SJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER

SJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER PÅ KUNGSHOLMEN/ESSINGEN 23 24 SNAC-K RAPPORT NR. 14 TOMMY ANDERSSON MÅRTEN LAGERGREN Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 28:3 ISSN 141-5129

FÖRORD SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care - är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Denna del av studien stöds finansiellt förutom av regeringen också av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. SNAC-studien har två kompletterande perspektiv befolkning och vårdsystem. Föreliggande rapport är den tionde från SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen. I rapporten redovisas konsumtionen av sluten och öppen sjukvård under åren 23 och 24 för de äldre personer på Kungsholmen och Essingeöarna, som under denna tid var vårdtagare inom äldreomsorg och hemsjukvården. Beräkningarna har möjliggjorts genom den personnummerbaserade registreringen i SNAC-undersökningen. Endast det personer (ca 9 %) som gett sitt samtycke till samkörning med landstingets sjukvårdskonsumtionsregister är medtagna. En motsvarande redovisning för år 22 har getts i en tidigare rapport (SNAC-K rapport nr. 6). I den föreliggande rapporten har tidigare redovisade beräkningar kompletterats med en särskild analys avseende dem som under perioden flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum vill framföra ett tack till all personal som medverkat i informationsinsamlingen och uttrycka förhoppningen att resultatet av denna och de fortsatta undersökningarna i SNAC-studien skall visa sig värdefulla i utvecklingen av en bättre vård och omsorg för de äldre. Mårten Lagergren Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Projektledare SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 1 2. MATERIAL OCH METOD... 2 2.1 INGÅENDE DATA... 2 2.2. INSAMLADE UPPGIFTER... 3 2.3 SNAC-PADL-INDEX... 3 3. RESULTAT... 5 3.1 KONSUMTION AV SLUTENVÅRD FÖR PERSONER SOM ÄR 65 ÅR OCH ÄLDRE OCH BOR PÅ KUNGSHOLMEN... 5 3.2 KONSUMTION AV SLUTENVÅRD RELATERAT TILL FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH BOENDEFORM.... 9 3.3 KONSUMTION AV SLUTEN VÅRD FÖR PERSONER SOM FLYTTAT TILL SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSOMSORG UNDER ÅRET... 11 3.4 KONSUMTION AV PRIMÄRVÅRD FÖR PERSONER I SNAC-K... 13 3.5 KONSUMTION AV ÖPPENVÅRD RELATERAT TILL FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH BOENDEFORM.... 18 4. DISKUSSION... 2 5. REFERENSER... 22 BILAGOR... 23

1. INLEDNING Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum får statsbidrag av regeringen för uppbyggnad av longitudinella databaser som ska innehålla data som på olika sätt beskriver utvecklingen av de äldres behov av vård och omsorg samt hur detta tillgodoses av kommun och landsting. Projektet genomförs i Kungsholmens stadsdel i Stockholm och är ett delprojekt i den samlade nationella studien The Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). De övriga huvudmännen som deltar i SNAC-studien är: Region Skåne med kommunerna Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby samt Ystad ( Gott Åldrande i Skåne, GÅS) Gävlebords läns landsting (primärvårdens FoU-enhet i Nordanstig) och Nordanstig kommun Blekinge läns landsting samt Karlskrona kommun Datainsamlingen inom SNAC-studien omfattar en befolknings- och en vårdsystemdel. I befolkningsdelen undersöks ett representativt urval av befolkningen 6 år och äldre. Denna undersökning upprepas vart sjätte år för de som är under 8 år och vart tredje år för de som är över 8 år samtidigt som nya 6-åringar respektive 81-åringar förs till. SNAC-studiens befolkningsdel avser att studera åldrandet och de olika faktorer som påverkar detta. Vårdsystemdelen är inriktad på att följa de äldre personer, som mottar långvarig vård och omsorg från kommun och primärvård. Insamlade data avser att beskriva hur vårdbehoven hos dessa personer utvecklas och hur de tillgodoses. Genom att kombinera data från studiens båda delar kan man ställa behov och insatser mot varandra för hela den äldre befolkningen. Datainsamlingen inom vårdsystemdelen omfattar alla personer 65 år och äldre på Kungsholmen-Essingeöarna, som är beviljade långvariga insatser inom äldreomsorg eller har långvarig rehabilitering eller sjukvård i hemmet Registreringen omfattade olika faktorer avsedda att beskriva vårdbehovet samt de insatser som personerna har fått beslut om. I en tidigare studie har man observerat att personer i heldygnsomsorg och personer med hög grad av funktionsnedsättning har färre antal vårddagar inom sluten-vården än personer i ordinärt boende eller serviceboende och personer med lägre grad av funktionsnedsättning. Detsamma gäller antalet registrerade läkarbesök inom landstingets öppenvård (Österman, 24). Till detta kan finnas olika förklaringar, som ex. Personer med hög grad av funktionsnedsättning behöver mindre sjukvård. Behovet av sjukvård tillgodoses inom särskilda boendet (heldygnsomsorg). Dessa personer får inte den vård de behöver (undervård). De registrerade insatserna överensstämmer inte med de verkligt utförda. 1

