ÖJ Folkhälsa användning och upplevd nytta EN UNDERSÖKNING OM ANVÄNDNING AV ÖPPNA FOLKHÄLSOSTATISTIK

ÖJ Folkhälsa användning och upplevd nytta EN UNDERSÖKNING OM ANVÄNDNING AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER ÖJ Folkhälsa 2014: användning FOLKHÄLSA och upplevd nytta OCH ANDRA PRODUKTER FÖR 1 FOLKHÄLSOSTATISTIK

2

Förord Socialstyrelsen hade under åren 2012 2014 regeringens uppdrag att, i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, förbereda och därefter utveckla och publicera öppna jämförelser inom folkhälsa. 1 Den resulterande rapporten, Öppna jämförelser 2014: Folkhälsa ( ÖJ Folkhälsa 2014 ), publicerades i december 2014. I början av år 2017, det vill säga två år efter publiceringen, genomförde SKL en uppföljning av ÖJ Folkhälsa 2014 genom en enkätbaserad totalundersökning bland kommuner och landsting/regioner samt personer som varit involverade i det tidigare utvecklingsarbetet. Enkätformuläret utformades av SKL i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Uppföljningen ger en bild av hur materialet har använts rapport med tillhörande bilagor, tilläggsprodukter och stöd men även av hur andra statistikprodukter inom folkhälsoområdet används. Föreliggande rapport redovisar resultaten av uppföljningen. Stort tack till alla som besvarat enkäten och som delat med er av information och erfarenheter samt berättat om era förutsättningar att använda folkhälsostatistik. Tack även till Kenneth Åhlvik på SKL som hjälpt oss med enkät och statistik. Rapporten ges ut av SKL men har tagits fram av en gemensam arbetsgrupp bestående av Elisabeth Skoog Garås (SKL), Ann-Sofie Karlsson och Mikael Nordberg (båda Folkhälsomyndigheten) samt Maria Price (Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA) 2. Stockholm, 2018-01-19 Mari Forslund, sektionschef Avdelningen för vård och omsorg, sektionen för kvalitet och uppföljning Sveriges Kommuner och Landsting 1 Samverkansuppdragen gavs ursprungligen till SKL och Statens folkhälsoinstitut, men den 1 januari 2014, då Statens folkhälsoinstitut avvecklades och Folkhälsomyndigheten bildades, överfördes Statens folkhälsoinstituts samverkansuppdrag till Folkhälsomyndigheten. 2 Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, som ansvarar för kommun- och landstingsdatabasen Kolada, har statens och SKL:s uppdrag att tillhandahålla nyckeltal i en öppen och kostnadsfri databas för jämförelser inom kommunsektorn. 3

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning om undersökningen... 7 Kort om undersökningen... 7 Vilka har besvarat enkäten?... 8 Resultat - användning av ÖJ Folkhälsa 2014 och andra produkter för folkhälsostatistik... 11 Användning av ÖJ Folkhälsa 2014... 11 Vilka har använt ÖJ Folkhälsa 2014... 11 Användning av Excelbilaga med särskilda presentationer för varje landsting/region respektive kommun... 13 Användning av redovisning av resultaten utifrån utbildningsnivå... 15 Kommunicering av resultaten... 15 Övergripande synpunkter på ÖJ Folkhälsa 2014 samt upplevelser av rapportens bidrag till förbättringsarbete... 18 Samverkan och förhandsinformation om ÖJ Folkhälsa 2014... 21 Användning av tilläggsprodukter för analys av ÖJ Folkhälsa 2014... 23 Verktygslåda för användning av ÖJ Folkhälsa 2014... 24 Resultat utifrån förutsättningar analysverktyg... 26 Analys av resultat av folkhälsostatistik... 27 Användning av andra produkter för folkhälsostatistik... 29 Folkhälsomyndighetens statistikprodukter... 31 Kolada... 32 Avslutningsvis... 33 BILAGOR: BILAGA 1: Metod och enkät frågor och svarsalternativ BILAGA 2: Om ÖJ Folkhälsa och utvecklingsarbetet inför 2014 4

Sammanfattning År 2014 publicerade Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting den senaste rapporten Öppna jämförelser 2014: Folkhälsa ( ÖJ Folkhälsa 2014 ). Öppna jämförelser har som övergripande syfte att stimulera till åtgärder och systematiska förbättringar av verksamheter i kommuner och landsting/regioner. För ÖJ Folkhälsa handlar det om att stimulera till förbättring av folkhälsans utveckling. Denna rapport innehåller resultaten av en enkätundersökning av hur ÖJ Folkhälsa 2014, och några andra produkter för folkhälsostatistik, har använts av kommuner och landsting/regioner: Folkhälsans utveckling, Folkhälsodata och FolkhälsoStudio hos Folkhälsomyndigheten, och Kolada Fri sökning och Kolada Jämföraren hos Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA. Totalt har 16 av 21 landsting/regioner och 214 av 290 kommuner besvarat enkäten. Analys av bortfallet visar att ingen kommunstorlek eller kommungrupp är underrepresenterad. Av de som svarat på enkäten har 62 procent av kommunerna och alla landsting/regioner utom två använt ÖJ Folkhälsa. En stor del av både kommunerna och landstingen/regionerna har spridit resultaten inom sin organisation exempelvis som underlag i olika rapporter och i dialog med olika politiska nämnder och ledningsgrupper. Färre har spridit resultaten till invånarna och det vanligaste sättet är publicering på webben. Ungefär hälften av kommunerna och landstingen/regionerna anser att ÖJ Folkhälsa 2014 har stimulerat till förbättringsarbete i ganska hög/mycket hög utsträckning vilket var en ökning jämfört med tidigare uppföljning 3. Bilagorna och tilläggsprodukterna 4, som syftade till ytterligare analys av resultaten, har använts i relativt stor utsträckning och de som använt dem ansåg att de varit till ganska/mycket bra nytta. Uppföljningen visar dock att det finns ytterligare behov av stöd för analys. Det finns många olika produkter för statistik inom folkhälsoområdet. En stor del av respondenternas organisationer inhämtar folkhälsostatistik för jämförelser med andra kommuner och landsting/regioner på flera sätt. I jämförelse mellan hur många (antal) kommuner som använder olika produkter så använder flest kommuner Kolada Fri sökning och ÖJ Folkhälsa 2014. Även Kolada ÖJ folkhälsa (uppdaterad version av resultaten av indikatorerna i ÖJ Folkhälsa 2014) och Folkhälsodata används av många. Inom landsting/region används ÖJ Folkhälsa 2014, Kolada Fri sökning respektive Folkhälsodata i lika stor utsträckning. 3 Öppna jämförelser 2009, Folkhälsa följdes upp 2011 Se resultat. 4 Flera bilagor och tilläggsprodukter togs fram i anslutning till ÖJ Folkhälsa 2014. Dessa var: Excelbilaga inkl. resultatredovisning utifrån jämlikhet (utbildningsnivå) samt Verktygslåda som stöd att ta hand om resultaten. Produkterna beskrivs Bilaga 2: Om utvecklingsarbete ÖJ Folkhälsa 2014. 5

Generellt anger de som använder de olika produkterna att de har ganska/mycket bra nytta av en eller flera av dem. Det finns dock skillnader utifrån kommunstorlek, kommuntyp och i vilken omfattning olika grupper av respondenter anger att organisationerna använder för olika produkter. Den här undersökningen är värdefull inför diskussioner om huruvida ÖJ Folkhälsa fyller en funktion bland andra produkter för folkhälsostatistik och om den kommer att uppfylla ett behov i framtiden. Resultaten av undersökningen tydliggör också behov av stöd samt kommunikation om hur och när olika produkter bäst kan användas. 6

