Analysplan 2018
Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Analysplanen finns även publicerad på www.vardanalys.se Beställning av Vårdanalys tryckta publikationer: registrator@vardanalys.se Box 6070, 102 31 Stockholm Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Grafisk Design och produktion: Les Creatives Sthlm Tryck: ÅTTA.45 Tryckeri ISBN 978-91-87213-81-6
Analysplan 2018 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Innehåll Förord... 7 Beslut... 9 1 Om analysplanen...11 1.1 Vårdanalys arbetar med egeninitierade projekt och regeringsuppdrag... 12 2 Vårdanalys strategiska plattform... 15 2.1 Vi verkar för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för... 16 2.2 Vi bidrar med policyrelevanta kunskapsunderlag och rekommendationer rörande vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning... 16 2.3 Tre kompletterande delar... 16 2.4 Verksamheten vägleds av fem bärande principer...17 3 Samhällstrender och utvecklingsområden... 21 3.1 Samhällstrender och utvecklingsområden... 21 3.2 Händelser i omvärlden påverkar vården och omsorgen...22 3.3 Många pågående initiativ och utredningar inom vården och omsorgen...23 4 Analysområden...31 4.1 En personcentrerad vård och omsorg som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar...32 4.2 En jämlik vård och omsorg utan omotiverade skillnader...34 4.3 Effektiva vård- och omsorgssystem för en god vård och omsorg...36 5 Aktuell respons...41 6 Regeringsuppdrag... 45 6.1 IHP International Health Policy Survey...45 6.2 Satsning på förlossningsvården och andra insatser för kvinnors hälsa...45 Analysplan 2018 3
Innehåll 6.3 Satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar...46 6.4 Vårdsponsring och vårdsponsringsavtal inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård...46 6.5 Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 47 6.6 Insatser vid omhändertagande av berusade personer enligt LOB (1976:511)...47 7 Referenser...51 Vårdanalys tidigare publikationer... 55 4 Analysplan 2018
Förord I analysplanen för 2018 presenterar vi den huvudsakliga inriktningen för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys verksamhet under det kommande året. Analysplanen har tagits fram i nära dialog med myndighetens patientoch brukarråd. Rådets viktigaste uppgift är att identifiera och lämna förslag till angelägna områden för analys och granskning. Planen har beslutats av myndighetens styrelse. Myndigheten har under de senaste åren stegvis utvecklat analysplanen. Analysplanen för 2018 bygger vidare på de föregående årens analysplaner liksom på den strategiska plattform som togs fram under hösten 2016. Huvuddelen i analysplanen är presentationen av de analysområden som vi ska arbeta med under året. Eftersom vi arbetar med fleråriga analysområden finns det en förhållandevis hög grad av kontinuitet i verksamheten. I arbetet med analysplanen för 2018 har vår övergripande utgångspunkt varit att inte göra så stora förändringar. Vissa förändringar görs dock, så till vida att antalet analysområden minskas och genom att vissa av de tidigare analysområdena inkluderas i 2018 års analysområden. Vi kommer under 2018 att fortsätta att arbeta med jämlik vård och omsorg utan omotiverade skillnader, en personcentrerad vård och omsorg som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar samt med analysområdet effektiva vård- och omsorgssystem för en god vård och omsorg. Därtill fortsätter vi att arbeta med det vi kallar för aktuell respons och som innebär att vi med kort varsel startar upp avgränsade analyser av angelägna och aktuella frågor. Årets analysplan lägger grunden för vårt arbete med att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Fredrik Lennartsson Generaldirektör Analysplan 2018 7
Beslut Myndigheten för vård- och omsorgsanalys överlämnar härmed 2018 års analysplan till regeringen. Analysplanen är framtagen i dialog med myndighetens patient- och brukarråd. Analyschef Cecilia Stenbjörn har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har chefsjuristen Karin Nylén, projektdirektörerna Hanna Sjöberg, Marianne Svensson och Nils Janlöv deltagit. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Stockholm den 14 december 2017 Anders Anell Ordförande Karin Tengvald Vice ordförande Håkan Ceder Styrelseledamot Eva Fernvall Styrelseledamot Fredrik Lennartsson Generaldirektör Cecilia Stenbjörn Föredragande Analysplan 2018 9
1 Om analysplanen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) överlämnar varje år en analysplan till regeringen. Den beskriver inriktningen för den egeninitierade verksamheten och utgår från en omvärldsanalys och en nära dialog med Vårdanalys patient- och brukarråd, medarbetare på myndigheten samt myndighetens styrelse. 2018 års analysplan bygger vidare på de tidigare analysplanerna och på myndighetens strategiska plattform som togs fram under 2016. Inför 2015 års analysplan genomfördes en omfattande omvärldsanalys. I arbetet med Analysplan 2016 breddades omvärldsanalysen till att även inkludera socialtjänstens utmaningar, eftersom Vårdanalys uppdrag utvidgades till att omfatta hela socialtjänsten. Inför 2018 års analysplan har vi gjort vissa uppdateringar av omvärldsanalysen. Inledningsvis beskrivs kortfattat Vårdanalys arbete med egeninitierade projekt och regeringsuppdrag. I kapitel 2 beskriver vi myndighetens strategiska plattform. Plattformen visar hur och med vilka utgångspunkter vi tar oss an de uppgifter som regeringen har gett myndigheten i instruktionen (förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys). I kapitel 3 gör vi en kortfattad beskrivning av grundläggande samhällstrender och en omvärldsanalys, vilket ligger till grund för de analysområden som vi väljer att fokusera vårt egeninitierade arbete på under 2018. Därefter beskriver vi myndighetens egeninitierade verksamhet i form av de tre analysområden vi kommer att arbeta med under 2018 samt vårt arbete i det något kortare formatet inom ramen för aktuell respons. Analysplanen avslutas med en beskrivning av de regeringsuppdrag som myndigheten kommer att arbeta med under 2018. Vilka egeninitierade projekt vi kommer att arbeta med under 2018, preciseras i vår verksamhetsplan. Analysplan 2018 11
