utvecklas till hållbara produkter och erbjudanden som attraherar de utvalda målgrupperna. Besöksnäringen på Gotland bör snarast utveckla en strategi för besöksstråk för att säkerställa tanken om en året runt-destination för hela Gotland. Utvecklingen bör göras för tre tydliga besöksstråk Visby och norrut Visby och österut Visby och söderut Möten och evenemang stärker och kompletterar Möten och evenemang har en särskild ställning i arbetet med en besöksnäringsstrategi. Dessa områden handlar om Gotlands attraktionskraft i ett bredare perspektiv för Gotland som plats att besöka, men också plats att bo och verka på. Gotland har stora möjligheter inom området evenemang och möten. Under kommande utvecklingsoch implementeringsarbete behöver en strategi för detta utvecklas och förankras. Denna bör baseras på våra förutsättningar och styrkor och fastställa kärnvärden och kriterier för vilken typ av evenemang och möten som är strategiskt riktiga för Gotland 6.3 Förslag på åtgärder att genomföra för att nå målbild 2022 Förlaget är att Gotlands besöksnäring växlar upp utvecklingstakten så att näringen kan nå en årlig tillväxttakt om 7 procent efter 2022. Nedanstående målområden förslås att utvecklas vidare. Marknader val av geografiska marknader Teman - val av teman och hållbara produkter som ska utvecklas mot exportmognad Utveckling av besöksstråk för att möjliggöra hela Gotland som året-runt destination Val av marknadssegment med fokus på drivkrafter Val av samarbetsparters utifrån internationella resenärers reselogik Page 271 of 332 20 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Satsning på kryssningstrafik Satsning på möten och evenemang Organisering av det strategiska, taktiska och operativa arbetet destinationen Gotland för att möta vision och målbild Operativa mål Besöksnäringen har två operativa mål som fokuseras Öka resandet med flyg och färja med 20 % med ett tydligt fokus på klimatsmart resande Öka antalet gästnätter med 20 % och internationella gästnätter med 30% Målbilden har kompletterats med kritiska framgångsfaktorer indelat i tre övergripande vägval. Besöksnäringen behöver starta arbetet med de kritiska framgångsfaktorerna omgående men också prioritera dem för att nå målen. Se figuren på nästa sida. Page 272 of 332 21 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Kritiska framgångsfaktorer för att nå operativa mål Öka resandet med flyg och färja 20% Målbilder Öka antalet gäst-nätter totalt med 20% och antalet internationella gästnätter med 30% Öka samarbetet inom hela besöksnäringen Kraftsamla i tematik, stråk och säsong Skifta bytesdag för att jämna ut beläggning på färjan Öka andelen engagerad näring Draghjälp från näringen att fylla tomma platser på båtarna Rikta erbjudanden till valda målgrupper Bygga upp gemensam stark säljorganisation för möten Utöka samarbete och produktutveckling mellan transportörerna och evenemangsaktörerna Tydliggör och sälj in upplevelser och egenskaper som inte kan erhållas på färjan som t.ex. Världsarvet Utveckla stråkens tillgänglighet, attraktion och utbud Transporter som för kryssningsresenärer utanför Visby Ge näringen stöd och verktyg för utveckling Tydliggöra marknad och målgrupp Utveckla produkter med kundfokus Ökad kvalitet på produkter och värdskap Hållbart fokus för utveckling Utveckla och använda relevanta KPI:er Sampaketera med handeln Erbjuda aktiviteter på stråken Hållbart fokus för utveckling Utveckla evenemang som medför handel/shopping för aktiva och medföljande Utveckla hotellerbjudande så att det lockar medföljande Utveckla evenemang som motiverar en vistelse på minst 4 nätter Utveckla transporter och evenemang tillsammans med näringen bo, äta, göra, handla Harmonisera och kundanpassa öppettider Övergripande vägval Stärka långsiktig marknads-föring av Gotland internationellt Öka träffsäkerheten i marknadsföringen Fokus på redan Sverigefrälsta marknader Arbeta tidigare i travel cycle Satsa på säsongsförlängning Säkerställa att näringen med på exporttåget Utveckla en evenemangs- strategi med fokus på export Utveckla marknadsförings-strategi mot kryssnings-rederier Samverka med CMP (Copenhagen Malmö Port) Skapa en fungerande samverkan med VisitSweden Investera långsiktigt i marknadsföring Finnas där kunden finns även digitalt Avgränsa och prioritera marknader Strategin tas i respektive styrelse Marknadsför det unika med Gotland som en utländsk målgrupp uppskattar Marknadsför det unika och som kryssningspassagerare kan/har tid att göra under ett anlöp Välj ut de rederier som stödjer Gotlands strategi och fokusera på ett starkt samarbete med dem för kryssning Arbeta aktivt för att bli en åretrunt och exportmogen destination Klara av att ha öppet året runt Skapa tydliga reseanledningar utanför högsäsong Dra nytta av ö-läget för utveckling Arbeta för helgförlängning torsdag-måndag Utveckla stråken Fokusera på mars- Almedalen och augusti december Utveckla evenemang som stödjer nya perioder Skapa en årskalender för evenemang som planerings-verktyg Koppla evenemang och kryssning till shopping-möjligheter Välj ut befintliga alt utveckla nya aktiviteter eller upplevelser som har störst störst chans att bli exportmogna mot målgruppen Page kryssningspassagerare 273 of 332 Anpassa infrastrukturen för kryssningsbesökare 22 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland 7. Strategier Den strategiska utvecklingen vilar på sex fundamentala strategier som är avgörande för att Gotland ska lyckas för att nå sin målbild. Respektive strategi omfattar de olika delar som det fortsatta utvecklingsarbetet föreslås fokusera på. De sex övergripande strategierna för att framgångsrikt utveckla Gotland är: A. En hållbar besöksnäring B. Strategi för tematiskt baserad produktportfölj C. Strategi för besöksstråk D. Utvecklingsmodell för produktägare och leverantörer E. Samordnad marknadsföring och distribution F. Samverkan mellan besöksnäringen och Region Gotland A En hållbar besöksnäring Kraven på ett hållbart samhälle som balanserar miljömässiga, sociala, ekonomiska och kulturella faktorer rör i hög grad besöksnäringen. Kraven kommer från såväl kunder som myndigheter. Resandet har blivit en livsstil och detta får konsekvenser för miljö och klimat, något som kräver strategier för att utveckla ett miljövänligt resande. Samtidigt innebär kraven på hållbarhet också en möjlighet till nya företag, idéer och produkter inom besöksnäringen. Den nationella strategin betonar att Sverige har ett gott utgångsläge och stora möjligheter att utveckla en hållbar besöksnäring. Sverige är ett av världens mest miljövänliga länder och enligt World Economic Forum det land med allra bäst förutsättningar för en hållbar utveckling. Sverige som resmål rankas högt tack vare bland annat allemansrätten och tydliga miljömål. Krav på miljömässig hållbarhet börjar inom flera branscher och sektorer bli en självklarhet och en del av verksamhetsutvecklingen. Det gäller inte minst hotell- och konferensanläggningar, som profilerar sig med närproducerad mat, miljöcertifieringar och en genomgående hållbarhetsansats. För Gotlands del som i sin struktur bygger på flyg- och färjetrafik är ett klimatsmart resande avgörande för framtida satsningar. Mycket mer återstår att göra. Ett stöd i omställningsarbetet kan ges genom en gemensam kunskapsplattform och förmedling av lärande exempel, som visar på att snål resursanvändning och sociala hänsyn är lönsamt i längden. Nationella och internationella organisationer som har utvecklat kriterier och principer för arbetet med en hållbar besöksnäring bör få en vidare spridning. En hållbar besöksnäring handlar