Verktyg och metoder Analys av folkhälsostatistik
|
|
- Bengt Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verktyg och metoder Analys av folkhälsostatistik Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting tel:
2 Folkhälsa vs hälsa En dag på jobbet? Öppna jämförelser ÖJ Folkhälsa Innehåll idag Sammanfattning - veta mer mer stöd Verktygslåda - styrsnurra Ta hand om statistik på ett systematiskt sätt
3 En dag på jobbet vad är vårt eller ert huvudsakliga uppdrag (och mål) har folkhälsoläget betydelse för detta? på vilket sätt kan vi och ni påverka folkhälsoläget - i så fall hur Mål Medel
4 Behovsanalys Behov i befolkningen - Kontext i befolkningen - Förväntningar - efterfrågan Behov hos målgrupp Behov bland utförare - Professionen - Utbudet Etc Tid för analys Beskrivning hälsoläge Gap mellan nuvarande och önskat läge Orsakernas orsaker för rätt åtgärder, Konsekvensanalyser, prioriteringar, förslag
5 Mäta resultat hur många mått? Mät det som är väsentligt! Andra mått kan vara bra analysmått
6 Jämförelser och utfall i förhållande till mål ger en värdering av måtten! Sök orsaker! Dra slutsatser!
7 Den röda tråden måste nå från ledning till verksamhet Nämnd/ Fullmäktige förvaltning Enhet Verksamhet
8 Hälsa - Folkhälsa Må Bra Frisk Må dåligt Sjuk Hälsa är din/vår egen hälsa Folkhälsa är befolkningens samlade hälsa och fördelning Folkhälsoarbete systematiskt och målinriktat arbete för att få en god och jämlik hälsa för hela befolkningen
9 Hälsans bestämningsfaktorer Systematiskt och målinriktat arbete inom dessa områden påverkar möjligheten att få en god och jämlik hälsa för hela befolkningen (folkhälsa) Östgötakommissionens modifiering (2014) av Dahlgren och Whitehead (1991)
10 Vad vet vi redan Lokala/regionala rapporter Folkhälsa/välfärd/jämlik hälsa etc
11 Syfte med öppna jämförelser Öppna jämförelser är till för att öka insyn och öppenhet om vad kommuner och landsting åstadkommer stimulera till att analysera sin verksamhet lära av varandra och därigenom förbättra kvaliteten och effektivisera
12 Självskattad hälsa Nationellt kvinnor/män resp. utbildningsnivå Nationell utveckling över tid kvinnor/män resp. Utbildningsnivå, ibland ålder
13 Resultaten fokusering egen organisation Överblick Utveckling över tid
14 Landstings/läns-nivå I jämförelse med andra landsting
15 Landstings/läns-nivå I jämförelse med andra landsting socioekonomiska skillnader
16 Kommunnivå I jämförelse med andra kommuner
17 Egna möjligheter till bearbetningar Bilaga 3 webben komplettera med indikatorsbilagan Kolada Utskick till kommuner i 13 län övriga via folkhälsochefer i landstinget/besök Behovsanpassning nå ut - visa enkelhet + lathund Visa att verktygslådan finns Påminna efter julledighet Inför årsredovisning
18
19 Styr- och uppföljningshjul (styrsnurran) tre delar Styrning Verksamhet Medborgare
20
21 Planering Ex: Dialogkedjan Sätta mål Folkhälsa = mål / medel
22 Uppföljning/analys Fokus idag
23 Åtgärder Ex: Proportionell universalism Folkhälsoarbete resp arbete som påverkar folkhälsa
24 Smakprov sök: Verktygslåda (användning av öppna jämförelser )
25 Systematik - spara tid - Färdiga bildspel alla diagram och om ÖJ - Påbörjade kommunikationsmaterial för egna resultat + annat - Påbörjade matriser för prioritering och ihopsamling av data - Steg för steg i systematisk analys som en del till åtgärdsförslag med påbörjade matriser/verktyg - Handhavandetips för excelbilagan - Fallgropar skillnader mer än geografi - Resultat utifrån förutsättningar - Mm, mm