Om analysplanen 1.1 VÅRDANALYS ARBETAR MED EGENINITIERADE PROJEKT OCH REGERINGSUPPDRAG Vi arbetar med både egeninitierade uppdrag och regeringsuppdrag inom analysverksamheten. Våra egeninitierade projekt är antingen projekt inom våra analysområden eller projekt inom ramen för aktuell respons. De båda typerna av projekt finansieras genom anslag. Inriktningen på vårt egeninitierade arbete beslutas av myndighetens styrelse genom den här analysplanen samt genom beslut om myndighetens verksamhetsplan. 1.1.1 Analysområden Utifrån vår omvärldsanalys och dialog med vårt patient- och brukarråd, identifierar vi ett antal övergripande analysområden där vi vill bidra långsiktigt. Arbetet inom ett analysområde pågår i 2 4 år. Ett analysområde kan prioriteras om det uppfattas som angeläget av patienter, brukare och medborgare bedöms vara betydelsefullt för beslutsfattare på ett till fem års sikt är särskilt angeläget genom att det exempelvis rör tillstånd med hög allvarlighetsgrad, utsatta grupper, omfattar stora omotiverade skillnader, berör ett stort antal personer eller är av stor ekonomisk betydelse. Analysområdena anger den övergripande inriktningen för Vårdanalys arbete. I samband med att analysplanen beslutas, fastställer vi också vilken inriktning analysområdet ska ha för det kommande året, medan de specifika projekten inom respektive analysområde preciseras i myndighetens verksamhetsplan. 1.1.2 Aktuell respons Inom aktuell respons kan vi under året initiera och genomföra avgränsade analyser av angelägna frågor med hög aktualitet. Frågorna identifieras genom vår kontinuerliga omvärldsbevakning, genom patient- och brukarrådet eller genom tips från allmänheten. Projekten är av kortare karaktär och vi har ambitionen att presentera resultaten inom åtta till tio månader. 1.1.3 Regeringsuppdrag Utöver den egeninitierade verksamheten får Vårdanalys särskilda uppdrag av regeringen. Regeringen ger oss dessa uppdrag i myndighetens regleringsbrev men också löpande under året. Normalt har regeringsuppdragen särskild finansiering för att värna styrelsens mandat att styra inriktningen på den egeninitierade verksamheten. 12 Analysplan 2018
Om analysplanen Analysplan 2018 13
2 Vårdanalys strategiska plattform Vårdanalys strategiska plattform syftar till att stärka våra möjligheter att uppfylla Vårdanalys uppdrag och skapa mesta möjliga nytta för beslutsfattare och i förlängningen för patienter, brukare och medborgare. Bilden nedan sammanfattar myndighetens strategiska plattform. De olika delarna beskrivs därefter kortfattat. VISION En god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för VÅR ROLL Att bidra med policyrelevanta kunskapsunderlag och rekommendationer rörande vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning VÅR VERKSAMHET Utvärderingar av reformer och satsningar Problembaserad analys och granskning Strukturerade jämförelser VÄGLEDANDE PRINCIPER Patientens, brukarens och medborgarens perspektiv Oberoende analys Vetenskapligt förhållningssätt Konstruktiv ansats Kommunikativt arbetssätt Analysplan 2018 15
Vårdanalys strategiska plattform 2.1 VI VERKAR FÖR EN GOD VÅRD OCH OMSORG SOM PATIENTER, BRUKARE OCH MEDBORGARE KÄNNER FÖRTROENDE FÖR Vårdanalys verkar för ett vård- och omsorgssystem som befolkningen känner förtroende för. Vi verkar för att vård- och omsorgssystemet ska använda tillgängliga resurser på ett effektivt sätt och för att vården och omsorgen ska utgå från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. 2.2 VI BIDRAR MED POLICYRELEVANTA KUNSKAPSUNDERLAG OCH REKOMMENDATIONER RÖRANDE VÅRDENS OCH OMSORGENS FUNKTIONSSÄTT OCH STYRNING Vårdanalys tar fram kunskapsunderlag om vårdens och omsorgens funktionssätt, det vill säga dess strukturer, processer och resultat. Vi ger även rekommendationer för hur styrningen inom sektorn kan förbättras. Vårdanalys bidrag ska vara policyrelevant. Det innebär att frågorna som vi behandlar ska vara angelägna, nu eller ur ett framtidsperspektiv, och att våra rapporter ska vara användbara för beslutsfattare på nationell, regional eller lokal nivå. 2.3 TRE KOMPLETTERANDE DELAR Vårdanalys arbete bygger på tre kompletterande delar: utvärderingar av reformer och satsningar, problembaserad analys och granskning, samt strukturerade jämförelser. 2.3.1 Utvärderingar av reformer och satsningar Vi utvärderar genomförandet och effekterna av nationella reformer och satsningar för dem de ytterst är till för, det vill säga patienter, brukare och medborgare. Många gånger handlar utvärderingarna om statliga reformer eller insatser för att förbättra en viss kvalitetsdimension eller situationen för en viss målgrupp. Vi kan också utvärdera större nationella initiativ som drivs av kommuner och landsting. 2.3.2 Problembaserad analys och granskning Problembaserade analyser och granskningar utgår från vårdens och omsorgens vardag där patienter, brukare, närstående, professioner och stödsystem möts. Vi fokuserar på områden med brister och stor förbättringspotential. Områdena kan identifieras exempelvis genom förslag från myndighetens 16 Analysplan 2018
Vårdanalys strategiska plattform patient- och brukarråd eller från allmänheten, genom analyser av statistik och annat material eller till följd av samhällshändelser och debatter. 2.3.3 Strukturerade jämförelser Möjligheterna till strukturerade jämförelser av kvaliteten och effektiviteten inom vården och omsorgen förbättras kontinuerligt. Genom att jämföra resultaten för olika grupper i befolkningen, mellan olika kommuner och landsting liksom mellan länder, kan vi identifiera omotiverade skillnader samt förbättringsområden och framgångsfaktorer. 2.4 VERKSAMHETEN VÄGLEDS AV FEM BÄRANDE PRINCIPER Vårdanalys verksamhet vägleds av de bärande principerna patientens, brukarens och medborgarens perspektiv, oberoende analys, konstruktiv ansats, vetenskapligt förhållningssätt och kommunikativt arbetssätt. 2.4.1 Patientens, brukarens och medborgarens perspektiv Enligt Vårdanalys instruktion ska myndigheten bedriva sin verksamhet ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Patient- och brukarperspektivet innebär att myndigheten i första hand betraktar hälso- och sjukvården och socialtjänsten ur dessa perspektiv snarare än ur huvudmännens, verksamheternas eller professionernas perspektiv. Medborgarperspektivet innebär att myndigheten samtidigt värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem där resurserna används på ett effektivt sätt. Det innebär att patient- och brukarperspektivet ibland behöver vägas mot medborgarperspektivet. 2.4.2 Oberoende analys Vårdanalys är en statlig myndighet som lyder under regeringen. Verksamheten finansieras främst via statsbudgeten. Samtidigt är myndigheten inrättad som en oberoende och renodlad analysmyndighet. Det innebär att myndigheten är fristående i förhållande till politikens och lagstiftningens implementering, vilket möjliggör oberoende utvärdering av alla delar och aktörer i systemet. Utrymmet för egeninitierad verksamhet gör också att vi i stor utsträckning själva, i samråd med myndighetens patient- och brukarråd, kan välja områden för analys och granskning. Analysplan 2018 17