inte enbart om miljömässig hållbarhet utan också om ekonomisk, kulturell och social hållbarhet. Något som rör frågor kring exempelvis fysisk tillgänglighet, genus, inkludering och mångfald. En utmaning handlar därför om hur turistiska produkter och resmål kan utvecklas genom ett tydligare hållbarhetsperspektiv. Detta kan exempelvis handla om hur Gotlands mångkulturella historia och nutid kan bli en del i en utveckling av besöksnäringen. Besöksmål behöver göras tillgängliga för besökare med olika funktionsvariationer. Ökad tillgänglighet genom iordningställda promenader, kollektiva transporter, tillgång till toaletter och information på flera språk bidrar till ett bättre mottagande. Page 274 of 332 23 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Strategiska insatser för att utveckla en hållbar besöksnäring: Inventera erfarenheter och goda exempel på utveckling av besöksmål och produkter som skapas med hållbarhet som tydlig ledstjärna. Stödja kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte kring en hållbar besöksnäring. Göra särskilda insatser och projekt med fokus på attutveckla besöksnäringen med fokus på miljömässig, kulturell, social och ekonomisk hållbarhet. Viktigt att särskilt beakta besöksmålens tillgänglighet för alla, oavsett fysiska förutsättningar att ta sig fram. B Strategi för tematiskt baserad produktportfölj Gotlands strategiska tillgångar behöver samlas och utvecklas under tematiska områden. Att utveckla destinationens tematiska områden mot tänkta marknader och målgrupper är centralt för att utveckla Gotlands värdeerbjudande. En del av de produkter som kan utgöra kärnan i respektive tematiskt område finns redan. Utmaningen är att utveckla samverkan mellan företag så att produkternas attraktionskraft kan paketeras på ett sådant sätt att tematiken blir tydlig och produkten blir exportmogen. Tydligheten utvecklas genom att aktörer samverkar med varandra inom samma tematiska område. Vidare behöver kommunikationen tydliggöras samt att säkerställa såväl distribution som marknadsbearbetning och försäljning mot valda segment och marknader. Ett sådant utvecklingsarbete är ofta svårt för enskilda aktörer att ta sig an. Arbetet måste göras i samförstånd mellan företagen för att nå en nödvändig samverkan. Arbetet behöver också organiseras och ledas och av en aktör som har näringens förtroende. Exakt vilka tillgångar som ska utvecklas behöver näringens företagare tillsammans med Region Gotland bestämma i samråd med varandra. En samsyn kring gemensamma utvecklingsinsatser är centralt för framgångsrik tematisk utveckling. I slutändan är det säljbara produkter som måste vara i fokus och bilda en attraktiv produktportfölj. Fokuserade teman Strategin för att enklare utveckla och profilera destinationen samt effektivare nå ut på marknaden bör fokusera på ett mindre antal teman där varje tema kan beskrivas med underliggande produktgrupper. Utifrån produktgrupperna utvecklar företagen därefter produkter och erbjudanden som säljs till marknaden. Utmaningen att utveckla de teman som senare ska vidareutvecklas till tematiska produkter är framförallt att förstå varför teman ska utvecklas samt att välja rätt teman. Baserat på de tillgångar som finns idag och de potentiella prioriterade utländska marknadernas drivkrafter, som beskrivits tidigare, föreslås att Gotland fokuserar på upplevelser inom i huvudsak tre teman med tillhörande produktgrupper: Produktgrupperna bestäms under ett utvecklingsoch implementeringsarbete. Ett sådant beslut ska grunda sig på en matchning mellan marknadens och näringens drivkrafter. Page 275 of 332 24 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Outdoor Mat & Dryck Natur & Kultur Cykling Vandring Klä ring Fiske Restauranger Caféer Gårdsbu ker Producenter Terroir Visby Världsarvet Film Hantverk Kyrkor Gotlands historia Lugn & Ro Ovan beskrivs föreslagna teman för utveckling som ska översättas i affärs- och handlingsplaner för de produkter som ska utvecklas. Planerna ska ligga till grund för framtida initiativ, investeringar, samarbeten och satsningar över gränserna i näringen. Planerna ska stötta och attrahera både entreprenörer, offentliga aktörer och externa finansiärer. Golf kan ses som ett intressant utvecklingsarbete men faller normalt inte under begreppet outdoor. Om ett framtida utvecklingsarbete anser att golf är ett strategiskt affärsområde bör golf beaktas i utvecklingsarbetet. Tema outdoorupplevelser produktgrupper som skapar reseanledning för den aktiva besökaren Outdoor beskrivs som aktiva naturupplevelser. Under senare tid har begreppet blivit alltmer uppmärksammat och kopplar ofta till attityder och livsstilar inte sällan relaterat till välbefinnande och hälsa. Trendrapporter och undersökningar pekar också på en mycket starkt tillväxt för outdoor som enskild reseanledning men ofta utgör det också ett starkt inslag i gästers semesteraktiviteter utan att behöva vara reseanledningen i sig. Produktgrupper inom outdoor kan vara såväl lättare aktiviteter som vandring, cykling, paddling och fiske som mer nischade avancerade upplevelser som kitesurfing och klättring. Ofta finns både lättare och tuffare varianter beroende på vilken typ av kund man riktar sig till. På Gotland finns det en stor potential i att utveckla tematiska produkter inom främst vandring och cykling. Även andra tematiska produkter inom outdoor, till exempel fiske, klättring och paddling, kan bli aktuella och föreslås att analyseras vidare i ett fortsatt utvecklingsoch implementeringsarbete. Vandring Gotland kan erbjuda mångfald Vandring bedöms ha mycket goda möjligheter att utvecklas till en framgångsrik produkt grupp inom temat outdoor. Vandringens tillgångar har idag mycket låg förädlingsgrad jämfört med sin potential. För vandring bedöms det finnas goda möjligheter att få besökare att hitta till området, stanna och komma tillbaka på vår, sommar och höst. Fördelar med vandring på Gotland är: Varierande sträckningar med fina leder och stigar i lättvandrade terräng är lämpliga för många och kan tilltala olika målgrupper. Gotland runt är ett begrepp som också Page 276 of 332 25 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland fungerar för vandring. Vackra miljöer längs kuststräckor kombinerat med vägar och stigar på landsbygden borgar för en variationsrik upplevelse. Vandringen på Gotland kan väl lämpad för vandrare med andra intressen, t.ex. matupplevelser eller kultur. Ökande efterfrågan för en stor målgrupp från de länder som Gotland bör se som sina prioriterade marknader. Detta gäller även för svenska besökare. Goda möjligheter att vandra utan att vandra. Genom en tydlig reseanledning kan andra upplevelser lyftas fram som tillsammans skapar stor attraktionskraft. Upplevelser under vandringen eller upplevelser medan resesällskapet vandrar. Lätt att inkludera i flera andra produkter och paket. Utvecklingsbehovet för att vandring ska bli en intäktsdrivare: För att vandring ska kunna utvecklas till att bli en hållbar intäktsdrivare krävs att aktörerna organiserar arbetet och ansvarar för temat. Samarbetet behöver omfatta såväl attraktivitet, kvalitetssäkring, drift och underhåll av leder såväl som paketering av kombinerade upplevelser samt hur lederna görs tillgängliga. Dessutom har vandraren önskemål om tillgänglighet till, från och på leder samt uppgifter om kollektivtrafik etc. Vissa av dessa saker finns redan på plats i större eller mindre utsträckning, men det är viktigt att detta är ett pågående arbete där attraktiviteten, kvalitetssäkringen och en bättre upplevelse för den globale resenären med intresse för vandring alltid