Det är inte självklart vilken av dessa förklaringar som är mest rimlig. Denna fråga kräver fortsatt analys. I denna rapport redovisas samma typ av beräkningar som i den föregående rapporten men på ett nytt material. Vidare har en särskild analys gjorts av vårdkonsumtionen för personer som under året flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg. 2. MATERIAL OCH METOD 2.1 Ingående data Rapporten baserar sig på undersökningarna inom SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen, år 24 och 25. Undersökningarna omfattade år 24 totalt 292 personer och motsvarande siffra år 25 var 268 personer. Insamlade data har samkörts med utdrag från landstingets register över slutenvården och den offentliga respektive privata öppenvården. Samkörningen var möjlig eftersom registreringen av vårdtagare görs på individnivå med angivande av personnummer samt att de ingående personerna gett muntligt samtycke till sammanföringen av uppgifter från olika instanser. Som underlag för detta får alla berörda personer ett informationsbrev via vårdpersonalen (distriktssköterskor, vårdbiträden m.fl.). I breven beskrivs undersökningens syfte och det klarläggs att deltagande är frivilligt. Sammanlagt 196 av de aktuella vårdtagarna per den 1 mars 24 uppgav att de inte önskade att uppgifter om dem ingick i det redovisade materialet. Motsvarande siffra per den 1 mars 25 var 177 personer. Genom att andelen är så pass låg har den ingen större betydelse för uppgifternas tillförlitlighet. De uppgifter från landstingets öppenvårdsregister som har använts är antalet läkarbesök, besök hos sjuksköterska/distriktssköterska, besök hos sjukgymnast samt besök hos arbetsterapeut. Från det privata öppenvårdsregistret har endast uppgifter om besök hos läkare och sjukgymnast använts eftersom de andra typerna av besök inte registreras där. Från landstingets slutenvårdsregister fås uppgifter om antalet vårddagar 1 samt antalet vårdepisoder 2 inom slutenvården. SNAC-undersökningarna avser läget per den 1 mars givet år medan registerutdragen avser vårdkonsumtionen under hela det givna året. Därför samkörs SNAC-undersökningarna från 24 och 25 med registerutdragen från 23 respektive 24. För respektive undersökning betraktar man alltså varje individs vårdkonsumtion det föregående året. För att sedan få mer stabilitet i beräkningarna har dessa dataset slagits ihop och resultatet ska alltså ses som den årliga vårdkonsumtionen 23 24. 1 Antalet vårddagar definieras som antalet nätter inom slutenvård. 2 En vårdepisod definieras som en sammanhängande sjukhusvistelse. 2

De variabler som utnyttjas är: Kön; kvinna, man. Åldersgrupp; 65 74 år, 75 84 år, 85+ år. Boendestatus; ensamboende, samboende. Boendeform: ordinärt boende eller servicehus, särskilt boende med heldygnsomsorg. PADL-grupp; en gruppering med avseende på SNAC-PADL-index som beskrivs nedan. 2.2. Insamlade uppgifter Vid registreringen i SNAC-Kungsholmen används ett undersökningsformulär, s.k. protokoll. Det har utarbetats i samarbete med de övriga projekten inom SNAC studien. Protokollet har reviderats vid olika tillfällen mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts vid datainsamlingen och vid analyserna av insamlade uppgifter. Ett syfte med det har varit att förenkla och reducera informationsmängden. Den senaste justeringen gjordes i samband med införandet av en web-baserad löpande registrering september 24. De variabler som utnyttjats i här redovisade bearbetningar berördes dock inte av denna förändring. Insamlade uppgifter omfattade: Personuppgifter (personnummer, eventuell utomnordisk härkomst, civilstånd och ensam/samboende) Omgivningsfaktorer (bostadens standard, tillgänglighet och anpassning till funktionshinder, tillgång till alternativ omsorg) Personligt vårdberoende (funktionsnedsättning och övriga behovspåverkande personliga förhållanden) Behov av särskilda sjukvårdsinsatser Beslutat bistånd enligt SoL Beslutade insatser enligt LSS Pågående insatser enligt HSL 2.3 SNAC-PADL-index Inom SNAC-studien har det tagits fram ett index, SNAC-PADL-index, som används som en sammanfattande beskrivning av individers funktionsnedsättning. Detta index används gemensamt för de olika SNAC-områdena. Det beräknas genom summering av fyra så kallade ADL-variabler 3, vilka mäter graden av oberoende i det dagliga livet, samt variablerna inkontinens (urin respektive avföring), rörelsehinder och kognitiv nedsättning. De fyra ADL-variablerna mäts från (oberoende) till 2 (helt beroende), de övriga från (inga problem) till 3 3 Av och påklädning, toalettbesök, förflyttning samt födointag. 3

(mycket svåra problem). Värdet på kognitiv nedsättning multipliceras med två för att få överensstämmelse med den så kallade Berger-skalan som används i SNAC Skåne. Indexet används för en indelning av vårdtagarna i fem funktionsnedsättningsgrupper (PADL-grupper) enligt nedanstående definition. PADL-grupp Indexvärde Ingen eller lätt nedsättning 1 Måttligt nedsatt 2 7 Nedsatt 8 13 Mycket nedsatt 14 19 Helt nedsatt 2 23 4