Vårdanalys strategiska plattform 2.4.3 Konstruktiv ansats Vårdanalys bedriver analysarbetet utifrån en konstruktiv och lösningsorienterad ansats. Fakta presenteras alltid som den är, men våra uppföljningar och utvärderingar syftar inte i första hand till att kontrollera och ställa någon till svars. I stället vill vi bidra till lärande och till att skapa förutsättningar för utveckling. Det gör vi genom att erfarenheter, kunskap och statistik analyseras i förhållande till den aktuella kontexten, och inte bara redovisas. 2.4.4 Vetenskapligt förhållningssätt Vårdanalys bidrag ska vara policyrelevant. För att kunna vara det krävs att myndighetens rapporter är tillförlitliga och håller hög kvalitet. För att uppnå detta strävar vi efter att tillämpa vetenskapliga principer och metoder. Samtidigt måste myndigheten ha förmåga att leverera inom snäva tidsramar och kunna acceptera en viss osäkerhet i analyserna. Vårdanalys utredningsmetodik bygger därför på en medveten och ändamålsenlig avvägning mellan vetenskaplig noggrannhet, effektiva processer och behovet av användbara kunskapsunderlag. 2.4.5 Kommunikativt arbetssätt Vårdanalys eftersträvar ett arbetssätt som är kontaktskapande, inlyssnande och relationsbyggande. Vi för dialog med aktörer inom sektorn och är närvarande i relevanta sammanhang för att förstå våra målgruppers behov och förutsättningar och för att kunna identifiera angelägna frågor. Vi skapar även intresse för och sprider resultatet av vårt arbete till målgrupperna på ett effektivt och genomtänkt sätt. 18 Analysplan 2018
Vårdanalys strategiska plattform Analysplan 2018 19
3 Samhällstrender och utvecklingsområden För att identifiera analysområden och projekt som är relevanta, gör Vårdanalys en omvärldsanalys kring samhällstrender och utvecklingsområden. Trender, förändringar och händelser utmanar och påverkar hälso- och sjukvården och socialtjänsten både på kort och lång sikt. För att möta de konsekvenser som trenderna och förändringarna kan föra med sig, behövs ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. 3.1 SAMHÄLLSTRENDER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är verksamheter som på flera sätt skiljer sig åt men som också har viktiga gemensamma nämnare. Både hälsooch sjukvården och socialtjänsten påverkas av större samhällstrender som i sin tur påverkar förutsättningarna för verksamheterna. De mest framträdande trenderna är i dag demografiska förändringar och kunskaps- och teknikutveckling. Under de kommande tio åren skriver SCB att Sveriges folkmängd förväntas öka med en miljon personer (SCB 2017). Ökningen av andelen barn och unga respektive äldre är större än ökningen för gruppen i de mest förvärvsaktiva åldrarna, det vill säga 20 64 år (SCB 2017), vilket innebär att försörjningsbördan för de förvärvsaktiva ökar. En särskild del i teknikutvecklingen är digitalisering. Mycket talar för att den ökade digitaliseringen kommer att leda till genomgripande förändringar och nya sätt att bedriva vård och omsorg. Inom socialtjänsten finns flera exempel på att digitalisering av administration och verksamhet införs, Analysplan 2018 21
Samhällstrender och utvecklingsområden exempelvis nattkameror och sensorer inom hemtjänsten och digital insamling av uppgifter vid ansökan om ekonomiskt bistånd (SKL 2017). Inom hälso- och sjukvården pågår det exempelvis utveckling av olika digitala vårdtjänster, såväl inom preventionsområdet som när det gäller anamnesupptagning inom hälso- och sjukvården liksom för vårdbesök. Dessutom påverkas både hälso- och sjukvården och socialtjänsten av ett förändrat sjukvårdspanorama, där fler personer lever längre med sjukdomar till följd av den positiva utvecklingen av nya möjligheter till tidigare och förfinad diagnostik, behandling och hjälpmedel. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver förhålla sig till och anpassa sig till de övergripande trenderna i samhället. Utmaningarna kan mötas på olika sätt. Ett sätt att göra det är att ständigt bedriva ett kvalitetsorienterat innovationsarbete och att ha ett systematiskt förbättrings- och effektiviseringsarbete. Ett annat sätt är att skärpa prioriteringar och göra begränsningar av det offentliga åtagandet. Ytterligare ett sätt är att öka finansieringen. Vårdanalys huvudsakliga inriktning för det egeninitierade arbetet består av att analysera hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan stärka sin förmåga att leverera en kvalitativt god och jämlik vård och omsorg genom systematiskt kvalitetsarbete och effektiviseringar av olika slag. När man jobbar med det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet med effektiviseringar behöver man också ta hänsyn till ett antal olika aspekter, exempelvis behoven av att öka patient- och brukarcentreringen, behoven av att förebygga ohälsa och utsatthet liksom behoven av att förbättra samordningen och kontinuiteten. Dessutom behöver man förhålla sig till kraven på högre förändringstakt och behoven av att effektivisera personella resurser och säkra kompetensförsörjningen. För socialtjänstens del är det särskilt angeläget att också skapa förutsättningar för att följa upp resultaten av insatserna både för den enskilde brukaren och på verksamhetsnivå, och att lära av dessa resultat. Det är en grundförutsättning för att kunna förbättra och säkerställa kvaliteten. I stor utsträckning saknas denna förutsättning i dag i socialtjänsten. 3.2 HÄNDELSER I OMVÄRLDEN PÅVERKAR VÅRDEN OCH OMSORGEN Förutom de långsiktiga samhällstrenderna finns det också händelser och trender som påverkar samhället generellt och välfärdstjänsterna specifikt. En sådan stor omvärldsförändring är att krig och oro i världen har ökat antalet asylsökande i Sverige. Under 2015 sökte omkring 160 000 personer asyl i Sverige. Antalet asylsökande har minskat kraftigt under åren 2016 och 2017, mycket till följd av EU:s politik på området och ändrad lagstiftning på 22 Analysplan 2018
