Regional handlingsplan för klimatanpassning i Uppsala län

Varför klimatanpassning? Klimatanpassning innebär att vidta åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som märks idag och de som inte kan förhindras i framtiden. Den samhällsstruktur vi har idag har vi skapat efter dagens klimat och när klimatet förändras innebär det nya påfrestningar på vårt samhälle. Vi måste därför redan nu planera och se till att länets samhällsstrukturer är flexibla och robusta nog att möta de konsekvenser ett förändrat klimat för med sig. Negativa konsekvenser måste minimeras och positiva kunna tas tillvara och omvandlas till möjligheter. Strukturerna behöver också vara långsiktigt hållbara. Den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007:60) pekade på att hot och möjligheter kommer att finnas inom i stort sett alla områden i samhället när klimatet förändras (SOU, 2007). Vidare visade utredningen att klimatförändringar redan skett och pågår. Anpassning måste därför ske idag, inte imorgon. Regeringen har, i sin klimatpolitik, tydligt visat att arbetet med att klimatanpassa vårt samhälle ska göras på lokal, regional och nationell nivå och berör många aktörer. Länsstyrelsen har tagit fram flera underlagsrapporter för att underlätta arbetet med att klimatanpassa vårt samhälle. De visar vilka områden i Uppsala län som blir sårbara om klimatet förändras, hur klimatförändringen kommer att se ut med avseende på temperatur, nederbörd etc. och vad som ska beaktas inom den fysiska samhällsplaneringen för att minska de negativa effekterna av klimatförändringen. 3 Arbetet med klimatanpassning kan även knytas till flera pågående projekt i länet. Indirekt kan arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat kopplas till alla organisationer som har ett samhällsansvar och verksamheter som påverkar samhällets struktur, utveckling och bevarande. Länsstyrelsens viljeriktning med klimatanpassningsarbetet är att de aktörer i länet som har ett eller flera verksamhetsområden som berörs av ett förändrat klimat under kommande år påbörjar ett mer konkret och integrerat arbete med klimatanpassning. Inom arbetet med klimatanpassning driver länsstyrelsen ett regionalt nätverk med deltagare från länets kommuner. Arbetet utgår från den regionala handlingsplanen för klimatanpassning och det som kommunerna anser är viktigast att fokusera på.

DEL 1 - Utmaningar och möjligheter Innehållsförteckning Varför klimatanpassning? 3 Vägledning till ett aktivt regionalt arbete med klimatanpassning 7 Så förändras klimatet i Uppsala län 8 Uppsala läns utmaningar och möjligheter 11 Samhällsbyggnad 12 Kulturmiljö 14 Vatten 16 Areella näringar 18 Naturmiljö 20 Arbetsmål för ett robust samhälle 22 Från ord till handling 24 Referensförteckning 27 Läsanvisning Regional handlingsplan för klimatanpassning i Uppsala län, Del 1, är det första av två dokument som tillsammans utgör den regionala handlingsplanen gällande klimatanpassning i Uppsala län, framtagen av Länsstyrelsen i Uppsala län. I del 1, detta dokument, presenteras länets klimatanpassningsarbete och utvalda fokusområden. Del 2, åtgärdskatalogen, presenterar arbetsmål inom respektive fokusområde samt åtgärder för att uppnå dessa arbetsmål. För att få en helhetsbild av den regionala handlingsplanen för klimatanpassning bör även åtgärdskatalogen läsas. 6

Vägledning till ett aktivt regionalt arbete med klimatanpassning Syftet med den regionala handlingsplanen för klimatanpassning är att vara en vägledning för det lokala och regionala klimatanpassningsarbetet framöver i Uppsala län. Målet med handlingsplanen är att hjälpa länet att aktivt möta klimatförändringen, minska sårbarheter och tillvarata möjligheter för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. Handlingsplanen är framtagen av Länsstyrelsen i Uppsala län i samråd med berörda aktörer. Ansvarsfördelningen inom klimatanpassningsarbetet tydliggörs i denna handlingsplan genom att de åtgärder som ingår också pekar ut vilken aktör som har ansvar och rådighet över att åtgärden genomförs. För varje åtgärd finns en tidsram uppsatt för när åtgärden ska vara genomförd. Länsstyrelsen fick 2009 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat på regional nivå. I regleringsbrevet 2013 fick Länsstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassning. Uppdraget bestod av två delar varav del 1 redovisades till regeringen 1 oktober 2013. Del 2 innebar att sammanställa den slutliga handlingsplanen och detta redovisades till regeringen 30 juni 2014. 7