3. RESULTAT 3.1 Konsumtion av slutenvård för personer som är 65 år och äldre och bor på Kungsholmen Tabell 1 nedan visar att de personer som ingick i SNACK-Kungsholmen 4 under åren 23-24 hade betydligt fler vårddagar inom slutenvården än samtliga personer 65 år eller äldre och boende på Kungsholmen. Skillnaden avspeglar att de personer som ingår SNAC-K har en bristande hälsa som leder till behov av långvariga vård- och omsorgsinsatser. De befinner sig också ofta i livets slutskede. De i SNAC-K som avled under angivet år hade ännu lite fler vårddagar. Man bör då också ta hänsyn till att de haft en kortare exponeringstid eftersom att de approximativt i genomsnitt bara levt halva året. För att det ska bli jämförbart multipliceras därför deras vårddagar och episodantal med 2. Tabell 1. Vårddagar och vårdepisoder inom slutenvården per år 23 24 Genomsnittligt antal Samtl. som bor på Kungsholmen 65 år och äldre (N=16546) Samtliga i SNAC-K (N=416) Pers. i SNAC-K. avlidna under angivet år. (*2) (N=551) Vårddagar (Vårdtid) 5,6,7 3, Vårdepisoder (Tillfällen),5,9 2,6 Vårdepisodlängd 12, 11,8 11,7 Av dem som ingick i SNAC-K hade 4,6 % minst en episod per år inom sluten vård. En högre andel män än kvinnor hade minst en vårdepisod, 44,8 % jämfört med 39,4 % (Diagram 1). Samboende hade högre andel än ensamboende, vilket dock till en del förklaras av att andelen män är betydligt större bland samboende jämfört med ensamboende 5. En vidare analys visar att andelen med slutenvård var större för män oavsett boendeform samt också större för samboende oavsett kön 6. Man kan också konstatera att personer i ordinärt boende eller servicehus, precis som visats i tidigare studier, hade större vårdkonsumtion än de i heldygnsomsorg. Skillnaderna mellan åldersgrupper är inte signifikant om man använder den ovan 4 Betecknas i fortsättningen SNAC-K 5 Se Bilagor Tabell 3 6 Se Bilagor Tabell 4 5

angivna gruppindelningen. Delar man in åldern i mindre grupper ser man dock att vårdkonsumtionen börjar avta med åldern efter 9 års ålder. Diagram 1. Andel personer som varit i slutenvård 23 24 relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus (%). Andel (%) som haft slutenvård under året 9 8 7 6 5 4 3 2 39,4 44,8 41,8 41,6 39,8 44,6 32,9 48,3 39,7 4,6 Mer än hälften av de personer som avlidit under året (55,9%) hade minst en vårdepisod under angivet år (diagram 2). Precis som i diagram 1 gäller att män hade högre andel än kvinnor och samboende hade högre andel än ensamboende. Skillnaderna mellan åldersgrupper är inte heller här signifikant. En intressant sak att lägga märke till är att det för personer med heldygnsomsorg inte verkar skilja så mycket mellan personer som avlider under året och personer som lever vid årets slut. Diagram 2. Andel av dem som avlidit under året och som varit haft slutenvård 23 24 relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus, (%). Andel (%) av de under året avlidna som haft slutenvård 9 8 7 6 5 4 3 2 53,7 63,3 57,7 56,8 55,5 77, 34,4 66,7 54,7 55,9 I diagram 3 nedan visas genomsnittligt antal vårddagar för samtliga i SNAC-K. Skillnaderna är genomgående små. Till exempel kan man se att männen i SNAC- K i genomsnitt hade 11,3 dagar jämfört med,5 dagar för kvinnorna. 6

För boendeform och boendestatus skiljer det inte så mycket. Värt att notera är att antalet vårddagar minskar när åldern ökar vilket är en följd av att det genomsnittliga antalet vårdepsioder minskar med åldern. Diagram 3. Genomsnittligt antal vårddagar per år inom slutenvård relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus, 23 24. 7 Antal vårddagar 6 5 4 3 2,5 11,3 12,8 12,1 9,6,9,4 11,1,6,7 Antalet vårddagar för de som avlidit visas i diagram 4 7. Antalet vårddagar är som framgår betydligt högre (3,) än för de överlevande. Man ser vidare att det är mycket stor skillnad mellan ordinärt boende och heldygnsomsorg (46, respektive 13,8). Samboende hade i genomsnitt 4,5 dagar som kan jämföras med ensamboendes 28,8 och männen hade i genomsnitt 36, att jämföra med kvinnornas 28,2. Skillnaderna avspeglar den högre andelen män bland de samboende. Det kan också konstateras att antalet vårddagar minskar med åldern. Diagram 4. Genomsnittligt antal vårddagar i slutenvård 23 24 för personer som avlidit under året relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus. 7 Antal vårddagar för de som avlidit under året 6 5 4 3 2 28,2 36, 38,3 36,7 27,3 46, 13,8 4,5 28,8 3, 7 Antalet är multiplicerat med en faktor 2 för att få jämförbarhet. Detta gäller även i fortsättningen. 7