Samhällstrender och utvecklingsområden nationell nivå har också spelat in. Mottagandet av nyanlända, såväl asylsökande som nyanlända med uppehållstillstånd, har inneburit utmaningar för framför allt kommunerna. En särskild utmaning för kommunernas socialtjänst är det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl i Sverige under 2015. Det ökade kraftigt efterfrågan på platser i familjehem och Hem för vård och boende (HVB) (Vårdanalys 2016a). Det råder också ett mer osäkert läge i allmänhet i Europa och världen jämfört med för några år sedan. Brexit, det amerikanska presidentskapet, Rysslands förhållningssätt till omvärlden, terrorhot liksom instabilitet och krig i Mellanöstern och klimatförändringar påverkar hela samhället och därmed också förutsättningarna för välfärdstjänsterna. Detta gäller inte minst hur välfärden prioriteras i förhållande till andra politikområden. En annan omvärldsförändring vi ser är att andelen i befolkningen som anser att hälso- och sjukvården fungerar bra har minskat under de senaste åren. En tredjedel tycker att systemet fungerar bra, vilket är en minskning med 13 procentenheter sedan 2010 (Vårdanalys 2016b). Det minskade förtroendet hos befolkningen återspeglas också i uppfattningen hos läkare som arbetar i primärvården (Vårdanalys 2015). Att befolkningen har ett högt förtroende för välfärdstjänsterna och de aktörer som utför dem, är en förutsättning för den offentliga och solidariskt finansierade hälso- och sjukvården. Det kan också få konsekvenser för systemeffektiviteten om förtroendet för exempelvis primärvården sjunker kan det få som konsekvens att fler söker sig till sjukhus för vård som kunde ha utförts i primärvården. Välfärden och inte minst hälso- och sjukvården och socialtjänsten är i fokus i media nästan dagligen. Det är också områden som ses som viktiga av befolkningen enligt olika opinionsmätningar. Exempel på frågor som lyfts fram inom hälso- och sjukvården är exempelvis väntetider, vårdplatser och kompetensförsörjning. Inom socialtjänstområdet har LSS varit i fokus under det gångna året. 3.3 MÅNGA PÅGÅENDE INITIATIV OCH UTREDNINGAR INOM VÅRDEN OCH OMSORGEN Det pågår en rad olika nationella initiativ i syfte att förändra och anpassa vården och omsorgen till de demografiska utmaningarna, den tekniska utvecklingen och det förändrade sjukdomspanoramat. Under senare år har regeringen framför allt inom hälso- och sjukvårdsområdet initierat ett antal statliga utredningar i syfte att utveckla hälso- och sjukvårdens strukturer och arbetssätt. Vissa av utredningarna har lämnat förslag på förändringar Analysplan 2018 23
Samhällstrender och utvecklingsområden som antingen bereds eller redan har resulterat i förslag till förändringar, nya myndighetsuppdrag eller överenskommelser, och ibland också till ny lagstiftning. Andra utredningar pågår fortfarande, och kommer att presentera förslag de kommande åren. 3.3.1 Tre sektorsövergripande statliga utredningar som kan påverka vården och omsorgen Det pågår eller har nyligen avslutats ett antal sektorsövergripande statliga utredningar som kan få betydelse för hälso- och sjukvården och socialtjänsten om förslagen genomförs. Ett exempel på ett sådant sektorsövergripande arbete är Tillitsdelegationen (Dir. 2016:51) som arbetar för att utveckla styrformerna inom offentlig sektor så att det finns en balans mellan kontroll och förtroende för medarbetarnas kunskap och erfarenhet. En annan sektorsövergripande utredning som nyligen har presenterat sitt slutbetänkande är Välfärdsutredningen (SOU 2017:39). Utredningen hade bland annat i uppdrag att analysera hur kvalitetsmått kan användas i välfärden och styrningen av välfärden och hur register kan förbättras inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Vidare kan den så kallade Kommunutredningen (Fi 2017:02) komma att påverka hälso- och sjukvården och socialtjänstens förutsättningar och organisering. Kommunutredningen har i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. 3.3.2 Exempel på nya lagar som påverkar patienter och brukare Från och med 1 januari 2018 träder två nya lagar som kommer att påverka patienter och brukare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten i kraft. Den första är lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. I lagen förtydligas att det i första hand ska vara vårdgivarna som tar emot och besvarar klagomål från patienter och deras närstående. Lagen reglerar också patientnämndernas verksamhet och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) utredningsskyldighet i klagomålsärenden. Den andra lagen är lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen börjar gälla från och med den 1 januari 2018 och ersätter lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar. Lagen innehåller bestämmelser om samverkan vid planering av insatser för enskilda efter utskrivningen med ett antal bestämmelser som handlar om processen för utskrivningen. Den innehåller också bestämmelser om hur 24 Analysplan 2018
Samhällstrender och utvecklingsområden insatserna ska planeras för enskilda som behöver insatser från flera berörda enheter, till exempel hur den samordnade planeringen ska gå till liksom krav på att landsting och kommuner i samråd utarbetar gemensamma riktlinjer om samverkan till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst. Vidare innehåller lagen dispositiva bestämmelser om kommunernas betalningsansvar, till exempel när det inträder och med vilket belopp. 3.3.3 Pågående nationella initiativ och utredningar inom vården Det genomförs en rad särskilda initiativ från statligt håll, där landstingen/ regionerna får öronmärkta medel för insatser inom vissa utpekade områden. Exempel på sådana satsningar är satsningen för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar, en satsning på förlossningsvården och kvinnors hälsa, professionsmiljarden, medel för insatser som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och den så kallade patientmiljarden med fokus på tillgänglighet inom primärvården. Inom läkemedelsområdet finns förslag på en nationell läkemedelslista och regeringen har givit e-hälsomyndigheten ett uppdrag att genomföra en fördjupad förstudie. Det pågår också ett arbete som handlar om koncentrering av den högspecialiserade vården baserat på utredningen om högspecialiserad vård Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) och regeringen har under hösten 2017 i prop 2017/18:40 föreslagit en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården. Förslaget behandlas i skrivande stund i riksdagen. Inom e-hälsoområdet ingick regeringen och SKL i januari 2017 en överenskommelse om en handlingsplan för samverkan vid genomförande av Vision e-hälsa 2025. Vision e-hälsa 2025 slår fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter vid denna tidpunkt (regeringen, 2017/18:1). Under 2016 blev läkemedel för barn och unga under 18 år kostnadsfria (lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.) och även mammografiscreening till kvinnor mellan 40 och 74 år blev då avgiftsfri (lag (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården samt förordning (2016:660) om avgiftsfrihet för screening för bröstcancer med mammografi). 