Så förändras klimatet i Uppsala län Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, SMHI har under 2015 tagit fram en klimatanalys för Uppsala län, Framtidsklimat i Uppsala län (rapport nr 20, 2015). Den visar vilka förändringar vi kan komma att få för en rad klimatvariabler fram till slutet av detta sekel, år 2100, jämfört med observerade värden från år 1961 1990. Slutsatser presenterade här är hämtade från klimatanalysen. SMHI:s analys bygger på klimatobservationer och beräkningar enligt två olika utvecklingsvägar, ett scenario med begränsande utsläpp av växthusgaser (RCP 4.5) och ett med accelererande utsläpp (RCP8.5). Fortsatt stigande temperaturer kommer att ge fler värmeböljor och skyfall i vårt län, samt mycket mindre snö. Uppsalas medeltemperatur går från fem grader till runt nio grader i slutet på seklet, och medelnederbörden ökar med 20 30 procent under samma period. Så förändras klimatet i Uppsala län Det blir 3 5 grader varmare till år 2100 Fler och längre perioder med extrem värme kommer förekomma under sommaren (värmeböljor) Vegetationsperioden blir längre, ökar med mellan 50-90 dagar till år 2100 Perioder med torka (låg markfuktighet) ökar Flödesnivåerna i vattendragen blir lägre under sommarperioden Nederbörden ökar. År 2100 kommer det att regna 20 30% mer än idag Under vintern kommer mer nederbörd som regn, mindre som snö Det kommer bli ett högre flöde i vattendragen under vintern och mindre vårflod Skyfall blir allt vanligare 8

Ett gemensamt klimatanpassningsnätverk i regionen kan underlätta genomförandet av förändringar, framtagandet av strategier till beslutsfattare och få fram den kunskap som efterfrågas från universitet. 10

Uppsala läns utmaningar och möjligheter Handlingsplanens framtagna fokusområden, arbetsmål och åtgärder baseras på en nulägesbeskrivning över länets klimatanpassningsarbete. Den redovisas i sin helhet i rapporten Nulägesbeskrivning och SWOT-analys länets klimatanpassningsarbete (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013). Här nedan visas en sammanvägd bild av länets utmaningar och möjligheter som framkom i det arbetet. Till grund för nulägesbeskrivningen och SWOT- analysen genomfördes en enkätstudie som besvarades av länets samtliga kommuner. Kommunerna i länet är Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Utifrån enkätstudiens svar ses att kommunernas arbete inom klimatanpassning varierar. Uppsala län har två stora universitet som bedriver forskning inom klimatområdet. Det finns också en stor kunskap och kompetens i länet hos de som jobbar med frågorna på en mer praktisk nivå. Samverkan inom klimatanpassningsarbetet sker idag främst genom andra typer av nätverk än rena klimatanpassningsforum. Ett gemensamt klimatanpassningsnätverk i regionen kan underlätta genomförandet av förändringar, framtagandet av strategier till beslutsfattare eller få fram den kunskap som efterfrågas från universitet. SWOT-analysen betonar att det finns en utmaning i att få in kunskap om klimatanpassning i alla delar av en organisation, vilket är en nödvändighet för att kunna jobba med frågan mer strategiskt och inom olika områden. Utmaningen kan till stor del ligga i att frågan idag ses som relativt smal och något som inte behöver implementeras brett. Arbetet med klimatanpassning kan även relateras till flertalet av de nationella miljömålen, framförallt målen Begränsad klimatpåverkan och Biologisk mångfald. Genom att knyta ihop klimatanpassningsarbetet med miljömålsarbetet men även med det regionala arbetet med energiomställning kan många samordningsvinster genereras, framförallt när det gäller att skapa och driva nätverk inom länet. Utifrån nulägesbeskrivningen och SWOT-analysen har fem områden identifierats som viktiga inom klimatanpassningsarbetet; samhällsbyggnad, kulturmiljö, vatten, areella näringar och naturmiljö. Denna handlingsplan fokuserar på dessa fem områden och för varje fokusområde har arbetsmål och åtgärder tagits fram, se del 2 av handlingsplanen. 11