Diagram 5 visar antalet vårddagar för samtliga personer som har haft minst en vårdepisod. Kvinnorna hade något fler vårddagar än männen (26,8 mot 25,2). Man kan alltså konstatera att även om en större andel av männen hade slutenvårdsperioder så utnyttjade de för den skull inte mer tid i slutenvården. Vidare kan man även för dem som haft minst en vårdepisod se att antalet vårddagar minskar med åldern. Tidigare nämndes att personer med heldygnsomsorg totalt sett hade färre vårddagar än övriga men dagram 5 visar att de av dessa personer som haft minst en vårdepisod hade betydligt fler vårddagar än de i ordinärt boende eller serviceboende. Diagram 5. Genomsnittligt antal vårddagar i sluten vård 23 24 för personer med minst en vårdepisod relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus. 7 Antal vårddagar för de som haft slutenvård 6 5 4 3 2 26,8 25,2 3,5 29,1 24,1 24,4 31,6 23,1 26,8 26,4 Antalet vårddagar för de under året avlidna som haft minst en vårdepisod är betydligt fler än för de överlevande 8. I genomsnitt tillbringade de ungefär en sjundedel av sitt sista levnadsår i slutenvården. Männen hade fler vårddagar än kvinnorna och samboende hade fler vårddagar än ensamboende. Antalet vårddagar minskar återigen med åldern. Dock ser man här en skillnad jämfört med diagram 5. Avlidna personer, som bodde i ordinärt boende och servicehus och som haft minst en vårdepisod, hade fler vårddagar än personer i boende med heldygnsomsorg. 8 Antalet är multiplicerat med en faktor 2 för att få jämförbarhet. 8

Diagram 6. Genomsnittligt antal vårddagar i sluten vård 23 24 för de som avlidit under året och som haft minst en vårdepisod relaterat till kön, ålder, boendeform samt boendestatus. 7 6 5 Antal vårddagar för de under året avlidna som haft slutenvård 4 3 2 52,6 56,9 66,4 64,6 49,1 59,7 4,1 6,7 52,8 53,7 3.2 Konsumtion av slutenvård relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. Graden av funktionsnedsättning har mätts med SNAC-PADL-index. En indelning har gjorts i fem grupper utifrån detta index. I PADL-variabeln finns ett bortfall på 5 personer vilket gör att antalet personer reducerats från 416 till 366. Detta bortfall är dock slumpmässigt och bör därför inte påverka resultatet. Andelen personer, som har haft minst en slutenvårdsepisod under året, visade ingen signifikant skillnad mellan de tre lägre nedsättningsgrupperna, men andelen minskar i de två grupperna med större funktionsnedsättning. Av dem som är mest nedsatta har en betydligt lägre andel haft minst en slutenvårdsepisod (diagram 7). Diagram 7. Andel som haft sluten vård relaterat till funktionsnedsättning. (%) 9 8 7 6 5 4 3 2 41,5 43, 43,1 Ingen el. lätt nedsättning Andel (%) som haft slutenvård, beroende på funktionsnedsättning. Måttligt nedsatt Nedsatt 36,3 Mycket nedsatt 18,7 Helt nedsatt 39,6 Samtliga 9

Fördelningen på funktionsnedsättningsgrupper skiljer sig markant mellan boendeformer 9. I ordinärt boende och servicehus var det bara fem personer som var helt funktionsnedsatta och tre av dem hade under året haft minst en slutenvårdsepisod. Eftersom det är så få personer i den här gruppen bör den utelämnas vid jämförelse. Diagram 8. Andel som haft slutenvård relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. (%) 9 8 7 6 5 4 3 2 Andel (%) som haft slutenvård, beroende på funktionsnedsättning per boendeform Ordin. boende + servicehus 42,3 43,6 54,9 47,9 (6,) 43,9 Säbo-heldygnsomsorg 3, 4,5 37,5 35, 18, 32,7 I diagram 9 visas antalet vårddagar. Precis som visats i den tidigare studien (Österman, 24) var antalet vårddagar lägst för de mest funktionsnedsatta personerna. Fördelningen ser ut som ett upp och nervänt U så att antalet vårddagar först ökar med ökad funktionsnedsättning för att sedan återigen minska. Diagram 9. Antal vårddagar relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. Antal vårddagar, beroende på funktionnedsättning per boendeform 5 45 4 35 3 25 2 15 5 Ordin. boende + servicehus 8,9,5 22,1 11,3 (4,6),5 Säbo-heldygnsomsorg 5, 15, 11,1 12,6 3,3,3 9 Se Bilagor Tabell 6 Siffror inom parentes avser färre än tio personer

