Sulfidhaltiga jordar bedömningsgrunder, hantering och framtid

Relevanta dokument
Idéer kring framtida sulfidjordshantering

Sulfidhaltiga jordar bedömningsgrunder, hantering och framtid

Idéer kring framtida bedömningsgrunder

Bedömningsgrunder, nutid och hantering

BILAGA 7. Försurningspotential. \\fslul003\projekt\2473\ \000\10arbetsmtrl_doc\arbetsplan\geoteknik\bilaga 7\bilaga 7.doc

Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord. Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord

SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB

TEKNISK RAPPORT. Sulfidjord. Sammanställning från en seminariedag. Håkan Åkerlund

Publikation 2007:100. Råd och rekommendationer för hantering av sulfidjordsmassor

Kerstin Pousette Luleå tekniska unversitet Avd. för Geoteknologi

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

Process Guide Rensmuddring

Sulfidjordshantering Skravelsjö 2:15

EXAMENSARBETE. Sulfidjord Metod för hållbar hantering av uppschaktad sulfidjord. Redoxprocesser och försurningshastighet. Johannes Pettersson 2016

Erfarenheter av riskkommunikation i projekt Botniabanan

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

Hur påverkar sulfidjord en geoteknikers arbete? Vem är föreläsaren? Håkan Rosén, geotekniker och VD vid MRM Konsult AB I Luleå

PR-Slamsugning AB Utgåva 1,

Lösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering. Godkännandeprocess - Stabilization/Solidification. Dödens dal vs teknikutveckling

GEOTEKNISKT UTLÅTANDE Översiktlig geoteknisk undersökning Mjölkudden, Luleå. Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Birgitta Nyström

Storskalig stabilisering av sulfidjordar

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

Miljöteknisk bedömning och hantering av sulfidjordsmassor

Erfarenheter från koordinering av forskningsprojekt

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Tillstånd enligt miljöbalken till deponi av sulfidjord på fastigheterna Stöcke 28:1 och 7:5, Umeå kommun (1 bilaga)

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Något om efterbehandling och sanering

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen

LJURAFÄLTET, NORRKÖPING

UTVÄRDERING AV KALKBEHANDLAD SULFIDJORD I ERSMARK, UMEÅ. Jonna Bernulf

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Målgruppen är varierad

Bohus varv: Kompletterande markundersökningar Projektering av saneringen

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Alternativt faxas till eller scannas och skickas via e-post till

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten)

Stabilisering av sulfidjord

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING. Småhusbebyggelse Tavleliden etapp 3 Umeå kommun PM Geoteknik

Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU?

Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

LABORATORIE PRISLISTA 2013

SAMRÅDSUNDERLAG UTFYLLNADSANLÄGGNING, PORSÖN 1:3. Utökat samråd

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Bilaga A Schaktdjup. Vid bedömning av omfattningen av schaktningsbehovet har följande aspekter beaktats:

Djupstabilisering i sulfidjord

Terrängmodellering av sulfidjord längs väg 97 i Södra Sunderbyn

Del av Sundbyberg 2:17, Tule Plaza, Sundbybergs Stad

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Terrängmodellering av sulfidjord längs väg 97 i Södra Sunderbyn

Hur arbeta med förorenade massor

Ragn-Sells komplett partner för säker marksanering

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Report 69. Sulfidjord STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. geoteknisk klassificering och odränerad skjuvhållfasthet

Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB. SveMins Miljökonferens - Falun, 2 oktober, 2012

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Rev. A Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström

Att vattennivån i sjöarna är mycket låg under torra somrar med ökad igenväxning som följd är uppenbart.

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner

EXAMENSARBETE. Bedömning och behandling av CCA-förorenad jord

SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB

Mark Elert och Celia Jones

Underlag till schaktplan

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Kisaska - geokemiska egenskaper

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall

KV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD. PM Översiktlig Miljöteknisk markundersökning Antal sidor: 8 (inkl.

CLP-förordning, vad innebär det? Grundläggande karakterisering av jordmassor

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

och odränerad skjuvhållfasthet.

Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates.

SGI:s arbete för hållbar masshantering

3. Bara naturlig försurning

Vilka upplysningar kräver ni (som minimum)? T.ex. är det ett sanerat område (KM, MKM, PSR)? Industriområde? Fyllnadsmassor? Lagringsplats?

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Datum och tid klockan Styrelserummet i kontorshuset, Läderfabriken

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Stabilisering av sulfidjord En litteratur- och laboratoriestudie. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre

Jordens jord, om global saneringspolitik

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Länsstyrelsens erfarenheter av förelägganden och undersökningar vad är rimligt att kräva inledningsvis?

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

Åtgärdsprogram och Åtgärdshantering i VISS. Vattenrådsdagar Lycksele

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Transkript:

Sulfidhaltiga jordar bedömningsgrunder, hantering och framtid Josef Mácsik, Ecoloop 2016-11-26

2/23/2018 Används pengarna rätt? Ett byggprojekt totala kostnad kan fördubblas på grund av: Avsaknad av en snabb och differentierad bedömning av sulfidjords försurningspotential och försurningshastighet Alla jordar som bedöms som sulfidjord antas orsaka försurningsproblem Avsaknad av alternativ till att inom 24 timmar transportera sulfidjorden till en sulfidjordsdeponi Avsaknad av alternativa sulfidjordsterminaler/-deponier längs norrlandskusten En rigid klassning och miljöbedömning, där trenden är att utifrån försiktighetsprincip jämföra sulfidjord med pyrithaltigt gruvavfall Det saknas friklassning

Bedömningsgrunder vs hantering Med dagens kunskap kan vi: Konstatera förekomst av sulfidjord. Bedöma redoxtillstånd (kvalitativt) Bedöma risk för försurningspotential (kvalitativ). Dagens kunskap räcker inte till att: Kvantifiera försurningspotential i tid. Bedöma hur lång tid det tar att försura. Åtgärda och hantera risker annat än genom deponering. Morgondagens kunskap bör kunna: Identifiera olika typer av sulfidjord. Kvantifiera försurningspotential i tid och rum. Ge kostnadseffektiva lösningar på sulfidjordsproblematik från fall till fall. Geoteknisk och miljögeoteknisk kartering och karakterisering av viktiga sulfidjordsområden. 3

Dagens situation leder till långa transporter och kvittblivning Schaktning av sulfidjord Schaktning av sulfidjord Dagens hantering Möjligt? Morgondagens hantering Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ n 100 % Deponering Deponering

Sulfidjord och dess användningspotential finns inte EN applikation som löser ALLA problem Sulfidjordstyp 1 Sulfidjordstyp 2 Sulfidjordstyp n Bibehållen vattenmättnad, stabilisering och buffring i olika applikationer: Skyddsskikt Terrängmodulering Fyllnadsmassor jordtillverkning Etc.

Omvandlingen: sulfidjord till sulfatjord är problemet Kan vi idag: Konstatera förekomst av sulfidjord? JA Bedöma redoxtillstånd? JA Bedöma risk för försurningspotential (kvalitativ)? JA Sulfidjord = Försurning? 6

Nästa sulfidjordseminarium 17 oktober 2018 LTU/Ramböll

Geoteknik 1, Viktprocent 0,8 0,6 0,4 2 m 2,5 m 3 m 3,5 m (w=100%) 3,5 m (w=200%) 4 m 5m 0,2 0, 0,001 0,01 0,1 1, Kornstorlek [mm]

Miljögeoteknik 9

Tre sätt att bibehålla ph > 7: - Hindra oxidation, exempelvis genom bibehållen vattenmättnad - Buffring stabilisering 100000 Interaktivt diagram 10000 1000 100 Kan stabiliseras/buffras? Återanvändning? 10 1 10

Omvandlingen: sulfidjord till sulfatjord är problemet Bild: Johannes Pettersson, Swerock Sulfatjord (Oxiderad) Sulfidjord (Anaerob)

Försurningshastighet en viktig fråga Pousette, 2007 12

LTU Försurningshastighet en viktig fråga Vilken metod ger bäst beskrivning av verkligheten? 13

LTU örsurningshastighet en viktig fråga 14

LTU Försurningshastighet en viktig fråga 15

Tiden är en viktig faktor

Samhällsnyttan: Det är stora volymer sulfidjord som kommer att schaktas under de kommande åren. Alternativ hantering kan öka lokalt omhändertagande av sulfidjord och sänka hanteringskostnaden med hundratals kronor per ton.