kan utvecklas. Cykling Gotlands potential att erbjuda stor variation Idag finns många etablerade cykelleder i Europa, inte minst i cykelländer som Tyskland, Holland, Schweiz och Danmark. Lederna går genom attraktiva landskap och har en stark koppling till det lokala näringslivet. Resultatet av satsningarna har visat sig efter några år. Befintliga företag har ökat sin omsättning flera gånger om och kreativa nyetableringar har sett dagens ljus. Gemensamt har man bidragit till att göra cykelleden till en lönsam affär för sin region. Sverige har länge varit underutvecklat när det gäller cykelturism. Den gängse bilden av en cykelsemester är ett lågbudgetalternativ med övernattning i eget tält och matlagning på spritkök. Idag efterfrågas lika ofta ett bra boende, god mat och dryck och ett väl genomtänkt serviceutbud. Upplevelser som får kosta! Regeringen bedömde i 2008 års infrastrukturproposition att cykling har goda förutsättningar när det gäller rekreation och turism. Cykelturismen i Europa är en storindustri som omsätter flera tiotals miljarder kronor per år. Den utgör en del av en trend som betonar värden som aktiv fritid, hälsa och motion samt ekoturism och en klimatmässigt hållbar utveckling. Under senare år har cykeltrenden tagit fart även i Sverige. Cykelturister förflyttar sig i allmänhet 4-7 mil per dag och familjer med små barn kanske 2-3 mil. Cykelturisten är 40-70 år och spenderar mer pengar per dygn än en bilburen turist. Fördelar med cykling på Gotland är: Relativt finmaskigt nät av attraktiva vägar som är lämpliga även för cyklister En variation av natur och landskapstyper framförallt med tanke på kuststräckor Ett relativt etablerat näringsliv längs med leder Ett betydande utbud av kulturellt och historiskt intressanta besöksmål Perspektivet att Gotland är en ö. Cykling på öar är positivt Page 277 of 332 26 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Utvecklingsbehovet för att cykling ska bli en intäktsdrivare: För att cykling ska kunna utvecklas till en exportmogen hållbar intäktsdrivare krävs, liksom för vandring, ett organiserat arbete med management som ansvarar för temat, alltifrån drift och underhåll av cykelleder till marknadsföring genom hemsida, information om cykelleder, kartor, uppgifter om transporter och tillgänglighet till paketering av kombinerade upplevelser. Cyklisten har dessutom behov av att utrustningen är i gott skick och uppskattar därför ett cykelvänligt värdskap hos aktörerna längs med lederna som innefattar boende med plats för cykeln, möjlighet till enklare service, reparation och tvättning. Dessutom har cyklisten önskemål om tillgänglighet till, från och på leder, uppgift om kollektivtrafik där cykel kan tas med. Fokus på hela affären kräver samordnad affärs- och produktutveckling längs hela ön. En del av ovanstående punkter finns redan på plats i större eller mindre utsträckning, men det är viktigt att detta är ett pågående arbete där man egentligen aldrig blir klar i sin kvalitetssäkring och strävan efter en bättre upplevelse för den globale resenären med intresse för cykling. Tema natur & kulturupplevelser reseanledningar för den nyfikna resenären På Gotland finns en mängd olika aktiviteter inom kulturområdet som besökare är intresserade av och där det finns en utvecklingspotential. Tillgångarna avseende kultur på Gotland omfattar: Film, berättelser och sevärdheter kring Ingmar Bergman Konst, erkända lokala konstnärer och etablerade konstrundor Musik, konserter och festivaler med varierat utbud som attraherar olika målgrupper Historia, med tysk prägel samt brett utbud av kulturhistoriska besöksmål och muséer Visby, världsarvet och ringmuren Kyrkorna över hela Gotland Livsstilen på Gotland, socialt och ekologiskt hållbar. Småskaliga, lokala producenter, nytänkande krogar och aktiviteter som utgår från kulturtradition Naturscener, med raukar, ständer, kalksten och havet som tillsammans bildar en mosaik av naturupplevelser Rikt fågelliv Mycket av det som attraherar utländska marknader är svensk livsstil, som vi ser varje dag och därför är blinda för. Att lyfta fram och kommunicera dessa värden är ett långsiktigt arbete som behöver utvecklas och kan därför inte användas som en dragare idag. Utvecklingsbehovet för att kulturupplevelser ska bli en intäktsdrivare omfattar: Tydliggöra de kulturområden som fångar intresse och som går att kommersialisera Skapa tydligare intäktsgeneratorer kopplade till de tematiska produkterna inom kulturområdet Använda utbudet av produkter inom kulturområdet för att profilera erbjudanden inom andra tematiska områden Page 278 of 332 27 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Tema Mat och Dryck - upplevelser och reseanledningar för den kulinariska resenären Det globala intresset för mat och dryck har exploderat på senare tid vilket kommer till uttryck i stort utbud av matprogram på tv och radio, allt fler matmagasin, bloggar om mat och dryck och foodies etc. Maten som tema har en högre förädlingsgrad än outdoor idag, men det finns fortfarande en outnyttjad potential att använda mat & dryck som profilerande tema. Utvecklingen bör fokuseras på en tydligare koppling till upplevelser kring maten och dess ursprung både där den produceras, förädlas och konsumeras. Gotland är en mat-ö och har en potential inom mat och dryck Möjligheter kopplat till mat & dryck baseras på: Det som är unika råvaror för Gotland som tryffel, saffran, ramslök, salmbär m.m. Jordbruket och odlingar med gårdsbutiker som erbjuder närodlade och ekologiska produkter som bageriprodukter, kryddor, bär. Kött som lamm och nöt Producenter av öl, vin och whiskey som alla använder så många lokala råvaror som möjligt i sin framställning. Utvecklingsbehovet för att mat och dryckesupplevelser ska bli en intäktsdrivare omfattar: Koncept och produkter kring mat & dryck kan med fördel kopplas samman med olika outdoor-erbjudanden. Produkter och koncept som kan utvecklas ännu mer ur ett turistiskt perspektiv är: Lokalproducerade (ekologiska) matvaror Måltidsupplevelser (idag små enheter men erkända) Matvandringar Cykla eller vandra mellan vingårdar, musterier och gårdsbutiker Golf som kompletterande utbud Golf är inte ett fokuserat tema för exportmarknaderna idag. Golf har dock en intressant utvecklingspotential för en smalare målgrupp på för de tänkbara marknaderna. Utvecklingen hanteras bäst av golfklubbarna själva men med stöd i ett framtida utvecklings och implementeringsarbete. Evenemang och möten på Gotland Gotland har ett rikt kulturutbud, en fascinerande historia och storslagen natur som ger varje möte en alldeles speciell inramning. Världsarvstaden Visby erbjuder spännande miljöer för olika typer av evenemang och möten i historisk miljö. Evenemang och möten bidrar till att de stödjer ambitionen att utöka säsongsförlängning och utvecklingen av de tre stråken. På så vis medverkar möten och evenemang till att utveckla Gotland till en året runt-destination. Möten och evenemang skiljer sig åt beroende på vilken typ som avses. Det finns tillfälliga evenemang där arrangören kommer utifrån. Det finns återkommande evenemang med ett lokalt arrangörskap som har ett uttalat syfte att öka reseanledningarna till Gotland och att locka besökare på andra delar av året än under högsäsong. Evenemang handlar om att stärka en plats attraktivitet och identitet som en plats att besöka, leva och verka på. Gotland jobbar idag aktivt med att locka såväl konferenser, företagsevent och kongresser till Gotland och fördelarna med dessa olika möten skiljer sig åt. Konferenser och företags- Page 279 of 332 28 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland event som kommer utanför högsäsong är idag en viktig del av besöksnäringen och har vuxit till ett starkt segment där det finns en rad professionella aktörer på Gotland. Kongresser är en annan viktig gren av mötesindustrin. Ett lokalt värdskap är i dessa sammanhang ofta avgörande för att få en kongress till Visby. Stora möten lockar hit forskare, yrkeskategorier och branschmöten som ger Gotland möjlighet att visa upp ett professionellt Gotland som är attraktivt att arbeta och bo på. Deltagarna får se att deras profession finns även här och kan lockas att jobba och leva här. De gotländska deltagarna får ett utökat nätverk, kompetensutveckling och får möjlighet att visa upp hur vi jobbar med frågorna på Gotland. Möten och evenemang handlar om attraktionskraft i ett brett perspektiv. Verksamheten bedrivs idag professionellt men behöver förstärkas ytterligare i det kommande utvecklingsoch implementeringsarbetet. För att nå framgång inom möten och evenemang krävs bland annat insatser som: Ta del av nationell och internationell statistik och kunskap om möten och evenemang. Beskrivning av vilka olika typer av möten och evenemang som finns och hur de skiljer sig åt i form av effekter, fördelar och hur man lockar dem till sin destination. Olika typer av möten och evenemang har väldigt skilda fördelar. Vi behöver utveckla former för att bättre mäta effekterna av möten och evenemang. Hållbarhetsfrågor är avgörande för att lyckas inom möten och evenemang? Ökad samverkan krävs mellan olika aktörer för att utveckla en attraktiv mötes- och evenemangsdestination. Utvecklingsinsatserna stärks över att fler är delaktiga i arbetet. Det är också viktigt att ta del av andra destinationers arbete och finnas med i nationella sammanhang där vi vänder oss mot internationella besökare/deltagare. Idrottens Ö samverkan mellan 35 aktörer Idrottens Ö är ett intressant samarbetsprojekt mellan den gotländska idrottsrörelsen och besöksnäringen på Gotland. Genom samarbetet erbjuder Destination Gotland resor och boendepaket till förmånliga priser i samband med olika idrottsevenemang, som även innefattar idrottsmöten. Projektet levererade nyligen drygt 1100 gästnätter och utförs oftast på ideell basis. Inom ramen för Idrottens Ö jobbar man aktivt med att skräddarsy paket för idrottsmöten av olika storlek och inriktning. Det kan vara allt från det stora årsmötet, konferensen till den lilla planeringsresan med styrelsen eller idrottsledare. De paketerar resa, boende, möteslokaler och studiebesök och andra kringaktiviteter till förmånliga idrottspriser utifrån kundens önskemål. Gotland Convention Bureau Gotland Convention Bureau (GCB) är en icke vinstdrivande organisation som marknadsför hela Gotland som mötesplats. GCB fungerar som koordinator mellan kongressarrangör/mötesplanerare och aktörerna i den gotländska mötesindustrin. Hos GCB kan företag och organisationer kostnadsfritt få råd och stöd för att arrangera ett framgångsrikt möte på Gotland. Formerna för den fortsatta verksamheten vid GCB behöver utredas under kommande utvecklingsoch implementeringsarbete. Page 280 of 332 29 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland C - Strategi för besöksstråk För att hela Gotland ska kunna utvecklas mot en året-runt-destination i världsklass behöver det framtida utvecklingsarbetet samla insatserna för att arbeta fram tre turistiska stråk. Förutom att det finns olika stråk i Visby så är Visby är ett självklart nav i utvecklingen och kommer att få en central roll även från stråken som utgår därifrån. Stråken är till sin natur geografiska men måste kopplas samman med produkter inom de tre valda tematiska fokusområdena. Stråkens potential Det finns tre presumtiva stråk att utveckla, Visby och söderut, Visby och norrut samt Visby och österut. De olika stråkens särprägel blir tongivande för den framtida produktutvecklingen. Inledningsvis, i ett eventuellt framtida utvecklingsoch implementeringsarbete, behöver arbetet kartlägga och utreda samt förankra potentialen i de tre stråken. En bedömning och analys behöver göras utifrån tillgänglighet, tematisk attraktivitet (till exempel vandring, cykel och kultur), och utifrån den globale resenärens drivkrafter. Analysen behöver också baseras på en bättre förståelse för förmågan hos näringen, längs med stråken, att gemensamt engagera sig i stråkets utveckling. Framförallt gäller det att kunna erbjuda, boende, mat och attraktiva aktiviteter samt att kunna paketera dessa. Först efter att denna analys är gjord går det att med säkerhet säga vilken utvecklingspotential som stråken har. Utvecklingsstrategi av stråken Utifrån en sammanvägd potentialbedömning av samtliga stråk kan insatserna prioriteras på vilket stråk man ska starta arbetet. Det är viktigt att redan nu poängtera att samtliga stråk behöver utvecklas. Den främsta anledningen är att eliminera företagens ekonomiska risker. Stråken kan t.ex. vara öppna olika dagar under lågsäsong, vilket gör att alla företag inte nödvändigtvis har öppet varje dag under lågsäsong. Besökare kan vistas på alla stråk under t.ex. en vecka men inte på varje stråk varje dag. Ambitionen är således, att minst ett stråk ska vara tillgängligt varje dag. En alternativ utvecklingsstrategi kan vara att man väljer delar av två eller alla tre stråken. Detta kan gälla om t.ex. man kommer fram till att Gotlands kyrkor är av så stort intresse så att det bildar en egen tur. De mest intressanta kyrkobesöken skulle då kunna ligga i två eller alla tre stråken. Det samma gäller även för andra kulturupplevelser. En sådan utgångspunkt behöver ligga med i den initiala analysen vid ett fortsatt utvecklingsoch implementeringsarbete. Utvecklingen av stråken är särskilt strategiskt viktiga utvecklingsområden för att nå inriktningsmålet om att hela Gotland ska vara en året-runt destination. Erfarenheter visar från utvecklingsarbeten på andra destinationer, leder till slutsatsen att det är viktigt att begränsa näringens finansiella risk i byggandet av nya säsonger. Ambitionen att ha maximal tillgänglighet och öppethållande initialt måste ses som relativt riskfyllt. Därför måste en tydlig utveckling med låg risk tas fram för hur stråken ska utvecklas och hålla öppet. Det är viktigt att skynda långsamt och matcha en satsning på öppethållande med en hög upplevd tillgänglighet med tydliga erbjudanden och fokuserat marknads- och säljarbete. Page 281 of 332 30 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Hur en sådan satsning ser ut i praktiken återstår att analysera. En fungerande modell är att välja ut den period som ska förbättras, ofta initialt begränsat till två extra veckor eller en månads helger beroende på näringens resurser och riskvillighet. En sådan satsning ska ha ett tydligt erbjudande till en tydlig målgrupp med etablerade sälj och marknadskanaler och/eller kopplade till evenemang eller andra aktiviteter. Successivt byggs stråket upp genom att förlänga helgen till exempelvis s.k. ovala helger (torsdag söndag alternativt fredag måndag). En hypotes som bör prövas kan vara att ett stråk har öppet torsdag söndag ett andra stråk fredag-måndag. Stråken kan därmed i sin initiala utvecklingsfas tillsammans ha öppet drygt 70 procent (5/7) av veckans dagar. Att sedan ytterligare förlänga med en dag per stråk är sannolikt möjligt i ett lite senare skede. Viktigt är också att knyta an till olika verksamheter i Visby där företagen drar nytta av varandra. Som en röd tråd gäller att utveckla attraktionskraften i stråken med speciellt fokus på företagens möjligheter till intjäning. D Utvecklingsmodell för produktägare