3.3 Konsumtion av sluten vård för personer som flyttat till särskilt boende med heldygnsomsorg under året. Ovan konstaterades att andelen personer med minst en slutenvårdsperiod, var högre för personer i ordinärt boende och servicehus jämfört med personer i särskilt boende med heldygnsomsorg. Även antalet vårddagar var högre för personer i ordinärt boende och servicehus. Gruppen flyttare definieras som personer som under ett år från den 1 mars till den 1 mars nästa år har flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg. För personer som flyttat mellan 1 mars 23 och 1 mars 24 betraktas vårdkonsumtionen under 23 (nedan betecknat: flyttningsåret). För personer som flyttat mellan 1 mars 24 och 1 mars 25 betraktas vårdkonsumtionen under 24. Gruppen ickeflyttare definieras som personer som, i början på en definierad period, är bosatta i ordinärt boende eller servicehus och i slutet på perioden bor kvar. Totalt under perioderna flyttade 143 personer från ordinärt boende och 18 personer från serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg. I diagram nedan kan man se att andelen personer som haft minst en slutenvårdsepisod var betydligt större för personer som flyttade under perioden än för dem som bodde kvar. Andelen var större för personer som flyttat från serviceboende jämfört med ordinärt boende. Resultaten pekar på att andelen av flyttarna som haft slutenvård under flyttningsåret inte beror av kön, åldersgrupp, boendeform och boendestatus. Man bör dock komma ihåg att antalet observationer är få. Diagram. Andel av flyttande till heldygnsomsorg som haft slutenvård under flyttningsåret, (%). 9 8 7 6 5 4 3 2 33,8 Ingen flytt Andel (%) flyttare med minst en slutenvårdsepisod 69,2 Flytt från ordin. boende 83,3 Flytt från serv. 7,8 Flytt från ordin. eller från serv. 11

I tabell 2 har sjukvårdskonsumtionen delats upp på huvuddiagnosgrupper för flyttare resp. icke-flyttare. Särskilt vanliga diagnoser bland flyttarna är skador, (4,4%) och sjukdomar i cirkulationsorganen. Tabell 2. Fördelning på huvuddiagnoser för flyttare resp. icke-flyttare med sjukhusvård Tumörer Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej 494 8 Nej 95, 94,7 Ja 26 6 Ja 5, 5,3 Psykiska sjukdomar Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej 49 Nej 94,2 87,7 Ja 3 14 Ja 5,8 12,3 Sjukdomar i cirkulationsorgan Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej 376 78 Nej 72,3 68,4 Ja 144 36 Ja 27,7 31,6 Sjukdomar i andnings- och matsmältorgan Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej 384 86 Nej 73,8 75,4 Ja 136 28 Ja 26,2 24,6 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej 453 6 Nej 87,1 93, Ja 67 8 Ja 12,9 7, Skador Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej 372 68 Nej 71,5 59,6 Ja 148 46 Ja 28,5 4,4 Övrigt Antal Ickeflyttare Flyttare Andel (%) Ickeflyttare Flyttare Nej 311 72 Nej 59,8 63,2 Ja 29 42 Ja 4,2 36,8 12

Diagram 11 visar på samma sätt som tidigare antalet vårddagar. Flyttarna hade som framgår betydligt fler vårddagar än de som inte flyttade under perioden. Personer som inte flyttat hade i genomsnitt 7,6 vårddagar. Motsvarade siffra för flyttare från ordinärt boende var 26,8 dagar och för flyttare från servicehus 44,3 dagar. Kvarboende personer som hade minst en slutenvårdsepisod hade i genomsnitt 22,4 vårddagar. Motsvarade siffra för flyttare från ordinärt boende var 38,8 dagar och för flyttare från servicehus 53,1 dagar. Diagram 11. Antal vårddagar för personer inom heldygnsomsorg relaterat till om de har flyttat eller inte. Antal vårddagar 7 6 Samtliga Med slutenvård 5 4 3 2 7,6 Ingen flytt 26,8 Flytt från ordin. boende 44,3 Flytt från serv. 22,4 Ingen flytt 38,8 Flytt från ordin. boende 53,1 Flytt från serv. 3.4 Konsumtion av primärvård för personer i SNAC-K Även insatserna inom öppenvården registreras på individnivå och kan på samma sätt som för slutenvården relateras till vårdtagarna i SNAC-K. Nedan redovisas det genomsnittliga antalet besök hos/av läkare, distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut under år 23 och 24 dels för samtliga personer och dels för de SNAC-registrerade vårdtagarna. Resultatet avser som tidigare den årliga konsumtionen i relation till kön, ålder, boendeform, boendestatus samt PADL-grupp. I tabell 2 redovisas det genomsnittliga antalet läkarbesök samt besök hos/av distriktssköterska eller sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut. Återigen är konsumtionen genomgående högre för personer i SNAC-K. När det gäller läkarbesök har de som dör under året ännu en lite högre vårdkonsumtion 11. 11 Antalet besök för de avlidna har som tidigare multiplicerats med två. 13