2017 blev preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfria för personer under 21 år (lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.) och från samma tidpunkt är öppenvård för personer som är 85 år eller äldre avgiftsfri (hälso- och sjukvårdslag (2017:30)). Under 2017 höjdes också det allmänna tandvårdsbidraget för personer mellan 65 och 74 år (förordning om ändring i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd). Från och med 1 januari Analysplan 2018 25
Samhällstrender och utvecklingsområden 2018 är cellprovsscreening för livmoderhalscancer kostnadsfri i hela landet (Socialutskottets betänkande 2017/18:SoU1). Några statliga utredningar inom hälso- och sjukvårdsområdet som pågår, och som troligen kommer att påverka hälso- och sjukvården, är Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) och Utredningen om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel (S 2016:07). Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård arbetar utifrån betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:02) och har i uppdrag att stödja landstingen med flera att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården. Utredningen presenterade ett delbetänkande i juni 2017. Ytterligare ett delbetänkande är planerat till juni 2018 och i mars 2019 ska utredningen presentera sitt slutbetänkande. Det övergripande målet med utredningen om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel är ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läkemedel och följer den etiska plattform som gäller inom hälso- och sjukvården samtidigt som läkemedelskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå (Dir 2016:95). Utredningen presenterade ett delbetänkande under hösten 2017 och ska presentera sitt slutbetänkande i december 2018. Ett antal utredningar inom hälso- och sjukvårdsområdet har avslutats den senaste tiden. Exempel på utredningar som har avslutats det gångna året som kan komma att påverka hälso- och sjukvårdens organisering och arbetssätt, men där det i dag inte är klart på vilket sätt förslagen tas vidare, är Kunskapsstödsutredningen (S 2015:07) och Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02). 3.3.4 Pågående nationella initiativ och utredningar inom socialtjänsten Även inom området sociala tjänster pågår en del nationellt utvecklingsarbete. Regeringen tillsatte år 2014 en nationell samordnare inom den social barnoch ungdomsvården som i december 2017 ska summera hur socialtjänsten kan fungera på bästa sätt (Regeringen S 2014:A). Rådet för styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst har ett pågående arbete med syftet att stärka utvecklingen av en evidensbaserad praktik, inklusive utveckling av öppna jämförelser, inom socialtjänstområdet (Regeringen 2017/18:1). Inom äldreomsorgen har regeringen för 2018 avsatt särskilda medel för bemanning (Regeringen 2017/18:1) och det finns förslag om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre (Ds 2017:12). Även inom den sociala barn- och ungdomsvården pågår en satsning på stärkt bemanning under 2016 2019 (regeringen, 2017/18:1) och en utredning för att 26 Analysplan 2018
Samhällstrender och utvecklingsområden stärka barnrättsperspektivet för barn i skyddat boende (dir 2016:99). Vidare pågår ett arbete, baserat på utredningen om tvångsvård för barn och ungas betänkande (SOU 2015:71), med att se över LVU-satsningen. En utredning som kan komma att påverka socialtjänstens arbete och förutsättningar, är den så kallade mottagandeutredningen som har i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända, inklusive ensamkommande barn (dir 2015:02). Vidare har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen (2011:453) och av vissa av socialtjänstens uppgifter. Utredningen har antagit namnet Framtidens socialtjänst (S 2017:03) och ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2018. Även LSSutredningen (S 2016:40), med uppdrag att göra en översyn av den personliga assistansen i syfte att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen och att få tillstånd mer ändamålsenliga insatser inom LSS liksom att lagstiftningen ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet, kan komma att påverka socialtjänsten framgent. Några statliga utredningar har också nyligen presenterat sina slutbetänkanden. Till exempel lämnade utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen i mars 2017 sitt betänkande Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017: 21) till regeringen. Det är dock i dagsläget oklart i vilken mån de förslag till förändringar som lämnades, kommer att tas vidare. 3.3.5 Pågående utvecklingsarbete inom landsting och kommuner Det pågår också ett stort utvecklingsarbete inom kommuner och landsting. Behoven av utveckling understryks av de demografiska utmaningarna som påverkar landstingens och kommunernas ekonomi, liksom den tekniska utvecklingen och förändrade förväntningar. Detta ställer krav på en omställning av vården och omsorgen med ökat fokus på effektivitet, jämlikhet och på att arbeta på ett brukar- och patientcentrerat sätt. De senaste åren har de ekonomiska resultaten varit goda i kommunerna, medan de har varit mindre bra i landstingen (SKL 2017). Detta ska ses i skenet av att det har varit högkonjunktur under ett antal år, men att vi i en nära förestående framtid troligen går in i en lågkonjunktur. De ekonomiska utmaningarna kommer att bli större då skatteunderlaget från 2019 förväntas bli svagare samtidigt som efterfrågan på vård och omsorg ökar. Enligt SKL (2017) måste kommunerna och landstingen på lång sikt öka effektiviteten och andra arbetssätt baserade på ny teknik behöver komma till stånd. Analysplan 2018 27