26 Samla ihop statistik och kompetenser Komplettera målnivå eller indikatorer till mål Egna undersökningar ÖJ folkhälsa och andra ÖJ (borttaget-lista med orsaker) Regionala och lokala data Kolada / jämföraren Nationella och internationella trender Pågående arbete Tips involvera olika kompetenser
27 Fokusera Inledande frågeställningar Vad verkar vara ett problem utifrån resultat? Vad är orsaken till ett positivt resultat? Behöver något göras för att upprätthålla det goda resultatet? Hur ser resultaten ut över tid? Hur ser resultaten ut för olika grupper i befolkningen? Har andra landsting/regioner bättre resultat än den/det egna? (jämförbara: kolada eller resultat-utifrån-förutsättningar)
28 Geografiska skillnader mer än geografi Bakom geografiska skillnader kan en rad andra faktorer som påverkar landstings och kommuners insatser och resultat Hälsoskillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper - pekar på olika behov av både främjande, förebyggande åtgärder samt vård. Hitta bra jämförelser o o o Vi jämför utveckling över tid inom vårt landsting eller kommun Vi jämför oss med xx-län/landsting eller x-kommun pga. Vi komplettera med x-statistik samt tidigare och pågående arbete. Dra nytta av trender på regional/ nationell nivå
29 Matris till hjälp fokusera/ prioritera - dokumentation Ex Indikator Relaterad till övergripande mål Andel invånare som påverkas (låg/medel/hög) Pågående satsningar Önskad målsättning Bedömd resursåtgång Konsekvenser Prioritet
30 Frågor i orsaksanalysen Vilka indikatorer har samband med varandra? Visar de samma riktning och utveckling? Fem varför: Varför ser det ut så här? När ni fått fram ett möjligt svar ställ frågan varför igen, och igen för att hitta konkreta påverkbara orsaker Fiskbensdiagram
31 Sök orsaker Exempel på orsaker Externa faktorer (t.ex. befolkning, omvärld, politik) Lagar Politiska beslut Ekonomi Geografi (glesbygd, tätort etc) Arbetsmarknad/Arbetslöshet Utbildningsnivå Utrikes födda Andel unga, andel äldre Andel brukare (av olika slag) Brukare Vilka förväntningar har brukaren? Behov Hälsa Naturlig variation Hur studerar man det? Intressanta nyckeltal, intervjuer etc Resultat från studier av nyckeltal och annat Sammanfattning och prioritering av orsaker som behöver åtgärdas och är påverkbara
32 Fler möjliga orsaker: Politik, förvaltning Struktur Politiska mål Uppföljning Arbetssätt, metoder IT, verksamhetssystem Teknisk utrustning Kompetens Riktlinjer Kultur Värderingar Ambitionsnivå, riktlinjer Ledning Samarbete Medarbetarengagemang Effektivitet Utförande enhet Struktur Planering Kompetens Bemanningsschema Arbetssätt, metoder Kultur Värderingar Ambitionsnivå Ledning Medarbetarengagemang Samarbete Effektivitet Brukarfokus Hur studerar man det? Intressanta nyckeltal, intervjuer etc Resultat från studier av nyckeltal och annat Sammanfattning och prioritering av orsaker som behöver åtgärdas och är påverkbara
33 Inför slutsatser vad pågår Vilka utvecklingsarbeten eller förbättringsarbeten pågår redan? Vilka tidigare arbeten har avslutats och vilka erfarenheter finns därifrån? Vilka utvecklingsarbeten finns för närvarande inom ordinarie verksamhet? Vilket arbetssätt används hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande/behandling av problem? På vilket nivå sker arbetet individ-, grupp- eller samhällsnivå? Vilka nås i befolkningen? De som redan har kontakt med kommunen eller landstinget/regionen, yngre, de som arbetar, äldre, vissa stadsdelar, de som talar och läser svenska och så vidare?