Inledning om undersökningen Kort om undersökningen Öppna jämförelser har som övergripande syfte att stimulera till insatser och systematiska förbättringar av verksamheter i kommuner och landsting/regioner. Under åren 2012 2014 hade Socialstyrelsen regeringens uppdrag att, i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, förbereda och därefter utveckla och publicera öppna jämförelser inom folkhälsa. Arbetet utmynnade i rapporten Öppna jämförelser 2014: Folkhälsa ( ÖJ Folkhälsa 2014 ) som publicerades i december 2014 av de tre organisationerna gemensamt. Öppna jämförelser inom folkhälsa hade dessförinnan publicerats en gång tidigare; Öppna jämförelser 2009: Folkhälsa ( ÖJ Folkhälsa 2009 ). Användningen av den följdes upp år 2011 inom SKL:s nätverk inom folkhälsa. Erfarenheterna ledde fram till ett omfattande utvecklingsarbete inför 2014- rapporten. För mer information om utvecklingsarbetet, se Bilaga 2. Den här rapporten redovisar hur landsting, regioner och kommuner har använt ÖJ Folkhälsa 2014 inklusive dess bilagor. Det är en enkätbaserad totalundersökning som genomförts i början av 2017. ÖJ Folkhälsa 2014 består av flera olika delar: ÖJ-rapport med såväl texter, trender och resultat för ett urval av indikatorer som redovisas på regional och lokal nivå (tryckt rapport samt PDF-version) samt olika bilagor såsom 5 : - Exceldokument innehållande o flikar med färdiga kommun- respektive landstingsrapporter, med nuvarande och tidigare resultat, rikets resultat, konfidensintervall, totalt samt för kvinnor respektive män o resultat uppdelat på utbildningslängd och landsting/region - Indikatorsbeskrivningar inklusive använda datakällor I denna undersökning används benämningen ÖJ Folkhälsa 2014 för alla delar ovan även om särskilda frågor handlar om de olika bilagorna. Enkäten innehåller även vissa frågor som inte specifikt handlar om ÖJ Folkhälsa 2014 utan om andra produkter för folkhälsostatistik hos SKL, Folkhälsomyndigheten och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Ett bisyfte med enkäten var att fånga upp behov av utvecklingsarbete inför en eventuell kommande Öppna jämförelser inom folkhälsa. Avsikten är att med uppföljningen som utgångspunkt vidareutveckla samarbetet mellan SKL, Folkhälsomyndigheten och RKA kring statistik inom folkhälsoområdet. 5 Bilagor till ÖJ Folkhälsa 2014 och tilläggsprodukterna beskrivs i Bilaga 2: om ÖJ Folkhälsa och dess utvecklingsarbete 2014. 7

Undersökningen kan ge ökade insikter om vilken funktion ÖJ Folkhälsa som produkt fyller i relation till andra produkter som erbjuder möjligheten att inhämta och analysera folkhälsodata. Enkäten selekterade frågorna till respondenterna på så sätt att de som svarade att den egna organisationen använt sig av ÖJ Folkhälsa 2014 fick besvara samtliga frågor i formuläret medan de som svarade att organisationen inte använt sig av ÖJ Folkhälsa 2014 enbart behövde besvara de frågor som handlade om andra produkter för folkhälsostatistik. Vidare finns det ett internt/partiellt bortfall, det vill säga vissa respondenter har valt att inte svara på alla frågor de fått. Därför redovisas antal svarande vid resultaten för varje fråga som antal (n). För mer information om undersökningen se Bilaga 1 Metod och enkät - frågor och svarsalternativ. Vilka har besvarat enkäten? Totalt har 19 av 21 landsting/regioner och 214 av 290 kommuner besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 74 procent bland kommunerna. Bortfallet är relativt lika vid beräkning av bortfall för varje kommungrupp 6, vilket innebär att ingen kommungrupp är underrepresenterad i undersökningen. Ingen kommunstorlek är heller underrepresenterad vid jämförelse av andel svar utifrån kommunstorlek. Däremot är kommungrupperna olika stora pendlingskommuner utgör grupperna med flest antal kommuner. Målgruppen för ÖJ Folkhälsa är mycket bred: förtroendevalda, kommun- och landstingsledningar samt verksamma inom folkhälsoområdet. Därför efterfrågas i enkäten om vem/vilken funktion som har svarat på enkäten. De svaren används vidare i materialet utifrån att se om det finns skillnader mellan hur olika funktioner anger att organisationerna har använt ÖJ Folkhälsa 2014. Flera andra öppna jämförelser handlar om ett specifikt verksamhetsområde, exempelvis grundskola, där målgruppen är tydligare exempelvis förtroendevalda och ledning inom grundskolan. I och för sig ombeds respondenterna svara utifrån hela organisationens användning av ÖJ Folkhälsa 2014, men eftersom det kan vara svårt att känna till allt (exempelvis vilken nytta man anser att olika delar ger) så kan vissa svar spegla respondentens egen uppfattning, vilket kan vara mest relevant exempelvis vid uppskattning av nytta. Olika funktioner har också olika roller och mandat samt olika plattformar för att analysera och påverka förbättringsarbete. De som svarat på enkäten bland kommunerna består till största delen av strateger eller motsvarande där folkhälsofrågor ingår (63 procent). Andelen strateger 6 Kommungruppsindelningen används för att underlätta analyser i olika statistiska sammanhang och är utarbetad av SKL. Kommunerna har grupperats utifrån vissa kriterier som tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmönster mm. 8

överensstämmer med tidigare undersökningar 7 där man efterfrågat vilka kommuner som har en person som arbetar med folkhälsofrågor. Övriga som svarat på enkäten inom kommunerna är chefer (16 procent) eller har andra funktioner (16 procent). Bland landstingen/regionerna består hälften av respondenterna av folkhälsochefer och hälften av folkhälsostrateger. De flesta respondenter som är chefer och arbetar inom landstingen ansvarar för folkhälsofrågor, hållbar utveckling eller utvecklingsfrågor. De som svarat på enkäten och arbetar som chefer inom kommunen ansvarar för folkhälsa, kvalitet eller ekonomi, utveckling eller samhällsutveckling. Några chefer inom kommunen ansvarar för ett specifikt verksamhetsområde såsom äldreomsorg, kultur och fritid, socialtjänst individ- och familjeomsorg och utbildning eller arbetsmarknadsfrågor. Flera av de som angivit Annat har omkategoriserats som verksamhetsutvecklare, strateg eller motsvarande då de angivit liknande beskrivningar av sina funktioner som fritext. Andra funktioner som besvarat enkäten arbetar som kommunalråd, utredare eller hälsokonsultent, controller, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Inom landstingen har även statistiker och projektledare för ÖJ Folkhälsa 2014 besvarat enkäten. På vissa frågor finns ett relativt stort bortfall medan andra frågor har besvarats med Vet inte. Det kan finnas naturliga förklaringar till detta och kan ha flera orsaker, exempelvis - att det har gått en relativt lång tid sedan ÖJ Folkhälsa 2014 publicerades och det kan vara svårt att komma ihåg (framgår även i fritextsvar) - att respondenterna är nya på tjänsten - att enkäten har besvarats av person som inte ansvarar för frågorna eventuellt för att det inte finns någon sådan funktion eller att arbetet som görs inte benämns utifrån ordet folkhälsa - Att vad som avses med ÖJ Folkhälsa kanske inte varit tydligt om det avsågs indikatorerna med dess resultat eller rapporten. Flera respondenter framhöll svårigheten att svara ur ett organisationsperspektiv, det vill säga använde sig kommunen/landstinget/regionen av ÖJ Folkhälsa 2014 och dess tillbehör eller andra produkter för folkhälsostatistik? 7 SKL genomförde en undersökning för att få en bättre bild av förutsättningar för folkhälsoarbetet i kommuner, landsting och regioner med syfte att fånga upp vilket stöd som efterfrågades från SKL: Sveriges kommuner och landsting. Medlemsenkät folkhälsa. Förutsättningar och behov av stöd för folkhälsoarbete i kommuner, landsting/regioner. Stockholm: SKL 2015. En annan undersökning var Kommission jämlik hälsas enkät till organisationer vars verksamheter bedömts vara av betydelse för en god och jämlik hälsa: Kommissionen för jämlik hälsa. Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner - Kvantitativa resultat från enkätundersökningar genomförda 2016 av Kommissionen för jämlik hälsa. S 2015:02. Stockholm 2017. 9