och leverantörer Affärsnyttan för företagen är ett bärande budskap i alla besöksnäringsstrategier som syftar till att skapa tillväxt. En stor utmaning för företagen i besöksnäringen är att bli mer framgångsrika och växa med ökad eller bibehållen lönsamhet över tid. För att tillväxten och lönsamheten ska säkerställas krävs en hög attraktivitet genom att kombi-nationer av olika företags erbjudanden utvecklas, paketeras, marknadsförs och säljs. Oftast sker dessa erbjudanden genom samverkan med flera aktörer. Näringen måste på egen hand kunna driva samverkan och på så sätt skapa tillväxt som är ekonomiskt hållbar. Erfarenheter visar att de samverkansmodeller som grundar sig på en tydlig produktägare till vilken en eller flera leverantörer är knutna är de mest framgångsrika över tid. Denna samverkansmodell bör bl.a. ta fasta på paketeringens grunder men kan med fördel gå steget längre och främja modulariserad produktutveckling och paketering, där olika kombinationer av innehåll formar produkten. Genom denna metodik underlättas kundens möjlighet att paketera inför resan men även väl framme på plats utan att binda upp sig i stora färdiga paketlösningar från början. Kunden kan istället välja att lätt köpa till olika upplevelser, produkter och tjänster i öppna paket via den produktägare som den väljer att göra affärer med, utefter kundens egna önskemål. På så sätt finns möjlighet till både enkla och komplexa produkter utifrån kundens önskemål och vana. Genom att följa kundens beteende kan snabbt nya produkter och erbjudanden tas fram och levereras som möter eller överträffar kundens förväntan. Denna modell bör utvecklas under arbetets fortsatt utvecklingsoch implementeringsarbete Modellen ska utformas för att främja tematisk samverkan över Gotlands stråk så att starka erbjudanden av hög klass och med tydlig tematisk inriktning främjas. Page 282 of 332 31 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland E Samordnad marknadsföring och distribution En avgörande strategi för tillväxten är att samordna och öka träffsäkerheten i marknadsförings-insatser och att säkerställa distributionen. Arbetet med att samordna marknadsföringen startar redan på det nationella planet genom att VisitSweden analyserar olika geografiska marknader och vad potentiella resenärers inställning och intresse är för att resa till Sverige. De potentiella resenärerna indelats i olika målgrupper för vilka VisitSweden tagit fram beskrivningar om olika drivkrafter att resa till Sverige. Samordnad marknadsföring med VisitSweden En av framgångsfaktorerna till att nå de utländska marknaderna ligger i en långsiktig samverkan med VisitSweden. Att etablera en närvaro på någon av VisitSwedens prioriterade marknader tar tid och måste vara uthålligt. Att förbättra Gotlands kännedom på utländska marknader kräver fokus, uthållighet och smarta kommunikativa lösningar. Gotlands erbjudande är starkt och unikt men i princip oprövat i en systematisk marknadsbearbetning. Gotlands unicitet och ö-läge gör det möjligt för VisitSweden att formulera tydliga budskap där Gotland sticker ut från många andra Svenska erbjudanden. Val av marknader utgår från vilken tillgänglighet som finns eller som man har anledning till att anta i en nära framtid. Vidare är valet av de geografiska marknaderna baserat på köpkraften hos de segment som kan tänkas välja Sverige som resmål. Segmentsanalyserna visar också vilka drivkrafter segmenten har. Begreppsmässigt beskriver VisitSweden dessa som nyfikna upptäckare aktiva naturälskare och vardagssmitande livsnjutare. När drivkrafterna och dess andelar på olika geografiska marknader analyseras och matchas mot de tillgångar som Gotland har under perioden den femte årstiden, sensommaren, utkristalliseras ett mönster av vilka geografiska marknader och segment som bör prioriteras. Analysen har också vägt in befintliga resmönster, upparbetade relationer och tillgänglighet från olika marknader till Gotland. Analysen visar att de marknader som har störst potential i volym är Tyskland och Norge med fokus på den nyfikne upptäckaren för Tyskland och den vardagssmitande livsnjutaren för Norge. Även Danmark och Finland är intressanta marknader. Därutöver finns ett intresse från många internationella destinationer där Gotland är en hemlig plats alternativt har blivit ett resmål för någon särskild intressentgrupp nördturism. Dessa bearbetas med fördel genom digitala kanaler. Gotland har inte en historia av långsiktig marknadsbearbetning av utländska marknader annat än i begränsad utsträckning och inte tillsammans med VisitSweden. Det är därför viktigt att fokusera insatserna så att de kan ge snabba resultat. En satsning på en given marknad kräver bearbetning under flera år för att ge resultat och inklud-erar säkerställande av tillgänglighet så väl som erbjudanden och kampanjer. Det är viktigt att arbeta så pass länge att arbetet kan justeras för att ge bättre effekt. Page 283 of 332 32 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Digitaliserad marknadsföring Digitaliseringen genomsyrar hela destinationsutvecklingsprocessen och i synnerhet inom marknadsföringen varför samverkan inom den digitala utvecklingen rekommenderas. Genom att regionen och företagen medverkar i denna samverkan underlättas möjligheterna i den digitala transformationen av marknadsföringen. Den digitala marknadsföringen är relativt enkel och resurseffektiv att göra. Med riktad digital marknadsföring går det att komma närmare kunden genom exempelvis annonsering i sociala medier och sökmotorsoptimering. Det bör understrykas att insatserna behöver göras samordnat och med fördel genom kluster av företag som erbjuder paketerade eller liknande produkter så att den digitala synligheten för hela destinationens utbud ökar. Genom en digital kompetens kan man dra nytta av nya och förändrade kundbeteenden. Den digitala kompetensen bör finnas både hos varje enskilt företag samt hos en central resurs inom destinationen. Det är viktigt att visa upp Gotlands erbjudanden på internationella inspirations- och bokningssajter där gästen behöver få en uppfattning inte bara om en specifik aktivitet eller boende etc. Genom att sajten visar vad som finns i närheten beträffande aktiviteter, besöksmål etc. uppfattas Gotland bättre i ett sammanhang och skapar därmed högre attraktivitet. Tyska marknadens kännetecken och potential Den tyska marknaden karaktäriseras av tydliga drivkrafter inom natur & utomhusupplevelser, stads-upplevelser, rundresor samt kultur & nöjen. Drivkrafterna för att resa till Sverige är mindre vad gäller shopping och mat & dryck. De tyska gästerna föredrar hotell och stugor samt lägenheter som boendeform. Två tredjedelar av gruppen som beskrivs som den globala resenären känner till Sverige som resmål och lika många planerar att resa hit. För tyskarna är inte kulinariska upplevelser i sig en reseanledning, även om mat och dryck är ett viktigt komplement till totalupplevelsen. Tyskarnas övernattningar står för 19 procent av alla utländska, kommersiella övernattningar i Sverige (2016). Totalt hade Sverige 3 miljoner övernattningar från Tyskland förra året, vilket är en ökning med 3,3 procent från året innan. Flest övernattningar finner vi i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Besökare från Tyskland konsumerade i snitt för 574 svenska kronor per person och dag under sin Sverigevistelse år 2014. Att jämföra med den genomsnittliga konsumtionen om 1 085 svenska kronor från samtliga utländska besökare. Totalt är det 88 procent av de globala resenärerna i Tyskland som anger att de är intresserade av att besöka Sverige