34 Tankesätt - ett sätt att systematisera/analysera Hälsofrämjande / generellt Förebyggande åtgärder Individ Grupp Samhällsnivå Åtgärderna strukturell / kompensatorisk nivå För att de ska bidra till minskade skillnader (och inte ökar genom våra insatser): generella, men utformas och anpassas så att de motsvarar olika gruppers behov och förutsättningar och når dem med störst behov
35 Olika perspektiv behövs men inte alltid? Planering, uppföljning, analys Genomförande Invånaren i fokus - normkritiskt förhållningssätt - att göra jämlikt är inte att göra lika utan att anpassa generella insatser till alla utifrån olika behov och förutsättningar
36 Inför slutsatser/åtgärder organisationens mognad CRM CRM:s sex frågeområden Vilka är organisationens nuvarande insatser? Hur är organisationens kännedom om nuvarande insatser? Finns tydligt ledarskap inom området? Hur är frågans ställning i organisationen? Har kommun- och landstingsinvånare kunskap om problemet? Finns det resurser relaterade till frågan? Community readyness model 9. Hög nivå av ägande/professionalisering 8. Fastställelse/förstärkning och utvidgning 7. Stabilisering 6. Ingångsättning införande 5. Förberedelse 4. Planering 3. Låg medvetenhet 2. Förnekelse 1. Ingen medvetenhet
37 Dra slutsatser förslag till åtgärder A3:an Förbättringsområde: Ansvarig: Datum: Bakgrund vilken är bakgrunden till valt förbättringsområde? Vilka förändringar ska testas baserad på vår analys? Hur kommer de att genomföras? Mål - vad vill vi uppnå? Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Analysera vad visar resultaten av de testade förändringarna? Hur tolkar vi dem? Analys - Vilka är våra problem och varför? Vilka förändringa ska prioriteras? Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA?
38 Rangordning hälsa Analys resultat utifrån förutsättningar Resultat sämre än förutsättningarna Resultat bättre än förutsättningarna Rangordning förutsättningar Urban Janlert Professor, folkhälsovetenskap & epidemiologi Umeå Universitet Länk till Film
39 När kan man använda modellen Resultat utifrån förutsättningar Kännedom om resultat samt jfr med andra Kännedom om utveckling över tid
40 Vad har nya analysen gett? Underlag för diskussion om vilka åtgärder som är effektivast - Behov av förbättra livsvillkor - Behov av kompenserande åtgärder för mindre gynnade grupper - Stärka sociala faktorer Möjlighet att hitta goda exempel från kommuner med liknande förutsättningar Erfarenheter från region Gotland
41 Finns det några risker? Att vi blir nöjda med resultat som inte är bra för det är ändå bättre än förväntat Att vi inte tror att vi kan bättre för vi har tuffa förutsättningar Erfarenheter från region Gotland
42 Undvik fallgropar Utgå alltid från: det faktiska resultatet utveckling över tid inom din organisation resultatet i förhållande till andra organisationer Modellen är ett komplement till resultaten i Öppna jämförelser för analys bakgrundsvariablerna inte är viktade. gul/röd behöver inte betyda ett dåligt resultat och vice versa. Det som visas är istället resultatet i förhållande till andra de lägsta rangordnade utifrån förutsättningarna kan endast bli gul (enligt förutsättningarna) eller röd (sämre än förutsättningarna) på samma sätt kan de som har sämst rankning endast få gul eller grön (bättre än förutsättningarna). eftersom förutsättningarna och resultaten redovisas som en rangordning är det omöjligt att se hur stor skillnaden är mellan de olika stegen. Små skillnader kan därför verka överdrivna och stora skillnader underskattade. Du kan se de exakta värdena för varje nyckeltal på de två sista sidorna i analysverktyget
43 Ex på hopkoppling problem - aktörer
44 Sammanfattningsvis Avsätt tid till analys systematiskt alla steg Dra nytta av egna/andras erfarenheter och kunskaper o o o Olika kompetenser inom organisationen Nationell kommission jämlik hälsa Lokala/regionala kommissioner: Malmö, Östergötland etc Sätt örat mot organisationen: o o o Vilka utmaningar pratar man om? Vilka har samband med behov/problem? Var i styrsystems-snurran befinner sig organisationen i när är det läge? Vilka stora utvecklingsarbeten pågår? Folkhälsa som mål och medel att uppnå andra mål o Inramning av problemet utifrån olika aktörers ordinarie arbete/roller - dialogkedjan Du behöver inte kunna allt hämta stöd Något Mer bättre
45 Veta mer mer stöd (länkar på bilderna)
46 Folkhälsoarbetet ett medel för att verksamheten skall kunna nå sina mål på ett sätt som samtidigt förbättrar förutsättningar för invånarna och minskar skillnaderna mellan olika grupper Tack för idag!