Samhällsbyggnad I ett förändrat klimat kommer samhällsbyggnadsstrukturer i stor utsträckning att påverkas. För att på bästa sätt hantera frågan är helhetsperspektivet viktigt för att få med samtliga aktörer i ett tidigt skede och att ansvaret är tydligt fördelat mellan dessa. Länets kommuner är idag medvetna om vikten av klimatanpassning. Kommunerna har börjat agera för att inte skapa nya eller förvärra redan befintliga strukturer som i ett förändrat klimat blir sårbara. Klimatanpassningsfrågor har fått större utrymme i samhällsplaneringen, framförallt i översiktsplaneringen. På översiktlig kommunal planeringsnivå finns den helhetssyn som behövs för att kunna överblicka konsekvenserna av klimatförändringen. Genom ändringen som genomfördes i Plan- och bygglagen år 2011 har kommunerna fått större möjligheter att genom lagstöd införa klimatanpassade åtgärder i detaljoch översiktsplaner. (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013) Klimatanpassning av framtida samhällsbyggnadsstrukturer bedöms leda till en lägre samhällskostnad än att åtgärda dem i efterhand. Anpassning av redan befintliga strukturer är däremot en större utmaning då åtgärderna sällan enbart kan motiveras med att strukturen kan komma att bli sårbar längre fram, om den inte redan är det idag. Mångfunktionalitet är en viktig aspekt när klimatanpassning i samhällsbyggnadsprocesser diskuteras. Syftet med mångfunktionalitet är att en åtgärd ska ge ett mervärde till ett flertal olika intressen vilket kan behöva lyftas fram för att minska motsättningar mellan olika typer av åtgärder. Mångfunktionallitet eftersträvas, speciellt i urbana miljöer, där exempelvis en grön yta kan rymma ett flertal olika funktioner; infiltration av regnvatten, skugga, grön infrastruktur (ekologisk korridor) och bevarande av biologisk mångfald. Mångfunktionalitet kan även resultera i positiva effekter för människors hälsa i ett framtida klimat, exempelvis kan en grön yta ge mildrande effekt vid en värmebölja. (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013) (Boverket, 2010) 12

Genom ändringen som genomfördes i Plan- och bygglagen år 2011 har kommunerna fått större möjligheter att genom lagstöd införa klimatanpassade åtgärder i detaljoch översiktsplaner. 13