Det skulle kunna bero på att de som arbetar på en organisationsövergripande nivå kan uppleva att det är svårt att veta hur olika avdelningar/förvaltningar har använt produkterna och vice versa. Flera respondenter angav att det var svårt att svara då folkhälsa spänner över många verksamhetsområden till skillnad från andra öppna jämförelser som handlar om en specifik verksamhet såsom grundskola, ekonomiskt bistånd etc. Bedömningen av det totala bortfallet tyder på att det ger en underskattning av hur mycket ÖJ folkhälsa 2014 har använts. Den kan ha använts mer än vad som framgår av svaren. Ett av syftena med denna undersökning är att jämföra ÖJ Folkhälsa 2014 med andra produkter för folkhälsostatistik. De svar som inkommit ger en bra bild av detta. Resultaten har analyserats utifrån bland annat kommunstorlek utifrån befolkningsmängd, kommungruppsindelning utifrån SKL:s kategorisering samt respondentens funktion. 10

Resultat - användning av ÖJ Folkhälsa 2014 och andra produkter för folkhälsostatistik Användning av ÖJ Folkhälsa 2014 Vilka har använt ÖJ Folkhälsa 2014 Av de som har svarat har 62 procent av kommunerna och 14 av landstingen/regionerna svarat att de använt sig av resultaten i ÖJ Folkhälsa 2014. 11

Som jämförelse 8 kan nämnas att ÖJ grundskola har använts av 92 procent av kommunerna respektive ÖJ gymnasium använts av 85 procent. Analys utifrån kommunstorlek visar att drygt 60 procent hade använt ÖJ Folkhälsa 2014 förutom i de största kommunerna som hade använt den mer. Dvs. bland kommuner med 70 000 200 000 invånare hade närmare 80 procent respektive samtliga av de största kommunerna (över 200 000 invånare dvs. 3 stycken kommuner) använt ÖJ folkhälsa 2014. De kommungrupper som använt ÖJ Folkhälsa 2014 i minst utsträckning var Pendlingskommun nära större stad (50 procent) respektive Pendlingskommun till mindre tätort (49 procent). Sett utifrån funktioner så gjorde 76 procent av kommunstrategerna, 60 procent av cheferna respektive 41 procent av verksamhetsutvecklarna bedömningen att den egna organisationen använt sig av ÖJ Folkhälsa 2014. ÖJ Folkhälsa har alltså inte uppmärksammats av samtliga kommuner. Det är många verksamheter inom kommuner och landsting/regioner som bedriver verksamhet som direkt eller indirekt har påverkan på folkhälsan även om det inte alltid är så tydligt eller rubriceras som folkhälsa. Mer än hälften av kommunerna angav i Kommission jämlik hälsas undersökning 9 att de följer upp folkhälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsa på ett samlat sätt med indikatorer. Var de har inhämtat informationen framgår inte, det kan vara från ÖJ Folkhälsa 2014 men de kan ha inhämtat dessa resultat från andra källor (se vidare avsnittet Användning av andra produkter för folkhälsostatistik ). 8 Uppföljning av användning av ÖJ grundskola respektive ÖJ gymnasieskola genomförd 2017 av SKL. Resultaten ej publicerade i sin helhet. 9 Kommissionen för jämlik hälsa. Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner - Kvantitativa resultat från enkätundersökningar genomförda 2016 av Kommissionen för jämlik hälsa. S 2015:02. Stockholm 2017 12

Användning av Excelbilaga med särskilda presentationer för varje landsting/region respektive kommun Utöver själva ÖJ-rapporten publicerades även en Excelbilaga med samtliga svar för kommuner respektive landsting/regioner, för egen bearbetning. Två särskilda presentationer (flikar) ingick i bilagan: rapport för angiven kommun/ landsting/region samt profildiagram som visar utveckling över tid för angiven kommun/landsting/region. Många kommuner (69 procent) och 9 av 15 landsting/regioner använde sig av Excelbilagan. I och med att landstingen/regionerna också ofta har tillgång till resultat på annat sätt och möjlighet till andra statistiska bearbetningar (exempelvis egna databaser för folkhälsoenkäter) så är det rimligt att inte fler har använt sig av dokumentet. En orsak till användandet av bilagan för landstingen/regionerna skulle kunna vara redovisning av de indikatorer som inte kommer från den nationella folkhälsoenkäten, det vill säga resultat/databaser de inte själva har tillgång till. 13

Det framkom ingen stor skillnad i användandet av Excelbilagan utifrån kommungruppstillhörighet men däremot utifrån kommunstorlek där de största kommunerna hade använt bilagan något mer. Utifrån funktion anger chefer och därefter strateger att kommunen använt Excelbilagan. Skillnaderna i svaren mellan olika funktioner om användandet av bilagan skulle kunna spegla respondenternas egen användning och deras egna vanor vid sådana redovisningsformer inom andra områden alternativt att själva rapporten var tillräcklig för dem. I stort sett alla som använt sig av Excelbilagan använder även Kolada (Fri sökning) och de flesta även Kolada (Jämföraren ÖJ folkhälsa se förklaring sid 32) samt Folkhälsodata på Folkhälsomyndighetens webbplats. Av de som använt Excelbilagan ansåg många att de haft ganska/mycket bra nytta av dokumentet (83 procent bland kommunerna respektive 8 av 9 landsting/regioner). 14

Användning av redovisning av resultaten utifrån utbildningsnivå I ÖJ Folkhälsa 2014 fanns resultaten utifrån utbildningsnivå endast tillgängliga på landstings-/regionnivå. 13 landsting/regioner och 57 procent av kommunerna hade använt denna data vilket är ungefär samma andel som vid tidigare uppföljning av ÖJ Folkhälsa 2009 (dock tillfrågades vid det tillfället endast nätverk). Det framkommer ingen skillnad utifrån kommungrupp, kommunstorlek eller funktion i vilken utsträckning resultaten på utbildningsnivå har använts eller inte. Svaren tyder på att redovisning av resultat utifrån utbildningsnivå används av både landsting/regioner och kommuner. Landsting/regioner har även andra möjligheter att dela upp resultaten genom att de förfogar över sin egen del av resultaten från den nationella folkhälsoenkäten. Även kommunerna har använt resultaten på utbildningsnivå trots att resultaten inte räcker för kommunuppdelning. Eventuellt har de använts för att se socioekonomiska mönster för regionen. Den möjligheten finns också via analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar. Kommunicering av resultaten Det var något vanligare att resultaten från ÖJ Folkhälsa 2014 kommunicerade med chefer/ledningsgrupper i kommuner som har över 30 000 invånare. Spridningen av resultaten inom kommunen kan ha gjorts av olika funktioner, inte nödvändigtvis av just respondenterna för denna undersökning. Analys av olika 15

