Varför blir samhällsdebatten sämre när samhället blir bättre? Andreas Bergh, Ekonomihögskolan i Lund & Institutet för näringslivsforskning (IFN)
Vilken bild beskriver bäst inkomstfördelningen bland alla på jorden? Svar: B. 17% svarade rätt i Gapminders ignorance survey (Sverige 2013)
Fler frågor om tillståndet i världen Hur stor andel av alla ettåringar på jorden är vaccinerade mot mässlingen? 20%, 50% eller 80%? Svar: 80%. 8% svarade rätt I åldern 25-34 år har män på jorden i genomsnitt 8 års utbildning. Vad är motsvarande siffra för kvinnor? 3 år, 5 år eller 7 år? Svar: 7 år. 9% svarade rätt
Människor är inte bara okunniga om tillståndet i världen Okunnigheten uppvisar en systematisk snedvridning Vi tror att tillståndet i världen är mycket sämre än det faktiskt är!
Matt Ridley
Optimisterna
Hans Rosling
Varför är det så svårt för det optimistiska budskapet att övertyga?
Teresa Amabile
Negativitetsfilter Förstärker och fokuserar på det dåliga, på hot och på risker Negativity bias Gör att optimister uppfattas som ytliga och naiva trots att de har en hel del på sin sida!
Om bättre innebär att fler människor lever längre, rikare och friskare är saken tämligen klar: Världen blir bättre.
Total befolkning och antal i absolut fattigdom
Allt blir inte bättre. Men väldigt mycket. Den absoluta fattigdomen minskar, både mätt i antal människor och som andel av jordens befolkning. Andelen som har tillgång till dricksvatten ökar. Människors förväntade livslängd ökar. Spädbarnsdödligheten minskar. Genomsnittlig real inkomst per person har ökat kraftigt sedan den industriella revolutionen. Andelen som lider av undernäring faller. Mängden barnarbete minskar. Allt färre dör i svältkatastrofer: -98 procent på 100 år. Risken att dö i en naturkatastrof har minskat kraftigt de senaste 100 åren. Läskunnigheten har ökat från drygt 10 procent år 1900 till nästan 90 procent i dag. Andelen som dör i krig har fallit kraftigt sedan 1980. Den långsiktiga trenden är att antalet demokratier i världen ökar, och allt fler lever i en demokrati. Lagligt slaveri har så gott som försvunnit. Diskriminering av etniska minoriteter förbjuds i allt fler länder. Människors intelligens ökar, och intelligensen blir allt jämnare fördelad. Antalet länder med kvinnlig rösträtt har ökat från inget 1900 till nästan alla i dag. Andelen amerikaner som accepterar äktenskap mellan vita och färgade har ökat från 4 procent till 87 procent sedan 1959. Antalet mord per capita har fallit kraftigt i Europa sedan 1400-talet. Subjektivt välbefinnande ökar i 45 av de 52 länder för vilka statistik finns, sedan 1981.
Negativismens orsaker och konsekvenser Under lång tid hade människan allt att vinna på att ta det säkra före det osäkra Ju rikare och säkrare världen blir, desto mindre användbar är negativitetsfiltret På många sätt är negativitetsfiltret i sig ett hot
Negativitetsfiltret onda cirkel i samhällsdebatten Överdrivna hot och svartmålning Uppmärksamhet & nyfikenhet Andra följer efter Läsare/tittare /klick Intäkter, status & framgång
Varför blir samhällsdebatten sämre när samhället blir bättre? Rubriker, boktitlar och klickbeten blir allt mer tillspetsade och alarmistiska & Samhället blir rikare och säkrare -> Ökad diskrepans mellan samhällsdebatt och den faktiska samhällsutvecklingen.
Många problem diskuteras mer när de börjar bli så sällsynta att vi lägger märke till dem.
Den teoretiska möjligheten att något dåligt ska inträffa räcker ofta för rubriker.
Omtalad McKinseyrapport feltolkas
Svartmålning gör det svårare att se det som verkligen är svart
Problem med negativism: Eftersom långt ifrån allt blir bättre, vill vi kunna a) identifiera det som inte blir bättre, och b) dra lärdom av våra framgångar för att lösa problemen Negativismen försvårar båda.
Även när framgångarna är uppenbara, är vi dåliga på att förklara vad de beror på.
Två exempel
Den stora frågan:
Vi är ganska bra på att förklara tekniken men frågan om varför samhället blir bättre är svårare, och framför allt politiskt laddad!
Filter #2: Det ideologiska filtret
Cambridge 1984. Libertarianer har konferens och är bekymrade. 20 år senare har de skapat ett mått som de hoppas ska ge dem rätt. De lyckas nästan.
Ekonomisk frihet 1) Liten stat och låga skatter. 2) Lagstyre och välskyddad privat äganderätt. 3) Låg inflation. 4) Frihandel. 5) Liberala regler för arbetsmarknad och näringsliv inom landet.
Rikare länder har mer ekonomisk frihet Men vad säger det?
Frihet från stor stat (index, 0-10) Lagstyre och äganderätt (index, 0-10) Hmm Rikare länder har: Något mer frihandel och liberalare ekonomi Framför allt har de tydligare lagstyre, rättsstat och äganderätt Dessutom har de större stat och högre skatter(!) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Frihet från stor stat och BNP per capita 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 BNP per capita 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Lagstyre och BNP per capita 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 BNP per capita (dollar)
Den stora politiska konflikten under 1900-talet: kapital mot arbete Problem skylls på Inkompetenta, makthungriga och kortsiktiga politiker eller på Hänsynslösa, egoistiska och kortsiktiga kapitalister
Har förbättringarna i världen kommit pga Marknadsekonomi och kapitalism? eller pga Politisk styrning och skattefinansierad offentlig sektor? Nej!
Den klassiska, ekonomiska konflikten mellan höger och vänster Spelar roll för välståndets fördelning inom ett land, men rymmer inte svaret på hur välstånd skapas. Välstånd skapas av samarbete
Framgångsrika länder kännetecknas av institutioner som främjar samarbete Att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt. Marknadsekonomin är också ett sätt att hjälpas åt. Länder med institutioner som främjar samarbete, har i regel både fungerande välfärdsstat och fungerande marknadsekonomi Rättsstat, lagstyre och äganderätt är exempel
Forskningen om institutioners betydelse Begränsat genomslag i den politiska debatten där högern vill se mer kapitalism och mindre statliga ingrepp, vänstern önskar det motsatta, och båda sidor har en enastående förmåga att endast ta till sig forskning som bekräftar åsikter de redan har.
Finns det hopp om samhällsdebatten? Ja - om vi övar oss på att ändra åsikt när vi blir överbevisade på att lyssna på våra motståndare på att förklara varför och hur vi tror att vissa åtgärder ger önskade konsekvenser på att se både välfärdsstat och marknadsekonomi som olika sätt att hjälpas åt
Tack!