på semester vilket motsvarar 23,5 miljoner tyskar. Källa: Tourism Economics, IBIS 2014 Tillväxtverket/Markör, Inkvarteringsstatistik 2016 Tillväxtverket/SCB, IBIS 2014 Tillväxtverket/Markör och Visit Swedens målgruppsanalys 2015 Visit Sweden/GfK. Sveriges näst största utlandsmarknad, Tyskland, fortsatte också att växa under sommaren 2017 med nästan 35 000 fler övernattningar än sommaren innan. Sverige fortsätter att upplevas som ett tryggt, sympatiskt och hälsosamt land med gott om vacker natur. I Tyskland har olika kampanjer med oväntade grepp som avlöst varandra under året skapat jämnt flöde av inspiration om Sverige. Ett mångårigt samarbete mellan tyska researrangörer och svensk Page 284 of 332 33 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland besöksnäring har lett till ökad kännedom om Sverige och gett konkreta resultat i fler övernattningar från Tyskland. Källa: visit Sweden Dessutom har tyskarna sin semester utspridd över längre tid under sommaren än svenskar och där augusti september är en stor andel av semestertiden. Tyskarna semestrar även i oktober. I Tyskland måste arbetsgivaren endast bevilja tio semesterdagar i sträck vilket leder till att tyskar ofta har sin semester utspridd över flera perioder. Vidare så börjar sommarlovet i skolorna vid olika tidpunkter i varje delstat. Därför fördelas ledigheten per automatik från juni till september. Sommarlovet i Tyskland är bara sex veckor långt och det är fortfarande inte lika vanligt att båda föräldrar jobbar. Det innebär ytterligare en anledning att tyskar har svårare att ta en lång semester på sommaren utan sprider gärna sin semester över olika tidpunkter. Tyska besökare hittar ofta sina resmål via en resebyrå i Tyskland och planerar resan utifrån rese-byråns befintliga paket eller med tryckt material som inspiration. De är den mest traditionella marknaden bland VisitSwedens prioriterade marknader. Danska marknadens kännetecken och potential Även den danska marknaden karakteriseras av tydliga drivkrafter inom natur & utomhusupplevelser, stadsupplevelser, rundresor samt kultur & nöjen. Även drivkrafterna för att resa till Sverige är mindre vad gäller shopping och mat & dryck. När det gäller danskarna som endagsbesökare är de mest inriktade på shopping. De danska gästerna föredrar hotell och stugor samt lägenheter, även stugor i stugbyar, som boendeform. Stora delar av den danska marknaden önskar utomhusaktiviteter under våren, sommaren och hösten men tycker även om att uppleva storstäder samt göra rundresor i Sverige. Vidare finns en relativt stark efterfrågan på kulturupplevelser inom konst, design, historia, teater m.m. Kulinariska upplevelser är dock inte någon direkt reseanledning för danska gäster, även om mat och dryck är ett viktigt komplement till totalupplevelsen. Danskarnas drivkrafter för att semestra i Sverige kan kategoriseras som Uppleva det svenska landskapet 71 % Utomhusupplevelser och aktiviteter vår/sommar/höst 64 % Uppleva städer (nöjesliv, museer, restaurangbesök mm) 59 % Uppleva stämningen och människorna här 48 % Restaurangbesök 48 % Norska marknadens kännetecken och potential De norska turisterna är en nyfiken grupp med många intressen. De starkaste drivkrafterna för en Sverigesemester är för dem att uppleva nya städer och platser, att lära sig något nytt samt att se och göra så mycket som möjligt i Sverige. De är mycket intresserade av svensk kultur och livsstil och vill gärna besöka både städer och landsbygd. Norska turister besöker Sverige på semestern framförallt för att koppla av och slippa rutiner och ha roligt med dem de reser med. De vill också känna sig fria, njuta av god mat och dryck samt uppleva nya städer och platser. Mat och shopping är populärt bland de flesta. De åker gärna på kortare resor och vill helst bo 4-stjärnigt. Weekends och långhelger är överrepresenterade i detta segment. Page 285 of 332 34 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Totalt är 78 procent av de globala resenärerna i Norge intresserade av att besöka Sverige på semester. Majoriteten av dessa har besökt Sverige på semester vid något tillfälle tidigare i livet, så de skulle bli återvändare. Hela 93 procent uppger att de har besökt Sverige vid något tillfälle tidigare på semester. Ungefär 4 av 5 är intresserade av att återvända på semester, vilket får räknas som ett gott betyg på deras upplevelse av Sverige. Bland de 7 procent som ännu inte har semestrat i Sverige är knappt hälften inte intresserade av att göra det heller. Slutsatsen blir att Sverige redan lockat väldigt många norrmän och möjligheten att växa på marknaden de närmsta åren genom helt nya turister är liten. Tillväxtpotentialen ligger istället i att få de som redan besökt att återvända oftare, stanna längre eller spendera mer pengar under besöket. Finland som marknad Den finska marknaden påminner till mycket stor del om den norska. 70 procent av de finländare som besöker Sverige vill uppleva städer med nöjesliv och besök på museer och restauranger. Hälften av finländarna tycker att restaurangbesök och den lokala matkulturen är viktigt på sin semester. Besökare från Finland älskar att upptäcka världen och Sverige: med 4 miljoner besök (både endags- och flerdagsbesök) stod finska besök för 20 procent av samtliga utländska besök under 2014 enligt Tillväxtverkets gränsundersökning IBIS. Besökarnas drivkrafter De största drivkrafterna som de globala resenärerna har och som gör att de kan tänka sig att besöka Sverige är: upplevelser i naturen under vår, sommar och höst uppleva städer (nöjesliv, muséer, restauranger) kulturupplevelser De segment som identifierats med hjälp av drivkrafter går tvärs över nationsgränser och demografi så som ålder och familjesituation. Studier visar också att individer i allt mindre utsträckning beter sig som sin ålder eller familjesituation. Istället är det intressen, värderingar och drivkrafter som avgör vilka beslut som fattas och vilken typ av semester som bokas. Den drivkraft en person har för att besöka Sverige säger också mycket om vad de vill göra och uppleva i Sverige. Segmentering efter drivkrafter gör det därför möjligt att ta utveckla en kommunikation som tar hänsyn till att besökare reser till Sverige av helt olika skäl och att de vill uppleva olika saker. Ibland är det samma saker men på helt olika sätt. I nedanstående schematiska bild redogörs för drivkrafterna för den tyska, danska, norska och finska marknaden. Drivkrafterna är nedbrutna för att för att matcha de olika länderna som beskrivs ovan. Dessutom ges en beskrivning av Gotlands upplevda erbjudande idag, utvecklingsbehov och möjlighet att utveckla. Page 286 of 332 35 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Gotlands erbjudande i förhållande till marknadens drivkrafter Drivkrafter Marknad Tyskland Marknad Danmark Marknad Norge Marknad Finland Erbjudande idag Utvecklingsbehov Möjlighet att utveckla Utomhusupplevelser vår sommar höst Mycket stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Liten efterfrågan Medel efterfrågan Naturupplevelser som endast delvis är förpackade Tema: Outdoor via främst vandring och cykling. Mycket goda möjligheter Uppleva städer inkl. restaurangbesök muséer m.m. Stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Visby med unik karaktär och erbjudanden Bra erbjudanden men behov av längre öppethållande Mycket goda möjligheter Rundresa i Sverige Mycket stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Mycket stor efterfrågan Begränsat paketerat erbjudande Paketerade tjänster eller erbjudanden för rundresa på ön Mycket goda möjligheter Utomhusupplevelser vinter