Karakterisering Metod On Site Lab Svartstid Jordartsbeskrivning - Okulär x x Momentant Oxiderad - Okulär x x Momentant Omvandlad - Okulär x x Momentant Anaerob - Okulär x x Momentant Redoxtillstånd x x Momentant ph-tillstånd (Eh och EC) x x Momentant XRF, Fe och eller S-halt x x Momentant Organiskt innehåll x 2 dagar Innehåll av Fe och S (Fe/S) x 3-15 dagar Försurningspotential x 4-10 dagar Försurningshastighet (verklig) x 4-90 dagar

Förslag på snabb bedömningsgrund (Momentan) (ev XRF Momentan) (2-10 dygn)

Karakterisering Johannes Pettersson, 2016

Ska deponeras? Kan stabiliseras/buffras? Återanvändning?

Buffring redan vid 1 % (S 2000 mg/kg)

Sulfatjord Ska deponeras? Sulfidjord Kan kalkas? Återanvändning? Urlakad sulfidjord

Har vi lab och kunskap nog? Framtid

Systemtänk FP-Försurningspotential, MRM- metod

Systemtänk FP-Försurningspotential, MRM- metod

Sulfidjord kan buffra Systemtänk FP-Försurningspotential, MRM- metod

Hur ska sulfid/sulfatjord beskrivas? Geoteknisk beskrivning: Granulometrisk sammansättning, w, G, kompressionsegenskaper, rutinundersökning (w p, w L etc.) Markkemisk beskrivning: Eh, ph, etc. Organiskt innehåll Innehåll av Fe & S (Fe/S) Buffringskapacitet Försurningspotential Försurningshastighet/-effekt Åtgräder för att eliminera effekter Användningmiljö etc. 28

Demonstrationsobjekt/projekt FoU-projekt som kan följa upp långtidseffekter Geotekniken är lika viktig som miljön Viktigt att inte tappa helhetsbilden: Teknik möjligt? Miljö accepterad? Ekonomi finns det drivkraft? Resurshantering positivt? Långtidseffekt har vi kunskap? Juridik finns det möjligheter? Kommunicera och bygga upp kunskap

Har vi lab och kunskap nog? Metod On Site Lab Svarstid Viktig för bedömning Jordartsbeskrivning x x Minuter x (Okulär) Oxiderad /omvandlad/ x x Minuter x Anaerob (Okulär) ph-tillstånd (Eh och EC) x x Minuter x Halt S med XRF x x x (i behov av utveckling) Minuter Försurningspotential (i behov av utveckling) x 12-24 h x Ca-innehåll x 2-3 dagar (x) Organiskt innehåll x x 2-3 dagar (x)

Slutsats Det går att spara pengar och miljö genom att välja lämplig metod att hantera sulfidjord Vägen dit måste gå genom kunskapshöjning inom miljögeoteknik och geoteknik Vi har möjlighet att starta ett kunskapscenter för att nå dit 31

FoU-behov Hur går vi vidare? Erfarenhetssammanställning (Vägledningsprojekt en sammanställning av dagens kunskap) Indelning i olika typer av sulfidjordar (en förfining av dagens indelning bredare underlag) Framtagning av en förenklad metod att bedöma sulfidjord ur miljögeoteknisk synpunkt Kartläggning av olika sulfidjordars miljögeotekniska egenskaper 32

Vidareutveckling av bedömningssystem och hantering

Godkännandeprocess - Här är vi!

Exempel, ref: J Pettersson, 2016