Tabell 3. Vård inom öppenvården 23 24. Genomsnittligt antal besök hos/av Samtliga boende på Kungsholmen 65 år och äldre (N=16546) Samtliga i SNAC-K (N=416) Personer i SNAC-K. Avlidna under angivet år. (*2) (N=551) Läkare 6,9,1 14,3 Distriktssköterska eller sjuksköterska 3,3 6,3 5,4 Sjukgymnast 1, 1,9,6 Arbetsterapeut,1,3,1 Diagram 12 visar andelen personer som haft besök hos/av respektive kategori av vårdpersonal för läkarbesök uppdelat på boendeform. Inom särskilt boende med heldygnsomsorg görs inga registreringar av besök hos/av distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Läkarbesök registreras dock i båda boendeformerna och man kan se att en större andel av personerna i ordinärt boende och serviceboende haft minst ett läkarbesök under året (88,9 % jämfört med 71, %). Diagram 12. Andel som har haft besök hos/av läkare, distriktssköterska/ sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut i relation till boendeform, (%). Andel (%) som haft besök 9 8 7 6 5 4 3 88,9 71, 66, Ordin. + servicehus Säbo-Heldygns 2 Besök hos/av Läkare Besök hos/av sköterska 2,5 Besök hos/av sjukgymnast 9,8 Besök hos/av arbetsterapeut Antalet besök framgår av diagram 13. Personer i ordinärt boende hade i genomsnitt 11,3 läkarbesök per år medan personer i särskilt boende i snitt hade 7,6 läkarbesök per år. 14

Diagram 13. Antal besök hos/av läkare, distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut i relation till boendeform. 14 12 8 Antal besök 6 4 11,3 7,6 8,6 Ordin. + servicehus Säbo-Heldygns 2 Besök hos/av Läkare Besök hos/av sköterska 2,7 Besök hos/av sjukgymnast,4 Besök hos/av arbetsterapeut Eftersom andelen med besök skiljer i hög grad mellan respektive vårdpersonalkategorier får man en tydligare bild om man ser på antalet besök för de personer som haft minst ett besök under året (diagram 14). Diagrammet visar att dessa personer hade förhållandevis många besök hos distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Det är alltså en ganska liten andel personer under året besöker till exempel en sjukgymnast, men de personer som har besök under året återkommer desto flera gånger. Diagram 14. Antal besök, för personer som gjort/haft minst ett besök under året, hos/av läkare, distriktssköterska/sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut i relation till boendeform. 14 Antal besök för de som haft besök under året 12 8 6 4 12,8 13, 13,,7 Ordin. + servicehus Säbo-Heldygns 2 3,7 Besök hos/av Läkare Besök hos/av sköterska Besök hos/av sjukgymnast Besök hos/av arbetsterapeut Diagram 15 nedan visar andelen som haft läkarbesök under året relaterat till variablerna kön, åldersgrupp och sam- respektive ensamboende. 15

Det finns ingen signifikant skillnad mellan könen och boendestatusvariabeln är heller inte signifikant. Åldersgruppen 65 74 år skiljer sig inte signifikant från gruppen 75 84 år men gruppen 85+ år skiljer sig från de andra. Diagram 15. Andel som haft minst ett läkarbesök relaterat till kön, åldersgrupp och boendestatus, (%) 9 8 7 6 5 4 3 2 Andel (%) som haft läkarbesök 82, 85,1 89,4 91,8 84,4 76,4 82,5 82,7 I det följande diagrammet 16 visas motsvarande resultat för de som avlidit under året. Här är alla variabelskillnader signifikanta. En större andel av männen har haft läkarbesök under året (85,9 % jämfört med 7 % av kvinnorna). Andelen med läkarbesök minskar med ökad ålder. Diagram 16. Andel av de under året avlidna som haft minst ett läkarbesök relaterat till kön, åldergrupp och boendestatus, (%). 9 8 7 6 5 4 3 2 Andel (%) av de under året avlidna som haft läkarbesök 96,2 85,9 86,4 7, 67,9 68,4 74,3 73,7 16

Diagram 17 visar antal läkarbesök för samtliga personer. Antal läkarbesök per år var i genomsnitt fler för män än för kvinnor och antal besök minskade med ökad ålder (diagram 17). Samboende personer hade fler besök än ensamboende vilket dock återigen kan ha att göra med könsfördelningen i boendet. När det gäller antalet läkarbesök för dem som besökt läkare finns inga signifikanta skillnader för här studerade variabler. Diagram 17. Antal läkarbesök relaterat till kön, åldergrupp och boendestatus. 3 Antal läkarbesök 25 2 15 5 9,8,9 14,9 12,1 8,1 12,1 9,8,1 Diagram 18 visar antal läkarbesök för personer som avlidit under året. Återigen har siffran dubblerats med hänsyn till den halverade exponeringstiden. Männen hade fler besök än kvinnorna, besöken minskade, i antal, med ökad ålder och samboende hade fler besök än ensamboende. Precis som i alla andra visade fall hade de som avlidit under året i genomsnitt en högre vårdkonsumtion. Diagram 18. Antal läkarbesök för de under året avlidna relaterat till kön, åldersgrupp och boendestatus. 3 Antal läkarbesök för de som avlidit under året 25 2 15 27,3 5 13, 18,8 18,1 12,2 17,9 13,9 14,3 17