funktioners svar visar att samtliga funktioner angav i samma utsträckning att resultaten hade kommunicerats med den politiska ledningen, nämnder eller beredningar. Färre verksamhetsutvecklare angav att resultaten kommunicerats med chefer/ledningsgrupper samtidigt som det var de som i störst utsträckning angav att resultaten spreds inom olika verksamhetsområden. Folkhälsostrategerna angav i mindre utsträckning att resultaten spreds till olika verksamhetsområden. Fritextsvaren innehåller exempel på hur kommuniceringen av resultaten skedde. Inom landsting/regioner spreds resultaten ofta genom publicering på webben eller genom pressträffar. Inom kommunerna har svaren har kategoriserats inom följande områden: Olika typer av rapporter, via webb och andra kommunikationsvägar. Nedan är de olika kategorierna beskrivna och några citat redovisas för att exemplifiera: Olika typer av rapporter: årsredovisningar, bokslut, välfärdsbokslut, folkhälsobeskrivningar av kommunerna Vi har skrivit ett socialt bokslut för x-kommun, vissa indikatorer är från öppna jämförelser. Beslut i kommunfullmäktige. Via webb: intranät eller sociala medier Andra kommunikationsvägar: Via e-post till beslutsfattare, personer som arbetar just med folkhälsofrågor, underlag eller i omvärldsanalyser Spridits till samarbetspartner: inom stat eller civilsamhället Kommunikation med externa aktörer: Arbetsförmedling, Landsting (primärvård och tandvård), Polisen, Svenska kyrkan, Migrationsverket I SKL:s tidigare medlemsundersökning 10 har det visat sig att resultat inom folkhälsa integreras inom ordinarie uppföljningssystem, i vissa fall även med kompletterande uppföljningar. Det verkar bekräftas även i den här undersökningen. Bland kommunerna var det 14 procent som angav att de inte hade kommunicerat resultaten alls internt inom organisationen. De flesta av de som angav att de inte kommunicerat resultaten internt uppgav att de heller inte spridit resultaten till invånarna trots att flera av dessa angav att de publicerat resultaten på webben vilket kan ses som en form av spridning till just kommuninvånare. Knappt hälften av de som inte kommunicerat internt angav att det är en enskild handläggare som analyserar statistiken. De flesta som angav just detta var folkhälsostrateger. Bland övriga fritextsvar framhålls att data redan finns tillgängligt någon annanstans och redan använts, samt någon efterfrågar mer regelbundenhet av ÖJ Folkhälsa. 10 Sveriges kommuner och landsting. Medlemsenkät folkhälsa. Förutsättningar och behov av stöd för folkhälsoarbete i kommuner, landsting/regioner. Stockholm: SKL 2015. 16

29 procent av kommunerna och i stort sett alla landsting/regioner hade kommunicerat resultaten med både politisk ledning och ledningsgrupper. Det fanns inget mönster utifrån befolkningsstorlek bland dessa kommuner. Framträdande var att merparten av dessa 29 procent kommuner ansåg att ÖJ Folkhälsa 2014 bidragit i betydligt högre grad till förbättringsarbete (55 procent i mycket/ ganska hög utsträckning) än gruppen som inte spridit resultaten internt (22 procent i mycket/ganska hög utsträckning). Det vanligaste sättet att låta invånare ta del av resultaten var webben (kommuner) samt webb och pressmeddelande (landsting/regioner). Det var betydligt vanligare att respondenter som var chefer eller strateger hade svarat att organisationen publicerat resultaten på webben eller skickat ut pressmeddelande än vad verksamhetsutvecklare angav. Deras vanligaste svar var i stället att de inte kommunicerat resultaten till invånarna. De största och de minsta kommunerna angav i störst utsträckning att de inte kommunicerat med invånarna. De som inte kommunicerat till invånarna skiljde sig inte åt vad de angivit för nytta av ÖJ Folkhälsa 2014, inga skillnader sågs heller bland vad som angivits i fritextsvaren. Även de som angivit Annat sätt att sprida resultaten har angivit någon form av rapport (årsredovisning etc.) eller webbpublicering. Två kommuner har haft invånarna i fokus mer direkt: en genom att informera i lokaltidningen om vikten att svara på den nationella folkhälsoenkäten (vars resultat användes i ÖJ Folkhälsa 2014), och en annan kommun har kommunicerat resultaten i samband med en utåtriktad hälsovecka. Strategerna är den grupp som anger att kommunen har använt ÖJ Folkhälsa 2014 i större utsträckning jämfört med gruppen chefer och verksamhetsutvecklare. Men chefer är den grupp som oftast anger att rapporten bidragit mest i förbättringsarbetet (dock är gruppen betydligt mindre). Att förbättra folkhälsan är ofta ett långsiktigt och komplext arbete. Det kan ta många år innan hälsoeffekter av olika insatser syns. Kunskapsmassan om effektiva insatser inom området blir allt större men fortfarande kan det vara svårt att peka ut vilka faktorer som är avgörande för resultaten. Det finns mycket forskning kring förbättringsarbete såväl inom folkhälsoområdet som inom andra områden. Lennart Svensson, Linköpings universitet, anger att aktivt ägarskap, samverkan och lärande är viktiga delar för ett hållbart förändringsarbete 11. Svenssons forskning visar att det aktiva ägarskapet behöver ligga på högsta nivå för att det ska vara hållbart över tid. Det innebär att högsta ledningarna håller sig informerade över utvecklingen inom området och även finansiärt ställer krav på prioriterade områden. Förtroendevalda, kommun- och landstingsledningar, samt verksamma inom folkhälsoområdet är målgrupp för ÖJ Folkhälsa. Ett sätt att använda ÖJ Folkhälsa som en del i förbättringsarbetet är att till att börja med att uppmärksamma 11 Se Mötesplats Social hållbarhets Processutvärdering social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa som utgår från Lennart Svenssons forskning om förbättringsarbete. 17

och kommunicera den egna organisationens resultat och bidra med tolkning av resultaten för att få en gemensam bild. Det kan finnas olika förutsättningar för att få tillgång till rätt arenor för en gemensam dialog om resultaten, men det handlar även om tidpunkt och den lokala/regionala kontexten vad pågår redan, vad är redan känt och så vidare. Övergripande synpunkter på ÖJ Folkhälsa 2014 samt upplevelser av rapportens bidrag till förbättringsarbete Ett syfte med Öppna jämförelser i allmänhet är att kunskap om resultaten ska stimulera till förbättringsarbete. Inom just ÖJ Folkhälsa är tiden mellan åtgärder och resultat ofta väldigt lång och utfallen på indikatorerna speglar även behov av kommande åtgärder inom olika områden. I och med folkhälsans mångfacetterade orsaker och aktörer kan det också vara svårt att dra slutsatser om vad som påverkat resultatet (det är en mängd samverkande faktorer utifrån såväl livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor som alla påverkar hälsan och varandra). Det är dock ändå intressant att se hur ÖJ Folkhälsa 2014 upplevs stimulera/bidra till förbättringsarbete. ÖJ Folkhälsa 2014 har i högre grad stimulerat till förbättringsarbete 2014 än ÖJ Folkhälsa 2009: - 41 procent av kommunerna respektive 8 landsting/regioner ansåg att ÖJ Folkhälsa 2014 stimulerat till förbättringsarbete i ganska/mycket hög utsträckning. Cheferna angav i störst utsträckning att ÖJ stimulerat till förbättringsarbete och verksamhetsutvecklarna i lägst utsträckning. - 34 procent av kommunerna och 4 landsting/regioner ansåg att ÖJ Folkhälsa 2009 stimulerat till förbättringsarbete i ganska/mycket hög utsträckning. Dock omfattade uppföljningen vid det tillfället endast nätverken för folkhälsa 12. För att få en bättre jämförelse gjordes en analys av just nätverkens svar i denna undersökning av ÖJ Folkhälsa 2014 vilket visade att - Vid jämförelse av samma snävare målgrupp ansåg 53 procent av dem att ÖJ Folkhälsa 2014 stimulerat till förbättringsarbete Vid jämförelse med uppföljningar av andra Öppna jämförelser inom vissa verksamhetsområden (inte helt identiska frågor/svar) visar exempelvis ÖJ inom socialtjänsten att i genomsnitt 64 procent instämde helt/delvis i att ÖJ bidragit till förbättringsarbete inom verksamhetsområdet. I uppföljning av ÖJ inom skolan anger 50 procent (ÖJ grundskola) respektive 48 procent (ÖJ gymnasieskola) att 2017 års resultat varit till ganska/mycket stor nytta i arbetet med att utveckla skolverksamheten i kommunen. 12 Vid uppföljning av ÖJ Folkhälsa 2009 tillfrågades endast nätverken för kommunstrateger (26 kommuner) respektive Nätverket för folkhälsochefer i landsting/regioner (alla). Medan denna uppföljning av ÖJ Folkhälsa 2014 är en totalundersökning bland alla kommuner, landsting/regioner. 18