Kulturmiljö Uppsala län har en rik kulturmiljö som innefattar såväl fornlämningar, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, medeltida kyrkor, broar och många intressanta kulturlandskap. För att dessa inte ska ta skada av klimatförändringen bör åtgärder vidtas. Kulturmiljöer är starkt beroende av klimatologiska förutsättningar. Näringar och byggnader har utvecklats ur regionala förutsättningar i landskapet och den flora och fauna som finns där. Kulturmiljöer kan påverkas både av klimatförändringen i sig och av anpassningsåtgärder som genomförs i samband med klimatförändringen. Klimatförändringen kan komma att få effekt på nedbrytningstakten av vårt kulturarv då kulturmiljöer anpassade till dagens klimatförhållanden kan bli svårare att bevara på samma sätt som tidigare. Skador på kulturarvet kan ha både långsamma och snabba förlopp. Nedbrytningsprocessen kan orsakas av extrema händelser som översvämningar, ras, skred, skyfall, stormar och andra väderrelaterade händelser. Längs länets kust kan stigande havsnivåer och höga flöden, såväl årsmedelvattenstånd som extremväder, orsaka skador och problem på kulturmiljöer. Långsamma processer kan vara exempelvis mögel, insektsangrepp och frostsprängningar. Långsamma skadeförlopp är ofta svåra att upptäcka, då de kan vara ackumulerade processer som uppstått under en lång tid, exempelvis till följd av förhöjd luftfuktighet och förlängda växtsäsonger. Immateriella kulturarv berörs inte i denna handlingsplan om inte dessa har en koppling till en fysisk plats. (Riksantikvarieämbetet, 2014) Klimatförändringen kan även påverka kulturmiljöerna indirekt via åtgärderna för att begränsa dem, till exempel byte av fönster, solpaneler samt ett förändrat jord- och skogsbruk. Det är viktigt att samverka kring hur ett klimatanpassningsarbete för att bevara kulturarvet kan utföras utan att kulturhistoriska värden går förlorade. Regelbundet anpassat underhåll är exempelvis en viktig förutsättning för att kulturarvet ska klara en förändring av klimatet. (Riksantikvarieämbetet, 2014) 14

Vatten Klimatanpassningsarbetet hanterar i stor utsträckning frågor som kretsar kring vatten, både som resurs och som hotbild. Fokus i länet ligger på dagvattenhantering i länets större tätorter, dricksvattenförsörjningens sårbarhet i det längre perspektivet och översvämningsproblematik. Dagvattenhanteringen i några av länets större orter står inför utmaningar i och med ett förändrat klimat. Gamla system och strukturer i ledningsnät förväntas ofta, i alltför stor utsträckning, klara större förändringar i markanvändningen inne i en tätort utan att åtgärder för att anpassa systemen till nya typer av flödesdimensioneringar genomförs. Det ligger en utmaning i att göra dagvattenhantering till en fråga som är med från början i planprocessen. Uppsala län är ett av Sveriges snabbast växande län, och med en ökande befolkning blir trycket på tillgänglig mark i tätorterna större vilket kan resultera i större andel hårdgjorda ytor och mindre ytor för grönska som kan fånga upp vatten. Dagvattennät som idag har svårigheter att hantera skyfall med hög intensitet kommer få ännu svårare att göra det i en framtid med ökad skyfallsintensitet och ett ökat befolknings- och bostadstryck. (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013) Dricksvattenförsörjningen i länet bedöms idag som relativt trygg då den till stor del bygger på grundvattenresurser som generellt har en mindre föroreningsrisk än ytvattentäkter. Det finns också en möjlighet att i framtiden försörja 16 betydligt fler människor med vatten från Uppsalaåsen än vad som tas ut idag. Grundvattenresursen i Uppsalaåsen förstärks idag med ytvatten från Fyrisån med sjön Tämnaren som reserv. Detta är något som kan göra grundvattenresursen känsligare för ett förändrat klimat än om en förstärkning inte hade funnits. Andra delar av länet tar idag ytvatten från Mälaren till dricksvatten vilket i ett förändrat klimat kan vara hotat, inte bara av en föroreningsrisk, utan även från problematiken med en stigande havsnivå i Östersjön med saltvatteninträngning via slussarna som följd. Dalälven, som rinner igenom norra delen av länet, kan komma att ha betydelse för dricksvattenförsörjningen i ett framtida klimat. Grundvattnet kan även det vara hotat av saltvatteninträngning, och då främst ute vid kusten där det finns en ökad risk för inträngning i brunnar i skärgården. Ytterligare en riskfaktor för enskilda brunnar är en längre torrperiod sommartid vilket på vissa håll kan orsaka vattenbrist. (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013) (Länsstyrelserna, 2011) (Länsstyrelserna, 2013)