Medel efterfrågan Stor efterfrågan Liten efterfrågan Liten efterfrågan Mycket svagt erbjudande Utomhusupplevelser vinter Små möjligheter Begränsad vilja hos näringen Kulturupplevelser, design, konst, historia, teater m.m. Liten efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Kulturupplevelser, design, konst, världsarv, historia, småskalighet Tema: Kultur Mer upplevelser och öppethållande inom på konst, små skalighet design och film. Mycket goda möjligheter Shopping Liten efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Stor efterfrågan Mindre grad men finns inom hantverk och gårdsbutiker Öppethållande framförallt på landsbygden Goda möjligheter Kulinariska upplevelser god mat och dryck, restaurangmiljöer SPA/Wellness Evenemang Golf Liten efterfrågan - men ökande Liten efterfrågan Liten efterfrågan Mycket liten efterfrågan - utom för nischen Medel efterfrågan men ökande Medel efterfrågan men stor för viss nisch. Liten efterfrågan Mycket liten efterfrågan - utom för nischen Mycket stor efterfrågan Liten efterfrågan men ökande Liten efterfrågan Mycket liten efterfrågan - utom för nischen Stor efterfrågan Medel efterfrågan Liten efterfrågan Mycket liten efterfrågan - utom för nischen Starka koncept och produkter inom mat och dryck. God lokalproduktion av mat Få men bra SPA/Wellness/hälso anläggningar Flera olika men internationella idrottsevenemang Flera bra och vackra banor. Lång säsong Tema: Mat & Dryck Utveckla mat & dryck till ett ännu starkare profilområde Fler anläggningar om sydöstra Skåne ska kunna profileras som SPA destination Tema: Evenemang Utveckla vad som gynnar tematiska produkter och/eller lockar medföljande Tema: Golf Främst mot den danska och eventuellt norska marknaden Mkt goda möjligheter till kulinariska upplevelser (mat och dryck) Mycket goda möjligheter att utveckla SPA med andra verksamheter t.ex. Outdoor Goda möjligheer Relativt goda möjligheter Kund- och affärsfokus för att stärka den långsiktiga marknadsföringen av internationellt Gotlands besöksnäring kännetecknas av en mycket stark högsäsong vilket leder till att beläggningsgraden på boendeanläggningar varierar starkt över året. Många verksamheter stänger också när högsäsongen är över. För att nå en hållbar tillväxt i besöksnäringen på ön, behövs ett väsentligt förstärktstärkt kund- och affärsfokus i marknadsföringsarbetet mot de prioriterade utländska marknaderna även under andra säsonger än högsäsongen. Utvecklingspotentialen för att nå en hållbar tillväxt bör i första hand ligga i anslutning till hög-säsongen genom säsongsförlängning. Säsongsförlängning innebär en lägre affärsmässig risk jämfört med om man väljer andra säsonger. Den viktigaste faktorn är dock att marknadspotentialen bedöms som störst för sensommaren respektive våren för de utländska marknaderna. Fokusering på sensommaren I första hand bör Gotland utöka sina marknadsförings- och säljinsatser i syfte att öka antalet gästnätter på sensommarsäsongen. Sensommaren betraktas som september t.o.m. oktober. Förutom till svenska marknaden bör fokus för marknadsföringen koncentrerats till de prioriterade exportmarknaderna, Tyskland, Danmark, Norge och Finland.I andra hand kan motsvarande säsongsförlängning göras under våren. Page 287 of 332 36 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland F Samverkan mellan besöksnäringen, Region Gotland och övriga aktörer Som en följd av den Regionala besöksnäringsstrategin för Gotland - behöver regionens och besöksnäringens roller och gränssnitt samt arbetsformer beskrivas för att åstadkomma en god samverkan mellan besöksnäringen och Region Gotland för det framtida arbetet. På ett övergripande plan går det redan idag att göra en sådan beskrivning men hur det ska utformas mer i detalj förslås utvecklas i det fortsatta utvecklingsoch implementeringsarbetet. På det övergripande planet behöver regionen inom en snar framtid uttrycka hur arbetet med flera av de uppgifter som tidigare funnits inom Inspiration Gotland är tänkt att fortsätta fungera. Det gäller för arbetet med turisminformation, hjälp vid planering och med tillståndsfrågor vid evenemang eller andra aktiviteter där regionen behöver vara involverad. Samtidigt behöver näringen bestämma hur deras roll ska utvecklas som mottagare av strategin och genomförare av de strategiska utvecklingsaktiviteter som kommer att tydliggöras i ett utvecklingsoch implementeringsarbetet av Regional besöksnäringsstrategi för Gotland. Partnerskap för långsiktig och hållbar stabilitet För att utveckla samverkan mellan Region Gotland och besöksnäringen föreslås att ett partnerskap formas. Partnerskapet ska bygga på en ömsesidig samverkan mellan regionen och besöksnäringen där mål, strategier och planer med tillhörande uppgifter utvecklas och implementeras. Partnerskapet organiseras genom att bilda en grupp personer som representerar näringen respektive regionen och där personerna har uppdraget att komma överens och driva såväl strategiska som taktiska frågor. Partnerskapet ska ta sin utgångspunkt i de mål och strategier som är vägledande för respektive part och därifrån utforma gränssnitten mellan ansvarsuppgifterna som respektive part ska ha. Vägledande strategiska utgångspunkter för Region Gotland inför formandet av partnerskapet Gotlands vision är att vara Östersjöns mest kreativa och magiska plats präglad av närhet och hållbar tillväxt. Inriktningsmålen för Region Gotland är att Gotland ska ha minst 65 000 invånare, och att gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet och att Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotland strävar också efter att vara en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor. Region Gotlands ansvarar som kommun, landsting och region för leverera kostnadseffektiv välfärd och rättssäker service med hög tillgänglighet, valfrihet och god kvalitet till fast boende, besökare och näringsliv. Region Gotland ska vara drivande i att skapa en trygg och hållbar utveckling över hela ön. Region Gotland ser besöksnäringen tillsammans matoch livsmedelsnäringarna som de två viktigaste utvecklingsområdena för regionen. Vägledande strategiska utgångspunkter för Gfb inför formandet av partnerskapet Besöksnäringen förslås att samlas och utvecklas genom Gfb. Gfb föreslås bli den organisation som blir näringens part i partnerskapet mellan näringen Region Gotland. Page 288 of 332 37 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Partnerskapet förutsätter att Gfb utvidgar sina uppgifter och tar på sig rollen att driva destinationsutvecklingsfrågorna på Gotland. Partnerskapets strategiska utmaningar Partnerskapet ska gemensamt verka för att utveckla besöksnäringen på Gotland. Initialt behöver parterna bli överens om att: Utveckla ett gemensamt koncept för utvecklingsarbete som stärker hela Gotland som destination. En plan utvecklas successivt som beskriver de prioriterade områden som behöver utvecklas i form av infrastruktur, service och tillståndsfrågor m.m. Arbeta fram en långsiktig plan som eliminerar de problem som näringen har och som är förknippade med regionens ansvar. Inrätta en servicefunktion som väsentligt underlättar för näringen att få snabb information och kunna ta snabba beslut. Gemensamt och i samverkan med Gotlands näringsliv skapa nödvändiga servicestrukturer som öppethållande, lokaltrafik m.m. för att öka intresset för Gotland som ett naturligt val när det gäller besöksattraktioner. Säkerställa att berörda tjänstepersoner har en bred och relativt djup insikt om besöksnäringens betydelse för Region Gotland. Överenskommelse om partnerskap En överenskommelse upprättas mellan