Två rapporter om orsaker till könsskillnader i sjukfrånvaro

Transkript

1 Två rapporter om orsaker till könsskillnader i sjukfrånvaro Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Försäkringsmedicinsk utredningsenhet (FMU) 23 augusti 2017 Per Johansson Statistik Uppsala Universitet, UCLS, IFAU, RiR och IZA 1

2 Introduktion Kvinnor är i genomsnitt mer sjukfrånvarande än män. Samtidigt lever de längre. Detta tyder på att könsskillnaden i sjukfrånvaro inte beror på faktiska hälsoskillnader och/eller skillnader arbetsmiljö. Vår hypotes är att det beror på skillnader i (1) hur avlönat arbete och hushållsarbete delas mellan könen och (2) preferenser Finns empiriskt stöd för dessa hypoteser?

3 Sjukfrånvaro (andel sjukfrånvarande kvinnor/andel sjukfrånvarande män -1) 3

4 Arbetsutbud kvinnor 4

5 South A frica Lesotho Namibi a Peru Kenya Nigeria Burundi Equatorial Guinea Gabon Sudan Liberia Beni n Niger Iraq Tanzania Iran Vanuatu Algeria Belize Domini can Republ ic Guinea-Bissau Somali a Grenada Senegal The Gambia Mal i Yemen New Zealand World Mal dives Brunei Barbados Libya Mal ta Sierra Leone Sweden East Timor Comoros Denmark Australia Indonesia Indi a Lebanon Fiji Tonga San Mari no Paraguay Guyana Cayman Islands Netherl ands Singapore Guernsey Bangladesh Saint Lucia Hong Kong Mal aysia Cook Islands Vietnam Samoa Trinidad and Tobago Phili ppines Ecuador Wal lis and Futuna Venezuela Kiribati The Bahamas Palau Bermuda Uruguay Cape Verde Mauritius Croatia Mol dova Armeni a Colombia Kyrgyzstan Seychelles Lithuani a Estoni a Belarus Russia Livslängdskillnader Källa: CIA factbook, The number of countries is a random sample of the total number of countries listed. The overall average among these countries is approximately four years. 5

6 Sjukfrånvaron för män och kvinnor i olika branscher

7 Kvinnors större föräldraansvar och högre sjukfrånvaro (IFAU rapport 2013:7) (se också kvinnors och mäns sjukfrånvaro IFAU rapport 2011:2) (Regeringsuppdrag) Familjebildning ökar kvinnors sjukfrånvaro i jämförelse med mäns Denna skillnad kvarstår så länge som 15 år efter första barnets födelse. (15 år efter barnet födelse är mammorna i genomsnitt ca 0.8 dagar mer sjukfrånvarande än papporna) 7

8 Kvinnors större föräldraansvar. Figur 3 Genomsnittligt antal dagar med sjukpenning per månad före och efter första barnets födelse (där barnets födelse = 0) Not: Analysen är baserad på alla svenska par som fick sitt första barn mellan 1992 och 1998 och som hade en positiv inkomst från förvärvsarbete två år innan första barnets födelse. Sjukfrånvarouppgifter finns mellan åren 1986 och

9 Kvinnors större föräldraansvar och högre sjukfrånvaro IFAU rapport 2013:7 För att utreda möjliga orsaker till detta undersöker vi om det kan bero på skillnader i mammors och pappors (1) hälsa och/eller (2) incitament för förvärvsarbete. 9

10 Sick leave (days/month) In-patient care (days/month) Vi finner inget stöd för att mammor skulle ha sämre hälsa än pappor. Sick leave In-patient care intercept pregnancy (1st ch.) year 1 (1st ch.) year 2 (1st ch.) pregnancy (2nd ch.) year 1 (2nd ch.) year 2 (2nd ch.) year 3 year 4 year 5 Parameter year 6 year 7 year 8 year 9 year 10 year 11 year 12 year 13 year 14 10

11 Däremot finner vi stöd för hypotesen att mammors större familjeansvar leder till sämre förankring i arbetslivet. Detta i sin tur sänker tröskeln för att sjukskriva sig. 11

12 Könsskillnader i preferenser för sjukfrånvaro (IFAU rapport 2013:13, Journal of Applied Econometrics 2016) Vår utgångspunkt är att sjukfrånvaro inte bara beror av hälsa utan beror också på incitament och preferenser. Mortalitet och inläggningar inte på samma sätt beror på incitament eller preferenser. Vi studera därför hur sjukfrånvaron förändras efter en sjukhusinläggning. Om sjukfrånvaron ökar mer för kvinnor än för män betingat på hälsa är kvinnors preferenser mer hälsoförebyggande. 12

13 -20 Antal sjukdagar År från sjukhusinläggning Män Kvinnor Figur 5.1. Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar för kvinnor och män före och efter en sjukhusinläggning 13

14 Antal sjukdagar Cancer Hjärta Mental Muskuloskeletal År från sjukhusinläggning Män Kvinnor Figur 5.2. Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar för kvinnor och män före och efter en sjukhusinläggning för fyra olika diagnoskategorier 14

15 0 Dödsrisk Cancer Mental Endocrine Blood Heart Nerve Congential Skin Infection Eye Accident Digestive Respiratory Factors Musculoskeletal Symptoms Genitourinary Ear Perinatal Figur 5.3. Sannolikheten att dö 3 år efter en inläggning bland män och kvinnor i samband med en sjukhusinläggning uppdelat på diagnoskategori 15

16 Sammanfattning 1. Vi finner att män ökar sin sjukfrånvarande mindre än kvinnor efter en sjukhusinläggning. i. Vår tolkning är att det beror på olikheter i riskpreferenser mellan könen. På så sätt att kvinnorna i genomsnitt har ett mer förbyggande beteende. 2. En tredjedel av skillnaden kan härledas till att kvinnor har ett större ansvar för hushållet än män. i. Anledningen till detta kan potentiellt vara att hälsan för dem med hushållsansvar är viktigare för hushållet än hälsan för den med huvudsakligt ansvar för arbetsinkomst. 16