Uppsala län är flackt med många åar och sjöar som är utdikade. Vid höga flöden kan vatten breda ut sig på relativt stora ytor vilket skapar en sårbarhet för bebyggda strukturer, både byggnader och infrastruktur, som är belägna nära vattendrag. I ett förändrat klimat förväntas vinterflödena vara konstant högre än vad de är idag, vilket för vissa strukturer kan innebära återkommande problem med översvämning som idag inte finns. I planläggning av ny samhällsstruktur är det viktigt att förändringar i flödesdynamiken uppmärksammas och att en anpassning sker efter rätt data. (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013) (SMHI, 2013) I planläggning av ny samhällsstruktur är det viktigt att förändringar i flödesdynamiken uppmärksammas och att en anpassning sker efter rätt data. Alla Uppsala läns åar och vattendrag uppvisar samma förändrade flödesmönster i ett förändrat klimat, högre vinterflöden och lägre sommarflöden. Detta behöver dock inte enbart innebära problem med höga flöden eller torka sommartid. Mer vatten vintertid kan, om det tas om hand, vara en fördel för till exempel bevattning i jordbruket eller för buffring av vatten i våtmarker. (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013) (SMHI, 2013) 17

Areella näringar Jordbruket och produktionsskogen påverkas i stor utsträckning av ett förändrat klimat. Både på ett positivt och negativt sätt. Ett varmare klimat innebär att vegetationszoner flyttar på sig och att arter som förut inte klarat sig går att odla. För skogen handlar det i första hand om att tillväxttakten ökar och att beståndet kan avverkas i en annan takt än vad som görs idag. En problembild som dock tydligt framhålls vid ett förändrat klimat är den minskande förekomsten av tjäle i marken, vilket ställer till problem vid avverkning vintertid. Skadedjur i både skogsbruket och jordbruket förväntas bli mer vanligt förekommenade vilket främst kan ha att göra med nya typer av grödor som kommer in. När jordbruket och skogsbruket klimatanpassas kan markanvändningen i vissa områden ändras. Denna förändring kan i sin tur, tidigare än själva klimatförändringen, komma att påverka naturmiljöer och biodiversitet i skogen och jordbruket. Hänsyn för båda intressen bör beaktas tidigt när åtgärder tas fram och genomförs. Anpassning av skogsbruk och jordbruk till ett förändrat klimat ligger till stor del på näringen själv. Länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna kan framförallt bidra genom att förbättra kunskapsläget och integrera klimatanpassningsperspektivet i rådgivning till företag inom areella näringar. Som framgår av tidigare nämnd SWOT-analys arbetar inte kommunerna idag i så stor utsträckning med klimatanpassningsfrågor inom areella näringar. Länsstyrelsen i Uppsala län deltog som ett av tre län i Sverige i forskningsprogrammet Mistra- SWECIA, som forskade om klimatanpassningsstrategier med ett särskilt fokus på hur skogen och skogsbruket påverkas i ett förändrat klimat. Resultaten därifrån kan komma att få mer praktisk användning i arbetet med klimatanpassning i skogsbruks- och naturvårdsfrågor för skogen. (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013) (SMHI, 2013) Fiskerinäringen påverkas av ett förändrat klimat framförallt genom temperaturförändringar i vattendrag. Stora förändringar väntas i ekosystemen och fisket. Utbredningsgränsen för många arter förväntas flytta norrut och en del arter kan därigenom försvinna från de södra delarna av landet medan andra för regionen nya arter kan få fäste. Temperaturens påverkan på olika arter ser olika ut i olika vattendrag och beror på faktorer som djupförhållanden, grundvattentillförsel och vattenfärg. 18

Men trots att många fiskarter i länet kommer att drabbas hårt kommer den totala fiskeproduktionen sannolikt att öka då arter som kräfta, gädda, gös och abborre gynnas. Fångsterna av både gös och abborre längs både vår kust och i Mälaren bedöms öka. Att anpassa fiskerinäringen i länet till ett förändrat klimat kan innebära åtgärder som förstärker befintliga ekosystem och fiskebestånd så att de blir mer motståndskraftiga mot förändringar. Åtgärder kan även vara att underlätta mer för arter att röra sig mellan olika miljöer genom att eliminera vandringshinder samt återställande av tidigare uträtade vattendrag. 19