Som exempel på att ÖJ Folkhälsa 2014 har stimulerat till förbättringsarbete nämns att ÖJ Folkhälsa 2014 har använts som behovs-/faktaunderlag inför prioriteringar/åtgärder och några har använt ÖJ Folkhälsa 2014 i förhållande till sina lokala program/styrdokument. Någon respondent angav att just Öppna jämförelseformen höjer statusen på rapporten. För att ÖJ Folkhälsa ska kunna stimulera till ytterligare förbättringsarbete på lokal och regional nivå efterfrågas större underlag som möjliggör nedbrytning av resultaten utifrån socioekonomi och/eller kommundelar. Det finns även förslag om att styr- och ledningsfunktioner (inte bara specifikt inom folkhälsa) behöver uppmuntras att använda resultaten, exempelvis genom att lyfta olika områden i SKL:s veckobrev. Någon tyckte att kartorna med resultat var mer engagerande än tabeller och diagram, det vill säga så som det presenterades i ÖJ Folkhälsa 2009 (den funktionen finns i Kolada). De exempel som framkommer om hur SKL kan stödja ytterligare användning av ÖJ Folkhälsa på en övergripande nivå kan delas in utifrån (mest förekommande svar överst) - Stöd i analys (vilket är ett vanligt återkommande önskemål i undersökningar) - Möjlighet att bryta ned resultat på kommundelar eller socioekonomi (Analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar 13 lyftes upp som ett sätt att komma runt små datamängder) - Olika sätt att presentera/visualisera resultat - Konferenser, seminarier, workshopar med information och stöd - Fortsatt utveckling indikatorer, ÖJ, verktyg m.m. Några citat som exempel på ovanstående: Vi behöver stöd med analysen och presentationen av analysen så att vi får fram rätt underlag för konstruktiva samtal om vad vi behöver göra för att möta dessa utmaningar. Vi vill ju stimulera till ett arbete för att stödja förutsättningarna för och utvecklingen av en jämlik hälsa. När nyckeltal visas på fetma, tenderar samtalet trots allt att fastna i nyckeltalet snarare än i bestämningsfaktorerna. Fortsätta utveckla ÖJ Folkhälsa som ett verktyg för kommunen att använda för att följa, sortera, analysera och kommunicera folkhälsoläget på riks, regional och lokal nivå. Mer information och gärna riktad till kommunalråd och kommunledning. Lätt tillgängligt material som är visuellt lätt att förstå. Att man kan lägga in sina egna siffror i en rapportbilaga med text som den stora rapporten. 13 Analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar, Verktygslåda, Excelbilaga är några av Bilagorna och tilläggsprodukterna till ÖJ Folkhälsa 2014 som närmare beskrivs i Bilaga 2: Om ÖJ Folkhälsa och dess utvecklingsarbete 2014 19

Dessutom angavs fler exempel på sådant som redan finns tillgängligt för alla via webbplatser, men kanske inte är tillräckligt känt såsom - verktyg för systematisk analys som finns i Verktygslåda för ÖJ folkhälsa, - färdiga presentationer som finns i Verktygslådan dels bildspel med samtliga diagram som man kan plocka delar ur, dels bildspel som förklarar ÖJ Folkhälsa 2014 att användas internt, - trender på kommunnivå som finns i Excelbilagan, - adressera resultaten till andra nätverk än folkhälsa exempelvis till kommundirektörer, socialchefer vilka informerades vid flera tillfällen etc. Information och dialog skedde med dessa, och flera chefsnätverk på SKL. ÖJ Folkhälsa 2014 skickades ut till samtliga kommundirektörer och landstingsdirektörer i landet. - en personlig kontaktperson som fanns namngiven på SKL:s webbplats om Öppna jämförelser samt om Folkhälsa. Mer information om ovanstående material finns i Bilaga 2: Om ÖJ Folkhälsa och dess utvecklingsarbete 2014. Inför eventuell kommande ÖJ Folkhälsa så anges förslag om fler indikatorer gällande barn och unga, statistik på kommundelsnivå, färskare resultat samt digitala verktyg för statistik. Dessutom lyftes några saker som redan finns såsom indikatorer för social hållbarhet, Verktygslåda, tillförlitliga resultat och olika sätt att hämta digital statistik. Andra saker som lyfts fram angående ÖJ Folkhälsa 2014 var exempelvis att det finns bra lokala data gällande barn och unga som skulle kunna användas i större utsträckning, exempelvis övervikt 4-åringar, tobaks- respektive alkoholanvändning bland tonåringar. Likaså regionala verktyg för statistik inom området. Några önskar färskare resultat ofta (varje år) medan andra vill ha en regelbundenhet gällande rapport ÖJ Folkhälsa ungefär vart fjärde år. I SKL:s tidigare medlemsundersökning uppgav 78 procent av kommunerna respektive 14 av 16 landsting/regioner att de fått stöd av SKL inför publicering av ÖJ Folkhälsa 2014. På kommunernas och landstingens önskelista om önskat stöd framöver från SKL har över hälften av respondenterna som svarat på medlemsundersökningen svarat att de önskar stöd med arbetet med ÖJ Folkhälsa. Statskontoret genomförde år 2013 en enkät om uppföljningssystemet för folkhälsa 14 och pekade då på att kommuner och landsting/regioner har ett stort behov av en samlad rikstäckande statistikdatabas med lokalt nedbrutna folkhälsodata. Statskontoret lyfte i sin rapport fram dessa behov: - regelbunden information om hur bestämningsfaktorerna utvecklas - analys av kopplingen mellan hälsoutfall och bestämningsfaktorer 14 Statskontoret. Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken. Bilaga 4 enkätresultat. Stockholm 2013. 20

- utvärderingar av politikens effekter - nedbrytning av indikatorer på lokal nivå - konkreta och kostnadsanalyserade förslag till insatser på statlig nivå - rekommendationer på evidensbaserade insatser för lokal nivå Flera av dessa tidigare angivna behov finns nu tillgodosedda i såväl ÖJ Folkhälsa 2014, Kolada samt Folkhälsomyndighetens olika statistikprodukter. Det efterfrågas stöd i analys med mera men oavsett vilket stöd som ges behöver varje organisation ha sin egen kompetens framförallt gällande kontexten. Det framgår inte av fritextsvaren vem eller var de vill ha stödet ifrån, statliga myndigheter, landstinget/regionen, förbund etc. För att stödet ska komma till nytta krävs såväl verktyg men kanske framförallt någon tvärsektoriell grupp regionalt och lokalt med många aktörer på olika nivåer. Det finns olika förutsättningar med arenor för detta i olika delar av landet. Samverkan och förhandsinformation om ÖJ Folkhälsa 2014 Planeringsfasen innehöll en bred och lång involvering av såväl kommuner som landsting/regioner. Självklart kunde inte en direktkontakt ske med samtliga kommuner och därför såg ibland kommunerna landstingen/regionerna som vidareförmedlare av information och inhämtning av synpunkter och ibland hade landstingen/regionerna kontakter med kommuner som arbetsgruppen för ÖJ Folkhälsa inte hade. I undersökningen efterfrågades samverkan mellan landsting/regioner och kommuner och 58 procent av kommunerna angav att de gjorde det. 60 procent av kommunerna respektive 12 av 14 landsting uppgav att förhandsinformationen var bra/mycket bra vilket liknar resultatet i uppföljningen av ÖJ Folkhälsa 2009 även om den uppföljningen omfattade en snävare målgrupp. 15 Vid jämförelse av samma snävare målgrupp i nuvarande undersökning anser 92 procent att förhandsinformationen var bra/mycket bra. Respondenternas bedömning av hur förhandsinformationen var inför ÖJ Folkhälsa 2014 överensstämmer med den som framkom i uppföljningen av ÖJ Folkhälsa 2009 trots att uppföljningen vid det tillfället endast omfattade nätverken. 39 procent av kommunerna angav att förhandsinformationen varken var bra/dålig. Det kan vara ett uttryck för att det var för länge sedan för att komma ihåg och frågan saknade svarsalternativet vet inte. Det kan också bero på att personen inte arbetade inom organisationen vid den tiden. Det påträffades heller inga fritextsvar som handlade om detta bland andra frågor. Vid uppdelning av kommunerna i olika kommungrupper skiljer sig svaren något då Storstäder och Pendlingskommuner nära storstad i större utsträckning ansåg att förhandsinformationen varit bra/mycket bra. Utifrån kommunstorlek 15 Vid uppföljning av ÖJ Folkhälsa 2009 tillfrågades endast nätverken för kommunstrateger (26 kommuner) respektive Nätverket för folkhälsochefer i landsting/regioner (alla). Medan denna uppföljning av ÖJ Folkhälsa 2014 är en totalundersökning bland alla kommuner, landsting/regioner. 21