Samhällstrender och utvecklingsområden Ibland finns det tydliga kopplingar till det utvecklingsarbete som bedrivs nationellt, exempelvis vad gäller att stärka primärvården och samarbete mellan kommun och landsting. Men flera exempel på utvecklingsarbete som drivs fristående från nationella initiativ finns, inte minst när det gäller att ta tillvara de vinster som kan finnas med digitalisering. Här pågår arbete med förnyade journalsystem och det finns också utvecklingsarbete som har ett mer brukar- och patientnära perspektiv. Inom hemtjänsten finns det exempel på användning av nattkameror och sensorer och inom socialtjänsten finns exempel på digital insamling av uppgifter vid ansökan om ekonomiskt bistånd (SKL 2017). Även inom landstingen finns exempel på olika initiativ med att använda digitalt stöd i verksamheterna. Exempelvis pågår arbete med prevention med digitalt stöd för personer med kroniska sjukdomar i form av digital monitorering och egenmätningar. Digital anamnesupptagning är ett annat område som utvecklas liksom utveckling av digitala vårdtjänster. (SKL 2017). 28 Analysplan 2018
Samhällstrender och utvecklingsområden Analysplan 2018 29
Samhällstrender och utvecklingsområden 30 Analysplan 2018
4 Analysområden Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens förmåga att arbeta med utvecklingsfrågor är avgörande för att långsiktigt kunna leverera en god och jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån patienters och brukares behov. Detta understryks också om man ser till de utmaningar som verksamheterna står inför när det gäller den demografiska utvecklingen med allt fler äldre, en snabb kunskaps- och teknikutveckling, liksom att fler lever längre med sjukdomar. Dessutom finns tecken på att förväntningarna på de samhälleliga tjänsterna hos befolkningen ökar. Även förändringar av mer tillfällig karaktär, som exempelvis det ökade antalet asylsökande under 2015, visar på behoven av en socialtjänst och hälso- och sjukvård som utvecklas och snabbt kan anpassa sig till nya förutsättningar. Mot denna bakgrund kommer Vårdanalys under 2018 att arbeta inom tre övergripande analysområden. Områdena är valda för att de speglar centrala långsiktiga mål inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. För vart och ett av dessa områden är det avgörande att ha det nationella perspektiv i analysen vilket Vårdanalys har. Inom analysområdena kan Vårdanalys dels beskriva vårdens och omsorgens funktionssätt, dels utifrån en konstruktiv ansats belysa olika strategier, så som lärande, digitalisering och lösningar för en samordnad vård och omsorg, för att uppnå målen. Inom vart och ett av de tre övergripande analysområdena tar vi fram vilka särskilda inriktningar vi ska ha i vårt arbete det kommande året. Det kan antingen handla att vi tittar på en viss strategi eller medel för att uppnå målet inom analysområdet eller så fokuserar vi på en särskild del av hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Det kan också finnas behov av ytterligare kunskapsunderlag av faktiska förhållanden. Vilka projekt som vi kommer att driva inom respektive analysområden under 2018, preciseras i myndighetens verksamhetsplan. Analysplan 2018 31
Analysområden Våra analysområden och inriktningar under 2018 är: 1 En personcentrerad vård och omsorg som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar Vårt fokus för 2018 är lärande från andra länder samt samordning av vård och omsorg. Barn och unga kommer att vara en befolkningsgrupp som vi särskilt har i fokus. 2 En jämlik vård och omsorg utan omotiverade skillnader Vårt fokus under 2018 kommer att ligga på att ta fram kunskapsunderlag om omotiverade skillnader i vården och omsorgen och på att identifiera utvecklingsområden. 3 Effektiva vård och omsorgssystem för en god vård och omsorg Vårt fokus för 2018 ligger på resurser i form av kompetensförsörjning, processer för effektiv vård och omsorg med särskild inriktning på akutsjukvården samt strategier för utveckling. 4.1 EN PERSONCENTRERAD VÅRD OCH OMSORG SOM UTGÅR FRÅN PATIENTERNAS OCH BRUKARNAS BEHOV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Att arbeta utifrån patientens och brukarens behov och förutsättningar är ett centralt utvecklingsområde för den svenska vården och omsorgen. Detta är också ett område där förväntningarna troligen kommer att öka i framtiden. Begrepp som fått allt större plats i hälso- och sjukvårdsdebatten är patient- och personcentrering. Samtidigt saknas fortfarande en allmänt vedertagen definition av de olika begrepp som beskriver en hälso- och sjukvård respektive socialtjänst som i organisation och arbetssätt har sin utgångspunkt i användarnas behov. Olika termer, såsom exempelvis individorientering, patient centrering, personcentrering och patientfokus, används mer eller mindre synonymt. Men kärnan är densamma: den enskilde patienten och brukaren (och deras närstående) ska respekteras och vara delaktig och ska också ha möjlighet till inflytande. Även samordning och kontinuitet är dimensioner som lyfts fram när man talar om person- och patientcentrering. Att det har ett värde i sig att arbeta med dessa utgångspunkter står klart och det kan också vara ett medel för att uppnå bättre resultat, till exempel bättre hälsa och ökat välbefinnande (eller minskat lidande). En rad reformer bland annat vårdvalsreformen, vårdgarantin och patientlagen har under senare år lanserats för att stärka patientens ställning och skapa ett mer anpassat sjukvårdssystem till de patienter som det är till för. Flera rapporter pekar dock på att svensk hälso- och sjukvård inte i tillräcklig utsträckning utgår från patienternas behov och förutsättningar. Sverige 32 Analysplan 2018