Naturmiljö Naturmiljön och naturvården är i högsta grad regionalt förankrade och anpassade efter klimatologiska förutsättningar. Ett förändrat klimat påverkar naturmiljön både direkt men också indirekt. En direkt effekt av klimatförändringen på naturmiljön är att vegetationszoner flyttar norrut och att främmande arter som förut inte fanns i området konkurrerar ut andra arter. Ändrade konkurrensförhållanden kan även påverka inhemska arter så att vissa gynnas på bekostnad av andra. Vid en ökande temperatur kommer patogener att öka vilket kan komma att påverka en del naturmiljöer drastiskt. Ett exempel på en patogen som idag blir vanligare är askskottssjukan som slår ut inte bara asken utan mossor, lavar, svampar och insekter som är knutna till asken. Indirekt kommer naturmiljöer påverkas genom att vi, på grund av klimatförändringen, anpassar och förändrar markanvändningen och skyddet av samhällsviktiga funktioner. Dessa anpassningsåtgärder får i sin tur konsekvenser för biologiskt mångfald och naturvårdsfrågor. Åtgärder för att minska effekterna som ett förändrat klimat kan få på naturvårdsarbetet och arbetet med bevarande av biologisk mångfald är svåra att identifiera, men det är viktigt att kopplingen mellan hur åtgärder inom areella näringar påverkar naturmiljöer tydliggörs och lyfts fram. (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013) Utmaningar för Uppsala län kan vara att öka kunskapen om hur klimatförändringen påverkar länets naturområden och ekosystem. En ökad kunskap om klimatets påverkan på olika naturtyper kan hjälpa till att skapa en prioritering över vilka naturtyper som ska väljas vid skydd av mark. Om det finns en valmöjlighet är det önskvärt att bevara sådana områden som kan bevaras på lång sikt. Utmaningar för Uppsala län kan vara att öka kunskapen om hur klimatförändringen påverkar länets naturområden och ekosystem. En ökad kunskap om klimatets påverkan på olika naturtyper kan hjälpa till att skapa en prioritering över vilka naturtyper som ska väljas vid skydd av mark. 20

Arbetsmål för ett robust samhälle Handlingsplanen ska bli en vägledning som hjälper länet att aktivt möta klimatförändringen, att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. För varje fokusområde inom handlingsplanen finns arbetsmål och åtgärder. Det som är gemensamt för alla områden är att de påverkas på ett eller annat sätt av klimatförändringen. En anpassning av dessa områden kan mildra de negativa effekterna som klimatförändringen kan ge, eller i vissa fall lyfta fram möjligheter som förut inte har kunnat identifieras. Fokusområden och arbetsmål har tagits fram utifrån den nulägesbeskrivning som gjordes för länets förutsättningar för klimatanpassning samt ur tidigare framtagna underlag för klimatanpassning i länet. Arbetsmålen som lyfts fram i handlingsplanen är sådana som Länsstyrelsen vill uppnå på sikt inom länet för att klimatanpassningsperspektivet ska få större genomslag inom många av de arbetsprocesser som pågår inom fokusområdena. Arbetsmålen ska ses som strategiska. Det finns många vägar för att uppnå målen och i åtgärdskatalogen, del 2, presenteras åtgärder som bidrar till att uppnå dessa. Utöver de åtgärder som lyfts fram i denna handlingsplan pågår det annat arbete hos både Länsstyrelsen och andra aktörer som har koppling till klimatanpassningsarbetet och kan bidra till att uppnå målen. Arbetsmålen för respektive fokusområde presenteras i del 2 av handlingsplanen för klimatanpassning. För de arbetsmål som inte ryms inom de fem utvalda fokusområdena har ytterligare ett fokusområde skapats: Övergripande. Arbetsmålen som lyfts fram i handlingsplanen är sådana som Länsstyrelsen vill uppnå på sikt inom länet för att klimatanpassningsperspektivet ska få större genomslag inom många av de arbetsprocesser som pågår inom fokusområdena. 22

Från ord till handling Länsstyrelsen har till uppgift att samordna och stödja utvecklingen av handlingsplanens genomförande. För att arbetsmålen ska uppnås och åtgärder genomföras krävs en tydlig styrning av arbetet inom respektive organisation som är utpekad som ansvarig aktör för en specifik åtgärd. För att få igång arbetet med att klimatanpassa länet har ett regionalt klimatanpassningsnätverk upprättats. Nätverket ska vara pådrivande i frågorna som lyfts fram i handlingsplanen. Länsstyrelsen är sammankallande till nätverket och det är nätverket som ser till att de föreslagna åtgärderna i handlingsplanen följs upp och systematiskt byts ut. Handlingsplanen ska vara ett dynamiskt dokument där åtgärderna i åtgärdskatalogen ska bytas ut allteftersom de genomförs. Handlingsplanen är uppdelad i två delar, där den första delen beskriver länets klimatanpassningsarbete och fastställer de utvalda fokusområdena och den andra delen presenterar arbetsmål och åtgärder inom respektive fokusområde. För att få ett helhetsgrepp bör båda delarna läsas. Uppföljning och utvärdering av framtagna arbetsmål och åtgärder ska ske löpande inom länets regionala klimatanpassningsnätverk. Länsstyrelsen tillsammans med klimatanpassningsnätverket är den styrande aktören i länet som reviderar fokusområden, arbetsmål eller åtgärder inom handlingsplanen. Åtgärdskatalogen, del 2, kommer att revideras en gång per år. I revideringsprocessen finns det även möjlighet att lägga till nya fokusområden eller åtgärder, utöka arbetsmål och ytterligare inkludera aktörer som inte finns med i aktuellt läge. Del 1 av handlingsplanen revideras vid behov. Till år 2020 kommer en ny enkät, eller motsvarade, genomföras för att se om länet fokuserar på rätt områden inom klimatanpassning. Utifrån den undersökningen kommer sedan både Del 1 och 2 av den regionala handlingsplanen att omarbetas. 24

Referensförteckning Boverket (2010). Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. Länsstyrelsen i Uppsala län (2013). Nulägesbeskrivning och SWOT-analys länets klimatanpassningsarbete. Länsstyrelserna (2011). Anpassning till ett förändrat klimat Mälaren om 100 år förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden. Länsstyrelserna (2013). Anpassning till ett förändrat klimat Mälaren och Saltsjöns framtid i ett brett perspektiv dricksvatten, bebyggelse, ekosystem. Riksantikvarieämbetet (2014) Klimatanpassning och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. http://www.raa.se/kulturarvet/klimat-och-miljo/ klimatanpassning-och-kulturhistoriskt-vardefull-bebyggelse/ (2014-06-24) SMHI (2013). Klimatanalys för Uppsala län. Rapport Nr 2013-9. SMHI (2015). Framtidsklimat i Uppsala län. Klimatologi nr.20 SOU (2007). Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. Slutbetänkande av klimat- och sårbarhetsutredningen. SOU 2007:60 Framtagning av texten har även skett i samarbete med sakansvariga på Länsstyrelsen i Uppsala län. Mer läsning Länsstyrelserna (2012). Klimatanpassning i fysisk planering Vägledning från länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Uppsala län (2009). Klimat- och sårbarhetsanalys för Uppsala län 2009 Framtida klimatförändringar och dess konsekvenser. Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12. 27

Författare: Karin Gustavsson, Mino Ashkan Far, Malin Berglind Bildkällor: Länsstyrelsen i Uppsala län, s.4-5 Per-Erik Öberg Illustration: Christina Jonsson/Fingerprint Illustrationer Utgivningsår: 2014, reviderad 2015/16 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2014:14 För mer information kontakta Enheten för samhällsskydd och beredskap Länsstyrelsen i Uppsala län Tfn: 010-22 33 000 www.lansstyrelsen.se/uppsala