bedömde kommuner med 70 000 200 000 invånare förhandsinformationen bäst, då 86 procent av dem ansåg att förhandsinformationen var bra/mycket bra. 58 procent av kommunerna uppgav att de samverkade med landstinget/regionen kring ÖJ Folkhälsa 2014 (65 procent uppgav att de samverkade vid uppföljningen av ÖJ Folkhälsa 2009 men då tillfrågades endast nätverk). 90 procent av de som samverkade 2014 tyckte att samverkan fungerade bra/mycket bra (vid uppföljningen av ÖJ Folkhälsa 2009 inom nätverken uppgav 74 procent att samverkan fungerade bra/mycket bra). Samverkan kunde ske på många olika sätt (vanligast förekommande svar överst) enligt kommunerna: - Stöd angående resultat: genomgång av resultat, tolkning, kommunsammanställningar, gemensamma faktaunderlag eller beslutsunderlag ( Regionen har modifierat och lagt ut alla kommunprofiler angående hälsoläge, och detta har presenterats i samband med våra delregionala workshops ) - Gemensamma dialoger med politiker: genom gemensamma folkhälsoråd, samverkansgrupper eller andra politikernätverk. Några regioner/ landsting/kommuner har gemensam folkhälsopolicy eller visioner och har då haft gemensamma prioriteringsdialoger ( I samverkansforumet folkhälsorådet där man beslutar om mål och prioriteringar för folkhälsoarbetet ) - Nätverk: diskussioner i länsnätverk ( Folkhälsoplanerare från respektive kommun var med på en genomgång av resultaten ihop med tjänstemän från avdelning folkhälsa på regionen. ) - Workshop/utbildning: länsvisa inför eller efter att resultaten publicerats - Kommunikation: gemensamt utformat kommunikationsmaterial (ppt etc.) 15 landsting/regioner uppgav att de samverkade med kommunerna angående ÖJ Folkhälsa 2014. De flesta tyckte att den samverkan fungerade bra. Den samverkan som landstingen/regionerna uppgivit behöver inte betyda att de haft kontakt med samtliga kommuner inom sitt län. Om det vore så borde en större andel av kommunerna angivit att de samverkat. Att det inte är fler kommuner som upplevt att de samverkat kan även bero på att respondenten inte hade kännedom om det, inte arbetade vid den tiden eller inte kommer ihåg det efter så lång tid. Samverkan rörde framförallt - Resultaten: stöd för analys, redovisningar ( Vi erbjuder att komma ut till kommunerna och redovisa resultatet till de som inte själva hanterar frågorna. En del tackar ja, andra inte. ) - Kommunikation: press, process ( Tar fram uppgifter i förväg på områden som kommer publiceras i ÖJ folkhälsa så att de är förberedda. Samt informerar angående publicering etc. ) 22

- Nätverk: dialoger ( Tagit upp frågan återkommande på regionala nätverksträffar. Diskuterat gemensam presskonferens. Samarbete kring hur vi tar om hand resultaten. ) Samverkansstrukturerna och förutsättningarna för samverkan mellan kommuner och landsting/regioner skiljer sig åt inom landet. Exempelvis regioner som har avtal med kommunerna, särskilda arenor för samverkan på olika nivåer (politik, chefsnivå, strategisk nivå samt verksamhetsnivå), särskilt uppdrag att stödja kommunerna etc. Användning av tilläggsprodukter för analys av ÖJ Folkhälsa 2014 När ÖJ Folkhälsa 2014 togs fram utarbetades även några tilläggsprodukter för att underlätta användning och analys av resultaten. Dessa beskrivs närmare i Bilaga 2: Om ÖJ Folkhälsa och dess utvecklingsarbete 2014. Tilläggsprodukterna var: - Verktygslåda för användning av ÖJ Folkhälsa 2014 - Resultat utifrån förutsättningar analysverktyg Nedanstående två figurer ger en bild av vilka delar från ÖJ Folkhälsa 2014 som använts utöver själva rapporten dvs. både Excelbilagan med särskild flik för redovisning av resultat på utbildningsnivå, Verktygslåda samt Resultat utifrån förutsättningar. De flesta som använt ÖJ Folkhälsa 2014 har använt någon av Excelbilagan inklusive redovisning av utbildningsnivå eller tilläggsprodukterna. 13 procent av kommunerna har inte använt någon av dem. Användningen av Excelbilagan eller de olika tilläggsprodukterna varierar mellan 41 och 69 procent användning beroende på produkt. Av de som använt ÖJ Folkhälsa 2014 har 23 procent av kommunerna och 4 av landstingen/regionerna använt samtliga produkter medan 35 procent av kommunerna och 8 av landstingen/regionerna använt tre av de fyra produkterna. 23

Verktygslåda för användning av ÖJ Folkhälsa 2014 För att ge stöd till ökad användning av ÖJ Folkhälsa 2014 utarbetade SKL en webbaserad Verktygslåda för att ta hand om statistik (beskrivs närmare i Bilaga 2: Om ÖJ Folkhälsa och dess utvecklingsarbete 2014). Drygt hälften (60 procent) av kommunerna har använt sig av Verktygslådan för ÖJ Folkhälsa. Övriga svar fördelar sig mellan dem som inte använt Verktygslådan alternativt att de saknar kännedom om det. Det kan bero på att de inte arbetade i organisationen vid tiden för publiceringen av ÖJ Folkhälsa 2014. Analysstöd har även utarbetats för ÖJ inom andra områden. Som jämförelse visade en uppföljning inom ÖJ Socialtjänst 16 att 32 procent använt sig av den analyshandbok som är framtagen för just öppna jämförelser inom socialtjänsten. 9 av 15 landsting/regioner har använt sig av Verktygslådan. Eftersom landstingen/regionerna har tillgång till specialistkompetens inom just folkhälsostatistik, i högre grad än kommuner, kan de kanske ha använt andra redan befintliga verktyg/mallar eller stödmaterial. Utifrån kommungrupperna har de tre Storstäderna samt kommuner med 70 000 200 000 invånare använt verktygslådan minst vilket kan bero på att de största kommunerna har liknande tillgång till statistisk kompetens som landstingen/ regionerna har. I övrigt syns ingen skillnad mellan kommungrupperna gällande användandet av verktygslådan. 16 Kartläggning Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2013 24

Av de som använt sig av Verktygslådan ansåg samtliga landsting/regioner respektive 82 procent av kommunerna att de hade haft ganska/mycket stor nytta av Verktygslådan. Mindre städer/tätorter och Landsbygdskommuner anger i högre utsträckning än andra kommuner att de har nytta av verktygslådan. Det finns inga skillnader i användandet av verktygslådan utifrån olika funktioners svar, däremot en skillnad i upplevd nytta i fallande skala utifrån svar från chef, strateg respektive verksamhetsutvecklare. I uppföljning av ÖJ inom skolan efterfrågades också nytta av den specifika analyshandboken för skolan, då 37 procent (ÖJ grundskola) och 28 procent (ÖJ gymnasium) ansåg att de haft ganska/mycket stor nytta av analyshandboken. I den undersökningen fick samtliga kommuner frågan oavsett om de använt analyshandboken eller inte. För att få en jämförelse omräknades resultaten för samtliga kommuner som svarat på enkäten för ÖJ Folkhälsa. Jämförande resultat för ÖJ Folkhälsa 2014 blir 29 procent som anger ganska/stor nytta av Verktygslådan. 25