Gunnar Gidenstam, Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting
Gunnar Gidenstam, Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Ett år sedan sist Hur hänger det ihop? Begrepp och diskussioner 4 statliga myndigheter Problematik dilemma - möjlighet En viktig
Folkhälsodata i styrning och ledning till nytta för uppföljning, analys och planering. Elisabeth Skoog Garås, SKL
Folkhälsodata i styrning och ledning till nytta för uppföljning, analys och planering Elisabeth Skoog Garås, SKL Idag Om jämlik hälsa kopplingar till social hållbarhet, globala mål och förnyad folkhälsopolitik
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Hur mäter vi jämställdhet?
25. Jämställdhetsbudgetering del 1 Hur mäter vi jämställdhet? Hanna Lundborg, samordnare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Maria Price, kanslichef, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA)
Öppna jämförelser Folkhälsa 2019
Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Lysekils kommun Medellivslängd Självskattad hälsa Hjärtinfarkter Äldres fallskador Daglig rökning Stillasittande Avstår från att gå ut Gymnasiebehörighet Arbetslöshet samt
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet
Jämställdhetsbudgetering del 2: Fördjupa jämställdhetsanalysen
Jämställdhetsbudgetering del 2: Fördjupa jämställdhetsanalysen Forum Jämställdhet 2019, Luleå Torsdag 31 januari Vanja Möller Zouzouho, utvecklingsledare jämlikhet Maria Price, Rådet för främjande av kommunala
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG ERIK GUSTAF GEIJER
12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG 15.45-16.45 ERIK GUSTAF GEIJER 12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Soft skills in equity in health in all policies (ehiap) WHO flagship course Nordiska och Baltiska länder
Soft skills in equity in health in all policies (ehiap) WHO flagship course Nordiska och Baltiska länder Hälsoklyftorna går att göra något åt. Gabriel Wikström, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Om ÖJ Folkhälsa och utvecklingsarbetet
BILAGA 2 ÖJ Folkhälsa Användning och upplevd nytta En undersökning om användning av Öppna Jämförelser 2014: Folkhälsa och andra produkter för folkhälsostatistik 1 (12) Om ÖJ Folkhälsa och utvecklingsarbetet
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation
Vald kommun: Variation Variation bland bland Rikets kommuner kommuner Kön/Totalt Område Nummer Kortnamn Värde Felmarginal värde Min - Max Värde Felmarginal Min - Max Hälsan i befolkningen 2 72 2,9 73 6-82
Analysverkstad i Ulricehamns kommun
Analysverkstad i Ulricehamns kommun Niklas Anemo, ekonomichef Caroline Ahlberg, ekonom Peter Danestad, utvecklingsstrateg Marie Eriksson, utvecklingsledare välfärd Foto: Sören Håkanlind Tillväxtkommun
Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun ÅKF: 2018:18 Dnr: ATVKS 2018-00724 003 Antagen: Kommunfullmäktige 2018-11-28, 131 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning:, kansliavdelningen Dokumentet
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Kommissionen för jämlik hälsa
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket
Lathund Resultat utifrån förutsättningar
Lathund Resultat utifrån förutsättningar I SKLs verktygslåda hittar du analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar. Där illustreras kommuner respektive landstings/regioners resultat utifrån förutsättningar
Vad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Rådet för främjande av kommunala analyser
Staten SKL SCB Riksidrottsförbundet Miljöfordon Syd Arbetsförmedlingen Socialstyrelsen Öppna Jämförelser Olika kvalitetsregister Apoteket KKiK Avfall Sverige SKL Läkemedelsverket www.kolada.se Skolverket
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Det handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Deklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Lathund Resultat utifrån förutsättningar
Lathund Resultat utifrån förutsättningar I SKLs verktygslåda hittar du analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar. Där illustreras kommuner respektive landstings/regioners resultat utifrån förutsättningar
Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen
Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort
Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Analysen är en förutsättning för effektiv styrning
Analysen är en förutsättning för effektiv styrning Svenska staten Sveriges Kommuner och Landsting Kommun- och landstingsdatabasen www.kolada.se Kolada Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Riksidrottsförbundet
Stöd till behovsanalys
Stöd till behovsanalys Processen om ansökan av sociala investeringsmedel från Region Gävleborg ska alltid inledas med en behovsanalys. Det här materialet syftar att vara ett stöd inför sådan behovsanalys.