Analysområden utmärker sig i internationella jämförelser genom att visa svaga resultat på en rad områden som beskriver patientens erfarenheter av kontakter med vården (Vårdanalys 2014a, 2016b, 2017a). När Vårdanalys har frågat primärvårdsoch klinikchefer om deras förbättringsarbete, så visar svaren dessutom att insatser av patientcentreringskaraktär prioriteras lågt i förhållande till annan verksamhetsutveckling (Vårdanalys 2016h). Det tycks med andra ord saknas strategier, modeller och kunskapsstöd för en ökad patientcentrering. Patientlagen (2014:821) har också haft svårt att få genomslag i praktiken, trots att vissa bestämmelser även tidigare har funnits i andra författningar. (Vårdanalys 2015b, 2016f, 2017b). Inom socialtjänsten är arbetet många gånger tydligt orienterat mot den enskilde. Kunskapen om vilka effekter olika insatser ger och vad som fungerar för vem är dock ofta oklart och det blir därför svårt att säga om en individ får de insatser som är lämpligast för just den. Likaså är det oklart i vilken mån, och hur, brukarna är delaktiga vid val av insatser. Vårdanalys har också konstaterat att det i många fall saknas information om resultat, vilket gör att det blir svårt att följa upp vilka effekter olika insatser har. En särskild kvalitetsdimension i den personcentrerade vården och omsorgen är att vården och omsorgen är samordnad. Samordning får ökad aktualitet när fler lever allt längre tid med kroniska sjukdomar, samtidigt som kunskaps utvecklingen bidrar till en ökad specialisering. Samordningsbrister riskerar att leda till en försämrad upplevelse för patienter och brukare, liksom till sämre resultat och ökade kostnader på grund av till exempel onödiga upprepningar av undersökningar, tid att söka efter saknad information och onödiga transporter. Vården och omsorgen har också ett lagstadgat ansvar för samordningen som inte kan överföras till patienten, brukaren eller någon närstående. Trots detta kan vi konstatera att samordning av insatser för patienter och brukare är en av de stora utmaningarna mellan och inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten. För hälso- och sjukvårdens del visar en rad nationella studier att patienterna är missnöjda med hur samordningen fungerar (Vårdanalys 2015b, 2017a). Samordningsbrister påtalas även inom socialtjänsten, men här saknas studier som ger ett gott kunskapsunderlag. 4.1.1 Vi fokuserar på lärande av andra länder, resultat ur ett patient- och brukarperspektiv och samordning av vård och omsorg för barn och unga Det finns ett fortsatt fokus i vården och omsorgen när det gäller att åstadkomma en mer personcentrerad vård och omsorg. Det finns också en medvetenhet om att det finns förbättringspotential. Analysplan 2018 33
Analysområden Mot bakgrund av att svensk hälso- och sjukvård visar brister vad gäller personcentrering, är det angeläget att lära från andra länder och hälsooch sjukvårdsystem om vad som är effektiva tillvägagångsätt. Vi kommer därför att under 2018 fokusera på att lära av hur andra länder arbetar med personcentrerad hälso- och sjukvård, exempelvis vad det finns för modeller och verktyg för att uppnå en mer personcentrerad vård. Det andra området vi kommer att fokusera på är hur man kan mäta resultat inom vården och omsorgen på ett sätt som tar hänsyn till olika dimensioner i personcentrering. Detta är centralt i vidareutvecklingen av den personcentrerade vården och omsorgen. Slutligen kommer vi att fokusera på kvalitetsdimensionen samordnad vård och omsorg. Under 2018 kommer vi särskilt att studera hur samordnad vård och omsorg fungerar för barn och unga, grupper som det finns särskilda utmaningar för, exempelvis vad gäller delaktighet och inflytande. 4.2 EN JÄMLIK VÅRD OCH OMSORG UTAN OMOTIVERADE SKILLNADER Oavsett vem man är och var man bor ska varje enskild person, patient, brukare och närstående känna sig trygg i att ha tillgång till god vård och omsorg. Därför är en jämlik vård och omsorg angelägen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. En vård på lika villkor är också en av portalparagraferna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och av socialtjänstlagen (2001:453) framgår att socialtjänsten ska främja människornas jämlikhet i livsvillkor. Det finns många skillnader i vårdens och omsorgens resultat och genomförande. Men vården och omsorgen kan endast sägas vara ojämlik när skillnader inte kan förklaras av till exempel medicinskt motiverade överväganden, brukarens behov av insatser, patientens eller brukarens preferenser eller andra legitima skäl. Vårdanalys fokus är därför omotiverade skillnader mellan grupper i befolkningen, patientgrupper och brukargrupper inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utvärderingar av hälso- och sjukvården indikerar att vården inte når fram till målet om en vård på lika villkor för hela befolkningen (Vårdanalys 2014) eller likvärdiga resultat för hela befolkningen. Det finns både geografiska skillnader och skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Till exempel finns det stora variationer mellan landstingen och regionerna när det gäller väntetider och hur väl de håller vårdgarantins tidsgränser, och också i tillgången till läkemedelsbehandling (Vårdanalys 2014, 2015a, 2017c, 2017d, 2017e.). Det är även väl känt att hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen. Exempelvis finns stora skillnader i medellivslängd, där medellivslängden är längre bland dem med längre utbildning än de med 34 Analysplan 2018
Analysområden kort utbildning (SOU 2016:55). Skillnaderna är dessutom systematiska så till vida att de är desamma om man jämför olika grupper avseende yrke, inkomst eller utbildning (SOU 2016:55). Jämlikhetskommissionen (SOU 2016:55) har också visat att det finns återkommande, omotiverade skillnader när det gäller vårdens tillgänglighet, insatser och resultat. Hälso- och sjukvården kan bidra till ökad jämlikhet på flera sätt, bland annat genom att erbjuda insatser och behandling, rehabilitering och habilitering på lika villkor med likvärdiga resultat, göra vården mer tillgänglig så att alla söker sig dit vid behov samt genom att arbeta med förebyggande insatser. I dag saknas det i stor utsträckning kunskap om huruvida det finns omotiverade skillnader inom socialtjänsten (Vårdanalys 2016d). De studier som genomförts behandlar främst frågor om hur män respektive kvinnor bemöts. En förklaring till att området är bristfälligt belyst, är att förutsättningarna för att belysa eventuella omotiverade skillnader med hjälp av olika datakällor överlag är begränsade (Vårdanalys 2016d). Ett exempel på ett område där det särskilt saknas kunskap om jämlika insatser är den sociala barn- och ungdomsvården. Det är centralt att insatserna ges på ett jämlikt vis, särskilt eftersom att insatserna riktar sig till en utsatt grupp och insatserna många gånger får livslånga konsekvenser, bland annat på hälsa, utbildning, personlig utveckling och yrkesliv. Ytterligare en aspekt på jämlikhet är den horisontella jämlikheten. Den handlar om att det inte ska finnas omotiverade skillnader i vården och omsorgen och de resurser som läggs på vården och omsorgen mellan olika patientgrupper. Horisontell jämlikhet är ett komplext område som i mångt och mycket handlar om prioriteringar. Det finns ett värde av att ta fram kunskapsunderlag inom området och det är viktigt i diskussioner om såväl jämlikhet som effektivitet. 