Resultat utifrån förutsättningar analysverktyg En analysapplikation utvecklades utifrån en modell från Urban Janlert, seniorprofessor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Modellen tar hänsyn till förutsättningar utifrån befolkningssammansättning i respektive kommun/landsting/region och kallas Resultat utifrån förutsättningar 17. Denna webbaserade modell finns tillgänglig i Verktygslådan och uppdateras en gång per år (beskrivs närmare i Bilaga 2: Om ÖJ Folkhälsa och dess utvecklingsarbete 2014). Mindre än hälften av kommunerna (41 procent) har använt sig av Resultat utifrån förutsättningar. Det är ungefär lika stor andel (46 procent) som i tidigare nämnda undersökning från Kommission jämlik hälsa anger att de kan bryta ned indikatorerna för att belysa ojämlikhet i hälsa (även om det inte är just verktyget 17 Se beskrivning av Resultat utifrån förutsättningar i Verktygslådan 26

Resultat utifrån förutsättningar som används de kommuner som anger att de analyserar utifrån jämlikhet kan ju eventuellt ha tillräckligt med material för att kunna dela upp resultatet för olika grupper). En relativt stor andel (31 procent) visste inte om de använt applikationen eller inte, vilket kan bero på flera orsaker, exempelvis att de inte arbetade i organisationen vid tidpunkten för publicering alternativt inte kommer ihåg eller känner till om den använts i övriga organisationen. Det kan också bero på att de inte kände till att verktyget fanns eller inte hittade det på SKL:s webbplats. Applikationen Resultat utifrån förutsättningar finns inom Verktygslåda ÖJ Folkhälsa. En anledning till att den endast finns tillgänglig inom Verktygslådan är att det just är ett analysverktyg och inget visualiseringsprogram av statistiken. Det behövs även en del information för att använda Resultat utifrån förutsättningar på rätt sätt så att inte missuppfattningar uppstår. Den skillnad som syns om olika kommungrupper använder verktyget eller inte, är att de tre Storstäderna använder inte verktyget alls. En orsak skulle kunna vara att applikationen endast visar hela kommunen (uppdelat på kön) men inte stadsdelar. Utifrån kommunstorlek syns att de minsta kommunerna med befolkningsmängd upp till 15 000 invånare och mellanstora kommuner 30 000 70 000 invånare använder verktyget minst (36 37 procent). I övrigt har 50 54 procent av kommunerna använt verktyget. 9 av 14 landsting/regioner har använt sig av Resultat utifrån förutsättningar trots att de har andra sätt och möjligheter att dela upp och kategorisera resultaten utifrån olika bakgrundsvariabler genom att de förfogar över sina egna delar av resultaten från den nationella folkhälsoenkäten. Eventuellt används applikationen för att det är ett enkelt verktyg, alternativt har den använts för att se skillnader mellan olika kommuner i landstinget/regionen. Av de som använt Resultat utifrån förutsättningar anser 77 procent av kommunerna respektive 7 av 9 landsting/regioner att de har ganska/mycket stor nytta av applikationen. Utifrån funktioner så anger chefer och strateger att organisationen har haft störst nytta av verktyget. Analys av resultat av folkhälsostatistik Eftersom landsting/regioner oftast har särskild kompetens för just bearbetning av statistik och specifikt inom folkhälsa fick endast kommun-respondenter frågan om vem som analyserar folkhälsostatistik i den egna organisationen. Flera svar kunde anges. 27

I kommuner är det i de flesta fall en enskild handläggare (65 procent) som analyserar resultaten. 15 procent angav att analysen sker i en tvärsektoriell grupp med flera olika kompetenser, och bland annat statistisk kompetens. Som jämförelse kan nämnas att i uppföljningen av ÖJ skola så anger 61 procent (grundskola) respektive 46 procent (gymnasium) att enskild handläggare analyserar resultaten. 38 procent (grundskola) och 25 procent (gymnasium) anger att resultaten analyseras av en arbetsgrupp bestående av flera kompetenser. 25 procent angav att analysen sker på annat sätt och i fritexterna ges exempel på att analys sker av läns-/regiongemensam grupp, eller av kvalitetspersoner/ sektioner. Det framkom ingen skillnad i hur resultaten sprids till politisk ledning eller ledningsgrupper utifrån vem som analyserar (chef/strateg/tvärsektoriell grupp). Inte heller någon skillnad i vem som analyserar utifrån kommungrupp. Eftersom det är vanligt i kommunerna att analys sker av enskild handläggare efterfrågades vad de själva saknar i analysarbetet. Det kommunerna ger exempel på att de saknar inom analysarbetet är - Generellt stöd i analysarbetet - Interna analysgrupper för systematisk och tvärsektoriell analys och slutsats - Möjlighet till socioekonomisk uppdelning av resultaten - Resultat utifrån olika kommundelar - Större urval alternativt bättre svarsfrekvens för att få mer tillförlitliga resultat - Dessutom efterfrågades delar som redan fanns/finns exempelvis: o webbaserade resultat som visar utveckling över tid (Kolada samt Folkhälsodata), o resultat oftare (Kolada samt Folkhälsodata), o stöd i systematiken (Verktygslådan). 28

Inom en annan fråga fanns några fritextsvar från landstingen. De efterfrågar framför allt fördjupad analys i ÖJ Folkhälsa-rapporten. Svarsresultaten visar sammantaget att det finns ett behov av olika typer av analysstöd. Användning av andra produkter för folkhälsostatistik ÖJ Folkhälsa har endast publicerats vid två tillfällen, 2009 och 2014, och det är ett sätt att bland flera att redovisa folkhälsoläget på regional och lokal nivå. Såväl landsting/regioner som kommuner har under många år genomfört både egna och gemensamma undersökningar och rapporterat statistik i olika former. Några landsting/regioner har även byggt upp egna applikationer där statistik redovisas på olika sätt. I enkäten ställdes frågor om hur statistik generellt inhämtas och sju olika alternativ var möjliga som svar, bland annat genom ÖJ Folkhälsa men även olika sätt på Folkhälsomyndighetens webbplats, samt Kolada: Folkhälsans utveckling, Folkhälsodata och FolkhälsoStudio hos Folkhälsomyndigheten och Kolada Fri sökning och Kolada Jämföraren hos RKA. 29

En stor del av respondenternas organisationer inhämtar folkhälsostatistik för jämförelser med andra kommuner och landsting/regioner på flera sätt. De vanligaste produkterna bland kommunerna var i fallande ordning Kolada Fri sökning, Kolada ÖJ folkhälsa (uppdaterade resultat på indikatorerna i ÖJ Folkhälsa 2014) samt Folkhälsodata och därefter ÖJ Folkhälsa 2014. Det var olika antal svarande på dessa frågor vilket innebär att en jämförelse utifrån absoluta tal visar att ÖJ Folkhälsa 2014 används i lika många kommuner som Kolada Fri sökning. Inom landsting/region används produkterna ÖJ Folkhälsa 2014, Kolada Fri sökning respektive Folkhälsodata i lika stor utsträckning. Olika funktioner anger i olika omfattning vilka verktyg som används inom organisationen för folkhälsostatistik: - Chefer angav att verktygen Kolada Fri sökning, ÖJ Folkhälsa och Kolada ÖJ Folkhälsa användes mest - Strateger angav att Kolada Fri sökning, Kolada tabell ÖJ Folkhälsa samt Folkhälsomyndighetens Folkhälsodata användes mest - Verksamhetsutvecklare angav att Kolada fri sökning, Kolada tabell ÖJ Folkhälsa samt Folkhälsomyndighetens Folkhälsodata användes mest 30