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Plan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting
Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för
Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
DNR: HSNV DNR:
DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Emma Mårtensson, folkhälsa och hållbarhet Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie
Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-20 Diarienummer 1234/16 Utbildning, barn och unga, folkhälsa Välfärd och utbildning Anna Lagerquist Telefon 031-368 04 46 E-post: anna.lagerquist@stadshuset.goteborg.se
Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205
Regionala mål Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Varför är frågan aktuell? Vi har haft regionala systemmått, utgått från God Vård Politikerna önskade löften och mätbara
Strategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Dagens program Praktisk information Om
Sociala kompassen Folkhälsa
Folkhälsa Detta bildspel är ett komplement till Kommunrapporter Öppna jämförelser Folkhälsa 2019. Bildspelet har tagits fram av på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting I följande bildspel belyses
Det handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Community Readiness Model
Community Readiness Model Samhällsmedicin Gävleborg Jessica Tanzilli Sven Persson 1 Hur modellen fungerar i teori och praktik Community Readiness modellen (CMR) beskriver en organisations eller kommuns
Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning
Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning Antaget av: Kommunfullmäktige den 2018-09 xx Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-08 - xx Datum för revidering: 2022-11-29 Ansvarig för revidering:
Hur analyserar du din kommun? Analysguide i fyra steg med utgångspunkt i utvärderingen Vård och omsorg om placerade barn
Hur analyserar du din kommun? Analysguide i fyra steg med utgångspunkt i utvärderingen Vård och omsorg om placerade barn De fyra stegen 1. Identifiera förbättringsområden! 2. Vad kan vi lära av utvecklingen
Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter
Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Studiebesök från Norge. Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö -Reflektioner i halvtid Studiebesök från Norge Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH Disposition -Vårt uppdrag -Slutsatser
ÖJ Folkhälsa användning och upplevd nytta EN UNDERSÖKNING OM ANVÄNDNING AV ÖPPNA FOLKHÄLSOSTATISTIK
ÖJ Folkhälsa användning och upplevd nytta EN UNDERSÖKNING OM ANVÄNDNING AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER ÖJ Folkhälsa 2014: användning FOLKHÄLSA och upplevd nytta OCH ANDRA PRODUKTER FÖR 1 FOLKHÄLSOSTATISTIK 2 Förord
För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt
För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att
Varför checklista och för vem?
Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION
Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION 3041 0827 Upplysningar om innehållet: Mia Ledwith, mia.ledwith@skl.se Helena Henningson,
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen
Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa
INTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun
Folkhälsoplan 2019 Folkhälsorådet Hjo kommun Inledning Folkhälsoarbetet handlar om att med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ett
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Välfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner
Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner Kvantitativa resultat från enkätundersökningar genomförda 2016 av Kommissionen för jämlik hälsa Folkhälsoarbete bland
Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser.
Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser. - från politik till praktik Margareta Wandel Strateg kompetensförsörjning och företagande, Region Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan