Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Relevanta dokument
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Analys av sjukfrånvarons variation

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Sjukfrånvarons utveckling

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Könsskillnader på arbetsmarknaden

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Kvinnor, män och sjukfrånvaro

Långtidssjukskriven och sedan?

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor

Två rapporter om orsaker till könsskillnader i sjukfrånvaro

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukfrånvarons utveckling

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Sjukfallskartläggning

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk

Sjukskrivningarnas anatomi

Föräldraskap och sjukskrivning

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar

Sjukfrånvaro under ett arbetsliv. November 2016

Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004.

En sjukförsäkring i förändring

Vem vinner på en bra arbetsmiljö?

Halva föräldraledigheten,

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Vilka eekter har lönebidrag och skyddat arbete?

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Social problematik och sjukskrivning

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande.

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Sjukskrivningarnas anatomi

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Genusrapporten. Fakta, statistik och analys om genusstrukturen i Gävleborg. Likabehandlingskonsult.se

Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Återrapportering av regeringsuppdrag: Urvalskriterium för tillsyn

Vilket påstående är rätt?

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Vilket påstående är rätt?

I och utanför arbetskraften

Jobbhälsoindex 2018:3

12. Behov av framtida forskning

Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Västernorrland

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Arbets-PM Hur mycket arbetar seniorer?

Graviditetsrelaterade besvär: Hur ersätter socialförsäkringen? Nina Karnehed

Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun

Hur mycket arbetar seniorer?

Jämställdhetsplan 2010 för

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Barnafödandets upp- och nedgångar

Tabellförteckning för temaingång om jämställdhet

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn. December 2017

Vad ska vi göra med den Ojämställda hälsan? VÅR VISION Tillsammans för en hållbar framtid!

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård Trenden negativ - färre helårsfriska

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Del 1. Arbetsmarknad

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Frågeformulär för arbetsmötet

Transkript:

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro av Nikolay Angelov, Per Johansson, Erica Lindahl och Elly-Ann Lindström Seminarium 3 januari 2011 1

Könsskillnaden i sjukfrånvaro ett modernt svenskt fenomen? 2

Resultat Utvecklingen över tid kan inte förklaras av könsskillnader i självskattad hälsa eller förändringar på den könssegregerade arbetsmarknaden Förekomsten av barn är starkt förknippad med högre sjukfrånvaro för kvinnor men inte för män Kvinnor förvärvsarbetar mer idag än för 30 år sedan Våra resultat stödjer hypotesen att föräldraskap och ökat förvärvsarbete bland kvinnor kan förklara en del av den ökande könsskillnaden i sjukfrånvaro 3

Kvinnors högre sjukfrånvaro Internationellt fenomen Samband: hög sysselsättning bland kvinnor också hög sjukfrånvaro bland kvinnor Ex. Sverige och Tyskland 1985--2007 Sverige: 80% av kvinnorna sysselsatta och andelen kvinnor som är sjukfrånvarande är 4 gånger högre än andelen bland män Tyskland: 50-60% av kvinnorna sysselsatta och det finns ingen (eller omvänd) könsskillnad i andelen sjukfrånvarande 4

Kvinnors arbetsutbud i Sverige 5

Metod: Utvecklingen över tid: arbetskraftens komposition och kvinnors och mäns reaktion Nivåskillnaden Data: ULF- data: bakgrundsvariabler (t.ex. utbildning och socioekonomisk grupp), självskattad hälsa, upplevelse av arbetet (psykiskt och fysiskt), familjesituation Registerdata Sjukpenning (>30 dagar) och sjuk- och aktivitetsersättning (SA, förtidspension)

Utvecklingen över tid Genomsnitt.06.08.1.12.14.16 Sjukpenning 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År Fyrkant=kvinnor, Triangel=män Genomsnitt.01.02.03.04.05.06 Sjuk och aktivitetsersättning 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År 7

Självskattad hälsa och sjukfrånvaro Hälsa Andel över tid Andel SP Andel SA över tid SP & SA God 80% 5% 2% > (1990-) Medel 15% 25% 10% Dålig 5% > 60% 20% 8

Könsskillnaden i sjukfrånvaro vid olika självskattad hälsa 9

Komposition och betydelsen av olika faktorer Kompositions Kvinnor (jmf med män) har blivit allt äldre i vårt urval mer välutbildade mer psykiskt ansträngande Ingen förändrad könsskillnad i inkomst över tid Ingen (/mkt liten) förändrad könsskillnad i andel höga tjänstemän Betydelse för sjukfrånvaro Kvinnor är mer sjukfrånvarande än män vid samma ålder med hemmavarande barn Utbildning har en skyddande effekt för män men inte för kvinnor Högre socioekonomisk grupp är positivt för både kvinnor och män 10

Den könssegregerade arbetsmarknaden Kvinnor är överrepresenterade i vissa branscher och underrepresenterade i andra. Detta kan leda till en könsskillnad i sjukfrånvaro om kvinnor selekteras till branscher: med dålig arbetsmiljö där det inte är möjligt att arbeta vid sjukdom där normerna är relativt sett mer tillåtande när det gäller hur sjukförsäkringen används 11

Sjukfrånvaron i olika branscher Hur utvecklas könsskillnaden i sjukfrånvaro över tid i branscher med hög respektive låg andel män? 43 branscher, men för att underlätta presentationen här bilda fyra grupper: 1. kraftig mansdominans (t.ex. byggverksamhet) 2. mansdominans 3. liten könsskillnad 4. kraftig kvinnodominans (t.ex. barnomsorg) 12

13

Slutsatser Inte troligt att könsskillnaden i sjukfrånvaro eller dess ökning över tid beror på könssegregeringen: Könsskillnaden ökar i alla branscher (även om vi tittar på enskilda branscher i stället för grupper) Visserligen minst skillnad i grupp 1, men näst störst i grupp 2 Inget stöd för hypotesen om relativt sett sämre arbetsmiljö i kvinnodominerade branscher Möjligt att normer kan vara en faktor, men i så fall köns- snarare än branschskillnader i normer 14

Betydelsen av att få barn För de flesta föräldrar konkurrerar barn och familj med engagemanget i arbetslivet Vi vet att kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten indikation på att de tar större ansvar för barnen än vad männen gör under barnets hela uppväxt Kvinnor som förvärvsarbetar gör inte mindre hushållsarbete än dem som inte förvärvsarbetar Dubbelarbetet (förvärvsarbete + ansvar för barn och familj) kan göra kvinnor mer sjuka 15

En alternativ teoretisk förklaring Kvinnors dubbla ansvar gör dem viktigare för familjen än vad män är Därmed viktigare för kvinnor att hålla sig friska Kvinnor investerar därför i hälsa mer än män de har med andra ord lägre trösklar för sjukskrivning 16

Sjukdagar/mån., genomsnitt över kvinnor och män i par som fick sitt första barn under 1999 sjukdagar/mån 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 kvinnor män 0-6 -4-2 0 2 4 6 8 10 år före/efter barnets födelse 17

Sjukdagar/mån., genomsnitt över kvinnor och män i par som fick sitt första och enda barn under 1999 6 5 sjukdagar/mån 4 3 2 kvinnor män 1 0-6 -4-2 0 2 4 6 8 10 år före/efter barnets födelse 18

Sjukdagar/mån., genomsnitt över kvinnor och män i par som fick sitt första barn under 1995 sjukdagar/mån 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 kvinnor män 0-2 0 2 4 6 8 10 12 14 år före/efter barnets födelse 19

Slutsatser: Före första barnets födelse finns inga större könsskillnader i sjukfrånvaro I samband med födseln ökar skillnaden kraftigt Kvinnors sjukfrånvaro dubbelt så stor som mäns under lång tid efter födseln 20

Framtida forskning Föräldraskapet i kombination med förvärvsarbete hänger samman med hög sjukfrånvaro för kvinnor på kort och på lång sikt Vad är det för process som ligger bakom?

22

Könsskillnader i sjukskrivning vid plötslig sjukhusinläggning Totalt Kvinnor Män Andel som lades in på 4,26 4,11 4,41 sjukhus (procent) Uppdelat på olika diagnoskategorier Infektionssjukdomar 3,63 3,38 3,84 Tumörer 4,68 7,01 2,79 Psykiska sjukdomar 5,82 5,37 6,19 Nervsystemet 2,20 2,43 2,01 Hjärtsjukdomar 12,44 9,08 15,15 Andningsorg 5,01 5,21 4,84 Matsmältningsorg 12,49 12,15 12,76 Muskuloskeletala 5,51 5,32 5,67 Urin- och könsorg 6,15 9,10 3,76 Externa olyckor 16,94 14,28 19,09 23

Könsskillnader i sjukskrivning vid plötslig sjukhusinläggning 24

Könsskillnader i sjukskrivning vid plötslig sjukhusinläggning för olika diagnoser 25