Region Gotland och Gotlands Förenade Besöksnäring, där man under en projekttid, förslagsvis t.o.m. 2022, gemensamt och i samverkan, tar ansvar och tillsätter resurser för att: Målen i Gotlands besöksnäringsstrategi och i det tillkommande utvecklingsoch implementeringsarbetet uppfylls. Näringsliv och invånare upplever utvecklingen av besöksnäringen som positiv. Besöksnäringen bidrar till tillväxt på ett hållbart sätt över hela Gotland. Efter projekttiden bör partnerskapet slutrevideras och sättas i relation till målen i målbilden 2022. Partnerskapet bör fortsätta även efter 2022 men målbilden behöver flyttas fram och revideras för att klara den uttalade visionen 2027. Organisering av partnerskapet Under projekttiden 2018 2022 styrs partnerskapet av en styrgrupp där parterna representeras av: RG - regiondirektör och regional utvecklingsdirektör GFB ordförande och verkställande direktör Styrgruppens roll: Säkerställa att projektet drivs framåt i riktning mot uppsatta mål Fatta beslut om planer eller aktiviteter som leder mot de uppsatta målen Delegera nödvändiga arbetsuppgifter till respektive organisation Informera och förankra relevanta uppgifter om projektet utveckling Följa upp att utvecklingen sker enligt överenskommelse. 8. Roller och ansvar Den strategiska utvecklingen är beroende av ett interaktivt samarbete mellan besöksnäringen och Region Gotland. Ett fruktsamt samarbete bygger på förtroende och effektivitet i arbetet vilket kräver att roller och ansvar behöver tydliggöras Page 289 of 332 38 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland 8.1 Rollen för Gotlands förenade besöksnäring - Gfb Näringen måste ta på sig rollen att vara en stark destinationsutvecklare. Det innebär en större uppgift än att endast driva marknadsföringsfrågor. Näringen behöver också medverka till att utveckla produkter, samverkan mellan företagen och paketering, arbeta för ökad tillgänglighet m.m. samt samordna destinationens utveckling. Gfb bör därför ta över de uppgifter som behöver utvecklas och som beskrivits i Gotlands regionala besöksnäringsstrategi samt överföra dessa till operationella aktiviteter. Gfb har redan rollen att driva marknadsföring för kryssningstrafiken. 8.2 Rollen för region Gotland Regionen ska fungera som stöd för de offentliga leveranser som krävs för att utveckla näringen på ett hållbart sätt. Detta görs genom insatsplan kopplad till den regionala planen med utgångspunkt i Gotlands regionala besöksnäringsstrategi. En fullständig lista över angreppssätt som behöver adresseras i för att en destination ska nå långsiktig och hållbar framgång beskrivs i tabellen nedan med förslag på ansvarig organisation Övergripande schematisk beskrivning av uppgifter, roller och ansvar för Gotlands besöksnäring Vägledande beskrivningar av uppgifter, roller och ansvar för Gotlands besöksnäring En detaljerad, genomarbetad och förankrad beskrivning över uppgifter och roller behöver utvecklas. Nedan ges ett ramverk som anpassats till Gotland och som baserats på erfarenheter från andra destinationer enligt EFQM-modellen I flera av de processer som beskrivs som gemensamma i figuren ovan sker merparten av uppgifterna av antingen den ena eller den andra parten. Nedan görs en särskillnad av uppgifterna. Page 290 of 332 39 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Angreppssätt för vision och styrning Utveckla regional verksamhetsidé, vision, värderingar samt agera som förebilder Definiera, kontrollera, utvärdera och driva fram förbättringar Leda samverkan internt och externt Stärka en förbättringskultur Hantera förändringar Ansvarig organisation Region Gotland Region Gotland Region Gotland Region Gotland Region Gotland Angreppssätt för att planera Utveckla strategi, utvärdera och uppdatera Utveckla handlingsplaner, utvärdera och uppdatera Samla in besöksnäringens behov och förväntningar Förstå intern prestation och förmåga inom besöksnäringen Kommunicera, implementera och kontrollera strategin Ansvarig organisation Region Gotland Region Gotland Gotlands förenade besöksnäring Gotlands förenade besöksnäring Gotlands förenade besöksnäring Angreppssätt för att engagera Planera kompetensutveckling Utveckla kunskap och kompetenser Arbeta mot gemensamma mål, involvera näringen och ge dem möjligheter att lyckas Kommunicera effektiv inom hela destinationen Belöna, visa uppskattning och ta hand om besöksnäringens aktörer Ansvarig organisation Region Gotland Region Gotland och Gotlands förenade besöksnäring i samverkan, leds av Region Gotland Gotlands förenade besöksnäring Region Gotland Gotlands förenade besöksnäring Angreppssätt för att stödja Samverka för hållbara fördelar Finansiera utveckling för hållbar framgång Hållbar hantering av byggnader, material och naturresurser Hantera teknologi för att ge stöd åt strategin Hantera information och kunskap för att ge stöd åt beslutsfattande Ansvarig organisation Region Gotland Region Gotland och Gotlands förenade besöksnäring i respektive verksamhet Region Gotland och Gotlands förenade besöksnäring i respektive verksamhet Region Gotland och Gotlands förenade besöksnäring i respektive verksamhet Region Gotland 9. Processer för framtiden Ett framgångsrikt arbete kräver också att det strategiska arbetet som beskrivs i detta dokument omvandlas till taktiska och genomförbara handlingsplaner som är baserade på näringens behov i kombination med den regionala målbilden. Först då kan det strategiska arbetet påverka de operativa leveranserna i rätt riktning. Det finns idag mycket erfarenheter av utvecklingsarbete som Gotland kan luta sitt destinations-arbete mot. Flera framgångsrika svenska destinationer och regioner har drivit ett systematiskt inom ramen för Hållbar Destinationsutveckling som initierats och dokumenterats av Tillväxtverket. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har ansvarat för forskningen kring projektet. CKS har identifierat fyra centrala processer som är en förutsättning för att en destination i en hållbar riktning. Etablera destinationen organisatoriskt och geografiskt. Stöd turistisk klusterutveckling och innovation. Försörj destinationen med kompetens Koppla samman destinationsutveckling med samhällsplanering. Page 291 of 332 40 (41)

Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Remissversion: Regional besöksnäringsstrategi för Gotland Till detta behöver destinationen adressera sina processer på tre olika nivåer: strategisk, taktiskt och operativt. Strategiska processer handlar att fatta beslut som ligger till grund för de insatser som behöver göras. Taktiska processer handlar om att planera beslutade insatser och bestämma hur de ska genomföras, av vilka och för vem. Operativa processer handlar om att genomföra insatserna i praktiken. Nedanstående figur åskådliggör vad som beskrivits ovan. Gotlands besöksnäring kan med fördel också sätta sig in i det arbete som Tillväxtverket gjort under ramen för Hållbar Destinationsutveckling och inkorporera dessa erfarenheter i sin fortsatta utveckling. Page 292 of 332 41 (41)

Grafisk data och statistik över Gotlands besöksnäring. Period 2009-2016 Utveckling över tid samt jämförelse mot riket. Källa: Statistik från Tillväxtverket samt Statistiska Centralbyrån Landsbygdsutveckling 2.0 Gotland Attraktionskraft och tillväxt Page 293 of 332

Gotland Totalt antal övernattningar per år Kommersiella gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar, camping, stugor o lägenheter Page 294 of 332

Gotland Antal övernattningar från utlandet Kommersiella gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar, camping, stugor o lägenheter Page 295 of 332