Generellt anger de som använder de olika produkterna att de har ganska/mycket bra nytta av en eller flera av dem. Den produkt som används minst är FolkhälsoStudio och här skiljer sig svaren en del mellan kommuner och landsting/ regioner beträffande upplevd nytta av produkten. Kommunerna ser lika bra nytta med den som med andra produkter (knappt 90 procent av de som använder den anger ganska/mycket bra nytta) medan landstingen/regionerna inte anger så stor nytta av den (1 av 3 som använder den anger ganska/mycket bra nytta). Med tanke på att få landsting har svarat på den här frågan är det vanskligt att dra allt för stora slutsatser av resultaten. Men om det stämmer kan det bero på att landstingen/regionerna har andra möjligheter att bearbeta och visualisera statistiken då de ansvarar för sin egen del av resultaten från den nationella folkhälsoenkäten. Folkhälsomyndighetens statistikprodukter Folkhälsomyndighetens webbaserade produkter Folkhälsans utveckling och Folkhälsodata (databas och faktablad) används i något större utsträckning av landsting/regioner än av kommuner. Det omvända förhållandet gäller däremot för det interaktiva verktyget FolkhälsoStudio på Folkhälsomyndighetens webbplats. Folkhälsodata används av en större andel kommuner och landsting/ regioner än de andra två produkterna (65 procent av kommunerna, 13 av 17 landsting/regioner). Interaktiva FolkhälsoStudio används minst av dessa tre produkter (34 procent av kommunerna, 3 av 17 landsting/regioner). En förklaring till att Folkhälsodata är den mest använda produkten kan vara att det är en produkt som funnits i många år (även om det bytt namn från Kommunala basfakta), medan både FolkhälsoStudio och Folkhälsans utveckling lanserades i juni 2016. Utifrån analys av kommungrupperna så anger Mindre städer/tätorter och Landsbygdskommuner en större användning av Folkhälsans utveckling. När det gäller Folkhälsodata finns inga stora skillnader mellan kommungrupperna men däremot utifrån befolkningsstorlek. I kommuner med 70 000 200 000 invånare anger respondenterna störst användning av Folkhälsodata. Olika funktioner anger i olika omfattning att organisationen använder Folkhälsomyndighetens tre produkter: strateger anger i störst utsträckning att de använder samtliga tre produkter från Folkhälsomyndigheten, följt av verksamhetsutvecklare och därefter chefer. De som använder produkterna anger ganska/mycket stor nytta av dem oavsett funktion. Strateger följt av verksamhetsutvecklare och därefter chefer anger mest användning och störst nytta av Folkhälsodata. En positiv tolkning med att de två senaste/nyaste produkterna (Folkhälsans utveckling och FolkhälsoStudio) ändå används i relativt hög utsträckning kan vara att kommuner och landsting/regioner arbetar kontinuerligt med folkhälsostatistik och använder sig av statistik som ett verktyg i sitt förbättringsarbete och inför olika insatser och prioriteringar. Med andra ord så arbetar kommuner 31

och landsting/regioner inte bara aktivt med statistik då rapporter som ÖJ Folkhälsa publiceras utan även annars genom att använda andra produkter. Bland de som uppger att de använder någon av de tre produkterna från Folkhälsomyndigheten bedömer de flesta att de har ganska/mycket bra nytta av dem. Det gäller såväl kommuner som landsting/regioner, och i något högre grad kommuner än landsting/regioner. Undantaget är upplevd nytta av FolkhälsoStudio bland landsting/regioner, men här är dataunderlaget alltför litet för att kunna tolkas entydigt (endast 3 landsting/regioner använder produkten). Kolada Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, har statens och SKL:s uppdrag att tillhandahålla nyckeltal i en öppen och kostnadsfri databas för jämförelser inom kommunsektorn. Databasen Kolada har två olika användargränssnitt: Fri sökning och Jämföraren. Fri sökning erbjuder tillgång till hela databasen och alla dess nära 5 000 nyckeltal. Användaren kan fritt söka bland nyckeltal, kommuner, landsting/regioner och år. Detta är samtidigt en svårighet eftersom det finns så mycket att söka bland och det kan vara svårt att veta om man som användare har gjort rätt sökningar och hittat rätt nyckeltalsurval. Jämföraren är ett enklare gränssnitt med ett begränsat antal nyckeltal och färdiga statistikprodukter såsom alla nyckeltal ur öppna jämförelser för folkhälsa samlade i en och samma tabell utan att användaren behöver söka fram respektive nyckeltal. Man behöver endast välja sin kommun eller sitt landsting/sin region. Fri sökning är det verktyg som funnits längst tid och är också det verktyg som har använts mest av kommuner och landsting/regioner i arbetet med uppföljningen av ÖJ Folkhälsa 2014 (76 procent av kommunerna och 13 av 16 landsting/regioner). Jämföraren är ett nyare verktyg som lanserades 2015, och möjligheten att se öppna jämförelser i samlad form i Jämföraren kom först hösten 2016. Trots detta har en relativt stor andel av kommuner och landsting/regioner använt Jämföraren, för såväl visningen ÖJ Folkhälsa (67 procent av kommunerna, 7 av 16 landsting/regioner) som för visningen Hållbar utveckling (61 procent av kommunerna, 9 av 16 landsting/regioner). Detta resultat är väl i linje med de svar RKA fick vid en enkätundersökning år 2016 med knappt 500 respondenter från kommuner och landsting/regioner där 79 procent svarade att de använde statistik från Kolada för jämförelse och analys, samtidigt som användandet av Jämföraren var något lägre. En majoritet av dem som besvarat enkäten om ÖJ Folkhälsa 2014 bedömer nyttan av Kolada som stor. Kommunerna bedömer nyttan av Fri sökning och Jämförarens Hållbar utveckling som något större än vad landstingen bedömer. Samtidigt bedömer landstingen nyttan av Jämföraren ÖJ folkhälsa högre än kommunerna. Det Koladaverktyg som bedöms ge störst nytta är Fri sökning för kommunerna, där 83 procent svarat att nyttan av Fri sökning är ganska/mycket bra. I landstingen/regionerna är det nyttan av Jämföraren ÖJ Folkhälsa som bedöms som störst: 6 landsting/regioner av 7 svarar att nyttan är ganska/mycket bra. Jämförarens Hållbar utveckling är troligen inte lika välkänd och bedöms ha 32

något lägre nytta: 80 procent av kommunerna, respektive 7 landsting/regioner av 9 uppger ganska/mycket bra nytta. Det är vanligare att kommunstorlekar med färre än 30 000 invånare, liksom kommuner som ligger längre bort från storstäder och större städer, använder Kolada än kommunstorlekar med över 70 000 invånare. Användningen är störst bland strategerna, tätt följda av cheferna. Upplevd nytta följer samma mönster. Detta kan bero på att strateger ofta har ett övergripande perspektiv och att chefer i allmänhet har ansvar för såväl verksamhet som ekonomi och personal, och Kolada tillhandahåller data om dessa delar. Kännedomen om Kolada kan förväntas vara större bland dessa grupper. Vid jämförelse mellan olika kommunstorlekar är det de minsta kommunerna (färre än 15000 invånare) som ser den allra största nyttan med Koladas verktyg. Detta kan tänkas ha att göra med att resurserna kan vara mer begränsade i de små kommunerna och att stödet som Kolada ger för visning av resultat och underlag för beslut, bedöms som värdefulla. Kolada underlättar dessutom möjligheten att jämföra sig med liknande kommuner (utifrån storlek, kommungrupp eller strukturellt). Avslutningsvis Den här undersökningen är värdefull inför diskussioner om huruvida ÖJ Folkhälsa fyller en funktion bland andra produkter för folkhälsostatistik och om den kommer att uppfylla ett behov i framtiden. Resultaten av undersökningen tydliggör också behov av stöd samt kommunikation om hur och när olika produkter bäst kan användas. 33

ÖJ Folkhälsa användning och upplevd nytta Våren 2017 genomförde Sveriges Kommuner och Landsting en enkätundersökning för att få en bättre bild av hur Öppna jämförelser 2014: Folkhälsa och andra produkter för folkhälsostatistik har använts. Enkäten var en totalundersökning bland samtliga kommuner och landsting/regioner. Undersökningen är värdefull inför diskussioner om huruvida ÖJ Folkhälsa fyller en funktion bland andra produkter för folkhälsostatistik och om den kommer att uppfylla ett behov i framtiden. Upplysningar om innehållet Elisabeth, Skoog Garås, elisabeth.skoog.garas@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 ISBN: 978-91-7585-505-9 ISBN 978-91-7585-505-9 Beställ ÖJ eller Folkhälsa ladda ner användning på webbutik.skl.se och upplevd nytta Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se 34