4.2.1 Vi fokuserar på att öka kunskapen om omotiverade skillnader i vården och omsorgen och på att identifiera utvecklingsområden Vi kommer under 2018 att bygga vidare på vårt tidigare arbete och fortsätta analysera olika aspekter av jämlikhet i vården och omsorgen, eftersom vi ser att det finns behov av ytterligare kunskapsunderlag. Vi kommer också att identifiera utvecklingsområden. Under 2018 kommer vi särskilt att rikta in oss på den sociala barn- och ungdomsvården där vi kommer att belysa i vilken utsträckning det finns omotiverade skillnader mellan olika grupper av barn och unga som får insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Vi kommer att försöka Analysplan 2018 35
Analysområden att identifiera tänkbara förklaringar till eventuella skillnader liksom tänkbara åtgärder för att motverka de omotiverade skillnaderna. Vi kommer också att beskriva hur uppföljningen av omotiverade skillnader kan stärkas och systematiseras. Att det finns socioekonomiska skillnader i vården, som inte är motiverade, står klart. Även här ser vi att det finns fortsatt behov av ytterligare kunskapsunderlag, som kan användas för att skapa förståelse för vilka insatser som krävs för att skillnaderna ska kunna minimeras. Vi kommer exempelvis att studera skillnader utifrån utbildningsbakgrund och eventuella skillnader mellan personer som är födda i annat land än Sverige respektive i Sverige. En annan del är att närma sig huruvida det finns socialekonomiska skillnader när det gäller vilken vård som ges för olika sjukdomar och diagnoser. Slutligen kommer vi att börja belysa den horisontella jämlikheten, det vill säga jämlikhet eller omotiverade skillnader mellan olika patientgrupper. 4.3 EFFEKTIVA VÅRD- OCH OMSORGSSYSTEM FÖR EN GOD VÅRD OCH OMSORG Att vårdens och omsorgens sammantagna resurser används så effektivt som möjligt för att infria målen om en god vård och omsorg på lika villkor är centralt för den offentliga välfärden. Detta understryks i och med de demografiska utmaningar som vården och omsorgen står inför med åldrande befolkning och en ökad andel av befolkningen med mer komplexa behov. I takt med allmänt ökat välstånd, växer också befolkningens förväntningar på vad vård- och omsorgssystemet ska leverera. Ökad rörlighet och valfrihet bland patienter och brukare innebär dessutom nya utmaningar när länken mellan finansiering och kostnadskontroll försvagas. En central utmaning för vården och omsorgen är kompetensförsörjningen (Vårdanalys 2015d, Socialstyrelsen 2016). Utmaningen finns för flera personalgrupper och såväl inom omsorgen som inom hälso- och sjukvården. Inom socialtjänsten finns både en generell brist på och hög personalomsättning bland socialsekreterare. Det finns också indikationer på att socialsekreterarna använder en mindre del av sin tid till direkt klientkontakt och betydligt mer tid till administration. Inom äldreomsorgen finns ett stort framtida rekryteringsbehov av undersköterskor och vårdbiträden (SKL 2014). Inom hälso- och sjukvården finns utmaningarna vad gäller kompetensförsörjning såväl för läkare som för sjuksköterskor. Det finns särskilda bemanningsproblem när det gäller läkare i glesbygden och generellt överstiger efterfrågan tillgången för yrkeserfarna läkare och specialiserade läkare för exempelvis 36 Analysplan 2018
Analysområden psykiatri och allmänmedicin. Efterfrågan på sjuksköterskor, och i synnerhet med specialisering, ökar också mer än tillgången. (Socialstyrelsen 2017). Även inom sjukvården finns det anledning att fråga sig om den kompetens som finns används på ett ändamålsenligt sätt. Därtill kan vi, såväl inom hälso- och sjukvården som socialtjänsten, observera ökade kostnader för inhyrd personal. Det finns betydande kostnads- och produktivitetsskillnader mellan olika organisatoriska enheter inom vård- och omsorgssystemet. Under 2015 var exempelvis skillnaden i strukturjusterade kostnader per invånare inom hälso- och sjukvården 12 procent mellan landsting (Kolada 2016) och kostnadsvariationen per producerad vårdtjänst på sjukhus varierar också stort (Socialstyrelsen 2013). Ur ett effektivitetsperspektiv är det väsentligt att alla delar av vård- och omsorgssystemet bidrar till en väl fungerande helhet ur patientens och brukarens perspektiv. Här är det väsentligt att primärvården, akutsjukvården och den högspecialiserade vården gemensamt formeras för att uppnå både sammanhållna vårdkedjor och tillräckliga patientvolymer. Detta har utretts i några offentliga utredningar som bland annat har pekat på behov av att koncentrera patientvolymerna inom den högspecialiserade vården samt på att det är angeläget att föra över resurser från specialiserad vård till primärvård (SOU 2016:2, SOU 2015:98). Akutsjukvårdens framtida roll för att säkra helheten har särskilt betonats (SOU 2015:98). Även för äldreomsorgens del ser vi betydande kostnadsskillnader med hänsyn taget till kommunernas olika förutsättningar. Under 2011 uppgick skillnaden i strukturjusterad kostnad per invånare över 65 år mellan kommunerna till över 240 procent, och analyser visar att det finns utrymme att minska kostnaderna per tillhandahållen omsorgstjänst med i genomsnitt cirka 30 procent (Vårdanalys 2013). Inom övriga delar av socialtjänsten är dessvärre kunskapen om eventuella kostnadsvariationer per brukare och per insats i stort bristfällig och behovet av mer information är därför omfattande. För att erhålla effektiva vård- och omsorgssystem krävs att utveckling och lärande sker i den omfattning som det behövs. Vi ser dock flera tecken på att utveckling och lärande inte sker i den omfattning som behövs. Exempelvis har vi i ett flertal utvärderingar av bland annat statliga satsningar inom vården och omsorgen om personer med psykisk ohälsa visat att utvecklingsprojekt har svårt att få fäste efter att projekten avslutats och/eller är svåra att införa i större skala (Vårdanalys 2015c). Projekt används även inom andra områden och att det är belagt att det finns svårigheter med att överföra goda projekt till ordinarie verksamhet. Analysplan 2018 37