Föräldrarutiner och kognitiva nedsättningar det kan kompenseras Kraftsamling 29/11 Mats Granlund Professor i psykologi och handikappvetenskap vid högskolan i Jönköping Professor i specialpedagogik, Oslo Universitet
Utvecklingsstörning Nedsatt intelligens mätt med IK test, IK 70 eller under Samtidig nedsättning i adaptivt fungerade praktiskt, skolfärdigheter eller socialt Efter Montecarlosimuleringar görs beräkningen att 25% av de individer som har en Ik mellan 55 och 70 fungerar så bra att de inte kan få diagnosen utvecklingsstörning
Varför stöd? (Granlund et al, 2014) Relativt få familjer med barn med lindrig utvecklngsstörning har stöd enligt LSS Professionella i kommun och landsting har bristande kunskaper om hur utvecklingsstörning kan kompenseras i praktisk verklighet och i service/behandlingsplanering Gruppen familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning har proportionellt sett fler personer med kognitiva egna problem och/eller låg utbildningsnivå. De har därför svårt att använda servicesystemen Familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning har stora behov av information om tillgänglig service Familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning upplever service från LSS/kommun mindre positivt Professionella har två roller i LSS hantering som delvis är oförenliga, dvs myndighetsutöving och att ge stöd
Generella behov i familjer med barn med funktionsnedsättning Barnen har behov av stöd under låna tidsperioder, föräldrar behöver kunskaper och färdigheter i hur de samarbetar med professionella på ett sätt som maximerar deras inflytande över den service som erhålls (Dunst et al, 2007; Huus et al, 2015; Ylvén, Björck-Åkesson & Granlund, 2006) LSS är en rättighetslag, föräldrar behöver kunskap om familjens och barnets rättigheter och den service de kan begära (Bailey & Bruder, 2005; Granlund & Roll-Pettersson, 2001; Huus et al, 2015) Känslomässigt stöd till familjer under jobbiga perioder (SoS, 2010), föräldrar behöver ha ett hjälpsamt social nätverk (Huus et al, 2015)
Specifika behov beroende på barnets funktionsnedsättning Kunskap och färdigheter i att hantera problemmönster och funktionsnedsättningar, t ex kognitiva funktionsnedsättningar, sömnproblem eller beteendeproblem (Bailey & Bruder, 2005; Stenhammar et al, 2005). Kunskap och färdigheter i att anpassa hemmiljön till funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar (Granlund et al, 2008). Kunskaper och färdigheter i att lära barnet om sin funktionsnedsättning och dess konsekvenser (SoS, 2010, Huus et al, 2015). Måna barn har delaktighetsinskränkningar, föräldrar behöver stödja barnet till en aktiv fritid och ett kamratnätverk (Arvidsson et al, 2012.; Ullenhag, et al, 2013.)
Exekutiva funktioner som förklaringar till delaktighetsinskränkningar (Arvidsson & Granlund, 2016.) HIQ VIQ PIQ Aritm. Digit span Corsi Block KaTid Pict span Prosp memo Episod memo Capacity 0,19 0,13 0,24-0,08 0,17 0,26 0,05 0,14 0,21 0,33 Performance 0,08 0,09 0,11-0,11 0,11 0,22 0,01-0,05 0,20 0,30 Importance 0,24 0,20 0,33 0,13 0,08 0,33 0,16 0,12 0,25 0,42 Participation 0,07 0,10 0,10-0,06 0,15 0,22 0,03-0,04 0,18 0,27 Participation restr. 0,12 0,10 0,15 0,26 0,02 0,11 0,22-0,05-0,15-0,04 General well-being -0,26-0,19-0,20-0,29-0,03-0,12-0,26-0,39-0,02-0,11 Autonomy 0,14 0,12 0,17 0,04 0,22 0,41 0,15-0,06 0,27 0,39 Locus of control -0,12-0,15-0,06-0,20-0,01 0,07-0,17-0,09-0,01 0,11 Social interaction -0,04 0,02-0,04-0,11 0,20 0,11-0,06 0,05 0,23 0,25
Problem gravitation det finns alltid mer än en förklaring till problemet låg intelligens (Shonkoff et al, 1987)
Typ av stöd Professionellas sätt att jobba i socialtjänst/lss generellt sett Föräldrastödsprogram
Föräldrarutiner Tydliga rutiner för komma upp på morgonen, måltider, läggning Laga närningsriktig och välsmakande mat Tydliga rutiner för hygien, alltifrån blöjbyte till tandborstning och hårtvätt Tydliga rutiner för att ta hand om hemmet, t ex städning, tvättning av kläder Ekonomi Hjälpa andra i familjen Leka med barnet, samtala med barnet, Stödja barnet i fritidsaktiviteter
Utvecklingsstörning som förklaring till problem med föräldrarutiner Informationsanpassning form och innehåll i information som förmedlas Anpassning av fysisk miljö hjälpmedel, speciella miljöer - t ex anpassning av mått vid flaskmatning, microvågs ugn -tidshjälpmedel Anpassning av social miljö andra personers förhållningssätt - Anpassning av ord och meningslängd - Förtydliga sammanhang
Tydliggörande (Cecilia Olsson, personlig kommunikation, 2013)
Informationsanpassning Informationen motsvarar ett behov som individen för tillfället har Informationen ges med begrepp som personen förstår och kan hantera Informationen ges i en modalitet (syn/hörsel/känsel) som passar personen och är varaktig Informationen bygger på personens erfarenhetsvärld
Kurspaket LSS handläggare http://ju.se/forskning/forskningsinriktningar/child.html Se under: Riktat föräldrastöd - en studie av riktat stöd till familjer som har barn med lindrig utvecklingsstörning och relationen till barnens delaktighet i vardagsaktiviteter Projektinformation Kursmaterial - Riktat föräldrastöd Kursmaterial: http://ju.se/download/18.4f1f6214158ad67d0c37267/1480511473939/kursmaterial+riktat+familjest%c3%b6d_161130.pdf