3.5 Konsumtion av öppenvård relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. Diagram 19 visar andelen personer som hade minst ett läkarbesök under året relaterat till funktionsnedsättning. Av personerna utan funktionsnedsättning hade 91.2 % minst ett läkarbesök under året. Andelen minskar sedan linjärt med ökad funktionsnedsättning till 65,6 % för personer som var helt nedsatta. Diagram 19. Andel som har haft minst ett läkarbesök relaterat till funktionsnedsättning, (%). 9 8 7 6 5 4 3 2 91,2 Ingen el, lätt nedsättning Andel (%) med minst ett Läkarbesök per padlgrp 86,4 Måttligt nedsatt 76,4 Nedsatt 69,4 65,6 Mycket nedsatt Helt nedsatt 82,5 Samtliga Även efter uppdelning på boendeform minskar andelen med läkarbesök linjärt (diagram 2). Det bör dock observeras att det bara var 5 personer i ordinärt boende som var helt nedsatta. Diagram 2. Andel som har haft minst ett läkarbesök relaterat till funktionsnedsättning och boendeform, (%). 9 8 7 6 5 4 3 2 Andel (%) som haft läkarbesök, beroende på funktionsnedsättning per boendeform Ordin. boende + servicehus Säbo-heldygnsomsorg 92,1 88,6 84,3 75, (8,) 89,6 78,6 78,4 72,6 68,8 65,4 71,2 18

I diagram 21 har antalet läkarbesök relaterats till funktionsnedsättning och boendeform. Om man bortser från de 5 personer i ordinärt boende som var helt funktionsnedsatta minskar antalet besök i ordinärt boende med ökad funktionsnedsättning. Även för heldygnsomsorgen minskar antalet besök med ökad funktionsnedsättning utom för den minst nedsatta gruppen. Det finns ingen signifikant skillnad mellan flyttare och icke flyttare när det gäller andelen personer som har minst ett läkarbesök under året. Diagram 21. Antal läkarbesök relaterat till funktionsnedsättning och boendeform. Antal läkarbesök, beroende på funktionsnedsättning per boendeform 14, 12,, 8, 6, 4, 2,, Ordin. boende + servicehus 12,3,7 9,1 5,7 (11,8) 11,3 7,2 Säbo-heldygnsomsorg 11,6 8,2 6,3 5,6 7,6 19

4. DISKUSSION Bakgrunden till denna rapport var att det i en tidigare studie observerats att personer i särskilt boende med heldygnsomsorg och personer med hög grad av funktionsnedsättning hade färre antal vårddagar inom slutenvården. De hade också färre registrerade läkarbesök inom landstingets öppenvård jämfört med personer i ordinärt boende inklusive servicehus och personer med lägre grad av funktionsnedsättning (Österman, 24). I rapporten redovisas den årliga vårdkonsumtionen åren 23 24 för personer i SNAC-K och resultaten stämmer väl överens med den tidigare studien. Dessutom har denna gång vårdkonsumtionen analyserats också för personer som under angivet år flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till boende med heldygnsomsorg. Den mest troliga förklaringen till att personer i heldygnsomsorg har lägre konsumtion av slutenvård är att deras behov till största delen tillgodoses i boendet. Detta eftersom boendet är bemannat med kvalificerad vårdpersonal dygnet runt och kontinuerligt besöks av läkare. Alltså behöver personer i boende med heldygnsomsorg mer sällan skrivas in i slutenvården. Att förklara varför personer med höggradig funktionsnedsättning har lägre konsumtion av så väl sluten som öppen sjukvård är svårare. För personer i ordinärt boende skulle en möjlig förklaring kunna vara, att den större tillgången till hemtjänst för dessa personer utgör en trygghetsfaktor som minskar behovet av sjukvårdsinsatser. En annan möjlighet är att personer med hög grad av funktionsnedsättning helt enkelt har problem att komma i kontakt med eller ta sig till sjukhus eller läkare. En tredje förklaring är att dessa personer inte längre betraktas som medicinskt behandlingsbara. Det bör undersökas om detta är befogat eller om det här rör sig om undervård. Analyserna visade att andelen personer med minst en slutenvårdsepisod inte skiljer sig signifikant mellan de tre åldersgrupper som betraktats. Däremot visar en indelning i mindre grupper att andelen börjar avtar med åldern efter 9 års ålder. Man ska dock komma ihåg att varje variabel betraktas på flera sätt, dels som andelar, dels som vårdtid och dels som vårdtid för personer med minst en vårdepisod. Därför bör man vara försiktig med att övertolka effekten av olika indelningar eftersom förändringen av en gruppindelning kan påverka resultatet olika beroende på vilken storhet man betraktar. Antalet vårddagar ser ut att minska med åldern. Detta är dock svårt att signifikanstesta eftersom att antalet vårddagar har en så pass snedvriden fördelning. Andelen av ickeflyttarna som hade minst en slutenvårdsepisod var betydligt mindre än andelen av dem som under året flyttade från ordinärt boende till boende med heldygnsomsorg. Andelen som hade minst en slutenvårdsepisod var störst bland dem som flyttade från servicehus till boende med heldygnsomsorg. Antalet vårddagar för flyttare från ordinärt boende var betydligt fler än antalet vårddagar 2

för ickeflyttare och ännu lite fler för de personer, som flyttade från servicehus till heldygnsomsorg. Detta antyder att orsaken till flyttningen i många fall var sjukdom eller trauma. 21

5. REFERENSER Lagergren, Mårten 22. Äldre med långvariga vårdbehov på Kungsholmen- Essingen. SNAC-K Rapport Nr. 1. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum Österman, Jenny 24. Vårdkonsumtion bland äldre boende på Kungsholmen och Essingeöarna. SNAC-K Rapport Nr. 6. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum. 22

BILAGOR Tabell 3. Fördelning av vårdtagare per kön och boendestatus Ensamboende antal personer Samboende antal personer Andel ensamboende Andel samboende Män 7 194 78,5 % 21,5 % Kvinnor 3 32 224 93,1 % 6,9 % Tabell 4. Andel med slutenvård samt genomsnittlig vårdtid per kön och boendestatus Andel med slutenvård ensamboende Andel med slutenvård samboende Vårddagar ensamboende personer Vårddagar samboende personer Män 42,7 % 52,6 % 11, 12,1 Kvinnor 39, % 44,6 %,6,3 Tabell 5. Andel med läkarbesök per kön och boendestatus Ensamboende Samboende Män 84,8 % 86,1 % Kvinnor 82, % 83, % Tabell 6. Fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning per boendeform. Antal i ordinärt boende Uppg. saknas Antal i heldygnsomsorg Procentuell fördelning i ord. bo Procentuell fördelning i heldygnsoms. Uppg. saknas = 22 (%) (%) = 478 Ingen/lätt neds 1 36 7 46,2 4,9 Måttlig neds. 1 269 44,6 19, Nedsatt 153 325 6,8 22,9 Mycket nedsatt 48 448 2,1 31,6 Helt nedsatt 5 36,2 21,6 Totalt: 2 242 1 418,, 23

Tabell 7. Fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning per kön. Antal kvinnor Antal män Procentuell fördelning av kvinnor Procentuell fördelning av män Uppg. saknas Uppg. saknas = 339 = 161 (%) (%) 869 237 29,8 31,9 Ingen/lätt nedsättning Måttlig neds. 1 17 252 34,9 33,9 Nedsatt 369 9 12,6 14,7 Mycket neds. 39 6 13,4 14,3 Helt nedsatt 272 39 9,3 5,2 Totalt: 2 917 743,, Tabell 8. Fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning per ensam/samboende Antal ensamboende Antal samboende Procentuell fördelning för ensamboende Procentuell fördelning för samboende Uppg. saknas Uppg. saknas = 413 = 87 (%) (%) 1 7 99 3,2 29,9 Ingen/lätt nedsättning Måttlig neds. 1 141 128 34,3 38,7 Nedsatt 432 46 13, 13,9 Mycket neds. 458 38 13,8 11,5 Helt nedsatt 291 2 8,7 6, Totalt: 3 329 311,, Tabell 9. Fördelning av vårdtagare på grad av funkt.nedsättning per åldersgrupp Uppgift saknas Antal personer 65 74 år Antal personer 75 84 år Antal personer 85 + år 413 87 87 Ingen/lätt 124 387 595 nedsättning Måttlig neds. 115 434 72 Nedsatt 28 138 312 Mycket neds. 32 143 321 Helt nedsatt 19 88 24 Totalt: 318 1 19 2 152 24

Tabell. Procentuell fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning per åldersgrupp (%) Antal personer 65 74 år Ingen/lätt Antal personer 75 84 år Antal personer 85 + år 39, 32,5 27,6 neds Måttlig neds. 36,2 36,5 33,5 Nedsatt 8,8 11,6 14,5 Mycket neds.,1 12, 14,9 Helt nedsatt 6, 7,4 9,5 Totalt:,,, Tabell 11. Fördelning av vårdtagare på grad av funktionsnedsättning. Antal personer Procentuell fördelning Valid procentuell fördelning (%) (%) 1 6 26,6 3,2 Ingen/lätt nedsättning Måttlig neds. 1 269 3,5 34,7 Nedsatt 478 11,5 13,1 Mycket neds. 496 11,9 13,6 Helt nedsatt 311 7,5 8,5 Uppg. saknas 5 12,, Totalt: 4 16,, 25

SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Denna rapport är den tionde från SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen. I rapporten redovisas konsumtionen av sluten och öppen sjukvård under åren 23 och 24 för de äldre personer på Kungsholmen och Essingeöarna, som under denna tid var vårdtagare inom äldreomsorg och hemsjukvård. En motsvarande redovisning för år 22 har getts i en tidigare rapport (SNAC-K rapport nr. 6). I den föreliggande rapporten har tidigare redovisade beräkningar kompletterats med en särskild analys avseende dem som under perioden flyttat från ordinärt boende eller serviceboende till särskilt boende med heldygnsomsorg.